1 Inledning. 1.1 Projekt som främjar mål för hållbar stadsutveckling. 1.2 Ansökan till delegationen för hållbara städer

Transkript

1 Org nr Boverks nr Ingmarie Ahlberg Miljö och teknik Slutredovisning för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2009 Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass Boverkets dnr Inledning 1.1 Projekt som främjar mål för hållbar stadsutveckling De sex projekt som staden har sökt inom ramarna för miljöprofileringen i Norra Djurgårdsstaden utgör förstudier inom olika teknikområden som alla syftar till att öka kunskapen så att staden ska kunna nå de högt ställda målen i miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. I en jämförelse mellan de nationella miljömålen så innebär detta att den kunskap som kommer ut av projekten medverkar till hållbar stadsutveckling. Som ett underlag för att förstå och få en bild av var miljöprofilprojektet står idag hänvisar vi till projektets hållbarhetsredovisning för 2013, se under relaterade dokument långt ner på webbsidan Ansökan till delegationen för hållbara städer Exploateringskontoret i Stockholms stad ansökte om bidrag från delegationen för hållbara städer Samma år som staden fick uppdraget att miljöprofilera Norra Djurgårdsstaden. Fullmäktige i Stockholms stad beslutade om miljöprofileringen och de målområden som skulle vara styrande för arbetet. En av de första uppgifterna för projektet var att börja utveckla ett miljö- och hållbarhetsprogram för miljöprofileringen. Detta arbete påbörjades under 2009 då staden hade beslutat om att Norra Djurgårdsstaden skulle bli ett miljöprofilprojekt. Hösten 2010 beslutade sedan fullmäktige om Norra Djurgårdsstadens övergripande miljö- och hållbarhetsprogram. 1 (19)

2 I det tidiga skede av miljöprofilprojektet var behoven stora av att få fram underlag för miljöprofileringen. Bidragen från Delegationen för hållbara städer var därför viktiga för projektets start. 1.3 Huvudprojektets inriktning och vision Kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade den 19 oktober 2009 att Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett särskilt miljöprofilerat stadsutvecklingsområde. En utgångspunkt för områdets utveckling är att lära av erfarenheterna från Hammarby Sjöstad och att bygga nästa generations miljöstadsdel som kan bli ett internationellt föredöme när det gäller hållbar stadsutveckling. Visionen för stadsdelen formuleras enligt följande ( Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden - (Stockholm Royal Seaport ): Stadsdelen ska kombinera den moderna storstadsmänniskans krav och förväntningar med ett klimat- och miljöarbete som leder till en klimatpositiv stadsdel. Smarta systemlösningar ska minimera energianvändningen, avfallet och transportbehovet. En genomtänkt resurshushållning och klok återvinningsfilosofi som bygger på en kretsloppsmodell ska placeras i främsta rummet. Avancerad informations- och kommunikationsteknologi ska möjliggöra mätning, visualisering och styrning av infrastruktur och intelligenta fastigheter. Innovationsverksamhet ska bidra till utveckling av hållbara lösningar och en kontinuerlig uppföljning ska säkerställa att högt ställda mål nås. Norra Djurgårdsstaden ska vara en funktionsblandad stadsdel med varierade typologier och upplåtelseformer och hög arkitektonisk kvalitet ett stadsrum som är levande och tillgängligt för alla. Stadsutvecklingsområdet ska integreras väl med omgivande befintliga områden och bilda en gemensam stadsdel där utveckling av stad, hamn och natur sker i samverkan. Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda en mycket attraktiv och modern boendemiljö. Storstadens dynamik ska avspeglas i mångfalden av boendeformer och utbudet av Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda en mycket attraktiv och modern boendemiljö. Storstadens dynamik ska avspeglas i mångfalden av boendeformer och utbudet av service, kultur och nöjen. Boende, service och offentliga miljöer ska utmärkas av tillgänglighet och modernitet. Boende och verksamma ska ges stort utrymme för egna initiativ som leder till trivsel och hög livskvalitet. Park- och grönområden och närheten till vatten ska ge boende i området goda möjligheter till rekreation och avkoppling. Norra Djurgårdsstaden ska bidra till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling som leder till internationellt samarbete och export 2 (19)

