Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Anna-Lena Svensson (C) Christofer Bergenblock (C) Turid Ravlo-Svensson (S) Göran Stark (S)

Transkript

1 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum A1, kl Beslutande Ersättare ej tjänstgörande Jörgen Warborn (M) Ann-Charlotte Stenkil (M) Lena Andersson (M) Micael Åkesson (M) Harald Lagerstedt (C) Marianne Nord-Lyngdorf (FP) Peter Sjöholm (M) Jana Nilsson (S) Ewa Klang (S) Inger Karlsson (S) Ulla Svenson (S) Jeanette Qvist (S) Stefan Edlund (MP) Anna-Lena Svensson (C) Christofer Bergenblock (C) Turid Ravlo-Svensson (S) Göran Stark (S) Övriga deltagare Anders Eriksson, kommunjurist, Patrik Linné, finansekonom, Anna Karlsson, ekonom, 199 Margareta Lorentzen, kommunfullmäktiges ordförande Linda Svensson, 199, 200 Annbritt Ulfgren, kommundirektör Sofie Werdin, kanslisekreterare Magnus Widén, ekonomichef Utses att justera Ann-Charlotte Stenkil (M) och Ulla Svenson (S) Sekreterare Sofie Werdin Paragraf Ordförande Jörgen Warborn Justerande Ann-Charlotte Stenkil Ulla Svenson

2 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen BEVIS/ANSLAG Justering har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 29 oktober 2013 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokoll 12 november 2013 Kommunkansliet, Engelbrektsgatan 15 Datum för anslags nedtagande Underskrift Sofie Werdin Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

3 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 174 Ändring av kommunstyrelsens dagordning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att dagordningen ändras enligt följande: nytt ärende, Information om stormen Simone, tas upp som ärende 4 nytt ärende, Taxa och investeringsbudget 2014 för VA, vatten och avlopp, tas upp som ärende 25 nytt ärende, Taxa och investeringsbudget 2014 för avfallsverksamhet, tas upp som ärende 26. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

4 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 175 Lägesrapport om stormen Simone Kommundirektören informerar om kommunens beredskap under stormen Simone den 28 oktober Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

5 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 176 Dnr KS 2013/0400 Ordningsföreskrifter Varbergs hamn Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kartbilaga 1 till Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn ändras enligt förslaget i ny kartbilaga 1 begreppet Hamnstyrelsen i 3 ändras till hamn- och gatunämnden. Beskrivning av ärendet Frågan om det var förenligt med Varbergs kommuns lokala ordningsföreskrifter att bada inom kallbadhusets pålverk, blev uppmärksammat under sommaren Anledningen till frågeställningen återfinns i de lokala ordningsföreskrifternas 16 som anger att; Bad är förbjudet inom hamnområden och i närheten av markerade kablar. Begreppet hamnområde preciseras i de lokala ordnings-och säkerhetsföreskrifterna för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn, som i föreskrifternas 2 hänvisar till kartbilagor över de bägge hamnarna där hamnområdet är markerat. Av kartbilaga 1, som avser Varbergs hamn, framgår att kallbadhuset är beläget inom hamnområdet och att badförbud råder utanför byggnaden. Huruvida de lokala ordningsföreskrifterna medför att badförbud även råder inom byggnadens yttermått är mer osäkert. För att råda bot på denna osäkerhet föreslås en förändring av de lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifterna för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn genom att kartbilaga 1, som avser hamnområdet i Varbergs hamn, revideras. I förslag till ny kartbilaga 1 reduceras hamnområdet genom att ett rakt streck dras mellan de två pirarna. Kallbadhuset kommer då att hamna utanför hamnområdet och den nya tänkta badbryggan blir även den placerad utanför hamnområdet. Vidare dras gränsen för hamnområdet vid Skrivareklippan ut en bit från klippans östra sida. Hamnområdet sträcks ut till Östra Hamnvägen, hamnområdet kommer då att innefatta verksamhetsområdet väster om denna väg. I de lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifterna för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn föreslås även en förändring i 3 där begreppet Hamnstyrelsen byts ut mot Hamn- och gatunämnden. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

6 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 3 september 2013 föreslagit att bilaga 1 till Lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Varbergs hamn och Träslövsläges hamn ska ändras på sätt som föreslås i föreslagen ny bilaga 1 begreppet Hamnstyrelsen i 3 ändras till hamn- och gatunämnden. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 september 2013, 353. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

7 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 177 Dnr KS 2012/0067 Revisionsrapport, Granskning avseende skyddad identitet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till policy för hantering av personuppgifter med behov av extra skyddsåtgärder uppdra åt berörda nämnder att vid behov arbeta fram egna riktlinjer för hanteringen av personuppgifter med särskilt skyddsbehov. Beskrivning av ärendet De förtroendevalda revisorerna i Varbergs kommun har som en del i en samverkansgranskning med kommunerna och Region Halland, uppdragit åt PwC att genomföra en granskning avseende hanteringen kring personer med skyddad identitet. Granskningen har avgränsats till socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har den 23 april 2012, 46, beslutat att godkänna rapporten och föreslå kommunstyrelsen att ta fram kommungemensamma rutiner och anvisningar kring hantering avseende personer med skyddade personuppgifter. De kommungemensamma rutinerna ska vid behov kompletteras med förvaltningsspecifika rutiner. Socialnämnden har den 21 maj 2012, 113, beslutat att godkänna rapporten och föreslå kommunstyrelsen att ta fram kommungemensamma rutiner och anvisningar kring hantering avseende personer med skyddade personuppgifter. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 23 augusti 2013 föreslagit att förslag till policy för hantering av personuppgifter med behov av extra skyddsåtgärder fastställs berörda nämnder får i uppdrag att vid behov arbeta fram egna riktlinjer för hanteringen av personuppgifter med särskilt skyddsbehov. Det är förvaltningens uppfattning att det inte är vare sig nödvändigt eller lämpligt att kommunstyrelsen arbetar fram genomgripande hanteringsregler som ska beslutas av kommunfullmäktige avseende den sammantagna kommunala hanteringen av personuppgifter som har behov av extra skyddsåtgärder. Om kommunfullmäktige ska besluta om ett regelverk måste detta vara mycket övergripande eftersom nämndernas hantering av och kontakt med personuppgifter i behov av extra skyddsåtgärder skiljer sig åt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

8 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen På samma sätt som det ankommer på varje nämnd att självständigt besluta om utlämnade av allmänna handlingar bör varje nämnd även besluta om sekretessmarkeringar av känsliga uppgifter och om det behov av ytterligare faktiska åtgärder som kan vara nödvändiga för att skydda de personuppgifter som nämnden är satt att hantera. Detta extra skydd kan givetvis utformas på olika sätt inom de nämnder som berörs. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 oktober 2013, 358. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

9 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 178 Dnr KS 2013/0317 Revisionsrapport, Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta kommunledningskontorets tjänsteutlåtande daterat 22 augusti 2013 som yttrande till kommunens revisorer. Beskrivning av ärendet Varbergs kommuns revisorer har av revisonsbolaget KPMG beställt en granskning av hur kommunstyrelsens bedriver sin uppsiktplikt över de kommunala bolagen. Kommunens revisorer har begärt kommunstyrelsens yttrande över granskningsrapporten. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande 22 augusti 2013 föreslagit att anta kommunledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 22 augusti 2013 som yttrande till kommunens revisorer. I tjänsteutlåtande daterat 22 augusti 2013 skriver kommunledningskontoret att en extern granskning av den kommunala verksamheten alltid är nyttig och merparten av de påpekanden som framkommer i rapporten är omständigheter som varit kända för kommunstyrelsen. Som framhålls i rapporten kommer den lagändring som genomförts i kommunallagen medföra att kommunstyrelsen årligen måste fatta beslut om de kommunala bolagens verksamhet utifrån av fullmäktige givna mål. Denna nya beslutsprocess kommer att stödja kommunstyrelsen i sin uppsiktsskyldighet över bolagen. Kommunstyrelsen och dess förvaltning är sedan länge medveten om de komplikationer som finns i lösningen att låta kommunstyrelsen utgöra styrelse i moderbolaget Stadshus AB. Politiskt har dock kommunfullmäktige beslutat att fördelarna överväger nackdelarna med denna konstruktion. Förvaltningen vill framhålla att kommunstyrelsens uppsiktsskyldighet enligt kommunallagen 6:1 tydliggör kommunstyrelsens speciella uppdrag att ha en uppsikt över all kommunal verksamhet oavsett i vilken associationsform den bedrivs. Detta innebär att utifrån kommunstyrelsens roll ska uppsikten över verksamhetsnämnder bedrivas på samma sätt som uppsikten över kommunala bolag. I detta påstående ryms frågor om hur och i viken omfattning och utifrån vilken prioritering uppsikten ska bedrivas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

10 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Det är förvaltningens avsikt att beakta de förslag som lämnats av KPMG i den revidering av styrdokumenten som kommer att behandlas under hösten Utifrån de fem förslag som KPMG lämnat kan följande antecknas: Frågan om protokoll kommer att underställas styrelsen i Varbergs Stadshus AB och den praktiska hanteringen bör samordnas med tillgängligheten av protokoll från övriga nämnder. Att formalisera ägarsamråd kan tydliggöras i den kommunala bolagspolicyn Bättre information till kommunfullmäktige ska genomföras Kommunstyrelsens roll som styrelse i Varbergs Stadshus AB är alltid en aktuell fråga Arbetet med en kommunal koncern som inbegriper de kommunala bolagen var och är en av huvudanledningarna till att bolagskoncernen bildades och utvecklas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 oktober 2013, 359. Protokollsutdrag: KPMG Kommunledningskontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

11 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 179 Dnr KS 2013/0333 Verksamhetsområden för VA i Varbergs kommun samt komplettering av tidigare områdesbeslut Beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att verksamhetsområdena Grimeton stationssamhälle, Rolfstorps stationssamhälle, Rolfstorp, Apelviken, Björkäng, Bläshammar, Åsby, Gamla Köpstad, Getterön, Grimeton, Gunnarsjö, Gunnestorp, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Kungsäter, Kärradal och Stämmet, Limabacka, Lindberg, Löftaskog, Sibbarp, Varberg nord, Varberg syd, Årnäshalvön, Skällinge, Södra Näs, Tofta, Träslövsläge, Trönninge, Trönningenäs, Tvååker, Tångaberg, Valinge, Veddige, Väröbacka, Årnäs, och Åskloster, ska ha den omfattning och de nyttigheter som framgår av kartmaterial, bilaga A verksamhetsområdena Gamla Köpstad, Galtabäck, Bua, Varberg, Årnäshalvön, Löftaskog och Björkäng ska utvidgas genom tillägg av fastigheter på sätt som framgår av kartmaterial, bilaga B nya verksamhetsområden hänförliga till utbyggda områden innebärande utökning av verksamhetsområdena Veddige, Trönningenäs, Tvååker, Varberg Göingegården etapp 5, Varberg Göingegården etapp 3 och 6, Varberg Holmagärde, Bua och Derome, ska ha den omfattning och de nyttigheter som framgår av kartmaterial, bilaga C exploateringsområden inrättas som verksamhetsområde medförande en utökning av verksamhetsområdena Trönninge, Bua område vid Bua bygata och gärdskullevägen, Bua område Rullervägen och Tvååker, vilka ska ha den omfattning och de nyttigheter som framgår av kartmaterial, bilaga D följande verksamhetsområden utökas genom att ett fåtal fastigheter med behov av allmänna vattentjänster förs till verksamhetsområdena Grimeton och Varberg, i den omfattning och med de nyttigheter som framgår av kartmaterial, bilaga E verksamhetsområdet Veddige inskränks på sätt att fastigheten Varberg Veddige 9:1 inte längre ska ingå i verksamhetsområdet. Inskränkningen framgår av kartmaterial, bilaga F. Beskrivning av ärendet Varberg Vatten AB, som är huvudman för den allmänna VA-verksamheten i Varbergs kommun, har i beslut den 21 maj 2013, föreslagit att kommunfullmäktige fattar beslut om befintliga verksamhetsområden för VA samt Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

