Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Fredagen den 2 februari 2018 kl Plats: Svea Hund Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Dialoger och informationsärenden 2018/ Informationsärende om ordförandebeslut / Remissvar på Naturvårdsverkets förslag om förbud mot utvinning av uran 3 Utredning av tillgänglighetsrådet 2016/ Eventuellt undantag från reglemente om 2016/ skyldigheter kring renållning på gångbana m.m. i Tomelilla kommun (Fastighetsägarens ansvar för växtlighet mm i det offentliga rummet) 5 Ansökan om stöd till Storkprojektet / Natur- och miljöpriset 2017/ Maria Mickelåker (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 1

2 Tomelilla den 24 januari 2018 Dnr KS 2018/2 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Dialoger och informationsärenden samhällsbyggnadsutskottet Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Dialog med bygderådet, Torgny Lundquist och 4-5 deltagare från byaråden Gata/park/natur informerar - Enkät Vattenmyndigheten - Projekt med Lunds universitet - Natur- och parkprogrammet - Överskott från skogsavverkning Samhällsbyggnad informerar - Bidragsansökan för odling i Onslunda Plan- och exploatering informerar - Tomt i Brösarp VA informerar - Bokslut Rekryteringar - Pågående projekt och upphandlingar Projekt Fiber informerar Fastighet informerar Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse den 24 januari 2018 från kansliavdelningen. 2 1 (1)

3 SAMMANFATTNING MÖTE SPJUTSTORP st närvarande från Spjutstorp. Mötet inleddes med att vi, ifrån kommunen, presenterade oss själva, Natur- och parkprogrammet samt syftet med mötet/ workshopen. Mötet behandlade i stort två ämnen, Natur- och parkprogrammet samt den nya lekplatsen. Charlotte passade även på att berätta kort om naturvärdesinventering som är utförd i Spjutstorp och Onslunda. Natur- och parkprogram: Därefter startade vi upp en planerad workshop. Mötesdeltagarna delades in i fyra grupper och fick kartor/ortofoton över Spjutstorps tätort samt pennor i olika färger, röd, grön och svart. Syftet med workshopen var att få fram viktiga platser och stråk som Spjutstopborna använder sig av samt platser/stråk som de var mindre nöjda med. Grön penna= viktiga platser eller stråk, Röd penna = mindre bra/ problemområde, Svart penna övriga synpunkter/ förslag. Mötesdeltagarna fick ca 25 minuter på sig att rita på kartorna. Varpå vi samlade in kartmaterialet och gjorde en gemensam sammanställning där vi gick igenom respektive grupps synpunkter. Resultatet från de olika grupperna kunde konstateras mycket enhetligt. Sammanställning av resultaten från workshopen: Grupp1: Finns ett befintligt promenadstråk till Onslunda som är mycket uppskattat, om än mycket stenigt på ett ställe. Många människor som rör sig längs vägarna vilka är hårt belastade av trafik och höga hastigheter. En trygg cykelväg till Onslunda önskas. Bilar kör för fort genom byn. Positivt med gamla kulturbyggnader och gamla trädgårdar Badet, Rotundan + idrottsplatsen viktiga platser. Grupp 2: Promenadstråk via banvall till Appeltorp Promenadstråk via banvall till Onslunda Önskar belysning till återvinningscentral Vackra vyer kring kyrkan Farliga övergångar längs Onslundavägen Idrottsplatsen, Rotundan och campingplatsen viktiga områden, även grönområdet väster om Lievägen. 3

