ISSN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN ÅRLIG VERKSAMHETSRAPPORT

Transkript

1 ISSN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN ÅRLIG VERKSAMHETSRAPPORT 2009 SV

2

3 Europeiska revisionsrätten ÅRLIG VERKSAMHETSRAPPORT 2009

4 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN doi: /40743 Europeiska unionen, 2010 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

5 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING AV ORDFÖRANDEN UPPDRAG, VISION, VÄRDERINGAR OCH STRATEGISKA MÅL REVISIONSRÄTTENS ROLL OCH ARBETE ROLL OCH ANSVAR ÖVERSIKT ÖVER GRANSKNINGSRAPPORTER OCH YTTRANDEN UPPFÖLJNING OCH EFFEKTER REVISIONSRÄTTENS STÅNDPUNKT REVISIONSRÄTTENS PLANERADE ARBETE UNDER 2010 RESULTAT MÄTNING OCH FÖRBÄTTRING INTERNATIONELLT SAMARBETE PERSONAL OCH STÖDFUNKTIONER FINANSIELL INFORMATION DEKLARATION AV DEN DELEGERADE UTANORDNAREN 3

6 INLEDNING AV ORDFÖRANDEN 4 4 Här kommer nu Europeiska revisionsrättens årliga verksamhetsrapport för Syftet med rapporten är att ge en översikt över revisionsrättens viktigaste resultat under året och över huvudsakliga förändringar i revisionsmiljön och den interna organisationen var ett förändringarnas år för EU då ett nytt Europaparlament valdes, Lissabonfördraget trädde i kraft och arbetet med att tillsätta en ny europeisk kommission påbörjades. I det nya fördraget bekräftas revisionsrättens roll och uppdrag samt dess ställning som EU-institution och i det har reglerna för hur EU-medel ska förvaltas och kontrolleras ändrats genom att Europaparlamentet har fått en stärkt roll och medlemsstaternas ansvar för budgetgenomförandet betonas. Revisionsrätten räknar med att denna utveckling kommer att bli ett utmärkt tillfälle för att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning. I avsnittet Revisionsrättens ståndpunkt sammanfattas vår ståndpunkt om de risker och utmaningar som den nya kommissionen kommer att möta. Där fastställer vi också att en förbättring av hur EU:s pengar används är en högt prioriterad fråga.

7 Revisionsrätten gjorde stora framsteg under året då den införde sin revisionstrategi och närmade sig målen att öka effekterna av sitt arbete och bättre utnyttja sina resurser. Ett viktigt steg var revisionsrättens beslut att be rådet att anta en ny arbetsordning som ska bidra till att effektivisera förfarandena för att anta rapporter och yttranden. 5 Vidare ökade det antal rapporter som revisionsrätten producerade, från 42 år 2008 till 57 år Det är med tillfredsställelse jag kan rapportera att vår huvudprodukt, nämligen årsrapporten om genomförandet av EU-budgeten, återigen togs emot väl av våra främsta intressenter inom institutionerna som ställde sig bakom många av rekommendationerna i den. Under 2009 fortsatte revisionsrätten att aktivt samarbeta med de högre revisionsorganen i medlemsstaterna för att ta fram gemensamma metoder för revision av EU-medel och reflektera över hur de nationella revisionsorganen kan bistå regeringarna med anledning av den finansiella och ekonomiska krisen. Revisionsrättens framgångar är beroende av de 880 anställdas förtjänster och motivation. Deras trivsel på arbetsplatsen är en nyckelindikator för institutionens förmåga att lyckas som för första gången har tagits med i denna rapport. Jag skulle vilja tacka de anställda för deras entusiasm och engagemang när det gäller att bidra till att revisionsrätten fullgör sitt uppdrag. Vítor Manuel da Silva Caldeira Ordförande

8 UPPDRAG, VISION, VÄRDERINGAR OCH STRATEGISKA MÅL 6 6 UPPDRAG Europeiska revisionsrätten är den EU-institution som enligt fördraget ska granska EU:s finanser. Revisionsrätten är EU:s externa revisor, bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och fungerar som oberoende väktare av unionsmedborgarnas ekonomiska intressen. VISION En oberoende och dynamisk revisionsrätt, erkänd för sin integritet och opartiskhet, respekterad för sin professionalism, för kvaliteten på och effekterna av sitt arbete, vars stöd till intressenterna är avgörande när det gäller att förbättra förvaltningen av EU:s finanser. VÄRDERINGAR OBEROENDE, INTEGRITET OCH OPARTISKHET PROFESSIONALISM MERVÄRDE KOMPETENS OCH EFFEKTIVITET Att värna oberoende, integritet och opartiskhet för institutionen, dess ledamöter och dess personal. Att förse intressenterna med adekvat output utan att begära instruktioner eller ge efter för påtryckningar från någon extern källa. Att upprätthålla hög och förebildlig standard i alla delar av sitt arbete. Att delta i utvecklingen av offentlig revision inom EU och globalt. Att utarbeta relevanta och aktuella granskningsrapporter av hög kvalitet som grundas på hållbara granskningsresultat och bevis, som behandlar frågor av intresse för intressenterna och som förmedlar ett kraftfullt och auktoritativt budskap. Att bidra till faktiska förbättringar av EU:s förvaltning och till förbättrad redovisningsskyldighet vid förvaltningen av EU-medel. Att se individen, utveckla talang och belöna prestationer. Att främja laganda genom en tydlig och öppen kommunikation. Att maximera effektiviteten i alla delar av arbetet.

9 STRATEGISKA MÅL PROFESSIONALISM OUTPUT INTRESSENTER LÄRANDE OCH UTVECKLING 7 Handfasta metoder, lämplig revisionsstrategi, utveckling av offentlig revision, gemensamma revisionsstandarder och revisionskriterier för EU-medel, samarbete med EU:s högre revisionsorgan, en ändamålsenlig gemenskapsram för kontroll. Val av lämpliga granskningsteman, tydliga, läsbara och aktuella granskningsrapporter, effektivitetsrevisioner av hög kvalitet, ökade effekter av rapporterna. Utöka samarbetet med revisionsobjektet för att öka förståelsen för revisionsprocessen och få större acceptans för granskningsresultaten. Utveckla kontakterna med Europaparlamentet och rådet i deras egenskap av budgetmyndighet som beviljar ansvarsfrihet. Tydlig och öppen kommunikation med unionsmedborgarna. Dra lärdom av sakkunnigbedömningen och stärka och utveckla organisationen, metoderna, processerna och outputen och maximera effektiviteten. Genomföra en ändamålsenlig och dynamisk personalpolitik. Fortbildning av hög kvalitet och uppgradering av infrastrukturen. Genomförande av en IT-policy. MÅL I REVISIONSSTRATEGIN Maximera den samlade effekten av våra revisioner Öka effektiviteten genom optimal användning av våra resurser

10 REVISIONSRÄTTENS ROLL OCH ARBETE 8 8 EU:s BUDGET ÄR UTGÅNGSPUNKTEN FÖR REVISIONSRÄTTENS REVISIONSARBETE Europeiska unionen har en budget (2010) på omkring 123 miljarder euro eller cirka 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI) för de 27 medlemsstaterna. Jämfört med nationella budgetar är detta en låg andel. För några medlemsstater spelar dock EU-medlen en viktig roll för finansieringen av offentlig verksamhet, och det totala beloppet är betydande jämfört med några medlemsstaters BNI. Europeiska unionens inkomster utgörs till största delen av bidrag från medlemsstaterna som baseras på deras bruttonationalinkomst (BNI 76 %), tullar och jordbruksavgifter (så kallade traditionella egna medel 12 %) och bidrag som grundas på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (moms 11 %). Budgetens sammansättning har ändrats över tiden, och jordbruk och sammanhållningspolitik utgör den största delen (se ruta 1). RUTA 1 VAD ANVÄNDS EU:s PENGAR TILL? EU:s budget finansieras genom ekonomiska bidrag från medlemsstaterna (till största delen baserade på nationell BNI), tullar och jordbruksavgifter samt mervärdesskatt. EU-budgeten går i stor utsträckning till andra syften än de nationella budgetarna, vilket delvis beror på skilda ansvarsområden. Europeiska unionen har till exempel inget ansvar för sociala trygghetssystem, något som vanligtvis utgör en stor del av de nationella utgifterna. Jordbruk och landsbygdsutveckling utgör den största enskilda delen av Europeiska unionens utgifter främst i form av betalningar till jordbrukare som står för nästan hälften av budgeten. En annan stor del av utgifterna går till sammanhållningspolitiken regional och social utveckling där ett brett spektrum av projekt medfinansieras, från vägbyggen i Lettland till kurser för arbetslösa i Nederländerna. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av budgeten. 47,3 % Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa 1,1 % Bevarande och förvaltning av naturresurser (främst jordbruk) Administration Europeiska unionen som global partner 6,4 % 6,3 % Hållbar tillväxt (främst sammanhållning) 38,8 % EU:s utgifter Källa: Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010.

11 Budgeten fastställs årligen inom den sjuåriga budgetramen av rådet, det vill säga företrädare för medlemsstaterna, och av det direktvalda Europaparlamentet. Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till budget och har också ansvaret för att genomföra den. En mycket stor andel utgifterna för jordbruk och sammanhållning genomförs i samarbete med medlemsstaterna. Beroende på utgiftsprogram kan nationella förvaltningar ha ansvaret för att fastställa utgiftsstrategier, välja ut mottagare och projekt samt göra betalningar. Specifikt för gemenskapsutgifterna är att en hög andel av betalningarna baseras på ansökningar som lämnas in av mottagarna själva. Dessa kan vara jordbrukare eller projektansvariga och finns i hela unionen. 9

12 10 VILKEN ÄR REVISIONSRÄTTENS ROLL? I ett demokratiskt samhälle behövs korrekt information som är tillgänglig för alla och ligger till grund för debatt och beslutsfattande, både för att förbättra den ekonomiska förvaltningen och för att garantera redovisningsskyldighet. EU, liksom medlemsstaterna, har en extern revisor som är en oberoende väktare av medborgarnas ekonomiska intressen. I sin egenskap av EU:s externa revisor kontrollerar Europeiska revisionsrätten att EU:s medel redovisas korrekt och betalas ut i enlighet med gällande bestämmelser med vederbörlig hänsyn till att pengarna utnyttjas så effektivt som möjligt, oavsett var medlen används. Kommissionen, parlamentet och rådet samt medlemsstaterna använder resultatet av revisionsrättens arbete för att förbättra den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget. Revisionsrättens arbete utgör en viktig grund för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet då parlamentet, på rekommendation av rådet, beslutar om huruvida kommissionen har uppfyllt sitt ansvar när det gäller genomförandet av föregående års budget. Trots sitt namn har revisionsrätten inga rättsliga befogenheter. På budgetområden med delad förvaltning samarbetar medlemsstaterna med kommissionen när det gäller att införa system för övervakning och kontroll intern kontroll som ska garantera att medlen används korrekt och i enlighet med bestämmelserna. Den interna kontrollen har sålunda både en EU-dimension och en nationell dimension. Utöver det arbete som utförs av revisionsrätten granskar många nationella revisionsorgan de EU-medel som förvaltas och betalas ut av nationella förvaltningar. ÖVERSIKT ÖVER INTERNKONTROLLEN OCH DEN EXTERNA REVISIONEN AV EU:s BUDGET EU-nivå Intern kontroll Kommissionen (generaldirektorat, tjänsten för internrevision) Europeiska revisionsrät ten Extern revision Medlemsstater Genomförande myndigheter Nationella revisionsorgan Nationell nivå