12 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen om tillkommande verksamhetsområden. Anledningen är lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster samt VA-taxan som trädde i kraft den 1 januari 2010, där det framgår att det inom varje verksamhetsområde ska tydliggöras vilka nyttigheter som finns inom respektive verksamhetsområde. Nyttigheterna som anges är spillvatten och dag- och spillvatten. En genomgång av samtliga verksamhetsområden har gjorts, förutom det som berör området Stämmet, vilket tillkom för några år sedan och vars beslut inte är i behov av komplettering. Till ärendet hör bilagor (A F) som är kopplade till de sex beslutspunkterna. Samtliga bilagor innehåller kartor över befintliga och tillkommande verksamhetsområden där nyttigheterna är särskilt angivna. A. Alla tidigare beslutade verksamhetsområden, utom Stämmet. Det är 37 verksamhetsområden och för var och ett område är angivet vilka nyttigheter som tillhandahålls inom områdena. B. Utökning av befintliga verksamhetsområden genom att fastigheter i direkt anslutning lagts till verksamhetsområdet. Avser sju områden C. Nya utbyggda områden där beslut om verksamhetsområde ännu inte meddelats. Va- utbyggnaden färdig. Avser åtta områden. D. Beslutade exploateringsområden där beslut om verksamhetsområde ska meddelas. Avser fyra områden. E. Föreslagna utvidgningar, berör ett fåtal fastigheter. Avser två områden. F. Inskränkning av befintligt verksamhetsområde på grund av att byggnad rivits och fastigheten inte kommer att bebyggas på nytt. Avser ett område. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 19 september 2013 inget att invända mot förslaget som tydliggör kommunens verksamhetsområden för VA och tillhandahållna nyttigheter. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 372. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

13 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 180 Dnr KS 2013/0447 Förvärv av del av fastigheten Tvååker 11:12 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat förslag till köpeavtal som innebär att kommunen förvärvar m 2 av fastigheten Varberg Tvååker 11:12 för en köpeskilling utgörande 3 mnkr kostnaden för fastighetsförvärvet ska belasta investeringskonto , markförvärv. Beskrivning av ärendet Planeringskontoret har med tjänsteutlåtande den 17 september 2013 lämnat förslag till köpeavtal som innebär att kommunen förvärvar ca m 2 av fastigheten Tvååker 11:12 för en köpeskilling utgörande 3 mnkr. Förvärvet består av tre delområden belägna dels norr om Fastarpsvägen, mitt emot Tvååkers idrottsplats dels två områden söder om Fastarpsvägen, intill Tvååkers kanal. Kommunstyrelsen har den 13 november 2007, 464, godkänt planprogram för Stenenområdet, området norr om Fastarpsvägen, ca m 2, motsvarar område A, undantaget ca m 2 av fastigheten Tvååker 12:14. Enligt programmet bedöms området rymma ca 15 villor och 20 bostäder i flerbostadshus. Förskola kan även inrymmas inom området enligt programmet. De två områdena söder om Fastarpsvägen utgörs dels av en industritomt, ca m 2, enligt detaljplan från 1958 dels ca m 2 att nyttjas för planerade utjämningsmagasin för dagvatten från Stenenområdet. Markförvärvet innebär att kommunen får rådighet över merparten av marken enligt det godkända planprogrammet för Stenenområdet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 oktober 2013, 360. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

14 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 181 Dnr KS 2011/0375 Köpekontrakt, försäljning av del av fastigheterna Bua 10:90 och Bua 10:248, Guttaredshöjden Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat köpekontrakt. Beskrivning av ärendet Arbetsutskottet har den 28 juni 2011, 310, beslutat att uppdra åt planeringskontoret att låta upprätta förslag till ny detaljplan för Bua 10:90 samt del av Bua 10:248. Kommunstyrelsen har den 30 augusti 2011, 151, beslutat att medge Lokallager i Väst AB markanvisning för att uppföra bostäder på området. Ett markanvisningsavtal tecknades under hösten Förslag till detaljplan har upprättats av stadsbyggnadskontoret som är klar för antagande. Yttrande Planeringskontoret har i tjänsteutlåtande den 4 september 2013 föreslagit att godkänna upprättat köpekontrakt. I kommunstyrelsens beslut den 30 augusti 2011, 151, anges att priset ska stå i relation till byggrätten och baseras på 650 kronor per m 2 bruttoarea (indexregleras), vilket även fastställdes i markanvisningsavtalet. Planförslaget medger en maximal byggrätt som motsvarar en köpeskilling om drygt 3 mnkr. Köparen har redovisat att det inte är möjligt att utnyttja den maximala byggrätten, som detaljplanen medger, om de ska bygga den typ av bostäder som marknaden efterfrågar. Enligt köparens redovisning så kommer de kunna uppnå en bruttoarea som motsvarar en köpeskilling om drygt 2,1 mnkr. Markanvisningsavtalet reglerar att åtgärder på allmän plats, som uppkommer till följd av exploateringen, ska bekostas av köparen. Efter förhandling är köpeskillingen satt till 2,6 mnkr med villkor att kommunen bekostar åtgärderna på allmän plats. Åtgärder på allmän plats som uppkommer till följd av detaljplanen är flytt av gång- och cykelväg, gångbana utmed Hultavägen och förhöjd korsning Hultavägen/Guttaredsvägen, har kostnadsbedömts till ca 1,6 mnkr. Av dessa kostnader utgör flytt av gång- och cykelvägen ca 400 tkr, vilken är den åt- Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

15 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen gärd som bedöms nödvändig för att genomföra bostadsbyggnationen, men även övriga åtgärder som detaljplanen beskriver ska utföras. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 oktober 2013, 361. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

16 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 182 Dnr KS 2013/0172 Svar på motion om att upplåta lokaler i stadshuset för partimöten Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionens första att-sats med följande tillägg: upplåta kommunens sammanträdesrum till politiska möten, vilka ska vara förberedande möten inför nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige det endast avser partier som är invalda i kommunfullmäktige endast de rum som är lättillgängliga från offentliga ytor upplåtes för politiska möten användandet av sammanträdesrummen för politiska möten är kostnadsfria avslå motionens andra att-sats. Beskrivning av ärendet Erik Hellsborn (SD) har i kommunfullmäktige den 16 april 2013, 35, lämnat motion om att upplåta lokaler i stadshuset för partimöten. Motionären föreslår följande: Varbergs kommun ska ge partier representerade i kommunfullmäktige möjlighet att låna lokaler i stadshuset för partimöten att under valår även ge denna möjlighet till partier som inte är representerade i kommunfullmäktige, men som ställer upp i kommunvalet. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 18 september 2013 föreslagit att bifalla motionens första att-sats med följande tillägg: upplåta kommunens sammanträdesrum till politiska möten, vilka ska vara förberedande möten inför nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige det endast avser partier som är invalda i kommunfullmäktige endast de rum som är lättillgängliga från offentliga ytor upplåtes för politiska möten användandet av sammanträdesrummen för politiska möten är kostnadsfria. avslå motionens andra att-sats. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

17 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Servicenämnden har i yttrande daterat den 29 augusti 2013, 47, föreslagit att upplåta kommunens sammanträdesrum till politiska möten, vilka ska vara förberedande möten inför nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige det endast avser partier som är invalda i kommunfullmäktige endast de rum som är lättillgängliga från offentliga ytor upplåtes för politiska möten användandet av sammanträdesrummen för politiska möten är kostnadsfritt. Kommunens sammanträdesrum är i dagsläget hårt belastade under kontorstid men att upplåta vissa av dem för politiska möten, företrädelsevis efter kontorstid, borde påverka marginellt. Då nyttjande av dessa sammanträdesrum är en del i den demokratiska processen, bör de erbjudas kostnadsfritt. För att rationellt kunna tillhandahålla sammanträdesrummen, bör endast de rum som är lättillgängliga från offentliga ytor nyttjas. De kommunala sammanträdesrummen har inte speciell konferensservice, vilket är vanligt vid förhyrning hos privata aktörer. Därför är det viktigt att nyttjarna lämnar rummen i samma skick som när de kom och att den tekniska utrustningen hanteras adekvat. Därför bör manualer med tydliga riktlinjer kring rummens nyttjande samt användande av teknisk utrustning, tas fram. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 373. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

18 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 183 Dnr KS 2013/0459 Likabehandlingsplan - plan mot kränkande behandling för kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreliggande förslag till likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gällande kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare för läsåret Beskrivning av ärendet Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av två olika lagar, istället för som tidigare en lag. Det finns två nya diskrimineringsgrunder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen, Barn- och elevombudsmannen (BEO) på Skolinspektionen har tillsyn över Skollagens 6 kap. mot kränkande behandling. Varje verksamhet ska varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap 8. Planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det har den kommunala vuxenutbildningen och utbildningen i svenska valt att göra i samarbete med utbildningsarrangörerna. Vidare har det införts en form av böter, ett vite för skolor som inte har en plan som lever upp till diskrimineringslagens krav. Yttrande Centrum för Livslångt Lärande/CLL, har i tjänsteutlåtande den 16 september 2013 föreslagit att anta föreliggande förslag till likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gällande kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare för läsåret Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 371. Protokollsutdrag: Centrum för Livslångt Lärande/CLL Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

19 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 184 Dnr KS 2013/0357 Revisor, Stiftelsen Lindhovs stenvalvsbro Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Jens Otterdahl Holm som revisor i Stiftelsen Lindhovs stenvalvsbro. Beskrivning av ärendet Stiftelsen Lindhovs stenvalvsbro, med ändamål att bevara och vårda bron vid Lindhov kungsgård, hemställde 1985 om att kommunens skulle utse revisor av styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper. Kommunstyrelsen utsåg dåvarande redovisningskamrer Lars Lindahl till revisor. Eftersom Lars Lindahl har avslutat sin anställning i kommunen behöver nyval göras. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 18 juli 2013 föreslagit att utse Jens Otterdahl Holm som revisor i Stiftelsen Lindhovs stenvalvsbro. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 1 oktober 2013, 362. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Jens Otterdahl Holm Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

20 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 185 Dnr KS 2013/0401 Begäran om uppsägning av hyresavtal av Sparbankshallen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå barn- och utbildningsnämndens begäran att avsluta hyresavtalet för Sparbankshallen med Varbergs Fastighets AB i förtid hantera frågan om hyreskostnaden för 2014 i budgetbeslutet. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen hyr en del av Sparbankshallen för 950 tkr/år av Varbergs Fastighets AB. Något skriftligt avtal finns inte upprättat och enligt Hyreslagen får då avtalet anses vara ett tillsvidareavtal med 9 månaders uppsägningstid. Barn- och utbildningsförvaltningen har ingen verksamhet i Sparbankshallen sedan höstterminen 2013 och önskar därför avsluta hyresförhållandet den 31 augusti 2013, enligt beslut i nämnden den 2 september 2013, 110. Normalt hanteras förvaltningarnas lokaler mellan respektive förvaltning och serviceförvaltningen, så har det inte gjorts i detta fall. Skulle kommunstyrelsen godkänna att barn- och utbildningsförvaltningen drar sig ur hyresförhållandet innan 9 månaders uppsägningstid har gått, får i så fall kommunstyrelsen ta kostnaden från exempelvis sina ofördelade medel eller genom att fullmäktige reviderar budgeten och beslutar att resultatet minskar med hyreskostnaden under uppsägningstiden. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 11 september 2013 föreslagit att avslå barn- och utbildningsnämndens begäran att avsluta hyresavtalet för Sparbankshallen med Varbergs Fastighets AB i förtid hantera frågan om hyreskostnaden för 2014 i budgetbeslutet. Barn- och utbildningsnämndens kostnader för lokaler ligger i nämndens ram i den så kallade skolpengen. Det är därför viktigt att nämnden/förvaltningen har rådighet över sina lokalkostnader och kan påverka dessa. Förslaget är därför att hantera hyran för den aktuella lokalen i 2014 års budgetbeslut. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

21 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 september 2013, 348. Protokollsutdrag: Barn- och utbildningsnämnden Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

