r a p p o r t 2000:1 Arkeologisk utredning 1999 inom del av Timboholms industriområde, kv. Karlslund m.m., Skövde socken och kommun, Västergötland

Transkript

1 Västergötlands museum r a p p o r t 2000:1 Arkeologisk utredning 1999 inom del av Timboholms industriområde, kv. Karlslund m.m., Skövde socken och kommun, Västergötland Maria Norrman

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 UTREDNINGENS SY FTE... 3 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMHJÖ... 3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 4 Bebyggelseutvecklingen inom området... 4 BESKRIVNING AV UTREDNINGEN... 5 RESULTAT AV UTREDNINGEN... 5 Avsökning med metalldetektor... 6 TOLKNING... 6 SAMMANFATTNING OCH UTVÄRDERING... 7 BILAGOR... 8 Sammanställning av grävda schakt...8 Schaktplan... 9 Fyndlista Arkiv, register och litteratur Tekniska och administrativa uppgifter Arkivmaterial Denna rapport har framställts i 14 exemplar. Kopior kan beställas från Västergötlands museum, Box 253, Skara. Tel

3 RAPPORT Arkeologisk utredning inom del av Timboholms industriområde, kv Karlslund m.m., Skövde socken, Skövde kommun, Vg INLEDNING Med anledning av planer att utvidga detaljplanen för industriområdet Timboholm, kv Karlslund m.m. i Skövde har Skövde kommun gett Västergötlands museum i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning inom det berörda området. Länsstyrelsen har, p.g.a. risk för fomlämning ej synlig ovan mark, beslutat om en särskild arkeologisk utredning (Länsstyrelsens beslut dnr ). Fältarbetet genomfördes i juni 1999 och för fält- och rapportarbetet svarade Maria Norrman. För kostnaderna har Skövde kommun svarat. Fig. 1. Karta med utredningsområdet samt fomlämningar i närområdet markerade. Utdrag ur ekonomisk karta 8D 4h och 8D 5h, skala 1:

4 UTREDNINGENS SYFTE Utifrån de kända fornlämningar som finns i närområdet, fynd av Sveriges genom tidernas största guldskatt samt indikationer om förhistorisk boplats vid tidigare undersökningar så finns det sannolika skäl att misstänka förekomst av under mark dolda fornlämningar inom utredningsområdet. Utredningens övergripande syfte har alltså varit att undersöka om det berörda markområdet rymmer sådan förekomst. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Utredningsområdet är beläget i östra utkanten av Skövde och utgörs idag av till övervägande del odlad åkermark. Centralt inom området ligger en redan etablerad industrifastighet med en större byggnad och vid denna en asfalterad plan. Terrängen är till stora delar närmast flack med endast mindre nivåskillnader. I områdets nordvästra delar sluttar dock terrängen relativt brant ner mot ett mindre vattendrag. Jordarterna inom området utgörs i huvudsak av lera. Fig. 2. Vy över utredningsområdet med fyndplatsen fö r Timboholmsskatten i bakgrunden, markerad med pil. I anslutning till utredningsområdet finns flera idag kända fasta fornlämningar och fyndplatser registrerade. Strax väster om utredningsområdets västra gräns ligger Raä nr 38 och 58 i Skövde sn. Dessa utgörs av en treudd samt en grupp med fyra stensättningar. Raä nr 33 i Skövde sn, belägen drygt 100 meter norr om utredningsområdets nordvästra gräns, utgörs av fyndplatsen för Sveriges genom tidernas största guldfynd. Fyndet gjordes årl904 i ett grustag och bestod av två guldtackor samt två guldkedjor bestående av 10 respektive 16 ringar med en sammanlagd vikt om ca 6,8 kilo. Ytterligare fynd av guld i form av en flätad armring gjordes vid platsen för Raä nr 100 i Skövde sn. Samtliga fornlämningar redovisas i fig. 2. 3