13 VAD GRANSKAR REVISIONSRÄTTEN? 11 Revisionsrätten gör tre olika typer av revisioner 1 : redovisningsrevision, granskning av regelefterlevnad och effektivitetsrevision. Vid revisionerna behandlas följande tre frågeställningar: Ger årsredovisningen i allt väsentligt en rättvisande bild av den finansiella ställningen samt av årets resultat och kassaflöden i enlighet med den gällande ramen för finansiell rapportering? (REDOVISNINGSREVISION) Överensstämmer transaktionerna i allt väsentligt med de rättsliga ramar och bestämmelser som reglerar dem? (GRANSKNING AV REGELEFTERLEVNAD) Är den ekonomiska förvaltningen sund, det vill säga används så lite medel som möjligt (sparsamhet), uppnås resultaten med minsta möjliga resurser (effektivitet) och har målen uppnåtts (ändamålsenlighet)? (EFFEKTIVITETSREVISION) HUR RAPPORTERAR REVISIONSRÄTTEN SINA RESULTAT? Revisionsrätten offentliggör resultaten av sitt revisionsarbete i följande typer av rapporter: Årsrapporter där resultaten av redovisningsrevisionerna presenteras i form av revisionsförklaringar om den allmänna budgeten 2 och om Europeiska utvecklingsfonden 3. Dessa två rapporter offentliggörs tillsammans i november. Särskilda årsrapporter där resultaten av redovisningsrevisionerna av Europeiska unionens byråer och decentraliserade organ presenteras. Särskilda rapporter där resultaten av utvalda effektivitetsrevisioner och granskningar av regelefterlevnad presenteras. De särskilda rapporterna kan offentliggöras när som helst under året. Vidare kan revisionsrätten få en begäran om att yttra sig över ny eller uppdaterad lagstiftning med finansiella effekter. 1 Se handböckerna på revisionsrättens webbplats ( för mer information om revisionsrättens metoder. 2 Enligt EUF-fördraget ska revisionsrätten avge en förklaring eller ett uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I detta sammanhang är de underliggande transaktionerna vanligtvis betalningar från EU-budgeten till slutmottagare. Den franska akronymen DAS ( Déclaration d Assurance ) används ofta som benämning på denna årliga revisionsförklaring. Till skillnad från hur det går till i medlemsstaterna avger revisionsrätten en sådan förklaring om EU-budgeten i dess helhet.

14 12 HUR GRANSKAR REVISIONSRÄTTEN? Revisionsrättens revision av EU:s räkenskaper utförs i enlighet med internationella revisionsstandarder som tillämpas inom offentlig och privat sektor. De existerande internationella revisionsstandarderna täcker dock inte den typ av granskning av regelefterlevnad som revisionsrätten utför. Revisionsrätten deltar aktivt i den utveckling av internationella standarder som utförs av de normgivande organen (Intosai och IFAC) 4 i samarbete med de nationella revisionsorganen. För att uppnå säkerhet om huruvida betalningarna har skett i enlighet med de rättsliga ramarna och bestämmelserna använder revisionsrätten resultaten både från sin granskning av system för övervakning och kontroll, som ska förhindra eller upptäcka och korrigera fel avseende laglighet och korrekthet, och från ett stickprov från själva transaktionerna (betalningar) (se ruta 2). När systemen har granskats och befunnits vara tillförlitliga kan revisionsrätten kontrollera färre transaktioner för att komma fram till en giltig slutsats om deras laglighet och korrekthet. Revisionsrätten använder också andra källor, såsom uttalanden från ledningen i form av årliga verksamhetsrapporter från kommissionens generaldirektörer och andra revisorers arbete, för att underbygga sina slutsatser. Vid effektivitetsrevisioner använder revisionsrätten olika granskningsmetoder för att bedöma förvaltnings- och övervakningssystem och information om effektivitet i förhållande till kriterier som hämtas från lagstiftningen och principerna om sund ekonomisk förvaltning. När revisionsrätten väljer vilka effektivitetsrevisioner som ska genomföras försöker den identifiera granskningsteman som sannolikt ger stor effekt när det gäller att fastställa hur sparsamheten, effektiviteten och ändamålsenligheten i EU:s utgifter skulle kunna förbättras. 3 Europeiska utvecklingsfonden (EUF) har tillkommit genom internationella konventioner och avtal mellan gemenskapen och dess medlemsstater och vissa länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) samt genom rådets beslut om associering av utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Kommissionen förvaltar huvuddelen av utgifterna i samverkan med AVS-länder, dels genom EuropeAid (verksamhetsområdet yttre förbindelser, utvecklingssamarbete och utvidgning), dels genom delegationer i mottagarländerna. Investeringsstödet inom ramen för EUF förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) och omfattas inte av revisionsrättens revisionsuppdrag. 4 Intosai (Internationella organisationen för högre revisionsorgan) och IFAC (Internationella revisorsförbundet).

15 RUTA 2 REVISIONSRÄTTENS GRANSKNING AV ETT STICKPROV BETALNINGAR FRÅN EU:s BUDGET 13 Revisionsrätten har inte resurser för att i detalj granska alla transaktioner som finansieras genom EU-budgeten. Därför använder den statistiska urvalstekniker för att att få fram ett resultat som är representativt för populationen som helhet. Detta innebär att revisionsrätten slumpmässigt gör ett representativt urval av underliggande transaktioner, till exempel inom sammanhållning, som detaljgranskas. Revisionsrätten följer dessa transaktioner till slutmottagaren av stödet, till exempel en projektansvarig i Italien. Därefter gör revisionsrätten granskningar för att kontrollera om stödansökan stämmer överens med verkligheten, ofta på plats. Att revisionsrätten gör ett representativt urval innebär att resultaten kan extrapoleras till hela den aktuella populationen, det vill säga ett specifikt inkomst- eller utgiftsområde, och tillsammans med uppgifter från utvärderingen av förvaltnings- och kontrollsystem samt andra källor kan resultaten ligga till grund för ett övergripande revisionsuttalande. STICKPROVSTAGNING AV TRANSAKTIONER Slumpmässigt representativt urval Betalning till en projektansvarig i Italien Population bestående av alla betalningar på sammanhållningsområdet.

16 14 ROLL OCH ANSVAR 5 14 STYRNING OCH ORGANISATION Revisionsrätten arbetar som ett kollegium med 27 ledamöter, en från varje medlemsstat. De utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet för en period på sex år som kan förnyas. Ledamöterna väljer en ordförande bland sig för en period på tre år som kan förnyas. Fem revisionsgrupper, i vilka ledamöterna placeras av revisionsrätten, utarbetar rapporter och yttranden som ska antas av revisionsrätten. Såsom framgår av organisationsschemat finns det fyra sektorsvisa grupper som täcker olika delar av budgeten och en grupp som ansvarar för övergripande frågor. Vidare finns det en förvaltningskommitté bestående av ledamöter som bereder revisionsrättens administrativa beslut. I slutet av 2009 överlämnade revisionsrätten till rådet ett förslag till en omarbetad arbetsordning för att vissa kategorier av revisionsrättens yttranden och rapporter ska kunna antas av avdelningar i stället för av hela revisionsrätten. Med denna förändring blir revisionsrättens beslutsfattande smidigare och effektivare bland annat genom att den tid som behövs för att anta beslut minskar. Varje avdelning har två ansvarsområden för det första att anta särskilda rapporter, särskilda årsrapporter och yttranden och för det andra att utarbeta förslag till iakttagelser i årsrapporterna om EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden och förslag till yttranden som antas av hela revisionsrätten. När det gäller revisionsrätten fattas beslut av en majoritet av ledamöterna inom en avdelning. Ledamöterna får delta i alla avdelningars sammanträden men endast rösta i den avdelning som de har placerats i av revisionsrätten. Naturligtvis kommer hela revisionsrätten att fortsätta att sammanträda för att diskutera och anta dokument som den har ensamt ansvar för, till exempel årsrapporterna om EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden. Förvaltningskommitténs roll kommer att förstärkas. Revisionsrättens ordförande är även ordförande för förvaltningskommittén och ledamöterna i den är avdelningarnas doyener eller doyenner. Administrativa frågor som kräver ett beslut av revisionsrätten och beslut i frågor av politisk, principiell eller strategisk betydelse kommer att beredas av kommittén för att sedan godkännas av revisionsrätten. Förutom att vara en del av kollegiet, som fattar de slutliga besluten om revisioner och yttranden liksom i mer generella strategiska frågor och förvaltningsfrågor, ansvarar varje ledamot för sina egna uppgifter som i första hand gäller revisionsarbetet. Själva revisionsarbetet utförs i allmänhet av revisorerna vid revisionsenheterna och samordnas av den ansvariga ledamoten som bistås av ett kansli. Han eller hon presenterar därefter rapporten för gruppen och kollegiet och, när rapporten har antagits, för Europaparlamentet, rådet och andra berörda intressenter. 5 Se revisionsrättens webbplats för närmare information (

17 REVISIONSRÄTTENS PERSONAL 15 Europeiska revisionsrätten tilldelades totalt 880 tjänster i budgeten för 2009 (per den 31 december 2009). Revisionsrättens revisionspersonal har bred yrkesbakgrund och erfarenhet från både offentlig och privat sektor, såsom redovisning, ekonomisk förvaltning, intern och extern revision, juridik och ekonomi. I likhet med övriga EU-institutioner anställer revisionsrätten medborgare från alla medlemsstater och de omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter. Revisionsrättens revisionspersonal planerar och genomför revisioner och utarbetar förslag till rapporter om resultatet av arbetet. De arbetar i team som består av fyra eller fem revisorer vid vissa specialiserade revisioner och av 20 eller fler revisorer vid vissa mer omfattande revisioner som revisionsrätten genomför (till exempel redovisningsrevisioner/granskningar av regelefterlevnad av jordbruks- och sammanhållningsutgifter inför den årliga revisionsförklaringen). Vid en revision krävs det i allmänhet att revisorerna inhämtar revisionsbevis på en mängd olika sätt: genom skrivbordsarbete i Luxemburg, genom besök vid Europeiska kommissionen och genom granskningar på plats i medlemsstaterna, där inkomster till EU-budgeten genereras och där verksamheter som finansieras genom EU-budgeten bedrivs. Revisionsrättens rapporter och yttranden måste vara tillgängliga för läsare över hela unionen och i sitt revisionsarbete måste revisionsrätten upprätthålla kontakten med offentliga myndigheter och andra över hela unionen. Inget av detta skulle vara möjligt utan revisionsrättens översättare som översätter revisionsrättens rapporter och yttranden (som nästan alltid skrivs på engelska eller franska) till 22 av unionens officiella språk och som vid behov också översätter revisionsrättens inkommande och utgående korrespondens. Revisionsrättens översättare bistår ibland även revisorerna vid granskningsbesök i medlemsstaterna. Revisionsrättens administrativa personal ansvarar för en mängd olika stödfunktioner som är nödvändiga i en multinationell organisation som arbetar inom ramen för EU: finanser, redovisning, budget, byggnader, IT, transport, säkerhet och så vidare. Generalsekreteraren innehar den högsta tjänsten vid institutionen och ansvarar för att leda revisionsrättens personal och administration.

