1 Inledning. 1.1 Projekt som främjar mål för hållbar stadsutveckling. 1.2 Huvudprojektets inriktning och vision

Transkript

1 Org nr Boverks nr Ingmarie Ahlberg Miljö och teknik Slutredovisning för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2011 Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass, Boverkets dnr Inledning 1.1 Projekt som främjar mål för hållbar stadsutveckling Den slutsats som staden drog i sin första ansökan till Delegationen för hållbara städer om nyttan med de förstudier som staden sökt bidrag för att genomföra gäller fortfarande. Det vill säga att de projekt som staden har sökt bidrag för inom ramarna för miljöprofileringen i Norra Djurgårdsstaden utgör förstudier inom olika teknikområden som alla syftar till att öka kunskapen så att staden ska kunna nå de högt ställda målen i miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. I en jämförelse mellan de nationella miljömålen så innebär detta att den kunskap som kommer ut av projekten medverkar till hållbar stadsutveckling. Som ett underlag för att förstå och få en bild av var miljöprofilprojektet står idag hänvisar vi till projektets hållbarhetsredovisning för 2013, se under relaterade dokument långt ner på webbsidan Huvudprojektets inriktning och vision Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade den 19 oktober 2009 att Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett särskilt miljöprofilerat stadsutvecklingsområde. En utgångspunkt för områdets utveckling är att lära av erfarenheterna från Hammarby Sjöstad och att bygga nästa generations miljöstadsdel som kan bli ett internationellt föredöme när det gäller hållbar stadsutveckling. Visionen för stadsdelen formuleras enligt följande ( Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden - (Stockholm Royal Seaport ): 1 (13)

2 Stadsdelen ska kombinera den moderna storstadsmänniskans krav och förväntningar med ett klimat- och miljöarbete som leder till en klimatpositiv stadsdel. Smarta systemlösningar ska minimera energianvändningen, avfallet och transportbehovet. En genomtänkt resurshushållning och klok återvinningsfilosofi som bygger på en kretsloppsmodell ska placeras i främsta rummet. Avancerad informations- och kommunikationsteknologi ska möjliggöra mätning, visualisering och styrning av infrastruktur och intelligenta fastigheter. Innovationsverksamhet ska bidra till utveckling av hållbara lösningar och en kontinuerlig uppföljning ska säkerställa att högt ställda mål nås. Norra Djurgårdsstaden ska vara en funktionsblandad stadsdel med varierade typologier och upplåtelseformer och hög arkitektonisk kvalitet ett stadsrum som är levande och tillgängligt för alla. Stadsutvecklingsområdet ska integreras väl med omgivande befintliga områden och bilda en gemensam stadsdel där utveckling av stad, hamn och natur sker i samverkan. Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda en mycket attraktiv och modern boendemiljö. Storstadens dynamik ska avspeglas i mångfalden av boendeformer och utbudet av Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda en mycket attraktiv och modern boendemiljö. Storstadens dynamik ska avspeglas i mångfalden av boendeformer och utbudet av service, kultur och nöjen. Boende, service och offentliga miljöer ska utmärkas av tillgänglighet och modernitet. Boende och verksamma ska ges stort utrymme för egna initiativ som leder till trivsel och hög livskvalitet. Park- och grönområden och närheten till vatten ska ge boende i området goda möjligheter till rekreation och avkoppling. Norra Djurgårdsstaden ska bidra till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling som leder till internationellt samarbete och export 1.3 Övergripande mål Det övergripande miljö- och hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden är från Nu under hösten 2012 och våren 2013 gör stadens olika förvaltningar och bolag, som är med miljöprofilgruppen, en s.k. tolkning av det övergripande miljö- och hållbarhetsprogrammet för NDS för att utveckla och förbättra arbetssätt och styrning. Detta kan innebära vissa förändringar i upplägget av vision och mål i nästa lägesrapport av delprojekten i ansökan med dnr De övergripande målen för Norra Djurgårdsstaden innehåller mål för klimatet samt ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet enligt följande (ur miljö- och hållbarhetsprogram från 2010): Mål för klimatet 2 (13)