22 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 186 Dnr KS 2013/0414 Finansrapport per 31 augusti 2013 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna finansrapport per 31 augusti Beskrivning av ärendet Kommunkoncernens skulder har minskat med 109 mnkr och uppgår nu lite drygt till 2,3 mdr. Detta beror på att kommunen haft en god överskottslikviditet och kunnat lösa rörliga lån. Konsekvensen av det är dock att snitträntan ökat något, men räntekostnaderna som helhet har minskat. Räntebindningstiden har ökat till 4,4 år och kapitalbindningstiden är i princip oförändrad och ligger på 3 år. Skuldportföljen ligger inom det mandat som beslutad finanspolicy medger samt inom beslutad låneram för Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 10 september 2013 föreslagit att finansrapport per 31 augusti 2013 godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 september 2013, 349. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

23 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 187 Dnr KS 2013/0422 Pensionsmedelsrapport Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna pensionsmedelsrapport per 31 augusti Beskrivning av ärendet Avsättningen till pensionsmedel uppgår till 209 mnkr och av dessa är 165 mnkr placerade i olika placeringsinstrument. Värdeutvecklingen sedan årsskiftet inklusive utdelning har varit 4,0 %. Portföljen innehåller aktier till 16 %, vilket är 1 % mer än tillåtet enligt nuvarande policy. Anledningen till det är att aktiemarknaden haft en väldigt god värdeutveckling under året och tar därmed en större andel av portföljens marknadsvärde. Inga större omfördelningar kommer dock att ske i väntan på beslut om ny pensionsmedelspolicy. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 10 september 2013 föreslagit att pensionsmedelsrapport per 31 augusti 2013 godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 september 2013, 350. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

24 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 188 Dnr KS 2013/0427 Granskning av barn- och utbildningsnämndens ekonomistyrning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna med följande slutsatser: kommunfullmäktiges resurstilldelning till nämnden förefaller ligga på en nivå som är jämförbar med likartade kommuner och enligt den analys som gjorts utifrån det kommunala utjämningssystemets standardkostnad, d.v.s. förväntad kostnad utifrån Varbergs befolkningsförutsättningar samt övriga strukturella förutsättningar fördelningen mellan verksamhetsområdena inom nämndens ansvarsområde bör fortsatt analyseras och eventuellt justeras det finns starka skäl för att göra justeringar i nämndens interna resursfördelningsmodell. Det är ett arbete som förvaltningen börjat med. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 26 mars 2013, 38, beslutat att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att göra en granskning av barn- och utbildningsnämndens ekonomistyrning. Uppdraget har utförts av revisionsbolaget PwC som lämnat rapport. Rapporten visar att nämndens resurstilldelning ligger på en nivå som är jämförbar med likartade kommuner, men att resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområden behöver analyseras. Innan dessa interna analyser och åtgärder är genomförda finns det inte belägg för att kommunfullmäktiges resursnivå ska omprövas. Däremot finns det anledning att förtydliga den kommunövergripande resursfördelningsmodellen. Kommunfullmäktige kan välja att förändra tilldelningen av resurser, men det är då ett led i den politiska prioriteringen för att uppnå önskad måluppfyllelse. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 11 september 2013 föreslagit att lägga rapporten till handlingarna med följande slutsatser: kommunfullmäktiges resurstilldelning till nämnden förefaller ligga på en nivå som är jämförbar med likartade kommuner och enligt den analys som gjorts utifrån det kommunala utjämningssystemets standardkostnad, det vill säga förväntad kostnad utifrån Varbergs befolkningsförutsättningar samt övriga strukturella förutsättningar Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

25 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen fördelningen mellan verksamhetsområdena inom nämndens ansvarsområde bör fortsatt analyseras och eventuellt justeras det finns starka skäl för att göra justeringar i nämndens interna resursfördelningsmodell. Det är ett arbete som förvaltningen börjat med. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 17 september 2013, 332. Protokollsutdrag: PwC Barn- och utbildningsnämnden Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

26 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 189 Dnr KS 2013/0434 Utvärdering av matematiksatsningen "RIV - Räkna i Varberg" för årskurs 1-3 i Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreliggande redovisning Utvärdering av matematiksatsning årskurs 1-3. Beskrivning av ärendet Matematiksatsningen i Varberg, RIV, är ett utvecklingsarbete som startades upp under läsåret 2011/2012 i avsikt att tidigt uppmärksamma de elever som riskerar att inte nå målen. Detta genom att stärka elevernas räknefärdigheter inom de tre huvudsakliga områdena addition, subtraktion och multiplikation. Divisionsbegreppet tas upp genom kopplingen till multiplikation, men fokus ligger inte på att lära sig divisionstabellerna. Genom att tidigt uppmärksamma elevernas grundläggande taluppfattning ges eleverna bättre förutsättningar att få rätt stöd och hjälp för vidare matematikinlärning. Kommunfullmäktige har begärt en utvärdering av matematiksatsningen åk 1-3 innan beslut om fortsatt stöd kan ges. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 2 oktober 2013 föreslagit att godkänna föreliggande redovisning Utvärdering av matematiksatsning årskurs 1-3. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 15 oktober 2013, 384. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

27 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 190 Dnr KS 2013/0435 Utvärdering av "Lässatsning i Varberg - LIV" i Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreliggande redovisning Utvärdering Läslyftet i Varberg LiV. Beskrivning av ärendet Läslyftet i Varberg, LiV, är ett utvecklingsarbete som startades upp under läsåret 2010/2011 i avsikt att få alla elever med på läståget. Syftet med lässatsningen Läslyftet i Varberg LiV är att alla elever i årskurs 2 ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga. Genom screening och observationer uppmärksammar lärare de elever som riskerar att inte nå målen. För att stärka lärarnas profession inom läsundervisningen bedriver språkutvecklarna kompetensutveckling i olika metoder och arbetssätt, vilket ökar kvalitén på stödinsatserna. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 2 oktober 2013 föreslagit att godkänna föreliggande redovisning Utvärdering Läslyftet i Varberg LiV. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 15 oktober 2013, 385. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

28 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 191 Dnr KS 2013/0083 Månadsrapport september Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelsens månadsrapport för september Beskrivning av ärendet I rapporten redogörs för verksamheten inom kommunstyrelsens förvaltning samt ekonomiskt utfall och prognos. Rapporten innehåller även en sammanställning över investeringar, personalstatistik och kommunstyrelsens ofördelade medel. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 15 oktober 2013 föreslagit att kommunstyrelsens månadsrapport för september 2013 godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 22 oktober 2013, 392. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

29 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 192 Dnr KS 2013/0083 Månadsrapport, September Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna månadsrapporten för september Beskrivning av ärendet Nämnderna har rapporterat in sina månadsuppföljningar till ekonomikontoret där de sammanfattats till en månadsuppföljning för hela Varbergs kommun. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 16 oktober 2013 föreslagit att månadsrapporten för september 2013 godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 22 oktober 2013, 391. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

30 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 193 Dnr KS 2013/0363 Taxa för kopior och avskrifter Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ny taxa för kopior och avskrifter av allmän handling. Beskrivning av ärendet Tryckfrihetsförordningen ger den som vill ta del av allmänna handlingar rätt till kopia eller avskrift mot fastställd avgift. Befintlig taxa för avskrifter eller kopior av allmän handling antogs av kommunfullmäktige den 13 december, 1994, 211. Taxan har tidigare baserats på den statliga avgiftsförordningen (1992:191). Även i den nya taxan har hänsyn tagits till avgiftsförordningen och i de fall som nivåerna avviker ligger förslaget under de avgifter som finns i förordningen. I den nya taxan finns särskild bestämmelse som ger nämnd eller styrelse rätt att besluta om undantag från avgiftsreglerna om det finns särskilda skäl. En annan förändring är att arbetsutskottet bemyndigas att fortlöpande göra justeringar i taxan som en anpassning till kostnadsutvecklingen. Det fastslås även att rutinmässig kopiering till media inte ska avgiftsbeläggas. Denna typ av kopiering avser exempelvis postlistor och andra typer av allmänna handlingar som efterfrågas regelbundet. Yttrande Kommunkansliet har i tjänsteutlåtande den 5 september 2013 föreslagit att ny taxa för kopior och avskrifter av allmän handling antas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 24 september 2013, 351. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

31 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 194 Dnr KS 2013/0428 Kommunala bidragsbestämmelser för föreningsverksamhet i Varbergs kommun 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutar årligen om bidragsbestämmelser för föreningsverksamhet i Varbergs kommun. Kultur- och fritidsnämnden har den 28 augusti 2013, 83, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun De revideringar som är gjorda i bestämmelserna för 2014 är främst av redaktionell karaktär, det vill säga formerna för bidragen har inte ändrats. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 13 september 2013 föreslagit att fastställa förslag till bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 376. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

32 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 195 Dnr KS 2013/0429 Taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har den 28 augusti 2013, 82, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun Förslaget innebär att hyror och avgifter, exklusive biblioteksavgifter, räknas upp med 3 % jämfört med föregående år. Nytt för 2014 är att samtliga priser redovisas inklusive moms där det är aktuellt. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 13 september 2013 föreslagit att fastställa förslag till taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 377. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

33 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 196 Dnr KS 2013/0437 Byggnadsnämndens taxa 2014 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna ändringar i plan- och bygglovstaxan. Beskrivning av ärendet Från och med 2 maj 2011 infördes en ny plan- och bygglovstaxa inklusive kart- och mättaxa för ärenden i den nya plan- och bygglagen (2010:900), NYPBL, och antogs av kommunfullmäktige 21 juni 2011, 114. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp kronor för Justeringsfaktorn N används i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktorn N är för närvarande 0,8 för Varbergs kommun. Byggnadsnämnden får för varje kalenderår besluta att ändra timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Mindre förändringar i nu gällande taxa föreslås av tabell 2, 5, 6, 7, 14, 16, 21 och 27. Förslaget innebär bland annat att tidersättningen baseras på befattning och inte löneintervall samt en mindre ökning. Vidare övergår avgiften för besked av strandskyddsdispens från nedlagd tidersättning till en justeringsfaktor som ger ett fast prisbelopp. En justeringsfaktor införs även på bygglovsavgiften för mur, staket eller plank vid enbostadshus inklusive hörande av grannar med mera. När kommunfullmäktige antog nu gällande taxa bestämdes att en kostnadstäckningsgrad av 100 % skulle gälla för byggnadsnämndens verksamhet. Enligt 2 i taxan beslutas ändringar av taxans grundbelopp (G) årligen av byggnadsnämnden. Plan- och bygglovstaxan för ärenden i den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, för byggnadsnämndens verksamhet antogs av kommunfullmäktige den 18 november 2003, 139. ÄPBL är konstruerad med ett gemensamt grundbelopp (G) för de olika avgifterna. Grundbeloppet bestäms utifrån fullmäktiges beslut om önskvärd täckning av kostnaderna och handläggning av lovärendena. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

34 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Då den äldre, ÄPBL, plan- och bygglovstaxan håller på att fasas ut och endast ett fåtal ärenden är berörda föreslås en oförändrad taxa för byggnadsnämndens verksamhet. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 1 oktober 2013 föreslagit att föreslagna ändringar i plan- och bygglovstaxan godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 15 oktober 2013, 382. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

35 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 197 Dnr KS 2013/0492 Taxa och investeringsbudget 2014 för VA, vatten och avlopp Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ram för investeringsbudget för VA-verksamheten 2014 till 76 mnkr fastställa anläggningstaxan för VA från den 1 januari 2014, vilket innebär en höjning med 2 % fastställa brukningstaxan för VA från den 1 januari 2014, vilket innebär en oförändrad taxenivå men med mindre kompletteringar och justeringar. Beskrivning av ärendet Varberg Vatten AB har den 21 oktober 2013, 69, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa ram för investeringsbudget 2014 samt taxa för vatten och avlopp från den 1 januari Investeringsplanen omfattar perioden drygt 250 mnkr. Förslag till budgetram för VA-investeringar 2014 är 76 mnkr. Exempel på större projekt är ny dricksvattenberedning vid Kvarnagårdens vattenverk och utbyte av distributionspumpar, nytt vattentorn i Träslövs by, ombyggnad på Getteröverket för att klara ökade regnmängder, överföringsledning från Bua samhälle till Getteröverket, utbyggnad av kommunalt VA i Stämmet m.m. Utbyggnad av ledningsnätet i nya exploateringsområden ingår i planen med mnkr per år liksom reinvesteringar med drygt 11 mnkr per år. Taxan för anläggningsavgifter ska täcka dels utbyggnadskostnader inom respektive exploateringsområde dels ge ett bidrag till generalplanekostnader, vilket innebär att avgiften även avser tillgång till resterande del av VAanläggningen till exempel huvudledningar, vatten- och reningsverk. Anläggningstaxan har höjts med 10 % per år under fem år i rad, för att nå en godtagbar täckningsgrad. Förslaget för 2014 är en liten höjning med 2 % för att täcka kostnadsförändringar. Anläggningsavgiften för en villa typhus A blir med denna taxa kronor inkl. moms. För taxan för brukningsavgifter föreslås ingen höjning för Några mindre justeringar och förtydliganden har gjorts i taxetexten. Bland annat införs en avgift för uttag av vatten vid så kallade betalstationer. I planen ligger en taxejustering med ca 3,5 % per år Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

