DAFF. Gustavslund område A. Skåne. Helsingborgs kommun, Husensjö 9:25, RAÄ 243. Dnr Håkan Aspeborg

Transkript

1 UV SYD DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2007:6 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING 2006 Gustavslund område A Skåne. Helsingborgs kommun, Husensjö 9:25, RAÄ 243 Dnr Håkan Aspeborg DAFF Gustavslund område A 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet ISSN Utskrift UV Syd, Lund, 2007

3 Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Genomförande och metod...5 Resultat...6 Fynd...7 Analyser...8 Faser Kommunikationsinsatser Utvärdering Utvärdering av kunskapspotentialen hos områdets fornlämningar Kommande arbete... 14

4 Inledning Arkeologer från UV Syd undersökte misstänkta gravar och boplatslämningar under hösten Innan undersökningen trodde man att det kunde finnas en långhög från tidigneolitikum på platsen samt flera järnåldersgravar. Undersökningen visade att de inte var gravar. Istället hittade vi boplatsgropar, brunnar, härdar och stenpackningar. De senare tror vi var odlingsrösen. De flesta anläggningar var från äldre järnålder men odlingsrösena var både från neolitikum och bronsålder. Dessutom fanns en aktivitetsyta från tidigmesolitikum. Fynden från undersökningen utgjordes av flintföremål och avfall från tidigmesolitikum och bronsålder eller senare tid. Dessutom hittades stora mängder keramik från romersk järnålder och en stor mängd metallfynd. Dessa hittades i ploglagret och var huvudsakligen sentida. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd, utförde en särskild arkeologisk undersökning med anledning av att Helsingborgs stad planerar att bygga hus inom fornlämning 243. Undersökningen utfördes efter och i enlighet med länsstyrelsen i Skåne läns beslut i ärendet (dnr ). Undersökningen bekostades av Helsingborgs stad. Ansvarig för undersökning och rapport var Magnus Artursson. Håkan Aspeborg har sammanställt Dokumentationen av fältarbetsfasen (DAFF). Undersökningens förutsättningar Området ligger i Helsingborgs östra utkanter på en platå och en nivå av ca 44 m ö h (fig 1). Jordarten består av morän, som omväxlande är sandig, siltig och lerig och ställvis mycket stenig. Marken har bearbetats med alvkrok. Alven påträffades på en nivå mellan 0,3 och 0,5 meters djup. Flera undersökningar har genomförts i omedelbar angränsning till undersökningsytan (fig 2). Söder om denna fanns en boplats från järnålder med flera hus som också innehöll ett verkstadsområde där metallhantering ägt rum (Aspeborg & Mårtensson 2001). På platsen fanns även spår av neolitiska aktiviteter och kokgropar från bronsålder (Aspeborg 2000). Väster om den nu aktuella ytan genomfördes en undersökning 1990 varvid ett fyrtiotal härdar och gropar undersöktes (Nagmer 1992). Trots att inga daterade fynd påträffades och inga naturvetenskapliga dateringar gjordes daterades boplatsen till yngre bronsålder. Denna datering är tvivelaktig. En boplats med bl. a. hus från förromersk järnålder har påträffats ca 400 meter nordöst om undersökningsytan (Strömberg 2006b). Vid förundersökningen av det aktuella området (Strömberg 2006b) påträffades en anläggningsstruktur som djärvt föreslogs vara av neolitisk karaktär och resterna av en långhög. Dessutom antogs det att en anläggning var en flatmarksgrav från romersk järnålder, medan övriga anläggningar var förhistoriska boplatslämningar. Den övergripande målsättningen med undersökningen inom område A var att närmare studera de förmodade gravlämningarna från tidigneolitikum och äldre järnålder, samt att översiktligt undersöka de boplatslämningar som fanns inom ytan, och som kan kopplas till de gårdslägen från tidsperioden förromersk järnålder folkvandringstid/vendeltid som framkom i samband med undersökningen vid Ramlösagården (Aspeborg 2002, s. 251ff). Eftersom inga långhögar tidigare påträffats i nordvästra Skåne var tillfället att få undersöka en sådan unikt och högprioriterat för skapande av ny arkeologisk kunskap i regionen. Målsättningen för undersökningen vid Gustavslund var därför att så noggrant som möjligt undersöka och dokumentera den förmodade gravlämningen, och att utifrån resultaten tillföra ny kunskap om den här typen av monument i Skåne. Frågor kring datering, konstruktion och spår efter rituella aktiviteter var prioriterade. Även den förmodade brandgraven från äldre järnålder var högt prioriterad då järnåldersgravar hittills varit ytterst sällsynta i Helsingborgsområdet (se bl.a. Aspeborg 2002, s. 267ff; Carlie 2005). Målsättningen var att så noggrant som möjligt undersöka brandgraven och att lokalisera ytterligare 4 UV Syd Daff 2007:6

5 liknande lämningar i området då denna rimligen borde vara en del av ett gravfält. Syftet med detta var att få möjligheten att jämföra brandgravskicket i Helsingborgsområdet med andra delar av södra Skandinavien, och att tillföra ny kunskap om gravseder samt social och politisk struktur under äldre järnålder i nordvästra Skåne. Genomförande och metod Då förundersökningen inte kunnat verifiera anläggningarnas status som gravar beslöt länsstyrelsen att den nu aktuella undersökningen skulle inledas som en förundersökning för att detta skulle bli gjort. Undersökningen inleddes således som en utökad förundersökning där de två ytor som rymde förmodade gravar avbanades. Undersökning av de gravliknade strukturerna inleddes därefter omedelbart samtidigt som större ytor och sökschakt upptogs för att kontrollera huruvida ytterligare gravar kunde finnas i området. Den banande ytan uppgick totalt till kvadratmeter vilket motsvarade ca 30% av hela undersökningsområdet. Syftet med att inleda den särskilda undersökningen som en utökad förundersökning var att försöka bestämma funktionen och dateringen av två förmodade gravkonstruktioner. Dels handlade det om en förhistorisk stenkonstruktion som hade vissa likheter med en tidigneolitisk långhög, dels en misstänkt brandgrav från äldre järnålder. I västra delen av området påträffades i ett tidigt skede slagg vilket antydde att det funnits ett verkstadsområde här. Avbaningen i denna del skedde därefter skiktvis och varvades med metalldetektering. Detekteringen riktade sig särskilt mot de undre 5 centimetrarna av ploglagret. Även tre brunnar och två gropar grävdes i 5 cm skikt med maskin samtidigt som varje skikt metalldetekterades. Avsikten med detta var att finna och tillvarata såväl all metall som keramik. För att finna keramik i brunnsfyllningarna visade sig metoden vara mycket framgångsrik. Dessutom metalldetekterades samtliga anläggningar. Efter samråd i fält med Anders Wihlborg från Länsstyrelsen den 13/ bestämdes att ytterligare avbaning skulle ske i nordöstra hörnet av undersökningsytan. Här hade gravliknade stenpackningar framkommit varför denna yta vidgades. Vid samma tillfälle beslöts också om den ovan beskrivna utvidgningen av schaktet i områdets västra del. Skälet till detta var att bl. a. slagg, kopparlegeringssmältor och en knivsegg framkommit här. Fynden antydde att lämningar efter metallhantverk kunde finnas på platsen. Dessutom fanns en samsyn mellan länsstyrelsen och UV om att inte prioritera de mesolitiska lämningarna som utgjordes av ett tunt lager som innehöll slagen flinta. Samtliga arkeologiska kontexter, prov och schakt dokumenterades med totalstation liksom en stor del av fynden. Anläggningar som var framtagna vid förundersökningen har därvid erhållit nya nummer. Övriga fynd knöts till anläggningen eller grävenheter. Dokumentationen bearbetades och lagrades i Intrasis. Samtliga gravliknade strukturer totalundersöktes med skärslev. Den förmodade långhögen grävdes stickvis och fynd insamlades i dessa och halvmeterstora grävenheter. Övriga gravlika strukturer grävdes skiktvis och fynden insamlades från skikt och kvadranter. Av flertalet övriga anläggningar undersöktes ca 50 %. Ett fåtal anläggningar grävdes Gustavslund område A 5