3 -Klimatpositiv stadsdel -Fossilfri år År 2020 understiger CO2-utsläppen 1,5 ton per person (CO2-ekvivalenter) -Anpassa till kommande klimatförändringar Mål för ekologisk hållbarhet - Låg användning av energi, material, vatten och andra naturresurser - Begränsad miljö- och hälsopåverkan - Fokus på hållbar energianvändning, kretsloppslösningar, miljöeffektiva transporter- och byggnader samt hållbara produktions- och konsumtionsmönster - Stadsdel med en grönstruktur som stöder och utvecklar ekosystemet och den biologiska mångfalden samt upprätthållandet av värdefulla ekosystemtjänster. Mål för social hållbarhet - Stadsdel med hållbara livsstilar där det är lätt att göra rätt och där boende och verksamma utvecklar sin kunskap och förmåga att leva och verka hållbart. - Stadsdel som inbjuder boende och verksamma till egna initiativ för skapande av trivsel och en hög livskvalitet med god hälsa, sociala relationer och liten miljöbelastning. - Social integration och samverkan främjas genom blandade -upplåtelseformer såsom bostadsrätt och hyresrätt, bostäder i olika storlekar och integration med befintlig bebyggelse. - Norra Djurgårdsstaden är en funktionsblandad och trygg stadsdel med integrerade verksamheter, bostäder, service, tillgänglig hälsovård och utbildning och med ett varierat stadsrum som är levande och tillgängligt för alla under dygnets timmar. - Norra Djurgårdsstaden erbjuder goda möjligheter till rekreation och kultur med närhet till park- och grönområden samt till kulturaktiviteter inom stadsdelen. Mål för ekonomisk hållbarhet - I Norra Djurgårdsstaden återanvänds marken på effektivt sätt med en god blandning av befintligt och nytt och där den kulturhistoriska bebyggelsemiljön värnas och tillvaratas. - Norra Djurgårdsstaden är en ekonomiskt vital stadsdel som blandar bostäder, service och kommersiell verksamhet och som erbjuder boende och verksamma ett lokalt utbud av miljöprofilerad handel och service samt avancerade IKT-tjänster tillgängliga för alla. - Norra Djurgårdsstaden bidrar till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling samt utveckling av hållbara verksamheter med hållbara produkter och tjänster. - Vid byggande av Norra Djurgårdsstaden gäller principen om Life Cycle Cost (LCC) vilken innebär att inte enbart kostnaden för investeringen står i fokus utan kostnader under husets/anläggningens hela livslängd. 3 (13)

4 1.4 Ansökan till Delegationen för Hållbara städer Exploateringskontoret i Stockholms stad ansökte om medel hos delegationen för Hållabra städer för ett antal förstudier och utredningar kopplat till miljöprofilarbetet i Norra Djurgårdsstaden. De fyra delprojekt som delegationen bedömde kunna ge mycket stor effekt gällande minskning av utsläpp av växthusgaser och därför beviljades medel var följande: 1. Förstudie Hållbara Transporter 2. Förstudie energieffektiva byggbodar och entreprenadmaskiner 3. Kvantifiering av ekosystemtjänster 4. Utveckling av kretsloppsmodell 2 Rapportering av arbetet med de fyra planeringsprojekten som ingick i ansökan Projekten redovisas i separata kapitel och resultat av arbetet bifogas som bilagor. Bilaga 5 till denna slutrapport innehåller en sammanställning av kostnaderna i ett excelblad för varje projekt. 2.1 Förstudie hållbara transporter Uppdraget: En av de stora utmaningarna för att nå mål att Norra Djurgårdsstaden ska vara fossilbränslefri är att få transporterna fossilbränslefria. Staden vill göra en förstudie med utgångspunkt ifrån Trafikverkets metodik 4-stegsprincipen som syftar till att identifiera åtgärder enligt följande hierarki: 1. Minimera behovet av transporter, 2. Effektivisera befintlig infrastruktur, 3. Begränsade investeringsåtgärder, Staden bedömde att kostnaden för konsultinsatsen för att genomföra uppdraget skulle bli ca kr Projektbeskrivning Projektbeskrivning Ett av de övergripande målen i Norra Djurgårdsstaden är att det ska vara en fossibränslefri stadsdel år I de analyser som gjorts utgör trafiken det i 4 (13)