4 Grupp 3: Valborgsfirande i änden av banvallen Torget, Rotundan, idrottsplatsen, badet, kyrkan, församlingshemmet och Lant och bygg Viktiga platser Problem m. mycket trafik och höga hastigheter genom byn. Ny trappa från campingen upp till vägen önskas. Julgran på torget täckt utav stor buske Gångväg med belysning önskas vid bäck, Ryggevägen och på banvall mot Onslunda. Önskemål om att bäcken rensas. Tryggt övergångsställe önskas över Onslundavägen och Lievägen södra infarten. En trygg cykelväg önskas mellan Onslunda och Spjutstorp så att skolbarn kan färdas tryggt till skolan. Grupp 4: Befintlig gångväg till Onslunda viktig Finns en 7 km slinga som är trevlig sommartid. Sträcker sig från Spjutstorp via Onslundavägen och viker av mot Maglehill och Annelund. Önskemål om att ha en gångväg längs banvallen mot Appeltorp alternativt en gångväg som följer bäcken. Mycket björnlokor. Frågor som dök upp under workshopens gång: - Charlotte berättade att vi inom ett på gående LONA-projekt undersöker möjligheten med en gång/cykelväg mellan Spjutstorp och Onslunda på den gamla banvallen. En mötesdeltagare berättade då att det finns vattenledningsservitut i banvallen. - En fråga dök upp om vem som äger banvallen Svar: kommunen äger en liten bit i Onslunda, men resten är privata markägare. - Diskussioner kring att skolbarn upp till 4e klass har rätt till skolbuss, därefter måste barnen själva ta sig till skolan om avståndet är kortare mellan bostaden och skolan än 4km. För barn som är 10 år eller äldre blir därför transporten till skolan mycket farlig eftersom de då måste ge sig ut på den trafikerade vägen mellan Spjutstorp och Onslunda. - En fråga kring vem som sköter torget dök upp eftersom missnöje finns kring hur det skötts. Vi informerade om att det snart är dags för ny upphandling varpå byalaget önskade att de skulle få ta skötseln själva. Håkan informerade om att det tyvärr inte går att lösa det så enkelt utan att det måste upphandlas, byalaget är välkomna att lämna pris. Vi tipsade också om att byalagen borde lyfta fram till politiken vad de tycker kring skötseln. 4

5 - Åsikter kring vinterväghållningen dök upp i diskussionen i en av grupperna. - Rensning av bäcken - Charlotte förklarade att dikningsföretag finns för bäcken och att ansvaret ligger hos dikningsföretaget. - Endast en grupp markerade grönområdet kring Lievägen som viktigt. Därför frågade vi om byns relation till det grönområdet. Byborna känner inte att de har några speciella relationer till just den ytan. De påpekade också att den ofta är väldigt sank. - Fråga ifrån kommunen om boulebanan används Svar: Inte mycket. Sammanfattning samtliga grupper Stråk/rörelse: Befintliga: - Appeltorp- Maglehill -?-?- Onslundavägen - Banvallen, Ryggevägen, stora vägen, Onslunda - Korset Lant och bygg liten bit banvall- Sörgården. Hundrunda - Kort promenad längs Onslundavägen höger ner till gård och tillbaka. - Längs läplantering? Befintlig eller framtida projekt? Önskemål - Belyst gång/cykelväg till Onslunda för trygg färd till skolan. - Gångstråk mellan Spjutstorp och Onslunda för att kunna ta sig säkrare mellan byarna till bland annat badet i Spjutstorp och skolan i Onslunda. - Tryggt att ta sig till ny lekplats. - Gångstråk Appeltorp, banvallen eller bäcken (Trydeån). - Tryggare övergångar Onslundavägen. Platser: - Kulturbyggnader - Gamla trädgårdar - Torget - Badet och idrottsplatsen - Rotundan och campingplatsen - Kyrkan och församlingshemmet - 5

