Verksamhetsplan. för med fokus Datum: Ansvarig: Styrelsen

Transkript

1 Verksamhetsplan för med fokus 2017 Datum: Ansvarig: Styrelsen

2 Sammanfattning Verksamhetsplanen grundar sig på förslag som styrelsen arbetat fram under en planeringsdag hösten Planen anger inriktningen av förbundets verksamhet under 2017 samt långsiktig inriktning för Den fastställdes av styrelsen den 28 november Förbundets verksamhet kommer fortsätta att bygga på de fyra ben, som utvecklats under åren: -individinriktade samordnade rehabiliteringsinsatser -samverkansarenor -kartläggning av nya samverkansbehov -förebyggande insatser. Utrikesfödda i etableringsfas är en ny behovsgrupp för Finsam och vi har beslutat att fortsätta bevilja medel till insatsen ENA-etablering i naturunderstödd aktivitet, som är den tredje verksamheten som landstinget startat upp på Sjulsarvet. I januari startar även förstudien ROSAB, som står för rehabilitering i offentlig sektor aktiebolag. Förstudien är ett samarbete med övriga samordningsförbund i länet. Syftet är att se om det finns förutsättningar att starta en plattform för långtidssjukskrivna som behöver en ny arbetsplats att återvända till efter sin rehabilitering. Förbundschefen har anställt en projektledare som ska genomföra förstudien som i ett första skede omfattar Falu kommun, Borlänge kommun och landstinget Dalarna. Vi i Finsam-Falun är projektägare till förstudien, men projektet samfinansieras av länets övriga förbund. Glädjande är också att den ansökan till MUCF (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) som förbundschefen skickade in i september är beviljad gällande ett ettårigt projekt vid namn Koll på Enligt lagstiftning är kommunerna skyldiga att arbeta med KAA (kommunala aktivitetsansvaret), vilket innebär att alla ungdomar upp till 19 år som varken arbetar eller studerar skall kommunen uppsöka för att kunna ge stöd att återgå till studier eller komma i arbete. Någon sådan lagstiftning finns inte för unga vuxna från 20 år. Projektet syftar därför till att arbetsmarknadsenheten skall starta uppsökarverksamhet för åringar som varken arbetar eller studerar. Gruppen kommer därefter att erbjudas stöd i att komma i arbete eller studier. När det gäller nya strukturinsatser för våra parter vill vi de kommande tre åren satsa på tvärsektoriella samverkansutbildningar för ledare och politiker. I dagens samhälle där våra parter har bristande resurser att kunna stödja personer med samordnade rehabiliteringsbehov, blir civilsamhället en alltmer viktig aktör att samverka med. Under 2017 arrangerar förbundet tillsammans med studieförbund en föreläsningsserie om psykisk (o)hälsa för personal, anhöriga och övriga medborgare. Den kommande arbetskraftsbristen har börjat visa sig och arbetsgivarna är viktiga mottagare av de personer de finsamfinansierade insatserna arbetar med. Hur kan vi stödja arbetsgivarna? Det är en viktig fråga som vi vill ta oss an de kommande åren. Till sist blir det spännande att följa utvecklingen av vad förstudien angående sysslolösa resulterar i. Förstudien kartlägger antalet individer som, trots vårt stora smörgåsbord av insatser, går sysslolösa, eller behöver fler aktiviteter parallellt för att nå egen försörjning. Konceptet Fountain House/fontänhus undersöks som en alternativ ideell lågtröskelverksamhet där människor med psykisk ohälsa blir medlemmar och kan rehabiliteras utan remisser och myndighetsbeslut. Styrelsen