5 särklass mest komplexa området att hantera i arbetet för att uppnå detta mål. Komplexiteten ligger dels i att systemet utgörs av ett stort antal individuella fordon med olika kapacitet och prestanda och dels i att det personliga valet men även andra styrmedel, t.ex. i form av konkurrenslagstiftning så starkt styr valet av person- och varutransporter. Genom hållbarhetsambitioner i planeringen har staden försökt att angripa strukturfrågorna och bland annat utgått ifrån följande principer: Styrning av markanvändningen genom struktur, täthet, funktionsblandning och lokalisering Förbättra och förenkla för de hållbara transportmedlen Planering av bostäder i lägen där avstånden till butiker, arbetsplatser och bra kollektivtrafik är korta Planering för bra kollektivtrafik Trots ambitiösa insatser i planeringen är det en utmaning att nå målet om en fossilbränslefri stadsdel om man inte angriper trafikfrågorna på flera fronter, dels utifrån användaren och beteendefrågor men även utifrån utformningen av styrmedel och tillhandahållandet av olika transportsystem. Stockholms stad har antagit Stockholms stads Framkomlighetsstrategi som slår fast att för att kunna rymma fler trafikanter på stadens gator behöver fler transportera sig på ett effektivt sätt, dvs använda kollektivtrafiken, cykla och gå. För att systematisera frågeställningar avseende hållbara transporter beslutade staden att göra en förstudie med utgångspunkt ifrån Trafikverkets metodik enligt 4-stegsprincipen som syftar till att identifiera åtgärder enligt en hierarki: 1. Minimera behovet av transporter, 2. Effektivisera befintlig infrastruktur, 3. Begränsade investeringsåtgärder, 4. Nyinvesteringar Utgångspunkter för projektet: Analysera hur man genom tillgänglighet och styrmedel kan flytta över flöden från energikrävande och fossilbränslebaserade färdmedel till energioch klimateffektivare färdmedel. T.ex. genom att stödja hållbart resande ner på detaljnivå genom väderskyddade hållplatser, cykelställ nära entréer, avtala om bilpooler, mm Identifiera förutsättningar för att ytterligare energieffektivisera befintliga transportsystem och utveckla scenarier på kort och längre sikt. 5 (13)

6 Analysera energianvändning och klimatpåverkan för att visa hur effektiva olika scenarier är. Identifiera vilka styrmedel som idag uppmuntrar respektive hindrar en utveckling mot fossilbränslefria och effektiva transportsystem, t.ex. införande av restriktioner mot biltrafik genom ekonomiska och fysiska styrmedel. Projektgenomförande och resultat Inom ramen för ett samarbete med Clinton Climate Initiative har staden analyserat effekterna av de krav och åtgärder i NDS. Resultatet av detta arbete visar att de kravställningar som idag utformats för NDS miljöprofilarbete inte kommer att leda till att vi når de mål som är uppställda för NDS. Framkomligheten för gång, cykel men framförallt kapacitetsstark kollektivtrafik har visat sig vara nyckelfrågor. Med utgångspunkt i detta formades utgångspunkter för en systemstudie. Som syfte med studien angavs: 1. Hur ska stadens ska planera för att bäst främja ett hållbart och kapacitetsstark transportsystem med höga stadskvalitéer? 2. Hur kan en ny stadsdel utformas för att främja användning av hållbara och kapacitetsstarka transporter och minska belastningen på hela trafiksystemet med hänsyn till lokala stadskvalitéer. Resultatet av den nu genomförda systemstudien är att betrakta som ett inspel i planeringsarbetet och ska inte ses som ett dokument där beslutade åtgärder visas. Arbetet har genomförts tillsammans med Tyréns som har tagit fram förslag till hur man kan planera utifrån förutsättningarna om att hållbara transporter utgör ryggraden i stadsplaneringsprocessen. Innehåll och förslag har sedan genom ett antal workshops och arbetsmöten bearbetats och förfinats. Studien ska ge vägledning i form av både generella principer och riktiga exempel (skissar och planer) för hur huvudgatorna i och kring Norra Djurgårdsstaden, samt stadsdelen som ska byggas i Loudden skulle se ut om principerna i Framkomlighetsstrategin och trafikhierarkin skulle följas fullt ut. Även vägledning i hur man ändrar riktning från prognosstyrd till en mer viljestyrd trafikplanering önskas. Följande rapport har precis färdigställts i projektet: Bilaga 1 HÅLLBAR TRAFIKPLANERING I NYA STADSDELAR/ FALLSTUDIE LOUDDEN, Tyréns Ab Ytterligare en rapport en trendstudie är under slutlig bearbetning. 6 (13)