6 Lekplats: Ytterligare en karta delades ut som visade den kommunägda marken i byn. På den här kartan ville vi att mötesdeltagarna skulle markera ut var de önskade placera den nya lekplatsen. Även svaren från de här kartorna var mycket enhetliga och alla mötesdeltagarna var eniga om att den nya lekplatsen bör placeras vid Rotundan. Dock påpekades från en grupp att många måste korsa Onslundavägen för att komma ner till den nya lekplatsen och därför önskas tryggare övergångar. Den här gruppen hade även uppe som förslag att den nya lekplatsen kunde placeras vi boulebanan varpå vi informerade att detta inte var helt optimalt eftersom denna yta är detaljplanelagd som tomt vilket innebär att den kan komma att bebyggas på sikt. Någon grupp var lite orolig för vandalism av lekplatsen om den låg nära Rotundan eftersom risken finns att vuxna människor använder lekplatsen vid tillställningar i Rotundan. En lekplatsgrupp tillsattes vilken kommer delges information om, och ritningar av den nya lekplatsen. Mötesdeltagarna fick också möjlighet att komma med förslag på lekutrustning och följande utrustning önskades: - Klätterställning - Studsmatta - Kompisgunga - Babygunga - Växter att gömma sig i Utöver det önskades även staket runt lekplatsen samt grill, bord och bänkar. Ett annat önskemål var också att placera ett utegym i samband med lekplatsen. Detta är något som får bli ett utvecklingsprojekt eftersom lekplatspengarna är öronmärkta just till att skapa en ny lekplats. Däremot går det bra att skicka in ett medborginitiativ om att byn önskar ett utegym. Ett annat önskemål som dök upp var att bron mellan IP och Rotundan skulle göras iordning för bättre tillgänglighet mellan den nya lekplatsen och idrottsplatsen/badet. 6

7 7

8 Odling Onslunda Efter att ha arbetat Grön skolgård i tre år tycker vi i Byalaget att det är dags att ta nästa steg vad gäller odling. Vårt förslag är att Byalaget tillsammans med Tomelilla kommun under våren 2018 gör en kartläggning av alla grönytor i hela byn samt en genomgång av vilka ytterligare delar av skolgården som man kan odla på. Matilda Dahlin, Tomelilla kommun, blir ansvarig för att göra en plan över hur de grönytor i byn som är kommunens mark, kan användas till odling och i skolans fall även hur skolgården kan kompletteras med eventuella ytterligare lekutrustning som t ex en klättervägg. Det är inte minst viktigt nu när skolgården har förändrats genom den tillbyggnad som sker. Vi vill skapa en byaodling. Grön skolgård lever vidare som en del av hela odlingsprojektet. Byalaget står för kunskap om odling och genomförande tillsammans med skolans elever och lärare. Byalaget och Tomelilla kommun gör också en plan för hur arbetet ska delas upp på de tre år som odlingsprojektet ska genomföras och hur allt ska implementeras och hur vi ska kunna genomföra det som är planerat. Det kommer att behövas fler möten, avstämningar, uppföljning, gallring, skörd och hur man använder det som skördats. Det finns redan ett stort intresse i byn för att få odla tillsammans. Om det blir tillräckligt stora ytor skulle man kunna skapa en byaträdgård. När det gäller byaodlingen skapar byalaget arbetsgrupper som kan diskutera hur vi kan utveckla odlingen så att vi använder våra resurser på ett vettigare sätt, vad som ska odlas, hur vi kan ta tillvara allt som odlas mm. Vi gör också ett upprop på facebook och byalaget arbetar aktivt genom sina kanaler för att väcka intresse för odling på de platser som kommunen har tagit fram. Byalaget kontaktar övriga föreningar i byn för att skapa ett intresse för odling och för att nå ut till fler bybor. Vår tanke är att Odling Onslunda ska bli ett pilotprojekt som kan användas över hela kommunen. Byalaget tecknar ett nyttjandeavtal med kommunen för de ytor som tillhandahålles. För att ytterligare stärka skolan del av projektet får lärarna gå på en halvdagsutbildning för att få mer kunskap om odling och hur de kan använda sina kunskaper i undervisningen. 8