18 16 EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN 2009 Ordförande 16 Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA (PT) Hubert WEBER (AT) Maarten B. ENGWIRDA (NL) Máire GEOGHEGAN-QUINN (IE) David BOSTOCK (UK) Morten Louis LEVYSOHN (DK) Ioannis SARMAS (EL) Július MOLNÁR (SK) Vojko Anton ANTONČIČ (SI) Gejza HALÁSZ (HU) Jacek UCZKIEWICZ (PL) Josef BONNICI (MT) Irena PETRUŠKEVIČIENĖ (LT) Igors LUDBORŽS (LV) Jan KINŠT (CZ) Kersti KALJULAID (ET) Kikis KAZAMIAS (CY) Massimo VARI (IT) Juan RAMALLO MASSANET (ES) Olavi ALA-NISSILÄ (FI) Lars HEIKENSTEN (SE) Karel PINXTEN (BE) Ovidiu ISPIR (RO) Nadejda SANDOLOVA (BG) Michel CRETIN (FR) Harald NOACK (DE) Henri GRETHEN (LU) Organisationsschemat visar situationen den 1 februari På revisionsrättens webbplats finns ett aktuellt organisationsschema (

19 ORDFÖRANDEN REVISIONSGRUPP I BEVARANDE OCH FÖRVALTNING AV NATURRESURSERNA REVISIONSGRUPP II STRUKTURPOLITIK, TRANSPORT, FORSKNING OCH ENERGI Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA ordförande Övervakning av att revisionsrättens uppgifter fullgörs kontakter med Europeiska unionens institutioner kontakter med högre nationella revisionsorgan och internationella revisionsorga Gejza HALÁSZ, doyen Hubert WEBER Július MOLNÁR Kikis KAZAMIAS Olavi ALA-NISSILÄ Michel CRETIN EGFJ redovisningsrevision EAFRD redovisningsrevision Effektivitetsrevision Enhet A Effektivitetsrevision Enhet B Effektivitetsrevision Enhet C David BOSTOCK, doyen Kersti KALJULAID Massimo VARI Ovidiu ISPIR Harald NOACK Henri GRETHEN Strukturpolitik redovisningsrevision Transport, forskning och energi redovisningsrevision Transport och energi effektivitetsrevision Miljö, samhälle och socialt stöd samt turism och kultur effektivitetsrevision 17 rättsliga frågor och internrevision Fiske, miljö och hälsa Humankapital, teknik och innovation, företag, informations- och kommunikationsteknik och informationssamhället samt tekniskt stöd effektivitetsrevision REVISIONSGRUPP III EXTERNA ÅTGÄRDER REVISIONSGRUPP IV INKOMSTER, BANKVERKSAMHET, ADMINISTRATIVA UTGIFTER, EU-INSTITUTIONER OCH EU-ORGAN SAMT INRE POLITIK ORGANISATIONSSCHEMA Se revisionsrättens webbplats för närmare information och ett uppdaterat organisationsschema ( Jan KINŠT, doyen Maarten B. ENGWIRDA Máire GEOGHEGAN-QUINN Jacek UCZKIEWICZ Karel PINXTEN Utvecklingssamarbete (EU:s allmänna budget) Föranslutnings- och grannskapspolitik Europeiska utvecklingsfonden (länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet) CEAD-GRUPPEN SAMORDNING, KOMMUNIKATION, UTVÄRDERING, REVISIONSFÖRKLARING OCH UTVECKLING Josef BONNICI ledamot med ansvar för DAS, doyen Vojko Anton ANTONČIČ ledamot med ansvar för ADAR Lars HEIKENSTEN ledamot med ansvar för kommunikation Olavi ALA-NISSILÄ (rev.grupp I) Kersti KALJULAID (rev.grupp II) Jacek UCZKIEWICZ (rev.grupp III) Morten Louis LEVYSOHN (rev.grupp IV) Revisionsmetoder och revisionsstöd Kvalitetskontroll Kommunikation och rapporter Övervakning av revision och stöd till redovisningsrevision/granskning av regelefterlevnad Irena PETRUŠKEVIČIENĖ, doyenne Morten Louis LEVYSOHN Ioannis SARMAS Igors LUDBORŽS Juan Ramallo MASSANET Nadejda SANDOLOVA Europeiska unionens inkomster Administrativa utgifter vid Europeiska unionens institutioner Europeiska unionens inre politik Upplåning, utlåning och bankverksamhet Europeiska unionens byråer GENERAL- SEKRETARIATET Eduardo RUIZ GARCÍA Generalsekreterare Personalfrågor Ekonomi och stöd Informationsteknik Översättning Räkenskapernas tillförlitlighet och uttalanden från ledningen

20 18 ÖVERSIKT ÖVER GRANSKNINGSRAPPORTER OCH YTTRANDEN 6 18 År 2009 ökade antalet särskilda rapporter jämfört med året innan, medan antalet yttranden minskade. Årsrapporterna om den allmänna budgeten och Europeiska utvecklingsfonden antogs som planerat. SLUTLIG OUTPUT Antal särskilda rapporter Årsrapport (inbegripet EUF) Särskilda årsrapporter Yttranden ÅRSRAPPORTER OM BUDGETÅRET 2008 Varje år granskar revisionsrätten EU:s räkenskaper och EU:s inkomster och utgifter. Resultaten av denna granskning läggs fram för EU:s politiska myndigheter, det vill säga parlamentet och rådet, i revisionsrättens årsrapporter. 6 Avsikten med detta avsnitt är att presentera, inte sammanfatta, revisionsrättens rapporter och yttranden. För närmare information hänvisas läsarna till den fullständiga text som antagits av revisionsrätten och som finns på revisionsrättens webbplats (

21 ÅRSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGET: SEX HUVUDBUDSKAP 19 Europeiska unionens räkenskaper gav en rättvisande bild av den finansiella ställningen och resultaten. När det gäller transaktionernas laglighet och korrekthet återspeglade de samlade resultaten för 2008 de senaste årens förbättringar av budgetförvaltningen. De generella förbättringarna 2008 är främst en följd av bättre resultat på det största verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser. Inom landsbygdsutveckling är visserligen den uppskattade felnivån fortfarande väsentlig men lägre än tidigare år. För jordbruk och naturresurser i sin helhet gör revisionsrätten för första gången inte ett uttalande med avvikande mening. Verksamhetsområdet sammanhållning, som är det näst största verksamhetsområdet och som står för nästan en tredjedel av budgeten, var fortfarande problematiskt och det område där flest fel förekommer. Revisionsrätten uppskattade att minst 11 % av det totala belopp som betalats i ersättningar inte borde ha betalats ut. Revisionsrättens tidigare rekommendationer för att förbättra systemen för övervakning och kontroll är fortfarande giltiga. De måste ses som en del av en kontinuerlig process, där det tar viss tid innan man kan avgöra om de åtgärder som vidtagits är ändamålsenliga. Särskild och extra uppmärksamhet måste ägnas åt de utgiftsområden där revisionsrätten fortsätter att rapportera en hög felnivå. I många fall är felen en följd av alltför komplexa regler och förordningar. Förenkling är därför fortfarande en prioriterad fråga.

22 20 Uttalande utan reservation avseende räkenskapernas tillförlitlighet Revisionsrätten drog slutsatsen att Europeiska gemenskapernas årsredovisning för budgetåret 2008 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapernas finansiella ställning och av resultaten av transaktioner och kassaflöden. Uttalanden utan reservation För 2008 gjorde revisionsrätten uttalanden utan reservation för inkomster, åtagandena för samtliga verksamhetsområden och betalningarna inom verksamhetsområdena utbildning och kultur och administrativa och andra utgifter. Uttalanden med reservation Betalningarna inom verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser, med undantag av landsbygdsutveckling, var i allt väsentligt lagliga och korrekta. Betalningarna inom verksamhetsområdet ekonomi och finans, utom när det gäller utgifter för sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling inom detta verksamhetsområde, var i allt väsentligt lagliga och korrekta. Uttalande med avvikande mening Revisionsrätten gjorde uttalanden med avvikande mening om verksamhetsområdena sammanhållning, forskning, energi och transport samt bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning. Betalningarna inom dessa verksamhetsområden innehöll väsentliga fel, om än i olika grad. Systemen för övervakning och kontroll behöver förbättras Systemen för övervakning och kontroll inom verksamhetsområdena forskning, energi och transport, bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning och utbildning och medborgarskap var delvis ändamålsenliga i att förebygga eller upptäcka och korrigera ersättningar av för högt redovisade eller icke stödberättigande kostnader. När det gäller verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser drog revisionsrätten också slutsatsen att systemen för övervakning och kontroll var delvis ändamålsenliga. Revisionsrätten konstaterade dock att det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) generellt sett fortfarande var ett ändamålsenligt kontrollsystem. Problem måste åtgärdas på vissa områden, särskilt landsbygdsutveckling, där brister förekom. När det gäller verksamhetsområdet ekonomi och finans konstaterade revisionsrätten att systemen för övervakning och kontroll var ändamålsenliga på två av tre bedömda områden. På det tredje området, näringsliv, bedömdes systemen vara endast delvis ändamålsenliga, framför allt på grund av brister i fråga om sjätte ramprogrammet. När det gäller verksamhetsområdet sam manhåll ning konstaterade revisionsrätten att medlemsstaternas system för korrigering av fel som upptäckts vid nationella kontroller i de flesta fall var åtminstone delvis ändamålsenliga. Kommissionen, medlemsstaterna och andra stödmottagande länder behöver göra ytterligare ansträngningar för att införa nödvändiga förbättringar när det gäller dessa verksamhetsområden, för att på det sättet garantera att risken för oriktiga utgifter hanteras på lämpligt sätt.