3 Förbundets ändamål och uppdrag Förbundets ändamål anges i förbundsordningen och i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Enligt lagstiftningen och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. Rehabiliteringsansvaret är exempelvis uppdelat på flera sektorer där varje aktör bedriver insatser utifrån egna uppdrag och ansvar. Samtidigt är de olika aktörernas insatser beroende av varandra för att en väl fungerande rehabilitering ska komma till stånd. Att ansvaret för den enskilde är fördelat på flera aktörer kan utgöra hinder mot en effektiv rehabilitering. Det kan vara särskilt problematiskt att rehabilitera människor som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. För att hjälpa dessa människor är det nödvändigt att aktörerna samordnar insatser. Enligt lagen och förarbetena till lagstiftningen står att förbundet även har möjlighet att satsa medel på förebyggande insatser för ungdomar med syftet att underlätta för de att fullfölja sin skolgång för att lättare få ett arbete efter examen. Beskrivning av organisationen Samordningsförbundet Finsam-Falun, bildades 1 januari 2006 och har sitt säte i Falun. Bildandet grundar sig på lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser SFS 2003:1210. Medlemmar i förbundet är Falu Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Medlemmarna kallas omväxlande för parterna eller myndigheterna. Samordningsförbundet kallas nedan omväxlande förbundet eller Finsam. Styrelsen Samordningsförbundets verksamhet leds av en av medlemmarna utsedd styrelse, vars arbete regleras i en förbundsordning. I förbundsstyrelsen ingår en ordinarie ledamot och en ersättare för varje medlem. Styrelsens uppgifter finns beskrivet i dokumentet Arbetsordning för styrelsen. Den är ett komplement till förbundsordningen. Förbundschef och kansli Styrelsen har anställt en förbundschef med uppdrag att leda förbundets utvecklingsarbete och fungera som en länk mellan parterna. Förbundschefens uppgifter finns beskrivet i en uppdragsbeskrivning. Förbundschefen arbetar för närvarande 90 % av heltid. Förbundet har upphandlat följande administrativa tjänster: -KPMG, som sköter förbundets ekonomiadministration -Anders Ström Media AB, för produktion av informationsmaterial (hemsida, informationsmaterial) Projektledare för förstudien ROSAB Från den 2 januari 2017 och ett år framåt har förbundet anställt en projektledare på 100 %, med uppdraget att genomföra en förstudie vid namn ROSAB (Rehabilitering i Offentlig Sektor Aktiebolag). Målet med förstudien är att utreda om sjukpenningtalet kan minska i Dalarna genom att skapa plattformen ROSAB för långtidssjukskrivna kvinnor och män i offentlig sektor. En plattform som på ett strukturerat sätt ska kunna stötta anställda som befinner sig i en rehabiliteringsprocess och ge dem möjlighet att byta arbetsgivare för att kunna vara kvar i egen försörjning och få fortsätta använda sin yrkeskompetens. Projektledaren uppdraget att