36 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Översyn av taxekonstruktionen planeras inför 2015 års taxa. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 23 oktober 2014 föreslagit att fastställa ram för investeringsbudget för VA-verksamheten 2014 till 76 mnkr fastställa anläggningstaxan för VA från den 1 januari 2014, vilket innebär en höjning med 2 % fastställa brukningstaxan för VA från den 1 januari 2014, vilket innebär en oförändrad taxenivå men med mindre kompletteringar och justeringar. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

37 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 198 Dnr KS 2013/0493 Taxa och investeringsbudget 2014 för avfallsverksamhet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa ram för investeringsbudget för avfallsverksamheten 2014 till 5,2 mnkr fastställa taxan för avgifter för avfall vid återvinningscentraler och grönavfallsabonnemang att gälla från den 1 januari Beskrivning av ärendet Varberg Vatten AB har den 21 oktober 2013, 70, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till investeringsbudget 2014, samt taxa för avfallsverksamhet Investeringsplanen omfattar för perioden mnkr. Förslag till budgetram för avfallsinvesteringar 2014 är 5,2 mnkr. Större projekt är ny omlastningsanläggning för hushållsavfall och ny återvinningscentral för Varbergs centralort. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 23 oktober 2013 föreslagit att fastställa ram för investeringsbudget för avfallsverksamheten 2014 till 5,2 mnkr fastställa taxan för avgifter för avfall vid återvinningscentraler och grönavfallsabonnemang att gälla från den 1 januari Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

38 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 199 Dnr KS 2013/0328 Budget 2014, ram 2015 och plan 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa skattesatsen för primärkommunen till 20,33 för Godkänna de förutsättningar som budget 2014, ram 2015 och plan 2016 grundar sig på såsom: Sveriges kommuner och landstings, SKLs, prognos från 1 oktober 2013 avseende skatteunderlagets tillväxt och förändring av generella statsbidrag SKLs prognos avseende löneökning, inflation och övriga kostnadsförändringar prognostiserade befolkningsförändringar enligt kommunstyrelsens beslut i maj 2013 fastställa internräntan till 2,5 % medel för drift- och kapitalkostnader avsätts i budget i samband med nyinvesteringsbeslut och tillförs nämnderna i samband med att objektet tas i drift drift- och kapitalkostnader vid nyexploatering tillföras nämnderna vid driftsättning differentierade pålägg för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avsättning till individuella pensionsavgifter nämndernas ramar har justerats med en generell effektivisering om 1 % i ram 2015 och ytterligare 1 % i plan Godkänna föreliggande förslag till investeringsbudget 2014 och plan Godkänna förslag till exploateringsbudget 2014 och plan Godkänna förslag till resultatbudget för 2014, samt ram 2015 och plan 2016 enligt följande: Resultatbudget (tkr) Budgetförslag 2014 Ram 2015 Plan 2016 Kf, valnämnd, revision och överförmyndare Kommunstyrelsen Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

39 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas ramar Externa poster Kommungemensamma kostnader Bidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten Väst Pensionskostnader utbetalningar Ökning semesterlöneskuld Avskrivningar Avkastning extra pensionsavsättning/ upplösning av avsättning Återbetalning premier från AFA Interna poster Interna kapitalkostnader Justering interna poster Kommunstyrelsens ofördelade Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om användning av ofördelade medel. 7. Fastställa följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: a. Kommunen bör uppnå ett resultat som uppgår till minst 1 % av skatter och utjämningsbidrag. b. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 % finansieras med egna medel över tid. 8. Omsätta och ta upp nya lån under budgetåret 2014: a. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 500 mnkr inom vilket delegat medges teckna dessa. b. Kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2014 inom vilken delegat medges teckna dessa. 9. Fastställa kommunkoncernens totala låneram för 2014 till högst mnkr, inklusive lånen i Varbergs Stadshus AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

40 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Vid uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska målområden, prioriterade mål och strategiska inriktningar ska nämndernas bidrag till måluppfyllelse beaktas. Tillsammans ska dessa utgöra underlag för bedömning om kommunen uppfyller kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Reservation Jana Nilsson (S) anmäler reservation från Socialdemokraternas ledamöter. Yrkanden Jörgen Warborn (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Jana Nilsson (S) yrkar följande under punkt 5: godkänna (S) förslag till resultatbudget för 2014, samt ram 2015 och plan 2016 enligt bilaga, i övrigt bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Jana Nilssons (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag. Nej-röst för bifall till Jana Nilssons (S) yrkande. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag med 7 röster för, 5 emot och 1 avstår. Ja röstar Jörgen Warborn (M), Ann-Charlotte Stenkil (M), Lena Andersson (M), Micael Åkesson (M), Harald Lagerstedt (C), Marianne Nord Lyngdorf (FP) och Peter Sjöholm (M). Nej röstar Jana Nilsson (S), Ewa Klang (S), Inger Karlsson (S), Jeanette Qvist (S) och Ulla Svenson (S). Avstår gör Stefan Edlund (MP). Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

41 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Ekonomikontoret har tjänsteutlåtande den 2 oktober 2013 lämnat förslag till budget 2014, ram 2015 och plan I budgetdokumentet återfinns budget enligt kommunfullmäktiges mål och inriktningsdokument. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 oktober 2013, 378. Alliansen lämnar förslag till budget 2014 (enligt bilaga A). Socialdemokraterna lämnar förslag till budget 2014 (enligt bilaga B). Ärendet har behandlats i Centrala samverkan, enligt MBL 11, den 17 oktober Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

42 BUDGET 2014 Bilaga A

43 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Fastställa skattesatsen för primärkommunen till 20,33 för Godkänna de förutsättningar som budget 2014, ram 2015 och plan 2016 grundar sig på, såsom: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) prognos från den 1 oktober 2013 avseende skatteunderlagets tillväxt och förändring av generella statsbidrag SKL:s prognos avseende löneökning, inflation och övriga kostnadsförändringar prognostiserade befolkningsförändringar enligt kommunstyrelsens beslut i maj 2013 fastställd internränta till 2,5 procent medel för drifts- och kapitalkostnader avsätts i budget i samband med nyinvesteringsbeslut och tillförs nämnderna i samband med att objektet tas i drift drifts- och kapitalkostnader vid nyexploatering tillförs nämnderna vid driftssättning differentierade pålägg för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avsättning till individuella pensionsavgifter justering av nämndernas ramar med en generell effektivisering om 1 procent i ram 2015 och ytterligare 1 procent i plan Godkänna föreliggande förslag till investeringsbudget 2014 och plan Godkänna förslag till exploateringsbudget 2014 och plan Godkänna förslag till resultatbudget 2014, samt ram 2015 och plan Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om användning av ofördelade medel. 7. Fastställa följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: a. Kommunen bör uppnå ett resultat som uppgår till minst 1 procent av skatter och utjämningsbidrag. b. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 procent finansieras med egna medel över tid. 8. Omsätta och ta upp nya lån under budgetåret 2014: a. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, med totalt 500 mnkr inom vilket delegat medges teckna dessa. b. Kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2014 inom vilken delegat medges teckna dessa. 9. Fastställa kommunkoncernens totala låneram för 2014 till högst mnkr, inklusive lånen i Varbergs Stadshus AB. 10. Vid uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska målområden, prioriterade mål och strategiska inriktningar ska nämndernas bidrag till måluppfyllelse beaktas. Tillsammans ska dessa utgöra underlag för bedömning om kommunen uppfyller kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Varbergs kommun Varberg Telefon: Foto: Jacob Tovedal (s. 7, 8, 14 och 43) och Charlotte Melin (s. 1, 18, 20, 25 och 31).

44 Innehållsförteckning Inledning 4 Alliansens budgetkommentar 7 Vision Varberg 2025 Målbeskrivning 9 Fyra strategiska målområden 11 Strategiska inriktningar Finansiella mål Budgetförutsättningar 12 Omvärldsanalys 15 Budgetförutsättningar Ekonomistyrningsprinciper Drifts- och balansbudget 21 Driftsbudget 23 Resultaträkning Balansbudget 24 Analys av budget och utfall Investeringar 26 Förslag till investeringsplan 30 Kommentarer till investeringsplan Exploateringar 38 Exploateringsplan med kommentarer

45 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 4 Inledning INLEDNING Alliansens budgetkommentar Varberg växer Varbergs kommun blev årets tillväxtkommun Vi blev utsedda till en Superkommun 2013 och 2014 kommer vi med all sannolikhet att passera invånare. Varberg är en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i. Med fler kommuninvånare ökar trycket på den kommunala servicen; fler förskolor, skolor, omsorgsboende, idrottshallar, m.m. Efterfrågan på bostäder är hög och flera åtgärder håller på att få genomslag för att bostadsbyggandet ska öka. Det finns pågående planer i kommunen på någonstans mellan nya bostäder. Varbergs Bostads AB har ökat sin ambition när det gäller nyproduktion avsevärt de senaste åren. Glädjande byggs det inte bara i Varberg, utan även i flera serviceorter. Under 2013 fattade regeringen beslut om tillåtlighet avseende västkustbanans dragning i tunnel under Varberg. En ny station ska byggas i centralt läge. Kommunikationerna kommer att förbättras avsevärt på västkustbanan och arbete pågår redan för att se över hur stadstrafiken kan göras mer attraktiv för att stimulera fler till ett hållbart resande. Kommunfullmäktige har tagit ett principbeslut om att yteffektivisera hamnverksamheten till Farehamnen. En ny, modern och effektiv hamn ska trygga framtida affärer, med tydligt fokus mot skogsprodukter. Samtidigt frigörs mycket attraktiv mark för att skapa en helt ny stadsdel i stora delar där den befintliga hamnverksamheten finns idag. Varbergstunneln, hamnflytten och stadsutvecklingen kommer i framtiden att öka Varbergs attraktionskraft ännu mer. Nu går vi in i en intensiv planeringsfas för att skapa planer för hur dessa projekt ska gynna Varbergs utveckling. Skolomorganisationen är beslutad och till stor del genomförd. Flera utvecklingsprojekt är på gång för att öka kunskapsresultaten i skolan. En nybyggnation av Ankarskolan och en helt ny skola i Trönninge kommer att uppföras. Det finns planer på många nya förskoleavdelningar för ett möta efterfrågan av fler platser men också för att kunna minska barngrupperna. Vi har börjat bygga större förskolor med fler avdelningar. En fördjupad översiktsplan för den nordvästra delen av kommunen är under framtagande. Det finns flera viktiga frågor att hantera i det arbetet. Stationen i Väröbacka är en av dem. De närmaste åren ska vi noga följa resandeutvecklingen i området efter öppnandet av Åsa station. En ny kostnadsberäkning för projektet ska tas fram. Företagsklimatet i kommunen har det senaste året utvecklats i rätt riktning. Speciellt roligt är det att attityden till företagande har förbättrats eftersom kommunen har gjort insatser just inom detta område. Det visar att det går att förändra attityder. Det är viktigt att vi fortsätter det arbetet. En näringslivsstrategi är nu ute på remiss bland näringslivsorganisationerna och berörda nämnder. Kommunfullmäktige har fattat ett inriktningsbeslut om att driva ett gemensamt utvecklingsbolag med Marknad Varberg AB. Ett gott företagsklimat skapar förutsättningar för fler jobb. Vi har en låg arbetslöshet i förhållande till andra kommuner och ska fortsätta att arbeta för att sänka arbetslösheten för alla grupper, inte minst ungdomar. Ishallen är det senaste tillskottet av idrottssatsningar i Varberg. Vi har en utredning på gång om såväl friidrottsarena som simanläggning. Nya konstgräsplaner ska anläggas. Arbetet med att ta fram nya miljömål har påbörjats. Det nya fjärrvärmeverket är färdigbyggt och kommer att komplettera fjärrvärmen från Södra. I kommunen pågår ett omfattande energieffektiviseringsarbete i den befintliga gatubelysningen. Energislukande lampor byts undan för undan ut mot effektiv LEDbelysning. Vid nyproduktion av fastigheter tar vi alltid in hållbarhetsperspektiv. Vi bygger energieffektiva byggnader och gör livscykelanalyser för bästa resultat. Även befintliga byggnader energieffektiviseras. Vi ökar inköpen av el- och gasbilar till kommunens fordonspark och jobbar med grön IT. Vi har tagit beslut om matavfallsinsamling som successivt kommer att införas hos kunder i hela Varberg den närmaste treårsperioden. Planeringen har påbörjats för en ny återvinningscentral där en kretsloppspark är tänkt att drivas tillsammans med föreningslivet. Vi ska öka takten i genomförandet av Utvecklingsstrategin för Varbergs kommun med fokus på landsbygden. Näringslivsutvecklingen på landsbygden är en central del. I samband med att det bildas ett gemensamt näringslivsbolag så prövas frågan var denna funktion passar in bäst. Vi ska stärka bredbandssatsningen i syfte att nå fler med bredband i ännu större delar av kommunen. Prioriterade satsningar från Alliansen för 2014 Vi väljer här att lyfta fram de förändringar som Alliansen har valt att prioritera i omfördelning av medel. Det är viktigt att notera att hela kommunens budget ska användas för att nå kommunfullmäktiges vision och mål.

