Anvisningar för förläggning av kollektor i jord, berg och vatten

Transkript

1 Anvisningar för förläggning av kollektor i jord, berg och vatten

2 Innehållsförteckning 1 Före entreprenaden Entreprenadens utförande Markförlagd kollektorledning Schaktning Kompaktkollektor Läggningsavstånd, läggningsdjup Kringfyllning Kollektorsättning i energibrunn Bottenvikt på bergvärmekollektor Förläggning av kollektorsystem i sjö eller vattendrag Svetsning och skarvning av PE-rör och tillhörande kollektorrördelar Påfyllning av köldbärarvätska, kapning av kollektorrör samt provtryckning av kollektor Oförutsedda händelser Efter entreprenaden Krav på ingående komponenter Kollektorrör Bergvärmekollektor Foderrör Borrtopp Elektrosvetsdelar Köldbärarvätska Samlingsbrunn... 6

3 1 Före entreprenaden Installatören skall förvissa sig om att erforderliga tillstånd för utförandet finns. Råder osäkerhet skall kommunen och/eller annan ansvarig myndighet kontaktas för att verifiera att tillstånd inhämtats till det specifika projektet. Utmärkning av ledningar skall vara utfört. I de fallen detta ålagts annan part skall bekräftelse inhämtas att detta genomförts. Vid placering av köldbärarslingorna skall hänsyn tas så att risken minimeras för att skada befintliga ledningar såväl mekaniskt som termiskt. 2 Entreprenadens utförande Markförlagd kollektorledning Schaktning Figur 1. Schaktgrop Jordschakt skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. Ledningsgrav skall schaktas med erforderlig breddökning och fördjupning för brunnar och andra anordningar så att ledning och brunnar mm kan utföras på avsett vis. Schaktmassor får ej läggas upp så att de orsakar skred i ledningsgrav. Befintliga ledningar som berörs av schaktningsarbete skall friläggas genom schaktning med handredskap. Läggningsavståndet och läggningsdjupet påverkar energimängden som kan tillgodogöras ur marken. SVEP:s eller värmepumptillverkarens rekommendationer skall följas angående minsta läggningsavstånd och läggningsdjup. Dock får inga skarpa böjar förekomma och kollektorrörstillverkarens uppgift om minsta krökningsradie får ej understigas. Ledningsgrav skall schaktas enligt de anvisningar som anges i Anläggnings AMA 98, kap CBB.3 och CBB.31. 1

4 Minsta schaktdjup är 500 mm och om schaktning inte är möjlig till detta djup skall rören skyddas extra mot eventuella yttre mekaniska skador. Vid schaktdjup mindre än 300 mm skall kollektorn brandskyddsisoleras enligt EI 30. Kollektorrör skall invid yttervägg (minimum 2 m) isoleras på sådant sätt att tjälskador förhindras. Detta gäller oavsett mark, berg eller sjövärme. För ledningar och isolerskiva som skall läggas direkt på schaktbotten skall schaktning utföras så att den blivande bottnen lämnas orörd och fri från löst material större än 16 mm. Återstående schaktning samt avjämning av botten skall utföras med handredskap eller med grävmaskinskopa utan tänder. Vid anslutning av den markförlagda kollektorn till energibrunnskollektorn skall schaktmassor runt foderröret komprimeras för att minimera risk för brott på kollektorrören. Vid övergång mellan jord och berg skall schaktning för utspetsning ske enligt figur 1 (utdrag ur Anläggnings AMA 98). Minsta avstånd för a är 3 m och b 0,5 m. Figur2. Utspetsning vid berg i ledningsgrav (utdrag ur Anläggnings AMA 98, figur CBB/6) 2