4 utreda om det finns förutsättningar att genomföra ROSAB i Falun och Borlänge som ett första steg samt på sikt även i övriga länets kommuner. Förstudien är ett samarbete med övriga samordningsförbund i länet, genom samfinansiering och gemensam styrgupp och referensgrupp. Finsam-Falun är projektägare och har arbetsgivaransvaret för projektledaren. Referensgrupper till förbundet Lokala samverkansgruppen, LSG Lokala samverkansgruppen är en fristående chefsgrupp som inte finns i förbundets linjeorganisation och har därmed inget formellt ansvar i förhållande till styrelsen. LSG fungerar som en referensgrupp, ett stöd till förbundschefen när det gäller förankring och förberedelser av förslag av insatser till styrelsen. Tillsammans analyseras gemensamma behov som återkopplas till sin verksamhet. Gruppen är en arena för att utveckla samverkan mellan myndigheter och processer utifrån individens samordnade behov. LSG kartlägger nya behovsgrupper samt behov av insatser för dessa behovsgrupper. I gruppen ingår verksamhetscheferna för socialförvaltningens vuxensektion, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, öppenvårdspsykiatrin, primärvården, arbetsmarknad-, kompetens- och integrationsförvaltningen (AIK) samt förbundschefen från Finsam. I gruppen ingår också samverkansansvarig från Försäkringskassan och Landstingets områdessamordnare samt barn-och utbildningsförvaltningens gymnasiechef. LSG tar årligen fram en egen aktivitetsplan. Operativa chefsgruppen, OCG En annan grupp som fungerar som stöd är chefsgruppen med namnet operativa chefsgruppen. Den består av enhetscheferna för socialförvaltningens försörjningsstödsenheter, LSS biståndshandläggare, arbetsmarknadsenheten, öppenvårdspsykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och förbundschefen från Finsam. Gruppen styr strukturinsatsen SSA (Systematiskt SamverkansArbete) på den operativa nivån där samverkan och flöden utvecklas mellan parterna. SSA har startats med Finsam-medel. Nationella nätverket för samordningsförbund, NNS Förbundet är medlem i föreningen NNS, vars ändamål är att vara språkrör för samt stödja och utveckla samordningsförbunden i landet. NNS bevakar den nationella politiken inom Finsam-området samt är ett forum för gemensamt lärande. De anordnar seminarier, konferenser, utbildningar och bildar arbetsgrupper kring gemensamma frågor som rör förbundens verksamhet och uppdrag. Behovsgrupper Personer som drabbats av ohälsa behöver ofta olika typer av stöd för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet eller till studier. Kombinationer av medicinska, sociala och arbetslivsinriktade insatser förbättrar oddsen för en lyckad rehabilitering. Genom samordningsförbundet samverkar förbundets parter kring sådana insatser. Viktiga behovsgrupper som särskilt lyftes fram under styrelsens planeringsdag för arbete i ett längre perspektiv, är: - individer som har, eller riskerar att få, aktivitetsersättning - individer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - ungdomar/unga vuxna som har en diffus psykosocial problematik - utrikesfödda som har ohälsoproblematik och samordnade rehabiliteringsbehov - individer som har varit sjukskrivna och/eller arbetslösa under lång tid.

5 Löpande görs analyser av de grupper som berörs i LSG och OCG, men även personalen i verksamheterna påtalar nya behovsgrupper när de följer upp sin verksamhet. Förutom grupper med behov av samordnad rehabilitering riktas även insatser i förebyggande/hälsofrämjande syfte. I propositionen 2002/03:132 anges att en tänkbar målgrupp för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är personer som är i behov av hälsofrämjande insatser för att förebygga ohälsa. Dessa personer kan löpa risk att hamna i ovanstående målgrupper. Verksamhet och mål Det övergripande målet för den finansiella samordningen är att deltagarna i förbundets insatser skall uppnå eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta eller studera. De insatser/arbetssätt/metoder som är framgångsrika skall implementeras (helt eller delvis) i parternas ordinarie verksamheter. Verksamhetsplanen utgår från fyra verksamhetsinriktningar, fyra ben och målområden. Dessa är långsiktiga och strategiska mål för styrelsens arbete. Nedan presenteras de var för sig med mål och aktiviteter för FINANSIERA Individinriktade samordnade rehabresurser IDENTIFIERA Kartläggning av nya samverkansbehov STIMULERA Samverkansarenor; mötesplatser, utbildning, samverkansprocesser FÖREBYGGA Individinriktade förebyggande insatser och/eller strukturövergripande insatser Målområde FINANSIERA : Att stödja myndigheternas arbete med nya arbetssätt och metoder i samverkan Verksamheter där myndigheterna samverkar kan hel- eller delfinansieras med Finsammedel. Syftet med verksamheterna är att vara experimentverkstad och prova nya arbetsmodeller inom samverkansområdet. De samordnade resurserna skall på ett effektivt sätt bidra till att personer med behov av samordnat stöd skall uppnå eller förbättra sin förmåga att komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. Vägen till egen försörjning kan vara olika för varje deltagare i tidsperspektiv och i den individuella planeringen. Vår grundidé är att ge våra deltagare möjlighet att utvecklas i egen takt och efter egna förutsättningar kunna nå sina mål. Följande individinsatser satsar styrelsen på: -Coachingteamet -Sjulsarvets tre olika gröna rehab-verksamheter: Grön förrehab 15v, Naturunderstödd aktivitet (NUA) 8v, Etablering i naturunderstödd aktivitet (ENA) för utrikesfödda - Koll på ; som finansieras med extra medel från MUCF under ett år. Kan liknas vid kommunala aktivitetsansvaret fast för unga vuxna. -Steg 1-platser och arbetsförmågeutredningar av arbetsintegrerande sociala företag. (Upphandlas av Falu Kommuns AIK) -Finansiera konceptet Krehab-kultur som verktyg för ökad hälsa, i verksamheterna Coachingteamet samt Ungdomsslussen Målområde STIMULERA Att utveckla strukturer för samordning, kompetensutveckling och helhetstänkande utifrån individens fokus Förbundet fungerar som lärande organisation och skapar förutsättningar för att öka kunskapen inom samverkansområdet genom olika mötesplatser, som t.ex. frukostmöten, konferenser, utbildningsinsatser, samverkansprocesser. Syftet är att genom att kompetenshöja och utveckla samverkan mellan personal och chefer, kan många individer som är gemensamma deltagare hos parterna, få det stöd de behöver för att förbättra sin förmåga att nå egen försörjning.

