Skolinspektionens uppföljning av kvalitetsgranskning vid Boo Gårds skola och Sågtorpsskolan i Nacka kommun

Transkript

1 Tjänsteskrivelse (5) UBN 2009/ Utbildningsnämnden Skolinspektionens uppföljning av kvalitetsgranskning vid Boo Gårds skola och Sågtorpsskolan i Nacka kommun Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar kultur- och utbildningsenhetens förslag till yttrande såsom Nackas kommuns redovisning till Skolinspektionen av vidtagna åtgärder med anledning av beslut, med rubrik Kvalitetsgranskning av Nacka kommun. Sammanfattning Skolinspektionen har under 2009 gjort en kvalitetsgranskning med inriktning mot kommunens och skolornas insatser för att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning med god kvalitet. Nacka är en av totalt nio kommuner som granskats. I Nacka har Boo Gårds skola och Sågtorpsskolan kvalitetsgranskats av skolinspektionen. Skolinspektionen har bedömt att Nacka behöver åtgärda sammanlagt sju punkter. Nacka bör arbeta för att förankra sin handikappolicy i samtliga utbildningsverksamheter och vidare behöver system och rutiner för att ta emot elever i grundskolan analyseras. Arbetet med att anpassa undervisningen och göra de funktionshindrade eleverna mer delaktiga behöver förbättras och arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling måste förbättras enligt skolinspektionen. Skolornas arbete med åtgärdsprogram behöver följas upp och likaså personalens kompetens om en elevs funktionsnedsättning samt det övergripande arbetet med att systematiskt följa upp och utvärdera resultat av de insatser som görs för elever med funktionsnedsättning. Kultur- och utbildningsenheten har följt upp ärendet. Rektorerna för Sågtorpsskolan och Boo Gårds skola har genom deltagande i ärendets handläggning beskrivit vidtagna åtgärder. Ärendet Statens skolinspektion beslutade i slutet av 2008 (skolinspektionens dnr 2008:431) att genomföra en kvalitetsgranskning med inriktning mot kommunens och skolornas insatser för att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning med god kvalitet. Skolinspektionen avgränsade kvalitetsgranskningen till att gälla förhållandena kring synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Granskningen omfattade nio kommuner och totalt 24 grundskolor, varav fem fristående skolor. Skolinspektionen Kulutr- och utbildningsenheten Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Granitvägen 15 Växel susanne.nord@nacka.se Nacka Nacka Direkt Mobil Organisationsnummer Fax

2 Nacka kommun 2 (5) granskade delar av verksamheten i Nacka kommun under januari och februari 2009 då Sågtorpsskolan och Boo Gårds skola besöktes. Resultatet av kvalitetsgranskningen redovisades dels i en sammanfattande rapport, dels i beslut med bedömningar för varje granskad huvudman där Skolinspektionen tog ställning till om huvudmannen uppfyllt skolförfattningarnas krav och med vilken kvalitet undervisningen bedrivs. Huvudmannen för utbildning ansvarar för att åtgärder vidtas som syftar till förbättring. Kvalitetsgranskningen avslutades genom beslut den 27 oktober Av beslutet framkom brister som skolinspektionen bedömt kräver åtgärder. I beslutet anges att uppföljningen av kommunens och skolornas åtgärder ska redovisas för skolinspektionen senast den 29 mars Skolinspektionens bedömning och Nackas uppföljning Nedan följer de punkter som skolinspektionen bedömde kräver åtgärder i Nacka. Under varje punkt redovisas Nackas uppföljning av de frågeställningar skolinspektionen ansett påkallade. Rektorerna för Sågtorpsskolan och Boo Gårds skola har genom deltagande i ärendets handläggning redovisat vidtagna åtgärder på respektive skola. 1. Kommunen bör arbeta för att förankra sin handikappolicy i samtliga utbildningsverksamheter. Arbetet med den kommunövergripande handikappolicyn har tidigare skett inom enheten för folkhälsa och inte genom medverkan av sociala verksamheter eller utbildningsenheten på central nivå. Från och med 2009 ingår kultur- och utbildningsenhetens resurssamordnare i kommunens folkhälsoråd och kommer att framöver involveras i policyarbetet som rör funktionshindrade barn och elever. Kultur- och utbildningsenheten har vidare medverkat till och kommer fortsatt att medverka till spridning och implementering av policyn. En revidering av handikappolicyn kommer att ske i samband med de insatser som nu planeras för utbildningsverksamheternas nya styrdokument. 2. System och rutiner för att ta emot elever i grundskolan bör analyseras som ett led i säkerställandet av att elever, oavsett funktionsnedsättning, kan tas emot på ett väl fungerande sätt. Det sker årligen en uppföljning av Nackas kundvalssystem. I 2009 års kundval hade 97 procent av eleverna fått sina förstahandsval tillgodosedda. I 2010 års kundval beräknas 95,7 procent få sitt förstahandsval. Ett kundvalssystem förutsätter goda informationsinsatser till alla föräldrar och elever. Vad avser kundvalet för de elever som har ett funktionshinder, som kvalitetsgranskningen särskilt velat se närmare på, krävs förutom väl fungerande rutiner för information också rutiner för ansökan, mottagande och uppföljning. Resurssamordnare i samverkan med respektive skola har under 2009 vidareutvecklat ett nätverk, såväl internt som med externa funktioner som ska möjliggöra en fungerande miljö för eleverna. Skolorna uppger att de allt som oftast möter och har tidiga kontakter med föräldrar och elever med olika funktionshinder för att kunna skapa individuella åtgärder så att skolsituationen blir så bra som möjligt från start. Resurssamordnarna deltar ibland i de inledande möten som genomförs i respektive skola och de följer också upp barnens och elevernas individuella placeringar regelbundet så att eventuella frågeställningar eller svårigheter kan rätas ut så tidigt som möjligt. Skolorna träffar och följer också upp både själva placeringen och vidtar de åtgärder som situationen kräver, oftast som individuella