9 En enkät görs med personalen på skolan, inte bara lärare utan samtlig personal. För att kunna arbeta fram en gemensam syn på projektet. I skolan fall kan fler lärare än klasslärarna kopplas in. Inte minst slöjdläraren. Eleverna skulle till exempel kunna bygga egna odlingslådor. Det skulle kunna innebära en hel del praktisk matematik. För att inte tala om hemkunskap, idrott och hälsa m.fl. ämnen. Alla klasser får komma med förslag på nya aktiviteter till utemiljön och mer odlingsförslag. Vi kommer att behöva sätta upp ett antal delmål. Skolan genomför en utbildning hur man kan använda grön skolgård ännu mer pedagogiskt. Skolgården har stor betydelse för barnens hälsa. Lekens betydelse för att barnen ska må bra ska inte underskattas. Hur ska det som växer användas i klassrummet, skolbespisningen. Hur kan vi involvera skolbespisningspersonalen? Inte bara odling även försköning, mer blommor och träd planteras. Det kan komma att behövas skaffa mer lekutrustning och då stiger kostnaderna. År 2018 blir till stor del ett planeringsår och vi konsoliderar det som vi redan har uppnåtts med Grön skolgård och att vi tar avstamp i de kunskaper som redan finns och lägga grunden för kommande år. Startar odling på de ytor i byn som kartlagts. Aktivt rekrytera intresserade människor i byn. Vårt mål är att stärka sammanhållningen i byn och skapa fler mötesplatser. När det gäller skolan utvecklar vi det som vi tidigare har gjort med fler växter, pallkragar mm. Själva resursen, det som växer, diskuteras mer. Det är också viktigt att koppla ihop det praktiska arbetet med att odla och det pedagogiska. Det behövs arbetas fram ett helt nytt synsätt på att integrera teori och praktik när det gäller odlingens roll i undervisningen. Det finns många saker som kan tas upp, återanvändning, var och vad man ska odla, kompostering mm. År 2019 blir året då allt som är planerat ska genomföras. Allt kommer att hänga på vad vi har kommit fram till och hur det kan genomföras. Diskutera med föräldrar och barn, frågor som hur mycket kastar jag och min familj och vad som kan göras åt det. Hur kan vi i byn tillsammans med skolan och kommunen se till att alla kan vara med och odla. Alla ska få en möjlighet att vara med. År 2020 ska vi utvärdera allt som är gjort så att vi har en stabil grund att gå vidare. Vår tanke är att Onslunda och Odenslundsskolan ska bli ett föredöme. Målet är att byn ska kunna stå som modell för andra byar inom kommunen. I och med att byn är rätt liten relativt sett, så är kostnaderna för att genomföra ett projekt som kan fungera som ett föredöme för andra byar inte så stor. Budget: 50,000: - per år. De pengar som kan sökas från Boverket kan vara en del av budgeten. För byalaget För Odenslundsskolan Peter Nord Thommy Göransson Tfn ,

10 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 januari 2018 Ks 3 Dnr KS 2017/384 Informationsärende om ordförandebeslut - Remissvar på Naturvårdsverkets förslag om förbud mot utvinning av uran Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. Protokollsanteckning Per-Martin Svensson (M) lägger följande anteckning till protokollet: Vi i Moderaterna ifrågasätter behovet av ordförandebeslut i aktuellt ärende. Önskan om remissvar kom till kommunen i oktober 2017 och det var möjligt att få med detta svar på kommunstyrelsen den 13 december 2017 utan ordförandebeslut, under förutsättning att det inte dröjt pga. sjukdom. Uppmanar att mötesplan kollas upp så vi undviker ordförandebeslut i största möjliga mån. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsutskottet har den 15 december 2017 behandlat frågan om remissvar på Naturvårdsverkets förslag angående förbud mot utvinning av uran. Eftersom remissvaret ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 3 januari 2018 så kan kommunstyrelsens nästa sammanträde den 17 januari 2018 inte inväntas. Kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) beslutar därför som ett ordförandebeslut enligt 6 kap. 36 Kommunallagen att samhällsbyggnadsutskottets beslut ska gälla som Tomelilla kommuns remissvar. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Ordförandebeslut om remissvar på Naturvårdsverkets förslag angående förbud mot utvinning av uran, handlingsid: Ks Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 81/2017, handlingsid: Ks Justerandes sign 10

11 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 januari forts. Tidigare behandling Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 81/2017: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att yttra sig enligt följande: Tomelilla kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran oavsett om det primära syftet är uranbrytning eller brytning av annat mineral som innebär brytning av uran. Det kommunala vetot bör utvecklas för att gälla all prospektering, provbrytning och brytning av uran eller andra mineraler som får till följd att även uran bryts. Beslutet skickas till: Leif Sandberg (C) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Justerandes sign 11