3 1.4 Övergripande mål De övergripande målen för Norra Djurgårdsstaden innehåller mål för klimatet samt ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet enligt följande: Mål för klimatet -Klimatpositiv stadsdel -Fossilfri år År 2020 understiger CO2-utsläppen 1,5 ton per person (CO2-ekvivalenter) -Anpassa till kommande klimatförändringar Mål för ekologisk hållbarhet - Låg användning av energi, material, vatten och andra naturresurser - Begränsad miljö- och hälsopåverkan - Fokus på hållbar energianvändning, kretsloppslösningar, miljöeffektiva transporter- och byggnader samt hållbara produktions- och konsumtionsmönster - Stadsdel med en grönstruktur som stöder och utvecklar ekosystemet och den biologiska mångfalden samt upprätthållandet av värdefulla ekosystemtjänster. Mål för social hållbarhet - Stadsdel med hållbara livsstilar där det är lätt att göra rätt och där boende och verksamma utvecklar sin kunskap och förmåga att leva och verka hållbart. - Stadsdel som inbjuder boende och verksamma till egna initiativ för skapande av trivsel och en hög livskvalitet med god hälsa, sociala relationer och liten miljöbelastning. - Social integration och samverkan främjas genom blandade -upplåtelseformer såsom bostadsrätt och hyresrätt, bostäder i olika storlekar och integration med befintlig bebyggelse. - Norra Djurgårdsstaden är en funktionsblandad och trygg stadsdel med integrerade verksamheter, bostäder, service, tillgänglig hälsovård och utbildning och med ett varierat stadsrum som är levande och tillgängligt för alla under dygnets timmar. - Norra Djurgårdsstaden erbjuder goda möjligheter till rekreation och kultur med närhet till park- och grönområden samt till kulturaktiviteter inom stadsdelen. Mål för ekonomisk hållbarhet - I Norra Djurgårdsstaden återanvänds marken på effektivt sätt med en god blandning av befintligt och nytt och där den kulturhistoriska bebyggelsemiljön värnas och tillvaratas. - Norra Djurgårdsstaden är en ekonomiskt vital stadsdel som blandar bostäder, service och kommersiell verksamhet och som erbjuder boende och verksamma ett lokalt utbud av miljöprofilerad handel och service samt avancerade IKT-tjänster tillgängliga för alla. 3 (19)

4 - Norra Djurgårdsstaden bidrar till innovation, utveckling och marknadsföring av svensk miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling samt utveckling av hållbara verksamheter med hållbara produkter och tjänster. - Vid byggande av Norra Djurgårdsstaden gäller principen om Life Cycle Cost (LCC) vilken innebär att inte enbart kostnaden för investeringen står i fokus utan kostnader under husets/anläggningens hela livslängd. 1.5 Innehåll i ansökan till Delegationen för Hållbara städer Exploateringskontoret i Stockholms stad ansökte om medel hos delegationen för Hållabra städer för ett antal förstudier och utredningar kopplat till miljöprofilarbetet i Norra Djurgårdsstaden. De sex delprojekt som delegationen bedömde kunna ge mycket stor effekt gällande minskning av utsläpp av växthusgaser och därför beviljades medel var följande: 1. Inventering av olika ICT applikationer 2. Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag 3. Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende 4. Framtida energibehov för värme och kyla 5. Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader 6. Förstudie gällande realtidsdata från Smart Grid systemet 2 Redovisning av arbetet med de sex planeringsprojekten 2.1 Inventering av olika ICT applikationer Uppdraget: Inventering av olika ICT applikationer som kan vara aktuella att tillämpa i syfte att underlätta en klimatsmart sätt att leva allt i syfte att uppnå stadsdelens starka klimatvision. Inventeringen skulle vara bred och bygga på studier av best practice idag i städer och stadsdelar. Målsättningen är att genomföra piloter där effektiva telekomlösningar används för att reducera CO2 utsläpp. Utsläppsminskning kan ske dels genom att reducera resor generellt och dels genom att optimera de resor som behöver göras på en mängd olika sätt. Primära målgrupper är arbetsplatser i tex NDS och samhällstjänster tex vårdcentraler. Inventeringen av olika ICT applikationer uppdrogs åt Ericsson AB och deras kostnader för projektet beräknades enligt ansökan till SEK. 4 (19)

5 2.1.2 Projektbeskrivning Med användande av Ericssons internationella satsning på olika smart sustainable city solutions har faktainsamling och inventering av olika tekniska lösningar gjorts. Ericsson har gjort ett antal egna studier (via Ericsson Research) samt deltagit i internationella projekt som visar på reduktionspotentialen när ICT applikationer används. Ericsson har också publicerat ett antal rapporter inom ämnet Life Cycle Assessment, enskilt, tillsammans med mobiloperatörer samt tillsammans med högskolor (KTH). Områdena som berörts är främst inom resereduktion, materialreduktion tex minskat papper, minskade byggnader. Ericsson har börjat utveckla ett citykoncept (sustainable city concept) där en komponent handlar om att beskriva hur målen i den hållbara staden kan nås genom att använda ICT. Ericsson har också utvecklat och presenterat ett Mobility Management koncept, Carbon Smart Commuting, som ser till helheten när det gäller att inkludera mål, olika aktörer samt beteendeförändringar. Sustainable city concept levererades i oktober, inventering av ICT applikationer ingår i detta koncept. På följande webbsida finns rapporten: Rapporten är även bifogad till avrapporteringen som bilaga: Bilaga 1 Shaping sustainable cities in the Networked Society, Ericsson Målgrupp Rapporten har stämts av med Norra Djurgårdsstadens miljö- och hållbarhetsorganisation och med deltagande organisationer. Resultat har redovisats i form av allmän rapport och tillhörande presentationsmaterial för Norra Djurgårdsstaden, för relevanta organisationer, i relevanta forum samt presenteras på ericsson.com Ekonomisk Uppföljning Ericssons kostnad beräknas till : Under 2010 har SEK upparbetats; 450 mh med kalkylkostnad 825 SEK/h. Under 2011 har SEK upparbetats; 200 mh med kalkylkostnad 825 SEK/h. Summa: SEK Bidraget på 30% av budgeten på kr för delprojektet har betalats ut genomförskottsutbetalning (19)