23 RUTA 3 FÖRKLARING AV REVISIONSUTTALANDEN 21 En revisor kan göra ett uttalande utan reservation (vilket motsvarar en ren revisionsberättelse ) när det finns bevis för att räkenskaperna är tillförlitliga eller att de underliggande transaktionerna, det vill säga betalningarna, i allt väsentligt är lagliga och korrekta, göra ett uttalande med avvikande mening när felnivån i de underliggande transaktionerna är väsentlig och genomgripande eller när räkenskaperna inte är tillförlitliga, avstå från att uttala sig om han eller hon inte kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som ett uttalande kan grundas på och de möjliga effekterna är både vä - sentliga och genomgripande, göra ett uttalande med reservation när ett uttalande utan reservation inte kan göras men effekten av en eventuell oenighet, eller begränsning i revisionsarbetets inriktning och omfattning, inte är så genomgripande att det krävs ett uttalande med avvikande mening eller att revisorn avstår från att uttala sig.

24 22 RUTA 4 SAMMANFATTNING AV LAGLIGHETEN OCH KORREKTHETEN I DE UNDERLIGGANDE TRANSAKTIONERNA PER UTGIFTSOMRÅDE Tabellen nedan sammanfattar den samlade bedömning av systemen för övervakning och kontroll som görs i respektive kapitel i årsrapporten för 2008 och visar de generella resultaten av revisionsrättens granskning av representativa urval av transaktioner. I tabellen framhävs nyckelfaktorer, men det går inte att redogöra för alla relevanta detaljer här (särskilt när det gäller brister i systemen för övervakning och kontroll och typer av fel). De detaljerade resultaten beskrivs i själva rapporten. BEDÖMNING AV SYSTEM FELPROCENTSINTERVALL Inkomster Jordbruk och naturresurser: 55 miljarder euro Sammanhållning: 36,6 miljarder euro Forskning, energi och transport: 7,5 miljarder euro Bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning: 6,2 miljarder euro Utbildning och medborgarskap: 1,7 miljarder euro Ekonomi och finans: 0,6 miljarder euro Administrativa och andra utgifter: 8,5 miljarder euro Bedömning av system för övervakning och kontroll Inte ändamålsenliga Delvis ändamålsenliga Ändamålsenliga Intervall som den uppskattade felprocenten (FP) ligger i FP > 5 % 2 % FP 5 % FP < 2 % (under väsentlighetströskeln)

25 REVISIONSUTTALANDET 2008 EUF 23 Revisionsrätten drog slutsatsen att EUF:s räkenskaper för 2008 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning. När det gäller transaktionernas laglighet och korrekthet gjorde revisionsrätten ett uttalande utan reservation avseende inkomster och åtaganden för EUF. Revisionsrätten konstaterade också att betalningarna inom EUF innehöll väsentliga fel. Revisionsrätten bedömde att EUF:s system för övervakning och kontroll var delvis ändamålsenliga. SÄRSKILDA ÅRSRAPPORTER Under 2009 antogs 37 särskilda årsrapporter om EU-byråerna och andra decentraliserade organ för budgetåret EU-byråerna utför en mängd olika uppgifter på olika platser över hela unionen. Varje byrå har ett särskilt uppdrag och förvaltar sin egen budget. Revisionerna av EU-byråerna och andra decentraliserade organ presenteras i särskilda årsrapporter som offentliggörs separat. Revisionsrätten gjorde uttalanden utan reservation avseende räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrektet för samtliga byråer med undantag av Europeiska polisakademin.

26 24 SÄRSKILDA RAPPORTER 7 Revisionsrätten väljer och utformar sina effektivitetsrevisioner och granskningar av regelefterlevnad utifrån kriterier som omfattar riskerna avseende effektivitet eller regelefterlevnad när det gäller en särskild inkomst eller utgift, aktuell utgiftsnivå, hur lång tid som gått sedan området senast granskades, kommande utveckling av regelverket eller den operativa ramen samt politiskt och allmänt intresse. Eftersom effektivitetsrevisioner och granskningar av regelefterlevnad är både komplexa och ingående krävs det i allmänhet mer än ett år att genomföra dem, från förstudien till den slutliga rapporten. Revisionsrätten antog sammanlagt 18 särskilda rapporter under De särskilda rapporterna finns på revisionsrättens webbplats ( och offentliggörandet meddelas i Europeiska unionens officiella tidning. I likhet med tidigare år behandlade rapporterna olika aspekter av ekonomisk förvaltning på många olika områden från exempelvis EU:s livsmedelsstöd till de medborgare som har det sämst ställt (Särskild rapport nr 6/2009) till kommissionens likviditetsförvaltning (Särskild rapport nr 5/2009). Genom revisionsrättens arbete identifieras många olika typer av problem, med varierande konsekvenser, och syftet med de rekommendationer som lämnas är att förbättra den ekonomiska förvaltningen, effektiveten och ändamålsenligheten. Utöver de 18 särskilda rapporterna analyserade revisionsrätten under 2009 också hur EU-medel hade använts när det gällde att göra kärnkraftverket i Tjernobyl säkert i miljöhänseende. Rekommendationer som ska bidra till att förbättra förvaltningen av de EU-medel som kanaliseras via Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har lämnats till kommissionens ordförande i form av en revisionsskrivelse (inte offentliggjord). De särskilda rapporter som antogs av revisionsrätten under 2009 presenteras nedan enligt rubrikerna i budgetramen. För att illustrera de frågor som behandlats och de slutsatser som dragits ges en kort presentation av en rapport under varje rubrik. 7 De särskilda rapporterna finns på revisionsrättens webbplats och kan beställas med hjälp av en elektronisk beställningssedel från EU-Bookshop.

27 HÅLLBAR UTVECKLING 25 Särskild rapport nr 3/2009 Ändamålsenligheten i strukturåtgärdsutgifterna för rening av avloppsvatten avseende programperioderna och Särskild rapport nr 7/2009 Förvaltningen av Galileoprogrammets utvecklings- och valideringsfas. Särskild rapport nr 8/2009 Expertnätverk och integrerade projekt i gemenskapens forskningspolitik uppnåddes målen? Särskild rapport nr 13/2009 Delegering av genomförandeuppgifter till genomförandeorgan: ett framgångsrikt alternativ? Särskild rapport nr 17/2009 Yrkesutbildningsåtgärder för kvinnor som medfinansieras av Europeiska socialfonden. Förvaltningen av Galileoprogrammets utvecklings- och valideringsfas Revisionsrätten granskade utvecklings- och valideringsfasen av Galileoprogrammet vars mål var inrättandet av ett europeiskt globalt system för satellitnavigering. Vid granskningen tittade revisionsrätten på vilka faktorer som orsakade misslyckandena. Revisionsrättens slutsats var att förvaltningen av utvecklings- och valideringsfasen hade brister. Om den nya inriktning som programmen Egnos ( European Geostationary Navigation Overlay Service) och Galileo fick i mitten av 2007 ska lyckas måste kommissionens förvaltning av programmen bli mycket starkare. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer som syftar till att stödja kommissionen i denna uppgift. Slutligen, om EU skulle besluta att engagera sig i andra stora infrastrukturprogram måste kommissionen använda lämpliga förvaltningsverktyg. BEVARANDE OCH FÖRVALTNING AV NATURRESURSER Särskild rapport nr 6/2009 Europeiska unionens livsmedelsstöd till de medborgare som har det sämst ställt i gemenskapen: en bedömning av de mål, medel och metoder som används. Särskild rapport nr 10/2009 Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. Särskild rapport nr 11/2009 Hållbarheten i och kommissionens förvaltning av projekt inom Life-Natur. Särskild rapport nr 14/2009 Har de viktigaste målen för förvaltningsinstrumenten för marknaden för mjölk och mjölkprodukter uppnåtts?

28 26 Har de viktigaste målen för förvaltningsinstrumenten för marknaden för mjölk och mjölkprodukter uppnåtts? Revisionsrätten granskade hur marknaden för mjölk och mjölkprodukter fungerar efter det att mjölkkvoter infördes 1984 och analyserade hur kommissionen hanterade den successiva avreglering av mjölksektorn som inleddes På grundval av hur situationen såg ut i slutet av 2008 utfärdar revisionsrätten rekommendationer till kommissionen: kommissionen bör undvika en återgång till överproduktion, övervaka prisbildningen inom livsmedelskedjan, fördjupa diskussionen om framtiden för producenter i mindre gynnade områden och om miljökonsekvenserna av en geografisk koncentration av produktionen. Man bör vidare ändra inriktningen av mjölkproduktionen och anpassa den till den inhemska europeiska marknadens behov och framställa produkter med ett högt mervärde som kan exporteras utan budgetstöd. MEDBORGARSKAP, FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA Särskild rapport nr 2/2009 Europeiska unionens folkhälsoprogram ( ): Ett ändamålsenligt sätt att förbättra hälsan? Europeiska unionens folkhälsoprogram ( ): Ett ändamålsenligt sätt att förbättra hälsan? Revisionsrätten analyserade Europeiska unionens folkhälsoprogram för Vid revisionen undersökte revisionsrätten om lämpliga villkor hade ställts för de projekt som finansierades genom EU-budgeten och som ska vara ett komplement till de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att skydda och förbättra folkhälsan. och förvaltning av programmet. Med hänsyn till sina resultat ifrågasätter revisionsrätten nyttan med vissa komponenter i Europeiska unionens folkhälsoprogram, såsom folkhälsoprogrammet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ompröva EU:s finansieringsmekanism på folkhälsoområdet. I rapporten presenteras slutsatser och re kommen da tio ner om utformning, genomförande

29 EU SOM GLOBAL PARTNER 27 Särskild rapport nr 1/2009 Bankverksamhet i Medelhavsområdet inom ramen för Meda-programmet och de föregående protokollen. Särskild rapport nr 4/2009 Kommissionens förvaltning av icke-statliga aktörers deltagande i EG:s utvecklingssamarbete. Särskild rapport nr 12/2009 Måluppfyllelse i kommissionens projekt på området rättsliga och inrikes frågor för västra Balkan. Särskild rapport nr 15/2009 EU-stöd som genomförs via FN-organisationer: beslutsfattande och övervakning. Särskild rapport nr 16/2009 Europeiska kommissionens förvaltning av föranslutningsstödet till Turkiet. Särskild rapport nr 18/2009 Ändamålsenligheten i EUF-stödet till regional ekonomisk integration i Öst- och Västafrika. Europeiska kommissionens förvaltning av föranslutningsstödet till Turkiet Revisionsrätten analyserade kommissionens förvaltning av det ekonomiska föranslutningsstödet till Turkiet. Särskilt under den första perioden med föranslutningsstöd, , förekom många av de brister som är vanliga när det gäller föranslutningsprogram. De mål som kommissionen hade satt upp för finansieringen var inte tillräckligt specifika för att man skulle kunna göra en bedömning av projektresultaten, och kommissionen hade inte heller tillräcklig information för att kunna visa att föranslutningsstödet var ändamålsenligt. De projekt som besöktes gav dock den förväntade outputen, och projektresultaten är troligtvis hållbara. Även om kommissionen redan har gjort vissa betydande förbättringar utfärdar revisionsrätten flera rekommendationer om ytterligare korrigerande åtgärder. De områden där det är viktigast att åstadkomma förbättringar är uppsättande av strategiska mål för ekonomiskt stöd, utarbetande av mer realistiska tidsramar för målen och uppföljning av de reella resultat som uppnås genom projekten baserat på tydliga mål och lämpliga indikatorer.