12 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 15 december 2017 Kssamu 78 Dnr KS 2016/278 Utredning av tillgänglighetsrådet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna och att ärendet ska diskuteras vidare på utskottets sammanträde i februari Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 15 november 2017, ks 193/2017, att ge samhällsbyggnadsutskottet i uppdrag att utreda hur tillgänglighetsrådet ska fungera nästa mandatperiod, samt ta fram eventuell ny arbetsordning. Utskottet diskuterar frågan och frågor kring ett större sydostskånskt tillgänglighetsråd, digital tillgänglighetsdialog och en bredare inbjudan till tillgänglighetsdialoger kommer upp. Utskottet konstaterar att ärendet måste diskuteras vidare vid nästa sammanträde. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 193/2017, handlingsid: Ks Tidigare behandling Kommunstyrelsen 193/2017: Samhällsbyggnadsutskottet ges i uppdrag att utreda hur tillgänglighetsrådet ska fungera nästa mandatperiod, samt ta fram eventuell ny arbetsordning. Beslutet skickas till: Kanslichef Johan Linander Justerandes sign 12

13 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 17:1 Kf 14/2017 Dnr Ks 2016/.438 Reglemente om skyldigheter kring renhållning på gångbana m.m. i Tomelilla kommun Gäller från den 1 mars Tomelilla Kommun föreskriver följande med stöd av 3 Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) och 1 Förordning om gaturenhållning och skyltning (1998:929). Fastighetsinnehavares skyldighet 1 Inom område med detaljplan, där kommunen är huvudman för offentliga platser är innehavare av fastighet skyldig att utföra de renhållnings-, snöröjnings- och liknande åtgärder som avses i 2 första stycket Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Det gäller gångbana och annat, som krävs för gångtrafiken utanför fastigheten. Dessa benämns som gångbaneutrymmet. Skyldigheten gäller även innehavare av fastighet inom sådant område där staten varit väghållare om kommunen övertagit väghållaransvaret. Med fastighetsinnehavare avses enligt 1 Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. A 17:1 Reglemente om skyldigheter kring renhållning på gångbana m.m. 13

14 Med gångbaneutrymmet avses Gångbaneutrymmet är utformat med kantsten, som gräns mot körbana eller asfalt med motveck. Gångbaneutrymmet kan i vissa fall vara skilt från renhållningsskyldig fastighet av en gräs- eller buskyta, med en bredd av upp till fem meter. Föreskrifter som förtydligar de åtgärder som ska vidtas 2 Nedanstående föreskrifter gäller de åtgärder som ska vidtas av fastighetsinnehavaren Växtlighet och nedskräpning 3 Fastighetsinnehavaren är skyldig att ta bort ogräs och annan växtlighet från gångbaneutrymmet. Nedskräpande föremål, växtdelar och fasta ämnen såsom stenar, grus och skräp, får inte sopas ned i rännstenen eller ut i körbanan utan ska sopas upp och föras bort. Snöröjning m.m. 4 Fastighetsinnehavaren är skyldig att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken. Vid halka ska fastighetsinnehavaren skyndsamt sanda gångbaneutrymmet eller vidta andra åtgärder som motverkar halka. Efter vintersäsongen är fastighetsinnehavaren är skyldig att sopa upp och föra bort sandningssand från gångbaneutrymmet. Om kommunen vid snöröjning måste nyttja gångbanan för uppläggning av snö, bortfaller fastighetsinnehavarens skyldighet enligt 4 första stycket. Rännstensbrunnar m.m. 5 Fastighetsinnehavaren är skyldig att hålla galler till rännstensbrunn fri från snö och is, i de fall rännstensbrunnen ligger inom gångbaneutrymmet. Fasta ämnen såsom stenar, grus och skräp får inte sopas eller spolas ned i rännstensbrunnen. Övrigt såsom framkomlighet, trafiksäkerhet och trevnad 6 Fastighetsinnehavaren skall också vidta erforderliga åtgärder för att hålla gångbaneutrymmet i sådant skick att uppkomsten av sanitär olägenhet hindras samt de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platsen och övriga omständigheter kan ställas ifråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. A 17:1 Reglemente om skyldigheter kring renhållning på gångbana m.m. 14