6 med spade. Kulturlagren avgränsades men blev föremål endast för smärre grävinsatser. Den sista insatsen på den förmodade långhögen gjordes i hällande regn under fältarbetets sista dag. Hela området var då vattensjukt. På grund av detta togs det som kunde vara en gravgömma tillvara i preparat med avsikt att denna i ett senare skede skulle undersökas och vattensållas inomhus vilket också gjordes. Förutom de två sista regniga och blåsiga veckorna genomfördes undersökningen i bästa tänkbara höstväder, varmt och soligt. Resultat Vid undersökningen påträffades ca 160 anläggningar. Dessutom undersöktes ett antal presumtiva anläggningar som efter undersökning kom att avfärdas. Totalt undersöktes drygt hundra anläggningar. De flesta av dessa var stolphål (60) men även många gropar (30), härdar (19) och stenlyft (27) dokumenterades. Stenlyften kan nog i många fall antas vara av recent karaktär. Dessutom framkom tre brunnar, två kulturlager, 7 stenpackningar, 7 rännor och ett fåtal recenta diken. De flesta anläggningarna låg i den västra delen. Anläggningarna fanns främst i det västra schaktet i ett nord-sydligt stråk kring den förmodade långhögen (fig 3). I söder mot Ramlösagården fanns ett väl avgränsat gropområde. Noterbart är också avsaknaden av anläggningar längst i väster. Den förmodade brandgraven från järnålder visade sig vara en grund flack grop, A1062 som innehöll mycket keramik, såväl grovt gods som finkeramik. Förutom detta fanns ett mycket litet bränt djurben i fyllningen (muntlig information Caroline Arcini). Ytterligare ett litet bränt ben fanns i det prov som sändes till vedartsanalys. I övrigt fanns i fyllningen kol och små vita bitar av bränd flinta som var förvillande lika krossade brända ben. Det gick inte att styrka vilken aktivitet som ägt rum på platsen men det kan med relativt stor sannolikhet slås fast att anläggningen inte var en grav. Keramiken i gropen var oxiderad och förslagsvis har anläggningen varit en keramikbränningsgrop. Andra alternativa förslag är att det rör sig om en annan typ arbetsgrop eller ett grophus. Något som talar för den sistnämnda tolkningen var det stolphål som framkom i botten av anläggningens västra del. De övriga presumtiva gravarna har här klassificerats som stenpackningar. Möjligen är de odlingsrösen. I flera av dessa påträffades mindre fragment brända ben. De visade sig alla vara djurben (muntlig information Caroline Arcini). Att tolka dessa som fyndtomma gravar, kenotafer förefaller långsökt även om det inte är fullständigt otänkbart. De liknade trots allt gravar efter avbaning och den inledande rensningen (fig 4). Den enda ansamling av anläggningar som fanns på ytan och med god vilja skulle kunna benämnas konstruktion bestod av stenpackningen A345, rännan A506, härden A490, gropen A2470. Möjligen ingår ett antal kringliggande stolphål och stenlyft men inget tolkningsbart mönster kunde urskiljas vare sig i fält eller under bearbetningsfasen. Stenpackningen A345 långhögen var rundad i plan (fig 5). Den bestod av tre skikt av stenar, ca 0,2 till 0,4 m stora, och ett flertal stenlyft i den övre delen. Dessa var stolphålsliknande. Slagen flinta påträffades i samtliga skikt. I det övre skiktet framkom såväl yngre rödgods som fajans. Bland övriga fynd kan nämnas en knacksten och avslag av bergart. De övriga stenpackningarna bestod 6 UV Syd Daff 2007:6

7 av ungefär lika stora stenar som den föregående. De var samliga ovala och mellan 1,8 och 5 meter stora. Groparna varierade i storlek från 0,5 meter upp till 3,8 meter i diameter. Av de undersökta groparna innehöll de större, till skillnad från de mindre, ofta fynd. Dessa gropar kan ha fungerat som avfallsgropar, som t ex A 1904 gjorde under yngre romersk järnålder. Andra kan ha fungerat som täktgropar som t ex A 1823 eller som arbetsgropar som A1062. Rännan 2802 var från historisk tid. Den överlagrade ränna A850, också den från historisk tid. Dateringen grundar sig på fyndet av en hel tegelsten i anläggningen. Anläggningens funktion är oklar och ingen precisare datering har erhållits. Rännan A506 var av fynden att döma otvetydigt förhistorisk men inte neolitisk. Den bör ha haft ett samband med den strax söder om liggande stenpackningen A345. A506 var 4,75 meter lång, 0,75 m bred och 0,3 m djup (fig 6). Flintmaterialet i fyllningen var troligen från brons- eller järnålder. I rännans övre del fanns en stenpackning. Stenarna låg i anläggningen västra del och kan ha stöttat ett plank. Två rännliknade strukturer visade sig vara traktorspår och utgick. Möjligen kan flera av de outgrävda rännorna vara alvkroks-, plog- eller traktorspår. I den nordöstra delen av undersökningsytan påträffades ett grått diffust sandigt kulturlager, A3416 (fig 3). Det var ca 35 x 15 meter stort och som mest 0,2 meter tjockt. Lagret förefaller ha fångats i en svag sandig svacka i den mot nordöst svagt sluttande marken ned mot en utdikad våtmark. I lagret framkom flera flintor som daterar lagret till mesolitikum, maglemosekultur. Vid rännan 506 och stenpackningen 345 grävdes också det lager som påträffats vid förundersökningen. Även detta var diffust gråbrunt och sandigt. Lagret som föreföll vara hårt packat fanns inom ett 10 x 6 meter stort område. Flinta påträffades i lagret. Två brunnar undersöktes A1929 och A1954. De var 2,3 m respektive 3 m stora och 0,86 m respektive 1,08 m djupa. Vatten strömmade in i båda anläggningarna vid undersökningen. Brunnarna undersöktes i sin helhet med grävmaskin. Båda brunnarna innehöll rikligt med keramik. Keramiken daterar anläggningarna till romersk järnålder. Den anläggning som vid förundersökningen antogs vara en brunn visade sig däremot vara en stor grop (A1823). Den var därtill möjligen recent eftersom den innehöll yngre rödgods och fajans i det övre skiktet. Fynd Den vanligaste fyndkategorin utgjorde föremål av flinta. De flesta av dessa var avfall och avslag men det fanns även spån, kärnor, borrar, eldslagningsflintor, skrapor, knivar, en tvärpil och flintor med retusch vilka har utgjort redskap. Totalt tillvaratogs knappt 2,5 kg flinta. Ett fåtal flintor, bland annat mikrospån, härrör från tidigmesolitikum, Maglemose kultur. Merparten av flintföremålen förefaller dock vara slagna under brons- eller järnåldern. Noterbart är att inga flintföremål med säkerhet kan dateras till neolitikum. Avslag av bergart påträffades också liksom två glättstenar, en knacksten och två malstensliggare. Båda liggarna framkom i brunnen A1229 men ingen av dem tillvaratogs. Dessutom framkom en skifferspets som med stor försiktighet föreslås vara del av ett skrivdon från medeltid, F208. Gustavslund område A 7