6 Kommentarer Ericssons internkostnad varierar med olika komptenser men Ericsson har använt statsstödsreglerna för statligt stöd a 825 SEK/timme. Överdraget i kostnader jämfört med budget berodde på högre ambitionsnivå och hanteras av Ericsson. 2.2 Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag Uppdraget Inventera och samla samtliga ICT initiativ och aktörer som finns idag i stadsdelsutveckling i Stockholm och särskilt då för NDS. Tex S-box, Smart Grid, Ericsson, mobila system för av kolidioxid mätning av transporter med hjälp av PEER (KTH). Syftet med förstudien var att försöka hitta en gemensam strategi som kan delas av ett större flertal av aktörerna i NDS (byggherrar, fastighetsbolag, staden, energibolag, kommunikations bolag) Projektet har uppdragits åt Ericsson AB och dess kostnad är beräknat till SEK Projektbeskrivning Med användande av Ericssons internationella satsning på olika smart sustainable city solutions har faktainsamling och inventering av olika tekniska lösningar gjorts. Med beaktande av de krav på hållbar stadsutveckling som finns för detta uppdrag har en större förstudie definierats i nära samarbete med Swedish ICT och TeliaSonera. Denna förstudie, Stockholm Royal Seaport Smart Communication startade formellt och avslutades Delresultat i form av olika arbetspaket har redovisats i en gemenam workshop med ca 40 inbjudna forskare från Swedish ICT (SICS, Acreo, Viktoria, Interactive Institute, St Anna Stiftelsen och Imego). I arbetet med kommunikationsinfrastruktur deltar också Stokab. I samband med 2012 gjordes ett antal seminarier med industri, akademi och representanter för Stockholms stad med fokusgrupper från Östermalms Stadsdelsförvaltning och Stockholms Stads Exploateringskontor. Dessa arbetspaket täcker ett brett spektrum av olika potentiella lösningar för en klimatsmartare stadsutveckling med fokus på lösningar inom sektorerna Hälsa (äldrevård /hemvård) och Transportsystem, inkl elbilar. 6 (19)

7 Ett direkt resultat av dessa aktivteter blev ett antal ansökningar till Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation och där flera förslag beviljades medel av Vinnova i form av B -projekt bla Smart IKT för att leva och bo i Norra Djurgårdsstaden och flera A -projekt för förstudier bl a information management systems, smart street lights mfl. Inom smart grid pågår arbete som rapporteras inom Stockholm Royal Seaport Urban Smart Grid projektet tillsammans med ABB, Fortum, Electrolux, Stockholms Hamn, KTH, II och byggbolag i NDS. Rapporter från arbetet som bifogats slutrapporteringen: Bilaga 2 - Stockholm Royal Seaport Smart communication, Final report, av Swedish ICT, TeliaSonera och Ericsson. Bilaga 3 - Generic communications Infrastructure Målgrupp Resultat har redovisats i form av allmän rapport och tillhörande presentationsmaterial. Den interna målgruppen för resultaten är forskare och utvecklare på de företag som deltar i studien, samt den styrgrupp som finns för projektet och som består av representanter från deltagande företag, samt Vinnova. Avstämning med potentiella kunder, och slutanvändare görs i form av presentationer inom respektive arbetspaket och av deltagande företag Ekonomisk Uppföljning Ericssons kostnad beräknades enligt ansökan till Under 2010 har SEK upparbetats, 610 mh kalkylkostnad 825 SEK/h Under 2011 har SEK upparbetats, 320 mh kalkylkostnad 825 SEK/h Summa: Bidraget på 30% av budgeten på kr för delprojektet har betalats ut genomförskottsutbetalning Kommentarer Ericssons internkostnad varierar med olika kompetenser men Ericsson har använt statsstödsreglerna för statligt stöd a 825 SEK/timme. Överdraget i kostnader jämfört med budget berodde på högre ambitionsnivå och hanteras av Ericsson. Beslut har tagits att genomföra en gemensam studie Stockholm Royal Seaport- Smart Communication med Swedish ICT, TeliaSonera och Ericsson; resultaten 7 (19)