6 Följande strukturinsatser och aktiviteter prioriteras 2017: -Fler platser och jobb inom offentlig sektor -SSA- Systematiskt SamverkansArbetet -Att ta mer kontakt med och ge mer stöd till arbetsgivarorganisationer och näringsliv, som är viktiga mottagare av våra deltagare. -Att erbjuda ledarskapsutbildningar i samverkan-tvärsektoriellt-chefer-politiker -Att arrangera frukostmöten för parternas personal m.fl. där bl.a. aktuell information om samverkan, Finsam m.m. kan presenteras. -Att arrangera arena för samverkanskompetens och organisatorisk förståelse om aktörernas uppdrag och ansvar -Säkerställa att samtliga aktörer är med på spelplanen med kundens perspektiv -Att hitta ytterligare former för processer i organisatoriska mellanrum som redan från början har ambition att permanentas (jfr SSA-processen). -Hållbar struktur-fylla de organisatoriska mellanrummen. Ska vara vedertaget/förankrat hos aktörerna. -Att tillsammans med studieförbund arrangera en föreläsningsserie på ämnet psykisk ohälsa för anhöriga, personal, medborgare. Planerade strukturinsatser för : -Seminarie på temat varför mår vi så psykiskt dåligt? -Lösningsfokuserade utbildningar för handläggare-tvärsektoriellt. -Seminarie och medborgardialog med utrikesfödda i Falun på temat: Vad är deras bästa förhoppning av Falun? Målområde IDENTIFIERA: Att kartlägga nya behov av samverkansinsatser Utifrån ett helhetsperspektiv ringar förbundet, tillsammans med parterna in utvecklingsområden för ökad samverkan mellan myndigheterna. Det kan vara nya individinsatser, strukturinsatser eller förebyggande insatser. Efter att kartläggningsarbetet är gjort stödjer förbundet parterna i den utvecklingsprocess som därefter startar med syftet att förbättra samverkan och utveckla nya insatser. Följande kartläggningar prioriteras under 2017: -Sprida resultatet av förstudien kring sysslolösa och skapa dialog kring frågeställningen om ett fontänhus kan starta i Falun. -Genomföra förstudien ROSAB -Hitta forum för samverkan mellan medicinska insatser och coachande insatser i ett bra flöde för individen. Involvera primärvården och ideella sektorn. -Att tillsammans med aktörerna vara med och skapa meningsfulla verksamheter för unga med aktivitetsersättning, för att de skall kunna närma sig arbetsmarknaden. Målområde FÖREBYGGA Att utveckla insatser som förhindrar arbetslöshet och sjukskrivningar Tillsammans med parterna arbetar förbundet med förebyggande insatser av olika slag för att förhindra att personer i riskgrupper drabbas av ohälsa och hamnar i utanförskap. Följande förebyggande insatser prioriteras under 2017: -Samordnare till närvaroteamet för hemmasittare -Samverkansmodellen skola-arbetsliv-vuxenliv -Teknikstöd i gymnasieskolan (Projektet ingår också i forskning via Linköpings universitet) -Fler förebyggande insatser i skolan såsom utbildning för personal, satsa på yngre åldrar än 16 år etc.