7 2.1.3 Målgrupp Resultatet riktar sig till stadens trafikplanerare men även som underlag för diskussion med aktörer utanför staden som direkt och indirekt bidrar till trafiksituationen. Exempel på aktörer är SL, Trafikverket, Byggherrar, Verksamheter lokaliserade i området m.fl Ekonomisk Uppföljning Finansieringen av projektet ligger på stadens Exploateringskontor. Budget för projektet är kr, varav bedömdes användas till konsultinsatser och är egen tid i projektet. Området hållbara transporter har gett upphov till de mest komplexa frågeställningarna och utredningsbehovet inom detta område har varit långt större än vad vi först uppskattade. Systemstudien in sin helhet har visat sig komma att bli mkt mer resurskrävande än vad som initialt bedömdes. Slutleverans av rapport beräknas ske innan årsskiftet 2014/2015 eller strax efter. Staden har fakturor på närmare kr t.o.m november Bidraget på 30% räknas dock på den sökta budgeten på kr. Då räknas inte det förarbetet som gjort inom ramen för CCI under 2012 in i den kostnadsuppskattningen. 2.2 Förstudie energieffektiva byggbodar och entreprenadmaskiner Uppdraget Syftet med projektet var att få fram krav för energianvändning i byggbodar. Stockholms stad ansvarar för projektet och kostnaden är beräknad till kr Projektbeskrivning Effektiv resursanvändning i såväl byggskedet som i driftskedet är en förutsättning för hållbart byggande. I analyser gjorda för Hammarby Sjöstad beräknades användningen av ej förnybar energi i produktionsskedet till ca 20 % av energianvändningen under livscykeln 1. Trots att energikraven för byggnader har skärpts avsevärt sedan denna analys gjorts har motsvarande energieffektivisering inte åstadkommits i produktionen. Det är förutom material transporter till etableringen framförallt entreprenadmaskiner och byggbodar som står för den stora delen av energianvändningen under produktion. 1 Rapportsammanfattning - Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby Sjöstad: Sickla Udde, Sickla Kaj och Lugnet, Grontmij AB, (13)