8 Keramik utgjorde en annan stor fyndgrupp. Totalt påträffades drygt 4 kg vilka förmodas härröra från 26 kärl. Merparten av keramiken var av förhistorisk gods och flertalet av kärlen kan dateras till förromersk och romersk järnålder. I material fanns även ett fåtal skärvor av yngre rödgods och fajans. I denna grupp kan nämnas en del av en trebensgryta. De förhistoriska kärlen var dels bruksvaror i relativt grovt gods dels tunn finkeramik av hög godskvalité. Skärvor av ett mycket fint vulstförsett kärl (F153) från romersk järnålder, förmodligen den äldre delen, hade ett gods och en färg som gör att man misstänker att keramikern försökt efterlikna terra sigilata (fig 7). Ett flertal kärl, F151, 154, 162, 164 & 166, var försedda med kraftigt förtjockade och facetterade mynningar vilket är typiskt för keramiken under äldre romersk järnålder (fig 8). Två kärl från romersk järnålder kunde rekonstrueras. Det ena, F165, kan betecknas som ett brukskärl från äldre romersk järnålder, det andra, F300, som ett något mindre och finare kärl med datering till yngre romersk järnålder (fig 9). Metalldetekteringen av anläggningar, och ploglager resulterade i en stor mängd metallfynd. Särskilt mycket metall påträffades i ploglagret på den västra delen av undersökningsytan. Metallen utgjordes av föremål av såväl järn som bronser och kopparlegeringar i form av diverse klipp, smältor, droppar och slagg. Bland metallfynden finns otvivelaktigt recenta föremål och möjligen enstaka äldre föremål från historisk tid. Inget föremål kan entydigt sägas vara förhistoriskt men en sådan datering för en del av fynden kan absolut inte uteslutas. Totalt påträffades 84 järnföremål med en sammanlagd vikt av drygt 5 kg. Sammanlagt framdetekterades 44 kopparlegerings eller bronsföremål som tillsammans vägde drygt 50 g. Bland dessa kan nämnas ett bronsmynt. Det rör sig om ett Christian IX 5 öre från (Bendixen 1976 s.91). Slutligen påträffades flera fynd av bly med en sammanlagd vikt av 130 g. De bestod av blysmältor, blyplomber, blybleck och en blykula. Bränd lera utgjorde en mindre fyndkategori. Varifrån denna härrör är oklart. En annan fyndpost utgjordes av tegel. Ben brukar sällan förekomma i större mängder vid arkeologiska undersökningar i Helsingborgstrakten. Denna undersökning var inget undantag. Vi fann ett fåtal brända ben vilka samtliga härrör från däggdjur och ett fåtal obrända ben vilka kan klassificeras om avfall. En fossil sjöborre påträffades i stenpackningen A3197. Denna tillvaratogs eftersom den med största sannolikhet tillvaratagits och återdeponerats som offer under förhistorisk tid. Analyser Med förhoppning om att finna små brända ben, daterbart organiskt material, att om möjligt kunna få grepp om anläggningars funktion samt få en inblick i det äldre kulturlandskapet i Gustavslundsområdet floterades ca 50 jordprover varav 10 analyserades med avseende på makrofossil. Arbetet utfördes av Björn Gedda. I samtliga prover fanns daterbart material i form av träkol. Makrofossil av fröer från pilört, och korn fanns i fyllningen till grop A1062 från romersk järnålder medan vete fanns i fyllningen till stenlyft 333 som anknöt till stenpackning 345. Dessutom påträffades något som tolkades vara harts i tre av proverna (bilaga 3). Endast ett gnagarben 8 UV Syd Daff 2007:6

9 godkändes vid osteologisk bedömning av flera benliknade fragment (Arcini muntligen). Makrofossilanalysen lyckades inte förklara anläggningarnas funktion. Däremot lämnade analysresultaten ett litet bidrag till kunskapen om det förhistoriska jordbruket och kulturlandskapet i Helsingborgsområdet. Totalt skickades 10 träkolsprover först till Ulf Strucke vid UV Mitt för vedartsanalys. Ett prov visade sig sakna daterbart material. Därefter sändes proverna vidare till Göran Possnert, Ångströmlaboratoriet Avd för jonfysik vid Uppsala universitet för 14 C-datering. Ett prov härrörde från en av de keramikförande brunnarna. De övriga kom ur så kallade gravlika anläggningar här definierade som stenpackningar eller gropar. Tre prover var tagna ur den konstruktion som efter förundersökningen föreslogs vara en långhög. Vedartsanalysen visade att ett av de flotterade träkolsproverna i själva verket inte innehöll träkol. Det hårt brända materialet utgjordes förmodligen av ben eller horn. Även ett mycket litet fragment bränt ben förekom i prov 1087 från A1062. Fragmenten var för små för att en artbestämning skulle vara möjlig (muntlig information Ulf Strucke). Träkolet från övriga prov innehöll al, ask, björk, ek, hassel och lind. Om proverna var blandade valdes den kolbit som bedömdes ha lägst egenålder ut för datering (bilaga 4). Förutom att avgöra de enskilda träkolsprovernas egenålder så gav vedartsanalysen ett bidrag till vegetationshistorien i Helsingborgsområdet. Nio träkolsprover kom att 14 C-dateras (bilaga 5). Provresultaten kommer här att redovisas med två sigmas noggrannhet. Ett träkolsstycke från gropen A1062 daterades till 1850±70 eller 80 till 240 e. Kr (Ua-28255). Dateringen överensstämmer med keramikfynden från anläggningen. En annan träkolsbit från samma anläggning daterades till 2040 ±30 BP f. Kr, 120 f. Kr 30 e. Kr (Ua-28256). Träkol från stenpackningen 2063 daterades till 2770±40 BP, f. Kr (Ua-28257).Träkol från stenpackningen A3000 daterades till 2960±30 BP, f. Kr (Ua-28258). Träkol från brunnen 1929 daterades till 1930±30 BP, e. Kr (Ua-28259). Dateringen överstämmer med fyndmaterialet från anläggningen. Träkol från stenpackningen 3197 daterades till 3300±35, f. Kr (Ua ). Tre träkolsprover analyserades för att datera stenpackningen A345. Det första daterades till 4210±35, f Kr, f. Kr (Ua ). Det andra träkolsprovet daterades till 5090±40, f Kr (Ua 28262). Det sista provet slutligen daterades till 4805±45, f. Kr, f. Kr, f. Kr(Ua-28263). 14 C-dateringarna var som synes spridda över flera tidsperioder. I vissa fall överensstämde med fyndens dateringar från platsen. Två 14 C-dateringar från den stenpackning som hade föreslagits vara en tidigneolitisk långhög låg också inom ramen för perioden. Ytterligare en datering var mellanneolitisk. Som tidigare framhållits fanns inget i fyndmaterialet som antydde ens en allmän neolitisk datering av anläggningen. Två prover daterades till bronsålder trots att inga fynd från perioden tillvaratogs. Ett fåtal smältor och bleck mm, totalt 37 fynd, skickades till UV Gal för okulär besiktning som genomfördes av Daniel Andersson och Annika Willim. De kunde konstatera att materialet grovt gick att dela in i järnrika fynd, blyrika fynd, kopparlegeringar samt vitmetall (Andersson & Willim 2007). Bland järnfynden fanns smidesslagg som förmodligen är recent. Blyet har troligtvis använts vid tillverkning av sigillplomber eller kupellering, d v s frånskiljande av guld eller silver ur malm eller metall Gustavslund område A 9