30 28 FÖRVALTNING Särskild rapport nr 5/2009 Kommissionens likviditetsförvaltning. Särskild rapport nr 9/2009 Effektiviteten och ändamålsenligheten i den rekrytering som Europeiska rekryteringsbyrån utför. Effektiviteten och ändamålsenligheten i den rekrytering som Europeiska rekryteringsbyrån utför Revisionsrätten inriktade sig på hur Epso (Europeiska rekryteringsbyrån) hanterade den stora ökningen av antalet uttagningsprov på grund av utvidgningen. Man tittade också på om Epso upprättade reservlistor över godkända sökande i tid och såg till att det erforderliga antalet godkända sökande och den erforderliga geografiska balansen bland de godkända sökande uppnåddes. Revisionsrätten drog slutsatsen att Epso på ett framgångsrikt sätt hade hanterat den ökning av antalet allmänna uttagningsprov som krävdes i samband med utvidgningen av Europeiska unionen. Dock meddelades inte institutionernas personalbehov till Epso i tid, rekryteringsförfarandet pågick för länge, uttagningsproven gav i genomsnitt bara två tredjedelar av det önskade antalet kandidater (godkända sökande). Slutligen var styrningsinformationen inte alltid tillförlitlig eller uttömmande. YTTRANDEN Ett annat bidrag som revisionsrätten lämnar för att förbättra den ekonomiska förvaltningen av EU-medel är yttranden över förslag eller frågor som rör ekonomisk förvaltning. Dessa yttranden är obligatoriska när finansiell lagstiftning ska antas 8 eller kan avges på begäran av någon av EU:s institutioner 9. Revisionsrätten får även avge yttranden på eget initiativ. Under 2009 antog revisionsrätten ett yttrande över förslaget till ändring av förordning från budgetkommittén vid Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden om kontorets finansiella bestämmelser ( budgetförordning ). 8 Artikel 322 i EUF-fördraget. 9 Artikel i EUF-fördraget.

31 UPPFÖLJNING OCH EFFEKTER 29 Revisionsrättens granskningar förser beslutsfattare vid berörda institutioner i EU-sammanhang främst kommissionen, parlamentet, rådet och medlemsstaterna med direktinformation. Beslutsfattarna kan agera mot bakgrund av denna information, oavsett om de hänvisar till revisionsslutsatserna eller inte. 29 Även om den största effekten av revisionsrättens granskningar uppnås genom de offentliggjorda rapporterna och yttrandena får granskningarna också effekter under själva revisionsprocessen. Framför allt presenterar revisionsrätten detaljerade granskningsresultat vid alla granskningar och skickar dem till revisionsobjektet så att de kan bekräfta att iakttagelserna stämmer överens med verkligheten. Den slutliga rapporten blir också föremål för ett kontradiktoriskt förfarande. Svaren från revisionsobjektet oftast kommissionen offentliggörs tillsammans med rapporterna. I många av dessa svar är revisionsobjekten medvetna om de problem som revisionsrätten har konstaterat och anger vad de tänker göra för att åtgärda dem. Några exempel på vilka effekter revisionsrättens arbete har haft är de åtgärder som kommissionen har vidtagit till följd av resolutionen om ansvarsfrihet för 2007 års budget (effekter främst 2009): På området för jordbruksutgifter Förvaltnings- och kontrollsystemet för utgifter enligt den nyligen inrättade Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (EFJLU) har anpassats till EGFJ:s garantisystem. Sålunda kommer de allmänt erkända fördelarna med EGFJ:s garantisystem också att vara tillämpliga på utgifterna för landsbygdens utveckling. (Se punkt 5.54 i revisionsrättens årsrapport 2004 och punkt 5.57 i revisionsrättens årsrapport 2007.) På området för sammanhållning Kommissionen har fortsatt arbetet med att förenkla reglerna för åren , i synnerhet systemet för rapportering av oegentligheter; den har förbundit sig att under våren 2010 rapportera om åtgärder som genomförts under 2009 och om den inledande effekten av alla vidtagna åtgärder i handlingsplanen för att stärka kommissionens roll i tillsynen av strukturåtgärder. (Se punkt 1.53 och punkt 6.36 a i årsrapporten 2007.) På området för externa åtgärder För att stärka kontrollerna av genomförandeorganisationerna planerar kommissionen att vidta sådana åtgärder som att utveckla särskild vägledning för att hjälpa genomförandeorganisationer att bättre förvalta gemenskapsmedel och följa gemenskapsreglerna. (Se punkt 8.33 a i årsrapporten 2007.) På området för inre politik inbegripet forskning Kommissionen har utarbetat en flerårig kontrollstrategi för sjätte ramprogrammet som bygger på upptäckt och korrigering av fel som inte kunnat identifieras vid skrivbordskontroller innan utbetalningen gjorts. För att förenkla förfarandena inom sjunde ramprogrammet införde kommissionen en garantifond för deltagarna som på ett märkbart sätt har minskat antalet på förhand utfärdade finansiella kontroller samt användningen av skyddsåtgärder. (Se punkterna 7.43 b, och 2.42 a i årsrapporten 2007.) Källa: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet om uppföljningen av besluten om ansvarsfrihet 2007.

32 30 När granskningsarbetet är avslutat och en rapport har offentliggjorts, analyseras och används denna av parlamentet och rådet när de utövar sin politiska tillsyn över hur budgeten används. Revisionsrättens rapporter ligger till grund för rådets rekommendation och parlamentets beslut om det årliga beviljandet av ansvarsfrihet för budgetgenomförandet. Vid beviljandet av ansvarsfrihet tas även hänsyn till särskilda rapporter. Eftersom rapporterna offentliggörs löpande under hela året har de oftast presenterats och diskuterats i ett tidigare skede vid parlamentets och rådets sammanträden. Granskningsrapporterna kan få ökad effekt om de behandlas i rätt medier och på så sätt får större uppmärksamhet och stimulerar debatten. Revisionsrättens årsrapport brukar få stor täckning i medierna. Så var fallet 2009 då mediernas intresse framför allt gällde förbättringarna i jordbruksutgifterna. Flera särskilda rapporter har också uppmärksammats i pressen. Rapporten om mjölkmarknaden till exempel (Särskild rapport nr 14/2009), där revisionsrätten bedömde i vilken utsträckning förvaltningsinstrumenten för mjölkmarknaden hade uppnått sina främsta mål, diskuterades intensivt i rådet och parlamentet och behandlades i många medier och av berörda yrkesverksamma personer i en tid då mjölksektorn brottas med många olika svårigheter. Revisionsrätten arbetar för närvarande med att fördjupa analysen av effekterna av sitt arbete. Under 2009 började revisionsrätten utveckla ett förfarande för systematisk uppföljning av de särskilda rapporterna så att den ska kunna identifiera och dokumentera vilka framsteg som revisionsobjektet har gjort när det handlar om att åtgärda konstaterade brister och följa rekommendationerna. Detta kommer att ge revisionsrätten ytterligare feedback om effekterna av arbetet och också parlamentet och andra intressenter.

33 REVISIONSRÄTTENS STÅNDPUNKT 31 YTTRANDE NR 1/2010: FÖRBÄTTRA DEN EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN AV EUROPEISKA UNIONENS BUDGET: RISKER OCH UTMANINGAR I februari 2010 producerade revisionsrätten för första gången ett yttrande om vad som kan göras för att minska omfattningen av oriktiga betalningar och förbättra kvaliteten på medelsanvändningen (sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet) i EU-budgeten. 31 Revisionsrättens slutsats var att man för att bygga vidare på de senaste årens framsteg när det gäller att minska omfattningen av oriktiga betalningar måste förenkla lagstiftningen på högriskområdena och införa mer kostnadseffektiva system för övervakning och kontroll. Sådana reformer bör ske inom den bredare ramen för den pågående översynen av arrangemangen för EU:s medelsanvändning. Revisionsrätten anser att en förbättring av kvaliteten på medelsanvändningen har hög prioritet och kan uppnås genom att man tillämpar principen om europeiskt mervärde vid utgiftsprioritering och åtgärdar de specifika problem som revisionsrätten identifierat när det gäller urvalet och utformningen av utgiftsprogram och stödordningar samt hur de fungerar. INRIKTNING PÅ DE OMRÅDEN DÄR OMFATTNINGEN AV ORIKTIGA BETALNINGAR ÄR STÖRST Den totala omfattningen av oriktiga betalningar från EU-budgeten har visserligen blivit mindre men är fortfarande stor inom verksamhetsområdena sammanhållning och bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning liksom inom ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och i utgifterna för landsbygdsutveckling. De vanligaste oriktigheterna är att stödmottagare begär ersättning för icke stödberättigande kostnader, att kostnader redovisas för högt och att betalningsvillkor inte uppfylls, till exempel upphandlingsregler. De är till stor del ett resultat av komplexa regler och betalningsvillkor samt brister i systemen för kontroll av riskerna på slutmottagarnivå. FÖRENKLA TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING OCH FÖRBÄTTRA ÖVERVAKNINGEN OCH KONTROLLEN Kommissionen bör åtgärda de särskilda systembrister som revisionsrätten har konstaterat på högriskområdena och förbättra övervakningen av dem. När kontrollerna ökar och felprocenten minskar börjar kontrollkostnaderna dock bli större än fördelarna. Förenkling bör därför fortfarande vara en prioriterad fråga. Regler och förordningar som är enkla att tolka och tillämpa minskar inte bara risken för fel utan kan även minska kontrollkostnaderna.

34 32 FÖRBÄTTRA UTFORMNINGEN AV UTGIFTSPROGRAM Utöver att förenkla bör kommissionen se till att tydliga mål fastställs när befintliga interventioner ses över och nya utformas. Ofta behövs mer realism liksom ökad insyn och redovisningsskyldighet. För att uppnå detta skulle kommissionens befintliga processser för att utforma politiken, särskilt användningen av förhandsutvärdering och konsekvensbedömningar, kunna förstärkas ytterligare. INRIKTNING PÅ EUROPEISKT MERVÄRDE VID UTGIFTSPRIORITERING Revisionsrätten föreslår att begreppet europeiskt mervärde ska konkretiseras i en lämplig politisk förklaring eller i EU-lagstiftningen. Detta skulle ge EU:s politiska myndigheter vägledning när de gör sina utgiftsprioriteringar. UTNYTTJA BUDGETREFORMEN TILL ATT FÖRBÄTTRA KVALITETEN PÅ MEDELSANVÄNDNINGEN Revisionsrätten anser att kommissionen bör avsluta budgetöversynen så snart som möjligt. Resultaten bör beaktas vid utarbetandet av den nya budgetramen som börjar gälla Att förbättra kvaliteten på medelsanvändningen bör ha hög prioritet för Europeiska unionens institutioner. Därför bör det vara ett nyckelmål för den nya kommissionen.

