Ärenden för kännedom december 2018

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Kommunledningskontoret Ledningsstaben TSN/2018:3 Ann-Kristin Rydberg 1 (2) Torshälla stads nämnd Ärenden för kännedom december 2018 Förslag till beslut Ärendena anmäls och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige Beslut , Sammanträdesplan 2019 för kommunfullmäktige Beslut , Plan för jämställdhet Beslut , Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak Beslut , Riktlinjer för medborgardialog Beslut , Delårsrapport 2, 2018 Eskilstuna kommun Lokala ordningsföreskrifter för Eskilstuna kommun gällande fr.o.m. den 1 oktober 2018 Kommunstyrelsen Beslut Anmälan av delegationsbeslut i oktober Revidering av Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Beslut Anmälan av delegationsbeslut i oktober Ny rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar Kultur- och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämndens detaljerade investeringsbudget 2019 Beslut , 73 - Kultur- och fritidsnämndens sammanträdesplan 2019 Torshälla stads nämnd Ärendelista 2018: :71 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ann-Kristin Rydberg Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (2) nämndsekreterare Vi gör Eskilstuna tillsammans

3 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 160 Sammanträdesplan 2019 för kommunfullmäktige (KSKF/2018:262) Beslut Kommunfullmäktige sammanträder följande dagar 2019 klockan 09.00: Torsdag 14 februari Torsdag 13 juni Torsdag 21 mars Torsdag 26 september Torsdag 11 april Torsdag 24 oktober Torsdag 16 maj Torsdag 21 november Onsdag 12 juni Torsdag 12 december Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 13 augusti Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till sammanträdesplan för år 2019 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens personalutskott för 2019 kommer att fastställas av kommunstyrelsens personalutskott under hösten I förslaget har förslag till sammanträdesdagar för planerings- och uppföljningsprocessen inarbetats. Förslaget till sammanträdesplan har tagits fram utifrån de förutsättningar som ges i kommunallagen, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunstyrelsens reglemente. Flera faktorer påverkar valet av sammanträdesdagar, till exempel kommunallagens regler om när kommunfullmäktige senast måste behandla vissa ärenden samt när ledamöter och ersättare senast ska ha fått kallelsen till kommunfullmäktige. Datum för nämndsammanträden Utifrån planerings- och uppföljningsprocessen och ärendeprocessen, uppmanas nämnderna att behandla nedanstående ärenden vid följande tidpunkter samt sista datum för leverans till kommunledningskontoret, ekonomi och kvalitet, år Efter justerat protokoll skickas samtliga beslutshandlingar till registrator på kommunstyrelsens kansli enligt checklista för expediering. - Verksamhetberättelse för år 2018: 20 februari (leverans senast den 21 februari). - Investeringsbudget och prioriteringar inför årsplan 2020: 16 april (leverans senast den 17 april). - Delårsrapport 1 år 2019: 16 april (leverans senast den 17 april) - Delårsrapport 2 år 2019: 19 september (leverans senast den 20 september). Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) - Verksamhetsplaner för år 2020: 9 oktober (leverans senast den 10 oktober). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 11 september 2018, 164, följande: Kommunfullmäktige sammanträder följande dagar 2019 klockan 09:00: torsdag 14 februari, torsdag 21 mars, torsdag 11 april, torsdag 16 maj, onsdag 12 juni, torsdag 13 juni, torsdag 26 september, torsdag 24 oktober, torsdag 21 november samt torsdag 12 december. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Samtliga nämnder och bolag Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 162 Plan för jämställdhet (KSKF/2017:658) Beslut 1. Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommunkoncern antas med Lisa Fribergs (S) redaktionella ändringar i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Handlingsplanen På spaning efter jämställdheten upphör att gälla. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 13 augusti Av skrivelsen framgår bland annat att förslaget till plan för jämställdhet fokuserar på arbetet med jämställdhetsintegrering, men berör även arbetet med jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv och arbetet mot mäns våld mot kvinnor, i enlighet med artiklarna 11 och 22 i CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). I samband med arbetet med förslaget till ny plan har en uppföljning av den nuvarande handlingsplanen På spaning efter jämställdheten , som antogs av kommunfullmäktige den 24 november 2011, 238, genomförts och det föreslås att den upphör att gälla. Plan för jämställdhet anger färdriktningen och ambitionsnivån för Eskilstuna kommuns arbete med jämställdhet. Den innehåller konkreta mål, riktlinjer, strategier och metoder för att Eskilstuna ska behålla tätpositionen bland landets kommuner avseende jämställdhet. Förslaget till plan fokuserar jämställdhetsintegreringsarbetets koppling till kommunens ordinarie styrning och ledning. Planen föreslås vara Eskilstuna kommuns handlingsplan för att uppfylla den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen, vilken kommunfullmäktige ställde sig bakom den 30 oktober 2008, 198. Målen för jämställdhet är inriktningsmål, de förverkligas i kommunens olika verksamheter och sakområden. Nämnder och bolagsstyrelser, förvaltningar och bolag ända ner till avdelnings- och enhetsnivå, ska omsätta och implementera jämställdhetsmålen i sitt ordinarie uppdrag, i ordinarie ledning, styrning och verksamhetsutveckling. Inga krav ställs därför på att nämnder och bolagsstyrelser måste anta särskilda övergripande planer för jämställdhetsintegreringsarbetet. Uppföljning av plan för jämställdhet ska följa den ordinarie styrnings- och uppföljningsstrukturen i kommunens årshjul. Planen har remitterats till samtliga nämnder, bolagsstyrelser, råd, beredningar och utskott. Förslaget har även diskuterats i berörda styrgrupper, processutvecklingsgrupper och stödprocesser. De synpunkter som kommit in har sammanställts och kommenterats av Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) kommunledningskontoret i en bilaga tillhörande ärendet och planen har justerats utifrån de synpunkter som kommit in. Arbetet med jämställdhetsintegrering är en del av kommunens ordinarie lednings-, styrnings- och verksamhetsutvecklingsarbete. Det innebär att nämnder och styrelser ska avsätta resurser i befintlig budget, både personella resurser för stöd och samordning, och medel för kompetensutveckling inom jämställdhet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 11 september 2018, 170, följande: 1. Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Handlingsplanen På spaning efter jämställdheten upphör att gälla. Yrkanden Lisa Friberg (S) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag. Därefter yrkar Lisa Friberg (S) på redaktionella ändringar i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun , ordet Icke-binära stryks i punkterna 1-7. Monica Wikberg (M), Lillemor Nordh (C), Lotta Jonsson (KD) samt Ingrid Escobar (-) instämmer i Lisa Fribergs (S) yrkanden. Marielle Lahti (MP), Stefan Krstic (L) samt Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Bifall till kommunstyrelsens förslag med undantag för de redaktionella ändringarna i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Lisa Fribergs (S) med fleras förslag om redaktionella ändringar i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon först ställer proposition på kommunstyrelsens förslag med undantag för de redaktionella ändringarna i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Därefter föreslår ordföranden en proposition på förslaget om redaktionella ändringarna i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag med undantag för de redaktionella ändringarna i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun och finner att kommunfullmäktige har beslutat att bifalla Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) kommunstyrelsens förslag med undantag för de redaktionella ändringarna i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Därefter ställer ordföranden proposition på Lisa Fribergs (S) med fleras förlag om redaktionella ändringar i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla Lisa Fribergs (S) med fleras förslag om redaktionella ändringar i punken Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, välfärd Socialnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Miljö- och räddningstjänstnämnden Överförmyndarnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Kommunstyrelsen 1 (22) STYRDOKUMENT Plan för jämställdhet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:658 Ersätter På spaning efter jämställdheten. Rapport och handlingsplan Gäller för Samtliga nämnder och bolag som ingår i Eskilstuna kommunföretag AB. Gäller fr o m 1 oktober 2018 Gäller t o m 31 december 2024 Dokumentansvarig Uppföljning Direktören för Välfärd på kommunledningskontoret. En rapport som redovisar jämställdhetens utveckling i Eskilstuna tas fram vart fjärde år av kommunledningskontoret med start Jämställdhetsberedningen följer regelbundet upp nämnder och styrelsers arbete enligt planen. Löpande uppföljning av verksamheternas arbete enligt planen sker i ordinarie delårs- och årsrapportering. Se avsnitt: Formulering av mål, styrning och Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

9 Eskilstuna kommun 2 (22) uppföljning.

10 Eskilstuna kommun 3 (22) 1. Ämnesområde och bakgrund 1.1 Inledning Eskilstuna kommuns Plan för jämställdhet styr hur kommunen ska arbeta för att främja jämställdhet under den aktuella perioden. Planen baseras på internationella överenskommelser, målen för den nationella jämställdhetspolitiken, styrande dokument för Eskilstuna kommun och andra lokala förutsättningar. Eskilstuna kommun har en lång tradition av aktivt arbete för jämställdhet inrättades en jämställdhetsdelegation under kommunstyrelsen med uppgift att främja och utveckla jämställdheten bland kommunens medborgare. Delegationen fanns kvar till Arbetet med jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv startade på 1970-talet, redan innan Sveriges första jämställdhetslag instiftades Ansvaret för jämställdhetsarbetet ur arbetsgivarperspektiv låg vid den här tiden på personalpolitiska kommittén. Insatserna har sedan dess varierat över tid, men engagemanget för jämställdhetsfrågorna har funnits kvar. Viktiga milstolpar för jämställdhetsarbetet i kommunen under 2000-talet är: Beslutet i kommunfullmäktige den 19 oktober 2000, 16, om att arbeta med jämställdhetsintegrering i alla beslutsprocesser från planering, till genomförande och uppföljning och att all individbaserad statistik i kommunen ska vara uppdelad på kön. En tillfällig jämställdhetsberedning inrättades av kommunfullmäktige 2004 för att ta fram den första kommunövergripande handlingsplanen för jämställdhet På spaning efter jämställdheten Den följdes av en reviderad version för Den politiska jämställdhetsberedningen permanentades år Beredningen har kommunstyrelsens uppdrag att driva på och bevaka jämställdhetsarbetets utveckling i kommunkoncernen. Kommunfullmäktiges undertecknande av CEMR-deklarationen Kommunens deltagande i program för Hållbar Jämställdhet (HÅJ) , som bidragit till ett omfattande utvecklingsarbete av jämställdhetsintegreringen av kommunens service och tjänster. Kommunens deltagande i det nationella SKL-projektet Modellkommuner vann Eskilstuna kommun Svenska jämställdhetspriset. 1 CEMR = Council of European Municipalities and Regions, se vidare nedan, avsnitt 1.3 Internationella överenskommelser. Beslut den 30 oktober 2008, 198.

11 Eskilstuna kommun 4 (22) Plan för jämställdhet styr och beskriver hur kommunens jämställdhetsarbete ska vidareutvecklas fram till Ambitionsnivån är att behålla tätpositionen i Sverige och att även fortsättningsvis vara landets mest jämställda kommun. 1.2 Begrepp Jämställdhet innebär/betyder jämlikhet 2 mellan könen. Jämställdhet definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati, men också en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i kommunens verksamheter. Det är en fråga som omfattar den politiska rollen, kommunens verksamhet i förhållande till invånare/brukare/kunder, samt den interna organisationen i rollen som arbetsgivare. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken 3 är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål gäller för alla människor, oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Jämställdhetsarbetet handlar om att riva hinder, vidga möjligheter och förändra de normer och beteenden som begränsar människors utveckling. I Eskilstuna ska alla människor ges förutsättningar att utvecklas utan att hindras av fördomar och stereotypa föreställningar om kön. Målsättningen för kommunens jämställdhetsarbete är därmed detsamma som för kommunens HBTQ-arbete 4. Hur en person väljer att identifiera sig eller uttrycka sig i förhållande till kön får aldrig utgöra ett hinder för lika rättigheter och möjligheter. I Sverige finns i dagsläget två juridiska kön kvinna och man och det är dessa som jämställdhetspolitiken och jämställdhetsarbetet utgår ifrån. Det är dock viktigt att det i kommunens verksamheter finns kunskap om att det finns personer som inte identifierar sig inom tvåkönsnormen, ickebinära. Jämställdhetsarbetet i kommunen bedrivs utifrån kunskap om att kön även är en social och kulturell konstruktion (genus). Enligt genusteorin är det 2 Jämlikhet = rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Utgår från de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. 3 Mer information om de svenska jämställdhetspolitiska målen finns i avsnitt nedan. 4 HBTQ = Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et och b:et handlar om sexuell läggning - vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik, men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.

12 Eskilstuna kommun 5 (22) som idag och på den här platsen uppfattas som kvinnligt respektive manligt inte något definitivt, utan något föränderligt som ständigt omskapas och omförhandlas. Genussystemet eller könsmaktsordningen beskriver hur ojämställdheten upprätthålls i ett samhälle. Det bygger på två principer, könens isärhållande och den manliga överordningen. Isärhållandet innebär att män och kvinnor, och det som ses som manligt respektive kvinnligt, hålls isär och betraktas som varandras motsatser. Det medför att kvinnor och män finns på olika platser i samhället. Uppdelningen mellan könen på arbetsmarknaden är ett exempel på detta. Den manliga överordningen yttrar sig bland annat i att det män gör betraktas som mer värdefullt, till exempel att män som grupp tjänar mer och har mer makt än kvinnor. Enligt genussystemet betraktas det manliga som norm, medan det kvinnliga ses som undantag eller som det avvikande. Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga planet och på det strukturella, samhälleliga planet av såväl kvinnor som män. Kommunens jämställdhetsarbete syftar till att bryta denna ordning för att uppnå ett jämställt samhälle. Förståelse för genussystemets maktordning är viktig att ha som grund i de jämställdhetsanalyser som de kommunala verksamheterna genomför. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi och det arbetssätt som Eskilstuna kommun använder för att nå jämställdhetsmålen. Det innebär att ha med ett jämställdhetsperspektiv i alla led av verksamhetsutvecklingen och i beslutsprocessen - från planering, till genomförandet och i uppföljningen. De aktörer som normalt deltar i de olika delarna av beslutsprocessen ansvarar för jämställdhetsintegreringen. Det vill säga, det är främst chefens ansvar att verksamheten jämställdhetsintegreras. Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer formas som jämställdhet skapas, eller ojämställdhet upprätthålls. Därför behöver jämställdhetsperspektivet finnas med både i kommunens lednings- och styrsystem och i det ordinarie, dagliga, arbetet i de kommunala verksamheterna. Plan för jämställdhet beskriver målsättningar, strategier och metoder för jämställdhetsintegreringsarbetet i Eskilstuna kommun. 1.3 Internationella överenskommelser Jämställdhet är en del av de mänskliga rättigheterna. FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna från 1948 slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Det gäller både kvinnor och män, flickor och pojkar. På Europanivå har Sverige år 1952 ratificerat den

13 Eskilstuna kommun 6 (22) europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. FN:s kvinnokonvention (CEDAW 5 ) antogs av generalförsamlingen 1979 för att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor och för att ge kvinnors mänskliga rättigheter samma dignitet och status som de allmänna mänskliga rättigheterna. Konventionen är en av nio kärnkonventioner som berör de mänskliga rättigheterna. Sverige ratificerade kvinnokonventionen 1980, vilket innebär att landet har en skyldighet att följa konventionens innehåll. Kommunerna har ett stort ansvar för det praktiska genomförandet av konventionens innehåll. FN:s deklaration om avskaffandet av allt våld mot kvinnor antogs FN menar att våldet är ett uttryck för det ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor och män, där män är överordnade och kvinnor underordnade. Deklarationen omfattar såväl fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld, liksom våld i samhället och i hemmet, samt våld mot kvinnor som utövas av staten till exempel som en del i krigföring. Deklarationens innehåll är vägledande för Eskilstuna kommuns arbete mot mäns våld mot kvinnor antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Den innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål, som i Sverige kallas de Globala målen. Mål nummer fem i Agendan är att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. För att lyckas med Agendans målsättningar ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i arbetet med samtliga mål och delmål, eftersom målen i Agendan är integrerade och odelbara. Det betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås. Eskilstuna kommuns arbete utifrån Agenda 2030 beskrivs i Program för hållbarhet, som kommunfullmäktige kommer att få möjlighet att ta ställning till under När Plan för jämställhet skrivs saknar EU-kommissionen sedan några år en strategi för jämställdhet. Sverige driver på för att EU-kommissionen ska anta en sådan. Regeringen driver också på EU i fråga om att jämställdhet behöver vara en central del i den sociala pelaren - alla strategier eller reformer som antas inom EU för att garantera rättvisa jobb och tillväxt. 5 CEDAW = United Nations Convention on the Elimination of All Form of Discrimination Against Women.

14 Eskilstuna kommun 7 (22) CEMR 6, de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation har utarbetat en deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det politiska beslutsfattandet och den praktiska verksamheten. Eskilstuna kommun undertecknade CEMR-deklarationen 2008 (beslut i kommunfullmäktige den 30 oktober, 198) och har därmed förbundit sig att följa deklarationens sex principer och trettio artiklar för att främja jämställdhet. Deklarationen slår fast att det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan kommunen direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i människors vardag. Plan för jämställdhet är Eskilstuna kommuns handlingsplan för att omsätta CEMR-deklarationens principer och artiklar till praktisk verksamhet och konkreta resultat för kvinnor och män, flickor och pojkar. CEMR-deklarationens sex grundläggande principer är vägledande för Eskilstuna kommuns jämställdhetsarbete: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnanden bekämpas. 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet. 5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens verksamheter är nödvändig för att främja jämställdhet. 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång. 2. Plan för jämställdhet MÅL Övergripande mål Eskilstuna kommun ska vara landets mest jämställda kommun. Det är ambitionsnivån för arbetet enligt Plan för jämställdhet Sveriges jämställdhetspolitiska mål Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 6 CEMR = Council of European Municipalities and Regions

15 Eskilstuna kommun 8 (22) Till det jämställdhetspolitiska målet finns sex delmål 7 : 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Eskilstuna kommuns verksamheter ska arbeta aktivt för att bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen nås. Det är mot dessa mål som kommunens verksamheter jämför sig när de genomför kartläggningar, analyser och uppföljningar ur jämställdhetsperspektiv Mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun : 1. Kommunens service och tjänster ska vara jämställda och bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen nås. Jämställd service och jämställda tjänster är kvalitetssäkrade ur jämställdhetsperspektiv. De svarar lika väl mot båda könens livsvillkor och behov, samt säkerställer att hög kvalitet och goda resultat nås för både kvinnor och män, flickor och pojkar. (CEMR artikel 8-10, 12-28) 2. Kommunens myndighetsutövning ska vara jämställd. Jämställd myndighetsutövning är kvalitetssäkrad ur jämställdhetsperspektiv. Den svarar lika väl mot båda könens 7 Delmålen presenteras här i en förkortad version. Läs mer på regeringens hemsida.

16 Eskilstuna kommun 9 (22) livsvillkor och behov, samt säkerställer att hög kvalitet och goda resultat nås för både kvinnor och män, flickor och pojkar. (CEMR artikel 7-10 och 29) 3. Kommunens resurser ska fördelas jämställt. Jämställd resursfördelning är kvalitetssäkrad ur jämställdhetsperspektiv. Resurserna fördelas så att de svarar lika väl mot båda könens livsvillkor och behov. Effekterna av resursfördelningen leder till jämställdhet. (CEMR artikel 8-9, 12-28) 4. Kommunens verksamheter ska ge ett lika gott bemötande till kvinnor och män, flickor och pojkar. Jämställt bemötande är kvalitetssäkrat ur jämställdhetsperspektiv. Det betyder att bemötandet håller lika hög kvalitet och leder till goda resultat för både kvinnor och män, flickor och pojkar. (CEMR artikel 6-10, 12-28) 5. Eskilstuna kommun ska vara en attraktiv och jämställd arbetsgivare. En jämställd attraktiv arbetsgivare har säkerställt att dess arbetsplatser är inkluderande och fria från diskriminering. En jämställd och attraktiv arbetsgivare lockar till sig nya medarbetare av båda könen. En jämställd och attraktiv arbetsgivare har kvalitetssäkrat att kvinnor och män, medarbetare och chefer har tillgång till likvärdiga arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter, så att de vill stanna kvar inom den kommunala verksamheten. (CEMR artikel 8-10 och 11) 6. Eskilstuna kommun ska ha jämställda villkor för förtroendevalda kvinnor, män. Jämställda villkor för förtroendevalda är kvalitetssäkrade ur jämställdhetsperspektiv. De svarar lika väl mot båda könens livsvillkor och behov, samt säkerställer att både kvinnor och män vill och kan ta på sig förtroendeuppdrag i Eskilstuna kommunkoncern. (CEMR artikel 1-3 och 10) 7. Eskilstuna kommun ska genom samverkan med andra organisationer bidra till att kommunens tätorter och landsbygd uppnår jämställdhet. En jämställd samverkan är inkluderande och fri från diskriminering. I samverkansprocessen kvalitetssäkras att hänsyn tas till flickors och pojkars, kvinnors och mäns livsvillkor och behov. Resultatet av samverkan bidrar till att visionen om ett jämställt Eskilstuna 2030 nås. (CEMR artikel 4, 8 och 30) Både de svenska jämställdhetspolitiska målen och målen för jämställdhet i Eskilstuna kommun är inriktningsmål. De förverkligas i kommunens

17 Eskilstuna kommun 10 (22) olika verksamheter och sakområden. Därför ska alla kommunens delar, nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag, avdelningar och enheter, omsätta och implementera jämställdhetsmålen i sitt ordinarie uppdrag. Hur det ska gå till beskrivs nedan under avsnitt Formulering av mål, styrning och uppföljning, Utbildning och kunskap, Metoder och arbetssätt, samt Stöd och samordning. Arbetet med jämställdhet bedrivs i Eskilstuna även utifrån insikten och vetskapen om att jämställdhet är en del av lösningen på kommunens stora utmaningar. När Plan för jämställdhet beslutas 2018 finns utmaningarna i Strategisk inriktning Utmaningarna definieras som Fler jobb, Höjd utbildningsnivå, Social och Ekologisk uthållighet, att skapa en Attraktiv stad och landsbygd, att vara en Attraktiv arbetsgivare, samt att uppnå Kvalitet och en Stabil ekonomi. Dessa kan dock komma att ändras när den nya strategiska inriktningen tas fram för åren Utöver arbete med ovan nämnda mål för jämställdhet i Eskilstuna kommun prioriterar Eskilstuna kommun särskilt under Plan för jämställdhets giltighetstid arbete i enlighet med CEMR-deklarationens artikel 11 (arbetsgivarrollen) och 22 (mäns våld mot kvinnor). Hur det arbetet sker beskrivs i de separata styrdokumenten som finns inom dessa områden, se vidare nedan avsnitt 4.6 Jämställdhets- och mångfaldsplaner i kommunkoncernen och 4.7 Eskilstuna kommuns plan mot mäns våld mot kvinnor. 2.2 ANSVARSFÖRDELNING Arbetet med jämställdhet är ledningsstyrt på alla nivåer. Det vill säga, det är cheferna på alla nivåer som ansvarar för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. Förvaltningschefer och VD i kommunala bolag ansvarar för att arbetet följer Plan för jämställdhet och gällande lagstiftning. Chefer på alla nivåer ansvarar för att efterfråga resultat av och följa upp jämställdhetsarbetet i sin verksamhet. Cheferna ansvarar även för att identifierad ojämställdhet i verksamheten åtgärdas. Alla medarbetare ansvarar utifrån sina befogenheter till att de kommunala verksamheterna har med ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie arbete. Förtroendevalda i kommunens politiska organ har ansvar för att fatta beslut om jämställdhetsintegrerade mål och vid behov fatta beslut om särskilda jämställdhetsmål. De förtroendevalda har ansvar för att efterfråga könskonsekvensanalyser inför beslut, samt att efterfråga resultat ur köns- och jämställdhetsperspektiv. 2.3 STRATEGIER OCH METODER FÖR ATT NÅ MÅLEN Formulering av mål, styrning och uppföljning

18 Eskilstuna kommun 11 (22) Jämställdhet är ett eget sakområde, men genomförandet ligger i huvudsak inom ramen för andra områden inom den kommunala verksamheten, så som exempelvis utbildning för barn och vuxna, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, kultur och fritid, samhällsplanering, socialtjänst, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättningar. För att nå jämställdhetsmålen ska jämställdhetsperspektivet vara levande i alla steg av kommunkoncernens och verksamheternas styrning och ledning från planeringen, till genomförandet och i uppföljningen av verksamhetens resultat. Under genomförs ett omfattande utvecklingsarbete för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i ledning och styrning av samtliga förvaltningar och bolag, åtagandet om Modellförvaltningar och modellbolag i årsplan Jämställdhetsperspektivet ska finnas med i kommunens och verksamheternas ordinarie kvalitets- och förbättringsarbete enligt kommunkoncernens metod för kvalitetsutveckling: PUFF (Planera Utför Följ upp/analysera Förbättra). Syftet med PUFF är att uppnå ständiga förbättringar på alla nivåer i organisationen. Kartläggningar, analyser och annat underlagsmaterial som används i det första planeringssteget ska innehålla ett könsperspektiv, se vidare avsnitt Metoder och arbetssätt. Om planeringsunderlagen visar på ojämställdhet i verksamheten, ska insatser och åtgärder vidtas för att komma tillrätta med det. Dessa insatser och åtgärder läggs in som åtaganden i den ordinarie verksamhetsplanen, för att sedan kunna följas upp med koppling till Plan för jämställdhet. För att påminna de kommunala verksamheterna att ha med ett jämställdhetsperspektiv redan i planeringsfasen, använder kommunen bekönade målformuleringar. Det vill säga orden kvinnor och män, flickor och pojkar, används i alla målformuleringar som rör individer i styrande dokument. Denna strategi står inte i motsättning till kommunens arbete med att motverka diskriminering. I och med undertecknandet av CEMRdeklarationen har kommunen förbundit sig att i jämställdhetsarbetet bekämpa flerfaldig diskriminering utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön. Könsneutrala formuleringar leder till könsblindhet i ett ojämställt samhälle. Indikatorer och nyckeltal som berör individer och som används för att styra och följa upp kommunkoncernens verksamheter ska vara könsuppdelade. För att ytterligare förstärka jämställdhetsarbetet formuleras även särskilda jämställdhetsmål i styrande dokument, när så är nödvändigt.

19 Eskilstuna kommun 12 (22) Koncernövergripande styrdokument som exempelvis program, planer och policys som berör individer och som beslutas under Plan för jämställdhets giltighetstid, ska innehålla ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet som genomförs utifrån dessa program, planer, policys och riktlinjer stödjer och bidrar, direkt eller indirekt, till måluppfyllelsen för jämställdhetsarbetet i enlighet med Plan för jämställdhet. Samtliga nämnder och bolagsstyrelser i kommunkoncernen ska i enlighet med CEMR-deklarationens grundläggande princip avsätta tillräckliga resurser (personella och ekonomiska) för jämställdhetsarbetets genomförande, inklusive resurser för utbildning och kompetensutveckling i enlighet med det som beskrivs i avsnitt Utbildning och kunskap. Alla uppföljningar som görs av kommunens verksamheter ska innehålla ett könsperspektiv. Uppföljning av arbetet med jämställdhet i enlighet med Plan för jämställdhet sker löpande i ordinarie delårs- och helårsrapportering genom att: 1) Beslutade mål analyseras ur könsperspektiv. Nås målet för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Varför/varför inte? Behöver vi fortsättningsvis göra något annorlunda eller sätta in särskilda insatser för att målet ska nås för både kvinnor och män, flickor och pojkar? 2) Könsuppdelade nyckeltal och indikatorer analyseras ur jämställdhetsperspektiv. Vilka likheter eller skillnader uppvisar nyckeltalet/indikatorn för kvinnor och män, flickor och pojkar? Är likheterna/skillnaderna ett tecken på jämställdhet eller ojämställdhet i förhållande till målen för jämställdhet? Behöver vi göra något för att förändra utfallet till nästa mättillfälle, för att nå jämställdhet? 3) Ordinarie verksamhet beskrivs utifrån ett köns-/jämställdhetsperspektiv. Vad har vi gjort i vårt kärnuppdrag för kvinnor och män, flickor och pojkar? Vilka resultat har vi nått för kvinnor och män, flickor och pojkar? 4) Särskilda jämställdhetsåtgärder och aktiviteter som genomförts i verksamheten redovisas. Om verksamheten har lagt in särskilda åtaganden eller aktiviteter i sin verksamhetsplan för att komma tillrätta med ojämställdhetsproblem i verksamheten, ska dessa redovisas separat. Vad har vi gjort och vilka resultat har vi nått för kvinnor och män, flickor och pojkar, genom denna särskilda jämställdhetssatsning? Har vi kommit tillrätta med ojämställdhetsproblemen eller behöver vi göra något mer? En rapport som redovisar jämställdhetens utveckling i Eskilstuna kommun tas fram vart fjärde år av kommunledningskontoret med start

20 Eskilstuna kommun 13 (22) Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av jämställdhetens utveckling i kommunen, samt resultatet för kvinnor och män, flickor och pojkar, i Eskilstuna kommun, utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen och kommunens jämställdhetsmål enligt Plan för jämställdhet. Rapporten redovisas till kommunfullmäktige för information och ingår därefter som underlag till kommunfullmäktige, nämnder och bolagsstyrelsers arbete med kommande strategisk inriktning, årsplaner, ägardirektiv och verksamhetsplaner, samt andra styrande dokument för kommunkoncernen. Jämställdhetsberedningen har kommunstyrelsens uppdrag att bevaka och driva på ett systematiskt jämställdhetsarbete i Eskilstuna kommunkoncern. Beredningen följer regelbundet upp nämnders och styrelsers arbete med Plan för jämställdhet genom bland annat dialogmöten. Nämnder och styrelser ska vara beredda på att redovisa hur arbetet med jämställdhetsmålen i Plan för jämställdhet fortskrider när beredningen så önskar. Jämställdhetsberedningen kommer under Plan för jämställdhets giltighetstid, årligen att följa upp kommunkoncernens jämställdhetsarbete med koppling till artiklar ur CEMR-deklarationen Utbildning och kunskap Jämställdhet är ett kunskapsområde. Ett hållbart och långsiktigt arbete för jämställdhet kräver både kunskap och medvetenhet. Kommunens förtroendevalda, chefer och medarbetare måste ha goda kunskaper om vad jämställdhet är och vad jämställdhetsintegrering innebär, samt om de centrala jämställdhetspolitiska frågorna inom det egna verksamhetsområdet. Samtliga förtroendevalda bör utöver ovanstående ha kunskap om sin roll i jämställdhetsintegreringsarbetet: att fatta beslut om jämställdhetsintegrerade mål och vid behov fatta beslut om särskilda jämställdhetsmål, att efterfråga könskonsekvensanalyser inför beslut och att efterfråga verksamhetens resultat ur köns- och jämställdhetsperspektiv. Utifrån kommunens mål att vara en jämställd arbetsgivare behöver förtroendevalda även ha kunskap om hur de skapar förutsättningar för att kommunen ska bli en jämställd organisation, fri från diskriminering. Chefer behöver ha kunskap om hur de styr, leder och följer upp resultaten av jämställdhetsarbetet i sin egen verksamhet ur både invånar-/brukar- /kundperspektiv och medarbetarperspektiv. De behöver ha kunskap om innehållet i Plan för jämställdhet och andra styrande dokument inom jämställdhetsområdet, samt om de lagar som styr jämställdhetsarbetet, se nedan kapitel 3 och 4.