5 Skövde socken Raä nr Beskrivning R/ej R 33 Fyndplats för guldskatt best av 2 guldtackor, 2 guldkedjor best av 10 resp 16 ringar, sammanlagd vikt ca 6,8 kilo, påträffad i grustag ej R 38 Grav, treudd, 7-8 m långa sidor R 40 Stensättning, rund 6 m i diameter R 58 Gravgrupp, 4 runda stensättningar, 4-6 m diameter och 0,1 m höga R 100 Fyndplats för flätad armring av guld, påträffad 1930 vid täckdikning ej R 132 Fyndplats för 1 tjocknackig flintyxa med hålegg ej R Fig. 2. Kända fornlämningar inom närområdet. Utdrag ur Fomminnesregistret för Skövde socken. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Vid anläggandet av Östra leden år 1982 föregick alla schaktningsarbeten i anslutning till fomlämning 33 av antikvarisk kontroll. En mindre förundersökning genomfördes även. Vid denna påträffades boplatsspår i form av en härd samt mörk kultuijord och keramikskärvor från järnåldern vilket framgår av en skrivelse från Skaraborgs länsmuseum till Länsstyrelsen efter det att undersökningen avslutats. Lägena för schakten kan ej fastställas annat än att de refererar till en arbetsplan upprättad för området kring nuvarande Timboholms trafikplats. Den slutsats som kan dras av undersökningen inom området är att man påträffade fragmenteriskt bevarade boplatsspår, möjligen från äldre järnålder, vilka inte vid tillfället bedömdes kräva ytterligare undersökning. Vid en arkeologisk utredning 1995, inför en ombyggnad av väg 46/48, påträffades en kilometer sydväst om idag berört område ett tidigare ej känt boplatsområde. Detta undersöktes vidare vid en förundersökning 1996 och visade sig innehålla boplatslämningar från tiden 400 f Kr e Kr. Lämningarna härrör från perioden äldsta järnålder fram till tidig medeltid. Ytterligare undersökningar kan bli aktuella om den planerades nydragningen av vägen blir aktuell. Bebyggelseutvecklingen inom området Utifrån den kunskap som finns om redan kända fornlämningar och fyndplatser i närområdet vet vi att området hyst befolkning redan under stenålder. Fynd av stenyxor, skafthålsyxa och flintyxa samt föremål av flinta har påträffats. Fynd och fomlämningar som med säkerhet kan föras till bronsålder saknas idag. Från äldre och yngre järnålder finns både kända boplatsområden och gravar. Skövde omnämns redan under 1200-talet som ort i äldre Västgötalagen under namnet Sködwe. Området har, utifrån den kunskap vi har idag, varit kontinuerligt bebott sedan stenålder och fram till våra dagar. Äldre lantmäteriakter har eftersökts på Lantmäterimyndigheten i Mariestad dock utan resultat. På den äldre ekonomiska kartan från finns bebyggelse markerad i utredningsområdets östra del. Marken utnyttjas vid denna tidpunkt till övervägande del som åkermark. Mindre områden utmed vattendraget samt i anslutning till bebyggelsen och direkt väster om utredningområdet, där de förhistoriska gravarna ligger, har utgjort trädbevuxen mark, troligen nyttjat som betesmark. Den gård som 4

6 har legat inom utredningsområdet har på den ekonomiska kartan från 1960 namnet Grönedal. I dag finns ingen bebyggelse kvar. Denna revs under 1990-talet. BESKRIVNING AV UTREDNINGEN Syftet med den arkeologiska utredningen har varit att utröna huruvida fomlämning ej synlig ovan mark finns inom det berörda området eller inte. I ett inledningsskede genomfördes arkivsökning vid Västergötlands museum samt visst studium av äldre kartmaterial. Därefter vidtog en inventering av hela det berörda området. Vid detta tillfälle konstaterades att hela området med åkermark låg i träda. Detta fick till följd att den ytavsökning som planerats endast gjordes översiktligt. Ytor inom utredningsområdet valdes, utifrån topografiskt sett lämpliga lägen, ut for avsökning med metalldetektor. Dessa lägen utgjordes av de flacka höj dpartier och avsatser som fanns inom områdets västra delar i anslutning till gravarna samt längs med det mindre vattendraget i områdets nordvästra del. Avsökning med metalldetektor samt sökschaktgrävning med maskin vidtog därefter. Vid denna användes en hjulburen runtomsvängande grävmaskin med en 1,5 meter bred planeringsskopa. Syftet med att använda metalldetektor var att lägga ytterligare en dimension till de metoder som traditionellt används vid arkeologiska utredningar. Framför allt för att kunna påvisa eventuella lämningar efter en tidig metallhantering inom området. För avsökningen med metalldetektor svarade Hans Alm. Denne har tidigare bl.a. anlitats av Statens Historiska museum samt vid fyndplatsen för Vitteneguldet i N. Björke socken, Trollhättans kommun för liknande uppdrag. RESULTAT AV UTREDNINGEN Inga indikationer om förhistorisk aktivitet påträffades vid ytinventeringen av det berörda området. I övrigt påträffades i områdets östra del husgrunder hörande till den gård vid namn Grönedal som legat här. Delar av bebyggelsen fanns kvar här in på 1990-talet. Lämningar efter ett äldre odlingslandskap i form av t.ex. stenmurar, odlingsrösen, åkerytor med ålderdomlig form m.m. saknas helt då sådana, i den mån de har existerat, förmodligen tagits bort i samband med den omfattande odlingsverksamheten under senare tid. Området uppvisar ett landskap som är format och påverkat av det intensiva nyttjandet av odlingsbar mark som ägt rum under talet och första hälften av 1900-talet. Totalt grävdes 23 schakt med maskin, med en bredd om vanligen 1,5 meter. Dessa varierade i längd mellan 9 och 60 meter. Matjordslagrets tjocklek varierade mellan 0,25 och 0,45 meters tjocklek, vanligen 0,25-0,3 m. En sammanställning av samtliga grävda schakt finns i bilaga 1. Där redovisas schaktens storlek samt gjorda fynd och iakttagelser. Schaktens läge redovisas på karta i skala 1:2000, se bilaga 2. De schakt som placerades i områdets västra del förlädes dels i anslutning till de fynd som gjordes vid den första avsökningen med metalldetektor, dels utifrån topografiska lägen, d.v.s. de flacka förhöjningar som fanns inom området. Trots att området relativt sett är högt beläget var matjordslager och den sterila botten påfallande blöt/ sank. Inga spår av fast fomlämning ej synlig ovan mark påträffades eller iakttogs inom de grävda schakten. 5