8 Stockholm stad ämnar genomföra en förstudie för att definiera krav på entreprenadmaskiner och byggbodar som kan ställas dels i samband med upphandlingar av egna entreprenader i kravställning gentemot byggherrar i miljöprofileringsarbetet. Staden har under 2012 diskuterat med branschens aktörer samt stadens projektledare för genomförandeskedet om möjlighet att ställa energikrav på byggbodar. Utifrån dessa diskussioner har staden kunnat konstatera att kunskap och teknik finns och det handlar om hur byggherrarna lyckas lösa anslutning till fjärrvärmenätet i avtal med fjärrvärmeleverantören. Staden har därför beslutat att inte göra några ytterligare utredningar i detta delprojekt Ekonomisk Uppföljning Finansieringen av projektet ligger på stadens Exploateringskontor. Budget för projektet var I och med att frågeställningen visade sig kunna lösas upphandlingstekniskt har staden inte haft några utgifter för detta projekt. 2.3 Kvantifiering av ekosystemtjänster Uppdraget Förstudien syftade till att kartlägga, kvantifiera, värdera och visualisera de ekosystemtjänster som Norra Djurgårdsstadens åtgärder i form av grönska och vatten bidrar till. Omvärldsstudie av befintliga metoder och resultat som kan användas för att identifiera, kvantifiera och värdera ekosystemtjänsterna som förstärks genom Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor för gårdar. Ta fram förslag för hur beräkningar kan användas för att tydligt kommunicera ekosystemtjänster till byggherrar, boende och verksamma. Visa på kunskapsluckor i kvantifiering av, för Norra Djurgårdsstaden, relevanta ekosystemtjänster. Ta in data från området som kvantitativt visar om vi uppfyller de ekologiska målen i Norra Djurgårdsstaden. Utbyta erfarenheter med andra stadsmiljöer som arbetat med klimatanpassning genom grönstruktur, inhämta kunskap nationellt och internationellt samt medverka till miljöteknik/-tjänsteexport och kunskapsspridning. Förstudien planerades genomföras av Stockholms stad tillsammans med Stockholm Resilience Center och konsulter. 8 (13)

9 2.3.2 Projektbeskrivning Stockholms stad sökte våren 2012 om medel från Vinnova för att utveckla arbetet med Urbana ekosystemtjänster. Ansökan beviljades medel och projektet löper under perioden 1 augusti september Projektet c/o City - Urbana ekosystemtjänster bedrivs i en bred konstellation av aktörer (White, WSP, U&We, NCC, JM, Esam, SP, Albaeco (Stockholm Rescilience Center, Ekokultur) med Stockholms stad som projektägare. Den del som finansieras av Delegationen planerades att användas för att: 1. kvantifiera och synliggöra specifika ekosystemtjänster på en/några gårdar i Norra Djurgårdsstaden. Underlag kan inhämtas från området och från de data om ekosystemtjänster som tas fram i c/o City. 2. Anordna workshops och seminarier för att inhämta erfarenheter och sprida kunskap till byggherrar, arkitekter/planerare, boende och verksamma. 3. Ta fram kvantitativa data för uppföljning av miljömålen i Norra Djurgårdsstaden. Projektgenomförande och resultat Norra Djurgårdsstaden har bidragit till projekt c/o City med egna insatser genom dels underlagen från uppföljningen av den grönytefaktor (GYF) som staden utvecklat för Norra Djurgårdsstaden. Staden har också kommunicerat ekosystemtjänster/gyf vid flertal kompetensprogram med byggherrar i olika utbyggnadsetapper i Norra Djurgårdsstaden. Detta har varit viktiga delar som bidragit i projektet c/o City, både innan projektet initierade samt under projektet.. Bilaga 2 - Sammanställning över kompetensprogram som genomförts med teman inom ekosystemtjänster. Bilaga 3 Norra Djurgårdsstaden - Uppföljning av hållbarhetskrav för byggnader - juni Rapporten innehåller sammanställning av resultaten från uppföljningen grönytefaktor (data som sedan arbetats in i c/o City) bifogas. Delar av de aktiviteter som skulle genomföras inom ramen för den förstudie som staden sökt medel för hos Delegationen för Hållbara städer, har genomförts och kommer att vidareutvecklas inom Vinnova-projektet. Kvantifieringar och verktyg tas fram och tillämpas på fallstudieområden i Järvakilen - Norra Djurgårdsstaden (Stockholm), Pildammstråket Hyllie (Malmö) och Rio Coco (Fortaleza). Kontakter och möten har genomförts med Nacka kommun, som också beviljats medel från Delegationen för Hållbara Städer för projektet Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering. Fortsatt erfarenhetsutbyte mellan Stockholm och Nacka vore gynnsamt och effektivt för att utveckla arbetet med synliggörande av ekosystemtjänster. 9 (13)