21 Eskilstuna kommun 14 (22) Cheferna ansvarar för att verksamheten har tillgång till den kunskap om jämställdhet som behövs för att uppfylla målen i Plan för jämställdhet och andra styrande dokument inom jämställdhetsområdet. Nyckelpersoner såsom exempelvis controllers, verksamhetsutvecklare, ekonomer och HR-konsulter behöver ha särskild kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering för att kunna göra könskonsekvensanalyser i beslutsunderlag, genomföra kartläggningar och jämställdhetsanalyser av verksamheten, samt utforma relevanta åtgärder i arbetet för ett jämställt Eskilstuna. Lokala och centrala processledare för hållbar jämställdhet har till uppgift att stödja cheferna i att kvalitetssäkra den dagliga verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. De ska också stödja cheferna i rapporteringen av åtaganden om jämställdhet. Lokala och centrala processledare för hållbar jämställdhet behöver därför ha mycket god kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, den egna förvaltningen/bolagets verksamhet, kommunens styrsystem, innehållet i Plan för jämställdhet och andra styrande dokument för jämställdhetsarbetet i kommunen. Alla medarbetare i kommunkoncernen behöver ha grundläggande kunskap om jämställdhet för att säkerställa att de kan bidra till ett jämställdhetsperspektiv inom det egna verksamhetsområdet. Kommunledningskontoret ansvarar för att under Plan för jämställdhets giltighetstid utveckla ett systematiskt arbete med att säkra jämställdhetskompetensen i hela kommunkoncernen enligt ovan, så att målen i Plan för jämställdhet nås Metoder och arbetssätt Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för att kunna förändra ojämställda verksamheter och ett ojämställt samhälle, så att jämställdhetmålen nås. All individbaserad statistik och alla individbaserade nyckeltal som Eskilstuna kommun använder för styrning och ledning av verksamheterna ska därför vara könsuppdelade och användas för kartläggning och analys av verksamheten ur jämställdhetsperspektiv. Analyserna ska kunna besvara frågan Vem får vad, på vilka villkor och varför?. Det är en del i kommunens ordinarie systematiska kvalitets- och förbättringsarbete enligt metoden PUFF (Planera Utför Följ upp/analysera Förbättra). Eskilstuna kommun har sedan flera år tillbaka använt metoderna 3-5R 8 och kollegial granskning 9 för kartläggning och analys av verksamheterna 8 3R, 4R och 5R är metoder som används för att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar

22 Eskilstuna kommun 15 (22) ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoderna finns beskrivna i det koncerngemensamma utbildningsmaterialet Jämställdhet i utåtriktad verksamhet, som finns på internportalen. De går även att läsa mer om på och där kan man hitta fler verktyg och metoder som passar att använda i jämställdhetsintegreringsarbetet. Vid kartläggningar och analyser av verksamheters service och resursfördelning är det viktigt att utgå från devisen alltid kön, men aldrig bara kön. Grupperna kvinnor och män, flickor och pojkar är inte enhetliga. Andra maktordningar som samverkar med kön är exempelvis övriga sex diskrimineringsgrunder 10, samt socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå. Att inkludera fler maktordningar i sin analys kallas att anlägga ett intersektionellt perspektiv. Det är viktigt att uppmärksamma både likheter och skillnader mellan kvinnor och mäns behov och livsvillkor i analyserna, för att utforma rätt åtgärder i arbetet för jämställdhet. Förståelse för genussystemets maktordning 11 är väsentlig att ha som grund i de jämställdhetsanalyser som de kommunala verksamheterna genomför. Om kartläggningar och analyser visar att det råder ojämställdhet i en verksamhet ska denna åtgärdas. Det är chefens ansvar att det sker. Ibland behöver arbetet med jämställdhetsintegrering då kompletteras med särskilda åtgärder för kvinnor eller män, flickor eller pojkar, för att nå jämställdhetsmålen. Enligt förordning (2001:100) om den offentliga statistiken 14 ska kommuner alltid redovisa statistik könsuppdelad i officiell statistik som är individbaserad. Den könsuppdelade statistiken utgår primärt från de juridiska könen, kvinna och man. Men det kan finnas tillfällen då verksamheten vill använda andra svarsalternativ än de juridiska könen när de undersöker vad brukare, kunder eller invånare anser om kommunens service och tjänster. Verksamheten ska då följa kommunkoncernens verksamhetens utformning och organisering. 3R står för Representation, Resurser och Realia. 4R är en vidareutveckling av 3R-metoden där ett fjärde steg lagts till Realisera. Och i 5R har ett mellansteg lagts in: Representation, Resurser, Resultat, Realia och Realisera. 9 Kollegial granskning används för att kartlägga och analysera bemötande. Den kan utformas på flera olika sätt, beroende på vilken typ av verksamhet som ska granskas och vilka resurser som finns tillgängliga. Kollegial granskning kallas ofta i forskningssammanhang för peer-review. 10 De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 11 Se ovan avsnitt 1.2 Begrepp.

23 Eskilstuna kommun 16 (22) Anvisning gällande inkluderande undersökningar och underlag som har koppling till kommunens kvalitetspolicy 12. För att kvalitetssäkra politiska beslut ur ett jämställdhetsperspektiv ska beslutsunderlag innehålla en könskonsekvensanalys. Analysen ska beskriva situationen för kvinnor och män, flickor och pojkar inom området, samt redovisa vilka konsekvenser olika åtgärder eller beslutsalternativ får för till exempel bemötande, service, representation och fördelning av resurser ur ett könsperspektiv. Analysen bör även sättas i relation till de nationella jämställdhetspolitiska målen och Eskilstuna kommuns mål för jämställdhet. Det vill säga, könskonsekvensanalysen ska svara på frågan om förslaget till beslut bidrar till att målen uppnås Stöd och samordning Arbetet med jämställdhet är ledningsstyrt på alla nivåer. Det är cheferna på alla nivåer som ansvarar för arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i sin verksamhet 13. Till stöd för cheferna i jämställdhetsintegreringsarbetet ska det finnas lokala processledare för hållbar jämställdhet centralt placerade i samtliga förvaltningar och bolag. De har goda kunskaper om jämställdhet och jämställdhetsintegrering med koppling till verksamhetsområdet i förvaltningen/bolaget. De lokala processledarna för hållbar jämställdhet har till uppgift att stödja cheferna i att kvalitetssäkra den dagliga verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och ge stöd i rapporteringen av åtaganden om jämställdhet. De lokala processledarna ger också stöd i att implementera styrande dokument inom jämställdhetsområdet, som exempelvis Plan för jämställdhet, i förvaltningen/bolaget. På kommunledningskontoret finns resurser för central processledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i kommunkoncernen. Den centrala processledningen samordnar den strategiska utvecklingen av Eskilstuna kommuns jämställdhetsintegreringsarbete, stödjer de lokala processledarna i deras arbete och leder det koncernövergripande Strategiska nätverket för Hållbar Jämställdhet. Flera förvaltningar har vidareutvecklat stödsystemet för jämställdhetsarbetet och utsett jämställdhetssamordnare/jämställdhetsombud på avdelningsnivå. De har bildat egna förvaltningsnätverk för arbetet med jämställdhetsintegrering, under ledning av förvaltningens lokala processledare. Förvaltningar och bolag som saknar jämställdhetssamordnare/jämställdhetsombud på avdelningsnivå och interna nätverk rekommenderas att utveckla liknande stödfunktioner. 12 Se vidare avsnitt 3.5 Förordningen om den officiella statistiken. 13 Se ovan avsnitt 2.2 Ansvarsfördelning.

24 Eskilstuna kommun 17 (22) Stödfunktioner för cheferna finns även för arbetet med jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv på respektive förvaltnings- och bolags HRavdelning, processledningsgrupp HR och kommunledningskontorets HRavdelning, som har det koncernövergripande ansvaret. För arbetet mot mäns våld mot kvinnor finns stöd att få via kvinnofridsutvecklaren med koncernövergripande uppdrag, som finns på socialförvaltningen, och nätverket för kvinnofrid där representanter från samtliga förvaltningar och bolag ingår. Jämställdhetsberedningen är en politisk beredning under kommunstyrelsen och ett övergripande organ för samordning av jämställdhetsfrågorna i Eskilstuna kommun. Jämställdhetsberedningen ska verka för ett mer jämställt Eskilstuna genom samråd, erfarenhetsutbyte, information, kunskapsspridning, dialog och initiativ till jämställdhetsåtgärder. En gång om året presenterar jämställdhetsberedningen idéer och förslag på utvecklingsområden för kommunens jämställdhetsarbete, i en rapport till kommunstyrelsen. Förslag och åtgärder från rapporten ska tas med som underlag till kommande årsplan, kompletterande årsplan, nämnders och styrelsers verksamhetsplaner, samt övrigt utvecklingsarbete i kommunkoncernen. Under åren har Eskilstuna kommun haft en politisk styrgrupp för arbetet med Hållbar Jämställdhet, under ledning av kommunstyrelsens ordförande. Styrgruppens uppgift har varit att följa och förankra arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunens styrning och ledning. När Plan för jämställdhet skrivs har beslut inte fattats om styrgruppen ska finnas kvar även nästkommande mandatperiod. 3. Gällande lagstiftning och annan rättslig reglering 3.1 Kommunallagen Kommunens verksamhet regleras främst i kommunallagen (2017:725). Enligt 2 kap. 3 i denna lag ska kommuner behandla alla sina medlemmar lika, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Det innebär att det inte är tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper på annat än objektiv grund, den så kallade likställighetsprincipen. Men ibland behöver kommunens verksamheter göra olika för att det ska bli lika ur jämställdhetsperspektiv. Kartläggningar och analyser ur jämställdhetsperspektiv som visar på ojämställdhet kan motivera att kommunen gör olika insatser för kvinnor och män, flickor och pojkar, för att nå målet om jämställdhet.

25 Eskilstuna kommun 18 (22) 3.2 Speciallagarna Kommunens verksamhet styrs i stor utsträckning av de så kallade speciallagarna, vilka formellt kan styra kommunens jämställdhetsarbete. Inom speciallagstiftningen finns det områden som mer eller mindre berörs av de jämställdhetspolitiska målen. De områden som primärt berörs är skollagen, socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och plan- och bygglagen. 3.3 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) reglerar kommunens ansvar att motverka diskriminering, samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen har Eskilstuna kommun som arbetsgivare skyldighet att årligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering. Arbetet beskrivs när Plan för jämställdhet skrivs i förvaltningars och bolags Jämställdhets- och mångfaldsplaner Från och med 1 januari 2017 gäller nya regler för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. En nyhet är att alla sju diskrimineringsgrunder numera omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder och lönekartläggningar ska återigen genomföras årligen. För att leva upp till lagkraven arbetar Eskilstuna kommun under 2018 fram riktlinjer för likabehandling med tillhörande aktiviteter för perioden , vilka ska komplettera nuvarande jämställdhets- och mångfaldsplaner. Från 2020 kommer likabehandlingsplaner med aktiva åtgärder i enlighet med den skärpta diskrimineringslagen att ersätta förvaltningars och bolags jämställdhets- och mångfaldsplaner. 3.4 Lagar mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Sverige är ett av få länder i världen som har en speciell lagstiftning, kvinnofridsbrottet, gällande mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Men begreppet mäns våld mot kvinnor omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck inklusive tvångsgifte, sexuella trakasserier och kränkningar utifrån kön, prostitution, trafficking och könsstympning. Kommunens arbete mot mäns våld mot kvinnor har därmed kopplingar till brottsbalken, socialtjänstlagen, föräldrabalken, diskrimineringslagen och skollagen. 3.5 Förordningen om den offentliga statistiken Enligt förordning (2001:100) om den offentliga statistiken 14 ska kommuner alltid redovisa statistik könsuppdelad i officiell statistik som är individbaserad. Sverige har i dagsläget två juridiska kön, man och kvinna, och det är utifrån dem som den officiella statistiken redovisas. Eskilstuna

26 Eskilstuna kommun 19 (22) kommunkoncerns styrning bygger också på indikatorer och mål som så långt det är möjligt ska redovisas könsuppdelat. Syftet är att få möjlighet att upptäcka och åtgärda ojämställdhet och ojämlikhet. I Eskilstuna kommuns kvalitetspolicy 14 anges att alla verksamheter ska undersöka vad kunder, brukare och invånare anser om servicen, tjänsten eller varan. Kommunen ska även undersöka medarbetarnas uppfattning om organisationen och arbetsmiljön. Undersökningarna och underlagen syftar till att förbättra och utveckla verksamheten. För detta ändamål använder verksamheterna olika typer av undersökningsformer, framför allt enkäter. Då många verksamheter önskat utforma sina enkäter inkluderande även för icke-binära invånare, kunder, brukare och medarbetare, har en Anvisning gällande inkluderande undersökningar och underlag beslutats av ekonomidirektören i november Viktigt är dock att samtidigt säkerställa att kommunkoncernen följer lagkraven enligt sekretesslagstiftningen SekrL, dataskyddsförordningen och Offentlighet och sekretess OSL. Insamlade uppgifter kan redovisas och sparas förutsatt att kommunens verksamheter inte riskerar att röja enskilda. 4. Förhållande till redan fattade politiska beslut Nedan beskrivs hur Plan för jämställdhet kompletterar och förhåller sig till redan fattade politiska beslut, övergripande kommunala styrdokument och andra styrdokument inom jämställdhetsområdet. 4.1 Beslut i KF 2000 Redan år 2000 fattade kommunfullmäktige beslut om att kommunen ska arbeta med jämställdhetsintegrering (001019, 16). Det vill säga, jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslut, planering och uppföljning av kommunens verksamheter. All individbaserad statistik ska enligt beslutet vara uppdelad på kön. 4.2 CEMR-deklarationen CEMR 15, de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation, har utarbetat en deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 14 Kvalitetspolicy antagen av kommunfullmäktige , CEMR = Council of European Municipalities and Regions

27 Eskilstuna kommun 20 (22) Eskilstuna kommun undertecknade CEMR-deklarationen 2008 och har därmed förbundit sig att följa deklarationens sex principer och trettio artiklar för att främja jämställdhet 16. Plan för jämställdhet är Eskilstuna kommuns handlingsplan för att omsätta CEMR-deklarationens principer och artiklar till praktisk verksamhet och konkreta resultat för kvinnor och män, flickor och pojkar. 4.3 Vision 2030 Eskilstuna kommuns vision 2030 beslutades av kommunfullmäktige den 14 december 2017: Vårt Eskilstuna 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar. Vi gör Eskilstuna tillsammans. Visionen ger uttryck för ett framtida tillstånd som kommunen vill uppnå. Den är den mest långsiktiga färdriktningen för kommunkoncernens verksamheter. Den är vägledande för beslut och för kommunkoncernens agerande i det vardagliga arbetet. Eftersom vision 2030 innehåller ordet jämställdhet, är det en av de viktigaste ledstjärnorna för kommunkoncernens verksamheter i allt från planering, till genomförande och uppföljning av ordinarie arbete. Plan för jämställdhet är ett stöd för kommunkoncernens verksamheter att veta hur jämställdhetsperspektivet strategiskt ska integreras i ordinarie verksamhet. 4.4 Strategisk inriktning, årsplaner, ägardirektiv och verksamhetsplaner De fyraåriga strategiska målen i Strategisk inriktning, som beslutas av kommunfullmäktige för varje mandatperiod, ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Samtliga mål och indikatorer som berör individer mäts utifrån kön. Det påminner förvaltningar och bolag att arbeta med jämställdhetsintegrering. I Strategisk inriktning ingår också särskilda jämställdhetsmål/indikatorer för att följa jämställdhetens utveckling under mandatperioden. Strategisk inriktning ligger till grund för den årliga styrningen av kommunkoncernen, som slås fast i årsplanen och ägardirektiven till de kommunala bolagen. Årsplanen beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året och de ekonomiska förutsättningarna för kommunens 16 Se ovan avsnitt 1.3 Internationella överenskommelser.

28 Eskilstuna kommun 21 (22) verksamheter. För styrning av bolagskoncernen finns också kommunfullmäktiges ägardirektiv som gäller de helägda kommunala bolagen. Varje åtagande för verksamheterna som finns i årsplan och ägardirektiv kan kopplas till ett fyraårigt strategiskt mål. Åtaganden, mål och aktiviteter som kommunfullmäktige beslutar om i årsplan och ägardirektiv ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Det vill säga, när de kommunala verksamheterna arbetar med åtagandena ska de ha med ett jämställdhetsperspektiv i planering, genomförande och uppföljning. Det kan också förekomma särskilda jämställdhetsåtaganden i årsplan och ägardirektiv. De fyraåriga strategiska målen och de årliga åtagandena finns med i nämnders och bolags, samt enheternas årliga verksamhetsplaner och budgetar. Nämnder och bolag kan och bör, utifrån kunskap om sin egen verksamhet och baserat på kartläggningar och analyser ur jämställdhetsperspektiv, besluta om egna aktiviteter och åtaganden i sin verksamhetsplan, för att uppfylla jämställdhetsmålen. Det är där, i verksamhetens möte med kvinnor och män, flickor och pojkar som använder och har behov av kommunens service och tjänster, som jämställdhetsarbetet i enlighet med Plan för jämställdhet genomförs. 4.5 Program för hållbarhet Eskilstuna kommuns arbete utifrån Agenda 2030 beskrivs i Program för hållbarhet, som kommunfullmäktige får möjlighet att ta ställning till under Mål nummer fem i Agendan är att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. För att lyckas med Agendans målsättningar ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i arbetet med samtliga mål och delmål, eftersom målen i Agendan är integrerade och odelbara. Plan för jämställdhet innehåller konkreta mål, strategier och metoder som hjälper kommunens verksamheter att nå de övergripande målen i Agenda Jämställdhets- och mångfaldsplaner i kommunkoncernen Arbetsgivarens ansvar för aktiva jämställdhetsåtgärder i arbetslivet enligt diskrimineringslagen är mer omfattande än de punkter som finns i CEMRdeklarationens artikel 11. Eskilstuna kommuns arbete för att vara en jämställd arbetsgivare inklusive aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen, beskrivs och styrs när Plan för jämställdhet skrivs i förvaltningars och bolags gällande jämställdhets- och mångfaldsplaner, kompletterat med de koncernövergripande riktlinjer för likabehandling som antas under Under 2019 kommer

29 Eskilstuna kommun 22 (22) likabehandlingsplaner med aktiva åtgärder i enlighet med den skärpta diskrimineringslagen att arbetas fram för förvaltningar och bolag. Innehållet i dessa styrdokument kompletterar det jämställdhetsarbete som beskrivs i Plan för jämställdhet och som Eskilstuna kommun åtagit sig att utföra enligt undertecknandet av CEMR-deklarationen. 4.7 Eskilstuna kommuns plan mot mäns våld mot kvinnor Arbetet mot mäns våld mot kvinnor är högt prioriterat i Eskilstuna kommun och det är mer omfattande än de punkter som finns i CEMRdeklarationens artikel 22. Kommunkoncernens samlade arbete mot mäns våld mot kvinnor beskrivs och styrs därför särskilt utifrån den koncernövergripande handlingsplanen Eskilstuna en FriStad för kvinnor , som är under revidering när Plan för jämställdhet tas fram. Innehållet i det nya styrdokumentet kompletterar det jämställdhetsarbete som beskrivs i Plan för jämställdhet och som Eskilstuna kommun åtagit sig att utföra enligt undertecknandet av CEMR-deklarationen.

30 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 164 Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (KSKF/2017:498) Beslut 1. Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen följa upp planen och vid behov revidera handlingsplanens åtgärder. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att en samlad uppföljning och utvärdering av planen i dess helhet görs efter periodens slut. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 7 augusti Av skrivelsen framgår bland annat att planen mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (ANDT) har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Det är en revidering av kommunens tidigare handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak för åren (KSKF/2012:336), beslutad av kommunfullmäktige den 24 oktober 2013, 337. Fokus ligger främst på insatser för att begränsa och försvåra tillgängligheten av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak men även på attityd- och kunskapshöjande insatser. Inriktningen är också att kommunen ska erbjuda lättillgängligt stöd för personer med missbruk/beroende och stöd till deras anhöriga. Aktiviteter från insats-/utvecklingsområden i ANDT-planen ska föras in som åtaganden i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplan och följas upp i verksamhetsberättelser. I uppföljningar ska redovisning göras fördelat på flickor, pojkar, kvinnor och män där det är möjligt. Kommunstyrelsen ansvarar för årlig uppföljning och eventuell revidering samt för en samlad uppföljning och utvärdering av planen i dess helhet efter periodens slut. Förslaget till plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak har remitterats till barn- och utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, Torshälla stads nämnd samt miljö- och räddningsnämnden för yttrande. De synpunkter som kommit in har sammanställts och kommenterats av kommunledningskontoret i en bilaga tillhörande ärendet. Planen har justerats utifrån synpunkter som inkommit. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) De föreslagna insatserna behöver planeras inom verksamheternas respektive budget och verksamhetsplanering. Det är därför viktigt att nämnder och bolag ser över hur åtgärder kan prioriteras utifrån området samt följa upp effekter av åtgärderna. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 11 september 2018, 172, följande: 1. Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att årligen följa upp planen och vid behov revidera handlingsplanens åtgärder. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att en samlad uppföljning och utvärdering av planen i dess helhet görs efter periodens slut. Yrkanden Göran Gredfors (M), Filip Ek Rundström (M), Annelie Klavins Nyström (M), Nina Tuncer (S), Lotta Jonsson (KD), Maria Chergui (V), Stefan Krstic (L) samt Robert Lindberg (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoet, välfärd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- oh fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Miljö- och räddningstjänstnämnden Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

32 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd Eva Carlsson 1 (16) STYRDOKUMENT Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (ANDT) Eskilstuna kommunkoncern Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:498 Ersätter Plan mot alkohol narkotika dopning tobak Gäller för Samtliga nämnder och bolag som ingår i Eskilstuna kommunföretag AB Gäller fr o m Januari 2019 Gäller t o m 2022 Dokumentansvarig Uppföljning Eva Carlsson Årlig uppföljning samt slutrapport med utvärdering 2022 Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

33 Eskilstuna kommun 2 (16) Ämnesområde och bakgrund Planen mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak (ANDT) har tagits fram med mål och insatser/utvecklingsområden för Eskilstuna kommunkoncern på uppdrag av kommunstyrelsen. Det är en revidering av kommunens tidigare handlingsplan mot ANDT för åren Det är angeläget att Eskilstuna kommun prioriterar ANDT-arbetet ur ett hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande, behandlande och rehabiliterande perspektiv. Fokus ligger främst på insatser för att begränsa och försvåra tillgängligheten av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak men även attityd- och kunskapshöjande insatser är angeläget. Inriktningen är också att kommunen ska erbjuda lättillgängligt stöd för personer med missbruk/beroende och stöd till deras anhöriga. Planen tar sin utgångspunkt i FNs globala program för hållbar utveckling (Agenda 2030), FNs konvention om mänskliga rättigheter, FNs barnkonvention samt Sveriges folkhälsomål. Mål och insatsområden i planen grundar sig på den nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken för åren Kommunen har en central roll i ANDT-arbetet då det förebyggande arbetet i stor utsträckning bedrivs där människor lever och verkar. Flera av de insatser som görs för att minska tillgänglighet, främja och förebygga samt erbjuda stöd och vård är kommunens ansvar. Enligt den Nationella strategin mot alkohol, narkotika, dopning och tobak för åren bör de tre perspektiven jämlik hälsa, jämställdhet samt barn och ungas skydd prägla ANDT-arbetet. Från och med den 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att kommunen är ålagd att förebygga och erbjuda stöd till personer med den typen av problem på liknande sätt som andra substansmissbruk. Ett aktivt arbete ska ske i kommunen för att förebygga och motverka spel om pengar. Arbetsformer Planen, inklusive målformuleringar och aktiviteter, har utarbetats i samverkan med representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Socialförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen samt folkhälsostrateg från kommunledningskontoret och representant från polisen.

34 Eskilstuna kommun 3 (16) Undersökningar som har legat till grund för en lägesbild kring området, är bland annat Landstinget Sörmlands Liv & Hälsa som beskriver hälsan hos kommunens elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet samt bland vuxna. Mål och uppföljning Aktiviteter från insats-/utvecklingsområden i ANDT-planen ska föras in som åtaganden i respektive nämnds och bolags årliga verksamhetsplaner och följas upp i verksamhetsberättelser. I uppföljningar ska redovisning göras fördelat på flickor, pojkar, kvinnor och män där det är möjligt. Den nämnd eller det bolag som står först i kolumnen och är markerad med fet stil är ansvarig för att samordna delmålet och insats- /utvecklingsområdet tillsammans med övriga nämnder och bolag inom kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ansvarar för årlig uppföljning och eventuell revidering. Kommunstyrelsen ansvarar också för en samlad uppföljning och utvärdering av planen i dess helhet efter periodens slut. I bilaga ges en fördjupning och lägesbeskrivning, både nationellt och lokalt, där också förkortningar och begrepp definieras.

35 Eskilstuna kommun 4 (16) Plan mot alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak, för Eskilstuna kommunkoncern Övergripande mål Eskilstuna kommun ska verka för ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Mål 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Grundläggande för att minska skadeverkningar och problem relaterat till alkohol, narkotika, dopingsmedel och tobak är att begränsa tillgänglighet. Sådana insatser har särskilt stor betydels för att skydda barn och unga. För alkohol och tobak handlar åtgärderna om att upprätthålla åldersgränser, begränsa antalet försäljningsställen, kontrollera illegal införsel, langning och hembränning. När det handlar om illegala substanser som narkotika och dopningsmedel är polisens och tullens insatser för att motverka införsel och illegal handel centrala Befintligt arbete Kommunen genomför tillsynsbesök på alla försäljningsställen för folköl och tobak i enlighet med beslutad tillsynsplan. Kommunen genomför tillsynsbesök på alla resturanger med serveringstillstånd i enlighet med beslutad tillsynsplan. Kommunen ger återkoppling från tillsyn via rapport, när det är möjligt ges även feedback direkt på plats. Kommunen genomför årliga kontrollköp av folköl och tobak. Kommunen genomför återkommande besök på resturanger och krogar där tillsynsbehovet bedöms vara stort. Kommunen följer upp tillsynsbesök och meddelandar sanktioner när så behövs. Kommunen genomför årliga inre granskningar av bolag med serveringstillstånd, för lämplighetsprövning hos polis, kronofogden och skatteverket. Kommunen genomför oplanerad tillsyn utifrån olika händelser, exempelvis klagomål eller rapporter från andra myndigheter. Tillsynsbesök genomförs både enskilt och i samarbete med andra myndigheter som Polismyndigheten, Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten.

36 Eskilstuna kommun 5 (16) Kommunen samverkar med andra aktörer och myndigheter i syfte att skapa en likvärdig tillsyn och samsyn. Samarbete sker kontinuerligt med Polismyndigheten, Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Samverkan sker också genom underrättelser och remitteringar. Kommunen samarbetar med övriga kommuner i länet och länsstyrelsen kring frågor som rör alkohol- och tobakstillsyn. Kommunen har en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten i syfte att förbättra både ANDT arbetet och det brottsförebyggande arbetet. Insatsområden Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn Insats/Utvecklingsområde Samverkan med andra aktörer och myndigheter ska fortsätta att utvecklas. Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering ska erbjudas lokala krögare varje år. Arbetet med rökfria miljöer ska fortsätta att utvecklas. Tillsyn av rökfria miljöer på skolgårdar ska ske årligen Ansvarig Miljö- och räddningstjänstnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer Insats/Utvecklingsområde Den lokala samverkan och samordningen mellan ANDTförebyggande och brottsförebyggande arbete ska utvecklas. Stödet ska förstärkas på de skolor och fritidsgårdar som har behov av insatser utifrån resultaten i undersökningen Liv Ansvarig Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden

37 Eskilstuna kommun 6 (16) och Hälsa ung Kommunen ska tillsammans med Polismyndigheten erbjuda utbildningen Krogar mot knark till de lokala krogarna. Torshälla stads nämnd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Mål 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska Föräldrar/vårdnadshavare, andra vuxna och skola är viktiga målgrupper i det förebyggande ANDT-arbetet för barn och unga. Barn och unga behöver goda förebilder som förmedlar attityder och värderingar som bidrar till att senarelägga alkohol- och tobaksdebut. Användning av alkohol och tobak är ofta inkörsporten till bruk av andra droger. Cannabis är den narkotika som idag missbrukas mest, särskilt bland unga personer. Tidig upptäckt är därför avgörande tillsammans med information, stöd och tillgänglighetsbegränsande insatser. Barn har utifrån FN:s barnkonvention rätt till en god uppväxtmiljö och bästa möjliga hälsa. De ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Åtgärder för att förhindra att barn och unga börjar använda alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak är högt prioriterat. Delmål Andelen flickor och pojkar i årskurs 7, 9 och gymnasiets årskurs 2 som använder tobak dagligen eller ibland minskar. Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Torshälla stads nämnd Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 eller gymnasiets årskurs 2 som någon gång använt narkotika minskar. Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Torshälla stads nämnd Befintligt arbete Vid tillsynsbesök på försäljningsställen för folköl och/eller tobak kontrolleras marknadsföring. Tillsyn sker av rökfria miljöer på skolor var tredje år.