7 Avsökning med metalldetektor Avsökning med metalldetektor utfördes före schaktdragningen med maskin inom vissa ytor, se bilaga 2. Växtligheten var dock hög vilket gjorde att förutsättningarna inte var de bästa. I området beläget mellan de kända förhistoriska gravarna samt industrifastigheten gjordes i samband med avsökning med metalldetektor trots detta flera fynd av metallföremål. Dessa utgjordes av varierande metaller som aluminium, järn, brons, silver, bly och tenn. Det stora flertalet föremål var sentida, t.ex. kapsyler i olika varianter samt jämspikar mm. Några av fynden kan dock ha en äldre datering som de fynd av blysmältor och blyslagg som gjordes, fnr 1, 2 och 3, se bilaga 3. P.g.a. den höga växtligheten ändrades metoden för avsökningen och istället genomsöktes de schakt som grävdes med maskin, skiktvis ner till steril botten. Avsökningen resulterade i totalt 8 fynd utgörande av 4 blysmältor, 1 bronsfragment (ej daterat), 1 silverfragment med omering (ej daterat), 1 mynt från 1840-tal, samt 1 bit bly-slagg, se bilaga 3. Dessutom påträffades bitar av tenn och flera kraftigt korroderade järnföremål vilka inte tillvaratogs. Datering av det påträffade är oklar förutom i fråga om myntet från 1840-talet. TOLKNING De vid utredningsgrävning och detektoravsökning påträffade fynden påträffades inom en ca 80 x 60 meter stor yta. Dessa fynd kunde inte i något fall knytas till anläggningar. Vid schaktdragningen påträffades eller iakttogs inga fasta anläggningar, avsatta lager, sot, kol, skärvig eller skörbränd sten vilket skulle indikera att fast fomlämning finns inom utredningsområdet. Samtliga gjorda fynd påträffades vid avsökning med metalldetektor och var löst liggande i ploglagret och alltså inte knutna till någon form av fast anläggning. Vid avsökning med metalldetektor av området påträffades en mängd föremål av olika typer. Dessa utgjordes av varierade metaller som aluminium, järn, brons, silver, bly och tenn. Det stora flertalet föremål var sentida, t.ex. kapsyler i olika varianter samt jämspikar m.m., medan några utgjordes av ett avvikande fyndmaterial. Övervägande delen av det påträffade materialet utgörs av sådant som med all sannolikhet utgjorts av sopor/skräp, vilket följt med ut på åkern i samband med att gödsel spridits på åkrarna. D.v.s. föremål som sekundärt hamnat i åkern och av en tillfällighet. De fynd som påträffades och inte är av den karaktären att de kan sorteras bort med bedömningen sentida skräp bör likaså ha hamnat i åkern av tillfällighet. I och med att schaktdragning har ägt rum i anslutning till de fynd som påträffades i ytan, och inte någon form av fast fomlämning kunde påvisas får det påträffade bedömas som lösfynd. Inte heller de fynd som påträffades i matjordslagret i samband med schaktning kunde knytas till någon form av fast fomlämning och blir alltså även de bedömda som lösfynd. Huruvida fynden hör samman med en sedan länge bortodlad fomlämning/boplatsyta eller annan aktivitetsyta går alltså inte inom ramen för föreliggande utredning att fastställa. Viktigt att påpeka är att momentet med avsökning med metalldetektor är en åtgärd som normalt sett inte ingår vid genomförandet av en arkeologisk utredning. De fynd som påträffades och tillvaratogs hade vid en sedvanligt genomförd utredning troligen inte överhuvudtaget påträffats. 6