35 REVISIONSRÄTTENS PLANERADE ARBETE UNDER Varje år drar revisionsrätten upp riktlinjerna för det kommande revisionsarbetet i ett arbetsprogram som läggs fram för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och finns tillgängligt för allmänheten på revisionsrättens webbplats. I arbetsprogrammet informeras intressenterna om nya och pågående granskningar liksom om kommande rapporter. 33 Revisionsrätten tog fram en revisionsstrategi för perioden som är utformad kring två prioriterade mål: maximera den samlade effekten av revisionerna och öka effektiviteten genom optimal användning av resurserna. Dessa mål är vägledande för revisionsrättens arbetsprogram för 2010 och ansträngningarna att hela tiden bli bättre. Revisionsrätten har för avsikt att maximera den samlade effekten under perioden genom att välja ut och utforma revisioner som är inriktade på ämnen inom riskområdena och som är av störst intresse för intressenterna, fortsätta att tillhandahålla tillförlitliga revisionsslutsatser och användbara rekommendationer om förbättringar samt följa upp dem, genomföra ett bredare spektrum av revisioner och producera nya revisionsprodukter som ett komplement till de nuvarande årsrapporterna och särskilda rapporterna, öka antalet särskilda rapporter och göra dem mer aktuella och användarvänliga, ytterligare utveckla kontakterna med viktiga intressenter, bland annat berörda parlamentsutskott, medierna och allmänheten. Revisionsrätten har för avsikt att öka effektiviteten genom optimal användning av resurserna under perioden genom att förbättra styrningen, genomföra en ändamålsenlig och dynamisk personalpolitik, rationalisera granskningsuppgifterna, förbättra IT-verktygen, utveckla yrkeskompetensen, utveckla kontakterna med revisionsobjekten. 10 I revisionsrättens arbetsprogram och revisionsstrategi för 2010 på revisionsrättens webbplats beskrivs det kommande arbetet på ett fullständigare och mer detaljerat sätt (

36 34 CEREMONI I SAMBAND MED ATT DEN FÖRSTA STENEN LADES TILL EN NY BYGGNAD Den 1 juli 2009 lades den första stenen till en ny byggnad, Europeiska revisionsrättens andra utbyggnad i Luxemburg. Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande, Claude Wiseler, Luxemburgs minister för offentliga bygg- och anläggningsarbeten, Patrick Gillen, ordförande för Fonds d urbanisation et d aménagement du Kirchberg och Eduardo Ruiz García, revisionsrättens generalsekreterare, tog tillsammans det första symboliska spadtaget för att markera startpunkten för projektet. Med denna utbyggnad kommer revisionsrätten, som redan har två byggnader, att kunna hysa all personal som rekryterats efter de två utvidgningarna av Europeiska unionen. Revisionsrätten har identifierat följande särskilda prioriterade ämnen till det årliga arbetsprogrammet för 2010: Den fleråriga karaktären på många utgifter, däribland schablonkorrigeringar och återvinningar. Innovation och den inre marknaden. Humankapital. Hållbar energi. Kommissionens strategi för att förenkla regelverket för företag och medborgare.

37 Revisionsrätten strävar också efter att bredda räckvidden på sina revisionsbaserade produkter under perioden Detta ska uppnås i samråd med viktiga externa intressenter för att garantera att revisionsrätten får en tydlig förståelse för deras olika behov och för hur den bäst kan uppfylla deras förväntningar samtidigt som den fullgör sitt uppdrag enligt fördraget. 35 En betydande del av revisionsrättens tillgängliga medel är vikt för redovisningsrevision som resulterar i revisionsförklaringen. Detta arbete omfattar granskning och kontroll av räkenskaperna och transaktionerna i EU:s allmänna budget för varje budgetår. Separata revisionsförklaringar utarbetas för Europeiska utvecklingsfonden och för var och en av de 40 EU-byråerna och EU-organen. Revisionsarbetet görs mellan juni år n till juni år n+1 så att årsrapporterna kan offentliggöras i november år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Under 2010 kommer revisionsrätten således att arbeta med att slutföra och offentliggöra revisionsförklaringen för budgetåret 2009 och inleda arbetet med budgetåret När revisionsrätten utför sitt arbete strävar den efter att presentera tydliga slutsatser om hur redovisningen och den ekonomiska förvaltningen fungerar på de olika budgetområdena och också att ge praktiska och kostnadseffektiva rekommendationer i de fall då förbättringar kan göras. Revisionsrättens årsrapport om den allmänna budgeten för 2009 kommer även fortsättningsvis att bygga på den nya struktur som infördes till årsrapporten för 2007 och som speglar hur budgeten är uppställd 12. Granskningsresultaten presenteras i kapitel som behandlar logiska grupper av verksamhetsområden som är nära men inte helt anpassade till rubrikerna i den nya budgetramen. Revisionsrätten kommer att fortsätta med arbetet att göra presentationen av resultaten och slutsatserna tydligare och enhetligare så att förståelsen och läsbarheten ökar och det blir lättare att jämföra resultaten med och mellan verksamhetsområdena och från år till år. 11 Närmare information om DAS-metoden finns på revisionsrättens webbplats ( 12 Revisionsrätten har inrättat en DAS Think Tank (tankesmedja om DAS) som ska spegla de olika aspekterna av utformningen på revisionsförklaringen, bland annat frågan om hur områdena för de särskilda bedömningarna ska definieras.

38 36 RESULTAT MÄTNING OCH FÖRBÄTTRING 36 CENTRALA RESULTATINDIKATORER Under 2008 beslutade revisionsrätten att upprätta ett system med centrala resultatindikatorer för både revision och annan verksamhet för att mäta i hur hög grad revisionsrätten har uppnått sina strategiska mål och målen i det årliga arbetsprogrammet. Syftet med centrala resultatindikatorer är att förbättra den interna och externa redovisningsskyldigheten och höja arbetets effektivitet och kvalitet. VARFÖR CENTRALA RESULTATINDIKATORER? För att informera ledningen om hur revisionsrätten som organisation klarar sig i förhållande till de mål som den har ställt upp. För att stödja beslutsfattandet genom att rikta organisationens uppmärksamhet på effektivitetsfrågor och gynna förbättringar. För att ge intressenterna information om relevanta aspekter av revisionsrättens resultat. De centrala resultatindikatorerna är inriktade på hur revisionsrätten uppnår sina strategiska mål och omfattar revisionskvalitet, output, effekt och sund förvaltning av revisionsrättens resurser. De centrala resultatindikatorerna visar revisionsrättens kollektiva resultat och är en integrerad del av revisionsrättens förvaltningssystem.

39 REVISIONSRÄTTENS CENTRALA RESULTATINDIKATORER 37 1 Utlåtande från de viktigaste användarna av revisionsrättens rapporter om kvaliteten på och effekten av revisionsrättens revisioner. 2 Utlåtande från revisionsobjektet om kvaliteten på och effekten av revisionsrättens revisioner. 3 Betyg från en panel med externa experter om innehållet i och utformningen av revisionsrättens rapporter. 4 Procentandel av rekommendationerna efter en revision som (a) godtas av revisionsobjektet, (b) genomförs av revisionsobjektet inom ett visst antal år. 5 Antalet antagna rapporter i förhållande till antalet planerade rapporter. 6 Antalet rapporter som antas enligt tidsplanen. 7 Procentandel av sammanställningarna av preliminära granskningsresultat som lämnas i tid. 8 Extern bedömning av revisionsrättens ekonomiska förvaltning: (a) Den externa revisorns uttalande. (b) Beslut från den myndighet som beviljar ansvarsfrihet. 9 Grad av trivsel bland revisionsrättens personal. 10 Antalet fortbildningsdagar per anställd i genomsnitt. Revisionsarbetets kvantitet och kvalitet kan även förbättras om man tittar på de effekter som revisionsrättens rapporter och yttranden har på den ekonomiska förvaltningen. Fyra centrala resultatindikatorer (1 4) är inriktade på mätning av effekterna av re visions rä ttens arbete. De ingår i revisionsrättens årliga arbetsprogram för 2010.

40 38 Antalet antagna rapporter i förhållande till antalet planerade rapporter År 2009 antog revisionsrätten 91 % av det planerade antalet rapporter. Årsrapporten och alla särskilda årsrapporter antogs som planerat. När det gäller särskilda rapporter antogs 18 jämfört med de 24 som var planerade. De sex återstående rapporterna befann sig i den sista rapporteringsfasen den 31 december Antalet rapporter som antas enligt tidsplanen År 2009 antog revisionsrätten 67 % av sina rapporter inom den fastställda tidsplanen. Årsrapporten och alla särskilda årsrapporter antogs i tid. På grund av förseningar med de särskilda rapporterna nådde revisionsrätten inte det uppsatta målet för den centrala resultatindikatorn 6. Det krävs ytterligare ansträngningar för att tidsplanen för att anta särskilda rapporter ska hållas. Mäta antalet sammanställningar av preliminära granskningsresultat som lämnas i tid Revisionsrätten informerar revisionsobjektet om sina inledande granskningsresultat i en sammanställning av preliminära granskningsresultat. Revisionsrätten har för avsikt att varje år leverera sammanställningarna 10 % snabbare med det långsiktiga målet att 80 % av sammanställningarna ska lämnas inom den fastställda tidsplanen (två månader efter det sista granskningsbesöket). Under 2009 ökade antalet sammanställningar som lämnades i tid med 16 % jämfört med Extern bedömning av revisionsrättens ekonomiska förvaltning: (a) Den externa revisorns uttalande. (b) Beslut från den myndighet som beviljar ansvarsfrihet Revisionsrättens externa revisor lämnade en ren revisionsberättelse/ett uttalande utan reservation avseende årsredovisningen och medelsanvändningen, och Europaparlamentet beviljade ansvarsfrihet på rekommendation av rådet. Grad av trivsel bland revisionsrättens personal Av en intern enkät 2009 om personalens trivsel framkom att 86 % av revisionsrättens personal generellt sett var nöjda med sitt arbete (mål 80 %) och att det övergripande måttet på personalens trivsel uppgick till 2,8 på en fyrgradig skala (mål 2,5). Antalet fortbildningsdagar per revisor i genomsnitt (inte språkkurser) I enlighet med riktlinjer från IFAC Internationella revisorsförbundet försöker revisionsrätten att i genomsnitt anordna 40 timmar (fem dagar) fortbildning för varje revisor. Under 2009 var genomsnittet fyra dagar. Ytterligare anstängningar kommer att göras för att garantera att målet uppnås under 2010.