38 Eskilstuna kommun 7 (16) Skolan spelar en viktig roll genom undervisning om risker med tobak, alkohol och andra droger. Skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag bidrar till arbetet med ANDT-prevention. Gymnasieskolans elevhälsa arbetar förebyggande och har hälsosamtal för elever i årskurs 1 där frågor om ANDT finns med, speciellt fokus på tobak Hälsosamtalen med eleverna i gymnasieskolan är ett medel för attitydpåverkan. Eskilstunas gymnasieskolor har en handlingsplan mot ANDT där rutiner finns kring anmälan då elever misstänks eller använder någon form av drog. Eskilstunas grundskolor har en handlingsplan mot droger där rutiner finns för åtgärder vid misstanke om användande av droger. Ung fritid- och mötesplatser har handlingsplan med rutiner för agerande vid misstanke om bruk eller försäljning av droger. Ung fritid- och mötesplatser arbetar med att lyfta fram goda förebilder i de områden där behov finns. Föräldrafika används som metod för att informera och utbilda vuxna om ANDT. Det sker genom samarbete mellan socialtjänst och ung fritid- och mötesplatser socialtjänst. Inom ramen för Eskilstuna modellen finns ett samverkansprojekt mellan ung fritid/mötesplatser, socialtjänst, skola och polis i syfte att utveckla arbetet med föräldrautbildning (universellt och selektivt), utbildning till personal och elever. Personal på ung fritid- och mötesplatser utbildas i ANDT-frågor. Ett kontinuerligt arbete görs ute i verksamheterna för att personal ska hålla sig uppdaterade i dessa frågor. Samarbete med olika aktörer, så som Beroendecentrum ung, Socialtjänst samt polis bidrar till att informationen om rådande läge är aktuell. Insatsområden Reglering och tillsyn för att begränsa marknadsföring och exponering av alkohol och tobak Insats/Utvecklingsområde Skyltar som informerar om tobaksförbud och rökfri skolgård ska finnas på alla skolor senast år Återkommande information om rökfri skolgård ska ges till elever, personal och Ansvarig Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Eskilstuna Kommunfastighet Barn- och utbildningsnämnden

39 Eskilstuna kommun 8 (16) föräldrar/vårdnadshavare i grundskolan och gymnasieskolan. En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov Insats/Utvecklingsområde Information och utbildning om ANDT ges till skolpersonal både via Folkhälsomyndighetens stödmaterial Berusning på schemat men också med information och utbildningsstöd från socialförvaltningen och Polismyndigheten. I ANDT-undervisningen ska ett lättillgängligt och användbart material användas, förslagsvis med hjälp av ANDT på schemat Eskilstunas skolor ska arbeta för tobaksfri skoltid. Generella och riktade insatser ska genomföras till föräldrar/vårdnadshavare och andra vuxna för att höja kunskap om alkohol, narkotika, dopingsmedel och tobak. Undersökningen Liv och hälsa ung ska analyseras vart tredje år per högstadium och gymnasium i syfte att se vilka behov som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Socialförvaltningen stödjer skolorna i arbetet. Ansvarig Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak

40 Eskilstuna kommun 9 (16) Insats/Utvecklingsområde Försäljning, överlåtelse, langning och bruk av ANDT på Eskilstunas skolor ska förhindras. Information ska ges till föräldrar/vårdnadshavare och andra vuxna om effekterna av att inte förse eller langa tobak och alkohol till barn och unga. Ansvarig Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Kommunstyrelsen Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete Insats/Utvecklingsområde Information och utbildning om cannabisförebyggande arbete ska erbjudas alla skolenheter. Det förebyggande arbetet mot cannabisanvändning ska utvecklas genom samverkan med länsstyrelsen och andra aktörer. Ansvarig Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Mål 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Tidig upptäckt är det mest effektiva för att i ett tidigt stadium förhindra skillnader i hälsa och skadligt bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Förebyggande arbete är därför centralt för att minska antalet personer som utvecklar skadligt bruk, riskbruk eller beroende. Det är känt att barn som växt upp i miljöer med missbrukande föräldrar, trassliga separationer, bevittnat eller blivit utsatta för våld löper större risk att utveckla utanförskap, inte sällan med alkohol- eller droganvändande. Stödverksamhet är därför viktigt.

41 Eskilstuna kommun 10 (16) Delmål Andel kvinnor och män som röker dagligen minskar. Ansvarig: Alla nämnder och bolag Andelen kvinnor och män som har ett riskbruk av alkohol minskar. Ansvarig: Alla nämnder och bolag Befintligt arbete Kommunen arbetar utifrån Rökfri arbetstid och erbjuder medarbetare rökavvänjning. Medarbetare erbjuds självskattning via e-tjänst. Medarbetare och förtroendevalda med riskbruk som uppmärksammas erbjuds stöd. Chefer ges utbildning i riskbruk och intensivkonsumtion. På hem för ensamkommande barn sker informationsinsatser för att motverka rökning. Samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och ung fritid/mötesplatser på olika nivåer, både individinriktat men också utifrån trender. En del av samverkan utgår från Eskilstunamodellen 1. Ung fritid/mötesplatser hjälper ungdomar med den första kontakten om de vill till Beroendecentrum ung för att få hjälp med att sluta med tobak eller annat missbruk. Vid beviljande av att bli en stödberättigad förening uppmanas föreningen att ha en plan mot ANDT. Årliga uppföljningar genomförs på ett antal föreningar med tilldelat stöd. Kommunen samarbetar och ingår i ett nätverk med Mälardalens högskola och Västerås stad kring det drogpreventiva arbetet i syfte att minska alkoholkonsumtionen och förhindra narkotikabruk bland studenter. Samarbete finns mellan träningsanläggningar, Polismyndigheten, kommunen, Landstinget Sörmland, länsstyrelsen, Riksidrottsförbundet och Distriktsidrottsförbundet Södermanland kring ett långsiktigt förebyggande arbete mot dopning. Syftet är att minska användningen och tillgången till anabola androgena steroider. Kommunen genom socialtjänsten arbetar förebyggande med ANDT genom olika stödjande insatser. Följande stödjande verksamheter erbjuds: Huven - en gruppverksamhet för barn och unga mellan 7 och 20 år som har en anhörig som har eller har haft missbruksproblematik. 1 Eskilstunamodellen är en samverkansmodell som beskriver hur socialtjänst, skola, ung fritid/mötesplatser och polis ska samverka i det förebyggande arbetet på universell, selektiv och indikerad nivå.

42 Eskilstuna kommun 11 (16) Skilda världar - en gruppverksamhet för barn och unga mellan 7 och 20 år som lever i familj med föräldrar som inte bor tillsammans. Se oss - stödverksamhet för barn och unga mellan 4 och 20 år som upplevt våld. Ledarskapsträning för tonårsföräldrar - riktat föräldrastöd i grupp. Familjecentraler - en träffpunkt för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år. Beroendemottagningen Vägen erbjuder samtalsbehandling och riktar sig till personer över 18 år som har problem med alkohol och/eller droger och som önskar göra en förändring. Beroendecentrum Ung erbjuder information, rådgivning och behandling för ungdomar med missbruksproblematik samt deras familjer och övriga nätverk. Riktar sig till personer under 18 år. Familjeverkstan erbjuder erfarenhetsutbyte med andra föräldrar med barn mellan 3 och 11 år. Uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och inom andra arenor Insats/Utvecklingsområde Ett mer lättillgängligt stöd ska utvecklas för personer som vill ha hjälp med sitt missbruk eller beroende. Kommunens riktlinjer kring rökfri arbetstid ska följas upp. Minst en gång per år görs medarbetare och chefer uppmärksamma på rökfri arbetstid. Ansvarig Socialnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Dopningsförebyggande arbete inom motions-idrotten Insats/Utvecklingsområde Det dopningsförebyggande arbetet förstärks inom skolan, främst inom gymnasiet. Ansvarig Barn- och utbildningsnämnden

43 Eskilstuna kommun 12 (16) Kommunen tillsammans med Sörmlandsidrotten, Polismyndigheten och Landstinget Sörmland ska arbeta för att öka antalet träningsanläggningar som medverkar i nätverket PRODIS 2 och som följer arbetsmetoden 100 % ren hårdträning. Kommunstyrelsen Mål 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Vård av god kvalitet ställer krav på att ansvariga huvudmän tidigt fångar upp individer med missbruk eller beroende och sätter in anpassade insatser. En förutsättning är en välfungerande samverkan mellan huvudmännen. Utifrån lagstiftningen har kommuner och landsting krav på sig att ingå överenskommelser om samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblematik. År 2015 stärktes kravet ytterligare på samverkan mellan landsting och socialtjänst och inkluderar sedan dess även ungdomar, läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser. Befintligt arbete En länsövergripande överenskommelse finns mellan Sörmlands kommuner och landstinget för vård och stöd till personer med riskbruk, missbruk och beroende. Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra samverkansformer och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Lokala överenskommelser finns mellan huvudmännen som ytterligare preciserar ansvar och roller. En av de lokala överenskommelserna mellan Eskilstuna kommun och landstinget tydliggör ansvar och samverkansformer för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelsen följs upp årligen. En utvecklad samverkan finns idag mellan kommunen och landstinget genom två beroendecentrum, ett för vuxna och ett för personer under 18 år. Beroendecentrumen vänder sig till alla invånare med ett beroende och/eller missbruk av alkohol, 2 PRODIS är en förkortning av prevention om dopning i Sverige

44 Eskilstuna kommun 13 (16) läkemedel och/eller droger som kräver specialistpsykiatrins insatser. Personligt ombud erbjuds till personer med missbruksproblem. Akutboenden finns för invånare som blivit utsatta för våld och hot. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov Insats/Utvecklingsområde Gemensam utbildning för medarbetare inom socialförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenförvaltningen om beroendetillstånd. Ansvarig Socialnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende Insats/Utvecklingsområde Inventering av psykiskt funktionsnedsatta ska ske vart fjärde år, nästa gång Samarbetet med landstinget ska utvecklas kring sprututbytesprogram. Ansvarig Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Socialnämnden Mål 5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Skadliga effekter av bruk, missbruk och beroeden är ett omfattande samhällsproblem. Det gäller allt från våld i offentliga miljöer och hemmen, olyckor i trafiken till tidig död i sjukdom orsakad av alkohol,

45 Eskilstuna kommun 14 (16) narkotika, dopningsmedel och tobak. Det finns också ett tydligt samband mellan alkohol och mäns våld mot kvinnor. Delmål Alkoholrelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar minskar. Ansvarig: Socialnämnden, Vård och omsorgsnämnden Befintligt arbete För att tidigt upptäcka missbruk och beroenden finns Familjecentraler, där följande verksamheter är representerade mödravårdcentral, barnavårdcentral, öppen förskola och socialtjänst. Beroendecentrum samverkar med mödravårdscentralerna och landstinget. Kommunen erbjuder stödverksamheten Huven - en gruppverksamhet för barn och unga mellan 7 och 20 år som har en anhörig som har eller har haft missbruksproblematik. Kommunen erbjuder stödverksamheten Se oss riktar sig till barn och unga mellan 4 och 20 år som upplevt våld. Internt jobbar kommunen med att sprida kunskap till personal som arbetar med barn och ungdomar om verksamheterna Huven och Se oss, i syfte att öka stödinsatserna. SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. En samverkan mellan myndigheter med syfte att ge stöd till personer som rapporteras för rattfylleri och drograttfylleri (Personen får hjälp till att träffa personal från socialtjänsten eller beroendevården). Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgsvikt, inklusive förekomst av våld, med koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov Insats/Utvecklingsområde En ny samtalsmodell ska implementeras som riktar sig till föräldrar med små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälan och där en av föräldrarna/vårdnadshavarna har en beroendeproblematik (alkohol- eller narkotikaproblem). Ansvarig Socialnämnden

46 Eskilstuna kommun 15 (16) Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotikarelaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar Insats/Utvecklingsområde Utveckla insatserna för att fånga upp personer i riskzon samt motivera och erbjuda attraktiva och lättillgängliga stöd- och behandlingsinsatser. Ansvarig Socialnämnden Vård och omsorgsnämnden Förhållande till redan fattade politiska beslut Strategisk inriktning beskriver Fokus i social uthållighet enligt följande: Fokus under mandatperioden är att utveckla det sociala, hälsofrämjande arbetet. Det görs bland annat genom att minska unga flickor och pojkars sociala utsatthet, säkra tillgången på bostäder, tillgodose lägenheter för äldre, skapa trygga, hälsofrämjande miljöer, intensifiera insatserna för att motverka segregering och utanförskap samt stärka åtgärder mot grov organiserad brottslighet och drogmissbruk. Stöd till barn med komplexa behov samt till personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa ges stor uppmärksamhet. Metoder för ökad insyn, dialog och inflytande ökar den sociala uthålligheten. Samverkan med frivilligkrafter intensifieras beslutade Kommunfullmäktige om Strategisk inriktning för Eskilstuna kommunkoncern , KSKF/2015:323 Rökfri arbetstid för anställda inom kommunkoncernen Eskilstuna kommun har ställt sig bakom målet att nå ett rökfritt Sverige till år 2025, vilket innebär att rökning ska upphöra eller minska så att mindre än fem procent av befolkningen röker senast år beslutade Kommunfullmäktige om rökfri arbetstid för anställda inom kommunkoncernen, KSKF/2013:496. Jämlik hälsa

47 Eskilstuna kommun 16 (16) Eskilstuna kommun arbetar med att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor beslutade Kommunfullmäktige om Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet KSKF 2015:579 där målområde 11 särskilt berör Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

48 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 165 Riktlinjer för medborgardialog (KSKF/2017:725) Beslut 1. Riktlinjer för medborgardialog för Eskilstuna kommunkoncern antas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram stödmaterial för att säkerställa att riktlinjerna kan implementeras i hela kommunkoncernen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en uppföljning av riktlinjerna år Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 7 augusti Av skrivelsen framgår bland annat att dialog med medborgare är en viktig demokratisk aspekt som stödjer det representativa systemet och ökar tilliten till den lokala demokratin. Under hösten 2017 gjordes en analys av Eskilstuna kommuns arbete med medborgardialog som resulterade i att det finns behov av mer struktur och styrning i frågan. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till riktlinjer för medborgardialog. Riktlinjerna tydliggör definitionen av medborgardialog och ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen. Riktlinjerna fastställer även några principer som kommunkoncernen behöver förhålla sig till vid användning av medborgardialog. Riktlinjerna har skickats på remiss till samtliga nämnder och bolag. Samtliga nämnder och bolag ställer sig positiva till att riktlinjerna antas, efter vissa revideringar. Kommunledningskontoret har efter remissvaren bearbetat riktlinjerna och föreslås få i uppdrag att säkra implementeringen hos samtliga nämnder och bolag. Utifrån de synpunkter som inkommit föreslår kommunledningskontoret att riktlinjerna med vissa revideringar ska antas att gälla för hela kommunkoncernen från beslutsdatum. Kommunledningskontoret har i uppdrag att säkra att verksamheterna får det stöd som behövs för att omsätta riktlinjerna i organisationen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 11 september 2018, 173, följande: 1. Riktlinjer för medborgardialog för Eskilstuna kommunkoncern antas. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

49 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram stödmaterial för att säkerställa att riktlinjerna kan implementeras i hela kommunkoncernen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en uppföljning av riktlinjerna år Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoet, kommunikation Socialnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- oh fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Miljö- och räddningstjänstnämnden Överförmyndarnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

50 Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande bolag Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Tillsvidare Kommunikationsdirektör Uppföljning 2021 Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

51 Eskilstuna kommun 2 (5) Ämnesområde och bakgrund I regeringens demokratiutredning Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5 framgår att: Demokratin grundar sig ytterst på principerna om respekten för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det är utifrån dessa principer som demokratins mekanismer och spelregler tar form. Genom den allmänna och lika rösträtten och genom yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten har varje individ en grundlagsskyddad rätt till delaktighet och inflytande i samhället. Den offentliga makten utgår från folket och den ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Enligt utredningen framgår det även att erfarenheter av att kunna påverka genom att delta i beslutsprocesser skapar en upplevelse av delaktighet, och invånarna känner därmed en större tillhörighet även till övriga samhället. Däremot är det viktigt att offentlig verksamhet inte antar att demokratiskt aktiva individer är representativt för samtliga. För representation behöver offentlig verksamhet inhämta åsikter från olika delar av samhället, särskilt de individer som deltar i lägre utsträckning. I Eskilstuna kommuns kommunikationspolicy står det att det som invånare ska vara lätt att ha insyn, vara delaktig och kunna påverka i ett tidigt skede i den demokratiska processen. Politiska organ och förtroendevalda ska vara väl kända, mötestider offentliga, handlingar och protokoll ska finnas tillgängliga via olika kanaler och det ska finnas forum för möten och dialog mellan förtroendevalda och invånare. Dialog med invånare i kommunen är en viktig demokratisk aspekt som stödjer det representativa systemet och ökar tilliten till den lokala demokratin. Väl genomförda dialoger kan bidra till bättre beslutsunderlag, stärka invånarnas tillit och delaktighet samt bidra till samhällsutveckling. Syftet med riktlinjerna är att Eskilstuna kommunkoncern ska ha ett systematiskt och samordnat arbete med medborgardialoger med en tydlig ansvarsfördelning mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. I riktlinjerna används begreppen invånare och Eskilstuna. Med invånare menas alla flickor och pojkar, kvinnor och män som bor, lever och/eller verkar i Eskilstuna. Med Eskilstuna menas det geografiska området Eskilstuna kommun, det vill säga Eskilstuna, Torshälla samt landsbygden. Riktlinjerna omfattar hela kommunkoncernen.

52 Eskilstuna kommun 3 (5) Begrepp och definition Riktlinjerna gäller endast för medborgardialog tillsammans med invånare i kommunen utifrån ett demokratiskt samhällsperspektiv. Det finns även kund och brukardialoger och lagstadgade kommunikationsaktiviteter som används vid behov av att inhämta invånares, brukares och kunders synpunkter. Kund- och brukardialoger samt lagstadgade kommunikationsaktiviteter, t.ex. samråd, omfattas inte av riktlinjerna. Medborgardialog I Eskilstuna kommun används ordet medborgardialog. Begreppet medborgare begränsas inte här till människor med svenskt medborgarskap utan avser invånare eller verksamma i Eskilstuna, oavsett medborgarskap. En medborgardialog är ett samtal om kommunens utveckling mellan två eller flera personer där åtminstone en person medverkar i dialogen i egenskap av invånare och de andra i egenskap av förtroendevalda eller tjänstepersoner inom kommunkoncernen. Medborgardialogen är kopplad till berednings- och beslutsprocessen och kan genomföras i olika former där inflytandegrad för deltagare beslutas innan dialogen genomförs, i enlighet med delaktighetstrappan. Alla medborgardialoger är partineutrala forum med syfte att få bättre beslutsunderlag, stärka medborgarnas tillit och delaktighet samt bidra till samhällsutvecklingen. Ett beslut om medborgardialog ska utgå från att: dialogen har ett demokratiskt syfte som stärker människors möjlighet till påverkan det finns ett behov av mer kunskap om invånares åsikter, tankar och synpunkter innan beslut det finns ett behov av att ge invånare mer information om en fråga inför ett beslut som ska fattas Många av dagens samhällsutmaningar är komplexa vilket betyder att problemen är gemensamma för flera men inte kan lösas av någon enskild. För att där nå bästa resultat måste problemformulering och utformning av lösningar definieras tillsammans med de som är berörda. I frågor där det finns många, ibland motstridiga, intressen och idéer kan medborgardialog vara ett bra medel för att föra samman olika intressenter för att skapa samsyn och förståelse.

53 Eskilstuna kommun 4 (5) Systematiskt arbetssätt Arbetet med medborgardialog ska utföras på ett systematiskt, enhetligt och samordnat sätt i kommunkoncernen. Tillämpning och arbetsprocess för medborgardialog Följande principer ska tillämpas inför, under och efter medborgardialog. 1. För frågor som innebär större förändringar och/eller har en långsiktig påverkan på samhället och som direkt berör de som bor, lever och/eller verkar i kommunen ska medborgardialog övervägas. 2. I nämndernas/styrelsernas verksamhetsplan/affärsplan ska det framgå vilka områden eller teman som kan bli aktuella för medborgardialog under året. När behov av medborgardialog uppstår under året ska ansvarig nämnd/styrelse samråda med berörda samt informera kommunledningskontoret. 3. Inför varje medborgardialog ska en bedömning göras utifrån delaktighetstrappan för att säkerställa inflytandenivå för deltagare (se bilaga delaktighetstrappan). 4. Efter en medborgardialog ska resultatet hanteras, kommuniceras och deltagare ska få återkoppling. Utfallet av ska även redovisas i beslutsunderlag och delges nämnden. 5. Dialoger inför beslut ska genomföras så tidigt som möjligt i beslutsprocessen för att resultatet ska kunna beaktas i beslutet. 6. En sammanställning av planerade, pågående och avslutade dialoger ska finnas tillgänglig på eskilstuna.se. 7. Vid varje medborgardialog ska metod/er väljas utifrån att alla berörda ska nås och ges reella förutsättningar att delta. Dialogerna ska sträva efter att vara så representativa som möjligt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Barn och ungas möjligheter att delta ska särskilt beaktas. Grupper som är i hög grad berörda men svåra att nå ska prioriteras genom uppsökande arbete. Ansvar och organisation Varje nämnd/styrelse har vid behov av medborgardialog ansvar att besluta om och genomföra dialog inom nämndens/styrelsens ansvarsområde. När flera nämnder/styrelser deltar i en medborgardialog ska en ansvarig förvaltning/bolag utses som ansvarar för planering, genomförande, dokumentation och återkoppling av dialogen.

54 Eskilstuna kommun 5 (5) Förtroendevalda bör delta i medborgardialoger som innebär större förändringar och/eller har en långsiktig påverkan på samhället. Om förtroendevalda inte deltar ska förvaltning/bolag rapportera utfallet av dialogen till nämnd/styrelse. Kommunledningskontoret ansvarar för att under året ha den samlade bilden av de medborgardialoger som planeras inom kommunkoncernen. Processutvecklingsgrupp Demokrati har ansvar att inför beslut i årsplan sammanställa kommunkoncernens behov av medborgardialoger samt inför bokslut redovisa resultatet av genomförda medborgardialoger. Processutvecklingsgruppen har även ansvar för utveckling av området medborgardialog och delaktighet. Förhållande till redan fattade politiska beslut Relaterande dokument till riktlinjen: Kommunikationspolicy

55 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 184 Delårsrapport 2, 2018 Eskilstuna kommun (KSKF/2018:341) Beslut Delårsrapport 2, 2018 för Eskilstuna kommun, läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 2 oktober Av skrivelsen framgår bland annat att det ekonomiska resultatet för de åtta första månaderna visar att kostnaderna har ökat med 6,3 procent beroende på ökat antal barn, elever och äldre. Samtidigt har intäkterna ökat med 3,1 procent. Prognosen för helåret pekar på ett resultat på 141 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor lägre än budgeterat. Inom utbildningsområdet redovisas förbättrade betygsresultat i både grundskola och gymnasiet. Skillnaden mellan pojkar och flickor har dock ökat. Framgångsrikt arbete kring utskrivningsklara patienter på sjukhuset har medfört en tryggare och effektivare hemgång där väntetiden kortats ner från en vecka till cirka ett dygn. Områdesbaserad kultur- och fritidsverksamhet har utvecklats och nått stora framgångar, inte minst tack vare lovstödet. En av aktiviteterna är sommartorgen. Detaljplaner möjliggör cirka 375 bostäder, varav 100 i äldreboende. Startbesked motsvarande 299 bostäder har getts. Eskilstunas tågdepå är klar och invigdes den 1 september Den totala arbetslösheten är 12,2 procent vilket är en minskning med 0,6 procentenheter sedan årsskiftet. Rikssnittet ligger på 7,0 procent. Färre hushåll utan barn är beroende av försörjningsstöd vilket beror på att ungdomsarbetslösheten sjunker. Hushåll med barn tar en större andel av behovet. Försörjningsstödskostnaderna har därmed stigit under året. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 9 oktober 2018, 187, att delårsrapporten läggs till handlingarna. Yrkanden Jimmy Jansson (S) samt Lillemor Nordh (C) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ekonomi och kvalitet Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Torshälla stads nämnd Miljö- och räddningstjänstnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Delårsrapport 2 (jan-aug) Eskilstuna kommun :28 1

58 Inledning och måluppfyllelse :28 2

59 Kommunkoncernen planerar, leder, följer upp och bedömer verksamheten utifrån de två perspektiven hållbar utveckling och effektiv organisation. Hållbar utveckling beskriver vad kommunen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Inom hållbar utveckling har vi sju övergripande processer (demokrati, utbildning, vård och sociala tjänster, berikande kultur och fritid, miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd och säkerhetsarbete, näringsliv och arbete). Effektiv organisation beskriver hur de inre perspektiven (medarbetare, processkvalitet och ekonomi) utförs och med vilka resurser. Styrkort för den samlade bedömningen Vi använder styrkort för att visa den samlade bedömningen av de övergripande processerna inom hållbar utveckling och de inre perspektiven inom effektiv organisation. Bedömningen utgår från de fyråriga processmålen som nämnderna och bolagen har fastställt och de indikatorer som fastställts av kommunfullmäktige. Det ekonomiska resultatet för de åtta första månaderna visar att kostnaderna har ökat med 6,3 procent beroende på ökat antal barn, elever och äldre. Samtidigt har intäkterna ökat med 3,1 procent. Prognosen för helåret pekar på ett resultat på 141 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor lägre än budgeterat. Inom utbildningsområdet redovisas förbättrade betygsresultat i både grundskola och gymnasiet. I grundskolan ökade andelen godkända i alla ämnen i åk 9 från 65,3 till 70,0 procent. I gymnasiet har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 14,1 till 14,2 för. Skillnaden mellan pojkar och flickor har dock ökat. Framgångsrikt arbete kring utskrivningsklara patienter på sjukhuset har medfört en tryggare och effektivare hemgång där väntetiden kortats ner från en vecka till cirka ett dygn. Områdesbaserad kultur- och fritidsverksamhet har utvecklats och nått stora framgångar, inte minst tack vare lovstödet. Det genomförs av Musikskolan, Lässatsningen, Museerna, Ung Fritid, föreningslivet. En av aktiviteterna är sommartorgen. Fem sommartorg med barn och ungdomsfokus i prioriterade områden har varit igång under hela sommaren. Detaljplaner som möjliggör cirka 375 bostäder, varav 100 i äldreboende, samt kvadratmeter handel har antagits till och med augusti. Startbesked motsvarande 299 bostäder har getts. Eskilstunas tågdepå är klar och invigdes 1 september. Den totala arbetslösheten är nu 12,2 procent vilket är en minskning med 0,6 procentenheter sedan årsskiftet. Rikssnittet ligger på 7,0 procent. Färre hushåll är beroende av försörjningsstöd medan fler personer nu behöver stöd. Det beror på att ungdomsarbetslösheten sjunker, medan hushåll med barn tar en större andel av behovet. Försörjningsstödskostnaderna har därmed stigit under årets första månader. Eskilstuna uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen varje år bedöma om lagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. De ekonomiska resultaten når inte riktigt alla målen. Det tyngsta målet som är resultatmålet uppnås dock. Den sammantagna måluppfyllelsen inom hållbar utveckling och effektiv organisation gör att kommunen har en god ekonomisk hushållning :28 3

60 Nuläge, strategiska mål Attraktiv stad och landsbygd Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Riktlinjerna för medborgardialog beslutas i kommunfullmäktige i september och arbetet med att ta fram stödmaterial har påbörjats. Nämnderna har beslutat om prioriterade aktiviteter utifrån de idrottspolitiska- och kulturpolitiska planerna. Aktiviteterna löper på enligt plan och följs upp löpandeunder året. Folk och kultur, Sveriges första kulturpolitiska konvent, genomfördes i februari och besöktes av cirka personer. Eventet fick stort gensvar från hela landet, gott betyg av besökarna och det var en hög grad av rapportering i media. Ett nytt konvent genomförs Utredningsarbete om en kongresshall/kulturhus pågår liksom en fördjupad förstudie av ett allaktivitetshus i Fröslunda. Likaså utreds Musikskolans utveckling till kulturskola och bibliotekets infrastruktur. De två sistnämnda utredningarna är dock försenade och fortsätter in i Upphandling om utredning av införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor pågår. Bostadsbyggandet följer planen hittills i år med 299 startbesked. Arbetet med att få en snabbare stadsbyggnadsprocess fortsätter. En arbetsgrupp tar fram förslag på hur processen kan förbättras. Arbetet med att utveckla energicentrum pågår. Energicentrum kommer att använda namnet Energy Evolution Center för byggnaden och dess verksamheter samt Energy Evolution District när det gäller demonstrationsarenan. Fyra delprojekt kommer att bedrivas med EU-medel: Mötesplats och lokaler, Kompetensförsörjning, Affärsutveckling och Demonstrationsarena Väster. Utbyggnaden av bredband har haft en högre takt i förhållande till hur många som anslutit sig. I tätorterna i Eskilstuna kommun har 93 procent av hushållen tillgång till 100 Mbit/s. 84 procent av dem har valt att ansluta sig. 2. Höjd utbildningsnivå Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Vårterminens betygsresultat visade en förbättring i både grundskolan och gymnasiet. I grundskolan ökade andelen godkända i alla ämnen i årskurs 9 från 65,3 till 70,0 procent. I :28 4

61 gymnasiet ökade det genomsnittliga meritvärdet från 14,1 till 14,2. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor har dock ökat. Insatser och ökat samarbete för en likvärdig skola pågår inom samtliga skolformer. Barn- och utbildningsnämnden har fått förmånen att inleda samarbete med skolverket i Samverkan för bästa skola, som kommer att löpa över tre år. Skolverket stödjer förskolor och skolor som har låga kunskapsresultat och som har särskilt svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Fortfarande söker eleverna till gymnasiet traditionellt utifrån sitt kön. Men för första gången syns små förändringar. Förskolan har påbörjat en planering för vidareutbildning av förskolechefer i jämställdhet och normkritik. Syftet är att jämställdhet ska genomsyra verksamheten för att kritiskt granska egna värderingar, förhållningssätt och föreställningar om kön. Rätt till 25 timmars förskola per vecka är infört. Det är många fler som har valt detta alternativ och därmed har kostnaden ökat mer än planerat. Inga nya skolenheter för barn och elever har tillkommit under 2018.,men en intensiv planering för utbyggnaden fortsätter och kommer att ge resultat från och med Fler jobb Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Den totala arbetslösheten är nu 12,2 procent vilket är en minskning med 0,6 procentenheter sedan årsskiftet. Rikssnittet ligger på 7,0 procent. Ungdomsarbetslösheten är nu 14,6 procent, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter sedan årsskiftet. Rikssnittet ligger på 8,9 procent. Cirka personer är registerat arbetslösa i Eskilstuna, en svag minskning från föregående år. Arbetslösheten bland utrikesfödda ligger på 31 procent, vilket är en minskning med 2,7 procentenheter sedan årsskiftet. Utrikesfödda ungdomar har en arbetslöshet på 34,1 procent. Det senare innebär en minskning med 7,2 procentenheter sedan årsskiftet. Färre hushåll är beroende av försörjningsstöd medan fler personer nu behöver stöd. Det beror på att ungdomsarbetslösheten sjunker, medan hushåll med barn tar en större andel av behovet. Försörjningsstödskostnaderna har därmed stigit under årets första månader. Arbetsmarknadsinsatserna har i genomsnitt berört personer per månad, exklusive yrkesutbildningar. Tolv YH-utbildningar startat. 17 yrkesvuxutbildningar har startat med totalt 638 elever. Cirka 90 procent av de som genomgått en yrkesutbildning i kommunens regi har jobb inom sex månader :28 5

62 Social uthållighet Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Satsningar på trygghetsskapande, brottsförebyggande och drogförebyggande åtgärder i samarbete med civilsamhället, polisen och näringslivet fortsätter i prioriterade stadsdelar. Det sker bland annat genom att öka närvaron av vuxna i områdena Lagersberg, Fröslunda, Årby, Skiftinge och Nyfors. Insatser görs även genom att få barn och unga till förskola och grundskola, med möjlighet till trygg skola och fritid. Genom regeringens satsning, den så kallade rättvisemiljarden, kommer Eskilstuna kommun de kommande åren att lägga ytterligare fokus på bland annat brottsbekämpning, stärkt samhällsservice och minskad boendesegregation. Utbyggnaden av äldreomsorgen fortsätter. Under året har ett vård- och omsorgsboende öppnat med 22 tillfälliga äldreboendeplatser samt två demensboendeplatser och tre växelvårdsplatser. Genom utvecklade arbetsformer och en strategisk planering och inriktning finns bättre förutsättningar för att byggnationer av nya boenden uppfyller behov och krav. Arbetet mot våld i nära relationer sker bland annat genom det koncernövergripande kvinnofridsnätverket med uppgiften att analysera och utveckla kommunens stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn samt våldsutövande män. Satsning på arbete med hedersrelaterat våld och förtryck är påbörjat och utbildningar genomförs under hösten med ett brett deltagande från de stora förvaltningarna. Planen mot våldsbejakande extremism beslutades av kommunfullmäktige i april. Samordnaren har påbörjat arbetet med att utveckla rutiner för förvaltningen. Fältarbete och utvärdering har gjorts på området. Nyckelpersonal har identifierats som grund för det fortsatta arbetet med rutiner och handlingsplaner hos förvaltningarna. Förslag till ny plan, Trygghet för social hållbarhet, beskriver arbetet i tre perspektiv; främjande arbete, förebyggande arbete samt åtgärder. Planen kopplas till ett Program för hållbar utveckling (Agenda 2030). Fristadshuset är permanentat som en verksamhet som riktar sig till unga i åldern år som inte fullföljt skolan och som riskerar att hamna i kriminalitet eller drogberoende. 5. Ekologisk uthållighet Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Arbetet med att genomföra klimatplanen fortsätter. Kommunkoncernen har hittills installerat 1,25 megawatt solceller och nya möjliga placeringar undersöks löpande. Till och med augusti hade över 0,5 gigawattimmar solel producerats från anläggningarna. Renovering och energieffektivisering av 25 utvalda skolor och förskolor pågår. Ansökningar om regeringsstöd för sådana åtgärder görs löpande. Entreprenaderna har gått till sex lokala företag och ett utanför kommunen :28 6

63 Avfallsplanen har varit på remiss och ska nu ut på granskning. Aktualitetsprövningen av översiktsplan 2030 är i slutfasen. Nya kontrakt med lokala matleverantörer har skrivits efter upphandling. Nya laddplatser på J A Selanders gata är i drift. De har byggts med stöd från Klimatklivet. Demokrati Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Stöd till förtreondevalda och tydligare ärende- och beslutsprocessen En politikerenkät genomfördes i februari Den visar att förtroendevalda är mycket nöjda med förvaltningarnas stöd till nämnder och kommunfullmäktige. Nöjd-Politiker-Index (NKI) är 83, vilket är över målvärdet 71. Arbetet med att utveckla ärendeprocessen gentemot de kommunala bolagen pågår. Bland annat är tidplanen för ärendeprocesserna i koncernen bättre synkroniserad än tidigare. Kommunstyrelsens delegationsordning har uppdaterats och en ny delegationsordning tas fram till nästa mandatperiod. Möjligheten till digitala omröstningar i kommunfullmäktige förbereds, liksom arbetet med att introducera nya förtroendevalda för den kommande mandatperioden. Alla medarbetare inom kommunledningskontoret har utbildats i offentlighet och sekretess, ärendeprocessen och kommunkunskap. Digitaliseringen av kommunens arkiv fortsätter under 2018, bland annat genom att den nya tjänsten för e-arkiv införs. Delaktiga invånare Arbetet med att öka invånares möjlighet till påverkan och direktkontakt med förtroendevalda ska stödjas av en ny riktlinje med gemensamma principer. Riktlinjerna för medborgardialog ska till beslut i kommunfullmäktige under hösten Ett uppdrag för att ta fram stödmaterial har påbörjats. Stödmaterialet ska bidra till ett mer systematiskt arbete med medborgardialog samt stärka invånarnas möjlighet till inflytande. En utredning för införandet av e-petition är avslutad. Rekommendationen i utredningen är att införa e-petition för att öka invånarnas möjlighet till inflytande. Införandet av e-petition ska upp till beslut i kommunfullmäktige hösten/vintern Även eskilstuna.se ses över under 2018 med fokus på sidorna under ingången "kommun och politik". Det ska vara enklare för invånare att följa beslutsprocessen och ta del av allmänna handlingar. Trygghet och mänskliga rättigheter Plan för Trygghet och inkludering har tagits fram i bred samverkan och innefattar målområden för trygghet, integration, inkludering och stadsdelsutveckling. Planen är på remiss och beslut tas i höst. Planen har stor bärighet på kommunens fortsatta arbete med Agenda 2030 och regeringens långsiktiga uppdrag med stadsbidrag, där Eskilstuna är en av 32 kommuner som får del av medel att motverka segregation i prioriterade stadsdelar. Planen är också nära knuten till :28 7

64 Affärsplan Eskilstuna, och aktiviteter ska styra mot trygghet, inkludering, anställningsbarhet samt fler i arbete. Genomförandet av kommunikationsplanen för trygghet är framflyttad till hösten Planen för trygghet och inkludering innebär att främjande arbete, förebyggande arbete samt åtgärder samordnas och rapporteras i än mer koordinerad form för de prioriterade bostadsområdena. Arbetet i områdena startas upp med att samla underlag för att lokalt skapa en lägesbild, gemensamt sätta en målbild för området och hitta aktiviteter i samverkan. Skola, socialtjänst, Ung Fritid och polis har en etablerad modell för samverkan, vilken utgår från samverkansöverenskommelsen med polismyndigheten. Nuvarande trygghetssatsning har fördelats via den Strategiskt Operativa Gruppen (SOG) till att öka närvaron av fler vuxna i områdena, få barn och unga till förskola och grundskola och ge möjlighet till en trygg fritid. Insatser som förstärkt fritidsverksamhet, föräldrautbildning, sommaraktiviteter och MVP (mentorer i våldsförebyggande arbete) har genomförts för personal inom skola, ung fritid och socialtjänst. En uppsökande verksamhet för gruppen år påbörjas under hösten för att söka upp unga vuxna med riskbeteenden och i kriminalitet. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor samordnas via ett koncernövergripande kvinnofridsnätverk. En handlingsplan Eskilstuna - En fristad för kvinnor ska tas fram. Framtagandet av en policy för att stärka barnets rättigheter i kommunkoncernen har påbörjats inom barnrättsnätverket. I den kommunövergripande samverkansgruppen kring hedersrelaterat våld och förtryck har en projektledare påbörjat sitt arbete i augusti Fältarbete och utvärdering har gjorts kring området våldsbejakande extremism i Eskilstuna. Nyckelpersonal har identifierats som grund för det fortsatta arbetet med rutiner och handlingsplaner hos förvaltningarna. En utbildning kring våldsbejakande extremism och främjande faktorer riktad till elevhälsoteamen i kommunen har utarbetats och genomförts för skolsköterskorna i skolan. Kommunens verksamhet med romska brobyggare fokuserar på egen försörjning, utbildning och kvinnors hälsa. En torgdag för nationella minoriter genomfördes i april. Eskilstuna kommuns arbete mot diskriminering har just nu fokus på att alla verksamheter ska öka medvetenheten om HBTQ-frågor. HBTQ-utbildning har genomförts och Springpride i maj var välbesökt. Valet 2018 Valnämnden har ansvarat för att genomföra de lokala valen till kommun, landsting och riksdag. 84,7 procent röstade i riksdagsvalet och 81,2 procent i kommun- och landstingsvalen. Det innebär att valdeltagandet ökade med 0,7 procentenheter jämfört med valet Arbetet med att förbereda den nya mandatperioden har inletts för att ge nya förtroendevalda en så bra start som möjligt för sina uppdrag, bland annat genom introduktion och utbildningar. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Delaktighet och jämlikt inflytande Tydlig ärende- och beslutsprocess Insyn Trygghet :28 8

65 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Kartlägga och tydliggöra kommunkoncernens tjänster och service för att underlätta etablering i samhället för nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. (KS, BUN, SN, AVN, VON, KFN, KFAST) Senaste kommentar ( ): En kartläggning av de arbetsmarknadsinsatser som kommunen erbjuder har genomförts och en plan för det fortsatta arbetet har tagits fram. Verkställa de lokala handlingsplanerna i prioriterade stadsdelar i samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter och civilsamhället. Arbetet hålls samman av trygghetskoordinator och ska främja trivsel och delaktighet samt förebygga social oro. (KS, alla nämnder, KFAST) Senaste kommentar ( ): Plan för Trygghet och inkludering är på remiss och beslut väntas i november. Arbetet i prioriterade stadsdelar har påverkats av regeringens riktade statsbidrag mot segregation. Plan för trygghet och inkludering blir viktigt för det kommande arbetet i främst prioriterade stadsdelar utifrån statsbidraget. Vidareutveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor med fokus på våldsförebyggande arbete och hedersrelaterat våld. (SN, alla nämnder och bolag) Senaste kommentar ( ): I den kommunövergripande samverkansgruppen kring hedersrelaterat våld och förtryck har en projektledare påbörjat sitt arbete. En utbildning kring våldsbejakande extremism och främjande faktorer riktad till elevhälsoteamen har utarbetats och genomförts för skolsköterskorna. Uppföljning, utvärdering och fler utbildningstillfällen är planerade under hösten Fältarbete och utvärdering har gjorts kring området våldsbejakande extremism i Eskilstuna och rutiner och handlingsplaner ska tas fram. Utbildning av MVP (mentorer i våldsförebyggande arbete) har genomförts för personal inom skola, ung fritid och socialtjänst och utbildningsarbetet fortsätter. Färdiggraden varierar mellan 60 och 20 procent då området rör flera delar. Utbildning Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Förskola :28 9

66 Det är fortsatt fokus på arbetet med att skapa en likvärdig förskola med hög kvalitet på undervisningen. I samarbete med Skolverket har ett utvecklingsarbete påbörjats för att höja kvalitén på de förskolor som har svårast förutsättningar. Detta är ett arbete som kommer pågå under en treårsperiod. Behovet av nya förskoleplatser är fortfarande stort i vissa områden. För att kunna placera barn och uppfylla fyramånadersgarantin krävs en stor utökning av personal. Behovet av förskollärare, barnskötare och övrig personal är stort i såväl Eskilstuna som övriga landet. Samtliga vårdnadshavare som önskat plats på förskolan har fått plats inom 4 månader. Mätningen gjordes 31 mars. Antalet barn per pedagog var vid senaste mätningen 5,3 vilket är bättre än målet. Grundskola Grundskolans ledning har prioriterat att öka gymnasiebehörigheten. Arbetet för ökad gymnasiebehörighet har två perspektiv; det långsiktiga som börjar vid övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem och det kortsiktiga vilket handlar om de elever som idag går på högstadiet. Betygsresultaten för vårterminen 2018 visar att arbetssättet varit framgångsrikt. Arbetet med obligatorisk förskoleklass är väl förberett och metoder finns för att arbeta språkutvecklande i alla förskoleklasser. Skolverkets kartläggningsmaterial ger även en god grund för att utveckla elevernas matematiska tänkande och kommunlektorn i matematikdidaktik kommer att leda arbetet kring detta. Vidare har en handlingsplan för övergångar mellan förskola till förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 utarbetats och prövats. Elevernas läsförmåga har ökat i årskurs 1 3. Kommunens lässatsning, Läslyftet (Skolverket) och bibliotekets roll är olika faktorer som skolorna lyfter fram som bidragit till utveckling av elevernas läsförmåga. Både flickors och pojkars studieresultat ökar markant i årskurs 9 men då flickornas studieresultat ökat mer än pojkarnas har skillnaderna mellan könen ökat för alla mätetal förutom andelen elever med minst ett betyg A/B där skillnaden minskar något och pojkars resultat ökar medan flickors resultat svagt minskar. Betygsresultat i årskurs 9 vårterminen 2018 jämfört med vårterminen 2017 i den kommunala skolan: meritvärdet har ökat från 205 till 216. andel elever med betyg i alla ämnen har ökat från 65,2 procent till 70,0 procent andel elever med gymnasiebehörighet har ökat från 74,61 procent till 80,57 procent andel elever med minst ett betyg A/B har minskat från 74,3 procent till 74,2 procent Gymnasieskolan Ett långsiktigt och uthålligt systematiskt kvalitetsarbete har bidragit till ökade kunskapsresultat för årets avgångselever. Det är femte året i rad som kommunala gymnasieskolan visar en resultatförbättring. Det finns dock viktiga utvecklingsområden. Det är alltför stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Flickornas resultat har höjts i jämförelse med föregående år och pojkarnas resultat har fallit tillbaka :28 10

67 Yrkesprogrammen har alltid varit ett starkt utbildningsområde. Några program ligger rejält under rikets resultat. Dessa är barn- och fritidsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet samt VVS- och fastighetsprogrammet. Industritekniska programmet ökar sina resultat år för år från en mycket låg nivå. Det pågår ett utvecklingsarbete av introduktionsprogrammen för att öka andelen som går över till nationella program. I år tillkommer ett stöd från Skolverket i det arbetet. Genomsnittlig betygspoäng vårterminen 2018 för elever med examen/studiebevis i den kommunala skolan: Nationella program ökade från 14,1 till 14,2 Högskoleförberedande program ökade från 14,4 till 15,3 Yrkesprogram minskade från 13,4 till 13,2 Vuxenutbildningen Det är fortsatt stor efterfrågan på alla delar av vuxenutbildningen. Antalet sökande till Svenska för invandrare minskar från en tidigare hög nivå. Betygsnivåerna är generellt sämre än tidigare för de externt anordnade kurserna. Ett arbete är inlett tillsammans med de externa utbildningsanordnarna för att finna orsaker. De många avbrotten, speciellt från distansutbildningarna, fortsätter. Studie- och yrkesvägledare har i uppdrag att informera och motivera till rätt studieform utifrån elevens förutsättningar. Elevernas behov av stödinsatser i utbildningarna ökar kraftigt. Detta leder till rekrytering fler lärare med specialpedagogisk kompetens, men även rekrytering av andra yrkesgrupper såsom modersmålslärare samt kuratorer. Yrkesutbildningarna är framgångsrika och 92 procent av eleverna får arbete sex månader efter avslutad utbildning. Högkonjunkturen och ett tätt samarbete med branscherna är delar som ger resultat, men även en hög kvalitet på utbildningarna. Det syns även i NKI-mätningar kring elevers nöjdhet. Samhällsintroduktion på modersmål till nyanlända har utökats. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Skapa en gemensam ingång för barn och elever med behov av komplexa insatser Senaste kommentar ( ): Arbetet mot en gemensam verksamhet har påbörjats genom en central utredning :28 11

68 Vård och sociala tjänster Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Behov av vård och omsorg Som ett led i utbyggnaden av hemmaplansvården planeras ett nytt HVB-hem för ungdomar med social problematik. Kommunens första LSS-boende för barn öppnade i somras med fyra platser och det planeras för ytterligare två boenden under hösten. En gemensam mottagning för vuxna är under planering och beräknas öppna efter årsskiftet. Trenden med ökande antal hemtjänsttimmar fortsätter. Arbetet med att stärka och utveckla tidiga och rehabiliterande insatser i ordinärt boende pågår, bland annat med utökad paramedicinsk resurs i ordinärt boende, med ökad självständighet och minskat stödbehov som målsättning. Hemtjänstinsatser kan beslutas och planeras utifrån behov istället för beräknad tid för insats, vilket lägger fokus på den äldres behov, vilket i sin tur skapar tillit till att personalen i dialog med brukaren kan utföra omvårdnad som speglar behoven. En handlingsplan för ett förvaltningsövergripande anhörigstöd arbetas fram med målsättning att skapa ett anhörigstöd som är flexibelt, tillgängligt, når alla målgrupper och ges med god kontinuitet. Vård- och omsorgsnämnden har antagit en strategi för vård och omsorg för personer med funktionshinder. Strategin tar sikte mot år 2030 och redogör för de övergripande perspektiv som ska prägla vård och omsorg för funktionshindrade i Eskilstuna kommun. En utvecklingsplan har tagits fram som kommer ligga till grund för åtaganden och aktiviteter. Utifrån kartläggning av personer med psykisk ohälsa i kommunen pågår arbetet med att utveckla tidiga och förebyggande insatser för brukare samt kunskapshöjande insatser för medarbetare. I syfte att identifiera möjliga samverkansparter bland frivilligorganisationer och föreningar har en kartläggning genomförts som utgör grund för fortsatt utveckling av former för samverkan. Trygg och effektiv hemgång från vård på sjukhus Framgångsrikt arbete kring utskrivningsklara patienter från sjukhuset har medfört en tryggare och effektivare hemgång och väntetiden har kortats ner från en vecka till cirka ett dygn. Komplexa insatser barn och unga Antalet barn, unga och flerbarnsfamiljer som söker stöd gällande social problematik fortsätter att öka och upplevelsen är att problematiken går ner i åldrar. För målgruppen barn och unga pågår ett utvecklingsarbete där en gemensam mottagning planeras. Fler ensamkommande barn och unga lider av psykisk ohälsa. Kunskap behövs för att hantera och ge adekvat stöd. Behov av ett samordnat arbete kring segregation finns. Ett HVB-hem för pojkar planeras inom ramen för utvecklingsarbetet av komplexa insatser. Att fullfölja skolan är en bra start för barn och unga :28 12

69 Socialtjänsten arbetar tillsammans med skolan för att öka antalet barn som skrivs in i förskolan. Projektering pågår även gällande bildande av tvärprofessionella team som ska arbeta med "hemmasittares" återgång till skolan. Förutsättningarna för ett så kallat SkolFam, ett team av socialsekreterare, specialpedagoger och psykologer som ska ge stöd till familjehemsplacerade barn i grundskolan, ska undersökas. Vård- och omsorgsnämnden har tagit över ansvaret från barn- och utbildningsnämnden för utförandet av insatser för barn och unga med beslut om LSS från och med 1 april Behov av fler bostäder och boenden I början av året öppnade vård- och omsorgsboende upp 22 tillfälliga äldreboendeplatser, två demensboendeplatser och tre växelvårdsplatser för att förstärka den redan befintliga verksamheten. Det är kö till boende med stöd för personer med funktionshinder och till daglig verksamhet/sysselsättning. Kompetensförsörjning som säkrar kvalitet Bristen på personal inom flera yrkesgrupper är påtaglig. Insatser pågår genom exempelvis att tillsammans med Mälardalens högskola förbereda för det kommande socionomkravet inom myndighetsutövning gällande barn. Kompetenstrappor är under framtagande för att synliggöra och tydliggöra möjligheter som finns för medarbetare. Genom beslutet om att separera service- och omvårdnadsinsatser inom hemtjänsten skapas förutsättningar för en effektivare kompetensförsörjning framöver. Vård-och omsorgsförvaltningen har genomfört ett omfattande arbete kring analysmetoder och förståelse av resultat, vilket resulterat i en analysvecka och etablering av ett analysteam. Metoder för ökad brukarinvolvering och tjänstedesign pågår. Införande av ny välfärdsteknik säkrar kvaliteten inom vård, omsorg och sociala tjänster. Trygghetskameror för natttillsyn och införande av mobila arbetssätt inom ordinärt boende och hemsjukvård är några exempel. Förberedelser för införande av digitala tjänster och automatisering av handläggning av exempelvis ansökningar har påbörjats. Större behov och ekonomiska utmaningar Eskilstuna växer och behoven av vård och omsorg ökar. De ekonomiska utmaningarna försvåras av att det allt oftare krävs komplexa insatser som också kostar mer. Strävan om att i första hand erbjuda vård på hemmaplan försvåras av bristen på familjehem. Samarbete mellan olika verksamheter blir därför allt viktigare liksom att hitta nya arbetssätt där digitalisering och automatisering av arbetsflöden kan frigöra resurser. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Barn och unga Vuxna Äldre 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad :28 13

70 Skapa en gemensam ingång för brukare med behov av komplexa insatser. (SN, VON, AVN) Senaste kommentar ( ): Nämnderna arbetar för att hitta formerna för en gemensam mottagning för alla insatser riktade till vuxna. Nämnderna vill även gemensamt utveckla samverkansboende och gemensamt boendestöd. En gemensam mottagning planeras att tas i bruk januari Berikande kultur och fritid Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Planer för idrott och kultur De idrotts- och kulturpolitiska planerna för Eskilstuna kommunkoncern har pekat ut inriktningen för de kommande åren och berörda nämnder och bolag har påbörjat implementeringen i sin verksamhet. Det finns en tydligplan med aktiviteter och uppföljning samordnas kommunövergripande. Kultur i fokus Kommunfullmäktige antog 15 mars ett inriktningsbeslut för kongresshall och kulturhus. Det innebär att en fördjupad förstudie inleds för att titta på finansiering, drift, lokalisering samt behovskartläggning kopplat till kulturhusverksamheten. Arbetet med att tydligare ta hänsyn till kulturella resurser i stads- och landsbygdsutvecklingen drivs inom kommunens processorganisation för att utveckla en gemensam ansats kopplat till planarbetet. En förstudie för det fortsatt arbetet med att utveckla musikskolan till kulturskola är påbörjat. Uppdraget är att beskriva ett nuläge och undersöka barn och ungas behov och önskemål kring kulturverksamhet samt föreslå olika tänkbara modeller för en kulturskola i Eskilstuna kommun. Det främjande och förebyggande arbetet i kommunens prioriterade stadsdelar fortsätter. Genom att skapa fritidsverksamhet i nära anslutning till flickors och pojkars hemmiljö ökar deras möjligheter att delta. Berikande kultur och fritid som friskfaktor Att skapa en meningsfull fritid för alla barn och unga i Eskilstuna är fortsatt prioriterat. En viktig faktor för att lyckas är det statliga lovstödet som har utökats under 2018 till att gälla alla lov. Anslaget som ska fördelas av Eskilstuna kommun som lovstöd under 2018 är fem miljoner kronor för sommarlovet och drygt sex miljoner kronor för övriga lov. Arbetet samordnas av kultur- och fritidsförvaltningen. Under våren har den nya ungdomsverksamheten Verkstan i Munktellarenan invigts. Det har varit en lyckad start med många besökande ungdomar, mellan per kväll. Det finns ett stort intresse för gaming och e-sport och här finns en stor utvecklingspotential i att skapa delaktighet och att nå en bredare målgrupp :28 14

71 När det gäller en berikande fritid för personer med funktionsnedsättningar är en workshop inplanerad under våren. Utifrån denna prioriteras det fortsatta arbetet. Evenemangsstaden Folk och Kultur gick av stapeln i februari och besöktes av cirka personer. Eventet fick stort gensvar från hela landet och det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Arrangörens utvärderingsenkät visade på ett övervägande positivt resultat och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. SM i friidrott ägde rum i Eskilstuna augusti. Det var ett mycket lyckat arrangemang med god feedback från tävlande och besökare. Musikstaden En workshop har genomförts för att diskutera olika sätt att uppmärksamma musikens betydelse i Eskilstuna och musikbandet Kent i synnerhet. Planering av aktiviteter och insatser pågår. Arenor, scener och anläggningar Arbetet med att utveckla arenan fortsätter under ledning av arenagruppen. Flera större evenemang har genomförts under inledningen av året, bland annat en konsert med Jill Johnsson samt handbollslandskamp mellan Sverige och Kroatien. Matchen TV-sändes och den fullsatta arenan gav mycket god publicitet. Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter arbetet mot en mer flexibel infrastruktur för anläggningar, scener och lokaler. När det gäller frågan kring hur införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor ska fungera i en framtid har en utredning startats. Utredningen ska vara färdig under hösten HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Föreningsbidrag Fritidsverksamhet Anläggningar för kultur, idrott och rekreation Pedagogisk kulturverksamhet, programverksamhet och evenemang Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Genomföra en analys av förutsättningarna för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna samt ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. (DEAB, KS, KFN, AVN, MSP) Senaste kommentar ( ): :28 15

72 Aktivt deltagande tillsammans med fem Sörmländska kommuner och STUA på Folk och Kultur 7-10 feb En workshop ska genomföras under hösten. Utveckla en gemensam metodik för att beakta kulturella resurser i stads- och landsbygdsutveckling. (SBN, KFN, KS, DEAB, KFAST) Senaste kommentar ( ): Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att hålla ihop arbetet som inleds med en workshop under hösten Miljö och samhällsbyggnad Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Detaljplaner som möjliggör cirka 375 bostäder, varav 100 i äldreboende, samt kvadratmeter handel har antagits till och med augusti. Startbesked motsvarande 299 bostäder har getts. Kollektivtrafikresandet fortsätter att öka, såväl de fria resorna som de betalda. Antalet bussresor inom stadstrafiken har ökat med 10 procent senaste året. Utvecklingsplanen för Torshälla har varit ute på samråd under sommaren. En bred dialog kring utvecklingsplanen i Lagersberg, Råbergstorp och Fröslunda har genomförts. Eskilstunas tågdepå stod klar, redo för invigning 1 september. Studentboendegarantin för höstterminsstarten kunde uppfyllas i samverkan med Västerås. Eskilstunas arbete med eldrivna transporter uppmärksammades när kommunen fick ta emot priset Laddsilvret för sitt arbete. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Markanvändning Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö Drift och underhåll Energi och stadsnät Insamling och återvinning Kollektivtrafik Miljö- och naturvård 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Genomföra den effektivare stadsbyggnadsprocessen för att få fler bostäder, verksamhetslokaler och jobb. (KS, SBN, KFAST, ESEM, BUN, SN, VON) Senaste kommentar ( ): En arbetsgrupp har formats som har kommit med konkreta förslag på förbättringar inom de områden som :28 16

73 identifierats. En kartläggning av beslutstillfällen i stadsbyggnadsprocessen har gjorts och en avstämningsgrupp har tillsats där syftet är att beslut ska fattas kring frågor där det finns olika syn. Samhällsskydd och beredskap Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Förebygga och minska konsekvensen av olyckor Under perioden har en person omkommit i trafikolycka. Ingen person har omkommit till följd av drunkning eller brand. Insatstiderna för räddningstjänsten är fortfarande något högre än målet. En sannolik bidragande orsak till avvikelsen är trafiksituationen i Eskilstuna. En mer detaljerade utredning kring orsakerna kommer att göras. Arbetet i Räddsam Mälardalen fortsätter som planerat, en samordnare för arbetet i räddningscentralen har rekryterats och planer på en gemensam resurs för omhändertagande av släckvatten håller på att arbetas fram. Det förebyggande arbetet mot brand har, förutom ordinarie utbildningar, haft fokus på riktade insatser och aktiviteter. Till exempelhar "Aktiv mot brand fortsatt med att hitta former för individanpassat brandskydd i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen. Sommaren har varit varm och antalet bränder i skog och mark har varit högt, 85 jämfört med 11 föregående år. Bränderna har kunnat hanteras inom räddningstjänstens ordinarie beredskap inom några timmar och kommunen har därmed förskonats från större bränder. Personal från Eskilstuna har istället kunnat hjälpa till med de stora skogsbränder som härjat i Dalarna och Jämtland. Trafiksäkerhetsplanen har varit ute på tjänstemannaremiss och förväntas beslutas under året. Tillsyn och kontroll Tillsyn och kontroll följer i stort sett plaenn. Mindre avvikelser på grund av vakanser påverkar livsmedelstillsynen där målet inte riktigt nås. Även när det gäller avloppstillsynen finns risk att målet inte nås, även om antalet tillsyner ligger på en betydligt högre nivå än tidigare år. Tillsyner i exploateringsområden ligger i fas trots ett hårt tryck. Den torra sommaren har inneburit låga vattennivåer i sjöar och vattendrag. I Hjälmaren har det påverkat framförallt fritidsbåtlivet. Krisberedskap och kriskommunikation Arbete med att tydliggöra kommunens centrala krisledningsorganisation och kriskommunikation har gjorts under året och förväntas bli klart under hösten. Vidare pågår arbete med repetitionsutbildning, stabsmetodik och krisledning för alla förvaltningsledningar. Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys kommer att påbörjas under september. Kommunens krisstödssamordning (POSOM) ska återupprättas och utbildas under hösten och våren HUVUDPROCESS :28 17

74 Titel Bedömning Trend Bedriva tillsyn och kontroll Förebygga och minska konsekvenserna av olyckor Upprätthålla krisberedskap Näringsliv och arbete Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): I Affärsplan Eskilstuna samverkar näringsliv, kommun och myndigheter genom en gemensam avsiktsförklaring och långsiktig plan för att utveckla Eskilstunas näringsliv och skapa jobb. Näringslivsenheten ansvarar för arbetet med Affärsplan Eskilstuna. Ett initiativ som arbetats fram inom Affärsplan Eskilstuna och som startats under året är en tjänst inom företagsservice som kallas för samordningsmöte. Samordningsmötet innebär att företagare som ska etablera eller förändra/utveckla sin befintliga verksamhet, ges möjlighet att träffa berörda tjänstepersoner från kommunkoncernen och få en samlad vägledning i sitt ärende. Arbete med inoch medflyttarservice pågår. Beräknad start av servicen är vid årsskiftet. Ett etableringsteam, under ledning av en näringslivsutvecklare, har startats för att kommunkoncernen ska kunna samordna företagsetableringar. Nytt marknadsföringsmaterial för att sälja in Eskilstuna som etableringsort är under framtagande. Aktiviteter för att stimulera besöksnäringen sker genom Destination Eskilstuna som också bistår i arbetet med turistisk översiktsplan. Exempel på utvecklingen av näringslivet är att bygglov nu har beviljats för DHL i logistikparken. Verksamheten startar under En fastighetsaffär med Serneke är genomförd och de etablerar nu sitt regionhuvudkontor i Eskilstuna. Planeringen av Skiftinge handelsområde har lett till att många intressenter anmält sitt intresse. Halvårsmätningen av NKI avseende service till företagen visar på en försämring från 77 till 74 jämfört med helåret Inom området bygglov har minskningen gått från 76 till 71. Detta trendbrott av den tidigare positiva NKI-utvecklingen kommer att utredas under hösten. Kompetensgallerian invigdes i januari som även den har sitt ursprung som ett initiativ i Affärsplan Eskilstuna. Kompetensgallerian är på väg att bli det nav som hanterar arbetsgivarnas/företagens kompetensförsörjningsbehov, mycket tack vare de företag som är knutna till YH-center genom sina avsiktsförklaringar. Tolv av 16 inlämnade YH-ansökningar har blivit beviljade. För att möta arbetsmarknadens kompetensbehov har insatser gjorts för att tillhandahålla yrkesutbildningar. Under perioden har 17 yrkesvuxutbildningar startat med totalt 638 elever. Upplägget som nu används har visat sig lyckosamt. Av de elever som avslutat en yrkesutbildning under hösten 2017 var 92 procent i arbete sex månader efter avslutad utbildning. Av dessa hade 89 procent fått arbete inom det yrkesområde de utbildats till. Utöver detta har tolv yrkeshögskoleutbildningar beviljats :28 18

75 Kompetensbehovet hos Eskilstuna kommun som arbetsgivare kartläggs också. Komvux ska därför starta ett nytt kortare yrkespaket inom barnomsorgen och inom omsorgsverksamheten. Det har även tagits fram kurser i yrkessvenska för förskolan och äldreomsorgen, för medarbetare med behov av att stärka sin svenska i yrket. Under sommaren har 412 flickor och 373 pojkar erbjudits en feriepraktikplats. 309 flickor och 286 pojkar har tackat ja och gått ut i feriepraktik. Sammanlagt är det 595 ungdomar. Arbetslösheten är fortfarande stor, men glädjande nog har den fortsatt att minska sedan årsskiftet. Många insatser görs för att skapa fler jobb och få fler i jobb. Målet är att sänka arbetslösheten till under 10 procent år Samarbetet med arbetsförmedlingen, organisationer och näringsliv fortsätter. Efter årets första åtta månader kan vi konstatera att den totala arbetslösheten minskat med 0,9 procentenheter till 12,2 procent sedan samma tid förra året. Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska jämfört med föregående år. Vid delåret noterades 14,6 procent, en blygsam minskning med 2,1 procentenheter på ett år. Även arbetslösheten för personer födda utomlands har mött en positiv utveckling. För delåret noterar vi en minskning med 3,8 procentenheter sedan samma tid Framför allt har männen nu lyckats få jobb i större utsträckning, medan arbetslösheten bland kvinnor inte sjunker lika mycket. Kommunen som arbetsgivare bidrar också till att sänka arbetslösheten och få fler i sysselsättning. Under 2018 har drygt personer haft sysselsättning genom olika arbetsmarknadsåtgärder. Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd fortsätter minska, vilket varit trenden under flera år. De huvudsakliga anledningarna är den sjunkande arbetslösheten och de insatser som görs för att stötta arbetslösa till arbete, framförallt ungdomar. De hushåll som är beroende av försörjningsstöd har större behov än tidigare, framför allt hushåll med barn. En normhöjning i början av året, bidrog till de höjda kostnaderna för barnfamiljer. Det innebär att fler personer nu behöver stöd. Försörjningsstödskostnaderna har därmed fortsatt att stiga. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Arbetsmarknadsåtgärder Befintliga företag och organisationer Etableringar Försörjningsstöd Nyföretagande Yrkesutbildningar 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Förutsättningar för nya jobb ska skapas av Eskilstuna kommunkoncern tillsammans med andra aktörer, genom affärsplan Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) Senaste kommentar ( ): Utvecklingen av Affärsplan Eskilstunas har fortsatt med de nya arbetsgrupperna JobbEvolution, SamhällsEvolution och KunskapsEvolution. Efter en motion på Bestämman om att arbeta med inkludering :28 19

76 har en resurs tillsats för att hela näringslivet ska inkluderas i arbetet. Ett råd har också tillsats som ska bidra med ett strategiskt och långsiktigt tänk samt trendspaning och analyser De initiativ som bland annat genomförs är Affärsplan Landsbygden, Eskilstunas digitala insatsstyrka och In- och medflyttarservice. Workshops har bedrivits tillsammans med fastighetsägare och näring kopplat till kunskapsstråket. Genom stadsläkningsarbetet skapas förutsättningar för verksamhetslokaler för närboende att bedriva verksamhet. Genom detaljplanering skapas nya byggrätter och förutsättningar för etableringar och ett växande näringsliv. Kultur- och fritidsförvaltningen och Destination Eskilstuna har under året blivit medlemmar i organisationen Kultur och Näringsliv. Syftet med medlemskapet är att stärka kulturentreprenörer i kommunen vilket på sikt kan leda till fler arbetstillfällen inom kultur- och besöksnäringen. Kommunkoncernens utbud av arbetsmarknadssatsningar växlas om till att fokusera på individens behov. Även individens eget ansvar att ta sig vidare tillegen försörjning betonas. (AVN) Senaste kommentar ( ): Arbetet pågår med att se över brukarflödet och därmed även hur enheterna är organiserade. Arbetet har fortlöpt under våren och ett förslag till nytt arbetssätt, organisation samt lokalflytt har tagits fram. Risk och konsekvensanalyser har genomförts på samtliga enheter under våren och handlingsplan/åtgärdsplan kommer att arbetas fram under hösten Målsättningen är att det nya arbetssättet och ny organisation ska vara i drift i början på Kompetensbehoven hos företagen identifieras för att skapa utbildningar och kompetenshöjande insatser. (AVN, KS, MSP, DEAB, ELE) Senaste kommentar ( ): Kompetensgallerian är på väg att bli det nav som hanterar arbetsgivarnas och företagens kompetensförsörjningsbehov, mycket tack vare de företag som är knutna till YH-center genom sina avsiktsförklaringar. Kontakter etableras med branscher/företag genom utbildningsmäklare och utbildningsanordnare. Vid alla företagsbesök tas kompetensfrågan upp. Det ligger bland annat till grund för de tolv yrkeshögskoleutbildningar som startar i höst. En avsiktsförklaring är undertecknad mellan kommunen och Landstinget Sörmland för att gemensamt finansiera och stötta Mälardalens högskola med att digitalisera utbildningsprogrammen i Eskilstuna. Ur ett kompetensbehov är det en mycket viktig satsning för att möta den framtida digitaliseringen. Inom Affärsplan Eskilstuna finns arbetsgruppen Kunskapsevolution som har fokus på att arbeta för att attrahera, utveckla och behålla kompetens. Även kompetensbehovet hos Eskilstuna kommun som arbetsgivare kartläggs. Säkra näringslivsperspektivet tidigt i samhällsplaneringen och samhällsbyggnadsprocesserna. (KS, SBN, MSP, DEAB, ELE, ESEM) Senaste kommentar ( ): Inom det pågående översiktsplanarbetet har näringslivsperspektivet beaktats genom bland annat fokus på tillgänglig näringslivsmark och infrastruktur. Genom att delta i exploateringsgruppen och samordningsgruppen för Eskilstuna logistikpark säkras också näringslivsperspektivet tidigt. Vid näringslivsenhetens samordningsmöten kan företagare träffa tjänstepersoner från berörda kommunala förvaltningar och bolag för att få vägledning i sitt ärende. Näringslivet har även bjudits in till workshops för en effektivare stadsbyggnadsprocess. Deltagandet och engagemanget har varit stort. Kommunen bjuder årligen in exploatörer och större fastighetsägare till byggforum där kommunen bland annat presenterar aktuella planer och projekt. Utveckla förutsättningarna för handeln i Eskilstuna och Torshälla :28 20

77 tillsammans med näringslivet utifrån den fördjupade handelsanalysen. (KS, TSN, DEAB, MSP, SBN, ELE) Senaste kommentar ( ): Den handelsutvecklare som skulle arbetat fram en handelsstrategi för alla handelsområden i Eskilstuna avslutade sitt uppdrag i förtid utan att handelsstrategin blev klar. Andra alternativ ses nu över för att återuppta arbetet med en handelsstrategi. Näringslivsenheten deltar i arbetet med utvecklingsplan för Torshälla samt projektet Framtidens stad och där kommer handelsfrågorna belysas. Verka för att få igång en medflyttar- och inflyttarservice i samarbete med andra aktörer genom samfinansiering. (KS, DEAB, MSP, KFAST, KFN, BUN, SBN) Senaste kommentar ( ): Datainsamling både från nyinflyttade och från arbetsgivare pågår för att få en bild av hur en framtida in- och medflyttarservice skulle kunna se ut. De olika intervjuerna ska generera i vilka upplevelser som finns och vad som efterfrågas av de olika målgrupperna. Även benchmark mot andra städer och företag görs. Internt är många delar av kommunkoncernen involverade i en in- och medflyttarservice. Processkvalitet Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): För att stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet finns ett förlag på en ny tvåårig plan för digital utveckling. Planen kommer att tas upp i kommunstyrelsen i oktober för beslut i kommunfullmäktige därefter. En styrgrupp är under bildande och det finns ett förslag till organisation och arbetssätt som förhåller sig till processorganisation och verksamhetsplaner. Flera förvaltningar är igång och fortsätter att digitalisera och öka användningen av välfärdsteknik. Exempelvis pågår utveckling av handläggning av ekonomiskt bistånd och hemtjänst. Förtroende Kommunkoncernens varumärkesarbete fortsätter med nya utbildningar för chefer samt fokus på de verksamheter som visar ett lägre resultat i SCB:s medborgarundersökning. Under hösten genomgår ledningsgrupperna för vård- och omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kommunens varumärkesutbildning. En utvärdering av hur kommunen lever upp till riktlinjerna för service och tillgänglighet samt effekterna av Eskilstuna direkt visar att servicen förbättrats, exempelvis bemötande och servicegrad. Ett exempel är att vårdnadshavare får tidigt besked om förskoleplats. Utvärderingen visar förbättringsområden såsom att förenkla kontaktvägar internt. En åtgärdsplan är framtagen och åtgärdsarbetet inleds i augusti. Parallellt pågår ett arbete för att utveckla eskilstuna.se till en renodlad servicewebb. Platsens attraktivitet :28 21

78 Arbetet med platsvarumärket fortsätter med kommunikationsfokus på stadens utveckling, evenemangsstaden, musikstaden, näringslivsklimatet, miljö och jämställdhet. Särskilt fokus har lagts på att utveckla en webb som beskriver hur Eskilstuna växer och utvecklas där besökaren kan följa planprocessen för olika projekt i Eskilstuna. I arbetet med att skapa fler jobb är kommunens service till näringslivet viktigt. Det gäller allt från självservice via kundtjänst till handläggarkontakter som måste fungera på ett enkelt och smidigt sätt. Arbetet med att ta fram en webbplats för kommunens service och tjänster riktat mot näringslivet har börjat. Ett första förslag på koncept och struktur är framtaget och har testats på användare. Den service och de tjänster som kommunen erbjuder näringslivet är kartlagt. Nu återstår att anpassa och ta fram innehåll, design samt att bygga upp webbplatsen. Lansering är beräknad i november. Tillitsbaserad styrning och tjänstedesign Ett arbete kring tillitsbaserad ledning och styrning pågår och i början av året genomfördes en diskussion kring tillit på strategidagen då den högsta politiska- och tjänstemannaledningen träffades. Utifrån dessa diskussioner och koncernledningens fortsatta arbete under våren har en definition av hur Eskilstuna kommunkoncern ser på detta slagits fast och redovisas i Årsplan 2019: Tydliga uppdrag med tillit till medarbetare utgör kärnan i styrningen av våra enheter. Det handlar om att, utifrån tydliga uppdrag och önskade resultat, involvera medarbetare för att ta tillvara kompetens och medarbetarkraft samt skapa engagemang i utformning och utveckling av verksamheten. Genom att utgå från brukarnas och kundernas behov samt enhetens uppdrag och involvera brukare och kunder i utvecklingen av våra tjänster kan vi nå en hög kvalitet i leverans av våra välfärdstjänster och uppnå resultat. Allt med målet om goda hållbara möten. Koncernledningsgruppen har även slagit fast en plan för det fortsatta arbetet och nästa steg är att respektive nämnd och bolag gör en analys av den egna situationen kopplat till tillit i ledning och styrning. Detta finns även som ett åtagande i Årsplan Nyttan och effekterna ökar när invånare, kunder och brukare tillsammans med medarbetarna utvecklar kommunkoncernens tjänster och service. Konsult och uppdrags innovationsledare är klara med Sveriges kommuners och landstings (SKL) utvecklingsprogram i tjänstedesign och kan ge stöd till verksamheter och förbättringsteam. Kultur- och fritidsförvaltningen har startat i ett likande program i SKLs regi. De vill med nya sätt nå nya målgrupper i sina verksamheter. Sedan 2013 har kommunkoncernen byggt kompetens och stöd för att bli mer innovativ, det vi kallar Modiga idéer. Modiga idéers utbildningskoncept och idéhantering har nu utvärderats och utretts. Rapporten är en del i den översyn som pågår av Modigtkonceptet som består av tre delar; modiga medarbetare, modiga ledare och modiga idéer. Rapporten påvisar tydliga förändringsbehov. Underlaget ska beredas och förslag på åtgärder lämnas till styrgruppen i oktober månad. Jämställdhets- och miljöarbete Alla förvaltningar och bolag har tagit del av informationen av konceptet kallat Modellförvaltning för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet. Fyra förvaltningar har utsetts att starta arbetet som ska pågå under två år. Exempel från vård- och omsorgsförvaltningen är utvecklingen av årshjulet för systematiskt värdegrundsarbete samt en jämställd myndighetsutövning. För att säkerställa att kommunen levererar jämställd service, ger ett jämställt bemötande och har en jämställd resursfördelning har alla förvaltningar och bolag processledare som stödjer arbetet med att :28 22

79 ta fram enkla handlingsplaner i verksamheterna. Handlingsplanerna ska åtgärda eventuell ojämställdhet som upptäckts i kartläggningar och analyser av verksamheten. Inom miljöarbetet lanserades förra året 50 åtgärder att genomföra under en tvåårsperiod för att skapa ett mer ekologiskt hållbart Eskilstuna. Mer än hälften löftena är genomförda. Eskilstuna har tagit emot utmärkelsen Laddsilvret för insatser för eldrift i fordonsflottan. Målet är att alla arbetsplatser ska vara miljödiplomerade eller certifierade 2019 och utfallet ligger nu på 16 procent. Arbetet har stärkts upp med en samordnande funktion och ett nätverk för miljösamordnare för att stödja miljöledningsarbetet. Vision och målbild 2030 Plan för implementering av Vision 2030 under 2018 är fastställd. Fokus inåt i organisationen ligger på arbete med vision inför, under och efter 350-gruppen som arrangeras i november för alla chefer plus en medarbetare per chef. Parallellt pågår arbete med att uppdatera digitala kanaler och tryckt material med den nya visionen. Utåt i Eskilstuna ligger fokus på samarbete inom ramen för Affärsplan Eskilstuna samt stadsdelsutvecklingsarbetet. HUVUDPROCESS Titel Bedömning Trend Kommunikation Kvalitetsutveckling Tillgodose behovet av IT stöd Tillgodose behovet av säkerhet 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad För att säkerställa att kommunen levererar jämställd service, ger ett jämställt bemötande och har en jämställd resursfördelning ska alla nämnder och bolag år 2019 ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas ur jämställdhetsperspektiv. (KS, alla nämnder och bolag) Senaste kommentar ( ): Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen har färdiga planer och fortsätter arbetet för fler enheter. Övriga förvaltningar och bolag har kommit olika långt i arbetet med att skapa handlingsplaner. I hela kommunkoncernen skattas måluppfyllelsen till 36 procent. (Fyra förvaltningar av totalt tio samt Kommunbolagen AB) Genomföra åtgärdsplan för att förbättra kommunens service och tjänster till näringslivet. (KS, AVN, SBN, MRN, EEM, ELE, MSP, DEAB) Senaste kommentar ( ): En utvärdering av kommunens arbete för att leva upp till riktlinjerna för service och tillgänglighet samt effekterna av starten av Eskilstuna direkt har genomförts. En åtgärdsplan är framtagen och åtgärdsarbetet inleds i augusti. Parallellt pågår ett arbete för att målgruppsanpassa och paketera kommunens digitala självservice och kundtjänst. En webbplats som samlar kommunens service till företag kommer att lanseras i :28 23

80 november. Samtliga nämnder och bolag deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Arbetet leds av kommunstyrelsen och utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik. (KS, alla nämnder och bolag) Senaste kommentar ( ): Fyra förvaltningar (arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen) är utsedda att arbeta enligt en modell framtagen av SKL. Arbetet pågår enligt plan. Samtliga nämnder och bolag ska delta i arbetet med att omsätta det gemensamma programmet för "digital förnyelse" till handlingsplaner med årliga aktiviteter. Aktiviteterna ska stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet. (KS, alla nämnder och bolag.) Senaste kommentar ( ): Planen för digital utveckling är på en avslutande remissrunda till alla nämnder. Den kommer att tas upp i kommunstyrelsen i oktober och därefter i kommunfullmäktige. Styrgruppen för digitalisering är under bildande och det finns ett förslag till organisation och arbetssätt som förhåller sig till processorganisation och verksamhetsplaner. Medarbetare Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Ett intensivt utvecklingsarbete med revidering av medarbetardokument och riktlinjer för chefs- och ledarskap pågår, liksom arbetet med befattningsvärdering. Ett aktivt och systematiskt arbete pågår med kompetensförsörjning, arbetsmiljöfrågor, lönebildning och samverkan. Samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet har för alla förvaltningar överförts till HR-enheten på konsult och uppdrag, i enlighet med plan. En kommunövergripande plan för införande av heltid som norm har beslutats och arbete pågår i de mest berörda förvaltningarna. Löneöversynen är genomförd och inriktningsmålen är uppnådda. Metodbanken har publicerats på internportalen och kommunen har helt övergått till digitala lönespecifikationer. Nya yrkesroller prövas för att avlasta professioner i hemtjänst, förskola och socialtjänst. Kommungemensamma aktiviteter inom jämställdhetsområdet är framtagna. Första omgången av Högre chefsprogram är avslutat. En ny omgång av framtidens ledare och ett mentorprogram har startat :28 24

81 Den totala sjukfrånvaron har sjunkit 0,1 procentenheter från december 2017 och uppgår till 8,0 procent i augusti. Sjukfrånvaron för kvinnor ligger kvar på samma procenttal som i december 2017 medan männens sjukfrånvaro har minskat med 0,2 procentenheter. För att trenden ska hålla i sig fortsätter arbetet att fokusera på arbetsmiljö och hälsa. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Samtliga förvaltningar ansvarar för att samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet överförs till HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen, dock senast den 31 mars (KS, alla nämnder.) Senaste kommentar ( ): Samtliga förvaltningars samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet är överförda till HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt plan, 31 mars Under året ska tre yrkeskategorier genomlysas utifrån krav och innehåll i arbetet för att möjliggöra omfördelning av arbetsuppgifter mellan fler kategorier. (KS, BUN, VON) Senaste kommentar ( ): Serviceassistenter i förskolan är ett pilotprojekt genom Verktygslådan. Projektet slutredovisas vid årsskiftet. Beslut om en separering av service och omvårdnad inom ordinärt boende i vård- och omsorgsförvaltningen har genomförts. Ekonomi Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Kommunens resultat efter de första åtta månader uppgår till 250 miljoner kronor och prognosen för helåret är 141 miljoner vilket är 17 miljoner sämre än budget. Detta är en liten försämring jämfört med föregående år som visade det bästa resultatet på många år. Resultatet i förhållande till skatteintäkter prognostiseras till 1,5 procent för helåret. Prognosen för det genomsnittliga resultatet för den senaste fyraårsperioden är 3,1 procent, vilket är högre än det långsiktiga målet på 2,5 procent. Periodens resultat för kommunkoncernen är 382 miljoner kronor vilket är 60 miljoner bättre än föregående års resultat för samma period. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 33 miljoner kronor. Sju av tio nämnder prognostiserar ett plusresultat. Bolagskoncernen prognostiserar ett överskott på 182 miljoner kronor vilket är 6 miljoner bättre än budget. Det är Eskilstuna kommunfastigheter AB som bidrar mest till överskottet mot budget. Det är fem av sex bolag som prognostiserar ett högre resultat än budgeterat :28 25

82 Investeringarna uppgick till 362 miljoner efter åtta månader. Självfinansieringsgraden uppgick till 105 procent. Det innebär att kommunen har finansierat sina investeringar utan att behöva ta upp lån. Prognosen för helåret är 535 miljoner, vilket är 539 miljoner lägre än budget. Det är framförallt på fastighetssidan de stora avvikelserna finns. Exploateringsresultatet uppgår till 28,9 miljoner. Totalt har försäljningar om 61 miljoner genomförts per 31 augusti, där försäljningar inom Eskilstuna logistikpark står för 42 miljoner. Intresset för mark för exploatering av bostäder och industri har normaliserats från att tidigare ha varit väldigt högt. De största pågående utbyggnaderna är Eskilstuna logistikpark och Skiftinge handelsområde. Avtalstrohet för inköp av varor och tjänster är 83 procent vilket överstiger det strategiska målet på 75 procent. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Titel Status Färdiggrad Hög kostnadsmedvetenhet ska gälla vid alla större investeringar. Fokus vid samtliga nybyggnationer är effektiva ytor och planlösningar som minimerar investerings-, drift- och årliga personalkostnader. (KS, KFAST, samtliga nämnder) Senaste kommentar ( ): I samband med arbetet med årsplan 2019 kommer investeringarna att prioriteras utifrån kommunens driftramar för Utarbeta förslag och genomföra effektiviseringar och intäktshöjande åtgärder som sammanlagt förbättrar kommunkoncernens ekonomi med 150 miljoner kronor inför årsplan (KS, samtliga nämnder och bolag) Senaste kommentar ( ): Processledningsgrupp Ekonomi har delat upp arbetet i följande arbetsgrupper. Generella besparingar Taxor och avgifter Kostnadsdrivande beslut Investeringar Optimerad bemanning. Resultatet kommer att presenteras under hösten. Finansiell analys :28 26

83 Finansiell analys Kommunens resultat efter de första åtta månader uppgår till 250 miljoner kronor. Prognosen för helåret är 141 miljoner vilket är 17 miljoner sämre än budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 40 miljoner kronor. Det beror främst på höga kostnader för vård av barn, unga och vuxna. Försörjningsstödet har också ökat efter lång period med sänkta kostnader. Inom utbildningsområdet prognostiseras ett underskott som beror på tidigare beslutade insatser för tilläggsbelopp, innan kriterierna ändrades vid årsskiftet. Sju av tio nämnder har en budget i balans. Inom bolagskoncernen är bedömningen att budgeterade resultatnivåer följs. Fem av sex bolag har en budget i balans. Kommunkoncernens investeringar prognostiseras till 615 miljoner kronor för helåret, vilket är 539 miljoner lägre än budget. Efterfrågan på mark för bostäder, industri och handel är fortsatt god. Totalt har försäljningar om 61 miljoner kronor genomförts under årets första åtta månader. Försäljningar i Eskilstuna logistikpark står för 42 miljoner kronor. Intresset för mark för exploatering av bostäder och industri har normaliserats efter att tidigare varit väldigt högt. Den låga investeringsnivån tillsammans med det goda resultatet gör att självfinansieringsgraden uppgår till 105 procent. Det innebär att kommunen har finansierat sina investeringar utan att behöva ta upp lån. Resultatet Resultatet är 250 miljoner kronor för de första åtta månaderna vilket är något lägre jämfört med samma period förra året. Kostnads- och intäktsutvecklingen Resultat exklusive jämförelsestörande poster i miljoner kronor Jan-aug 2018 jan-aug 2017 Förändring Verksamhetens nettokostnader ,0 % Finansnetto Skatteintäkter och generella statsbidrag ,1% Resultat En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Under de första åtta månaderna har kostnaderna ökat med 6,0 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 3,1 procent vilket visar på en obalans mellan kostnads- och intäktsutvecklingen. Det är av stor vikt att skillnaderna minskar på sikt. Balanskravet, prognos helår i miljoner kronor Årets resultat enligt resultaträkningen 111 Reducering av samtliga realisationsvinster -18 Årets resultat efter balanskravet 93 Prognosen är att kommunen kommer att klara balanskravet med god marginal för :28 27

84 Kontroll Avvikelse mot budget i miljoner kronor Belopp i miljoner Prognos helår Avvikelse jan- aug Avvikelse helår Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Nämnderna Övriga kommungemensamma kostnader Reavinster Resultat Finansiering från tidigare år Resultat efter finansiering från tidigare år Det budgeterade resultatet för helåret är 158 miljoner kronor. För 2018 har det sedan tidigare beslutats att 84 miljoner ska används från resultatet Prognosen är att 48 miljoner av dessa medel kommer att användas. Det innebär att resultatet för 2018 försämras med motsvarande belopp. Skatteintäkter och generella statsbidrag prognostiseras bli 17 miljoner lägre än budget. Finansnettot prognostiseras ge ett överskott med 58 miljoner mot budget. Avvikelsen beror främst på utdelningar från Kommunivest och kommunala bolag på 22 miljoner respektive 21 miljoner kronor. Nämnderna prognostiserar ett underskott på 40 miljoner kronor. Det prognostiserade underskottet för de kommungemensamma kostnaderna är 25 miljoner. De större avvikelserna är fördelade enligt tabellen nedan. Kommungemensamma kostnader Högre kostnader för skolpengen till skolan -28 Exploatering och fastigheter 31 Statsbidrag migrationsverket 10 Tjänsteköp, bolagskoncernen Reavinster 18 Finansiering av verksamhet med resultat från tidigare år -48 Avvikelse mot budget, miljoner kronor -21 (motsvarande intäkt finns i finansnettot) Nämndernas budgetföljsamhet, inklusive över-/underskott tidigare år Belopp i miljoner Prognos helår Avvikelse aug Avvikelse helår Kommunstyrelsen 346,5 30,4 16,2 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 449,4 3,4-0, ,0-2,6-27, :28 28

85 Kommunrevisionen 2,6 0,3 0,0 Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden 297,8 10,3 2,8 84,9 2,5 2,0 Socialnämnden 500,7-27,7-36,0 Stadsbyggnadsnämnden 399,3 2,9 3,8 Torshälla stads nämnd 43,2 3,3 0,0 Valnämnden 3,8 2,6 0,0 Vård- och omsorgsnämnden 1 760,0-0,8 0,0 Överförmyndarnämnden 11,9 1,1 0,0 Summa 6 080,8 25,8-39,6 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret prognostiserar ett överskott på 15,0 miljoner kronor för helåret. Överskottet förklaras av att vissa utvecklingsmedel inte kommer att förbrukas under Konsult och uppdrag redovisar ett överskott mot budget om 5,2 miljoner kronor för perioden. Överskottet beror till större del på periodiseringseffekter. Prognosen för helåret är ett överskott om 6,5 miljoner kronor, vilket innebär en positiv avvikelse mot resultatkravet med 1,3 miljoner. I huvudsak består det beräknade överskottet av ökad försäljning genom årsöverenskommelser och ökad volym för tilläggstjänster. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott på 5,2 miljoner kronor för perioden. Merparten av detta beror på ej periodiserade lärarlöner. Prognosen för helåret visar ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Analysen visar att den ekonomiska belastningen ökar trots att antalet hushåll i behov av försörjningsstöd minskar. I detta ligger både över- och underskott som jämnar ut varandra. Försörjningsstödskostnaderna, som vid delåret visade ett underskott på 6,9 miljoner kronor, beräknas ge ett underskott på 10,6 miljoner kronor för helåret. Övriga verksamheter inklusive överskott från 2017 kompenserar för detta. Huvudorsaken till underskottet inom försörjningsstödet är ökat antal barnfamiljer i behov av stöd. Detta trots att antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd minskar. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 27,6 miljoner kronor. I huvudsak är det kostnaderna för tilläggsbeloppet som förklarar underskottet. Många beslut för vårterminen var fattade på de gamla kriterierna, men även med de nya kriterierna så räcker inte budgeten. Förskolan prognostiserar ett överskott på 12,9 miljoner kronor. Merparten av förskolorna räknar med en ekonomi i balans vid årets slut. Fler barn än tidigare ger ökat ekonomiskt utrymme men ställer också krav på verksamhetsanpassningar. Den differentierade ersättningen beroende på vistelsetid som har införts har gett högre intäkter till förskolan än beräknat. Grundskolan prognostiserar ett underskott på 1,1 miljoner kronor. Ett tillskott på 5 miljoner samt avskrivning av tidigare års underskott ger möjligheter att satsa inom vissa områden. Enheter med :28 29

86 underskott från 2017 har under året fortsatt arbetet med att få sin ekonomi i balans. Ytterligare insatser behövs på några få enheter då effekterna av besparingar inte riktigt gett den effekt som skulle behövas. Elevökningen leder dock på totalnivå till ett ökat ekonomiskt utrymme samt att grundskolan fått fler positiva beslut på tilläggsbelopp. Gymnasieskolan prognostiserar ett underskott på 2,5 miljoner kronor för helåret. Ett tillskott på 1,5 miljoner har gjort det möjligt att mildra omställningsarbetet till viss del, men de verkliga elevvolymerna vid skolstart visade sig vara lägre än tidigare prognostiserat. En justering av resultatet har därför gjorts med hänsyn till detta i prognosen. Vissa enheter behöver göra ytterligare anpassningar i verksamheten. Särskolan prognostiserar ett resultat i nivå med budget för helåret, vilket innebär att verksamheten beräknar att jobba in sitt ingående underskott på 0,4 miljoner. Från och med 2017 är verksamheten resursfördelad med skolpeng på motsvarande sätt som förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Denna resursmodell ger en bättre balans. Detta blir extra tydligt nu när volymerna ökar. Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 10,3 miljoner per augusti. Prognosen för helåret är ett överskott på 2,8 miljoner. Avvikelsen beror på vakanta tjänster samt att begärda medel för flytt av föremålsarkivet inte kommer att förbrukas. Miljö- och räddningstjänstnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden redovisar ett överskott på 2,5 miljoner kronor för årets första åtta månader. Prognosen för helåret är ett överskott med 2,0 miljoner. Avvikelsen beror på mindre personalkostnader än budgeterat till följd av vakanser samt högre intäkter till följd av att Eskilstuna hjälpt andra räddningstjänster i landet i samband med sommarens stora skogsbränder. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett underskott med 27,7 miljoner kronor för perioden. Prognosen för helåret är ett underskott med 36,0 miljoner kronor. Obalanserna i verksamheten kan härledas till kostnader för vård i egen regi och extern vård för barn, unga och vuxna. Nämnden fick en förstärkning med 35 miljoner kronor i årets budget för att hantera obalanser från föregående år som uppgick till 58,8 miljoner kronor. En åtgärdsplan är under genomförande med fokus på kostnadseffektiva lösningar. Arbetet försvåras av att insatserna för komplexa ärenden ökar och dessa är särskilt kostnadskrävande. Fortsatta åtgärder har fokus öppenvård och vård på hemmaplan, främst familjehem, där stöd och hjälp inte bara är riktade till individen utan också familjen där man har sin hemvist. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett resultat på 1,5 miljoner kronor för perioden, vilket är 0,3 miljoner bättre än budget. Prognosen för helåret är ett överskott på 3,8 miljoner. Avvikelsen beror främst på byggbonusmedel som inte hinner förbrukas samt kostnader för kollektivtrafik. Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnd redovisar ett överskott på 1,1 miljoner för perioden. Prognosen för helåret är ett nollresultat :28 30

87 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott med 0,8 miljoner kronor för perioden. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Vård- och omsorgsboenden prognostiserar ett underskott med 3,8 miljoner kronor. Att effektivisera bemanningsprocessen har fokus för att förbättra den ekonomiska situationen. Personlig assistans prognostiserar ett underskott med 8,8 miljoner kronor. Underskottet beror på ökade volymer av assistans i såväl egen regi som extern. Arbete och aktivitet, socialpsykiatri samt hemtjänst för personer under 65 år redovisar en positiv prognos för helåret på 2,6 miljoner kronor vilket beror på färre ärenden. Övriga underskott inom nämndens ansvarsområde finansieras via överskott inom biståndsenheten och via centrala anslag. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar ett överskott på 0,1 miljoner kronor för perioden. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Bolagens budgetföljsamhet Resultat i miljoner Prognos helår Budget helår Avvikelse helår Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Energi och Miljö AB Eskilstuna Kommunfastigheter AB Destination Eskilstuna AB Eskilstuna Jernmanufaktur AB Eskilstuna Logistik & Etablering AB -12,4-13,0 0,6 164,8 164,8 0,0 32,6 26,8 5,8-2,0-1,9-0,1-1,3-2,9 1,6 1 2,3-1,3 Summa 182,7 176,1 6,6 Kommunföretagkoncernen redovisar ett resultat om 185 miljoner kronor. Prognosen för helåret är ett resultat på 182,6 miljoner, vilket är 6,6 miljoner bättre än budgeterat. Avvikelsen kan i huvudsak hänföras till Kommunfastigheter. Kommunens investeringar Investeringar, miljoner Utfall delår Prognos helår Budget helår Avvikelse helår Gator och vägar Fastigheter Affärsverksamhet Övrigt Medfinansiering till statlig infrastruktur Summa anläggningsinvesteringar Inventarier beslutade av nämnde Summa totalt :28 31

88 Årets investeringar beslutade av KSKF uppgår till 327 miljoner kronor efter årets första åtta månader. Budgeten uppgår till miljoner, där 798 miljoner avser nämndernas investeringar (inklusive 15 miljoner avseende bidrag till statlig infrastruktur) och 276 miljoner avser affärsinvesteringar. Prognosen för helåret är 535 miljoner, vilket är 539 miljoner lägre än budget. Det är framförallt på fastighetssidan de stora avvikelserna finns. Av budgeterade 625 miljoner i investeringar förväntas endast cirka 180 miljoner hinnas med under året. I samband med budgetering finns en tendens att i för stor utsträckning titta på behoven och att ignorera när det faktiskt finns möjlighet att bygga med hänsyn tagen till de långa processerna. Inom skola och förskola är den prognosticerade budgetavvikelsen knappt 270 miljoner och inom vård och omsorg förväntas endast 3 miljoner av budgeterade 138 miljoner förbrukas. Bland de försenade projekten kan nämnas Skiftinge förskola, Björktorp grundskola, Hökaren gruppboende/stödboende och Skiftinge äldreboende. När det gäller gator och vägar förväntas ungefär 85 procent av årets budget förbrukas, det vill säga cirka 100 miljoner av budgeterade 116 miljoner. Investeringen i Gredby tågdepå förväntas bli ungefär 30 miljoner dyrare än totalt budgeterat, vilket motsvarar ungefär fem procent av totalt budgeterade 570 miljoner. Fördyringen är hänförlig till förändringar i depålayouten. Trots avvikelsen förväntas depån visa ett positivt driftnetto. Depån beräknas skapa över 100 arbetstillfällen. Exploateringsinvesteringarna förväntas bli cirka 50 miljoner mindre än budgeterat. Markexploatering Exploateringsresultatet uppgår till 28,9 miljoner. Totalt har försäljningar om 61 miljoner genomförts per 31 augusti, där försäljningar inom Eskilstuna logistikpark står för 42 miljoner. Intresset för mark för exploatering av bostäder och industri har normaliserats från att tidigare ha varit väldigt högt. De största pågående utbyggnaderna är Eskilstuna logistikpark och Skiftinge handelsområde. Självfinansieringsgrad av anläggningsinvesteringar Den låga investeringsnivån tillsammans med det goda resultatet gör att självfinansieringsgraden uppgår till 105 procent. Det innebär att kommunen har finansierat sina investeringar utan att behöva ta upp lån. Bolagens investeringar Investeringar, miljoner Utfall delår Prognos Budget Avvikelse Eskilstuna kommunföretag Eskilstuna Energi och miljö AB Eskilstuna kommunfastigheter AB Eskilstuna logistik och etablering Destination Eskilstuna Eskilstuna Jernmanufaktur AB Totalt koncernen Bolagens investeringar uppgår till 529 miljoner kronor. Prognosen för helåret är 958 miljoner, vilket är 289 miljoner lägre än budgeterade miljoner. De prognosticerade avvikelserna beror främst på att nyproduktion av bostäder senarelagts samt att investeringar inom Energi och miljö har förskjutits i tid på grund av långa leveranstider och kapacitetsbrist :28 32

89 Risk Riskhantering Finansiell verksamhet är förknippad med risktagande, dels i form av finansiella risker, dels i form av operativa risker. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Kommunens kapitalförsörjning ska tryggas genom en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur, upplåningsformer, långivare och väl avvägda likviditetsreserver. Högst 50 procent av låne- och kreditlöftesvolymen får förfalla under en enskild tolvmånadersperiod. Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt. Kommunen och dess bolag har utifrån respektive verksamhets förutsättningar utformat en strategi för räntebindning, där en förfallostruktur för räntebindningen anges, samt utformat en strategi för kapitalbindningen. Riskmandaten anger tillåtna avvikelser. Med operativa risker avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska begränsas inom kommunkoncernen genom god intern kontroll, uppföljning och rapportering. Skulder Kommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskat med vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden har ökat med 125,2 miljoner kronor mellan 2017 och perioden Den budgeterade upplåningen var 712,6 miljoner för I nettolåneskulden ingår den utnyttjade checkräkningskrediten. Pensionsåtagande Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under 2000-talet gjort så kallad partiell inlösen med totalt cirka 280 miljoner kronor inklusive löneskatt för att minska ansvarsförbindelsen för pensioner. Detta bidrar till lägre pensionskostnader kommande år än vad som annars skulle ha varit fallet. Kostnaden för nyintjänade pensioner bokförs i takt med att pensionsrätterna tjänas in och är 162,8 miljoner kronor för perioden januari-augusti. Prognosen för helåret uppgår till 251,6 miljoner kronor, vilket är en ökning om 4,6 miljoner kronor jämfört med årsskiftet Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen som långfristig skuld avser i huvudsak garantipensioner, särskild ålderspension, efterlevandepensioner, visstidspensioner till politiker samt intjänade politikerpensioner enligt OPFKL som infördes den 1 januari Sammantaget är denna skuld 74,8 miljoner kronor för perioden 2018, vilket är en ökning om 4,0 miljoner jämfört med årsskiftet Finansnetto Finansnettot förväntas bli 120 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner bättre än budgeterat. Av avvikelsen avser 22 miljoner utdelning från Kommuninvest och 21 miljoner avser utdelning från kommunala bolag. Den ökade utdelningen från kommunala bolag kompenseras med ökade tjänsteköp med motsvarande belopp. Resterande avvikelse är i huvudsak hänförlig till räntenettot och beror på att mindre pengar kommer att lånas upp än planerat men även att räntorna fortsätter att hålla sig på en låg nivå. Att mindre pengar än planerat behöver lånas upp beror i sin tur bland annat på att investeringarna blir lägre än väntat och att exploateringsintäkterna blir högre än budgeterat :28 33

90 Pensionsåtaganden Förutom de avsättningar för pensioner som tjänas in löpande har kommunen också ett åtagande för pensionsrätter intjänade före De sistnämnda redovisas som ansvarsförbindelse och belastar resultatet i takt med att pensionsutbetalningarna sker. Det innebär att nuvarande generation betalar både för sina egna pensioner och även till viss del för tidigare generationers pensioner. Årets kostnad för betalning av ansvarsförbindelsen beräknas bli 102 miljoner kronor. Värdet på ansvarsförbindelsen har under året minskat med 15 miljoner till miljoner. Förändringen beror på att pensionsutbetalningarna översteg årets indexeringar. I ansvarsförbindelsen finns också ett åtagande för förtroendevalda enligt PBF. Det berör 23 personer och är villkorat till 70 procent av slutlönen. Det åtagandet uppgår till 157 miljoner. Borgensåtaganden Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna för perioden uppgår till 659,3 miljoner kronor. Det är en minskning om 2,0 miljoner jämfört med bokslutstillfället Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör en risk är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och uppgår 2,7 miljoner för perioden. Utfallet är oförändrat jämfört med bokslutstillfället :28 34

91 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Sammanställd redovisning Eskilstuna kommun upprättar sammanställd redovisning. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent om de är av väsentlig betydelse. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering med undantag för Fibra AB som redovisas som ett intresseföretag. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångsoch skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats och skillnader i redovisningsprinciper har justerats för. I enlighet med RKR 8.2 görs ingen justering för skillnader i redovisningsprinciper avseende pensioner. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden redovisas under avsättningar. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett basbelopp. För investeringar i verksamhetsfastigheter och gator/vägar/parker redovisas de ingående komponenterna som separata enheter med separat avskrivningstid från och med Ingående värden 2014 för verksamhetsfastigheter redovisas som komponenter från Ingående värden för gator/vägar/parker redovisas som komponenter från 2016 i de fall det bedöms få en väsentlig betydelse för redovisningen för lång tid framöver. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringsinkomster redovisas som skuld och upplöses i samma takt som investeringen skrivs av. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Avskrivningar sker linjärt och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivningstiden anpassas till den aktuella anläggningens eller komponentens speciella förutsättningar, t ex verksamhetens art, utnyttjandet av tillgången etc. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Uppskrivningar är inte tillåtet för materiella anläggningstillgångar.

92 Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet: Immateriella anläggningstillgångar System/Plattformsutveckling Programvara Systemlicenser Kommunen Koncernen 3 år 3-5 år Får ej överstiga kontraktstiden Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark Mark Obegränsad livslängd Kommunala verksamhetsfastigheter och övrig mark, byggnader och tekniska anläggningar. För komponentuppdelade fastigheter används följande komponenter: Markanläggning 60 år år Stomme och grund 100 år år Stomkompletteringar 50 år 50 år Värme/sanitet 50 år år El 40 år 40 år Fasad 50 år år Fönster/dörrar 40 år år Köksinredning 30 år år Yttertak 40 år år Ventilation, styr, övervakning 25 år 25 år Transport (hiss mm) 25 år 25 år Restpost/övrig byggnation år Sanitet 15 år För icke-komponentuppdelade kommunala verksamhetsfastigheter och övrig mark, byggnader och tekniska anläggningar används följande avskrivningstider: Exploateringsmark som ej ska avyttras Obegränsad livslängd Civilförsvarsanläggningar 33 år år Bostadshus 50 år år Kajer, stenbryggor, broar, slussar 50 år 50 år Stationsbyggnader, parkeringshus, industrispår 50 år 50 år Hallar 33 år 33 år Master, parkeringsplatser 20 år 20 år Kommunala verksamhetsfastigheter, bättre kvalitet 50 år 50 år Kommunala verksamhetsfastigheter, sämre kvalitet 30 år 30 år

93 Förbättringsutgifter på fastigheter ägda av annan (får inte överskrida avtalstiden) 5-10 år 5-33 år Publika fastigheter Komponentuppdelade Publika fastigheter: GCM-väg, villagata, < 1000 fordon/dygn Gatukropp 100 år 100 år Ytskikt exkl. toppbeläggning (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) 30 år 30 år Ytskikt, toppbeläggning (asfalt) 50 år 50 år Belysning mm exkl. armaturer 40 år 40 år Övrigt 30 år 30 år Gata fordon/dygn Gatukropp 80 år 80 år Ytskikt exkl. toppbeläggning (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) 30 år 30 år Ytskikt, toppbeläggning (asfalt) 15 år 15 år Belysning mm exkl. armaturer 40 år 40 år Övrigt 30 år 30 år Gata >6000 fordon/dygn Gatukropp 50 år 50 år Ytskikt exkl. toppbeläggning (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) 10 år 10 år Ytskikt, toppbeläggning (asfalt) 10 år 10 år Belysning mm exkl. armaturer 40 år 40 år Övrigt 30 år 30 år Broar, kajer, torg och parker Byggnadsverk (bro, kaj, mur) 50 år 50 år Ytskikt exkl. toppbeläggning (plattor, sådd, kantstöd, skyltar etc.) 30 år 30 år Belysning mm exkl. armaturer 40 år 40 år Övrigt 30 år 30 år Övriga Publika fastigheter: Naturreservat, parkmark, kulturreservat Obegränsad livslängd Trafikleder, belysning 33 år 33 år Parkanläggningar, planteringar, dagvattendammar år år Konstgräs 10 år 10 år Maskiner och Inventarier Maskiner Maskinstegar, slussportar, pråmar 33 år 33 år Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för avfallshantering, 10 år 10 år mobilkranar, elektriska motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner för storkök, maskiner för verkstäder Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, golvvårdsmaskiner 5 år 5 år

94 Övriga maskiner och tekniska anläggningar 3-50 år 3-50 år Inventarier Möbler och inredningsartiklar med måttligt slitage Larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, klimatanläggning 5 år 5 år datakommunikationsutrustning Möbler och inredningsartiklar med större slitage Enklare vårdutrustning, äldreboendesängar 10 år 10 år Kontorsmöbler, skolmöbler 10 år 5-10 år Datorer, skrivare etc. 3 år 3 år Övriga inventarier, verktyg och installationer 3-15 år 3-15 år Levande djur 5 år Bilar och andra transportmedel Mindre bussar, personbilar, släpvagnar 5 år 5 år Konst Tavlor, skulpturer Obegränsad livslängd Övriga maskiner och inventarier Pontoner, lekställningar, trafiksignaler 20 år 20 år Övervakningssystem, parkeringsautomater 5-10 år 5-10 år Finansiella tillgångar Innehav avsedda för stadigvarande bruk redovisas som anläggningstillgång. Innehav ej avsedda för stadigvarande bruk redovisas som omsättningstillgång. Utlåning till kommunala bolag redovisas som anläggningstillgång. Den del som förfaller inom ett år redovisas som omsättningstillgång. Finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde, som väsentligt överstiger bokfört värde får skrivas upp till högst detta värde. Beloppet får inte tas upp i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet Utgifter för exploatering redovisas som omsättningstillgång. Försäljning redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande (schablonkostnad enligt kalkyl) kostnader när äganderätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång. Elcertifikat

95 Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redovisas som lager. Produktionsmånaden redovisas posten som en upplupen intäkt. Värdering sker i första hand till kontrakterat försäljningspris. Köpta elcertifikat redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadspris på balansdagen. Kostnad för kvotplikt för förbrukad el redovisas som en skuld. Avsättningar Avsättningar redovisas när koncernen till följd av en inträffad händelse har en förpliktelse som härrör sig från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas samt att utgiften är oviss i storlek eller tidpunkt för utbetalning. Finansiella skulder Finansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som långfristig skuld. Löner, semesterlöneskuld och övriga löneförmåner Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid samt därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år de intjänas. Lönekostnad för vikarier redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden, dvs. de kostnadsförs i samband med utbetalning. Pensioner Kommunen: Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Vid beräkning av pensionsskulden används Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell (RIPS17). Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensionsavtalet KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering. Koncernföretagen: I koncernföretagen redovisas även pensioner intjänade före 1998 som en avsättning i balansräkningen. Skatteintäkter Innevarande års preliminära skatteinbetalningar, den preliminära slutavräkningen för innevarande år samt korrigeringen av avräkningen avseende föregående år redovisas som intäkt innevarande år. Bidrag

96 Prestationsbaserade bidrag som relaterar till om vissa mål uppnåtts eller handlingar genomförts periodiseras till den period prestationen har utförts. Prestationsbaserade bidrag som avser ett tidsbestämt projekt där nedlagda kostnader utgör ersättningsunderlag matchas mot de kostnader kommunen lägger ned under den fastslagna tidsperioden. Icke prestationsbaserade bidrag intäktsförs i den period bidraget avser. Bidraget intäktsförs i sin helhet även om nedlagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek. Bidrag som är hänförbara till en investering redovisas som en skuld och intäktsförs i en takt som återspeglar anläggningens nyttjande och förbrukning. Leasingavtal Inga hyresavtal kortare än 20 år redovisas som finansiell leasing. Anläggningstillgångar som omfattas av finansiell leasing har tagits upp till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av hela kontraktstidens leasingavgifter. Endast kapitaldelen av leasingavgiften har använts vid beräkningen.

97 Resultaträkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter Not , , , ,3 Jämförelsestörande intäkter Not 2 73,2 79,3 93,6 79,3 Verksamhetens kostnader Not , , , ,8 Jämförelsestörande kostnader Not 4-32,3-59,0-32,3-59,0 Avskrivningar Not 5-143,3-133,0-334,2-311,2 Verksamhetens nettokostnader , , , ,4 Skatteintäkter Not , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning Not , , , ,2 Jämförelsestörande statsbidrag och utjämning Not 7 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter Not 8 149,5 110,2 23,8 12,9 Finansiella kostnader Not 9-64,7-67,2-71,5-78,5 Resultatet före extraordinära poster 250,5 293,1 382,0 442,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt - - 0,2 Årets resultat Not ,5 293,1 382,2 442,8 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 209,5 272,8 320,9 422,5

98 Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Not 11 3,4 5,6 18,2 18,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , , , ,3 Maskiner och inventarier Not ,7 284,6 371,2 384,0 Finansiella anläggningstillgångar Not , ,2 173,5 161,1 Summa anläggningstillgångar 9 336, , , ,5 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Not ,3 98,5 111,3 98,5 Summa bidrag till statlig infrastruktur 111,3 98,5 111,3 98,5 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not ,7 216,8 302,2 305,4 Fordringar Not , ,5 625,4 853,4 Kortfristiga placeringar Not 18 2,5 2,5 2,5 2,5 Kassa och bank 321,6 186,5 306,4 270,4 Summa omsättningstillgångar 2 340, , , ,7 Summa tillgångar , , , ,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 3 196, , , ,3 Direkt mot eget kapital 0,0 0,100 0,0 0,100 Årets resultat 250,4 327,3 382,2 483,0 Summa eget kapital Not , , , ,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner Not 20 75,3 78,8 84,5 87,9 Andra avsättningar Not 21 83,0 66,5 368,7 352,4 Summa avsättningar 158,3 145,3 453,2 440,3 Skulder Långfristiga skulder Not , , , ,5 Kortfristiga skulder Not , , , ,5 Summa skulder 8 182, , , ,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , , , ,7 Ställda panter Not ,2 Ansvarsförbindelser Not , , , ,9 Leasingåtaganden 792,7 825,6 792, ,9

99 Finansieringsanalys Kommunen Kommunkoncernen Belopp i mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 250,4 327,3 382,2 483,0 Justering för ej likvidpåverkande poster Not ,1 210,3 302,8 413,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelseka 393,5 537,6 685,0 896,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -99,6 29,8 228,0-55,2 Ökning/minskning förråd mm -21,9-36,4 3,2 43,7 Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder -1,0 156,4-260,6 350,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 271,0 687,4 655, ,6 INVESTERINGSVERKSAMHET -0,0 0,0 0,0-0,0 Investering i immateriella anläggningstillgångar - -1,8-5,2-6,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -371,2-812,0-859, ,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,6 28,4 38,6 131,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar - 0,0-12,4 - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - 20,1 1,6 Kassaflöde från investeringsverksamhet -369,6-765,3-838, ,5 FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån 127,0 449,3 218,6 178,9 Amortering av skuld 0,0 - - Minskning av långfristiga fordringar 80,9-443,1-8,2 Ökning av långfristiga skulder 7,0 - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 214,9 6,2 218,6 170,7 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 116,3-71,7 36,0-54,2 Likvida medel vid årets början 186,5 258,2 270,4 324,6 Likvida medel vid årets slut 302,8 186,5 306,4 270,4 Förändring av likvida medel 116,3-71,7 36,0-54,2

100 Noter Kommunen Kommunkoncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Belopp i (mnkr) Försäljningsintäkter 151,2 145, ,0 205,6 Taxor och avgifter 116,5 111,6 114,2 885,1 Hyror och arrenden 236,3 221,3 483,6 443,3 Erhållna statsbidrag och andra bidrag 555,5 579,7 555,5 579,7 Aktiverat arbete för egen räkning 0,0 0,0 12,7 0,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 8,5 35,6 Summa 1 059, , , ,3 Not 2 Jämförelsestörande intäkter Belopp i (mnkr) Reavinster vid försäljning av anl.tillgångar 12,3 17,4 32,6 17,4 Återsökning statsbidrag ensamkommande tidigare år 0,0 0,0 0,0 0,0 Exploateringsintäkter 60,9 61,9 60,9 61,9 Summa 73,2 79,3 93,6 79,3 Not 3 Verksamhetens kostnader Belopp i (mnkr) Personalkostnader 2 982, , , ,5 Aktiverade personalutgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 Material och tjänster 1 019, , , ,7 Köp av huvudverksamhet 652,6 586,8 650,1 586,8 Lämnade bidrag 344,4 351,0 336,7 350,8 Summa 4 999, , , ,8 Not 4 Jämförelsestörande kostnader Belopp i (mnkr) Exploateringskostnader 32,1 32,3 32,1 32,3 Realisationsförlust/utrangering 0,2 19,2 0,2 19,2 Skadestånd pga vattenskyddsföreskrifter 0,0 0,0 0,0 Tvist British Junior 7,5 7,5 Tilläggsbelopp kompensation friskolor Summa 32,3 59,0 32,3 59,0 Not 5 Avskrivningar Belopp i (mnkr) Avskrivningar enligt plan 143,3 133,0 334,2 311,2 - varav immateriella tillgångar 2,2 2,1 4,9 6,1 - varav fastighet och anläggningar 99,3 86,3 267,2 233,3 - varav inventarier 41,0 44,6 56,6 71,8 Nedskrivning av fastighet och anläggningar 0,8 5,5 Summa 143,3 133,0 334,2 311,2 Konto 7929, För kontroll, tas bort innan inskick 143,3 334,2 Not 6 Skatteintäkter Belopp i (mnkr) Kommunalskatt, preliminär skatteinbetalning 3 014, , , ,0 Slutavräkningsdifferens föregående år -13,4 8,5-13,4 8,5 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,1-26,9 0,1-26,9 Summa 3 000, , , ,6 Konto 8200, För kontroll, tas bort innan inskick 3 000, ,8

101 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i (mnkr) Inkomstutjämningsbidrag 857,6 836,4 857,6 836,4 Kostnadsutjämningsbidrag 148,9 141,3 148,9 141,3 Strukturbidrag 0,0 0,0 LSS-utjämning 14,0 24,7 14,0 24,7 Regleringsavgift 11,0-0,7 11,0-0,7 Kommunal fastighetsavgift 120,0 111,2 120,0 111,2 Generella bidrag från staten 55,2 58,3 55,2 58,3 Summa 1 206, , , ,2 Konto 8210, För kontroll, tas bort innan inskick 1 206, ,7 Tillfälligt stöd från staten, byggbonus Tillfälligt stöd från staten för rådande flyktingsituation Summa jämförelsestörande statsbidrag och utjämning 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunen har erhållit ett generellt bidrag från staten på 110,4 mnkr avseende 2015 och 2016 med anledning av flyktingsituationen. Bidraget har periodiserats med 55,2 mnkr per år. Not 8 Finansiella intäkter Belopp i (mnkr) Räntor på lån till kommunala bolag 47,6 50,3 0,0 Räntor på Förlagsbevis Kommuninvest ek.för. Övriga ränteintäkter 0,2 0,1 1,5 0,1 Utdelning från kommunala bolag 77,1 45,4 0,0 Aktieutdelning i börsnoterade bolag 22,3 10,3 22,3 10,3 Övriga finansiella intäkter 2,3 4,1 0,0 2,5 Summa 149,5 110,2 23,8 12,9 Not 9 Finansiella kostnader Belopp i (mnkr) Räntor på lån och finansiell leasing 62,8 64,7 69,7 76,0 Rearesultat försäljning Parken Zoo AB 0,0 0,0 Ränta pensionsavsättning 1,1 0,8 1,1 0,8 Övriga finansiella kostnader 0,8 1,7 0,8 1,7 Summa 64,7 67,2 71,5 78,5 Konto 8598;8450 & 8451, För kontroll, tas bort innan inskick 64,7 71,5 Summa totalt 64,7 67,2 71,5 78,5 * varav räntekostnader för ränteswappar 17,4 mkr Not 10 Mot balanskravet redovisat resultat Belopp i (mnkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 250,4 293,1 N/A N/A Reducering av samtliga realistationsvinster -12,3-17,4 N/A N/A Årets resultat efter balanskravsjusteringar 238,1 275,7 N/A N/A Balanskravsresultat 238,1 275,7 N/A N/A Öronmärkta pengar (gäller endast kommunen) IB 2018 Förändring 2018 Resultatbuffert 80,0 Överskott migrationspengar 0,0 Nya arbetsmarknadsinsatser ,9 Modern kommun 21,0 Byggbonus, marksaneringsfond 10,0 Byggbonus, 9,4 Över-/underskott nämnderna 27,6 Trygghet 5,0 Välförds. Näringsliv, utbildnings och jobbpaket 33,0 Utvecklingsreserv 11,5 Summa totalt 213,4 0,0 0,0 0,0

102 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) Ingående anskaffningsvärde 17,2 15,4 54,4 49,6 Ingående avskrivningar -11,6-8,4-36,4-31,0 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 5,6 7,0 18,1 18,6 Årets nyanskaffningar 0,0 1,5 0,0 8,5 Årets utrangering av anskaffningsvärde 0,0-2,1 0,0-601,0 Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -2,2-4,9 Årets utrangering av ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0-0,3 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivning Utgående anskaffningsvärde 17,2 16,9 54,4 58,1 Utgående avskrivningar -13,8-10,5-41,6-37,1 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 3,4 6,4 12,9 21,0 Konto 1010;1030;1070, För kontroll, tas bort innan inskick 3,4 12,9 Pågående immateriella Ingående nedlagda utgifter 0,0 0,0 Årets nedlagda utgifter 0,0 5,2 Årets utrangering och avyttring 0,0 0,0 Årets omklassificering 0,0 0,1 Utgående bokfört värde 0,0 0,0 5,3 0,0 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) Kommunal markreserv Ingående anskaffningsvärde 255,1 255,2 255,1 255,2 Ingående avskrivningar -24,3-21,9-24,3-21,9 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 230,9 233,3 230,9 233,3 Årets nyanskaffningar 0,0 0,0 Årets utrangering av anskaffningsvärde -1,1-1,1 Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -1,6-1,6-1,6-1,6 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,6 0,6 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivning Utgående anskaffningsvärde 254,1 255,2 254,1 255,2 Utgående avskrivningar -25,3-23,5-25,3-23,5 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 228,8 231,7 228,8 231,7 Konto 1110 För kontroll, tas bort innan inskick 228,8 228,8 Kommunala verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde 4 113, , , ,0 Ingående avskrivningar , , , ,9 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 2 293, , , ,1 Årets nyanskaffningar 88,5 63,7 88,5 63,7 Årets utrangering av anskaffnignsvärde 0,0-46,3 0,0-46,3 Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -56,3-51,0-56,3-51,0 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,0 40,7 0,0 40,7 Årets omklassificering av ack. Avskrivningar 0,0 0,0

103 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivning Utgående anskaffningsvärde 4 201, , , ,4 Utgående avskrivningar , , , ,2 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 2 325, , , ,2 Konto 1120 För kontroll, tas bort innan inskick 2 325, ,3 Publika fastigheter (Gator, vägar, parker) Ingående anskaffningsvärde 1 556, , , ,8 Ingående avskrivningar -554,9-513,3-554,9-513,3 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 1 002,0 923, ,0 923,5 Årets nyanskaffningar 53,6 21,3 53,6 21,3 Årets utrangering av anskaffnignsvärde 0,0 0,0 Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -31,0-26,4-31,0-26,4 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivning Utgående anskaffningsvärde 1 610, , , ,1 Utgående avskrivningar -585,9-539,7-585,9-539,7 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 1 024,5 918, ,5 918,4 Konto 1140 För kontroll, tas bort innan inskick 1 024, ,5 Övriga byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 569,0 520, , ,0 Ingående avskrivningar -79,1-63, , ,9 Ingående nedskrivningar 0,0, -116,7-117,7 Ingående bokfört värde 489,8 456, , ,4 Årets nyanskaffningar 0,0 147,1 72,4 Årets utrangering av anskaffningsvärde 0,0-7,5 Årets återläggning av nedskrivningar Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -10,4-10,4-178,4-157,4 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,0 4,4 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0 0,3 Årets nedskrivningar 0,0 0,8 Årets återläggning av nedskrivningar Utgående anskaffningsvärde 569,0 520, , ,4 Utgående avskrivningar -89,6-73, , ,3 Utgående nedskrivningar 0,0-115,9-117,7 Utgående bokfört värde 479,4 446, , ,4 Konto 1111;1121;1210 För kontroll, tas bort innan inskick 479, ,0 0,0 Uppskrivnin gsdelen, lägga in med automatik Finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 104,2 mnkr i kommunen och lika värde i koncernen. Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående bokfört värde 793,4 407, , ,5 Årets Omklassificering -0,8-1,0 Årets nyanskaffningar 191,8 308,7 524,7 711,0 Årets försäljning/utrangering, anskaffningar -1,4-7,3 Utgående bokfört värde 983,1 715,8 1938,6 1755,5 Konto 1280 För kontroll, tas bort innan inskick 983, ,6 Utgående bokfört värde Mark, byggnader och tekniska anläggningar 5 041, , , ,2 Not 13 Maskiner och inventarier

104 Belopp i (mnkr) Maskiner Ingående anskaffningsvärde 12,7 11,6 12,7 11,6 Ingående avskrivningar -5,8-4,7-5,8-4,7 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 6,9 6,9 6,9 6,9 Årets nyanskaffningar 2,8 0,3 2,8 0,3 Årets utrangering av ansk. värde 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivningar Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,7-0,7-0,7-0,7 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivningar Utgående anskaffningsvärde 15,4 11,9 15,4 11,9 Utgående avskrivningar -6,5-5,4-6,5-5,4 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 8,9 6,5 8,9 6,5 Konto 1211 För kontroll, tas bort innan inskick 8,9 8,9 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 1 042,2 976, , ,9 Ingående avskrivningar -766,3-709,6-975,3-940,6 Ingående nedskrivningar 0,0 0,0-0,2 Ingående bokfört värde 275,9 266,9 375,3 364,1 Årets nyanskaffningar 30,7 36,8 38,0 64,8 Årets utrangering av ansk. värde -0,1-2,1-1,6-2,1 Årets återläggning av nedskrivningar Årets omklassificering av ansk.värde 0,0 0,0 Årets avskrivningar -40,2-40,7-55,9-68,0 Årets utrangering av ack. avskrivningar 0,0 2,1 0,0 2,1 Årets omklassificering av ack. avskrivningar 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets återläggning av nedskrivningar Utgående anskaffningsvärde 1 072, , , ,6 Utgående avskrivningar -806,5-748, , ,5 Utgående nedskrivningar 0,0 0,0-0,2 Utgående bokfört värde 266,3 263,0 355,9 360,9 Konto 1220 För kontroll, tas bort innan inskick 266,3 355,9 Pågående arbeten, maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 1,8 0,3 1,8 0,3 Årets Omklassificering 0,0 0,0 Årets nyanskaffningar 4,7 3,5 4,7 3,5 Årets försäljning/utrangering, anskaffningar 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 6,5 3,8 6,5 3,8 Konto 1250 För kontroll, tas bort innan inskick 6,5 6,5 Utgående bokfört värde maskiner och inventarier 281,7 273,3 371,2 371,2 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) Aktier och andelar i kommunens koncernföretag Näshultagården AB 1,8 1,9 - E-a Kommunföretag AB 11,0 11,0 - Torshälla 700 AB Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 1,3 1,3 - Gröndal Stadion1 KB 0,6 0,6 - Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 0,4 0,4 - ELP4 0,1 0,1 -

105 Destination Eskilstuna AB Tuna Kross AB 0,1 0,1 - Eskilstuna Vindkraft AB 3,0 3,0 - Summa 18,3 18,4 - - Aktier och andelar i övriga företag Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 7,2 7,2 7,2 7,2 Kommuninvest ekonomisk förening 88,9 88,9 88,9 88,9 Gjutaren i Torshälla AB 3,3 3,3 3,3 3,3 Bostadsrätter 15,4 15,4 15,4 15,4 Campus i Eskilstuna AB 0,1 0,1 0,1 0,1 Övriga långfristiga värdepappersinnehav ,9 5,0 Summa 114,9 114,9 127,8 119,9 Utlåning via internbank till kommunala bolag E-a Kommunfastigheter AB 2 495, ,9 - Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB 100,0 82,0 - Eskilstuna Energi & Miljö AB 838, ,5 - Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 200,0 225,0 - Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 18,7 23,5 - Gröndal Stadion 1 KB 10,9 13,9 - Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 5,7 7,3 - E-a Kommunföretag AB - - Eskilstuna Vindkraft AB 145,5 158,1 - Eskilstuna Logistik AB 45,0 54,0 Gjutaren i Torshälla AB - 0,9 0,9 Näshultagården - Amortering kommande år (kortfristig fordran) ,9-0,9 Summa 3 859, ,2 - - Konto 1320 För kontroll, tas bort innan inskick Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 17,3 17,3 Övriga långfristiga fordringar Gatukostnadslån 0,0 0,0 0,0 Övriga långfristiga fordringar - 0,0 28,4 19,5 Summa totalt 4 010, ,8 ## 173,5 156,7 Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Belopp i (mnkr) Ackumulerat bidrag 140,5 123,1 140,5 123,1 Ackumulerad upplösning -24,6-19,7-24,6-19,7 Ingående bokfört värde 115,9 103,4 115,9 103,4 Årets bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 Årets indexuppräkning 0,0 0,0 Årets upplösning -4,6-3,3-4,6-3,3 Summa 111,3 100,1 111,3 100,1 Konto 1390 För kontroll, tas bort innan inskick 111,3 111,3 Bidraget avser i huvudsak Citybanan. Bidraget upplöses under 25 år med start ,3 mkr avser gång/cykelväg till Sundbyholm. Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden Belopp i (mnkr) Förråd, lager 11,0 6,8 74,6 97,1 Exploateringsområden Ingående värde 213,5 178,6 213,5 178,6 Årets utgifter 46,2 34,0 46,2 34,0 Omklassificering 0,0 0,0 Uttag exploateringsområden -32,1-32,2-32,1-32,2 Summa 227,6 180,4 227,6 180,4 Konto 1475 För kontroll, tas bort innan inskick 227,6 227,6 Summa total 238,7 187,2 302,2 277,5

106 Not 17 Fordringar Belopp i (mnkr) Kundfordringar 36,3 28,8 91,0 80,3 Statsbidragsfordringar och andra fordringar på staten 71,2 149,5 71,2 149,5 Skattefordringar 0,0 31,1 19,6 51,5 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 416,9 339,2 334,7 383,5 Kortfristig utlåning till kommunala bolag 1 221, ,2 0,0 4,0 Övriga kortfristiga fordringar 31,3 3,5 108,8 0,0 Summa 1 777, ,3 625,4 668,8 Not 18 Kortfristiga placeringar Belopp i (mnkr) Obligationer, räntebärande 0,2 0,2 0,2 0,2 Aktier i marknadsnoterade företag 2,3 2,3 2,3 2,3 Summa 2,5 2,5 2,5 2,5 Marknadsvärde aktier 19,9 16,6 19,9 Not 19 Eget kapital Belopp i (mnkr) Ingående balans 3 196, , , ,3 Justering IB Uppskrivning andelar kommuninvest Årets resultat 250,4 293,1 382,2 442,8 Summa 3 446, , , ,1 Kontroll , ,6 Not 20 Avsättningar för pensioner Belopp i (mnkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 74,8 41,7 84,0 52,1 Avsättningar för särskild avtalspension, visstidspension mm 0,5 39,8 0,5 39,8 Summa 75,3 81,5 84,5 91,9 Kontroll ,3 84,5 Antal visstidspension Politiker Tjänstemän Förändring av Avsättning för pensioner Ingående avsättning 78,8 76,1 87,9 76,1 Pensionsutbetalningar -5,4-4,9-5,4-4,9 Nyintjänad pension 1,0 8,1 1,0 8,1 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1,6 0,9 1,6 0,9 Förändring av löneskatten -0,7 1,1-0,7 1,1 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,2 0,0 10,6 Utgående avsättning 75,3 81,5 84,5 91,9 Kontroll avspens ,3 84,5 Not 21 Andra avsättningar Belopp i (mnkr) Uppskjuten skatt 0,0 285,7 262,7 Avsättning för bidrag till statlig infrastuktur 16,5 16,5 Övrigt 66,5 25,0 66,5 25,0 Summa 83,0 25,0 368,7 287,7 Not 22 Långfristiga skulder Belopp i (mnkr) Nordea koncernkonto Lån i banker och kreditinstitut 4 912, , , ,1 Övriga långfristiga skulder 0,0 139,4 111,2 Kostnadsersättningar och investeringsbidrag 65,7 36,0 65,7 36,0 Finansiell Leasing 102,9 107,4 13,7 14,3 Summa 5 080, , , ,6 Beviljad checkkredit 500,0 400,0 500,0 400,0

107 Genomsnittlig ränta 1,37% 1,73% Genomsnittlig räntebindningstid 3,1 4,17 Lån som förfaller inom: 1 år år år < år Jämförelseåret i förfallostrukturen har justerats. Eskilstuna kommun har upptagit en portfölj av lån med rörlig ränta och olika Not 23 Kortfristiga skulder Belopp i (mnkr) Kortfristiga skulder till kreditinstitut 1 843, , , ,0 Leverantörsskulder 182,6 196,3 284,1 292,4 Korfristig finansiell leasingskuld 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 448,7 160,3 258,8 260,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 627,7 527,1 712,0 240,1 Summa 3 102, , , ,6 Not 24 Ställda panter Belopp i (mnkr) För egna avsättningar och skulder Fastighetsinteckningar - 4,8 5,0 Tomträttsinteckningar Företagsinteckningar - 8,8 9,0 Pensionsåtaganden - - 5,0 Övrigt ,0 För övriga engagemang Banktillgodohavanden som säkerhet för fysisk elhandel på Nordpol - - Banktillgodohavanden som säkerhet för finansiell elhandel - - (Nasdaq) Övrigt - - Summa - - Not 25 Ansvarsförbindelser, eventualförpliktelser Belopp i (mnkr) Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande intjänade före , , , ,7 Löneskatt på pensionsåtagande intjänade före ,1 365,0 351,1 365,0 Pensionsavtal för förtroendevalda (Visstidspension) 126,8 110,7 126,8 110,7 Löneskatt på pensionsavtal för förtroendevalda (Visstidspension) 30,8 26,9 30,8 26,9 Summa 1 956, , , ,3 Förändring av Pensionsförpliktelser intjänade före Ingående ansvarsförbindelse 1 813, , , ,2 Pensionsutbetalningar -67,6-51,1-67,6-51,1 Nyintjänad pension 0,0 15,3 0,0 15,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 35,7 32,6 35,7 32,6 Förändring av löneskatten - -3,0 0,0-3,0 Ändring av försäkringstekniska grunder - 12,0 0,0 12,0 Övrigt 16,9-21,3 16,9 21,3 Utgående ansvarsförbindelse 1 798, , , ,7 Antal visstidspension Förtroendevalda Borgensåtaganden

108 Kommunala bolag 659,3 752,3 659,3 Föreningar och kooperativ 2,2 2,3 2,2 2,3 Egna hem (förlustansvar gentemot staten) 0,5 1,2 0,5 1,2 Övriga borgensåtaganden - - Summa 662,0 755,8 662,0 3,5 Kommuninvest i Sverige AB Övriga ansvarsförbindelser Skatteverket i Ludvika - - 4,9 Övrigt ,0 Summa ,9 Summa totalt 2 618, , , ,7 Not 26 Justering för ej likvidpåverkande poster Belopp i (mnkr) Justering för realisationsförlust, materiella anl.tillgångar - 0,6 Justering för realisationsförlust, finansiella anl.tillgångar - 0,1-19,2 Justering för av- och nedskrivningar 143,3 334,2 311,2 Justering för avsättningar 14,9 205,6 12,9 11,5 Justering för reavinst, materiella anl.tillgångar -0,4 20,1-32,4 Justering för bidrag till statlig infrastruktur -17,4 3,3-12,8 3,4 Justering för indexering av GC Sundbyholm -0,5 Justering för upplösning av bidrag till infrastruktur 4,6 Justering för omklassificering bidrag till infrastuktur -1,4 Justering för omklassificeringar immateriella anläggningstillgångar 0,2 Justering för omklassificeringar materiella anläggningstillgångar - 0,7 Justering för bruttoredovisning Fibra (materiella anlägg) - Justering för bokning direkt mot eget kapital - Summa 143,1 229,7 302,8 306,9 Övriga tilläggsupplysningar Pensionsförpliktelser Förmånsbaserad ålderspension (FÅP) tryggas genom försäkring hos KPA samt Skandia. Försäkringspremien för FÅP inkl löneskatt (mnkr) 26,4 30,8 26,4 30,8 Överskottsfond hos KPA samt Skandia, Utgående kapital (mnkr) 10,7 7,5 10,7 7,5 Aktualiseringsgrad (%) 88, ,5 99 Leasingavgifter Leasingåtaganden Nominella värden av framtida minimi-leasavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: Finansiell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 4,6 4,6 4,6 0,6 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 18,8 18,6 18,8 2,6 Förfaller till betalning senare än fem år 79,5 84,3 79,5 11,1 Summa 102,9 107,5 102,9 14,3 Operationell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 121,6 82,7 121,6 173,7 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 272,1 181,5 272,1 403,5 Förfaller till betalning senare än fem år 296,1 268,5 296,1 519,5 Summa 689,9 532,7 689, ,7 Summa totalt 792,7 640,2 792, ,0 Kontroll Summa lease 792,7 792,7

109 Ekonomisk redovisning 2018 delår 2_master AR Driftredovisning för Eskilstuna kommun Utfall jan-aug 2018 Prognos helår Belopp i mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget för perioden Avvikelse mot budget Prognos nettokostnader Budget nettokostnader Avvikelse mot budget Varav över/unders kott Kommunstyrelsen 245,9-459,8-214,0-240,7 26,8-346,5-362,7 16,2 1,9 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 131,7-437,5-305,8-306,3 0,5-449,4-448,7-0,7 4,4 Barn- och utbildningsnämnden 195, , , ,1-2, , ,4-27,6 0,0 Kommunrevisionen 0,0-1,3-1,3-1,7 0,5-2,6-2,6 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 28,8-221,2-192,4-200,9 8,5-297,8-300,6 2,8 1,8 Miljö- och räddningstjänstnämnden 13,7-67,6-53,9-56,4 2,5-84,9-86,9 2,0 0,0 Socialnämnden 123,0-459,8-336,8-306,2-30,5-500,7-464,7-36,0 0,0 Stadsbyggnadsnämnden 83,9-353,6-269,7-270,0 0,3-399,3-403,1 3,8 3,8 Torshälla stads nämnd 2,4-28,5-26,1-29,4 3,3-43,2-43,2 0,0 0,0 Valnämnden 1,9-1,7 0,2-2,5 2,7-3,8-3,8 0,0 0,0 Vård- och omsorgsnämnden 250, , , ,3-0, , ,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden 2,9-10,8-7,9-7,9 0,1-11,9-11,9 0,0 0,0 SUMMA 1 079, , , ,6 11, , ,5-39,6 11,9 Kommungemensamma kostnader Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget för perioden Avvikelse mot budget Prognos nettokostnader Budget nettokostnader Avvikelse mot budget Fastighetsenheten (klk) 125,2-120,8 4,4 7,5-3,1 21,1 11,3 9,7 Mark- och fastighetsenheten (klk) 99,3-68,9 30,4-0,3 30,7 21,5-0,4 21,9 Skolpeng Skolpeng 42,5-42,5 46,6-46,6 Friskolor och interkommunala ersättningar 47,4-307,0-259,6-247,0-12,6-388,8-370,5-18,3 Maxtaxa och kvalitetshöjande åttgärder förskola/fritidshem 21,7 21,7 21,1 0,6 31,7 31,7 0,0 Statsbidrag migrationsverket utbildning 38,4 38,4 24,7 13,7 60,0 37,0 23,0 Ersättning gemensamma IT-kostnader skola 10,5 10,5 10,5 13,7 13,7 Försäkring och skaderegleringsutgifter 0,0-5,8-5,8-4,9-1,0-8,3-7,3-1,0 Pensionsutbetalningar (netto) 0,0-68,2-68,2-70,1 1,9-112,0-105,2-6,8 Miljöavgifter på personbilar och flyg 0,0 1,9 1,9 1,3 0,6 2,0 2,0 0,0 Statsbidrag migrationsverket 17,5 0,0 17,5 3,8 13,7 16,0 5,7 10,3 Interna räntor och tjänsteköp koncernen 0,0 103,7 103,7 103,9-0,3 148,0 155,9-7,9 Personalomkostnader (PO-pålägg) 0,3 14,0 14,3 11,2 3,2 21,8 17,3 4,5 Finansiell leasing 0,3-5,6-5,3 0,0-5,3 0,0 0,0 Stiga sports arena -7,6-7,6-10,0 2,4-15,0-15,0 0,0 Budgetregleringsposter: 0,0-1,5-1,5 4,1-5,6-57,7-30,0-27,7 Justering av finansnetto 2,8 2,8 2,8 0,0 Justering av interna kostnader mellan nämnder - 307,5 307,5 0,0 0,0 0,0 S:a övriga kommungemensamma kostnader 53,1-155,5-102,4-112,2 9,8-246,0-220,8-25,1 S:a verksamhetens driftnetto 1 132, , , ,8 21, , ,3-64,7 1

110 Investeringsredovisning för Eskilstuna kommun Investeringsredovisning för Eskilstuna kommun KSKF-beslutade Nämnd/Förvaltning, belopp i mnkr Utgift Inkomst Nettoutgift Budget Avvikelse mot budget Kommunstyrelsen, KLK och KoU 12,5 12,5 95,0 82,5 Kommunstyrelsen, affärsverksamhet 183,1 11,5 171,6 276,0 104,4 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 0,0 0,4 0,4 Socialnämnden 11,5 11,5 42,0 30,5 Barn- och utbildningsnämnden 73,6 73,6 342,0 268,4 Kultur- och fritidsnämnd 11,6 11,6 36,5 24,9 Miljö- och räddningstjänstnämnd 0,0 0,0 Stadsbyggnadsnämnd 41,1 41,1 118,2 77,1 Torshälla stads nämnd 3,6 3,6 25,7 22,1 Vård- och omsorgsnämnden 1,7 1,7 138,0 136,3 Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 Summa Nämnder 338,7 11,5 327, ,8 746,6

111 Kommunstyrelsen 1 (8) STYRDOKUMENT Lokala ordningsföreskrifter för Eskilstuna kommun Beslutad när , 131 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2017:386 Lokala ordningsföreskrifter för Eskilstuna kommun, senast reviderade av kommunfullmäktige den 27 april 2017, 113. Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Uppföljning Tillsvidare Administrativa direktören, kommunledningskontoret Vid behov.

112 Eskilstuna kommun 2 (8) Lokala ordningsföreskrifter för Eskilstuna kommun Bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser för att upprätta allmän ordning. De lokala ordningsföreskrifterna är fastställda av kommunfullmäktige med stöd av 3 kap 8 ordningslagen och av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Inledning Dessa lokala ordningsföreskrifter har kommunfullmäktige fastställt vid sammanträde den 30 augusti 2007, 64, att gälla från och med den 1 januari Kommunfullmäktige beslöt även att kommunstyrelsen får delegation att besluta om undantag från ordningsföreskrifterna. Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2013, 97, om ändring i 10 och 15. Kommunfullmäktige beslutade den 27 april 2017, 113, om ändring i 10. Kommunfullmäktige beslutade den 14 juni 2018, 131, om ändring i 1, 4, 10-11, 13-17, samt redaktionella ändringar. Länsstyrelsen beslutade den 10 juli 2018 att upphäva 11 d (passiv pengainsamling). 1 Tillämpningsområde a) Tillämpning Allmänna ordningsföreskrifter är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges, det vill säga: 1. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamheter, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

113 Eskilstuna kommun 3 (8) Bestämmelsen i 15 är även tillämplig på andra än offentliga platser i kommunen. För områden som upplåtits till torghandel gäller även kommunens föreskrifter om torghandel. Utöver ordningsföreskrifterna finns lagar, författningar och föreskrifter som är tillämpbar för flertalet av de regleringsområden som de lokala ordningsföreskrifterna omfattar. b) Områden som jämställs med offentlig plats Vid tillämpning av 3 kap. ordningslagen och av lokala ordningsföreskrifter ska följande områden jämställas med offentlig plats med stöd av 1 kap. 2 2 st i ordningslagen. Badplatser: Barva badplats, Borsökna badplats, Borsökna (Vipvägen), Bårsten, Bälgvikens badplats, Eklångens badplats, Gillberganäs badplats, Hållsta badplats, Mora badplats, Mälarbaden (Torshälla), Näshulta, Pottskär (Kvicksund), Rosenforsbadet (Skogstorp), Sandvikenbadet, Skjulstabadet, Slätvikenbadet, Sommarhemmet (Skogstorp), Sundbyholmsbadet, Sågarsvedet, Viboö badplats, Vilstabadet, Åsborgen (Ärla), Ängsholmen (Torshälla), Österby (camping och bad) och Österby (fritidsby). Skyltade motionsspår i Hållsta, Hällby, Kjula, Kronskogen, Kvicksund, Mesta, Näshulta, Odlaren, Skjulsta, Stora Sundby, Torshälla, Vilsta, Årby och Ärla. c) Kommunens yttrande Innan Polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 8 a, 9 samt 11 a bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. 2 Lastning av varor med mera a) Varsamhet vid lastning Vid lastning, transport, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden tillse att allmänheten inte utsätts för tillfälliga olägenheter såsom buller, damm, spill och dålig lukt. b) Blockera inte brandutrustning och utrymningsvägar, hindra inte räddningstjänsten Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustning och utrymningsvägar blockeras eller så att räddningstjänstens arbete hindras.

114 Eskilstuna kommun 4 (8) c) Blockera inte gång- och cykelbanor Gångbanor och cykelbanor får inte blockeras vid lastning, lossning och annan hantering på sådant sätt att fotgängare eller cyklister tvingas ut i körbanorna. 3 Schaktning, grävning med mera Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. 4 Störande buller Åtgärder som orsakar störande buller för personer på offentliga platser exempelvis bilning, entreprenadarbete med mera - får inte ske utan Polismyndighetens tillstånd mellan klockan och Märkning av containrar Ägare eller nyttjanderättshavare till en container som ställs på offentlig plats, är skyldig att tydligt märka denna med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. 6 Placering av markiser, flaggor och skyltar Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. 7 Placering av flyttbara skyltar, marschaller med mera Flyttbara skyltar (gatupratare), brinnande marschaller och liknande anordningar får inte utan tillstånd av Polismyndigheten placeras på gångbanor eller körbanor. De får inte sättas upp så att vägmärken, vägvisning och dylikt skyms eller är på annat sätt trafikfarliga. 8 Affischering med mera a) Tillstånd krävs av Polismyndigheten Affischer, banderoller, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av Polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. b) Tillstånd krävs inte på särskilda anslagstavlor Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål.

115 Eskilstuna kommun 5 (8) c) Tillstånd krävs inte för näringsidkare att annonsera på rörelsens byggnad Tillstånd krävs inte för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden i form av en affisch som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. Skyltar kan dock kräva särskilt tillstånd enligt annan lagstiftning. 9 Högtalarutsändning Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av Polismyndigheten. 10 Områden där alkoholförtäring är förbjuden Spritdrycker, vin och starköl, enligt definitionerna i alkohollagen, får inte förtäras på skolgårdar och idrottsanläggningar, samt på följande offentliga platser såvida inte tillstånd för servering enligt alkohollagen finns. Eskilstuna centrum Med Eskilstuna centrum avses det område som avgränsas av Västermarksgatan från Tullgatan del av Gredbyvägen Rothoffsvägen över Eskilstunaån Nordwallsgatan Rinmansgatan Gustafsvägen Munktellsgatan Västra Storgatan Gränsgatan Törnerosgatan Strandgatan Ruddammsgatan - Köpmangatan Stenkvistavägen Stålforsbron Kyrkogatan Båtsmansgatan Järntorget Bergsgatan Sommarrogatan Skyttegatan Tunavallsgränden, över Västeråsvägen till järnvägen norr om Banvallsgatan Tullgatan till Västermarksgatan. Även dessa gator inkluderas i området. Området redovisas på karta i bilaga 1 Förtäring av alkoholdrycker är dock tillåten under juli månad, från och med måndag till och med torsdag, mellan klockan och respektive dag, i den del av Stadsparken som ligger öster om Nybron med undantag för lekparken. Detta område redovisas på karta i bilaga 2. Torshälla centrum Med Torshälla centrum avses det område som avgränsas av Eskilstunavägen Gesällgränd längs Torshällaån till Stadskällarbron Brogatan Lilla gatan Rådhustorget Lilla gatan vive Jönsgatan Storgatan över Torshällaån Krusgårdsparken gångvägen längs Torshällaån Skeppargatan Alforsgatan Julingatan Trädgårdsgatan Riktargatan Eskilstunavägen. Även dessa gator, samt Rådhustorget och Krusgårdsparken, ingår i området. Området visas på karta i bilaga 3.

116 Eskilstuna kommun 6 (8) 11 Ambulerande försäljning a) Områden där tillstånd krävs av Polismyndigheten För ambulerande försäljning krävs Polismyndighetens tillstånd inom det område som begränsas av gatorna Västermarksgatan - Bruksgatan - Rademachergatan - Kyrkogatan. Även dessa gator inkluderas i området. Området redovisas på karta i bilaga 5. b) Försäljning i tillfällig och obetydlig omfattning är alltid tillåten Ambulerande försäljning (gatuförsäljning) kräver inte tillstånd enligt 3 kap. ordningslagen om den tar offentlig plats i anspråk i tillfällig och obetydlig omfattning. c) Försäljning av tryckt skrift är alltid tillåten Krav på tillstånd gäller inte försäljning av tryckt skrift. 12 Fiske a) Fiske får inte ske så att trafik hindras eller störs Fiske får inte äga rum från offentlig plats så att trafik med bilar, cyklar eller fotgängare hindras eller störs. b) Förbud mot användning av vissa fiskeredskap Fiske från broar över Eskilstunaån, Torshällaån och Nybyån får inte ske med kastspö och flugspö. Fiske får heller inte ske med nämnda redskap från båtbryggor vid Storgatan och Alnön i Torshällaån, i Eskilstuna nedre kanal samt från badbryggor belägna på de badplatser som nämns i 1 b i dessa ordningsföreskrifter. 13 Badförbud Badning är förbjuden i Torshälla hamn, vid slussarna i Torshälla, vid slussarna i Eskilstunas nedre kanal och slussområdet vid klaffbron mellan Faktoriholmarna. 14 Hundar a) Vem som är skyldig att följa dessa föreskrifter Hundens ägare eller den som tagit emot en hund till underhåll eller nyttjande är skyldiga att följa bestämmelserna i 14. b) Områden där hundar ska vara kopplade Hundar ska hållas kopplade inom följande områden: på offentliga platser inom områden med detaljplan i de motionsspår som nämns i 1 i dessa föreskrifter; på de badplatser som nämns i 1 i dessa föreskrifter; i Vilsta och Årby naturreservat (av reservatföreskrifter framgår det att hundar ska vara kopplade).

117 Eskilstuna kommun 7 (8) c) Rastområde för hundar på Djurgården Hundar behöver dock inte hållas kopplade inom den del av Djurgårdens som redovisas på karta i bilaga 4. d) Områden där föroreningar efter hundar ska plockas upp Förorening efter hund ska plockas upp inom följande områden: på offentliga platser inom områden med detaljplan; i de motionsspår som nämns i 1 i dessa föreskrifter; på de badplatser som nämns i 1 i dessa föreskrifter. e) Badförbud för hundar Hundar får, med undantag för särskilt angivna hundbadplatser, inte bada på badplatser, som nämns i 1 i dessa föreskrifter, under badsäsongen 15 maj - 15 september. f) Undantag för hundar med särskilda uppgifter Föreskrifter i denna paragraf gäller inte för Polismyndighetens tjänstehundar i tjänst eller för assistanshundar i tjänst. Assistanshundar är hundar tränade för att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Exempel är ledarhundar för synskadade, signalhundar för hörselskadade, servicehundar för rörelsehindrade med mera. 15 Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor a) Tillstånd krävs av Polismyndigheten Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas inom områden med detaljplan. b) Tider när tillstånd inte krävs av Polismyndigheten Tillstånd av Polismyndigheten behövs dock inte under följande tider: från klockan nyårsafton till klockan på nyårsdagen. 16 Ridförbud i motionsspår Ridning får inte ske i de motionsspår som nämns i 1 i dessa föreskrifter samt inom de områden som jämställs med offentlig plats enligt 1 i dessa föreskrifter. Ridförbud gäller inte om motionsspåren också är markerade ridleder. 17 Campingförbud Camping är förbjuden på offentlig plats.

118 Eskilstuna kommun 8 (8) 18 Skyltar med adressnummer på fastigheter Varje fastighet i Eskilstuna, som tilldelats adressnummer, ska genom fastighetsägarens försorg vara försedd med särskild adressnummerskylt, väl synlig från gatan. 19 Avgift för rätt att använda offentlig plats Kommunen kan ta ut avgift för rätt att använda offentlig plats eller för område som jämställts med offentlig plats enligt 1 i dessa föreskrifter. En sådan avgift ska vara fastställd av kommunfullmäktige eller av den nämnd som genom delegation från kommunfullmäktige har befogenhet att fastställa sådan avgift. 20 Sanktioner vid överträdelse Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 2-7, 8 a, 9-10, 11 a, 12-13, 14 b, c, d och kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande.

119

120

121

122

123

124 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 201 Anmälan av delegationsbeslut i oktober 2018 (KSKF/2018:25, KSKF/2018:296, KSKF/2018:298, KSKF/2018:318, KSKF/2018:319, KSKF/2018:328, KSKF/2018:329, KSKF/2018:330, KSKF/2018:332, KSKF/2018:34, KSKF/2018:350, KSKF/2018:365) 1. KSKF/2018:332 Ordförandebeslut i brådskande ärende Svar på remiss - Slopa växlar vid Vilsta i Eskilstuna, bandel 450 (TRV 2017/120065) Kommunledningskontoret har den 27 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande ett ordförandebeslut i brådskande ärende om en remiss från Trafikverket avseende slopning av växlar vid Vilsta i Eskilstuna, bandel 450, som anmäls och läggs till handlingarna. 2. KSKF/2018:350- Ordförandebeslut i brådskande ärende Anställningsavtal om ny kommundirektör i Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret har den 24 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande ett ordförandebeslut i brådskande ärende om ett anställningsavtal om ny kommundirektör i Eskilstuna kommun, som anmäls och läggs till handlingarna. 3. KSKF/2018:298 Delegationsbeslut om överklagan av Länsstyrelsens beslut om Eskilstuna kommuns lokala ordningsföreskrifter Kommunledningskontoret har den 2 oktober 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om yttrande i mål om upphävande av 11 d i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Eskilstuna kommun, som anmäls och läggs till handlingarna. 4. KSKF/2018:365 Ordförandebeslut i brådskande ärende Tolkning av beslut om arvode och uppdragstid för gruppledare Kommunledningskontoret har den 4 oktober 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om tolkning av beslut om arvode och uppdragstid för gruppledare, som anmäls och läggs till handlingarna. 5. KSKF/2018:34 Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på kommunledningskontoret att tillsätta personal Kommunledningskontoret har den 6 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en redovisning av anställningar på kommunlednings-kontoret under perioden april-juli 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

125 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) 6. KSKF/2018:330 - Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på Konsult och uppdrag i inkassoärenden Kommunledningskontoret har den 30 augusti 2018 inkommit med en anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på konsult och uppdrag i inkassoärenden för perioden augusti juli 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. 7. KSKF/2018:330 - Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på Konsult och uppdrag i inkassoärenden Kommunledningskontoret har den 11 september 2018 inkommit med en anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på konsult och uppdrag i inkassoärenden för perioden september 2016-juli 2017, som anmäls och läggs till handlingarna. 8. KSKF/2018:318 Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunledningskontoret har den 13 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar, som anmäls och läggs till handlingarna. 9. KSKF/2018:319 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Kommunledningskontoret har den 13 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, som anmäls och läggs till handlingarna. 10. KSKF/2018:25 Delegationsrapport om markärenden Kommunledningskontoret har den 31 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en delegationsrapport om markärenden 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. 11. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna ett personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Visma Entreprise AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 12. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

126 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Quick Search Sweden AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 13. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och leverantörer enligt lista i ärendet, som anmäls och läggs till handlingarna. 14. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Garuda AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 15. KSKF/2018:328 Ansökan om bidrag till finskspråkig verksamhet Norrvallavägens förskola, barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om bidrag till finskspråkig verksamhet vid Norvallavägens förskola, som anmäls och läggs till handlingarna. 16. KSKF/2018:296 Delegationsbeslut om att initiera upphandling Kommunledningskontoret har den 27september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om upphandling av konsult i arbetsgivarfrågor till ett värde om cirka kronor, som anmäls och läggs till handlingarna. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

127 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret HR KSKF/2018:319 Mats Beskow (1) Kommunstyrelsen Revidering av rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Beslut 1. Ny rutin vid kränkande särbehandling trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier gäller från och med den 1 oktober Rutinen ersätter tidigare rutin och blanketter för samma ändamål. Ärendebeskrivning Diskrimineringsombudsmannen (DO) har under våren 2018 utövat tillsyn genom att begära in rubricerade handlingar från Eskilstuna kommun. DO beslut var att vår rutin inte fullt uppfyller kraven enligt diskrimineringslagen 3 kap 6. Med anledning av detta ha dokumentet reviderats så att det avståndstagande som vår rutin ger uttryck för, även omfattar Repressalier. Därmed uppfyller rutinen DO:s krav. Kommunstyrelsen Mats Beskow HR direktör Beslutet skickas till: Samtliga förvaltningar Vi gör Eskilstuna tillsammans

128 Kommunstyrelsen Datum Konsult och uppdrag (5) Utveckling/HR Anne-Li Gustafsson, Reviderad Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Att arbeta i Eskilstuna kommun ska upplevas som positivt och utvecklande och det är allas ansvar att värna om en god arbetsmiljö. Eskilstuna kommun accepterar inga former av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier och tolererar inte att sådant förekommer i organisationen. Kränkande särbehandling är ett allvarligt hot mot medarbetarens arbetsglädje, hälsa och möjligheter till utveckling i arbetet. Den leder också till att medarbetare och gruppen presterar sämre resultat och påverkar på så sätt verksamheten. Kränkande särbehandling enligt Arbetsmiljölagen I AFS 2015:4 definieras kränkande särbehandling som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Att kränka betyder att genom ord eller handling förnedra någon eller några. Särbehandling innebär att bli behandlad annorlunda än andra på ett obegripligt och orättvist sätt. Den här typen av händelser är känslomässigt påfrestande, obehagliga och kan i värsta fall leda till allvarlig psykisk ohälsa. Kränkande särbehandling är inte att förväxla med tillfälliga meningsmotsättningar och konflikter utan föreligger när det rör sig om oetiska handlingar. Kränkande särbehandling kan handla om att: o inte bli hälsad på o bli kallad öknamn o inte bli tillfrågad om att gå med på lunch eller gemensamma aktiviteter o bli orättvist anklagad o bli kallad för elaka saker inför andra Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

129 Eskilstuna kommun Ko Datum KSKF KSKF 2018:319 Reviderad (5) o o uteslutas från möten man borde fått vara med på uteslutas från information via till exempel e-post Kränkande särbehandling kan förekomma i olika former av relationer. Både chef, kollega och medarbetare kan vara den som blir utsatt men också vara den som utsätter. Trakasserier enligt Diskrimineringslagen Enligt Diskrimineringslagen 2088:567 innebär trakasserier oönskade handlingar och beteenden som kränker individens värdighet och integritet. Trakasserier kan vara en form av diskriminering om de är kopplade till diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Trakasserier på grund av funktionshinder, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning kan t ex vara förlöjligande eller förnedrande kommentarer om utseende och beteende, rasistiska eller homofobiska uttalanden, bilder och texter. Trakasserier på grund av kön kan t ex vara nedsättande skämt om män och kvinnor samt generaliseringar om könets egenskaper eller brist på egenskaper. Trakasserier kan också vara sexuella trakasserier såsom tafsande, ovälkomna sexuella anspelningar, uppenbara eller underförstådda krav på sexuella tjänster eller sexuellt förhållande, kommentarer om klädsel och utseende, pornografiska bilder och texter. Repressalier Den som anmält trakasserier eller sexuella trakasserier eller har påtalat att arbetsgivaren bryter mot lagen får ej utsättas för repressalier dvs någon form av bestraffning enligt Diskrimineringslagen. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt lagen eller avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Hos Eskilstuna kommun åtnjuter personer som upplever sig utsatta för kränkande särbehandling utifrån AFS 2015:4, och/eller deltar i en utredning av kränkande särbehandling, samma repressalieskydd. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

130 Eskilstuna kommun Ko Datum KSKF KSKF 2018:319 Reviderad (5) Förebyggande arbete Chefen har huvudansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet som innefattar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier är en självklar del i detta. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Medarbetaren har ett eget ansvar att bidra till en god arbetsmiljö, behandla varandra med respekt. Exempel på förebyggande åtgärder är - tydlig information om verksamhetens mål, organisation och arbetsfördelning - en väl fungerande och rimlig arbetsorganisation med möjlighet att uppmärksamma och åtgärda eventuella brister - kunskap om mänskligt samspel, konflikter och konflikthantering både för chefer och medarbetare - introduktion till nya medarbetare gällande rutinerna vid kränkande särbehandling - dialog och diskussion på arbetsplatsen om vad kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier kan vara Hantering av kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Arbetsgivarens ansvar att utreda Arbetsgivaren ska skyndsamt utreda och åtgärda om något av ovanstående förekommer. Det gäller även händelser som har en koppling till arbetet men som sker utanför arbetstid och den ordinarie arbetsplatsen exempelvis vid tjänsteresor eller personalfester. Om det är chefen som uppges vara den som kränker eller trakasserar ska chefens chef utreda det som hänt. Chefen som får kännedom om att en medarbetare känner sig utsatt för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier ska omedelbart ta reda på fakta. Chefen ska utreda omständigheterna kring det som hänt med respekt för den utsattes upplevelse. Först ska ett samtal föras enskilt med berörda och då först med den som är utsatt. Chefen kan ta stöd av HR eller kommunens företagshälsovård. Chefen ska se till att det finns tillräckligt med tid avsatt för samtalen och dokumentera händelserna kortfattat, gärna med datum för händelserna. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

131 Eskilstuna kommun Ko Datum KSKF KSKF 2018:319 Reviderad (5) Chefen ska lyssna aktivt men inte värdera det som sägs samt informera den som är utsatt om nästa steg. Därefter har chefen ett samtal med den som påstås utfört kränkningarna. Chefen måste även här lyssna aktivt men samtidigt informera om den utsattes upplevelser och om konsekvenserna om händelserna inte upphör. Om det går att styrka allvarliga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier så kan det medföra arbetsrättsliga åtgärder. Om någon annan i arbetsgruppen påtalat för chefen att kränkningar förekommer ska den som sägs vara utsatt bekräfta detta. Chefen är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Medarbetaren som känner sig utsatt ska informeras av chefen om vilka åtgärder arbetsgivaren kommer att vidta. Chefen ska följa upp åtgärderna och genomföra uppföljande samtal med den som är utsatt. Om utredningen visar att en kränkning har begåtts ska chefen snarast se till att medarbetaren från stöd och hjälp. Om kränkningarna är av allvarlig natur såsom hot och våld bör en polisanmälan göras av den utsatte och chefen ska snarast möjligt ta kontakt med Arbetsmiljöverket för en dialog om eventuell anmälan enligt AML 3 3a samt kontakta förvaltningens HR-chef för en arbetsrättslig bedömning. Medarbetaren som känner sig utsatt o Den som upplever sig vara utsatt vänder sig direkt till sin chef. Om medarbetaren känner sig kränkt av chefen eller inte upplever sig få tillräckligt med stöd vänder sig denne till chefens chef. o o o o Det är alltid bra om den som är utsatt dokumenterar det som hänt. Om kränkningarna, trakasserierna eller de sexuella trakasserierna upphör så får saken anses vara utagerad. Den som kränkt kanske inte tidigare förstått att personen ifråga tagit illa upp. Om beteendet och handlingarna fortsätter bör den utsatta medarbetaren informera sin närmaste chef igen. Den som upplever sig vara utsatt kan ta stöd av facklig representant eller vän. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

132 Eskilstuna kommun Ko Datum KSKF KSKF 2018:319 Reviderad (5) o Den medarbetare som känner sig utsatt för kränkande särbehandling ska rapportera detta i LISA (kommunens tillbudsrapporteringssystem), antingen som tillbudsanmälan eller anmälan om arbetssjukdom. Det är dock inte ett krav för att en utredning ska påbörjas av arbetsgivaren. Alla medarbetares ansvar Alla medarbetare har ett ansvar att påtala och säga ifrån när någon blir utsatt. Vill du läsa mer? Arbetsmiljölagen (1977:1160) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:14) Diskrimineringslagen (2008:567) Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

133 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 201 Anmälan av delegationsbeslut i oktober 2018 (KSKF/2018:25, KSKF/2018:296, KSKF/2018:298, KSKF/2018:318, KSKF/2018:319, KSKF/2018:328, KSKF/2018:329, KSKF/2018:330, KSKF/2018:332, KSKF/2018:34, KSKF/2018:350, KSKF/2018:365) 1. KSKF/2018:332 Ordförandebeslut i brådskande ärende Svar på remiss - Slopa växlar vid Vilsta i Eskilstuna, bandel 450 (TRV 2017/120065) Kommunledningskontoret har den 27 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande ett ordförandebeslut i brådskande ärende om en remiss från Trafikverket avseende slopning av växlar vid Vilsta i Eskilstuna, bandel 450, som anmäls och läggs till handlingarna. 2. KSKF/2018:350- Ordförandebeslut i brådskande ärende Anställningsavtal om ny kommundirektör i Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret har den 24 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande ett ordförandebeslut i brådskande ärende om ett anställningsavtal om ny kommundirektör i Eskilstuna kommun, som anmäls och läggs till handlingarna. 3. KSKF/2018:298 Delegationsbeslut om överklagan av Länsstyrelsens beslut om Eskilstuna kommuns lokala ordningsföreskrifter Kommunledningskontoret har den 2 oktober 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om yttrande i mål om upphävande av 11 d i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Eskilstuna kommun, som anmäls och läggs till handlingarna. 4. KSKF/2018:365 Ordförandebeslut i brådskande ärende Tolkning av beslut om arvode och uppdragstid för gruppledare Kommunledningskontoret har den 4 oktober 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om tolkning av beslut om arvode och uppdragstid för gruppledare, som anmäls och läggs till handlingarna. 5. KSKF/2018:34 Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på kommunledningskontoret att tillsätta personal Kommunledningskontoret har den 6 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en redovisning av anställningar på kommunlednings-kontoret under perioden april-juli 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

134 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) 6. KSKF/2018:330 - Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på Konsult och uppdrag i inkassoärenden Kommunledningskontoret har den 30 augusti 2018 inkommit med en anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på konsult och uppdrag i inkassoärenden för perioden augusti juli 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. 7. KSKF/2018:330 - Anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på Konsult och uppdrag i inkassoärenden Kommunledningskontoret har den 11 september 2018 inkommit med en anmälan till nämnd utifrån beslut fattade med stöd av nämnddelegationen till tjänstemän på konsult och uppdrag i inkassoärenden för perioden september 2016-juli 2017, som anmäls och läggs till handlingarna. 8. KSKF/2018:318 Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunledningskontoret har den 13 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar, som anmäls och läggs till handlingarna. 9. KSKF/2018:319 Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier Kommunledningskontoret har den 13 september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, som anmäls och läggs till handlingarna. 10. KSKF/2018:25 Delegationsrapport om markärenden Kommunledningskontoret har den 31 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut gällande en delegationsrapport om markärenden 2018, som anmäls och läggs till handlingarna. 11. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna ett personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Visma Entreprise AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 12. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

135 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Quick Search Sweden AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 13. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och leverantörer enligt lista i ärendet, som anmäls och läggs till handlingarna. 14. KSKF/2018:329 Delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer som personuppgiftsbiträde Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om att godkänna personuppgiftsbiträdesavtal mellan Eskilstuna kommun och dess kommunstyrelse och Garuda AB, som anmäls och läggs till handlingarna. 15. KSKF/2018:328 Ansökan om bidrag till finskspråkig verksamhet Norrvallavägens förskola, barn- och utbildningsförvaltningen Kommunledningskontoret har den 29 augusti 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om bidrag till finskspråkig verksamhet vid Norvallavägens förskola, som anmäls och läggs till handlingarna. 16. KSKF/2018:296 Delegationsbeslut om att initiera upphandling Kommunledningskontoret har den 27september 2018 inkommit med ett delegationsbeslut om upphandling av konsult i arbetsgivarfrågor till ett värde om cirka kronor, som anmäls och läggs till handlingarna. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

136 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret HR KSKF/2018:318 Mats Beskow (1) Kommunstyrelsen Ny rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar Beslut 1. Ny rutin för fördelning av arbetsmiljöansvar gäller från och med den 1 september Rutinen ersätter tidigare rutin och blanketter för samma ändamål. Ärendebeskrivning Rutinen har reviderats för att anpassa till gällande lagar och föreskrifter regelverk inom arbetsmiljöområdet. En konsekvens är att ordförande i respektive politisk nämnd skall fördela arbetsmiljöansvar till sina respektive förvaltningschefer. En ordning vi inte tidigare haft i Eskilstuna kommun. Kommunledningskontoret Mats Beskow HR direktör Beslutet skickas till: Samtliga förvaltningar Vi gör Eskilstuna tillsammans

137 Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt, psykiskt, organisatoriskt och socialt hänseende samt att förhindra ohälsa och olycksfall i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del av verksamheten och en del av verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar I kommunerna är de förtroendevalda arbetsgivare och därigenom huvudansvariga för en hållbar arbetsmiljö. För att kunna uppfylla sitt ansvar ska arbetsgivaren fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Kommunfullmäktige fördelar arbetsmiljöuppgifter till kommunstyrelse och nämnder. Kommunstyrelsen har på kommunfullmäktiges uppdrag ansvar att leda, samordna och följa upp kommunens strategiska arbetsmiljöfrågor. Kommunstyrelsen beslutar i angelägna kommunövergripande arbetsmiljöfrågor. De förtroendevalda i varje nämnd har ansvar att arbetsmiljölagen följs inom det verksamhetsområde som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden har det yttersta arbetsgivaransvaret och ska återkommande följa upp att verksamhetens arbetsmiljöarbete och uppdrag fungerar. Respektive nämnd fördelar arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen som är ansvarig för samtliga beslut och åtgärder som påverkar arbetsmiljön inom förvaltningen. Respektive nämnd ska ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter vidare till underställda chefer. Uppgiftsfördelningen innebär att chefen är ansvarig för beslut och genomförande i samtliga arbetsmiljöfrågor. Överlämnande av arbetsmiljöuppgifter ska ske på samtliga nivåer efter samråd där uppgifter och eventuella frågetecken diskuteras. Kommunens uppgiftsfördelningsmallar ska användas och registreras i Lex. I varje förvaltning finns samverkansgrupp där arbetsmiljöfrågor hanteras utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kommundirektör stödjer nämnderna genom att som förvaltningschefernas chef ha löpande uppföljning och dialog om fullgörande av arbetsmiljöuppgifterna. Den rättsliga grunden för fördelning av arbetsmiljöuppgifter finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Medarbetarens arbetsmiljöansvar Alla medarbetare har skyldigheter enligt arbetsmiljölagen att delta i det arbete som krävs för att skapa en bra hälsa och arbetsmiljö. Medarbetaren ska medverka i det dagliga hälso- och arbetsmiljöarbetet, rapportera brister och risker samt föreslå åtgärder. Medarbetaren ska följa angivna föreskrifter, använda skyddsanordningar och personlig utrustning där så krävs samt delta i egen rehabilitering. ARBETSMILJÖRUTINER

138 Övrigt Det går inte att fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet ill ett skyddsombud i dennes egenskap av skyddsombud. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet. Viktigt att tänka på vid uppgiftsfördelning Att fördelningen görs skriftligt och undertecknas både av den som fördelar och den som tar emot uppgiften, samt att en förteckning finns över vem som har fördelning av arbetsmiljöuppgifter på respektive förvaltning Att den som gör fördelningen löpande följer upp hur den fungerar Att den som får uppgifterna har tillräckliga befogenheter och resurser Att den som får uppgifterna har tillräckliga kunskaper om -regler som har betydelse för arbetsmiljön - fysiska, psykologiska, organisatoriska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall -åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall -arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö Att det framgår vad som ska göras när kunskaper, resurser och befogenheter inte räcker och att den som tilldelats en uppgift har möjlighet att returnera arbetsmiljöuppgiften samt att detta ska ske med en skriftlig motivering. Att det är klart vad som ska gälla vid sjukdom, semester och annan frånvaro All fördelning av arbetsmiljöuppgifter ska vara klar och tydlig och alltid dokumenteras skriftligt på avsedd blankett. Signerad blankett sparas och registreras i LEX. Kopia lämnas till de personer som omfattas av fördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Befogenheter och resurser Med befogenheter avses rätt att fatta beslut och vidta åtgärder. Med resurser avses ekonomiska medel, tillgång till kompetenta medarbetare, utrustning/hjälpmedel, tid och personer som kan ge stöd internt och externt, exempelvis företagshälsovården. Om till exempel en chef har åtagit sig en arbetsmiljöuppgift men inte har tillräckliga befogenheter och resurser för att lösa den är det viktigt att han eller hon återkopplar till den som fördelat uppgiften för att få stöd och diskutera hur uppgiften ska utföras. Det kan bland annat resultera i att chefen får utökade befogenheter och resurser. Balansen mellan uppgifter, befogenheter och resurser är ytterst viktigt för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska leda till uppsatta mål. Uppgiftsfördelande chefer behöver löpande följa upp att uppgiftsfördelningen fungerar bra och göra ändringar när det behövs. Denna uppföljning görs inom ramen för medarbetarsamtalet. ARBETSMILJÖRUTINER

139 Kunskap och kompetens Att leda det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver ändamålsenlig kompetens. Tillräcklig kunskap och kompetens omfattar områden och regler som har betydelse för arbetsmiljön gällande både fysiska, psykologiska, organisatoriska och sociala förhållanden. Kunskap ska finnas om vilka arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö samt de i Eskilstuna kommuns styrande dokument, tex policys och riktlinjer. Kunskap ska finnas för att kunna vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt hur brister kan åtgärdas i arbetsmiljön genom direktåtgärd och handlingsplaner. Särskilda arbetsmiljöfaktorer i chefens verksamhet, exempelvis arbete i brukarnas hem eller arbete med vägar och gator, måste också beaktas i sammanhanget. Eskilstuna kommuns minimikrav är att chefen ska ha generell kunskap och kompetens om: arbetsmiljöuppgifter, roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet för såväl politiker, chefer, medarbetare, skyddsombud, elevskyddsombud som studerandeskyddsombud arbetsmiljölagen, förordningar och föreskrifter och andra relevanta lagar och avtal kommunens samverkansavtal och dess arbetsformer samt effekter av dessa arbetssätt i den egna verksamheten arbetsförhållanden och åtgärder som främjar hälsa och förebygger ohälsa och olycksfall, samt arbetssätt och åtgärder vid arbetsanpassning och rehabilitering innehållet i det systematiska arbetsmiljöarbetet och hur man bedriver ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöutbildning Arbetsmiljöarbetet är långsiktigt och viktigt för verksamhetens utveckling. Det är angeläget att chefer och skyddsombud får och har en relevant utbildning i arbetsmiljö och hur risker och brister kan minimeras. Skyddsombudet har rätt att få utbildning i arbetsmiljöfrågor och den ledighet med bibehållna anställningsförmåner som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. En arbetsmiljöutbildning finns i kommunens kursutbud. Nya chefer ska ha genomfört utbildningen inom 6 månader. Returnering Om den som åtagit sig arbetsmiljöuppgifter inte har tillräckliga befogenheter och resurser ska denne vända sig till den som har fördelat uppgiften för att få utökade befogenheter och resurser. Om det inte sker ska denne frånsäga sig uppgiften (returnera). Det innebär att den returnerade arbetsmiljöuppgiften går över till en nästa chefsnivå. Övriga arbetsmiljöuppgifter kvarstår som tidigare. Returnering av arbetsmiljöuppgift ska göras skriftligt på blankett för returnering av arbetsmiljöuppgift/er och undertecknas både av den som återlämnar och den som tar emot uppgiften. Något nytt beslut om uppgiftsfördelning behövs inte. Efter returnering kan uppgiften åter fördelas genom att personen tilldelas kompletterande kompetens, befogenheter eller resurser. ARBETSMILJÖRUTINER

140 Kommunfullmäktiges ansvar: fastställa en skriftlig arbetsmiljöpolicy för kommunen (kan integreras i andra dokument) fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna se till att ingen arbetsmiljöfråga hamnar mellan nämnderna följa upp att nämnderna driver verksamheten i enlighet med arbetsmiljöpolicyn ge nämnderna ekonomiska resurser för arbetsmiljöarbetet i fullmäktiges årliga budgetbeslut. Respektive nämnds ansvar: se till att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön verkställa fullmäktiges beslut och se till att konkreta arbetsmiljömål tas fram se till att förvaltningschefen har befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens för att kunna driva arbetsmiljöarbetet ge förvaltningschefen rätt att fördela uppgifter så långt ut i organisationen att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan bedrivas ute på arbetsplatserna och att tillräckliga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens följer med se till att förebyggande åtgärder i arbetsmiljön kan vidtas genom att ta upp arbetsmiljöinvesteringar i det årliga budgetförslaget se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp och fungerar på förvaltningsnivå och på arbetsplatserna följa upp förvaltningens utredningar av arbetsolyckor, sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud se till att samverkan sker med kommundirektör, kommunstyrelse och andra nämnder när det gäller arbetsmiljö, när så erfordras rapportera årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet till kommunfullmäktige. ARBETSMILJÖRUTINER

141 Alla chefers ansvar: bedriva hälso- och arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen enligt rutinerna för systematiskt arbetsmiljöarbete ha kunskap om och förstå innebörden av kommunens policy/styrdokument inom hälsa och arbetsmiljö och arbeta i enlighet med dessa följa upp sjukfrånvaro och rehabiliteringsarbetet på förvaltningen/området/enheten se till att riskanalyser och riskbedömningar av arbetsmiljön genomförs och följs upp fortlöpande åtgärda brister i arbetsmiljön genom: - direktåtgärder - handlingsplaner - eller vidarebefordra (returnera) frågan till närmast överordnad chef regelbundet föra en dialog om hälso- och arbetsmiljöarbetet vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal se till att medarbetarna fortlöpande får den information och de instruktioner som är nödvändiga för att förebygga ohälsa och olycksfall omedelbart anmäla olyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket och överordnad chef samt göra anmälan av arbetsskada till Försäkringskassan se till att eventuella förbud eller föreläggande från Arbetsmiljöverket respekteras och följs återrapportera inspektionsmeddelanden, föreläggande och förbud från Arbetsmiljöverket till närmast överordnad chef samverka med sina medarbetare och berörda skyddsombud inför budgetarbetet framföra behov av arbetsmiljöinvesteringar utreda, åtgärda och följa upp olycksfall, sjukdomar och tillbud som orsakats av arbetet för att förhindra upprepning till uppgiftsfördelande chef returnera varje arbetsmiljöfråga där befogenhet och resurser saknas. Förvaltningschefens övergripande ansvar: organisera och bedriva hälso- och arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen enligt rutinerna för systematiskt arbetsmiljöarbete kontinuerligt skapa ekonomiska och personella förutsättningar för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete inom förvaltningen fördela arbetsmiljöuppgifterna enligt en skriftlig uppgiftsfördelning till underställda chefer så att det klart visar vem i organisationen som har ansvar för vilka arbetsmiljöuppgifter följa upp förvaltningens utredningar av arbetsolyckor, arbetsskador och tillbud återrapportera inspektionsmeddelanden, föreläggande och förbud från Arbetsmiljöverket till nämnden samverka med medarbetare och skyddsombud genomföra årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningen och redovisa för nämnden till nämnden returnera varje arbetsmiljöfråga för vilken förvaltningschefen saknar befogenheter eller resurser. ARBETSMILJÖRUTINER

142 Bilaga 1 Blankett för fördelning av arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschef Ansvarig nämnd Nämndordförande Mottagare Befattning och namn Härmed fördelar jag arbetsmiljöuppgifter till dig i befattningen som förvaltningschef att ansvara för samtliga beslut och åtgärder som påverkar arbetsmiljön enligt Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter. Vi är överens om att det finns behov av att fördela dessa uppgifter för att skapa en säker arbetsmiljö och att du har tillräcklig kompetens för uppgifterna. Vi är överens om att du får disponera de resurser som behövs och har tillräckliga befogenheter för att genomföra arbetsuppgifterna. I den mån det uppkommer frågor där din kompetens, dina befogenheter eller resurser inte räcker till, ska du skriftligt returnera frågan tillbaka till nämnden som då återtar uppgiften. Returnering innebär inte att dina övriga uppgifter förändras. Vi har också kommit överens om vad som ingår i arbetsmiljöuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Vi har tillsammans gått igenom vilken lagstiftning och föreskrifter som berör din verksamhet och hur du fortsättningsvis får information om nyheter på arbetsmiljöområdet. Löpande uppföljning och dialog om fullgörande av arbetsmiljöuppgifterna tas i första hand med Kommundirektör. Underskrift nämndens ordförande Underskrift förvaltningschef Namnförtydligande Namnförtydligande Datum och ort ARBETSMILJÖRUTINER