8 från denna studie, se ovan, är det huvudsakliga underlaget till resultatet inom förstudien enligt ansökan. 2.3 Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende Uppdraget Framtidsverkstäderna skulle knyta till sig olika slags kompetens; nationellt och internationellt, inom arkitektur, miljövetenskap, byggteknik, energiteknik, beteendevetenskap, transporter och ICT, kommunikationer, kretsloppsteknik, klimatanpassning mm. Förutsättningar gavs för att genomlysa och diskutera olika idéer och förslag genom seminarier och workshops samt olika former av utvecklings- och utredningsinsatser. Projektet uppdrogs åt Kungliga Tekniska Högskolan och dess kostnad är beräknat till SEK Projektbeskrivning Delprojektet Framtidsverkstad i innovation och utveckling för klimatsmart boende innebär att skapa ett antal framtidsverkstäder eller plattformar kring strategiska frågor för innovation och utveckling för klimatsmart boende. Syftet med framtidsverkstäderna var att stärka miljöprofileringen av Norra Djurgårdsstaden. Projektet Norra Djurgårdsstaden samverkade med institutionen för Industriell Ekologi, KTH i arbetet med framtidsverkstäderna. Denna samverkan iscensatte ett antal framtidsverkstäder som har genomförts och arrangerats av KTH. Resultatet av framtidsverkstäderna har bland annat gett projektet en tydligare inriktning på bildandet av ett kompetensprogram. Tanken i arbetet med framtidsverkstäderna var att få fram nya och innovativa idéer och förslag på lösningar, såväl tekniska som för planeringen, och att belysa innovativa lösningar och förslag. Tanken var också att skapa ett forum för samarbete mellan olika aktörer och katalysera diskussionerna. Tre framtidsverkstäder arrangerades under verksamhetsåret 2010: 1. Kretsloppet i Norra Djurgårdsstaden, 2. Informations- och kommunikationsteknik 3. Bilens roll i ett hållbart transportsystem. Bilaga 4 sammanfattning från de tre Framtidsverkstäderna där rapporterna från varje framtidsverkstad bifogats. Bilaga 5 Framtidsverkstad om bilen 8 (19)

9 Bilaga 6 Framtidsverkstad om ICT Bilaga 7 Framtidsverkstad om kretslopp Arbetet med framtidsverkstäderna utvecklades till kompetensprogram utifrån aktuella fokusområden och frågeställningar inom dessa områden tillsammans med forskare, miljöteknikföretag, byggherrar, stadens förvaltningar och bolag. Under 2011 genomfördes kompetensprogram inom följande temaområden: 1 Livsstil 2 Gröna Tak och Väggar 3 Energi 4 Uppföljningsmetodik och Kontrollplan Kompetensprogrammet som utvecklades för byggherrar i utbyggnadsetapp Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden har varit en viktig aktivitet för att stödja de olika aktörer som är involverade i miljöprofilarbetet. Kraven i miljöhandlingsprogrammen är högt ställda och kräver en hög ansats och ambition hos alla byggherrar för att nå dessa. Seminarierna inom kompetensprogrammet har genomförts av sakkunniga föreläsare från välkända företag och verksamheter. Deras presentationer har överlag gett bra intryck och skapat intressanta och utvecklande dialoger. Seminarierna har förutom byggherrarna representerats av deras arkitekter samt deltagare från stadens olika förvaltningar samt andra berörda som varit involverade i kompetensprogrammets utformning och genomförande. KTH har under 2011 fortsatt att följa, och dokumentera kompetensprogrammet för byggherrarna i utbyggnadsetapp Norra 2 för att kunna återföra erfarenheter från kompetensprogrammet till metoderna i uppföljningsmodellen. Detta är en viktig del av att utveckla feedback processer för uppföljningsmodellen Resultat av Framtidsverkstäderna Framtidsverkstäderna genomfördes under en period då arbetet med det övergripande miljö och hållbarhetprogrammet utvecklades samtidigt som arbetet pågick med framtagande av handlingsprogram för byggherrar. Framtidsverkstäderna hade betydelse för val av inriktning av miljöprofilaambitionerna och bidrog till hur vision och mål formades inom de områden som framtidsverkstäderna genomfördes. Erfarenheterna i samband med genomförandet av framtidsverkstäder gav dessutom inspiration till fortsatt utveckling av de kompetensprogram som genomförs med byggherrar i olika utbyggnadsetapper. 9 (19)