15 Uppställande av sopkärl för fordonstömning, vilka tillhandahållits av kommunen eller av denne anlitad entreprenör, får under tömningsdagen, och endast denna dag, uppställas på plats inom gångbaneutrymmet eller annat utrymme, som anvisats av kommunen. De åtgärder som krävs är bl.a. att se till att växter på fastigheten inte inkräktar på gångbanans behov av fri bredd och höjd, så att gångbanan kan fylla sin funktion för gångtrafikanter. Vid utfart mot gata ska växter inte vara högre än 80 cm räknat från gatans nivå. Sikten ska vara fri minst 2,5 m från gatan eller gångbanan. Vid hörntomt intill en gång- och cykelväg eller gata ska växter inte vara högre än 80 cm räknat från gatans nivå i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 m åt vardera hållet. Vid tomt intill gata, cykelväg eller gångbana ska buskar eller träd som sträcker sig ut över gata, cykelväg eller gångbana beskäras så att det finns fri höjd för trafikanter. Den fria höjden som krävs är: - Över gångbana minst 2,5 m - Över cykelväg minst 3,2 m - Över körbana minst 4,6 m Om kommunen som väghållare gör bedömningen att växter på tomt utgör en fara för trafiksäkerheten kan kommunen utföra beskärning av växtlighet på tomtägarens bekostnad i enlighet med 8-9 i detta reglemente. Överträdelse av föreskrifterna 7 Fastighetsinnehavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 1 och 3-6 kan dömas till böter enligt 14 första stycket Lag med bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Åtgärder vid ej utförda åtaganden i enlighet med detta reglemente 8 Om fastighetsägaren inte fullgör sina åtaganden avseende beskärning av växtlighet enligt denna författning inom rimlig tid efter skriftlig tillsägelse, utför Tomelilla kommun beskärning. 9 Tomelilla kommun debiterar i enlighet med Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 15 fastighetsägaren för de kostnader som föranleds av åtgärderna enligt denna författning 8. A 17:1 Reglemente om skyldigheter kring renhållning på gångbana m.m. 15

16 Tomelilla den 22 januari 2018 Dnr KS 2017/373 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- oc fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Charlotte Lindström Kommunekolog Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Storkprojektet Angående ansökan om stöd till Storkprojektet i Skåne för 2018 Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunen beviljar ett stöd på kr till Storkprojektet för år Ärendebeskrivning Bakgrund Storkprojektet har i skickat in en ansökan om ekonomiskt stöd om kr till verksamheten för år Historiskt var storken en vanligt förekommande fågel i Skåne. I takt med att landskapet förändrats tillföljd av ökad urbanisering, förändrat jordbruk och ökad utdikning var storken klassad som utdöd i Skåne. Storkprojektet har nu byggt upp en vild storkstam som börjat flytta. 017 flyttade 71 fria par i Skåne. De stora grupper ungstorkar som sedan 2011 har flyttat återvänder nu i allt större utsträckning till Skåne för att häcka. I samband med att Artdatabanken uppdaterade den svenska rödlistan gick storken från att vara klassad som utdöd till att vara klassad som starkt hotad. Detta goda resultat ska ses som ett kvitto på ett levande landskap där både biologisk mångfald, friluftsliv och ett effektivt jordbruk kan samexistera. Storken ska ses som en signalart dvs om storken trivs så fungerar landskapet väl även för andra organismer. För att skapa förutsättningar för en stabil storkpopulation behöver storkprojektet intensifiera åtgärdsarbetet. Förvaltningen menar att det är angeläget att samarbetet med projektet utvecklas eftersom det är kopplat till annat på gående arbete i kommunen, tex vattenrådens verksamhet och framtagandet av kommunens Natur- och parkprogram. Finansiering 1 (2) 16

17 Finansiering sker inom befintlig ram. Beslutsunderlag Miljömål för Tomelilla kommun beslutat 27 november 2013 (KF 166 dnr KS 2014/232); Generationsmålen om ekosystem och biologisk mångfald. Miljömålen levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv. Tomelilla kommuns åtgärder för miljömålen, beslutade 30 mars 2015 (KF 26 Dnr 2014/232). Utamningarna hänsyn till havet samt skydd av naturoch kulturvärden. Mål och budget för Tomelilla kommun , strategiska målområden beslutat den 30 november 2015 (KF 132 Dnr 2015/133); Målområde 1:3. Samhällsbyggnad Charlotte Lindström Kommunekolog Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 2 (2) 17