10 med hjälp av bly. Det kan ha skett under förhistorisk tid. De anser att den ojämna sammansättningen på kopparlegeringarna tyder på att en forntida gjuteriverksamhet har ägt rum på platsen. Även ren koppar fanns i materialet. Beträffande några vitmetallfynd utreddes möjligheten att de hade stelnat i en ugn eller gjutform. Liknade vitmetall har påträffats inom metallverkstadsområdet vid Lunda i Södermanland. Vid en senare metallografi och mikrosond av två prover, som bekostades av UV GAL, kunde Daniel Andersson konstatera att halten metallisk zink i blecken var för hög för att dessa skulle kunna vara förhistoriska. En utvärdering som man kan göra utifrån detta är att man vid framtida undersökningar kan låta zinkblecken ligga kvar i jorden (bilaga 6). Sammanfattningsvis bedömdes urvalet som mångfacetterat och bestående av många materialkategorier. Ytterligare detaljerade analyser, som den ovan, skulle dels kunna skilja ut fler fynd som är recenta, dels ge ledtrådar om metallernas och legeringarnas ursprung och dess plats inom metallhantverket. Någon regelrätt osteologisk analys av samtliga ben har inte gjorts. Caroline Arcini har dock besiktigat flertalet ben och avgjort huruvida dessa varit människoben eller ej. Faser Utifrån fyndmaterialet och 14 C-dateringarna kan fornlämningen delas upp i minst fem faser: 1. En mesolitisk fas, maglemosekultur, under vilken människor uppehåller sig en kortare tid i den nordöstra delen av området. 2. En eller flera neolitiska faser av okänd karaktär men som möjligen hör samman med röjning. 3. En eller flera bronsåldersfaser som också de visar på sporadisk röjningsaktivitet. 4. Romersk järnålder: Området har utgjort en aktivitetsyta med bland annat brunnar för människor som bott i gårdar belägna på nuvarande Ramlösagården. Brunnar, täktgropar och avfallsgropar har funnits på platsen. Kanske har även metallhantering förekommit (jfr Aspeborg & Mårtensson 2001). 5. Området har utnyttjats för diverse aktiviteter under nyare tid. Möjligen har en smedja legat på området eller i dess närhet. I övrigt har en viss täktverksamhet förekommit. Kommunikationsinsatser Under fältarbetet skedde inga organiserade visningar. Däremot förevisade arkeologerna lämningarna för privatpersoner som på eget initiativ tagit sig till platsen. En journalist från Helsingborgs Dagblad besökte också platsen vilket resulterade i en artikel om undersökningarna. Förutom att presenteras i denna DAFF kommer dessutom delar av resultaten inarbetas 10 UV Syd Daff 2007:6

11 i den sammanfattning över samtliga järnåldersfynd och undersökningar som finns i manus på UV Syd och som förhoppningsvis kommer att publiceras inom en snar framtid. Utvärdering Undersökningen visade att tolkningarna av förundersökningsresultaten var för djärva. Inga av de förmodade gravarna kunde med säkerhet visas vara sådana. Inga människoben, säkra gravgåvor eller tydliga gravkonstruktioner fanns i någon av anläggningarna. Vid ett flertal undersökningar i Helsingborg har avsaknaden av benmaterial varit påtaglig vilket förmodligen beror på att bevaringsförhållandena för ben i jordarna här är dålig. Detta skulle kunna förklara avsaknaden av människoben men inte att övriga gravindikationer saknades. Med tvekan kan vi föreslå att en svagt ambivalent hållning till enstaka anläggningars ställning som gravar kvarstår. Undersökningen, liksom förundersökningen visade att området hade använts under lång tid. Här fanns lämningar från mesolitikum, äldre järnålder och nyare tid. Två kolprover daterade stenpackningen, A345, till tidigneolitikum vilket överensstämde med den datering av anläggningen som tidigare gjorts (Strömberg 2006b). Däremot saknades helt fynd från neolitikum, den tid som långhögen skulle vara ifrån. Två radiometriska dateringar av kol stenpackningar hamnade i bronsålder. Försiktigtvis kan detta tolkas som att man under äldre bronsålder röjt åkrar i området. Aktiviteten kan också betraktas i ljuset av de kokgropar från bronsålder som fanns inom den västra delen av Ramlösagården (Aspeborg 2000). I de anläggningar som 14 C-daterades till järnålder fanns även daterbar keramik. Fynddateringarna och de radiometriska dateringarna av anläggningarna bekräftade varandra i dessa fall. Eftersom få av fynden från undersökningen var daterande var 14 C-analyserna nödvändiga för att få en grundläggande kunskap om lämningarnas kronologi. Tyvärr saknades strukturer som hus och hägnader på ytan liksom anläggningar som fyllt en uppenbar specialiserad funktion. Detta sätter snäva begränsningar på antalet utsagor som är möjliga att göra utifrån resultaten. Metallfynden antydde först att metallhantering hade förekommit i närheten och att ett verkstadsområde kan ha legat här. Om anläggningar från detta funnits inom området så har dessa i sådana fall plöjts bort. Visserligen kan vissa av de 19 härdarna tänkas ha använts vid någon metallurgisk process men detta kan vi inte veta. För att lämningarna från undersökningsytan ska hamna i en meningsfull kontext måste de behandlas tillsammans med resultaten från undersökningen av det angränsande Ramlösagården där flera ugnar påträffades (Aspeborg & Mårtensson 2001; Grandin, Englund & Hjärthner-Holdar). Efter fyndbearbetning står det dock klart att metallfynden i huvudsak är recenta. Möjligen kan en mindre del vara äldre. Hur gamla de är, är svårt att säga. Kanske har en bronsgjuteriverkstad funnits i närheten under järnålder. Vid metalldetekteringen hittades bleck av vitmetall. Initialt antogs att dessa bleck var av samma slag som en typ av vitmetallfynd som påträffats i verkstadskontext vid järnåldersboplatserna Lunda i Södermanland. En mikrosondanalys vid UV Gal kunde avfärda vitmetallen som recent eftersom den innehöll för höga halter zink. Utan en sådan analys hade detta inte gått att fastställa. Gustavslund område A 11