3 Nacka kommun 3 (5) lösningar, då varje funktionshinder kräver egna speciella åtgärder. Skolorna uppger vidare att de söker finna lösningar som är till gagn för alla elever. 3. Arbetet med att anpassa undervisningen och göra elever med funktionsnedsättning delaktiga i skolans verksamhet behöver förbättras. Ambitionen i Nacka är hög vad avser de målområden utbildningsnämnden fastställt för alla utbildningsverksamheter i kommunen. Under 2008 och 2009 har tydliga insatser gjorts inom målområdet maximal utveckling och stimulerande lärande. Dessa målsättningar är även tätt förknippade med ett reellt inflytande för barn och elever. De slutsatser som kan dras i kommunens kvalitetsredovisning för 2009 är bl.a. att det pågår mycket arbete i förskolor och skolor för att anpassa såväl den fysiska skolsituationen som undervisningen för varje individ. Den fysiska miljön för eleven designas innan eleven börjar på skolan, så att inlärningsmiljön blir så optimal som möjligt. I den processen är det också viktigt att föräldrar och elev blir delaktiga. I och med inspektionen av skolorna har rektorerna uppmärksammat och vidtagit åtgärder för att på ett tydligare sätt även anpassa undervisningen och snabbare komma igång med det pedagogiska arbetet. Skolorna har arbetat med att motivera alla lärare att se över sin undervisning för att på ett snabbare sätt finna formerna för anpassningen av undervisningen. Skolorna har tillsammans med elevernas lärare bl.a. sett över de hjälpmedel som finns att tillgå och samtidigt tänkt igenom vad som kanske skulle behöva utvecklas mer vad avser undervisningen för alla elever. Skolorna har också arbetat med att tydliggöra lärarens svar eller anvisningar och på så sätt mer målande beskriva undervisningen, vad som avses och vad som ska göras exempelvis för synskadade eller hörselskadade elever. På en av skolorna som har en synskadad elev strävar man mot att märka upp skyltar, lådor och annat med punktskrift tillsammans med vanlig text, så att det ska vara lätt att hitta. Så långt det är möjligt görs dock inte någon åtskillnad mellan eleverna och skolorna har även arbetat med den balansen. En av skolorna som har en rullstolsburen elev hyrde exempelvis in en specialpulka vid en friluftsdag, så att den funktionshindrade eleven kunde delta vid friluftsdagen på så lika villkor som möjligt. Skolorna nämner också att det krävs mer utbildning kring funktionshindren. Lärarlyftet och andra utbildningsinsatser är på gång bl.a. i samband med implementeringen av den nya skollagstiftningen som ger rektor ett ännu tydligare pedagogiskt uppdrag. Ambitionen bland lärarna upplevs som hög på skolorna, för att så långt som möjligt anpassa undervisningen till alla elever. 4. Arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling måste förbättras. Skolorna uppger att de har väl förankrade och utarbetade likabehandlingsplaner. Planerna revideras och omarbetas årligen för att miljöanpassas till läsåret. Skolorna arbetar med olika metoder för att förebygga och förhindra kränkande behandling exempelvis Friends och Lions Quest. Förutom den kommunövergripande kundenkäten i Nacka genomförs årligen en trivselenkät på respektive skola, som också kan ge signaler om hur arbetet fungerar och hur eleverna upplever att de har det. Eleverna har också livskunskap på schemat och de flesta lärarna på skolorna har fått en utbildning i SET (en metod för socioemotionell träning). Skolorna uppger att de i och med de olika metoderna och verktygen mot kränkande behandling tycker sig ha en överblick över, och skapat insatser för, såväl elevers som lärares beteenden i och utanför klassrummen. Skolornas likabehandlingsplaner följs upp årligen inom ramen för kommunens kvalitetsredovisning.