7 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas! Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114 Uppföljning och utvärdering av förbundets verksamhet Förbundet har, som en av sina uppgifter reglerad i lagstiftningen, att svara för uppföljning och utvärdering av de insatser som förbundet finansierar. Alla verksamheter som har finansiering från förbundet skall rapporteras i SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet), som staten har ålagt alla samverkansinsatser med statlig finansiering att rapportera i. Under hösten 2012 beslutade förbundet att förutom SUS skall uppföljning- och utvärderingsverktyget ORS-SRS användas av dem individinriktade finansierade verksamheter där verktyget passar in. Nationella Nätverket för Samordningsförbund har genom ett utvecklingsarbete tillsammans med ett antal samordningsförbund tagit fram gemensamma indikatorer för att kunna mäta jämförbara resultat i landets samordningsförbunds verksamheter. De användbara processoch effektindikatorerna kopplade med mätbara mått skall mäta resultat utifrån deltagar-, medarbetar-, organisations-, samt samhällsperspektivet. Indikatorerna är nu färdiga för att användas och skall användas som uppföljningssystem i de insatser det är möjligt. Projektet Teknikstöd i skolan medverkar i ett forskningsprojekt via Linköpings universitet. Ett instrument vid namn WEIS testas av arbetsterapeuten med syfte att se om verktyget kan vara ett stöd vid utformning av hjälpmedel till elever som är ute på arbetsplatsförlagd lärande/praktik. Styrelsen har även diskuterat att inför varje beslut om ev. finansiering av insats bör en liten riskanalys göras genom att ställa sig frågan: Vad händer om vi inte beviljar medel till en åtgärd/aktivitet/insats? En intern kontroll av förbundet kommer ske enligt den policy styrelsen fastställt. Budget År 2017 års verksamhetsplan bygger på den budgetram om 4528 tkr som medlemmarna beslutat om. Förbundets egna kapital tillkommer och beräknas användas. Siffrorna är skrivna i tkr. Styrelsen har även tagit beslut om prognos för budget tkr Årstilldelning från huvudmännen Budget Extra medel Prognos eget kapital 31/ * ** *** *extra medel från Försäkringskassan **projektmedel från Myndigheten för civil- och samhällesfrågor (MUCF) ***önskemål

8 INTÄKTER 2017 Bidrag Försäkringskassan Bidrag Landstinget Bidrag Falu Kommun Projektmedel från MUCF 480 PERSONALKOSTNADER Styrelsearvoden 90 Förbundschef lön administration* 220 Kompetensutveckling 35 Ekonomiadministration 60 Revision 45 KRINGKOSTNADER Lokalhyra kansli 12 Administration, tel, data, medl.avg. mm 80 ÖVRIGA KOSTNADER Hemsida, informationsmaterial 40 Utvärdering Indikatorer 10 INDIVIDINRIKTADE INSATSER Coachingteamet Naturunderstödd aktivitet, NUA Grön förrehabilitering Steg 1-platser, arbetsförmågebedömning 150 ASF ENA-Etablering Naturunderstödd Aktivitet 290 Krehab (kultur och hälsa) 100 FÖREBYGGANDE INSATSER Teknikstöd i skolan inkl. forskning Linköping 340 univ. Samverkansmodell skola-arbetsliv-vuxenliv 40 Samordnare Närvaroteam 117 STRUKTURÖVERGRIPANDE INSATSER SSA-Systematiskt Samverkans Arbete 20 Föreläsningsserie studieförbund 30 Förstudie sysslolösa 50 Förstudie ROSAB-Rehab i Offentlig Sektor 72 AB Frukostmöten personal 40 Fler platser och jobb 300 Utveckling av samverkan/processtöd av 440 f-chef* RESULTAT exkl. projektmedel MUCF -854 *Noteras bör att förbundschefen majoriteten av sin tid arbetar som processtöd när det gäller utveckling av samverkan och därmed borde större delen av lönen bokföras som strukturövergripande insats. Detta är dock inte möjligt att visa i bokslutet.