46 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 5 Ökade kunskapsresultat En avgörande faktor till att öka lusten, lärandet och resultaten är att eleverna får möta nya arbetssätt och metoder. Att lärarna utvecklar sin didaktiska kompetens och sin bedömningskompetens. Ledarskapet i klassrummet är ett utvecklingsarbete som grundar sig i att utveckla lärares ledarskap och med detta en undervisning som i större utsträckning talar till eleven och ökar kunskapspotentialen. Barn- och utbildningsnämndens budget ökas med tkr. Barn och elever med behov av särskilt stöd Vi ska stimulera och utmana de elever som riskerar att tappa motivation och energi så att de snabbare kan slutföra grundskolan och utnyttja sin tillgängliga utvecklings- och kunskapspotential. Barn- och utbildningsnämndens budget ökas med tkr. Läs- och matematiksatsningen för årskurs två och tre ska fortsätta för att öka kunskapsnivån för eleverna tkr läggs in i ram och avsätts för ändamålet. Statsbidrag ska sökas för ändamålet. Förstärkning av gymnasieskolan Gymnasieskolan förstärks med tkr genom att Alliansregeringen återför dessa medel för tidigare kommunicerad effektiviseringspotential på Gymnasiereformen. Yrkesprogrammen en väg till arbete I Varberg är det en högre andel elever som går på yrkesprogram än i riket i snitt. Dessa program kostar mer att driva och är en del av gymnasieskolans obalans. Yrkesprogrammen är en viktig väg till arbete. Med ovanstående återföring till gymnasieskolan vill vi värna dess kvalitet och riktar tkr av dessa. Medel till detta finansieras alltså genom återföringen av medel som ett resultat av Alliansregeringens budgetproposition. Ökad anställningsbarhet för elever Vidga möjligheten för elevers val, framtida arbetsmarknad och studier. Utveckla elevers förmågor och möta det som efterfrågas. Bredda vägen och skapa hållbarare utbildningsalternativ utifrån elevens förutsättningar, förmåga och drömmar. Utveckla det entreprenöriella lärandet som förhållningssättet vilket ska genomsyra arbetssätt och arbetsformer. Skapa kunskaps- och relationsbyggande möten mellan skola och arbetsliv. Arbeta för att skapa en modern uppföljare till PRAON samt utveckla arbetet kring studieoch yrkesvägledning. Utveckla möjligheten till lärlingsutbildning i samarbete med näringsliv utifrån elevers och marknadens behov. Barn- och utbildningsnämndens budget ökar med tkr. Högre löner ger lärare bättre status och elever mer kunskap För att finansiera tidigare års beslut om att öka lärarnas löner i Varberg utöver den centralt förhandlade nivån ökas barn- och utbildningsnämndens ram med tkr. Barn och unga får den hjälp de behöver, när de behöver den Med Psynk, Psykisk hälsa för barn och unga, skapar vi en Varbergsmodell med syfte att främja hälsa, förebygga ohälsa och stärka barn och elever att nå målen i grund- och gymnasieskolan. Psynk riktar sig till barn och ungdomar mellan 0-22 år. Psynk är en nysatsning från Totalt avsätts 10 miljoner kr för åren , pengarna ska användas för uppbyggnad, metodutveckling, arbetsverktyg och utbildning. Budgeten ligger under socialnämnden men det är ett samprojekt där även barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden medverkar. Öka tryggheten i omsorgen Kostnadsökningen inom viss del av omsorgen ökar i högre takt än för kommunen som helhet. För att värna det fortsatta arbetet med att öka tryggheten i omsorgen tillförs socialnämnden tkr. Fler unga människor i arbete Vi vill sätta av resurser till kommunala praktikplatser under sex månader för de som uppbär försörjningsstöd. Det omfattar alla förvaltningar. Detta leder till att arbetslivserfarenheten ökar och man blir mer anställningsbar. Självförtroendet ökar och andelen med egenförsörjning ökar. Försörjningsstödet minskar. Dessutom vill vi möjliggöra för personer med försörjningsstöd, som inte kan ta studiemedel, att studera på gymnasienivå med bibehållet försörjningsstöd. En projektorganisation sätts upp för ändamålet. Socialnämnden förstärks med tkr för Fokus på hälsoarbetet Genom ett aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete ges stöd till medarbetarna så att de kan använda sin fulla kapacitet och kompetens. Detta inte minst för att bryta stigande sjukskrivningstal. Vi satsar tkr som finansieras via kommunstyrelsens fond. Arbetslag eller förvaltningar ges möjlighet att söka pengar för att genomföra hälsoprojekt. Friskvård i simhallarna Målet är att kommunens simhallar ska kunna fortsätta sin utveckling mot att bli friskvårdsanläggningar med ett brett utbud av verksamheter. Därigenom kan fler människor lockas till att röra sig och INLEDNING

47 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 6 INLEDNING träna för att må bra. Kultur- och fritidsnämndens budget ökas med 450 tkr. E-böcker till biblioteken Fler invånare och ett stort tryck på bibliotekens utlåning inte minst genom öppnandet av Komedianten gör att det finns behov av extra medieanslag till biblioteksverksamheten. Satsningen riktar sig till stor del mot att möta den allt större efterfrågan av e-litteratur. En ramökning med 350 tkr till kulturoch fritidsnämnden. Fler elever på kulturskolan Genom medel för ytterligare en lärarresurs kan utvecklingen fortsätta mot att bredda kulturskolans utbud och ge ännu fler elever i Varberg möjlighet att delta i kursverksamheten. Det satsas 470 tkr för detta. Mobil ungdomsverksamhet på landsbygden Idag finns det kommunala ungdomsgårdar i fyra orter utanför centralorten, samt en föreningsdriven gård i Skällinge. Genom en stor satsning på en mobil plattform kommer det att kunna erbjudas verksamheter även i de orter där det idag saknas gård. Verksamheten ska kunna inrikta sig mot olika typer av aktiviteter utifrån ungdomarnas intressen, t.ex. foto, film och dans. Kultur- och fritidsnämndens ram ökas med 750 tkr. Värna föreningslivet i Karl-Gustav I syfte att värna idrottslivet i Karl-Gustav kompenseras föreningen i Karl-Gustav med 150 tkr för förlorade intäkter i samband med skolomorganisationen. Värna gröna värden och skapa en bättre trafikmiljö Varberg växer och därmed ökar trycket på planprocessen. Hänsyn till gröna värden och trafikfrågor måste in tidigt i planerings- och planprocessen. För att säkerställa detta utökas hamn- och gatunämnden med en tjänst. 700 tkr tillförs nämndens ram. Planeringsunderlag för hållbar tillväxt och god samhällsekonomi Exempel på underlag som behöver tas fram; parkeringskarta, cykelkarta, tillgänglighetsinfo, toalettinfo, appar, trafikmätningar, bullerkartläggning, trädinventering, trafikstrategier, stadsmiljöprogram, lekplatsriktlinje, torgprogram, trafikstudier, m.m. För att öka takten i arbetet med att ta fram planeringsunderlag avsätts 500 tkr i engångssumma. Varberg växer och trycket ökar Höja service- och skötselnivån på offentliga toaletter samt städning i serviceorterna. Hamn- och gatunämndens ram ökas med 300 tkr. Ett mer attraktivt centrum För att få färre bilar på gatorna och minska rundkörning är parkeringshus en bra lösning. Nyligen invigdes Parkeringshuset i Lorensberg. Hamn- och gatunämndens ram ökar med tkr för att betala hyra för parkeringshusen. Bättre mat på skolor och boende Inför 2014 vill vi fortsätta utveckla måltidsverksamheten. Bra råvaror i form av sunda och säkra livsmedel och god kompetens hos personalen är grunden för en positiv måltidsupplevelse hos barnen och de äldre. Detta för att barnen lättare ska nå målen i skolan och för att nå ett bättre välbefinnande hos de äldre. För detta läggs 800 tkr till köpande nämnder till råvaror och 450 tkr till servicenämnden till kompetensutveckling på måltidsverksamheten. Servicenämnden kompenseras med 581 tkr för tomställda lokaler. Demokrati Fullmäktigeförsamlingen i Varberg fyller 150 år vilket uppmärksammas med ett demokratiprojekt för ungdomar och ett seminarium. 100 tkr avsätts för ändamålet. Under 2014 genomförs val vid två tillfällen. Vi ökar resurserna med 500 tkr, inklusive utbildning av röstmottagare. Nuvarande mandatperiod avslutas traditionsenligt med en middag för de folkvalda. 75 tkr avsätts för ändamålet. Revisionen För att förbättra omvärldsbevakningen ökas revisionens budget med 100 tkr i engångssumma. Kommunikation och delaktighet Varbergs vision har delaktighet som ett nyckelord. För ökad delaktighet krävs mer kommunikation. Vi ökar kommunstyrelsens ofördelade medel med 800 tkr för ändamålet. En kommunikationsstrategi är under utarbetande och får visa hur omfattande vår kommunikation ska vara. Beslutsstöd För att bättre kunna följa upp och mäta fullmäktiges prioriterade mål och få ett effektivt beslutsstödssystem avsätts tkr för E-tjänster Det finns ett mycket stort antal processer som kan förenklas och utvecklas till e-tjänster. Detta underlät-