10 Vad gäller kompetensprogrammen så har samtliga byggherrar och deras arkitekter uppskattat kompetensprogrammets olika seminarier. Dessa har tillfört mycket ny kunskap och insikt. Byggherrarna har, baserat på denna nya kunskap, utvecklat en ny plattform för sina byggnadsverk med fokus på miljö och energianvändandet. Kompetensprogrammen ingår idag som en del arbetsprocessen med miljöprofileringen Ekonomisk uppföljning Budgeten för framtidsverkstäderna enligt projekt 3 beräknades till kr i ansökan: Under 2009 till 2010 har SEK upparbetats av KTH samt av de olika aktörer som deltagit i framtidsverkstäderna. Staden tog successivt över ansvaret för att hålla i arbetet med kompetensprogrammet. Därför begränsades KTH:s insatser inom detta delprojekt under 2011 och mer varit inriktade på att dokumentera och följa arbetet varför inga fler aktiviteter genomfördes utifrån projektupplägget i ansökan till delegationen för hållbara städer. 2.4 Framtida energibehov för värme och kyla Uppdraget Energiförsörjning i framtidsstaden kräver bl.a. ökad kunskap om på vilket sätt som prognostiserade klimatförändringar förändrar förutsättningarna för stadens energiförsörjning. Klimatförändringarna leder till ett förändrat energibehov för värme och kyla. SMHI har tagit fram två prognoser som visar hur klimatet kan komma att förändras i Stockholmsregionen fram till Prognoserna visar att det i Stockholm år 2050 kommer att vara ca 1,5ºC högre årsgenomsnittstemperatur än idag. En sådan temperaturökning leder både till ett minskat värmebehov samt ett ökat kylbehov i byggnader. Projektets kostnad är beräknat till SEK Projektbeskrivning Projektet omfattar olika typer av energisystemstudier för fjärrvärme, fjärrkyla, smarta nät, smarta hus, lokal produktion med lågenergi, passiv- och plushus i framtidsstaden. De systemstudier som genomförts omfattar: Definiera problemställning och avgränsningar Förändrat behov av kyla och värme: Bostäder och lokaler, beräkning och simulering av förändrat energibehov Systemperspektiv på energianvändning och energitillförsel: Påverkan på infrastrukturen individuella lösningar respektive fjärrvärme och fjärrkyla. 10 (19)

11 Analys av möjliga klimatanpassningsåtgärder: Byggnader respektive energitillförsel Dialog och förankring av resultat Sammanställning och rekommendationer 2010 Stockholm Stad har uppdragit åt WSP att genomföra en studie över hur klimatförändringarna kommer att påverka behovet av energi för värme och klimatkyla i Stockholmsregionen. Inom ramen för uppdraget har beräkning och simulering av det förändrade energibehovet skett. Arbetet har omfattat såväl bostäder som lokaler, och utgått ifrån ett systemperspektiv på energianvändning och energitillförsel. Analys av hur de förändrade energibehoven påverkar såväl infrastrukturen som individuella lösningar har skett. Vidare har en diskussion förts avseende möjliga klimatanpassningsåtgärder för såväl individuella byggnader som energitillförselsystemet. Resultatet har diskuterats och förankrats med relevanta aktörer inom ramen för Norra Djurgårdsstadsprojektet. Resultatet kan i korthet beskrivas som följer: En jämförelse av det beräknade antalet framtida graddagar och dagens graddagar visar att värmeanvändningen kan minska med ca 30 % till år Energianvändningen för kyla kan komma att fördubblas om kraven på framtidens kylkomfort är samma som dagens krav. Beräkningarna av energibehovet utgår från scenarier och det verkliga utfallet kan bli annorlunda. Scenarierna ger dock en indikation på hur klimatet kan förändras. Energiberäkningarna utgick från generella underlag då det i detta skede inte var bestämt vilka tekniska lösningar eller utformning av klimatskal som kommer att väljas i projektet. 2011:1 Fördjupad systemanalys och systemgränser för egengenererad energi Utifrån de första systemstudierna och arbetet i projekt Norra Djurgårdsstaden har fördjupade systemstudier utförts inom delprojektet Framtida energibehov för värme och kyla. Under 2011 har fördjupade förstudier genomförts för fjärrvärme, fjärrkyla, smarta nät, smarta hus, lokal produktion med lågenergi, passiv- och plushus i framtidsstaden. WSP har på Stockholms Stads uppdrag under år 2011 genomfört en energisystemstudie för bebyggelsen i hela Norra Djurgårdsstaden. Analysen har omfattat såväl behovet av köpt energi, primärenergi och nettoenergi för bebyggelsen. I arbetet analyserades energibehovet och hur detta kommer att förändras vid de förutspådda klimatförändringarna fram till år 2050 respektive (19)