18 ^ ^" Stork projektet TOMELfLLA KOMMUN Kommunstyrelsen O Å Dianenr Ansökan om stöd till Storkprojektet i Skåne för 2018 Storken är en stark symbol för Skåne. En unik art som från att ha varit utrotad i Skåne men som nu tack vare det arbete som utförs i Storkprojektet är på väg att räddas. Vårt mål är att Skåne åter ska få en vild och flyttande storkstam! Storkprojektet har sedan starten utvecklats från ett litet uppfödningsprojekt till en komplex verksamhet med stor geografisk spridning och med många typer av samarbeten och kontaktytor. Till följd av denna förändring pågår sedan ett par års tid en utveckling och nysatsning inom projektet, en satsning som är nödvändig för att matcha dagens behov inom verksamheten, och för att nå projektets målsättning inom utsatt tid. Arbetet utvärderas fortlöpande, redovisning sker årligen. Behov av långsiktig finansiering Med stöd från Skånes kommuner och andra bidragsgivare kan nysatsningar i projektet säkerställas och möjligheten att ta tillvara projektets potential ökar. Vi menar att arbetet med att återetablera storken i Skåne är långt mer än ett naturvårdsprojekt. Det faktum att det idag går att se fria storkar i Skåne är positivt ur många olika aspekter, och det finns många gånger en stor utvecklingspotential för kommunen inom t ex rekreation, besöksnäring och naturvägledning med storken som symbol för skånska värden såsom en öppen levande landsbygd. Stödjande kommuner erbjuds samarbete kring utveckling av projektet och av annan verksamhet kopplad till storken Vi kommer att bjuda in representanter från samtliga kommuner i Skåne under våren 2018 för att presentera projektet samt besöka vårt hägn i Fulltofta, Hörby kommun. Vi kommer då att presentera våra planer och önskemål om ett långsiktigt samarbete med Skånes kommuner till gagn för såväl kommuninnvånare som storkar. Storkprojektet ansöker dock redan nu om ekonomiskt stöd om kronor till verksamheten för c Naturskyddsföreningen Skåne Storkprojektet Nils Bjelkegatan 4B Lund Mob: Swish Plusgiro: info@storkprojektet. se se 18

19 Stork projektet Bakgrund Projektet drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne tillsammans med Skånes Ornitologiska Förening. Vi föder upp och släpper ut storkpar och årsungar som ska bygga upp den vilda stammen. Inom storkprojektet stimulerar vi även till fler våtmarker. Målsättningen är att återetablera en fritt levande, livskraftig och flyttande stam av vit stork i Skåne. Vår ryggrad utgörs av ett stort antal volontärer. Därtill finns en ledningsgrupp samt en anställd (80%) projektledare. Storkprojektet har nu kommit till den punkt där vi börjar bygga upp en vild storkstam som börjar flytta har det häckat 71 fria par i Skåne vilket är ca 10 par mer än under 2016 och det högsta antalet på över hundra år. Flyttningen hos ungstorkarna fungerar väl. Det produceras årligen omkring 100 ungar i hägn och från och med 2015 släpps samtliga fria för att kunna flytta. De stora grupper ungstorkar som sedan 2011 har flyttat åten/änder i allt större utsträckning till Skåne för att häcka. För att skapa förutsättningar för dessa storkar att hitta platser där de framgångsrikt kan häcka behöver verksamheten intensifieras alltmer. Om projektet avslutades idag skulle den fria stammen sannolikt dö ut eftersom den är för liten för att stå emot slumpmässiga variationer i livsmiljön. l en stabil population är antalet individer tillräckligt stort för att stå emot dessa variationer. Ett forskningsprojekt visar att 100 flyttande par i Skåne utgör en stabil population. Storken är en välkänd och sagoomspunnen fågel. Att storken betyder mycket vittnar det årliga storksläppet i Hemmestorp, utanför Veberöd, om. Vid 2017 års storksläpp trotsade ca 600 besökare regnet och såg hur ett 80-tal flygfärdiga ungar släpptes ut i full frihet. Fler fria par storkar häckade i Skåne under än någon gång tidigare under de senaste hundra åren. Storksläppet fick stor medial uppmärksamhet med inslag i såväl TV, radio som tidningar och sociala medier. Vi behöver ytterligare förstärka projektet för att på ett tillfredsställande sätt klara av det stora arbete som sker på våra fyra hägn i Skåne. Vårt mål är att kunna ha ytterligare en avlönad medarbetare för att klara både det fysiska arbete som krävs i fält och att vara stöd för de 40-talet volontärer som hjälper till med allt från uppfödning, matning och ringmärkning till upprustning och underhåll av hägn. Den frivilligtid som idag läggs ned motsvarar minst 2, 5 årsarbeten! Dessa timmar är förlagda till de tidpunkter när de som bäst behövs, -tidiga mornar, sena kvällar, helger o. s. v. Det handlar om flera tals timmar årligen. Med vänlig hälsning och hopp om samarbete/ Linda Birkedal Ordförande Naturskyddsföreningen i Skåne och i Storkprojektet Petter Albinson Projektledare för Storkprojektet c Naturskyddsföreningen Skåne Storkprojektet Nils Bjelkegatan 4B Lund Mob: Swish Plusgiro: irrfo@storkprojektet. se se 19

20 Protokoll från styrelsemöte med Naturskyddsföreningen i Tomelilta/ tisdagen den 9 januari 2018, hos Jörgen Börjesson/ Brösarp. Närvarande: Ingmar Jönsson, Sara Albinson, Jörgen Börjesson, Frieder Hums, Andrea Nowag, Eva Ditlevsen. l. Ordförande Ingmar öppnade mötet och hälsade alla välkomna. 2. Frieder valdes att justera protokollet. 3. Dagordningen godkändes. 4. Föregående protokoll gicks igenom. - Frieder ska på möte den 18/1 på Kulturhuset i Tomelilla angående "Integration skapa". Vi ska se om vi kan samarbeta med att tillverka räfsar, 5. Inkomna skrivelser: - Studiefrämjande att tagit fram en film+workshop som heter "Omställning Skåne". Sara kollar om vi kan ta det som en programpunkt till hösten eller på årsmötet Vi har fått in remiss "Klimat och ener^istrategi" för Skåne. - Ingmar delade ut "Kungsörnen 2017". G. Sara och Ingmar sätter ihop verksamhetsberättelsen. Mattias sitter kvar. Ersättare behövs för Lotta som istället hamnar i valberedningen. Göran har inte kollat de förslag som kommit in. 7. Vi har fått in tre nomineringar till Naturskyddspriset. Lauras salong, fick priset förra året. Aktiv gård. Se bilaga. Gårdlösaleden i Smedstorp. Se bilaga. Styrelsen finner de båda sista nomineringarna vara bra pristagare, men föredrar Gårdtösaleden då den kom mer f ler till gagn. Personen som nominerat Gårdlösaleden ska dock tillfrågas om en mer utförlig motivering inför prisutdelningen. 8. Kommande program: Pulken i slutet av mars. Föreläsning på bibblan om tranor ^-S mars. 7-8 april Ejderns dag. Ktädbytardag 14 april - mer reklam. 5 maj - fågelkurssång? Jörgen kollar. Biologiska mångfaldens dag 22 maj - med LRF? Charlotte guidar. Reserv - trotlsländor 12/8. 20

21 Drakamöllan med Simrishamn 17 juni. 9. Vi har under året, i enlighet med revisorernas önskan, minskat föreningens tillgångar. Pengarna har lagts på framförallt föredragshållare. Vid årets början hade vi ca :- och vid årets slut ca :- 10. Nästa styrelsemöte blir det konstituerande efter årsmötet. Nästa möte efter det blir hos Ingmar den 13/3, klockan Ingmar tackar för visat intresse och avsluter mötet. Vid protokollet: Protokollet justeras: (»*' Sara Albinson Protokollet justeias: ^^^-, ^^?. Frieder Hums Ingmar Jönss n 21