Historia III forts., 30 högskolepoäng

Transkript

1 Historia III forts., 30 högskolepoäng History III Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kurskod: 6HI015 Ansvarig institution: Institutionen för Idé- och samhällsstudier Medverkande institution/-er och omfattning: Institutionen för ekonomisk historia (7,5hp) Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Undervisning Betygsgrader: U, G, VG Programtillhörighet: Ämneslärarprogrammets inriktning gymnasiet, hp Fastställande Kursen är beställd och godtagen av Umeå School of Education och inrättad av Institutionen för idé- och samhällsstudier och fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Kursplanen gäller från höstterminen Innehåll Kursen består av 4 moment: 1)Historiografi (6hp), Idéhistoriska perspektiv (7,5hp), Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5hp), och 4)Historiebruk, historiekultur och historiemedvetande (9hp). Moment 1: Historiografi (6hp) Momentet avser dels att fördjupa studenternas ämneskunskaper, dels att fördjupa förståelsen av historieämnets vetenskapliga utveckling. Under kursens gång skall studenterna läsa verk som representerar olika historiska traditioner. Genom läsning av dessa får studenterna en ämnesfördjupning som problematiserar historisk metod, källmaterial och teorianvändning. Momentet ger en fördjupad kunskap i historia. Moment 2: Idéhistoriska perspektiv: Vetenskap, kultur och samhälle (7,5 hp) Momentet behandlar idéhistorisk historiografi samt idéhistoriska perspektiv och metoder. För att konkretisera detta kommer kursen belysa nyare idéhistoriska perspektiv på vetenskapernas framväxt och utveckling från och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillägna sig idé- och lärdomshistoriska metoder, så som att lära sig vad som kan utgöra en idéhistorisk källa och hur dessa analyseras och kritiskt

2 granskas. Studenterna ska också få resonera om hur detta eventuellt skiljer sig från källkritisk metod. Moment 3: Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5 hp) Momentet behandlar drivkrafter bakom världsekonomins utveckling, med fokus på tiden efter Momentet fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen, samt ger en fördjupad kunskap om faktorer bakom västvärldens välståndsutveckling i relation till den globala. Särskilt fokus riktas mot olika ekonomiska tankemod för att förklara ekonomisk utveckling och förändring. Moment 4: Historiebruk i teori och praktik (9hp) Kursen innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av detta analysredskap och dess sammanhang. I momentets andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt och nyhetsrapportering. För de studenter som så önskar anordnas under momentets senare del en exkursion till en plats ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, muséer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna exkursion ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. I momentet ingår att konstruera övningar i källkritik, övningar i analys av historiebruk samt övningar i hur film och dataspel kan användas i undervisning. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse - visa fördjupade kunskaper om olika historiska perspektiv, metoder och teoribildningar. - visa fördjupade kunskaper om historiebruk, historiekultur och historiemedvetande samt historielärarens roll som förmedlare av historia. Färdighet och förmåga - Visa associationsförmåga och förmåga till självreflektion i relation till medstudenter och kunskapsstoff i det vetenskapliga tankeutbytet. - kunna tolka historiska berättelser och artefakter och förstå deras roll för historiebruk och historiekultur.

3 - självständigt kunna utveckla olika undervisningsmetoder som medvetandegör elever om källkritik, vetenskaplig metod och historiebruk. - kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl och på olika sätt i tal och skrift. Värderingsförmåga och förhållningssätt - kunna problematisera, analysera och vetenskapligt värdera de kunskaper som preciseras i Kunskap och förståelse ovan. Förkunskapskrav UK1, Historia II Undervisningens uppläggning Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges. Examination Examination sker skriftligen och muntligen. Med skriftlig examination avses normalt skrivsalstentamen men kan också vara individuella inlämningsuppgifter. Med muntlig examination avses enskild muntlig tentamen, muntlig tentamen i grupp examinerande seminarium. Vidare används case som didaktisk praktik och rollspel. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgogoräknande

4 Övriga föreskrifter Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Generella lärarkompetenser Under din studietid ska du ha utvecklat; A1 kunskaper i ämnen, motsvarande, inklusive dess didaktik och ämnesdidaktik A2 - kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar samt bedömning och betygsättning A3 - kunskap om skolväsendets organisation, historia och styrning C1 - förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen C3 visa kommunikativ förmåga, i lyssnande, talande och skrivande samt självkännedom och empatisk förmåga Specifika lärarkompetenser i kursen Under denna kurs kommer du att utveckla kompetens inom; A1) historia, historiedidaktik, ekonomisk historia, idéhistoria A2) historisk teori och metod, historiska perspektiv A3) historiebruk C1) historiebruk C3) muntlig och skriftlig presentation

5 Kurslitteratur MOMENT 1: Historiografi, 6hp Evans, Richard, Till historiens försvar, Stockholm 2000 ca 110s Odén, Birgitta, Det moderna historiskt-kritiska genombrottet i svensk historisk forskning, Scandia 1, 1975 och Brändström, Anders, De kärlekslösa mödrarna, Umeå 1984, 271s Winberg, Christer, Folkökning och proletarisering: kring den sociala strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen, Göteborg 1975, 344s Johansson, Roger, Kampen om historien. Ådalen Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk , Lund 2001, 557s och Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1996, 240s Darnton, Robert, Stora kattmassakern och andra kulturhistoriska bilder från Frankrikes upplysningstid, Stockholm 1987, 338s Davis, Nathalie Zemon, Martin Guerres återkomst, Stockholm 1985, 213s och Ulrich, Laurel Thatcher, En jordemors berättelse. Barnmorska Martha Ballards liv genom hennes dagbok , Stockholm 1992, 456s Koven, Seth&Miche, Sonya (eds), Mothers of a New World. Maternalist Politics and the origin of the Welfare States, New York&London 1993, 447s

6 MOMENT 2: Idéhistoriska perspektiv: Vetenskap, kultur och samhälle, 7,5hp Bowler, Peter J. and Iwan R. Morus, Making modern science: A historical survey (Chicago: University of Chicago Press, 2005), 529 s. Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år, red. Nils Andersson & Henrik Björck (Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008) 335 s. valda delar. Förslag på källtexter (1 2 väljs i samband med fördjupningsarbete) Bacon, Francis, Det nya Atlantis (1627; sv. utgåva 1979 senare), 87 s. Condorcet, Caritat Marquis de, Människosläktets andliga förkovran (1795; sv. utgåva 2002), 203s. Carson, Rachel, Tyst vår (1962; sv. utgåva 1962 eler senare), 287 s. Darwin, Charles, Om arternas uppkomst (1859; sv. utgåva 1976 senare), ca 380s. Hedenius, Ingemar Tro och vetande (1949), 381 s. Kuhn, Thomas, De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962; sv. utgåva 1979 senare), 191 s. Merchant, Carolyn, Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen (1980; sv. utgåva 1994), 394 s. Pauling, Linus, Aldrig mera krig! (1958; sv. utgåva 1959), 215 s. Snow, C. P. De två kulturerna (1958; ny utgåva 1998 senare), 51 s. Watson, James D., Den dubbla spiralen (1968; sv. utgåva 1968 senare), 210 s. Wright, Henrik von, Vetenskapen och förnuftet: Ett försök till orientering (1986 senare utgåvor), 154 s. Wägner, Elin, Väckarklocka (1949 senare utgåvor), 337 s. Kortare källtexter och artiklar på sammanlagt sidor tillkommer. MOMENT 3: Ekonomisk-historiska perspektiv på historia, 7,5 hp Schön, Lennart (2010) Vår världs ekonomiska historia. Den industriella tiden. SNS Förlag, Stockholm Rosenberg, Nathan & Birdzell, L.E. ( 2002) Västvärldens väg till välstånd. SNS Förlag, Stockholm Lars Paulsson-Syll (2007) De ekonomiska teoriernas historia. Studentlitteratur. * Ett antal engelska artiklar tillkommer.

7 MOMENT 4: Historiebruk i teori och praktik, 9hp Peter Aronsson, Historiebruk - att använda det förflutna, Lund: Studentlitteratur, 2004 (urval). Jeffrey Herf, Divided Memory: The Nazi Past in the two Germanys, Cambridge, Mass. & London: Harvard University Press, Klas-Göran Karlsson, Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning , Stockholm: Natur och Kultur, 1999 (urval). Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.), Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken Lund: Studentlitteratur, 2009 (urval). Peter Lambert & Phillipp Schofield (red.), Making History: An Introduction to the History and Practices of a Discipline, London & New York: Routledge, 2004 (urval). Ytterligare litteratur som väljs i samråd med ansvarig lärare tillkommer.

8