12 Dessutom har byggherrarnas/fastighetsägarnas förutsättningar för egengenerering av el studerats. Analysen har även inkluderat olika aspekter i samband med val av systemgräns. Här har främst solceller och småskalig vindkraft studerats i det fall den egengenererade elen ska placeras inom fastighetsgränsen. Vid en utvidgad systemgräns har även storskalig vindkraft bedömts liksom alternativa lösningar för solceller. Egengenerering av el är ett tydligt exempel på ett område som kräver utökad samverkan mellan olika aktörer. För att få till stånd den önskvärda förändringen erfordras nya samverkansformer för såväl planering, projektering som uppföljning mellan olika aktörer. Till avrapporteringen bifogas: Bilaga 8 Systemanalys , WSP, Agneta Persson och Ola Larsson Scenarios och Visualisering av åtgärdernas inverkan på energianvändning och klimatpåverkan färdplan mot klimatpositiv stadsdel WSP har också deltagit i ett projekt som syftar till att visualisera klimat- och energieffekten av de åtgärder som vidtas i Norra Djurgårdsstaden. Arbetet innefattar åtgärder inom områdena energi, transporter och avfall (fast och flytande). Resultatet kommer också att inkluderas som en del av stadens arbete inom ramen för åtagandet i Clinton Climate Initiative. Arbetet genomförs i samarbete mellan Stockholms Stad, WSP, KTH och Sweco. Delprojektet kommer att förstärka systemstudierna i och med att en baseline med olika utvecklingsscenarier byggs upp. Genom scenariearbete och visualisering ges bättre och djupare kunskaper om möjligheten och potentialen till att utveckla klimatpositiva energisystem. Delbudgeten för utredningen om framtida energisystem bedömdes till ca Arbetet påbörjades i slutet av år Underlagsrapporter till analysen av energi i arbetet med klimatpositiv stadsdel var klara under Den samlade analysen av alla delar som ingår i färdplan mot klimatpositiv stadsdel håller på att färdigställas och beräknas vara klara efter årsskiftet i början av Bilaga 9 Bilaga IX Bebyggelsens energibehov, WSP, Elisabeth Ekener Petersen 12 (19)

13 2.4.3 Målgrupp Målgruppen för detta arbete är byggherrar/fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter och stadens egna tjänstemän. 2.5 Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader Uppdraget Förstudien syftade till att utreda hur olika typer av energilösningar för byggnader, främst passiv hus och plushus kan implementeras i en större stadsdel som en del i att nå NDS vision och konkreta krav angående energikonsumtion och lokal energiproduktion. Vilken tillgänglig teknik finns? Vilka erfarenheter finns av implementering och drift i en större stadsdel? Vilka krav ställer tekniken på stadsdelens energiinfrastruktur och tvärt om? Hur kan aktörerna samverka? Lika omfattande studier av passivhus/plushus för en stadsdel har inte genomförts tidigare i Sverige och när dessutom möjligheten finns att under byggnationen av stadsdelen fortgår påverka processen och valen av teknik under gång är detta första gången ett så omfattande helhetsgrepp tas. Förstudien genomförs av KTH, tillsammans med byggherrar, fastighetsbolag och energibolag involverade i NDS utbyggnad samt WSP och Aton Teknikkonsult AB Projektbeskrivning och verksamheten hittills: Del 1 från avrapporteringen 2010 Stockholm Stad har uppdragit åt WSP att utreda vilka energieffektiva och hållbara energilösningar som kan inkluderas i Norra Djurgårdsstaden. I sitt arbete 2010 utredde WSP värme- och elgenerering utifrån olika teknikkoncept. Resultatet sammanställdes i en rapport som redovisades i förra avrapporteringen till Boverket och Delegationen för hållbara städer. Dessutom gjorde WSP en inventering av lågenergibyggande i Europa. Resultatet av arbetet presenterades och diskuterades vid seminarier och workshops med de byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter och konsulter som planerar att verka i NDS samt med kretsloppsbolag, bl.a. Fortum, som är involverade i NDS. Arbetet med de första studierna under 2010 i delprojekt 5 genomfördes samordnat med delprojekt 4. Resultaten från arbetet under 2010 redovisas samlat i en rapport för båda dessa projekt: 13 (19)