48 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 7 INLEDNING tar för såväl medborgare som för den kommunala organisationen. I dagsläget finns ett 60-tal e-tjänster. För att fortsätta utveckla nya tjänster satsar vi tkr för Kompensation för hyresbortfall Vi skjuter till tkr till Varberg Event för att kompensera bortfallet av intäkter från barn- och utbildningsnämnden samt ökade hyreskostnader. Ekonomiskt ansvar Varbergs kommuns ekonomi är stark och ska så vara. Vårt uppdrag är att ansvarsfullt förvalta de medel vi har så att vi får ut största möjliga nytta. En god samhällsekonomi handlar inte bara om att skapa resurser. Det handlar om att resurser ska finnas kvar hos hushållen. En låg skatt har stor betydelse, inte minst för de med små marginaler. Varbergs kommun har en låg skatt i förhållande till många kommuner. För 2014 ligger skatten kvar oförändrad på 20,33%. Det budgeterade resultatet ligger strax över kommunfullmäktiges mål om att kommunen bör nå ett resultat på minst 1 % av skatter och utjämningsbidrag. Den något minskade bufferten anses motiverad mot bakgrund av att vi har infört en resultatutjämningsreserv. Genom att kommunen har gjort överskott de senaste åren har vi redan haft möjlighet att sätta av ordentligt med medel. Det skapar en möjlighet att i framtiden värna välfärdens kärna vid eventuella inkomstbortfall. Investeringsnivån är fortsatt mycket hög. En ny investeringsprocess har tagits fram som kommer att säkerställa ännu bättre rutiner inför ett investeringsbeslut. Investeringar föranleder ökade kapital- och driftskostnader. Det är angeläget att vi söker lösningar som medverkar till att hålla nere dessa kostnader, t.ex. genom medfinansiering och/eller insatser från berörda föreningar när det gäller investeringar inom den frivilliga sektorn. Vision Varberg 2025 Den 15 november 2011 tog kommunfullmäktige beslut om Vision 2025; visionen om att Varbergs kommun år 2025 ska vara Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen kan jämföras med en ledstjärna som hjälper oss att gå åt samma håll. Den ska vara styrande för kommunens utveckling som helhet och i kommunens arbete ska visionen vara vägledande i allt från målformuleringar till handlingsplaner. Till visionen hör också verksamhetsidé och förhållningssätt. Vision: Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. Verksamhetsidé: Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt: Hållbarhet Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

49 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 8 INLEDNING Kreativitet är en kognitiv egenskap och praktisk förmåga, att frambringa nya skapelser, vare sig produkten är av konstnärlig, politisk, akademisk eller teknisk art, eller hör till affärslivet. I kreativitet ingår att frambringa nya idéer, vara originell, lösa problem, genomföra idéerna och att bearbeta dem. Kreativitet som fenomen och egenskap studeras inom skilda fält, med olika utgångspunkter. Om kreativitet på wikipedia.org Det har också införts ett särskilt pris kopplat till visionen; sedan hösten 2012 delar kommunen ut Årets Kreativa Företagare i samband med Marknad Varbergs arrangemang VarbergsGalan. Kommunikation och medborgarmedverkan Politiker och tjänstemän har deltagit i en rad olika arrangemang, inom kommunen och runt om i landet för att informera och bjuda in till dialog om visionen. Ett stort intresse för Varbergs visionsarbete har visat sig från flera andra svenska kommuner. Arbetet med visionen Under 2012 och 2013 har arbetet med visionen framför allt handlat om att sprida dess innehåll samt att väcka engagemang och samla in tankar och idéer från olika håll om hur den ska kunna bli verklig. Internt arbete Ett stort arbete har lagts ned på att kommunicera och implementera visionen internt i kommunen. Alla medarbetare inom förvaltningar och bolag har fått möjlighet att ta till sig visionen och fundera över vad den innebär. I grupper har man diskuterat hur den påverkar det egna arbetet, och vad man kan göra för att bidra till att den ska uppnås. De arbetsböcker som har tagits fram för att underlätta processen har gåtts igenom och samlats in med anteckningar från personalens diskussioner, resultatet har sedan analyserats och presenterats på kommunens intranät. För invånare som vill lämna synpunkter och idéer om visionen finns flera kanaler att välja mellan. På den egna visionshemsidan ( finns information, diskussionsforum och möjlighet att lämna förslag på vad som bör finnas med på kommunens visionslista. Synpunktskanalen Tyck om Varberg är också öppen för tankar om visionen, liksom kommunens sociala mediekanaler Facebook och Twitter. En hel del synpunkter och idéer kommer även via e-postadressen 2025@varberg.se samt via traditionell post och telefon. I samband med årsdagen av visionsbeslutet, den 15 november 2012, anordnades föreläsningar med tema framtidsspaning och värdskap för kommunens anställda. Även hösten 2013 kommer liknande arrangemang att genomföras, då under tema värdskap och mötet. Varberg Kreativa För att göra visionen tydlig och levande för kommunens invånare, har tidningen Varberg Kreativa producerats i tre nummer. Den har delats ut till alla hushåll och fritidshus i kommunen, och diskussion pågår om att fortsätta skapa redaktionellt visionsmaterial till allmänheten. Företag och föreningar Kommunens företag och föreningar har särskilt bjudits in att delta i visionsarbetet. En anpassad arbetsbok (Arbetsboken 2.0, liknande den som tagits fram till kommunens anställda) har delats ut, och framför allt kommunens föreningar har visat stort intresse för detta.

50 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN Målbeskrivning 9 Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en detaljerad budget för det kommande året, ekonomiska ramar för året därpå och en plan för ytterligare ett år framåt. I budgeten ska det också ingå en redovisning av verksamhetens mål och riktlinjer samt en presentation av kommunens finansiella mål. Fyra strategiska målområden För en fortsatt tillväxt i hela kommunen, fokus på välfärdens kärna, ordning och reda i ekonomin kombinerat med låga skatter och en tro på individens egen förmåga, ska kommunen arbeta med fyra strategiska målområden: 1. Ökat ansvar för miljön och klimatet 2. Bättre företagsklimat för fler jobb 3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg 4. Fokus på välfärdens kärna 1. Ökat ansvar för miljön och klimatet Bakgrund Klimatförändringen och miljöproblemen hör till vår tids stora globala utmaningar. Därför har vi i Varbergs vision fokuserat på hållbarhetsperspektivet. Inriktningar Utmaningen är global, men lösningen är delvis lokal. All miljö- och klimatpåverkan sker i en kommun. Varberg ska agera genom främst tre inriktningar: För det första måste miljö- och klimatfrågorna vara en naturlig och integrerad del i hela samhällsbyggnadsprocessen. För det andra ska miljöansvaret i den egna verksamheten fokuseras mot fortsatta energieffektiviseringar och hållbara transporter. Vi måste jobba aktivt för att minska fossilbränsleanvändningen i transporter som kommunal verksamhet genererar. Vidare ska livscykelsanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv inkluderas i investeringsbeslut. För det tredje ska det successivt bli lättare och lättare för människor och företag att göra miljömässigt rätt. Det ska finnas incitament för att stimulera hållbart beteende. En välfungerande kollektivtrafik är en av förutsättningarna för ett hållbart agerande. Prioriterat mål Enskildas och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende. Detta ska mätas genom att CO 2 per person ska minska. 2. Bättre företagsklimat för fler jobb Bakgrund Det är människors arbete som lägger grunden för vår gemensamma skattefinansierade välfärd där en omtänksam vård och en kunskapsfokuserad skola utgör kärnan. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla, men även delaktighet och sammanhållningen i samhället ökar. Kreativa företagare skapar jobb. Vi vill underlätta för företag att starta och växa i Varberg. Inriktningar Företagsklimatet i Varberg ska förbättras, det innebär att attityden till företagande ska förbättras och det ska bli lättare att starta och växa. Entreprenörskap ska uppmuntras från tidig ålder. För att underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden ska grundoch gymnasieskolan säkerställa att eleverna i mycket högre utsträckning klarar kunskapsmålen i skolan. Övergången från skola till näringsliv ska underlättas, där en kreativ och modern uppföljare till PRAO ska finnas tillgänglig för alla elever. Gymnasieskolan ska utveckla fler lärlingsprogram. Campus roll som motor för tillväxt, innovation och entreprenörskap bör stärkas. Vidare ska kommunen byta myndighetsperspektiv till ett tydligare serviceperspektiv, samt öka sin effektivitet i tillståndsärenden. Kommunen ska undvika snedvridande konkurrens. Konkurrenspolicyn ska stimulera fler växande företag. Vi ska ha en god framförhållning på planlagd verksamhetsmark. Vi vill speciellt se en offensiv satsning på kulturella och kreativa näringar, där framför allt besöksnäringen har stor framtidspotential i Varberg. Prioriterat mål Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka. 3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Bakgrund För att Varberg ska bli Västkustens kreativa mittpunkt, är det viktigt att människor som bor här väljer att stanna kvar och att fler väljer att flytta till Varberg. Kommunen är attraktiv att bo, besöka och verka i. Det är viktigt att vi fortsätter att vara det. Brist på bostäder är ett problem som sätter gränser för befolkningsutvecklingen och människors möjlighet att uppnå sina drömmar. Inriktningar Varje del av kommunen ska ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Kommunens största utbyggnad ska främst ske i staden, i serviceorterna och i MÅLBESKRIVNING

51 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 10 MÅLBESKRIVNING samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. I övriga samhällen och dess omgivningar kan mindre kompletteringar ske i form av bostäder och verksamheter för att utveckla en levande landsbygd och ge underlag för befintlig service. Fler bostäder måste tillkomma. En blandad bebyggelse, med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus, ska eftersträvas. Även byggnation i attraktiva lägen behöver möjliggöras. Planberedskapen måste bli bättre i kommunen. Tryggheten i bostadsområden såväl som i hela kommunen ska öka. Den sociala sammanhållningen ska stärkas, med många mötesplatser. I Varberg ska man kunna känna sig trygg när man går hem på kvällen, inga mörka prång ska kännas hotande. Belysningen ska vara genomtänkt. bygga på forskningsbaserade åtgärder. Barn och unga ska må bättre. Det är tydligt att större fokus på förebyggande insatser och ökad samverkan mellan olika förvaltningar och aktörer leder till bättre resultat för barn och unga i riskgrupper. Klart är att utbildning är den viktigaste skyddsfaktorn för att få ett bra liv. Idrottens och föreningslivets betydelse i dessa sammanhang kan vara avgörande. Ansträngningar ska göras för att i högre grad engagera föräldrarna i elevernas skolgång. Engagemanget från föräldrar kommer dock alltid att variera. Läxhjälp på fritids kan göra stor nytta för många elever. En modern skola måste våga följa upp och utvärdera såväl elever som lärare och skolledning kontinuerligt. Prioriterat mål Antalet nyproducerade bostäder ska öka. 4. Fokus på välfärdens kärna Bakgrund Kreativa människor vill bo och arbeta på attraktiva platser. Varberg ska vara en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i, därför är det viktigt att välfärdens kärna, skola och omsorg, håller hög kvalitet. Den kommunala servicen ska vara god. Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift. Kunskap är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Kommunen har ett stort socialt ansvar som sträcker sig ifrån att bekämpa sociala problem och utanförskap till att ge människor med funktionsnedsättning och äldre en trygg tillvaro med god omsorg och hög livskvalitet. För att uppnå hög livskvalitet behövs en god balans mellan familjeliv och arbete. Då är det viktigt att kommunens kärnverksamheter fungerar. Det handlar om en väl fungerande och trygg äldreomsorg, en barnomsorg och skola som håller hög kvalititet och hjälper barn och unga i kommunen att lyckas. Inriktningar Förskolan och skolan ska tillvarata barns nyfikenhet och lust att lära. Grunden till kunskapsskolan läggs redan i förskoleåldern. I skolan ska alla elever få den stimulans de behöver för att utvecklas. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Vi ska arbeta för nolltolerans mot mobbning och andra kränkningar, bråk eller hot mot andra elever. Insatser mot mobbning ska Pedagogiska metoder med hjälp av IT-teknik ska utvecklas. Varberg ska vara en bra kommun att åldras i. Man ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Rätten att välja och möjligheten till självbestämmande vid behov av vård och omsorg är viktigt för ett värdigt åldrande. Omsorgen ska hålla hög kvalitet. Även om alla människor har ett ansvar för sitt eget liv klarar vi oss inte alltid själva eller så orkar vi inte ta ansvar för våra närmaste. Då behövs skyddsnät som ger trygghet, men som också ger stöd och hjälp för att kunna ta sig ur problemen. Vi ska bidra till att bryta både utanförskap och bidragsberoende. Det är viktigt att ställa krav, motivera och att ge människor verktyg så att de själva kan ta sig ur problemen av egen kraft. De ideella insatserna inom det sociala området är en stor tillgång för kommunen och det är en kraft som måste stödjas och uppmuntras av samhället. Kommunen ska stimulera tillkomsten av seniorboende och trygghetsboende. Prioriterade mål Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka. Tryggheten i omsorgen ska öka.