41 INTERNATIONELLT SAMARBETE 39 Revisionsrätten fortsatte att aktivt och till fullo delta i det internationella samarbetet i följande sammanhang: 39 Kontaktkommittén som samlar ordförandena för de högre revisionsorganen i EU:s medlemsstater och revisionsrättens ordförande. Nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer. Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai). Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai). Revisionsrätten deltog aktivt i dessa organisationers årliga möten och bidrog till att förbättra internationella revisionsstandarder och revisionsmetoder. Revisionsrätten var också aktiv i kommittéer och arbetsgrupper som inrättats av dem. Revisionsrätten gjorde särskilt följande: Var ordförande i kontaktkommitténs arbetsgrupper för gemensamma re vi sionsstan darder och för mervärdesskatt. Deltog i kontaktkommitténs arbetsgrupper för de högre revisionsorganens nationella rapporter och för strukturfonderna. Var representerad i Eurosais arbetsgrupper för miljö respektive IT, i Eurosais arbetsgrupp som håller på att ta fram en vägledning om bästa praxis för att uppnå kvalitet och i Eurosais utbildningskommitté och Eurosais särskilda arbetsgrupp för revision av medel som avsätts till stöd vid humanitära katastrofer och naturkatastrofer. Var ordförande i Intosais arbetsgrupp för redovisningsskyldighet för och revision av bistånd vid katastrofer. Deltog i Intosais underkommittéer om redovisningsrevision, granskning av regelefterlevnad och effektivitetsrevision och i Intosais särskilda arbetsgrupp om den globala finanskrisen.

42 40 PERSONAL OCH STÖDFUNKTIONER 40 Revisionsrättens viktigaste tillgång är personalen. Den 31 december 2009 hade revisionsrätten 880 anställda (bestående av tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda, men ledamöter, utstationerade nationella experter och praktikanter oräknade). Personalen utgörs av 525 anställda som arbetar med revisionsrelaterade uppgifter (däribland 115 personer i ledamöternas kanslier), 163 inom översättning, 171 anställda med administrativa uppgifter och 21 personer i ordförandens kansli. De anställda har mycket olika akademisk och yrkesmässig bakgrund, och kvaliteten på deras arbete och engagemang återspeglas i institutionens output. FÖRDELNING AV TJÄNSTERNA VID REVISIONSRÄTTEN PER DEN 31 DECEMBER (tillsatta och vakanta tjänster) Tjänster knutna till revision Översättning Administrativt stöd Ordföranden Totalt Revisionsrätten har föresatt sig att uppnå sitt strategiska mål att öka effektiviteten genom optimal användning av resurserna. Därför fortsatte revisionsrätten under 2009 att inrikta all verksamhet på att söka efter och uppnå potentiella effektivitetsvinster genom att förenkla förfarandena och effektivisera enheterna. Särskilt stödresurser som blev tillgängliga efter sådana effektivitetsvinster omfördelades i så stor utsträckning som möjligt till revisionen. Detta är en pågående process vars effekter kommer att bli mer märkbara under Revisionsrätten har tagit fram en central resultatindikator (nr 9) för personalavdelningen för att bedöma personalens grad av trivsel (se s. 37). Revisionsrätten genomförde en enkät om personalens trivsel för att få information om detta och för att underbygga beslutsfattandet på området. Revisionsrätten håller för närvarande på att vidta åtgärder för att dra full nytta av de möjligheter som identifierats för att uppnå bättre resultat under de kommande åren.

43 ANDEL KVINNOR OCH MÄN 41 Personalen består av nästan lika många kvinnor som män % 46 % 51 % 49 % Diagrammet nedan visar andelen män och kvinnor per ansvarsnivå den 31 december I likhet med övriga EU-institutioner tillämpar revisionsrätten en politik för lika möjligheter för kvinnor och män i sin personalförvaltning och vid rekrytering. Revisionsrätten är medveten om att den mer aktivt måste arbeta för att främja lika behandling av kvinnor och män när den rekryterar personal på högre ledningsnivå. 17 av de 64 direktörerna och avdelningscheferna/enhetscheferna (26,5 %) är kvinnor, vilket är en liten ökning jämfört med 2008 (24 %). Flertalet av dem arbetar dock vid översättningsdirektoratet och inom administrationen. Det ökade antalet kvinnor på AD-nivå speglar revisionsrättens senaste rekrytering. 43 % av personalen är kvinnor på AD5 AD8-nivå. Direktörer och enhetschefer % 24 % 73,5 % 26,5 %

44 42 Revisorer handläggare (AD-nivå) % 33 % 63 % 37 % Assistenter sekreterare (AST-nivå) % 73 % 33 % 67 % ÅLDERSPROFIL Åldersdiagrammet nedan över de 862 anställda i aktiv tjänst vid revisionsrätten den 31 december 2009 visar att revisionsrätten är en ung institution med 61 % anställda under 45 år. Bland de 99 anställda som är 55 år eller äldre återfinns 24 av de 64 direktörerna och avdelningscheferna/enhetscheferna, vilket betyder att den högre ledningen i stor utsträckning kommer att bytas ut under de närmaste fem till tio åren

45 REKRYTERING 43 Revisionsrättens rekryteringspolitik följer samma allmänna principer och anställningsvillkor som övriga EU-institutioner, och personalstyrkan utgörs av både fast anställda tjänstemän och av personal med tillfälliga kontrakt. Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar allmänna uttagningsprov för tjänster vid revisionsrätten. Revisionsrätten erbjuder också praktikplatser på tre till fem månader till ett begränsat antal personer med universitetsutbildning. Under 2009 rekryterade revisionsrätten 112 personer: 69 tjänstemän, 14 tillfälligt anställda och 29 kontraktsanställda. Rekryteringen är beroende av att det finns reservlistor över tillräckligt många godkända sökande som klarat Epsos uttagningsprov. Revisionsrätten lyckades rekrytera ett lämpligt antal personer under De 73 lediga tjänsterna den 31 december 2009 minskade markant med 33 % till 49 den 26 januari 2010 och kommer att fortsätta sjunka kraftigt under de kommande månaderna till följd av att revisionspersonal träder i tjänst efter en nyligen genomförd rekryteringskampanj. Det fanns 68 lediga tjänster den 31 december Revisionsrätten lyckades också förkorta den genomsnittliga tidsåtgången för rekrytering under För personal som rekryterades från Epsos uttagningsprov AD/126/08 offentliggjordes reservlistan i augusti och de första godkända sökandena började i november, bara tre månader senare. FORTBILDNING Revisionsyrket kräver kontinuerlig fortbildning. Vidare gör revisionsrättens specifika revisionsmiljö att det behövs revisorer med goda språkkunskaper. Under 2009 genomgick varje anställd vid revisionsrätten i genomsnitt nio dagars fortbildning. Språkkurserna svarade för 64 % av det totala antalet fortbildningsdagar 2009 jämfört med 48 % under Om man räknar bort språkkurserna ägnade revisorerna fyra dagar åt fortbildning under 2009 (se central resultatindikator 10 på s. 38). Denna siffra väntas öka under 2010 på grund av den obligatoriska fortbildningen för nyrekryterad personal. Revisionsrätten satsar också på att införa repetitionskurser på viktiga revisionsområden. Utifrån det långsiktiga strategiska målet Lärande och utveckling och den vägledande planen för fortbildning liksom de fortbildningsplaner som antogs 2009 har utbildningsenheten förbättrat innehållet i fortbildningen och tagit fram nya kurser i enlighet med de prioriteringar som revisionsrätten har bestämt. Vidare har samarbetet med andra institutioner och interinstitutionella organ, såsom Europeiska förvaltningsskolan, fortsatt på ett framgångsrikt sätt. I ruta 5 presenteras personalen vid en enhet inom en revisionsgrupp vid revisionsrätten. Detta ger en inblick i det arbete som utförs och en bild av de personer som deltog.

46 44 RUTA 5 TEAMET BAKOM RAPPORTEN OM PROJEKT PÅ OMRÅDET RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR FÖR VÄSTRA BALKAN Länderna på västra Balkan har varit hårt drabbade av våld i det förflutna. Europeiska unionen har intresse av att främja säkerhet och stabilitet på lång sikt i regionen. Rättstatsprincipen, säkra gränser och korruptionsbekämpning är nödvändiga förutsättningar för en EU-anslutning och en stor utmaning för västra Balkan. Europeiska kommissionen är den största ekonomiska givaren i området. Revisionsrättens rapport 2009 om måluppfyllelsen i kommissionens projekt på området rättsliga och inrikes frågor för västra Balkan (Särskild rapport nr 12/2009) gav en inblick i detta synnerligen viktiga område. Revisorerna granskade både investeringsprojekt och institutionsuppbyggnadsprojekt på fyra delområden: asyl och migration, integrerad gränsförvaltning, rättsväsen och polisväsen. Trettiotre avslutade projekt granskades på plats, bland annat ett asylcentrum och ett fängelse i Albanien och en domstol för mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser i Bosnien och Hercegovina. Revisorerna besökte också flera EU-finansierade gränsövergångsställen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien för att bedöma huruvida EU-insatsen hade haft någon effekt. Teamet bakom revisionen samarbetade nära med den föredragande ledamoten Maarten B. Engwirda. Raija Peltonen och Ossi Louko var de avdelningschefer som ansvarade för övervakningen av revisionen och granskningsledare var Jussi Bright. De revisorer som deltog var Enrico Grassi och Miroslav Matej. Även Horst Fischer och Jan Pieter Lingen från Maarten B. Engwirdas kansli spelade en viktig roll i revisionen. Från vänster till höger: Raija PELTONEN, enhetschef, Jan Pieter LINGEN, kanslichef, Horst FISCHER, attaché vid kansliet, Jussi BRIGHT, granskningsledare och revisor, Maarten B. ENGWIRDA, ledamot av revisionsrätten, Ossi LOUKO, enhetschef, Enrico GRASSi, revisor, Miroslav MATEJ, revisor.

47 ÖVERSÄTTNING 45 Översättning utgör ett viktigt stöd till revisionsverksamheten som gör det möjligt för revisionsrätten att fullgöra sitt uppdrag och uppfylla sina mål när det gäller kommunikation. Under 2009 ökade den totala mängden översatt arbete med 5,2 % jämfört med Andelen översättningar som gjordes i tid var över 95 %. Det språkliga stödet till revisorer vid granskningsbesök och vid utarbetandet av rapporter har ökat under Översättningsdirektoratet gav också stöd till Intosais arbetsgrupper och tillgodosåg andra särskilda behov som gäller revisionsrättens revisionsverksamhet. I januari 2010 infördes en ny dataapplikation (Artemis) som på ett mer effektivt sätt ska hantera översättningsarbetet. INFORMATIONSTEKNIK Direktoratet för informationsteknik tillhandahåller viktiga verktyg och tjänster till revisorerna. Under 2009 gjordes följande viktiga förändringar: Förenkling av processer och fortsatt övergång till en papperslös kontorsmiljö genom att ett system för automatiskt godkännande (visa) och elektroniska formulär och elektroniska underskrifter har införts och att arbetet med att införa ett system för dokumenthantering har påbörjats. Säkerheten i revisionsrättens IT-infrastruktur stärktes i och med inrättandet av en central för återställning och uppgraderingen av plattformen för Lotus Notes som utgör stommen i revisionsrättens system för viktig meddelandehantering och dokumentation/arkivering av revisioner. En långsiktig IT-plan för antogs som ska göra det möjligt att anpassa IT till revisionsrättens centrala strategiska revisionsmål och att fortsätta ansträngningarna för att leverera tjänster av yppersta kvalitet.