5 2.1.3 Kompaktkollektor Vid schaktning för kompaktkollektorer gäller samma förutsättningar som behandlats i stycket ovan. Speciellt beaktande för att förhindra ras skall tas med hänsyn till schaktdjupet. Figur 3. Kompaktkollektor 2.2 Läggningsavstånd, läggningsdjup Kollektorsättning för del som inte är värmeupptagande och där avståndet är 2 m eller längre från yttervägg Minsta schaktdjup är 500 mm och om schaktning inte är möjlig till detta djup skall rören skyddas extra mot eventuella yttre mekaniska skador. Vid schaktdjup mindre än 300 mm skall kollektorn brandskyddsisoleras enligt EI 30. Kollektorsättning i ytjordvärme värmeupptagande del För att undvika skador på kollektorn bör förläggningsdjupet minst vara 0.9 m. SVEPs eller värmepumptillverkarens rekommendationer gällande minsta läggningsavstånd och läggningsdjup skall följas. I undantagsfall kan avsteg från dessa rekommendationer ske om energiuttaget/m minskas genom ökad rörlängd. 2.3 Kringfyllning Kringfyllning skall utföras inom ledningsgravens hela bredd och upp till 0,3 m över översta rörledningens hjässa. Fyllning skall utföras enligt Anläggnings AMA, kap. CEC, vilket innebär jord av homogen struktur och utan lokala anhopningar av sten. Fyllningsmaterialet skall ha största kornstorlek 32 mm. Enstaka partiklar med största kornstorlek 60 mm får dock förekomma jämnt fördelade i kringfyllnaden på ett avstånd av minst 0,15 m från kollektorn. Fyllningen får inte innehålla ämnen som kan skada ledningen. Fruset material får inte användas. Med hänsyn till frysning runt kollektorn får ej tjälfarligt material användas (se Anläggnings AMA 98, Kap. Begreppsförklaringar, tjälfarlig jord). 2.4 Kollektorsättning i energibrunn Hänsyn skall tagas för avstånd till grundvattenytan. Montering av fylld kollektor i torrt borrhål eller i borrhål med stort avstånd till grundvattenytan skall utföras utan att tryckklassen för kollektorn överskrids. I dessa fall skall borrhålet fyllas med vatten till en lämplig nivå innan kollektorsättning får ske. Uppgift om vilken tyngd som maximalt får belasta bergvärmekollektorn fås från tillverkaren. Används slangsättningsutrustning med matningsfunktion skall stor hänsyn tagas så att kollektorn inte skadas. 3

6 2.5 Bottenvikt på bergvärmekollektor För att säkerställa att kollektorn inte skadas vid installation skall bottenvikten vara dimensionerad så att en nedåtriktad kraft från bottenvikten finns under hela kollektorsättningen. Beroende på kollektorutförande, bottenvikt och val av köldbärarvätska så varierar erfordrad bottenvikt. Genom uppgifter från kollektorleverantören skall entreprenören förvissa sig om att lämplig vikt används. Belastning av kollektorn/returböjen skall ske antingen genom ingjutning, ovanliggande vikt eller underliggande vikt. I samtliga fall skall skydd av returböjen säkerställas via vikt eller skyddsrör med minst samma tvärmått som returböjen. Vid belastning med ovanliggande vikt skall returböjen vara ingjuten eller på annat sätt skyddas mot att skadas av borrhålets botten. 2.6 Förläggning av kollektorsystem i sjö eller vattendrag Förläggning av kollektorer i hav, sjö, å eller älv är att betrakta som riskfyllda projekt där stor hänsyn måste tas till botten- och strömningsförhållanden, påfrysningsrisker, lägsta vattenstånd m.m. (se SVEPs hemsida för mer information) för att undvika att kollektorn skadas. Rör av lägst tryckklass SDR 11 skall alltid användas. Sjökollektorn lägges i raka sträckningar så att slangen i största möjliga utsträckning har anliggning mot botten och så att vridspänningar genom felaktig upprullning från slangvindan undvikes. Stukning och veck på slangen skall undvikas genom att inte bruka tvära 4