12 Det tidigmesolitiska lagret härrör inte från en regelrätt boplats. Det bör istället betraktas som en kortvarigt använd aktivitetsyta. Kanske har den varit en plats för vakjakt, en slaktplats eller en plats där man sysslat med att skafta om pilar. De mesolitiska fynden på platsen är föga förvånade då läget vid kanten av en våtmark förmodligen har lockat till sig en mängd vilt av skilda slag. Fynden kan också betraktas i relation till aktiviteter i närområdet senare under mesolitikum vilka visar på ett kontinuerligt utnyttjande. Kärnyxan som påträffades vid utredningen av yta B utgör i detta avseende ett intressant fynd (Strömberg 2006a) Keramiken antyder att de förhistoriska lämningarna på yta A i Gustavslund ska kopplas samman med de gårdar från förromersk och romersk järnålder som undersöktes vid Ramlösagården. På den del av Ramlösagården som angränsade till yta A Gustavlund fanns även spår av metallhantering med ett flertal ugnar och en verkstadsbyggnad. En schaktugn daterades till förromersk järnålder. Liknade anläggningar som de stenpackningar som uppfattades som gravar vid förundersökningen och under inledningen av undersökningen i Gustavslund fanns även vid Ramlösagården. Även vid denna undersökning så behandlades anläggningarna som om de var gravar. Efteråt tolkades anläggningarna dock som stenpackningar, gropar eller odlingsrösen. Flertalet av lämningar på område A får antas utgöra lämningar från aktiviteter på gårdar belägna vid Ramlösagården. På så vis exemplifierar de det vidsträckta aktivitetsfält som fanns kring gårdsbebyggelsen under äldre järnålder. Under fältarbetets gång blev det tydligt att flera av de uppställda premisserna för undersökningen saknades och att frågeställningarna därför fick modifieras. I samråd med länsstyrelsen ändrades därför fokus för undersökningen till boplatsanläggningarna samtidigt som både kostnaden för undersökningen och ambitionsnivån för rapportarbetet lades på en betydligt lägre nivå än den ursprungliga. De generella frågor som ställdes i undersökningsplanen har dock fortsatt aktualitet. Frågan om var järnålderns Helsingborgare begravdes kvarstår således fortfarande att besvara. Att finna svaret är fortfarande viktigt för vår förståelse av järnålderns samhälle i regionen. Trots att de arkeologiska prospekteringsmetoderna förfinats händer det många gånger på slutundersökningar att nya spännande lämningar framträder som inte påträffats vid förundersökningarna. Dessa kan ibland ligga i en helt annan tidsperiod en vad som förutspåddes. Att så kan bli fallet ligger i fältarkeologins natur. Tyvärr var detta inte fallet vid Gustavslund även om det ett tag såg ut som om en förhistorisk gjuteriverkstad funnits på platsen. Utvärdering av kunskapspotentialen hos områdets fornlämningar På ett mera generellt plan är det helt uppenbart att det finns en stor kunskapspotential i områdets fornlämningsbestånd. En sammanställning av samtliga fynd och undersökningar från järnålder i Helsingborg visar att många kunskapsluckor finns (Aspeborg manus). Detta till trots visar undersökningar i Filborna, Påarp, Raus, Ramlösagården och Rydebäck att välbevarade gårdsmiljöer från förhistorien finns i området. Av resultaten att 12 UV Syd Daff 2007:6

13 döma förefaller dock bosättningarna att ligga något glesare här än på den Sydvästskånska slätten. De gårdslämningar som kan komma att undersökas vid yta B är av stor vikt för studiet av förändringen av byggnadstradition, gårdsorganisation, bebyggelsestruktur och landskapsutnyttjande under bronsålder och äldre järnålder. Även beträffande idag okända lämningar utmed Österleden är dessa frågor aktuella men kunskapspotentialen kan i dagsläget inte fullt ut uppskattas. Följande frågor som berör bebyggelsens ekonomiska och sociala organisation kommer att vara vägledande: Hur har gårdstomterna varit rumsligt organiserade? Finns det skillnader mellan olika gårdslägen vad det gäller t.ex. byggnads- och gårdsytor samt byggnadstyper? Vilka aktiviteter/verksamheter har utövats inom de olika gårdslägena (t.ex. lertäkt, hantverk, eldning, deponering av slaktavfall m.m.), och vilka ekonomiska strategier speglar dessa? Finns det tecken på specialisering? Med den kunskap vi nu har om yngre bronsålderns och äldre järnålderns bebyggelse i södra Skandinavien, kan vi rekonstruera två olika hypotetiska modeller för hur den kan ha varit strukturerad och hur den utvecklats i Helsingborgsområdet. De två modellerna utgör ett teoretiskt ramverk för att tolka och förstå vad de arkeologiska lämningarna egentligen representerar. Modell 1: lämningarna representerar olika faser i ett par samtida gårdar, vilka ingått i ett rörligt bosättningsmönster i området, med regelbundet återkommande förflyttningar av bebyggelsen inom den hävdade marken. Modell 2: lämningarna representerar flera samtida gårdar i området, vilka ingått i samma bebyggelsegemenskap eller byliknande struktur. De två hypotetiska modellerna kan prövas utifrån följande frågor: När etableras bebyggelsen i området och hur förändras den över tiden? Under hur många faser kan bebyggelsen följas på platsen? Hur många gårdslämningar finns det totalt inom området? Hur många samtida gårdar fanns det under varje fas? Vilka byggnader/konstruktioner kan knytas till respektive gårdsläge? Kan man spåra en hierarkisk struktur i materialet? För att kunna svara på ovanstående frågor om boplatsernas interna kronologi och utveckling är det av största vikt att så långt möjligt kan klarlägga dateringar av enskilda långhus med tillhörande extra byggnader, hägnader, aktivitetsytor m.m. Bebyggelsens lokalisering i landskapet kan analyseras Gustavslund område A 13

14 utifrån ett platsspecifikt/lokalt perspektiv, som relateras till ett regionalt perspektiv. Härvid är det av stor vikt: Att definiera gårdslägen och enskilda gårdars lokalisering utifrån topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden inom terrängavsnittet för Gustavslund. Att analysera området vid Gustavslund i relation till omgivande fornlämningslandskap i ett rumsligt och kronologiskt perspektiv. Att analysera vilka former av ärvda kulturlandskap människor anammade och omgestaltade. Att relatera diskussionen till frågan om existensen av en bebyggelshierarki och när samt hur denna har vuxit fram. Genom att på detta sätt göra breda jämförelser utifrån omfattande studier av totalavbanade boplatsområden i Helsingborgsområdet samt nordvästra Skåne och övriga delar av södra Skandinavien kan vi få ny kunskap om hur utvecklingen i vårt lokalområde kan relateras till den mer generella bilden. Detta skulle kunna generera ett viktigt grundmaterial inför de fortsatta undersökningarna i Helsingborgsområdet och på så sätt underlätta prioriteringar vid undersökningar i framtiden. I övrigt finns flera stora kunskapsluckor beträffande Helsingborgsområdets förhistoria som framtida undersökningar bör försöka fylla (jfr Knarrström 2002), varav några här kan nämnas: Var finns bronsålderns bebyggelse och hur förhåller de sig till gravhögar och flatmarksgravfält? Var finns de senneolitiska gravarna och järnålderns gravar? Hur har natur och kulturlandskapet förändrats under förhistorisk tid? Kommande arbete Ingen ytterligare bearbetning resultaten torde behövas. Materialet har dock lämnat viktiga pusselbitar till Helsingborgs förhistoria. 14 UV Syd Daff 2007:6