8 SAMMANFATTNING OCH UTVÄRDERING Med anledning av planer att utvidga detaljplanen för industriområdet Timboholm, kv Karlslund m.m. i Skövde har kommunen givit Västergötlands museum i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning inom det berörda området. Länsstyrelsen har p.g.a. risk för fomlämning ej synlig ovan mark beslutat om en särskild arkeologisk utredning med ett övergripande syfte att undersöka om det berörda markområdet rymmer sådan förekomst. Vid utredningen gjordes först en inventering av hela det berörda området. Inga fynd eller lämningar påträffades då som indikerar ej tidigare känd fomlämning. Därefter vidtog avsökning med metalldetektor inom de ytor med ett för boplats och andra aktiviteter lämpligt läge samt belägna i närheten av de sedan tidigare kända fornlämingarna, d.v.s. ytor belägna väster om industrifastigheten. Avsökningen genomfördes före schaktdragningen med maskin. Därefter i samband med denna när matjordslagret schaktades bort ner till steril botten. Vid avsökningen påträffades diverse kraftigt korroderade järnföremål samt bitar av tenn som ej tillvaratogs. Avsökningen resulterade i totalt 8 fynd utgörande av 4 bly smältor, 1 bronsfragment (ej daterat), 1 silverfragment med ornering (ej daterat), 1 mynt från 1840-tal, samt 1 bit bly-slagg, se bilaga 3. Datering av det påträffade är oklar förutom i fråga om myntet från talet. De fynd som påträffades i samband med avsökningen kunde inte i något fall knytas till anläggningar. Vid schaktdragningen påträffades eller iakttogs inga fasta anläggningar, avsatta lager, sot, kol, skärvig eller skörbränd sten vilket skulle indikera att fast fomlämning finns inom utredningsområdet. Samtliga gjorda fynd påträffades vid avsökning med metalldetektor och var löst liggande i ploglagret och har därmed bedömts som lösfynd. De planer som föreligger att detaljplanelägga fastigheten Karlslund m.fl. som mark för industrifastigheter kommer således inte i konflikt med fomlämning ej synlig ovan mark då sådan ej har påträffats vid föreliggande arkeologiska utredning. Skara i januari 2000 /l/lrn^ /Yhwuuo Maria Norrman BILAGOR 1. Sammanställning av grävda schakt 2. Schaktplan 3. Fyndlista 4. Arkiv, register, kartor och litteratur 5. Tekniska och administrativa uppgifter 7

9 Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV GRÄ VD A SCHAKT Schakt Längd/bredd Beskrivning 1 50 m 1/1,5 m br 0,25-0,45 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av gulgrå silt med enstaka sotprickar. Ploglager skiktvis avsökt med metalldetektor. Fynd av ett bronsfragment samt en blysmälta. Ej fomlämning 2 38 m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av gulgrå silt. Ploglager skiktvis avsökt med metalldetektor. Fynd av ett silverfragment samt ett mynt från 1840-tal m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av gulgrå silt. Ploglager skiktvis avsökt med metalldetektor. Fynd av blysmälta. Dräneringsränna 0,5 m br och 0,15 m dj fylld med 0,1 m st rundade stenar m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av lera. Ploglager skiktvis avsökt med metalldetektor m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av lera. Ploglager skiktvis avsökt med metalldetektor m 1/1,5 m br 0,2-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lering hums. Steril botten av silt/lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjodslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/lera m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus.steril botten av silt/ lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera ml/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera m 1/1,5 m br 0,25 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera. Fynd av sentida tegel och porslin m 1/1,5 m br 0,25 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/lera. Fynd av sentida tegel och porslin m 1/1,5 m br 0,3 m tj matjordslager av brungrå lerig humus. Steril botten av silt/ lera. Sentida täckdikningsränna m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brun lering humus. Steril botten av gul silt/lera m 1/1,5 m br 0,25 m tj matjordslager av brun lerig humus. Steril botten av gul silt. Ej fomlämning m 1/1,5 m br 0,25-0,3 m tj matjordslager av brun leig humus.steril botten av gul silt/ sand m 1/1,5 m br 0,3-0,35 m tj matjordslager av något sandig humus. Steril botten av brungul silt/sand. 8

10 BÄCKASKOG Bilaga 2 SCHAKTPLAN Schaktplan med schakt 1-23 markerade I Schakt Område avsökt med metalldetekt< BÄCKATORP ramsfrandellen friomr Lägen för schakt inlagda på del av karte upprättad av Stadsbyggnadskontoret, Skövde kommun över Timboholms industriområde, Kv Karlslund m.m., skala 1:2000.