48 46 ADMINISTRATION OCH INFRASTRUKTUR Direktoratet för finanser och stöd tillhandahåller administrativa tjänster och infrastruktur. Detta omfattar mekanismer för interna kontroller och bokföring samt administrativa och logistiska tjänster. Under 2009 koncentrerade direktoratet sig på att omorganisera sina tjänster för att öka effektiviteten och ändamålsenligheten och frigöra resurser för omfördelning till revisionen. Denna omorganisation ledde till att antalet enheter vid direktoratet minskade (från fem till tre) och till att ett antal tjänster omfördelades till revisionsenheterna. En stor del av direktoratets arbete har handlat om uppförandet av revisionsrättens nya byggnad (K3-byggnaden). Efter det att en inbjudan att lämna anbud hade gjorts utsågs en projektansvarig Byggnadsarbetet kommer att påbörjas i mars 2010 och förväntas vara klart Projektet följer tidsplanen och håller sig inom budgeten.

49 GRANSKNINGSBESÖK 47 Revisionsrättens revisionsarbete kräver att revisorerna besöker medlemsstaterna och andra länder som tar emot EU-medel för att inhämta tillräckliga revisionsbevis. Vanligtvis besöks centrala och lokala förvaltningar som deltar i behandlingen, förvaltningen och betalningen av EU-medel och de slutmottagare som tar emot dem. Ett granskningsteam består i allmänhet av två eller tre revisorer, och ett granskningsbesök varar i regel upp till två veckor beroende på vilken typ av granskning som ska genomföras och reseavstånd. Inom EU görs granskningsbesöken ofta i samarbete med det högre revisionsorganet i den medlemsstat som besöks, vilken bidrar med värdefullt logistiskt och praktiskt stöd. I diagrammet nedan finns en sammanställning av de granskningsbesök som revisionsrätten gjorde inom EU:s medlemsstater (300) under Den gjorde även 36 granskningsbesök utanför unionen under GRANSKNINGSBESÖK MEDLEMSSTATER (TOTALT: 300) Frankrike Tyskland Spanien Italien Grekland Storbritannien Polen Portugal Belgien Nederländerna Danmark Ungern Österrike Sverige Tjeckien Slovakien Litauen Irland Slovenien Lettland Rumänien Cypern Finland Bulgarien Luxemburg Malta Estland

50 48 FINANSIELL INFORMATION 48 GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN 2009 Användningen av de budgetanslag som tilldelades revisionsrätten för budgetåret 2009 sammanfattas i tabellen nedan. Under 2009 utnyttjades den totala budgeten till mer än 92 %. För avdelning 1 (personer som arbetar vid institutionen) var utnyttjandegraden 88 %, där kapitel 14 (övrig personal och externa tjänster) hade den lägsta utnyttjandegraden (82 %). Detta beror främst på vakanta och icke tillsatta tjänster och gjorda besparingar. För avdelning 2 (byggnader, lös egendom, utrustning och diverse driftsutgifter) ligger den genomsnittliga utnyttjandegraden på nära 100 %. Betalningarna inom kapitel 20 (fast egendom, byggnader ) påverkas av uppförandet av revisionsrättens andra utbyggnad, K3-byggnaden. Den första finansieringsdelen på 55 miljoner euro för detta byggnadsprojekt ingick i 2009 års budget. Man har ingått åtaganden för detta belopp och en del av det betalades De återstående anslagen för K3-byggnaden fördes över till 2010 och ska täcka de kontrakt som den projektansvarige har ingått med byggnadsföretag för revisionsrättens räkning. Anslagen kommer att användas i enlighet med det förslag som revisionsrätten lämnade till Europaparlamentet och rådet i slutet av BUDGETÅRET 2009 Slutliga anslag Åtaganden Betalningar % använda (åtaganden/anslag) (1 000 euro) 10 Ledamöter av institutionen 12 Tjänstemän och tillfälligt anställda 14 Övrig personal och externa tjänster 162 Granskningsbesök 161, 163, 165 Övriga utgifter för personer knutna till institutionen Delsumma avdelning 1 20 Fast egendom 210 Informationsteknik och telekommunikation 212, 214, 216 Inventarier och tillhörande kostnader 23 Löpande administrativa utgifter 25 Sammanträden och konferenser 27 Information och offentliggörande Delsumma avdelning ,59 86,86 82,66 86,66 85,96 87,66 99,97 99,84 94,12 91,75 99,09 97,22 99,74 Revisionsrätten totalt ,39

51 BUDGETEN FÖR Revisionsrättens budget för 2010 utgör cirka 0,1 % av EU:s totala budget, eller omkring 1,87 % av EU:s budget för administration och institutioner. I tabellen nedan visas hur anslagen är fördelade mellan de olika budgetposterna. Personalanslagen uppgår till cirka 76 % av totalbeloppet Budgeten för 2010 har minskat med 21 % jämfört med 2009, främst på grund av de lägre anslagen till revisionsrättens nya byggnad (K3). Den totala kostnaden för uppförandet av K3-byggnaden uppskattas till 79 miljoner euro som ska finansieras fyra år i rad: 55 miljoner euro 2009; 11 miljoner euro 2010; 7 miljoner euro 2011 och 6 miljoner euro BUDGET (1 000 euro) 10 Ledamöter av institutionen 12 Tjänstemän och tillfälligt anställda 14 Övrig personal och externa tjänster 162 Granskningsbesök 161, 163, 165 Övriga utgifter för personer knutna till institutionen Delsumma avdelning 1 20 Fast egendom 210 Informationsteknik och telekommunikation 212, 214, 216 Lös egendom och tillhörande kostnader 23 Löpande administrativa utgifter 25 Sammanträden och konferenser 27 Information och offentliggörande Delsumma avdelning 2 Revisionsrätten totalt

52 50 TJÄNSTEN FÖR INTERNREVISION Revisionsrättens tjänst för internrevision ska hjälpa revisionsrätten att nå sina mål genom att systematiskt och metodiskt utvärdera riskhanteringen, internkontrollen och ledningsrutinerna. Tjänsten för internrevision kommer också med förslag på hur revisionsrättens effektivitet kan förbättras. För detta krävs att internkontrollsystemen inom revisionsrätten utvärderas kontinuerligt så att det går att bedöma deras ändamålsenlighet. Under 2009 var revisionsrättens tjänst för internrevision främst inriktad på redovisningsrevision (räkenskapskontroll), en genomgång av förhandskontrollen, en granskning av löneutbetalningarna, en granskning av bevakningskontona, en uppföljning av kontraktsförfaranden och förfaranden för offentlig upphandling och även en analys av befordringsgången för personalen. Flertalet av de rekommendationer som internrevisorn gjorde under 2009 godtogs av revisionsobjekten och togs med i planerna för korrigerande åtgärder. Revisionsrättens revisionskommitté övervakar internrevisorns verksamhet och garanterar hans eller hennes oberoende. Vidare diskuterar den och tar del av internrevisorns arbetsprogram och rapporter, och begär (vid behov) att internrevisorn gör särskilda revisioner. År 2009 certifierades tjänsten för internrevision på ett oberoende och positivt sätt av ett externt oberoende revisionsföretag, Deloitte S.A. Deloittes arbete ledde till följande resultat: Sammantaget följer Europeiska revisionsrättens tjänst för internrevision i allmänhet den internationella sammanslutningen av internrevisorers definition av internrevision, god revisorssed och internationella standarder för god internrevisionssed. Tack vare detta får tjänsten för internrevision använda frasen följer de internationella standarderna för god internrevisionssed i kommande rapporter tills en ny extern bedömning görs inom de närmaste fem åren.

53 EXTERN REVISION AV REVISIONSRÄTTEN 51 Den oberoende externa revisorns rapport om revisionsrättens räkenskaper för budgetåret 2008 offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 23 oktober 2009 (EUT C 254, ). I revisionsuttalandet formulerade revisionsrättens externa revisor (Pri ce wa ter hou se- Coopers SARL) följande slutsatser: När det gäller årsredovisningen: Vi anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning per den 31 december 2008 liksom av dess ekonomiska resultat och kassaflöden under det år som slutade vid samma datum, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002, kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 med genomförandebestämmelser för denna förordning och Europeiska revisionsrättens redovisningsbestämmelser. När det gäller användning av resurser och kontrollåtgärderna: Vid den granskning som beskrivs i denna rapport och på grundval av kriterierna ovan, har det inte kommit fram några omständigheter som i något väsentligt avseende tyder på att: a) de resurser som tilldelats revisionsrätten inte har använts för avsedda ändamål, b) att kontrollåtgärderna inte ger nödvändiga garantier för att de finansiella transaktionerna följer gällande regler och förordningar.

54 52 DEKLARATION AV DEN DELEGERADE UTANORDNAREN 52 Jag, Europeiska revisionsrättens generalsekreterare, intygar härmed i min egenskap av delegerad utanordnare att de uppgifter som lämnats till revisionsrätten för att den ska kunna utarbeta denna rapport är sanna och riktiga 13, att jag har uppnått rimlig säkerhet om att de resurser som tilldelats de verksamheter som beskrivs i rapporten har använts för avsedda ändamål och i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, befintliga kontrollförfaranden ger nödvändiga garantier när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet 14. Denna rimliga säkerhet grundar sig på min egen bedömning och på den information som jag förfogar över, till exempel resultaten av efterhandskontrollerna och internrevisorns och den externa revisorns rapporter för de föregående budgetåren. Jag intygar att jag inte känner till någonting som inte har nämnts i rapporten och som skulle kunna skada institutionens intressen. Utfärdad i Luxemburg den 12 februari Eduardo Ruiz García Generalsekreterare 13 Här betyder sanna och riktiga en tillförlitlig, fullständig och korrekt bild av förhållandena vid revisionsrätten. 14 Här betyder underliggande transaktioner de transaktioner som jag är delegerad utanordnare för.

55

56

57 Europeiska revisionsrätten Årlig verksamhetsrapport för 2009 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå s ,7 cm ISBN doi: /40743

58

59 Var får man tag i EU:s publikationer? Publikationer för försäljning Via EU Bookshop ( I bokhandeln. Ange titel, förlag och/eller ISBN-nummer. Genom att kontakta ett av våra försäljningsombud. Deras kontaktuppgifter hittar du under Försäljningsombud på följande webbadress: Du kan också skicka ett fax till följande nummer: Kostnadsfria publikationer Via EU Bookshop ( Vid Europeiska kommissionens representationskontor och delegationer. Deras kontaktuppgifter hittar du på följande webbadress: Du kan också skicka ett fax till följande nummer: