Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017

Transkript

1 1(11) SOCIALNÄMNDEN Lars Ferner Larsson Camilla Loden Ann-Charlotte Bångman Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 För femte året har en överenskommelse träffats mellan SKL och regeringen om stöd till insatser under 2017 inom området psykisk hälsa. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det görs genom att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Målet är att stärka den psykiska hälsan och minska den psykiska ohälsan och de hälsoklyftor som finns i det svenska samhället. Överenskommelsen gäller för 2017 med en målsättning att träffa överenskommelser fram till 2020 med i princip samma inriktning. En central del av regeringens och SKL:s överenskommelse inom området psykisk (o)hälsa utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för att göra analyser, sätta upp kort- och långsiktiga mål samt för att utforma handlingsplaner för att utveckla insatserna kring psykisk (o)hälsa. Överenskommelsens fokusområden Överenskommelsen har fem fokusområden fem år framåt där utvalda områden redovisas i årets handlingsplan: 1. Ledning, styrning och organisation 2. Förebyggande och främjande insatser 3. Tillgängliga och tidiga insatser 4. Enskildas delaktighet och rättigheter 5. Utsatta grupper/riskgrupper specialiserade insatser Landstinget och länets kommuner ansvarar för att stimulera länsgemensamt med en bred analys av utmaningar och behov i samverkan med brukar-, patient- och anhörigorganisationer samt övriga aktörer på länsnivå. Ansvarsfördelning ska anges för de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till samorganisering med syfte att verka för enskilda får samordnade insatser. Kommuner och landsting ska genomföra analyser, sätta upp mål var för sig och gemensamt och regionalt samt att påbörja ett långsiktigt arbete med för att utveckla insatserna inom de fem fokusområdena med STORSTHLM som koordinator. Landsting och kommuner ska senast 31 oktober 2017 lämna in med en gemensam redovisning till Socialstyrelsen av hur medlen används.

2 2(11) Handlingsplan Täby kommun 2017 Prioriteringarna i 2017 års handlingsplan är gjord av den lokala styrgruppen för Uppdrag psykisk hälsa. Styrgruppen består av två samordnare samt chefer vid avdelningarna individ- och familjeomsorg och funktionsnedsättning. Avdelning funktionsnedsättning har i arbetsprocessen med nedan nämnda områden haft regelbundna brukarråd på avdelningen. Brukarorganisationerna har vid dessa möten fått löpande information och lämnat sina synpunkter. Den färdigställda handlingsplanen kommer att delges brukarorganisationerna. 1. En samordnad socialtjänst Social omsorg Täby kommun har ett behov av att social omsorgs avdelning funktionsnedsättning och avdelning individ & familjeomsorg förbättrar samarbetet avseendet avdelningarnas målgrupper. Syftet är att den enskildes behov ska tillgodoses på ett effektivt sätt genom att vård och insatser är samordnade mellan avdelningarna så den enskilde inte riskerar att hamna mellan dess ansvarsområden. Som ett led i detta ska social omsorg 2018 anställa en coach för att arbeta med samverkan internt (och även externt). Som ett led i ett förbättrat samarbete har avdelning funktionsnedsättning och individ- & familjeomsorgs missbruksenhet inlett samverkan runt personer med samsjuklighet. Dialogmöten har hållits mellan handläggare och närmaste chef i syfte att samordna insatserna runt den enskilde. En annan aktivitet som ska förbättra samverkan är att det för närvarande formuleras rutiner som ska reglera samarbetet internt mellan social omsorgs avdelningar och enheter. Ruterna ska även reglera samarbetet mellan parterna som deltar i lokala samrådet för psykiatri och beroendefrågor (social omsorg, primärvården, Stockholms beroendecentrum, frivården i Sollentuna, PRIMA vuxenpsykiatri, slutenvårdspsykiatri nordväst). Av rutinerna ska det framgå vilka som är kontaktpersoner från respektive avdelning/enhet som ska kontaktas för kallelse till samordnad individuell plan och övrigt samarbete. Långsiktigt mål Personer med behov av stöd och hjälp från kommunen ska få det stöd de behöver utan att hamna mellan avdelningarnas ansvarsområden. Kortsiktigt mål Parterna får ökade kunskaper om samsjuklighet. En gemensam samverkansplan finns för hur avdelning funktionsnedsättning och individ och familjeomsorgen ska utveckla samarbete och arbetsmetoder

3 3(11) avseendet barn och unga med funktionsnedsättning där det finns oro för barnets hemsituation. Förbättrade arbetsmetoder för personer med samsjuklighet. En fungerande och effektiv organisation för samarbete Indikatorer för uppföljning (framgångsfaktorer) Att en samverkansplan är upprättad som beskriver det fortsatta utvecklingsarbetet mellan avdelningarna. Att det finns ett fungerande arbetssätt gällande samsjuklighet. Att insatser från de två avdelningarna är samordnade. Att en samarbetsrutin är formulerad som avdelningarna inom social omsorg och parterna i lokala samrådet för psykiatri och beroendefrågor skrivit på. Resultat och effekter Avdelning funktionsnedsättning och missbruksenheten har regelbundna dialogmöten för att samordna insatser för personer som har eller har behov av insatser från såväl avdelning funktionsnedsättning som missbruksenheten. Uppföljning Uppföljning av det gemensamma arbetet, sker halvårsvis. Ansvariga Avdelningschef och biträdande avdelningschef för avdelning funktionsnedsättning samt avdelningschef individ- och familjeenheten. Planering för 2018 Gemensamma utbildningar avseende samsjuklighet för avdelning funktionsnedsättning och individ & familjeomsorgs missbruksenhet anställer social omsorg en coach som ska leda arbetet avseende fokus på samverkan mellan de två avdelningarna. Målsättningen är att kommunens socialtjänst ska vara samordnad och att individen på ett effektivt sätt ska få det stöd och den hjälp den enskilde behöver. Kostnad 2017: 0 Beräknad kostnad 2018: kr 2. Uppsökande arbete Avdelning funktionsnedsättning Behov finns av att utveckla arbetet med att fånga upp personer med funktionsnedsättning som har behov av stödinsatser från kommunen, men som ännu inte har ansökt om insatser. I många fall behövs motiverande insatser för att den enskilde ska vilja/ våga ta emot stödjande insatser. Arbetssätt/metoder för att arbeta med denna målgrupp behöver utvecklas. Vidare behövs en tydlig och effektiv organisation för att underlätta för personer med stora behov av stödinsatser för att de ska få det stöd de har behov av.

4 4(11) Avdelning funktionsnedsättning har tillsammans med kommunens boendestöd i egen regi, startat ett samarbete för att utveckla det uppsökande arbetet. Målgruppen för detta arbete är personer som tidigare inte varit kända av kommunen, som farit illa eller riskerar att fara illa och där det bedöms finnas ett behov av att följa den enskilde för att lotsa person rätt samt att motivera den enskilde att ta emot insatser. Kommunens boendestöd har tillsammans med biståndshandläggare träffat den enskilde för informations- och motivationsarbete. Långsiktigt mål: Personer med funktionsnedsättning med behov av stöd och hjälp från social omsorg och andra instanser såsom psykiatrin och primärvården, ska få det stöd de har behov av. Kortsiktigt mål: Ha en fungerande organisation för uppsökande arbete Arbeta fram ett fungerande arbetssätt Indikatorer för framgång Att identifiera enskilda personer som inte tidigare är kända av kommunen, som har behov av insatser från avdelning funktionsnedsättning. Att arbeta fram ett fungerande arbetssätt i det uppsökande arbetet Att ha en fungerande och effektiv organisation för uppsökande arbete för personer som har funktionsnedsättning Prioritering som gjorts och vem har gjort dem Biträdande avdelningschef på avdelning funktionsnedsättning har fattat beslut om vilka personer som ska ingå i denna uppsökande verksamhet. Biträdande avdelningschef och resultatenhetschef inom kommunens egen regi med ansvar för boendestöd har gemensamt bestämt och planerat för hur insatserna ska se ut och hur samverkan ska ske. Resultat och effekter Fyra individer med behov av insatser har motiverats till att ansöka och ta emot insatser via psykiatrin och/eller social omsorg. Under 2017 har social omsorg påbörjat arbetet med att organisera arbetet för uppsökande verksamhet. Uppföljning och Ansvar för uppföljning (framgångsfaktorer) Uppföljning av planen sker halvårsvis. Ansvar för uppföljning av planen är Områdeschef utförarenheten funktionsnedsättning och Biträdande avdelningschef för Sol, avdelning funktionsnedsättning, liksom för att det planerade blir gjort.

5 5(11) Planering för aktiviteter 2018 Fortsätta arbetet att utveckla ett fungerande arbetssätt för uppsökande arbete. Arbeta fram en adekvat och effektiv organisation. Kostnader för 2017: kr Beräknad kostnader 2018: kr 3. Personer över 65 år med psykiatrisk problematik Social omsorg Personer över 65 år med psykiatrisk problematik riskerar att inte få det stöd eller den hjälp de behöver. Behov finns att se över målgruppens behov av stöd samt hur kommunen är organiserad. De aktiviteter som planerades komma igång under 2017 har inte påbörjats än. Styrgruppen har tagit beslutat att starta upp detta arbete till Långsiktigt mål: Bättre stöd till personer över 65 år med psykiatrisk problematik Kortsiktigt mål Ökad kunskap om äldres psykiska ohälsa. Indikatorer för uppföljning (framgångsfaktorer) Att personalen inom social omsorg, avdelning för äldre, avdelning funktionsnedsättning och missbruksenhet ska ha genomgått en gemensam utbildning avseende äldres psykiska ohälsa. Planering för aktiviteter 2018 För att öka kunskapen om äldres psykiska ohälsa kommer en utbildning erbjudas personalen avseende psykogeriatrisk diagnos och omvårdnad. Kostnad 2017: 0 kr Beräknad kostnad 2018: kr 4. Bättre behovsbedömningar och uppföljningar av insatser Avdelning funktionsnedsättning Avdelning funktionsnedsättning avser att införa IBIC, Individens behov i centrum som är ett systematisk och behovsinriktat arbetssätt. IBIC utgår från individens behov, resurser mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Individens behov dokumenteras utifrån klassifikationssystemet ICF (funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Genom gemensamma begrepp och ett likvärdigt arbetssätt ökar rättssäkerheten samtidigt som det går

6 6(11) lättare att systematiskt följa upp resultat och mål. Genom IBIC är det tänkt att den enskilde ska bli mer engagerad i sin livssituation (delaktighet). Sammanfattningsvis kommer IBIC att bidra i till att avdelning funktionsnedsättning får en ökad kvalitét på utredningar, beställningar och uppföljningar vilket i sin tur ger underlag till verksamhetsutveckling. En projektledare har anställts för att leda arbetet med införandet av IBIC. Projektgrupp är tillsatt. Projektplan har upprättats för införandet av IBIC och verksamhetssystemets IBIC-modul har beställts. Två processhandläggare har utbildats, en inom myndigheten och en inom kommunens egen regi. Projektledare, kvalitetsutvecklare samt biträdande avdelningschef för Sol har deltagit i FoU s IBIC nätverk En inspirationsförläsning gällande IBIC och ICF har getts till myndighet och utförare. Utförare inom egen regi har informerats om införandet. Långsiktigt mål: Rättssäkra behovsbedömningar och bättre uppföljningar av individens mål. Ökad brukardelaktighet. Att systematiskt följa resultat för målgrupperna inom funktionsnedsättningsområdet. Ökad kvalité i utredningar, beställningar och uppföljningar. Att kunna utveckla metoder och verksamheten på ett systematiskt sätt, bidra till verksamhetsutveckling. Kortsiktigt mål: Projektplan finns. Utbildningsplan, tidsplan och kommunikationsplan har upprättats. Utbildningsmaterial finns. Utredningsmallar enligt IBIC finns Lathundar till handläggare och utförare Rutiner finns. Indikatorer för uppföljning (framgångsfaktorer) Att projektplan finns Att utredningsmallar är upprättade Att utbildning av biståndshandläggare och utförare är genomförda Att verksamhetssystemets IBIC-processer är konfigurerade och kvalitetssäkrade. Att utredningsarbetet genomförs enligt IBIC och ICF Resultat och effekter Planering och implementering av införandet av IBIC har påbörjats.

7 7(11) Uppföljning och Ansvar för uppföljning Uppföljning av planen sker månadsvis. Ansvarig för uppföljning av arbetet är avdelningschef tillsammans med projektledare och projektgrupp. Planering för aktiviteter 2018 Konfigurera verksamhetenssystemets IBIC-processer Upprätta utredningsmallar, lathundar och rutiner. Implementera IBIC hos avdelning funktionsnedsättning och hos utförare. Förbereda för förvaltning av IBIC Fortsatta utbildningsinsatser såsom processledarutbildning, utbildning för nya anställda och workshops för biståndshandläggare utförare Börja utreda enligt IBIC våren 2018 Kostnader 2017: kr Beräknade kostnader 2018: kr 5. Brukardelaktighet/Brukarrevision Avdelning funktionsnedsättning Det är av vikt att den enskilde med insatser av social omsorg är delaktig i utformandet av de insatser som beviljats och kan påverka utformningen av dem. Det är därför av vikt att social omsorg får bättre kunskap om målgruppens synpunkter och önskemål. Avdelning funktionsnedsättning planerar och avser att beställa en brukarrevision för personer som beviljats boende inom egen regi för socialpsykiatrins målgrupp. En brukarundersökning har gjorts under 2017 där en frågeassistent varit behjälplig i verksamheterna, i syfte att fler personer ska ges möjlighet att delta i undersökningen. Ett arbete har påbörjats på egen regis öppna verksamhet Träffen, för att utöka brukardelaktigheten i verksamheten för personer med psykiatrisk problematik. Långsiktigt mål: Ökad delaktighet för den enskilde i socialpsykiatrins verksamheter Kortsiktigt mål: Få kunskap om vad som fungerar inom socialpsykiatrins verksamheter och vilka förbättringsområden som finns Indikatorer för uppföljning (framgångsfaktorer) Att en brukarrevision genomförs Att en brukarundersökning har gjorts

8 8(11) Att brukare inom egen regis verksamhet Träffen på ett tydligare sätt får vara med och påverka verksamheten. Resultat och effekter Beställning och planering för brukarrevision görs under fjärde kvartalet En brukarundersökning för målgruppen har gjorts under Uppföljning och Ansvar för uppföljning Ansvaret för beställning av brukarrevisionen är utvecklingsledaren på avdelning funktionsnedsättning. Genomgång av revisionen samt beslut om eventuella insatser tas av ledningsgruppen inom avdelning funktionsnedsättning. Planering för aktiviteter 2018 En genomförd brukarrevision i boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. En ny brukarundersökning kommer att göras under Arbetet fortsätter med att få de personer som deltar i Träffens verksamhet att känna att det kan påverka innehållet i verksamheten.i en större utsträckning. Kostnad 2017: kr Beräknad kostnad 2018: kr 6. Föreläsningar med Maskrosbarn Social omsorg Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som i landets kommuner stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Maskrosbarn vill inspirera kommunerna att arbeta tillsammans med innovativa lösningar för att göra det bättre för utsatta unga. Maskrosbarn erbjuder både stödinsatser direkt till ungdomar samt utbildningar och praktiskt arbete inom socialtjänstens verksamheter. Maskrosbarn engageras för en föreläsning riktad till personalen inom social omsorg i Täby. Föreläsningarna behandlar hur det kan vara att växa upp med föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka samt har fokus på förändringsmöjligheter och unga människors kraft. Föreläsningarna syftar till att personalen får bättre kunskaper om bemötande och insatser. Långsiktigt mål Att personalen använder erhållen kunskap i sin profession. Kortsiktigt mål Att föreläsningen genomförs utsatt datum Framgångsfaktorer Antalet deltagare på föreläsningen

9 9(11) Att personalen övervägande är nöjda med föreläsningen Föreläsningen hålls i oktober Kostnad 2017: kr. 7. Främja skolnärvaro Social omsorg - Utbildning Efter initiativ i den lokala BUS-gruppen har samverkan inletts mellan verksamhetsområdena utbildning (avdelning för skolservice och skolutveckling) och social omsorg (familjeenhet) för att främja skolnärvaro. Samverkansarbetet kommer att pågå under tre år. Utbildningsledning och rektorsgrupp i Täby kommun har identifierat och prioriterat utvecklingsområdet att främja skolnärvaro beslutade styrgruppen för psykisk hälsa att statliga medel från Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa ska gå till arbete med att främja skolnärvaro. Syftet är att utveckla ett adekvat förhållningssätt och en fungerande arbetsmetod för målgruppen. Detta sker genom att utveckla kommungemensamma och enhetsspecifika rutiner som stödstruktur för att identifiera risker för skolfrånvaro på individ- och gruppnivå samt för att arbeta riktat med insatser för att förhindra skolfrånvaro eller åtgärdande för att bromsa skolfrånvaro och för att få elev tillbaka i undervisning. En arbetsgrupp Främja skolnärvaro bildas som består av två medarbetare från verksamhetsområde utbildning samt en socialsekreterare social omsorgs familjeenhet. Gruppen kommer att samarbeta med och efter initiativ från rektor. Under första hälften av 2017 har personalen från skolan arbetat med att ta fram underlag för att upprätta lokala handlingsplaner för främjande av skolnärvaro. En inventering av befintlig kunskap på området har genomförts genom bl.a. studiebesök i kommuner som har erfarenhet att arbeta med och utvecklat modeller för målgruppen. Därefter har representanter från skola och socialtjänst bildat arbetsgruppen Främja skolnärvaro. Under hösten påbörjar gruppen bl.a. en kartläggning av målgruppen för att få ett kunskapsunderlag för det vidare arbetet. Arbetsgruppen kommer att delta i ett treårigt pilotprojekt inom Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som STORSTHLM i höst att startar upp kring samverkan inom området skolfrånvaro. Tre kommuner med olika förutsättningar ingår i projektet Täby, Värmdö och Tyresö. Deltagandet kräver att kommunen samverkar med de verksamheter inom landstinget som kommer i kontakt med de barn som inte går till skolan eller riskerar att inte komma till skolan. Det kan vara BVC, habilitering, BUP, BUMM samt de egna verksamheterna socialtjänst, skola och elevhälsa.

10 10(11) Det första året kommer till stor del att handla om kompetenshöjande insatser. Andra året fokuseras i samverkan med SLL på utvecklingsområdena organisation, samverkan och kompetenssatsning. År tre kommer fokus att ligga på att utvärdera de lokala insatser som gjorts samt att säkerställa att uppsatta mål efterlevs. Uppföljning Det systematiska kvalitetsarbetet följer ett årshjul inom verksamhetsområdet utbildning med upprättande av arbetsplan vid läsårsstart, halvårsprognos som genomförs i januari samt kvalitetsredovisning i juni. På individnivå görs uppföljning i enlighet med upprättande av åtgärdsprogram vilket brukar vara 6-8 veckor eller med kortare intervaller. Arbetsgruppen främja skolnärvaro kommer att ha tät uppföljning under initiala uppstarten och även löpande under de tre åren. Ansvariga Ansvariga för utförandet är enhetscheferna Kajsa Nyman, enheten för specialpedagogiskt stöd inom avdelningen för skolservice och skolutveckling för verksamhetsområde utbildning, samt enhetschef Anna Dahl, familjeenheten för verksamhetsområde social omsorg Långsiktigt mål: Alla barn deltar i skolarbetet och fullföljer sin skolgång. Kortsiktiga mål: Att ett effektivt samarbete utvecklats mellan utbildning och socialtjänst. Att en kartläggning av arbetsgruppen är genomförd Att personal och arbetsgrupp har förbättrat kunskapen om målgruppen i Täby Att adekvat arbetsmetod utvecklats och implementerats i verksamheten Indikatorer för framgång (framgångsfaktorer) Att kartläggning av målgruppen genomförts Att samverkan/samarbete mellan skola och socialtjänst fungerar bra Att identifiera faktorer och förhållanden som bidrar till frånvaro Att arbetsmetoden gynnar målgruppens deltagande i skolarbetet Att adekvat arbetsmetod/-metoder implementeras Intresseorganisationers medverkan Intresseorganisationen Attention kommer att kontinuerligt delges arbetsgruppens resultat under utvecklingsarbetet. Kostnad 2017: kr Kostnad 2018: kr

11 11(11) 8. Uppföljning av insatser för barn och unga Familjeenheten Social omsorgs familjeenhet implementerar för närvarande diosentics systematiska uppföljningssystem Uppföljning av barn och unga. Täby använder systemet på tre olika områden - familjehem, kontaktfamiljer och vård och boende (HVB). Genom att följa upp enskilda klienter och sammanställa utfallen av informationen till gruppnivå på lokal och nationell nivå genereras värdefull information för kvalitetsutveckling. Syftet är att implementera systemet inom de tre områdena i det reguljära arbetet på familjeenheten. En struktur och rutin ska utvecklas för att kontinuerligt ta fram rapporter som ska ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Långsiktigt mål Att UBU är integrerat (implementerat) och fungerar i verksamheten och används på alla brukare inom målgruppen Att insatserna resultat kontinuerligt sammanställs och används i verksamheten för kvalitetsutveckling. Kortsiktigt mål Att en struktur (och process) för användandet är utvecklad Att all personal är utbildade i systemet. Att systemet används inom de tre områdena Att all personal använder systemet Indikatorer för uppföljning (framgångsfaktorer) Se mål : 0 kr Beräknad kostnad 2017: kr