15 Referenser Andersson, D. & Willim, A Geoarkeologi Dnr Metaller och legeringar från Gustavslund område A. Okulär granskning. RAÄ 243, Husensjö 9:25, Helsingborgs kommun. GAL Analysrapport nummer Arcini, C. Riksantikvarieämbetet UV Syd, muntligt meddelande. Aspeborg, H Ramlösagården Västra delen. Skåne, Helsingborgs stad, Gustavslund 1296, RAÄ183. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:84. Aspeborg, H Exemplet Ramlösagården. Aspekter på bosättning och social struktur under äldre järnålder i Helsingborgsområdet. I: Carlie, A. red. Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska Undersökningar, Skrifter 34. Stockholm, s Aspeborg, H. & Mårtensson, J Ramlösagården. Järnhantering och järnåldersboplats. Skåne, Helsingborg, Gustafslund 1296, RAÄ 183. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:4. Aspeborg, H. Järnålder i Helsingborg. Manus. Bendixen, K Danmarks mønt. Nationalmuseet. København. Grandin, L. Englund, L.-E. & Hjärthner-Holdar, E Järnframställning och smide i Ramlösa. Arkeometallurgiska analyser. Ramlösa, Helsingborgs stad, RAÄ nr 183, Skåne. Riksantikvarieämbetet, UV GAL Analysrapport Knarrström, A Bygden kring Bårslöv. En analys av fornlämningar från perioden senneolitikum till äldre järnålder. I: Carlie, A. (red.). Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 40. Stockholm. s Nagmér, R. B Arkeologisk utredning. Husensjö 10:10, Helsingborgs stad, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Rapport. Strucke, U. Riksantikvarieämbetet UV mitt, muntligt meddelande. Strömberg, B. 2006a. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. Skåne, Helsingborgs kommun, Gustavslund. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:2. Strömberg, B. 2006b. Grav- och boplatsområden vid Gustafslund. Neolitiska lämningar respektive en gårdsmiljö från yngsta bronsålder och äldsta förromersk järnålder. Skåne, Helsingborgs stad och kommun, Husensjö 9:25 m.fl. RAÄ 184:1, 242 och 243. Arkeologisk förundersökning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:17. Gustavslund område A 15

16 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 2 27 oktober Projektgrupp: Magnus Artursson, Håkan Aspeborg, Mathilda Kjällquist, Bo Knarrström, Anna Lagergren och Louise Olsson. Underkonsulter: UV GAL, Sydschakt ekonomisk förening, Europcar Biluthyrning, Ångströmlaboratoriet 14 C-lab Uppsala universitet, Björn Gedda Arkeobotanik. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3b, edition 1, x y Koordinatsystem:Helsingborgs lokal. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6216,0 y 1309,9. Höjdsystem:Helsingborgs lokal. Intrasisprojekt:S2006:043 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 25 plan och profilritningar i skala 1:20, 19 digitala foton med Unr 3401:1 19. Fynd: Fynd med LUHM nr 31597:1 339.

17 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 217 Stolphål X Skärslev Ränna Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stenlyft X Skärslev Stenlyft X Skärslev Stenlyft X Skärslev Stenpackning X Skärslev Stenlyft X Skärslev Härd Ränna X Skärslev Ränna Utgår Härd X Skärslev Härd X Spade Stolphål X Skärslev Stenlyft X Skärslev Härd X Skärslev Stolphål Stolphål X Spade Härd X Skärslev Härd X Skärslev Härd X Skärslev Härd X Skärslev Ränna Stolphål X Skärslev Stolphål Stenlyft X Spade Stenlyft X Skärslev Härd X Skärslev Stenlyft X Ränna X Skärslev Stolphål Stenlyft X Stenlyft X Spade Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål X Skärslev Stenlyft X Spade Härd X Skärslev Grop X Maskin Grop Stolphål Grop X Skärslev Stolphål X Skärslev Stolphål Härd X Skärslev Grop 0 Gustavslund område A 17

18 Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 1209 Grop Grop Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Grop X Skärslev Grop X Skärslev Grop X Skärslev Grop Grop Stolphål X Skärslev Stolphål X Skärslev Stolphål Grop Grop X Skärslev Grop Stolphål Grop Grop Stenlyft X Skärslev Stolphål Dike Dike Dike Dike Grop X Skärslev Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Grop X Skärslev Grop X Skärslev Grop X Maskin Brunn X Maskin Brunn X Maskin Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Stolphål Grop Stolphål Stolphål Stolphål Stenlyft X Skärslev Stenlyft X Skärslev Stenlyft X Skärslev Stenpackning X Skärslev Stenpackning X Skärslev Stolphål Stolphål Grop X Skärslev Kulturlager X Skärslev UV Syd Daff 2007:6

19 Id Typ Undersökt Undersökningsmetod Undersökt andel 2301 Stolphål Grop Sten Sten Sten Sten Stenlyft Stenlyft Stenlyft Stolphål X Skärslev Stenlyft Grop X Skärslev Stolphål Stolphål X Skärslev Stolphål X Skärslev Stenlyft Sten Sten Sten Stenlyft X Spade Sten Grop Stolphål Stenlyft Stenlyft Sten Stenlyft Stenlyft X Skärslev Härd X Skärslev Ränna X Skärslev Stolphål X Skärslev Stolphål Stolphål Stenlyft X Stenlyft X Kulturlager X Skärslev Stenpackning X Skärslev Stenpackning X Skärslev Stenpackning X Skärslev Grop Härd X Skärslev Ränna Stenpackning X Skärslev Grop X Maskin Härd X Skärslev Härd X Skärslev Härd X Skärslev Stolphål Grop Härd X Skärslev Kulturlager X Skärslev Härd X Skärslev Härd Stolphål Grop Grop Dike Dike Stolphål X Skärslev 50 Gustavslund område A 19

20 Bilaga 2. Fyndlista Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 1 Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Ben Avfall Flinta Kärna Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Keramik Kärl Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Spån Flinta Eldslagningsflinta Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Keramik Kärl Flinta Redskap Flinta Eldslagningsflinta Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Mikrospån Flinta Avslag/avfall Bränd lera Bränd lera Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Skrapa Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Borr Bergart Glättsten Fossil Sjöborre Flinta Spån Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag UV Syd Daff 2007:6

21 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 56 Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Borr Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Skrapa Järn Nit Bergart Glättsten Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Fajans Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Skrapa Flinta Avslag/avfall Bergart Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Mikrospån Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Keramik Fajans Bränd lera Tegel Bränd lera Ben Avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Kärna Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Kärna Bergart Knacksten Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Kärna Flinta Redskap Flinta Redskap Flinta Avslag Flinta Avslag Gustavslund område A 21

22 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 114 Flinta Redskap Flinta Kärna Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Skrapa Ben Avfall Flinta Redskap Flinta Redskap Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Kärna Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Pilspets Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Kärna Flinta Avslag/avfall Flinta Kniv Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Bränd lera Bränd lera Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Bränd lera Keramik Kärl Keramik Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl Keramik Kärl CU-leg Beslag Brons Beslag UV Syd Daff 2007:6

23 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 171 CU-leg Bleck Brons Sölja CU-leg Bleck Brons Bronsklipp Metall Brons Föremål Brons Hänge Brons Bronsklipp Järn Järnten Järn Föremål Järn Järnten CU-leg Föremål Metall Blyplomb CU-leg Knapp CU-leg Bleck Järn Nitplatta CU-leg Band Järn Kniv CU-leg Ten Järn Järnring Järn Föremål CU-leg Knapp Brons Beslag Flinta Skrapa Brons Föremål CU-leg Ring CU-leg Ring Koppar Mynt Brons Sölja CU-leg Ten Brons Beslag CU-leg Föremål Metall CU-leg Bleck CU-leg Föremål Flinta Skrapa Flinta Avslag/avfall Skiffer Bearbetat Keramik Trebensgryta Brons Föremål Metall Blybleck Järn Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Flinta Kniv Flinta Kniv Flinta Avslag/avfall Järn Föremål Järn Föremål Järn Spik Järn Spik Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Gustavslund område A 23

24 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 228 Järn Föremål Järn Spik Järn Föremål Järn Järnten Järn Järnring Järn Föremål Järn Föremål Järn Spik Järn Föremål Järn Järnten Järn Föremål Järn Hästsko Järn Spik Järn Föremål Järn Järnten Järn Järnten Järn Föremål Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Spik Järn Järnten Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Järnten Järn Spik Järn Föremål Järn Hästsko Järn Spik Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Spik Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Järn Järnten Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Järn Föremål Flinta Spån UV Syd Daff 2007:6

25 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt Relaterat till 285 Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Flinta Avslag/avfall Järn Föremål Bränd lera Tegel Bränd lera Keramik Kärl Slagg Metall Smälta Slagg Metall Smälta Metall Blyplomb Metall Smälta Metall Smälta Metall Smälta Metall Smälta Metall Smälta Järn Föremål Metall Blybleck CU-leg Bleck CU-leg Föremål CU-leg Bleck Järn Spik CU-leg Bleck Metall Smälta Metall Smälta Metall Smälta Metall Smälta Brons Slagg Järn Slagg Metall Smälta Metall Smälta CU-leg Smälta CU-leg Smälta Järn Föremål CU-leg Smälta CU-leg Smälta Metall Smälta CU-leg Smälta Metall Bleck Metall Bleck Metall Bleck Metall Bleck Metall Bleck Metall Bleck Metall Bleck Bergart Malsten Bergart Malsten Gustavslund område A 25

26 Bilaga 3. Analys av Makrofossilprover Björn Gedda, ArkeoBot Tabell 1. Detaljanalyserade prover PM Kol Art 1087 x Hordeum (korn) Polygonum lapathipholium (pilört) 3019 x 3020 x Tand, bränd och splittrad (tveksam) 3034 x 3249 x Corylus Cerealia Polygonum lapathipholium (pilört) 3337 x Harts 3362 x cf. Hordeum (troligen korn) Porös massa 3444 x 3451 x 3493 x 3500 x A345 x Corylus (Hassel) A345, mörk fläck, nr 5 på kartan x Tabell 2. Översiktligt genomgångna prover PM Kol Art Anmärkning 1991 x 2307 x Harts Triticum (vete) 2 st 2308 x Harts Benfragment Tänder från mus el. dyl. (troligen recent) 2715 x Harts (en mycket liten bit) 2985 x 2986 Prov ej påträffat 2987 Prov ej påträffat 3047 x 3076 x 3077 x 3203 x 3253 x 3386 Prov ej påträffat 3387 x 3451 x 3493 x 3548 x 26 UV Syd Daff 2007:6

27 Resultat Proverna från Gustavslund var, som tabellen ovan visar, mycket fyndfattiga. Endast ett fåtal växtmakrofossil påträffades. Uppdraget var emellertid inte främst inriktat på arkeobotaniska analyser utan på att försöka hitta tecken på om någon eller några av anläggningarna var gravar. Harts påträffades i 3337, 3362, 2307, 2308 och Prov 3500 som var ett prov som jag skulle vara extra noggrann (närmare 20 liter av detta prov har floterats) men innehöll ingenting förutom träkol och sand. Det intressantaste provet var istället 3020, som innehöll två fragment av en tand. Tanden är splittrade och färgad på precis samma sätt som de tänder jag påträffade i gravurnorna vid E22 Gualöv trafikplats år Carline Arcini anser emellertid att fragmenten är för små för att säga något om så eventuellt bör man bortse från dem. Även det benfragment som påträffades i 2308 uppvisar likheter med de brända benragmenten vid Gualöv men jag är mer osäker på om detta är bränt eller inte. Björn Gedda Gustavslund område A 27

28 Bilaga 4. Vedartsanalys Ulf Strucke Analysprotokoll Landskap: Skåne Socken: Helsingborg Fastighet: Gustavslund RAÄ nr: 243, område A Samtliga fragment hade en mer eller mindre utpräglad amorf struktur. Kraftigast var denna förändring i ek, där tvärsnittet antagit en kompakt, hartsliknande struktur. Eken var också delvis rötad före förbränning. Prov nr 3362 innehöll inte träkol. Det hårt brända materialet utgjordes förmodligen av ben eller horn. Bränt ben noterades också i prov Analyserna av träkolet utfördes med mikroskop vid 200 respektive 500 X förstoring. De analyserade fragmenten bröts isär och studerades i tvär-, radial- och tangentialsnitt. Analysen försvårades av en kraftig beläggning av bland annat silt och lera. Underlag för bestämning utgjordes av referenssamling samt nedan angiven referenslitteratur. Referenser Greguss, P Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhöltzer und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest. Mork, E Vedanatomi. Oslo. Schweingruber, F. H Anatomie europäischer Hölzer. Stuttgart. Schweingruber, F. H Mikroskopische Holzanatomie. Zürich. Analys Id: 6497 Anläggning: 1062 Grop Provnr: 1087 Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Al Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Ask Antal: 4 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 6 Material: Träkol 28 UV Syd Daff 2007:6

29 Kommentar: Analys Id: 6504 Anläggning: 1062 Grop Provnr: 1118 Vikt: 0,1 Analyserad vikt: 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Al Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Ung stam Analys Id: 6499 Anläggning: 1929 Brunn Provnr: 3249 Vikt: 1,3 Analyserad vikt: 1,3 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Kvist. Ej över 20 år. Analys Id: 6500 Anläggning: 3000 Stenpackning Provnr: 3034 Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ek Antal: 7 Material: Kommentar: Träkol Rötad före förbränning. Analys Id: 6498 Anläggning: 3197 Stenpackning Provnr: 3337 Vikt: 0,5 Analyserad vikt: 0,5 Fragment: 16 Analyserat antal: 16 Art: Ek Antal: 16 Material: Träkol Kommentar: Analys Id: 6503 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: 3019 Vikt: 0,6 Analyserad vikt: 0,6 Fragment: 27 Analyserat antal: 27 Art: Ek Antal: 27 Material: Träkol Kommentar: Gustavslund område A 29