11 Bilaga 3 FYNDUSTA Fnr 1 Sakord Antal Blysmälta 1 Vikt 1 g Fyndomständighet I matjordslager vid avsökning med metalldetektor Anmärkning Odaterat 2 Blysmälta 1 3 g I matjordslager vid avsökning med metalldetektor 3 Blyslagg 1 98 g I matjordslager vid avsökning med metalldetektor 4 Blysmälta 1 1 g Schakt 1, vid schaktdragning vid avsökning med metalldetektor 5 Bronsfragm 1 0,8 g Schakt 1, vid schaktdragning vid avsökning med metalldetektor 6 Silverfragm 1 0,3 g Schakt 2, vid schaktdragning vid avsökning med metalldetektor 7 Mynt 1 2 g Schakt 2, vid schaktdragning vid avsökning med metalldetektor 8 Blysmälta 1 6 g Schakt 3, vid schaktdragning vid avsökning med metalldetektor Odaterat Odaterat Odaterat Med dekor av punkter och streck, sentida? Med dekor av snedställda inpunsade streck Silver, 1840-tal Odaterat 10

12 Bilaga 4 ARKIV OCH REGISTER Antikvariskt topografiskt arkiv vid Västergötlands museum Fomminnesregistret KARTOR Ekonomiska kartan, skala 1:10 000, 8D 4h och 8D 5h skala 1: D:36 LITTERATUR Lundhal, Ivar: Ortnamnen i Skaraborgs län, del VII Kåkinds härad, 1950 Munthe, Henrik: SGU, Beskrivning till kartbladet Skövde, 1928 Sahlström, K.E: Kåkinds härads fornminnen, 1928 Västergötlands museum Rapport 1997:6, Inför nydragning av Rv 46/

13 Bilaga 5 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut: Uppdragsgivare: Kostnadsbärare: Orsak till uppdraget: Socken: Fastighet: Ekonomiskt kartblad: Koordinater, mittpunkt: Tidpunkt för utredningen: Tid i fält: Fältpersonal Skövde kommun, Stadbyggnadskontoret Skövde kommun, Stadbyggnadskontoret Detaljplan Skövde socken Industriområdet Timboholm 8D 4h och 8D 5h x y juni-12 juni timmar Maria Norrman Internt objektnummer: Arkivmaterial Förvaring: Fynd: Foto: Västergötlands museum, dnr 301/ Film nr 99/121, neg nr 22-26, 28, 30-32, Digitala bilder 12

14 Rapporter :01 Husaby Prästbol 1:1, Husaby socken, Götene kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning :02 Kulturhistoriskt kunskapsunderlag 1999 för miljön kring Husaby kyrka och tätort, Husaby socken, Götene kommun, Västergötland. 1999:03 Kulturhistoriskt underlag 1999 för det planerade naturreservatet Hene-Skultorp i Skövde kommun, Västergötland. 1999:04 Planerat detaljplaneområde i Kinnarp vid fomlämning 29 i Kinneveds socken, Falköpings kommun, Västergötland. Särskild utredning :05 Kulturhistorisk förstudie och arkeologisk utredning för väg 761, Böja och Timmersdala socknar, Skövde kommun, Västergötland. 1999:06 Hisschakt i Domkyrkan, fomlämning nr 68, Skara socken och kommun, Västergötland. 1999:07 Utbyggnad av GC-port med anslutningsvägar vid Hasslerör, E20, Mariestads kommun, Västergötland. Arkeologisk utredning :08 Fomlämning nr 91, 92 och 94, Norra Åsarps socken, Falköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning :09 Den äldre vallgraven på Läckö slott. Fomlämning 69 och 228, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Arkeologisk undersökning :10 Kulturhistoriskt underlag inför ny- och ombyggnad av stridsfordonsstråk på P4, Edåsa, Hagelberg och N. Kyrketorp socknar, Skövde kommun, Västergötland. 1999:11 Lenaborg, Fomlämning 22, Kungslena socken, Västra Götalands län. Arkeologisk undersökning. 1999:12 Säckestads gård, Fomlämning 10, Trästena socken, Västra Götalands län. Arkeologisk undersökning. Rapporter :01 Arkeologisk utredning inom del av Timboholms industriområde, kv Karlslund m.m., Skövde socken och kommun, Västergötland 1999.