7 böjar. Om koncentrerade belastningar används bör avståndet mellan förankringarna ej överstiga 3 m. För skyddstäckning i strandlinjen (övergången mellan mark och vatten och till isfritt vattendjup) skall slangen förläggas väl förankrad med hänsyn till största istjocklek. Beträffande viktbelastning hänvisas till värmepumpsleverantörens och kollektortillverkarens beräkningar. 2.7 Svetsning och skarvning av PE-rör och tillhörande kollektorrördelar Mekaniska kopplingar får ej förekomma i mark annat än i byggnadens omedelbara närhet, maximalt 2 meter från yttervägg. Svetsning skall utföras i enlighet med EN Svetsmuffen får ej vara utsatt för spänningar under svetsningen och vid behov skall fixtur användas. Svetsaren skall kontrollera att svetsindikatorerna är synligt framme. I annat fall skall svetsningen underkännas och en ny bit rör svetsas fast efter renkapning av misslyckad svetsning. 2.8 Påfyllning av köldbärarvätska, kapning av kollektorrör samt provtryckning av kollektor Skall ske på ett säkert sätt så att köldbärarvätska inte rinner ut i omgivningen (se Normbrunn 97 eller dess efterföljare). Leverantören av köldbärarvätska tillhandahåller nödvändiga anvisningar för produktens hantering samt produktuppgifter att användas vid ev. saneringsarbeten. Efter att köldbärarsidan installerats utför installatören en täthetskontroll genom provtryckning. 2.9 Oförutsedda händelser Vid inträffande av oförutsedd händelse som kan påverka kunden, tredje part eller miljön skall alltid berörda parter informeras och händelsen dokumenteras. Vid miljöskada skall miljö och hälsoskyddskontoret kontaktas samt vid behov räddningstjänsten. 3 Efter entreprenaden Checklista (Annex I) med tillhörande borrprotokoll och provtryckningsprotokoll samt tomtkarta med inritade ledningar överlämnas till beställaren. Uppgift skall lämnas till beställaren om vilken typ och volym av köldbärarvätska som har använts. Entreprenören skall kvarlämna tillräcklig volym köldbärarvätska för efterfyllning av resterande rördragning. Tomtkarta 1:400 skall användas för markering av rörinstallationer och eventuella skarvar. Borrprotokoll skall även insändas till SGU i enlighet med lag (1975:424). Installatören skriver under checklistan och beställaren bekräftar med sin underskrift att dokumenten mottagits. Två liktydiga exemplar upprättas, ett till installatören, ett till beställaren. 4 Krav på ingående komponenter Tillverkare, alternativt leverantör, skall endast saluföra kollektorrörsprodukter till värmepumpsinstallationer som uppfyller nedanstående krav. 5

8 4.1 Kollektorrör för mark, sjö och vattendrag Rören av polyeten (PEM) skall vara tillverkade enligt Europeisk Standard EN Rören skall vara märkta med Nordic Poly Mark, INSTA-CERrörklass SDR 17. Vid förläggning av kollektorer i hav, sjö, å eller älv skall rör av lägst och godkända för tryckklass SDR 11 alltid användas. 4.2 Bergvärmekollektor Bergvärmekollektorer skall uppfylla kraven enligt Tillverkningsnorm för bergvärmekollektorer och vara tredjepartskontrollerade enligt Allmänna regler för typ - och fortlöpande kontroll för certifiering av bergvärmekollektorer. Rörvinkeln mellan borrhålslock (borrtopp) och markförlagd kollektor till fastighet skall vara godkänt och ha minsta godstjocklek 3,7 mm, tryckklass SDR Foderrör Foderrör i metall skall lägst uppfylla DIN 2458/1626 ST37.0 eller EN S235 JRH. Godstjockleken skall vara minst 5 mm. I de fall andra material skall användas som foderrör skall dessa uppfylla SGUs krav. 4.4 Borrtopp Borrtoppen skall vara av korrosionsbeständigt material och klara ett inre och ett yttre tryck om minst 0,5 bar övertryck utan läckage. 4.5 Elektrosvetsmuffar Elektrosvetsmuffar skall ha samma krav som kollektorn, dock lägst SDR 17. Leverantören ansvarar för att de svetsrördelar som han säljer för montage i mark till värmepumpsinstallationer, blir testade av SP Sveriges provnings- och forskningsinstitut. Testobjekten som lämnas till SP skall omfatta samtliga svetsrördelar som saluförs till detta användningsområde. Vid tvist eller reklamationer avgör SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut i Göteborg om kvalitetskraven är uppfyllda eller ej. Felande part svarar för kontrollkostnaden. 4.6 Köldbärarvätska Förekommande köldbärarvätskor skall vara godkända av miljöförvaltningen i den kommun där de skall användas samt av kollektortillverkaren och värmepumpstillverkaren (se SVEPs normer). Leverantören av köldbärarvätska skall tillhandahålla produktblad där det framkommer hur produkten skall användas, vad den innehåller och hur eventuellt läckage/spill skall saneras. Köldbärarvätskan skall blandas så att lägsta fryspunkt -15ºC erhålles om inte annan anvisning lämnas av värmepumpsleverantören, dock max 29 viktprocent etanol. Spill får inte förekomma. 4.7 Samlingsbrunn 6

9 Ingår samlingsbrunn i kollektorsystemet skall den vara inspektionsbar och avtätad mot inträngande vatten. Vid risk för högt grundvatten måste brunnen förankras. Alla in och utgående rör skall isoleras 2 meter från brunnens yttervägg på sådant sätt att tjälskador förhindras. Följ respektive tillverkares installationsanvisning. 7