14 Bilaga 8 RAPPORT Energisystemanalys för Norra Djurgårdsstaden, , Upprättad av: Agneta Persson & Ola Larsson En annan del av arbetet har varit att ta fram gemensam metod för uppföljning och beräkning av byggnadernas energiprestanda. De första energiberäkningarna genomförs utifrån byggherrarnas skisser. För att detta ska ske på ett samlat och samordnat sätt har Aton Teknikkonsult AB gjort beräkningar och avstämningar med alla byggherrar i utbyggnads etapp Norra 2. Del 2 arbete under 2011 Under 2011 har arbetet fortsatt med fördjupade analyser och diskussioner av förutsättningar och potentialen för lokalt producerad förnybar energi. En central frågeställning i detta arbete är systemgränser, dvs vad ska räknas som lokalt producerad byggnad, stadsdel, staden, regionen, landet? För att komma vidare i detta arbete har WSP på uppdrag av staden studerat denna frågeställning och sammanfattat resultatet i en rapport som bifogas denna avrapportering: Bilaga 10 Alternativa systemgränser för egengenererad el - konsekvenser och aspekter att beakta, Agneta Persson, Under 2011 fortsatte arbetet med dialog och uppföljning av byggherrarnas arbete med att planera utbyggnadsetapp Norra 2. Uppföljningsmodellen för Norra Djurgårdsstaden innehåller flera avstämningspunkter. Under 2011 sammanställdes resultatet från de tidiga energiberäkningarna. Delredovisningen från dessa avstämningar utgjorde underlag för fortsatt arbete och gav en första indikation om energianvändningen. Bifogat till denna avrapportering finns en delredovisning för att visa på vad som kommit fram i det tidiga skedet av projektet: Bilaga 11 Delredovisning av byggherrarnas beräknade energianvändning Energiuppföljning Norra2, 2011, , Aton Teknikonsult AB Arbete lagdes ned på att utveckla energimålen genom work shops och dialog i fokusgrupp energi och med byggherrar. I arbetet såg projektet behov av fördjupade systemstudier kopplade till geografiska områden. Ett område som prioriterades var att göra en systemstudie för energi för utbyggnadsområde Södra Värtan. Del 3 arbete under 2012 Systemstudie energi för Södra Värtan Under 2012 fick Grontmij uppdraget att utveckla systemstudien för energi för Södra Värtan. I studien analyseras energiförsörjningen av denna utbyggnadsetapp med hänsyn till projektets mål för klimatpåverkan och energi. Potentialen till egenproduktion av förnybar energi, val av uppvärmningssystem och energilagring studerades. 14 (19)

15 Bilaga 12 Energisystemstudie Södra Värtahamnen, Grontmij AB Energi Syd, Målgrupp: Byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter, konsulter och kretsloppsbolag Kommentarer: Uppdraget har genomförts i enlighet med projektplanen. 2.6 Ekonomi - delprojekt 4 Framtida energibehov för värme och kyla och delprojekt 5 Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader För arbetet med delprojekt 4 och 5 har konsulter handlats upp som arbetat med de frågor som ligger inom båda dessa delprojekt. Därför fördelas kostnaderna för de två delprojekten lika. Kostnaderna finns sammanställda under flik Energiprojekt 4 och 5 i bifogade excelfil, Bilaga 13. Sammanfattning kostnader Delegationen - ansökan 2009 Projektbudgeten för delprojekt 4) Framtida energibehov för värme och kyla bedömdes till kr. Projektbudgeten för delprojekt 5) Förstudie av olika sorters energisystemlösningar för byggnader bedömdes till kr. Ekonomisk Uppföljning Summering av kostnader för delprojekt 4 och 5 Summa Summa Summa SUMMA kostnader (19)

16 2.7 Förstudie gällande realtidsdata från Smart Grid systemet Uppdraget Realtidsdata i en uppföljningsmodell är verkligt innovativt för uppföljning och feedback för det individuella beteendet och för på utvecklingen av tekniska system och produkter vid stadsdelsutveckling. Utgångspunkten var att detta skulle kunna möjliggöras med hjälp av ett Smart Grid system som planeras i NDS, med hjälp av Fortum och ABB m fl. Förstudien innebar att undersöka och strukturera hur realtidsdata från ett Smart Grid skulle kunna användas och kopplas till uppföljningsmodellen för NDS och dess klimatvision. Förstudien genomfördes av Kungliga Tekniska Högskolan, tillsammans med byggherrar, fastighetsbolag och energibolag involverade i NDS utbyggnad och dess kostnad är beräknad till SEK Projektbeskrivning och verksamheten: Syftet med projektet är att göra en förstudie av att använda realtidsdata i en uppföljningsmodell. Detta ger direkt feedback för det individuella beteendet och för företag som ser utvecklingsbehov av tekniska system och produkter vid stadsdelsutveckling. En viktig utgångspunkt var att studera hur smarta elnätet kan utvecklas för att kunna möta stadens behov av feedback och uppföljning i enlighet med Miljö- och hållbarhetsprogrammet för NDS. I under 2011 har KTH:s arbete med uppföljningsmodellen inneburit att konceptet vidgats från att enbart inkludera elektricitet i ett Smart Grid till att även inkludera andra verksamheter som ingår i miljöprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. KTH har lagt ganska mycket arbete på att inkludera andra parametrar som avfall, värme, transporter, etc i konceptet för uppföljningsmodellen. KTH har i princip tagit fram en konceptuell modell för ett IMS, baserat på miljöprogrammet och bredare än vad Smart Grid innebär för enbart elektricitet. Denna konceptuella modell för ett IMS är verkligen innovativ då den bygger både på partnerskap och distribuerade IT lösningar. Resultatet finns dokumenterat i WP 5 rapporten som bifogas denna avrapportering. Bilaga 13 Final Report WP5, , Nils Brandt KTH, Lars Nordström, KTH I den konceptuella modellen gjorde KTH också en teknikinventering gällande lösningar för att göra det möjligt att uppfylla de krav som finns fastlagda i miljö- och hållbarhetsprogrammet, identifiering av säkerhets och integritetsproblem för en ICT baserad uppföljningsmodell (IMS). Konceptet resulterade i att staden beslöt sig för att göra en Vinnova A-ansökan om utvecklandet av ett IKT baserat IMS. KTH ansvarade för att under våren 2011 ta fram en ansökan tillsammans med byggherrar, Fortum Ericsson, ABB, Interactiva 16 (19)