52 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 11 Strategiska inriktningar För att säkerställa en hög måluppfyllelse inom våra målområden har vi definierat två avgörande strategiska inriktningar: Valfrihet och kvalitetskonkurrens Vi tror på individen och på hennes förmåga att ta rätt beslut för sig och sin familj. Medborgarnas delaktighet och deras möjlighet att välja utgör en viktig del i säkrandet av bästa möjliga kvalitet. Det gör att bra verksamheter tillåts växa och utgöra goda exempel. Fristående och kommunala utförare ska verka på samma villkor. De kommunala utförarna ska ges stort mått av självständighet att forma den egna verksamheten. Kommunens roll blir att underlätta kundvalen, skapa rättvisa och konkurrensneutrala ersättningssystem samt att kvalitetsgranska verksamheterna och göra informationen om skillnaderna lättillgängliga för medborgarna. För många anställda, främst inom kvinnodominerade yrken, är arbetstid och sysselsättningsgrad mycket viktig. Många medarbetare arbetar deltid men önskar heltid, för andra är situationen omvänd. Anställda som vill gå upp till heltid ska ha möjlighet till det, för övrigt ska det finnas goda möjligheter att anpassa sysselsättningsgraden efter medarbetarens önskemål. Detta bygger på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Prioriterade mål Antalet anställda utan någon sjukfrånvaro (långtidsfriska) ska öka. Sjukfrånvaron ska minska. Antalet timmar som utförs av timavlönad personal ska minska med minst timmar i jämförelse med Finansiella mål MÅLBESKRIVNING Kommunen som attraktiv arbetsgivare Det är viktigt att kommunens arbete hela tiden strävar efter att bli bättre. Det förutsätter ett öppet klimat, där nya idéer möts av nyfikenhet och entusiasm. Det kräver utveckling genom tvärsektoriellt och samarbetsinriktat arbete. Korta beslutsvägar och delegerat ansvar är viktiga faktorer för att skapa attraktiva arbetsplatser. Medarbetarna ska känna att deras idéer kan bli verklighet genom delaktighet och närhet till beslutade chef. Medarbetarnas kompetens, engagemang och bemötande är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling och möjlighet till fortbildning är därför viktigt. Vägen till engagerade och positiva medarbetare stavas öppenhet, delaktighet, korta beslutsvägar och gott ledarskap. Det ska finnas goda karriärmöjligheter inom kommunen. Eftersom medarbetarna är verksamheternas viktigaste tillgång är arbetet med att ta tillvara erfarenheter och talanger avgörande. Det handlar dels om att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som äldre i organisationen har, men också att locka unga människor till kommunen. Det sistnämnda är inte minst viktigt med tanke på den stora generationsväxling vi står inför. Kommunen bör aktivt arbeta med praktikplatser. Det är viktigt att kompetens, ansvar och arbetsinsats påverkar lönen och andra förmåner. Arbetet med att komma till rätta med skevheter mellan såväl olika yrkesgrupper som traditionell könsmässig lönesättning ska fortsätta. Faktorer som påverkar utformningen av kommunens finansiella mål är bland annat: Kommunens ekonomiska utgångsläge Osäkerhetsgraden i driftskostnaderna Skatteintäkternas fluktuation Investeringsnivån Befolkningsförändringar Statliga beslut och åtgärder De två finansiella mål som föreslås i årets budget är: 1. Kommunen bör nå ett resultat på minst 1 procent av skatter och utjämningsbidrag*. 2. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 procent finansieras med egna medel. Med egna medel menas summan av resultat och avskrivning. Målen är oförändrade från tidigare år. Resultatmålet kommer enligt budgetförslaget att uppnås för året, men nivån på investeringar för 2014 är så hög att de inte kan egenfinansieras fullt ut. Det finansiella målet om hundraprocentig självfinansiering bör dock ses över en längre tid, och kommunen har uppnått målet för åren *Statliga bidrag för att utjämna skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner.

53 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 12 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Budgetförutsättningar Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har under året varit fortsatt svag, både i Sverige och internationellt. Allt mer tyder dock på att konjunkturen ska vända inom en relativt snar framtid. I Europa förväntas en vändning komma redan i höst. De sydeuropeiska länder som brottas med statsfinansiella problem spås en försiktigt positiv utveckling nästa år, medan en tydligare svängning väntas i norra Europa. I USA har återhämtningen av konjunkturen kommit längre, med stigande sysselsättning och stabilare arbetsmarknad. De så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) har däremot fått en kraftig inbromsning av sin starka tillväxtökning, på grund av en minskad efterfrågan från omvärlden. Kinas BNP-tillväxt förväntas minska markant till drygt sju procent för 2013 och kommande år. I Sverige märks en god utveckling inom byggproduktion och privat tjänstesektor, den offentliga konsumtionen bidrar också positivt till tillväxttalen. Som starkt exportberoende påverkas vi dock i hög grad av den svaga tillväxten i omvärlden, och först från 2015 förväntas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Trots en svag konjunktur har den svenska sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökat både 2012 och Ökningen är dock svagare än tidigare och arbetslösheten kommer att ligga kvar på runt åtta procent fram till 2014, då en tydlig förbättring väntas. Tidigare bedömningar står fast, om att svensk ekonomi först år 2016 tros uppnå konjunkturell balans med en arbetslöshet på 6,5 procent. Det kan uppfattas som en hög nivå, men 6,5 procent innebär så kallad jämviktsarbetslöshet, det vill säga en bedömd optimal balans mellan arbetskraftsutnyttjande och inflation. Kommunernas skatteunderlag beräknas under 2014 växa cirka 0,9 procent realt. Trots den förväntat svaga tillväxten blir påverkan på den reala skatteunderlagstillväxten relativt måttlig, eftersom inflationen är mycket låg till följd av en stark krona. När arbetsmarknaden vänder, och därmed tillväxten, kommer skatteunderlagstillväxten att öka ytterligare, främst nominellt men även realt. Från år 2015 blir den reala ökningen av skatteunderlaget cirka två procent. Källa: SKL, Makronytt, augusti 2013 Befolkningsutveckling Prognosen över utveckling och sammansättning av befolkningen används vid planering av olika kommunala verksamheter som bostäder, skolor, barnomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är också ett viktigt instrument för beräkningen av kommunens skatteunderlag. Med sitt geografiska läge har Varberg goda förutsättningar att skapa attraktiva bostadsområden och en hållbar befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten har varit positiv under hela 2000-talet och prognosen visar på en fortsatt ökad inflyttning och ett positivt födelsenetto. För att ligga i nivå med beräknad befolkningstillväxt bör nya bostäder per år byggas i Varberg. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling En ökad rörlighet på arbetsmarknaden gör att Varbergs kommun i allt högre grad växer samman med den större arbetsmarknadsregionen i Västsverige. Varberg har goda möjligheter till pendling och är en attraktiv bostadsort, vilket framgår av att fler pendlar från bostad i Varberg till arbete på annan ort än tvärtom. Av antalet förvärvsarbetande som bor i Varberg hade hela 23 procent sin arbetsplats utanför kommunen år Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP* 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,4 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 Realt skatteunderlag** 2,4 2,0 1,5 0,9 2,1 2,2 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar.

54 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 13 Folkmängd Ålder * w Summa *2025 års siffror är ingen prognos utan endast en utblick. Kommunal service och befolkningsutveckling En stor del av kommunens service konsumeras av invånare som är mellan 1-18 år eller över 65 år. Genom att följa utvecklingen av antalet invånare i åldersgruppen däremellan kan kommunen få en fingervisning om hur det framtida skatteunderlaget kommer att se ut. Befolkningsprognosen visar att både andelen yngre och äldre invånare ökar i en högre takt än gruppen i förvärvsarbetande ålder. Varbergs andel av äldre invånare är redan idag högre än genomsnittet i riket, och enligt prognosen är det denna grupp som växer mest. Utvecklingen pekar därför mot att ökade resurser kommer att behövas för att kommunen i framtiden ska kunna bibehålla servicen till de äldre. Faktorer som påverkar kommunens verksamhet Demografi Den ökade inflyttningen till Varbergs kommun leder till att efterfrågan på bostäder av olika slag är fortsatt stor, särskilt inom stadsområdet. En mycket viktig uppgift för kommunen är därför att bygga upp en planberedskap för bostadsförsörjningen och att ha god framförhållning när det gäller att förvärva strategisk mark. Efterfrågan på nya bostäder påverkar alla förvaltningar som på något sätt arbetar med samhällsplanering. Åldersfördelningen bland kommunens invånare påverkar vilka olika behov som finns av service. Eftersom andelen barn och äldre ökar i Varberg, uppstår ett markant behov av fler lokaler inom både förskola, skola, omsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen förväntas hantera en utökning inom förskola, grundskola och fritidshem, samtidigt som gymnasiet ska anpassas till minskat elevantal efter att ungdomarna från 90-talets babyboom nu har lämnat skolan. En växande kommun måste kunna erbjuda ett fungerande trafiksystem för säkra och hållbara resor och transporter. Samtidigt ställs nya krav på det offentliga rummet; fler invånare och besökare betyder ett ökat behov av goda miljöer att vistas i på allmän plats. Även kommunens olika lokaler för fritidsverksamhet behöver bli fler. Den generationsväxling i arbetslivet som det länge har talats om är nu här. De många pensionsavgångarna inom kommunen sammanfaller med en växande befolkning, vilket innebär ett ökat rekryteringsbehov för att klara den kommunala verksamheten. Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen har på många sätt förenklat människors vardag, samtidigt som den har lett till höjda förväntningar på kommunens tillgänglighet och utbud av e-tjänster. Under 2013 har en systemplattform och ett 60-tal e-tjänster införts. Därmed fortsätter utvecklingen mot en högre grad av självservice för invånarnas enklare kommunala ärenden. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR I nämndernas analys av vad som kommer att påverka kommunens verksamhet de närmaste åren, är det fem områden som särskilt betonas: Demografi med ökad efterfrågan på kommunal service Teknisk utveckling Internationella och nationella beslut och lagändringar Regionala och lokala beslut Världsekonomin Under rubriken Nationell e-hälsa pågår ett arbete på nationell nivå för att se över hur helheten i den kommunala verksamheten ska kunna fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Inom ramen för Nationell IT-strategi för vård och omsorgens arbete, har flera förslag startats upp, exempelvis katalog- och säkerhetslösningar för att garantera integritet och säkerhetsskydd (såsom SITHS-kort), NPÖ (nationell patientöversikt) samt Pascal, som är ett nationellt IT-stöd för ordination av läkemedel. Inom de två närmaste åren kommer landets kommuner att bli konsumenter och producenter av NPÖ och av övriga nationella e-tjänster. Inom äldreomsorgen, såväl som inom skolan, uppstår allt fler användningsområden för digitala verktyg som datorer och läsplattor, här finns därför behov av fortsatt ökad IT-utbyggnad.

55 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Internationella och nationella beslut och lagändringar Under våren 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för projekt Varbergstunneln, det vill säga ombyggnationen av Västkustbanan till dubbelspår genom tunnel under Varbergs centrala delar. Med beslutet följer en rad aktiviteter som ska underlätta detta stora statliga infrastrukturprojekt. Samtidigt har beslutet inneburit ett startskott och högsta prioritet för de två projekt som fullmäktige antog inriktningsbeslut om 2012: att omvandla stora delar av hamnområdet för stadsutveckling och att nyetablera hamnverksamhet i Farehamnen. Samhällsbyggandet i Varberg ska till stor del inriktas så att de unika möjligheter som nu finns för en hållbar och attraktiv stad kan nyttjas till fullo. EU har tagit fram ett nytt förslag som innebär att livsmedelsföretag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på mindre än två miljoner euro skall undantas från de obligatoriska kontrollavgifterna. Om förslaget går igenom kommer större delen av den offentliga livsmedelskontrollen att behöva skattefinansieras. Regeringen beslutade den 14 mars 2013 om propositionen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevård (prop. 2012/13:77). Innehållet i propositionen framhåller krav på ökad kvalitet och likvärdighet, ökad tillgänglighet och stärkt samverkan mellan huvudmännen inom missbruks- och beroendevård. Sedan den 1 juli 2013 är kommuner och landsting/regioner skyldiga att ingå överenskommelser som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Det ska också vara tydligt vilka områden som kräver gemensamt ansvar för vård- och stödinsatser. Nya riktvärden och nationella miljömål för buller kommer att öka kraven på åtgärder för att minska trafikbullrets påverkan på människors hälsa. Ökade krav kan också förväntas när det gäller kompensationsåtgärder för hotade arter och bibehållen/ökad biologisk mångfald. Den förändrade skollagen innebär ökade krav på lärarkompetens och lärarlegitimation. Mer omfattande betygssättning och bedömning av elevers prestationer är också att vänta. Regionala och kommunala beslut Region Halland och de halländska kommunerna samarbetar i projektet Framtidens hemsjukvård. Syftet är att skapa en enhetlig och sammanhållen hemsjukvård som ska fungera optimalt för patienten. Beslut om huvudmannaskap och utformning är ännu inte fattat; fler insatser kan komma att utföras av kommunens legitimerade personal, vilket i så fall för med sig ökade kostnader. Diskussioner förs med Region Halland om utökning av den kollektiva stadstrafiken. Beslutet om att utveckla hamnområdet och flytta hamnverksamheten ut till Farehamnen kommer att innebära nya utvecklingsmöjligheter, men även kräva särskilda insatser. Utvecklingen inom affärsverksamheten i Hallands Hamnar AB är tillsammans med fiskerinäringen och det fria båtlivet avgörande faktorer för hamnverksamhetens behov. Världsekonomin Det internationella ekonomiska läget har en direkt påverkan på hamnverksamheten, som därför under en tid har haft en viss nedgång. Utmaningen de närmaste åren är att utveckla Hallands Hamnar AB i det nya läget i Farehamnen så att önskade relationer till befintliga kunder kan bestå, samtidigt som nya kunder kan mötas med erbjudanden om möjligheter till goda affärer.