10 2.3.3 Målgrupp: Byggherrar, arkitekter, konsulter, boende och verksamma inom hållbart stadsbyggande Kommentarer: Vinnova-projektet c/o City Urbana ekosystemtjänster har utvecklat en planeringsmodell för ekosystemtjänster. Rapporter finns på hemsidan Ekonomisk Uppföljning Kostnad för förstudier beräknades till Ekonomisk rapportering och tidföring har hållits isär från Vinnova-projektet. Tid för arbetet med att kommunicera ekosystemtjänster i kompetensprogrammet för byggherrar och tid och kostnad för att inhämta mätdata om grönytefunktioner från de olika delprojekten i NDS samt visa upp detta redovisas inom miljöprofilarbetet. Totalt sett har SEK arbetats upp i dessa aktiviteter. 2.4 Utveckling av kretsloppsmodell Uppdraget I syfte att åskådliggöra miljönyttan med de kretsloppslösningar som valts i NDS ska en kretsloppsmodell utarbetas. Syftet är att visualisera resurs- och emissionsflöden och utveckla kretsloppsmodell nästa steg efter Hammarby Sjöstad. Staden vill nu ta fram nästa generation av kretsloppsmodell som ger bättre feedback till olika aktörer och är flerdimensionell. KTH ska utveckla en konceptuell kretsloppsmodell på uppdrag av Stockholms stad. Budgeten för att ta fram den konceptuella modellen har beräknats till kr Projektbeskrivning Projektet Projektet ska resultera i en konceptuell kretsloppsmodell för Norra Djurgårdsstaden. Den kretsloppsmodells som finns i Hammarby sjöstads har haft stor betydelse för att förklara hur systemen hänger ihop men den är nivålös och statisk och idag behövs en mer utvecklad modell. Staden ska därför ta fram nästa generation av kretsloppsmodell som ger bättre feedback till olika aktörer och är flerdimensionell. Stockholms stad har bl.a. inspirerats av projektet ViSuCity ett visuellt stadsplaneringsredskap för hållbar utveckling som bla dr Ulf Ranhagen (Adjunct 10 (13)

11 Professor, KTH Urban Planning, & Chief Architect, SWECO FFNS) och professor Prof. Yifang Ban (KTH Geoinformatics) drivit tillsammans med bla stadsbyggnadskontoret i Stockholm mfl aktörer. Delar av detta projekt som innebar en uppdelning i olika skalor för att bättre kunna möta olika aktörer samt för att förstå hur de lokala lösningarna kopplar till övergripande systemen i staden, landet mm. Några utgångspunkter för utveckling kretsloppsmodellen var: Vi vill kunna illustrera resursflöden och emissioner i olika skalor (bostad hus kvarter stadsdel stad region nationell (global)) för att bättre kunna möta olika aktörer i processen som boende, bostadsbolag, transportbolag, byggbolag, stadens tjänstemän, energibolag mf. Ambitionen är att forma en integrerad modell för fler aktörer med såväl tekniskt som socioekonomiskt perspektiv. Vi vill kunna illustrera olika resursflöden i stadsdelen som avfall, energi och vatten. Vi vill kunna visa dessa både integrerat samt var för sig för att kunna gå in och förstå de olika delarna i vart och ett av de olika systemen. Vi vill dessutom kunna dela upp dessa områden i delflöden. Möjligheten att forma modellen för att illustrera flöden och emissioner under byggskedet bör också studeras. Emissioner i form av CO2-utsläpp skulle också kunna fångas upp för att visa hur effektiva olika kretslopp är. Vi vill kunna använda interaktiva kartor för att åskådliggöra kretsloppet. Kretsloppsmodellen bör kopplas till uppföljningsmodellen så att data om avfallsmängder, vattenvolymer och använd energi kan illustreras i modellen ger direkt återkoppling till de olika aktörerna om hur tillståndet i stadsdelen är. Arbetet Arbetet med att utveckla kretsloppsmodellen startade våren KTH och staden hade inledande planeringsmöten för att förbereda en work shop med olika aktörer i Norra Djurgårdsstaden. KTH formulerade utgångspunkter och principer för utvecklingen av ny kretsloppsmodell. En första Work shop om utveckling av kretsloppsmodellen hölls i maj Slutsatserna från denna analyserades av KTH som sedan bearbetade koncept och upplägg av kretsloppsmodellen. En andra work shop genomfördes i oktober På båda dessa work shopar deltog närmare 20 personer från olika förvaltningar och bolag. Efter dessa två första work shops sammanfattade KTH slutsatser och sammanställde resultatet. Norra Djurgårdsstadens miljösamordningsgrupp hade 11 (13)