17 institutet. Ansökan baserades på ett antal möten och diskussioner. Vinnova accepterade stadens A ansökan om bildande av ett konsortium. Smart City SRS beviljades av Vinnova och sedan september 2012 har 18 partners, under ledning av styrgruppen Stockholm Stads Exploateringskontor, KTH Industriell ekologi, IBM och Fortum, varit engagerade för att möta stadens vision i hållbarhetsprogrammet för NDS gällande realtidsfeedback. Projektet löpte till och med september 2014, med möjlighet från Vinnova att förlänga projektet till ett så kallat C-projekt. En informationsplattform har utvecklats som integrerar realtidsdata från hushållsel, fastighetsel, tappvarmvatten, fjärrvärme, hushållsavfall, grovavfall, samt nordisk elmix och lokal fjärrvärmemix. Fyra huvudindikatorer som är centrala i hållbarhetsprogrammet beräknas i realtid och kan återkopplas på hushållsnivå, fastighetsnivå, och stadsdelsnivå. Dessa är direkt kwh/m2, primär kwh/m2, andel förnybar energi, och CO2e per capita. Prototyper för visualisering i området utvecklas med hjälp av augmented reality-teknik. Möjliga affärsmodeller studerades som kan bära Smart City SRS plattformen. Arbetet har bidragit till att det övergripande miljöprogrammet har brutits ned i ett antal indikatorer och nyckeltal som sedan staden har som ett underlag för arbetet med datainsamling och kontrollplan. Ett annat resultat av förstudien SMART GRID var bl.a ett B- projekt hos Vinnova med SMART GRID aktörerna, Aktiva huset i en hållbar stad. Här deltog KTH aktivt i arbetet med att forma en ansökan och ett partnerskap. Projektet startade i januari 2012, där arbetet med nyckeltal och uppföljningsmodell var centralt och med uppföljningsfokus på fastighet och hushållsnivå. Målet med Aktiva huset var att testa uppföljningsmodellen på fastighets och hushållsnivå för elektricitet och för att se vilken teknik som kommer att krävas på fastighets/lägenhets nivå för att få den information som nyckeltal/mätetal kräver via miljöprogrammet Målgrupp: Energibolag, Stockholms stad, Kommunala bolag, Byggherrar, byggentreprenörer, arkitekter, konsulter Ekonomisk Uppföljning Kostnad för förstudier enligt projekt 5 är beräknad till : Den totala kostnaden för KTH:s arbete var enligt rapportering till Smart Gridprojektet (WP5 enligt bilaga) SEK. Stadens kostnader till KTH har varit kr Kommentarer: Uppdraget har genomförts i såsom initialt planerades. Upplägget justerades och pengar söktes även från Energimyndigheten för genomförandet. De ursprungligt tänkta insatserna utifrån ansökan till delegationen för hållbara städer från staden minskade därmed väsentligt. 17 (19)

18 Det positiva är att projektet bidragit till två nya utvecklingsprojekt. Aktiva huset samt Smart City SRS. Båda dessa projekt går nu vidare i implementeringsfas de slutsatser som blivit resultaten av dessa två projekt. 18 (19)

19 Förteckning over bilagor Bilaga 1 Shaping sustainable cities in the Networked Society, Ericsson ( Bilaga 2 - Stockholm Royal Seaport Smart communication, Final report, av Swedish ICT, TeliaSonera och Ericsson. Bilaga 3 - Generic communications Infrastructure Bilaga 4 Sammanfattning från de tre Framtidsverkstäderna där rapporterna från varje framtidsverkstad bifogats. Bilaga 5 Framtidsverkstad om bilen Bilaga 6 Framtidsverkstad om ICT Bilaga 7 Framtidsverkstad om kretslopp Bilaga 8 Systemanalys , WSP, Agneta Persson och Ola Larsson Bilaga 9 Bilaga IX Bebyggelsens energibehov, WSP, Elisabeth Ekener Petersen Bilaga 10 Alternativa systemgränser för egengenererad el - konsekvenser och aspekter att beakta, Agneta Persson, Bilaga 11 Delredovisning av byggherrarnas beräknade energianvändning Energiuppföljning Norra2, 2011, , Aton Teknikonsult AB Bilaga 12 Energisystemstudie Södra Värtahamnen, Grontmij AB Energi Syd, Bilaga 13 Final Report WP5, , Nils Brandt KTH, Lars Nordström, KTH 19 (19)