4 Nacka kommun 4 (5) 5. Skolornas arbete med att upprätta åtgärdsprogram och att följa upp och utvärdera vidtagna insatser behöver förbättras. Vad gäller åtgärdsprogram och uppföljning av dessa har kommunens resurssamordnare sett över skolornas dokumentation om åtgärder för elever i behov av särskilt stöd, i samband med att skolorna söker individresurs. Under året kommer en mer systematisk översyn av resursanvändningen att ske och i samband med den kommer resurssamordnaren att på en mer detaljerad nivå granska skolornas dokumentation av åtgärdsprogram. Översynen beräknas vara klar i slutet av Den pedagogiska personalens kompetens om en elevs funktionsnedsättning och dess påverkan på inlärningen behöver förbättras. Rektorerna för de båda skolorna är helt eniga med inspektionens slutsatser om den pedagogiska personalens kompetens och uttrycker också sitt ansvar för denna. Skolorna anser att förbättringar ständigt behövs inom detta område. Skolorna får en del personalkompetens från landstinget och där finns också mycket som erbjuds i form av kompetensutveckling, men man måste då också frikoppla personalen och det är aldrig lätt oavsett om det är en större eller mindre enhet eller om eleverna är funktionshindrade eller inte. Båda skolorna uttrycker även att det finns en sårbarhet då skolan byggt upp kompetenser och dessa av olika anledningar försvinner in i olika längre fortbildningsinsatser eller då någon slutar. Kultur- och utbildningsenheten anordnar kompetensdagar med olika funktionshinder som tema. Under vårterminen erbjuds skolorna att delta i ett tema om elever med diagnosen ADHD. Rektorerna för skolorna föreslår en kontinuerlig utbildning för praktisk- estetiska lärare, någon sådan finns inte idag. Nacka har alltid framhållit lärarutbildningens betydelse i sammanhanget. Skolorna har likväl i och med redovisning av kvalitetsgranskningens förbättringsområden gått igenom med alla lärare vad det är för frågeställningar som är enkla att åtgärda och vad som utgör svårigheter. Skolorna menar att det svåraste att få till är tiden för kompetensutveckling då arbetet kräver en annan form av förberedelse och ska kunna användas så att alla elevers rätt till bra undervisning tillgodoses. Personalen på skolorna har också arbetat med att försöka förankra fortbildningsarbetet i det egna arbetslaget och mellan arbetslagen och på det sättet sprida kunskaper genom en tydligare arbetsfördelning. Rektorerna menar att arbetet med funktionshindrade elever, som exempelvis synskadade eller hörselskadade, förutsätter ett annat sätt att tänka, som i sin tur kräver en annan form av förberedelse för att det ska bli bra. Skolorna uppger också att det är enormt berikande att hålla sig observant, att få tänka i fler dimensioner och att dessa funktionshindrade elever är en tillgång både för skolan och klassen. Rektorerna menar att effekterna av arbetet nu börjar synas på skolorna och att de upplever att eleverna blivit mer självständiga och fått bättre självförtroende. I och med den nya skollagsregleringen kommer kraven på rektors och lärares kompetenser att öka och för att möta de ökade kraven behöver frågeställningarna om kompetensbehoven och kompetensförsörjningen lösas. Dessa frågor kommer att aktualiseras bl.a. i den implementeringsprocess som inleds under våren 2010 i Nacka. 7. Kommunens och skolornas övergripande arbete med att systematiskt följa upp och utvärdera resultat av de insatser som görs för elever med funktionsnedsättning behöver förbättras. Se bifogad plan för uppföljning och utvärdering av den s.k. likvärdighetsgarantin.

5 Nacka kommun 5 (5) Kultur- och utbildningsenhetens bedömning Kultur och utbildningsenheten anser att det är mycket bra att Skolinspektionen gör kvalitetsgranskning inom området funktionshindrade elever och den genomförda granskningen på två av kommunens skolor har varit värdefull. Skolinspektionen har i sin kvalitetsgranskning, och i de övergripande frågeställningar som delgivits kommunen som huvudman, däremot inte tagit hänsyn till Nacka kommuns styrsystem med en långt gående delegation till rektor, helt i enlighet med nuvarande och kommande skollagstiftning. Det har därför inte varit helt enkelt att förstå Skolinspektionens beslut i denna kvalitetsgranskning. Nacka har valt att på central nivå följa upp ärendet i samverkan med rektorerna på de två skolorna och behandlar det som ett reguljärt inspektionsärende, trots att det inte villkoras i skolinspektionens beslut om kvalitetsgranskning. Således behandlas ärendet i utbildningsnämnden i mars Nacka har sett över de delar av utbildningssystemet som skolinspektionen påkallat uppmärksamhet kring. Denna översyn och detta arbete fortlöper och kvalitetsgranskningen kommer att användas som underlag i samband med de implementeringsinsatser som aktualiseras i och med den nya skollagstiftningen, både på skol- och huvudmannanivå. På skolorna har rektorerna beskrivit motsvarande översyn utifrån kvalitetsgranskningens resultat. Rektorernas bedömning av detta arbete är både problematiserat och konstruktivt. Det finns i analysen en svår balansgång för lärare att förhålla sig till, att dels anpassa undervisningen för elever med funktionshinder och dels utveckla former för undervisningen så att eleven med funktionshinder inte heller upplever sig vara särbehandlad. Ingen av skolorna har funnit någon enkel lösning på detta, men är på väg att pedagogiskt arbeta med konstruktiva lösningar för alla elever. Lilian Lagerström Resurssamordnare Susanne Nord Utbildningsexpert