30 Analys Id: 6501 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: 3493 Vikt: 0,2 Analyserad vikt: 0,2 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen. Art: Hassel Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Analys Id: 6496 Anläggning: 345 Provnr: 3500 Vikt: 0,9 Analyserad vikt: 0,9 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Björk Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Hassel Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Ej tillvaratagen Analys Id: 6502 Anläggning: 345 Stenpackning Provnr: Vikt: 0,8 Analyserad vikt: 0,8 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Hassel Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: 30 UV Syd Daff 2007:6

31 Bilaga C-analys Gustavslund område A 31

32 Bilaga 6. Resultat och tolkningar från mikrosondanalyser Daniel Andersson Fnr Bly Metall Blybleck 1 1 Bleck av vitmetall 25 x 20 x 1-2 mm. Svagt konvex-konkavt. På konkava sidan ornamentering bestående av två spiraler vilka är sammanbundna av en båge. Blecket består ytterst av ett gulvitt kalklager, därefter ett mycket, mycket tunt metalliskt gulaktigt skikt med grönt stick vars sammansättning ej kunnat bestämmas, därefter, innerst, ett kiselrikt blågrått skikt av kvartsit eller värmepåverkad sand. Metallografi Ett tvärsnitt har tagits i nedre delen av provet och under mikroskopet framkommer att den makroskopiska tolkningen håller, se översiktsfoto och detalj 1. Man ser tydligt vitmetallen med vilken ligger inbäddad i en typ av silikatriktmaterial. Vitmetallen är fransig i ytterkant lika Fnr 244 Bleck Gyllins trädgård. Därefter följer den mycket tunna men distinkta tunt metalliskt gulaktigt skikt med grönt stick. Utanför detta ytterligare silikatrikt material (kalklagret) vilket innehåller större korn. Mikrosond Den metalliska huvudfasen består av Zn=95,3%, Cu=0,11% (1a1). Bly förekommer som utdragna sliror orienterade parallellt med längsta sidorna i tvärsnittet (se figur), Pb=97%, Zn=7,2% (1a2). Det mycket tunna,<2µm, skiktet är svårt att kvantitativt analysera och ett försök resulterade i att omkringliggande zink istället analyserades, Zn=64%, Pb=1,9%. Kvalitativa analyser av skiktet visade att det inte bestod av några av de element som ingår i det program som används vid analyser av metaller. Fnr Brons Metall Bleck 1 1 Kristallin vitmetall, l=10 mm, t=2 mm, lika 327 men i anslutning till de väl utvecklade kristallerna även mörkt finkornigare område. Metallografi Metallografiska studier av ett tvärsnitt från Fnr 336 visar att legeringen har en rödaktig ton (framkommer tyvärr inte på fotot i figur 2) vilket utesluter att provet endast skulle bestå av bly (Fig. 2). Dessutom förekommer mindre fragment i vitmetallen med avvikande färg och hårdhet och därmed en annan sammansättning Mikrosond Analys av en av de större kristallerna i den dominerande fasen visade att den bestod av 92% Zn, koppar fanns i spårhalter, 0,17% (1a1). De kristaller med avvikande sammansättning som observerades under mikroskopet visade sig bestå av; Zn=89%, Fe=5,9% och Cu=0,12%(1a2). Blydroppar förekommer både som droppar och sliror i korngränserna och består av 32 UV Syd Daff 2007:6

33 Pb=97%, Zn=12%, Sn=1,2% och Cu=0,14% (1a4). Den dominerande fasen innehåller inget aluminium. I korngränserna förekommer ytterligare en fas vilken visar sig bestå av Sn=97%, Zn=5% och Cu=0,14% (1a5). Ett avgränsat skikt närmast den metalliska zinken analyserades kvalitativt och visade sig inte innehålla någon kalcium eller fosfor däremot klor vilket skulle betyda att detta skikt består av zinkklorid. I det yttersta skiktet förekommer däremot en del kristaller vilka är kalciumförande, Ca=43%, låg totalhalt tyder på att zink, vilket inte analyseras med samma program, också förekommer här. Slutsats Det är alltså tydligt från mikrosondanalyserna att de bleck och omkristallerade smältor som tidigare tolkats vara uppbyggda av vitmetall istället till stora delar består av metallisk zink. Liknande fynd har även framkommit vid Gyllins trädgård och nedanstående stycke är ett utdrag från den rapporten. Föremålens höga legeringshalt (Zn=35% i Fnr 90 och Zn=27-37% i Fnr 247) och i smältan (Zn=27-37% i Fnr 243) är värda att notera. Om vi antar att galmeja blandas med metallisk koppar och träkol i en degel och upphettas, diffunderar zink in i koppar upp till en nivå av knappt 30% varpå materialet homogeniseras. Efter detta är zinkupptaget mycket begränsat (Bayley 1990). För att erhålla högre zinkhalter (som i Fnr 90, 243, 247) krävs andra processer där man tillsätter metallisk zink till metallisk koppar (diskussion på Internet, Arch-Metals, november 2000). Frågan om när metallisk zink är känd för första gången debatteras ibland flitigt och lösningen är säkerligen inte känd ännu. De första beläggen för metallisk zink, importerad från Indien till Europa, är först från 1500-talet (Craddock 1995). Enstaka fynd av metallisk zink finns från metallhantverket i Uppåkra, Skåne (Kresten, Hjärthner-Holdar och Harryson 2001) och Husby, Närke (Hjärthner-Holdar m fl 1999) men dessa har inte kunnat beläggas som samtida med hantverket på platserna utan tolkats som recenta. Ett fynd av äldre förekomster av metalliskt zink i Europa finns dock noterat från det Atenska Agora (Craddock 1995). Ett zinkbleck med dimensionen 6,6cm x 4,0cm x 0,05cm återfanns tillsammans med keramik och mynt vilka kunde dateras till f.kr till 200 e.kr. Till formen utdragna blydroppar vilka var slumpvis placerade i tvärsnittet indikerade att blecket var uthammrat och ej valsat, en modernare metod, då detta skulle ge en textur av mer uniformt placerade blydroppar. Kemiska analyser av blecket visade att bly, järn, kadmium, koppar, mangan och magnesium förekom tillsammans med zinken dock i mycket, mycket små halter. Till sammansättningen skiljer sig inte zinkblecket, Fnr 244, från det motsvarande grekiska men som framgår i figur 3 visar den inre texturen ett mycket mer homogent mönster vilket bildats från mer uniform mekanisk bearbetning. Med utgångspunkt i dessa tolkningar är det alltså mycket osäkert om zinkblecket eller mässingsfynden, med undantag för Gustavslund område A 33

34 mässingsnyckeln, verkligen kan knytas till ett förhistoriskt metallhantverk. Alternativt har vi exempel på ett av de tidigast kända mässingsgjuterierna i Sverige. Mässing finns i föremål och råmaterial från det folkvandringstida Helgö Bleck av metalliskt zink och mässingslegeringar med allt för höga halter av zink är alltså svåra att knyta till förhistoriskt metallhantverk. Figuren visar utvalsade blydroppar i zinkblecket Fnr UV Syd Daff 2007:6