12 efter detta flera möten där struktur, upplägg och innehåll diskuterades. Arbetet visar att det finns stora utmaningar i att dels kunna hitta en form på modellen som innebär att den kan möta olika målgrupper. Det har också varit diskussioner om inriktning och vad modellen ska visa. Några centrala slutsatser från diskussionerna om kretsloppsmodellen är att bl.a. inspireras av Recilience centers analys av Planetary boundiries, att modellen tydligare ska kunna visa olika flöden, dvs uppdelat på vatten, energi och kol. KTH har utifrån miljösamordningens fortsatta diskussioner arbetat intensivt med utvecklingen av modellen. De många olika frågor väckts under arbetets gång har inneburit att den ursprungliga tidplanen försköts. I december 2013 var slutrapporten klar som beskriver Kretsloppsmodellen, bifogas: Bilaga 4 Kretsloppsmodell 2.0. för Norra Djurgårdsstaden, Förstudie slutrapport Stockholms Stad KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, Ulf Ranhagen och Björn Frostell, December 2013 Projektet har väckt stort intresse. Både KTH och projekt Norra Djurgårdsstaden har vid olika seminarier beskrivit arbetet och i dessa sammanhang fått bekräftelse på att arbetets upplägg och resultat är viktigt för fortsatt utveckling av hållbart stadsbyggande. Projekt Norra Djurgårdsstaden har nu initierat nästa steg i utvecklingen av kretsloppsmodellen för att anpassa den visuellt och innehållsmässigt. Projektet har också sökt pengar hos Vinnova för fortsatt utveckling av kretsloppsmodellen i de delar som avser dess funktion som planeringsverktyg och interaktion med hållbarhetsdata. Slutsatsen är att arbetet varit mkt framgångsrikt och att bidraget från Delegationen för Hållbara städer bidragit till möjlighet att genomföra det första steget i utvecklingen av kretsloppsmodellen Målgrupp Målgruppen för resultatet av detta delprojekt är bred. Den utvecklade kretsloppsmodellen ska bidra till ökad kunskap och förståelse hos boende, tjänstemän, politiker, bostadsbolag, byggbolag, transportbolag mfl. Det finns även en stor extern målgrupp i form av nationella och internationella besökare till Stockholm Ekonomisk Uppföljning Finansieringen av kretsloppsmodellen ligger i huvudsak på stadens Exploateringskontor. 12 (13)

13 Budget för projektet är , varav för KTH:s insatser i utvecklingsprojektet och kr för stadens egna insatser i projektet. Kostnader för genomfört arbete: In-kind Två Work shops. En heldags work shop i oktober 2012 en halvdags work shop i maj Sammantaget blir kostnaden (räknat som in-kind) för dessa work shops kr under I projektets miljöprofilgrupp (med representanter från stadens olika förvaltningar och bolag) har kretsloppsmodellen diskuterats vid fler tillfällen varav längre diskussioner hölls vid tre möten under För arbetet med kretsloppsmodellen har projektets miljösamordningsgrupp haft ett antal arbetsmöten varav fyra möten under 2013 i samband med bearbetning av resultatet av work shops och diskussioner på miljösamordningsmöten. Projektet har totalt arbetat upp SEK (alla möten under 2012 och 2013 har inte tagits med i rapporteringen eftersom budgeten i ansökan till delegationen för hållbara städer var satt till kr). 13 (13)