56 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 15 Budgetförutsättningar Kommunens skatteintäkter Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkterna, de utgör närmare 66 procent av de totala kommunala inkomsterna. Skattesatsen för Varbergs kommuninvånare ligger sedan 2012 på 20,33 procent, för beskattning av löneinkomster, pensioner och sociala ersättningar. Skatteintäkterna periodiseras, så att preliminära månadsvisa utbetalningar från Skatteverket kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära tills taxeringen är slutgranskad i december året därpå. Om Skatteverket upptäcker avvikelser i sin granskning, justeras dessa genom slutavräkning i januari månad två år efter inkomståret. Löneökningar och förändring av sysselsättning bland kommunens invånare är sådant som påverkar det totala skatteunderlaget. Eftersom det finns en betydande osäkerhet om hur stora de framtida skatteintäkterna ska bli, spelar prognoser en viktig roll i den ekonomiska planeringen. Varbergs kommun använder sig av prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). För de kommande tre åren ger deras prognos en tillväxt av skatteunderlaget på 2,7 % (2014), 4,5 % (2015) respektive 5,3 % (2016). Kommunal utjämning inklusive fastighetsavgift Vid sidan av skatteintäkterna är det kommunala utjämningssystemet, där den kommunala fastighetsavgiften ingår, en viktig inkomstskälla för Varbergs kommun; härifrån kommer nästan 16 procent av de totala inkomsterna. Det kommunala utjämningssystemet består av statliga bidrag för att utjämna skilda förutsättningar mellan landets olika kommuner. Systemet omfattar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning, kommunal fastighetsavgift och regleringsbidrag/-avgift. Vissa delar av utjämningssystemet innebär att Varbergs kommun får ta emot bidrag, medan andra delar medför avgifter. Nedan beskrivs systemets olika delar lite närmare. Inkomstutjämningen kompenserar för olikheter mellan olika kommuners skattekraft, det vill säga skillnaderna i medborgarnas genomsnittsinkomst. Samtidigt skjuter staten till medel så att varje kommun är garanterad en inkomstnivå som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i Sverige. År 2012 var genomsnittsinkomsten i Varberg 97 procent av medelskattekraften i riket. År 2013 erhåller Varberg därför ett bidrag i inkomstutjämning på kronor per invånare. Kostnadsutjämningen ska balansera strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommuner, till exempel skillnader i andelen barn och äldre bland invånarna. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader som beror på servicenivå, kommunala avgifter eller politiska prioriteringar. Varberg har på flera sätt (som geografiskt och befolkningsmässigt) en gynnsam struktur, vilket innebär att kommunen får betala en avgift i kostnadsutjämningen. Avgiften för 2013 motsvarar kronor per invånare. Från och med 2014 kommer en förändring av utjämningssystemet. Tidiga prognoser tyder på att Varberg BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Skatteintäkter och utjämningsbidrag för Varbergs kommun Tkr Prognos 2013 Budget 2014 Ram 2015 Plan 2016 Skatteintäkter Skatteinkomster Slutavräkning Slutavräkning Slutavräkning Summa skatteintäkter Statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Statsbidrag maxtaxa Fastighetsavgift Summa statsbidrag SUMMA SKATTER OCH STATSBIDRAG

57 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 16 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR då kommer att få ökade bidrag, dessa kommer dock att införas successivt. LSS-utjämningen ska jämställa kommunernas kostnader för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Här avgörs utjämningen av antalet personer inom kommunen som är brukare av insatser inom LSS. Varberg betalar 2013 en avgift som motsvarar kronor per invånare. Den kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 och innebär att den kommuninvånare som äger en fastighet ska betala en avgift baserad på taxeringsvärde. Fastighetsavgiften gäller även fritidshus, för en kommun som Varberg medför den därför i regel stora intäktsökningar. Finansnettot är svårt att prognosticera, eftersom det råder betydande osäkerhet både kring kommunkoncernens investeringsplaner och kring framtida marknadsräntor. Detta kan leda till en större avvikelse mellan finansnettots budget och verkliga utfall Kommunens interna ränta, som används vid beräkningar av nämndernas kapitalkostnader, sänktes från och med 2010 till 3,5 %. Från och med 2014 kommer den att sänkas ytterligare, till 2,5 %. Utifrån nivån på internbankens nuvarande genomsnittsränta kan en sänkning verka omotiverad, men den nya internräntan är anpassad till marknadsräntornas mycket låga nivåer. Detta innebär också att internbankens genomsnittsränta troligen kommer att sänkas vid nyupplåning. Regleringsbidrag/regleringsavgift innebär att den totala nivån för en kommuns samtliga utjämningsbidrag jämförs med statens anslagna medel för kommunal utjämning. Beroende på om de anslagna medlen är högre eller lägre än utjämningssystemets netto, genererar det ett bidrag eller en avgift för kommunen. Finansnetto och internränta Finansnettot är resultatet av kommunens finansiella aktiviteter. De finansiella kostnaderna består till största del av kommunkoncernens upplåningskostnader. Eftersom kommunen bedriver en internbank, sköts hela kommunkoncernens upplåning via denna. Internbanken administrerar alla räntetransaktioner och debiterar därför bolagen en genomsnittsränta (3,86 % för 2013) och en marginal (för närvarande 0,35 %) som ska täcka kostnaderna för administration och indirekt borgensavgift. Hittills har kommunen finansierat alla sina investeringar med egna medel, det medför att inga skulder finns utöver de som motsvarar bolagens interna reverser. Om kommunens investeringar skulle överstiga summan av årets resultat och avskrivningar, skulle det ge en ökning av de egna kostnaderna med det överstigande beloppet gånger internbanksräntan. De finansiella intäkterna består till största del av ränteintäkter från interna reverser. Så länge kommunen har över 100 % i självfinansieringsgrad, täcker ränteintäkterna från internbankens reverser alla finansiella kostnader. Andra större intäkter är borgensavgiften från Varbergs Stadshus AB (0,50 % på 500 mnkr) och medlemsåterbäring från Kommuninvest. Arbetsgivaravgifter och övriga personalomkostnader I och med budgetåret 2012 övergick kommunen från ett generellt påslag för personalomkostnader i ekonomisystemet, till differentierade påslag kopplat till respektive individ i lönesystemet. Med det differentierade påslaget kan nivån på arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensionsavgifter anpassas utifrån medarbetarnas ålder och lönenivå. Lönestrukturen i Varbergs kommun medför att de totala personalomkostnaderna för 2014 beräknas motsvara ett påslag med 37,65 %. Skillnader i personalens ålder och lönenivå medför skillnader i påslag mellan olika förvaltningar. Serviceförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen ligger lägre än kommunens genomsnittliga påslag, medan övriga förvaltningar ligger högre. Pensionskostnad År 1997 ändrades det kommunala pensionssystemet från en helt förmånsbaserad tjänstepension till en avgiftsbestämd tjänstepension med årliga avsättningar. Förändringen medförde att den kommunala ekonomin i nuläget belastas både med kostnaden för pensionsutbetalningar för pension enligt det gamla systemet, och med kostnaden för avgifter från nyintjänad pension för dagens anställda. Kostnaden för pensionsutbetalningar läggs i budgeten centralt under kommunstyrelsen. Pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på förvaltningarnas kostnadsställen och ingår som en del av personalomkostnadspåslaget (som har nämnts i stycket ovan). De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna från det tidigare pensionssystemet kommer att växa inom de närmaste åren, de kommer enligt prognos att

58 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 17 vara som störst år Därefter minskar denna del av pensionskostnaden, eftersom nytillkomna pensionärer kommer att ha en större del av sin tjänstepension intjänad i det nya systemet. De senaste årens budgeterade pensionsutbetalningar har varit en aning underskattade, då prognoserna har byggt på antagandet att alla arbetstagare går i pension vid 65 års ålder. I verkligheten väljer många anställda att sluta arbeta tidigare, vilket tas hänsyn till i 2014 års budget. Antalet pensionsutbetalningar beräknas därmed öka 2014, liksom totalkostnaden för utbetalningarna. Samtidigt innebär varje förtidsuttag att den enskilda livsvariga pensionsutbetalningen blir lägre, och att kommunens pensionsskuld därmed minskar i snabbare takt än tidigare beräknat. Varbergs kommun har tidigare gjort en extraavsättning på ca 120 mnkr för att kapa toppen på pensionsutbetalningarna. Enligt upprättade prognoser kommer utbetalningarna att nå sin högsta nivå inom en tioårsperiod för att därefter minska. I budget 2014 görs därför en upplösning med 5 mnkr samt beräknad avkastning 3,5 mnkr, totalt 8,5 mnkr. Avsättningen kommer därefter att lösas upp inom en 20-årsperiod. För att få med väntade prisökningar i budgeten använder kommunen SKL:s prognos för PKV (prisindex kommunal verksamhet) som är fördelat mellan arbetskraftskostnader och prisökning för övriga kostnader. Nämndernas nettokostnader vid det senaste bokslutet (exklusive personal- och kapitalkostnader) används som underlag i beräkningen mot index för övriga kostnader. Vid beräkning av kostnader för köp av huvudverksamhet inom personalintensiv verksamhet (till exempel barnomsorg eller hemtjänst), har 70 % beräknats med arbetskraftsindex och 30 % enligt övrigt kostnadsindex. Den beräknade kostnadsökningen har sedan tillförts respektive nämnds ram för Kompensation för löneökning Nämndernas ramar har även kompenserats med förväntade löneökningar, här används SKL:s prognos för arbetskraftsindex. År 2014 är ramarna först justerade upp till 2013 års lönenivå, därefter har medel för 2014 års ökade lönekostnader tillförts. För de år som följer kommer enbart respektive års ökning att tillföras. Justering för drifts- och kapitalkostnader vid investeringar och exploatering BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Volymjusteringar Barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ramar är i budgeten justerade för demografiska förändringar enligt den senast beslutade befolkningsprognosen. Enligt 2013 års befolkningsprognos beräknas inflyttningen till Varbergs kommun fortsätta, men i en lugnare takt än tidigare för småbarnsfamiljer, och i en lite högre takt för personer som är över 65 år. Omfördelning mål och inriktning I samband med att ramarna för 2014 sattes i förra årets budget, beslutades att varje nämnd skulle effektivisera sin verksamhet med en procent. På så vis frigjordes cirka 25 mnkr som i årets budget fördelas mellan särskilt prioriterade områden, det vill säga där de bäst anses behövas för att kommunen snabbare ska nå målen som fullmäktige har fastställt för Kompensation för prisökning När beslut tas om en ny investering eller exploatering avsätts medel för drifts- och kapitalkostnader i budgeten. Pengarna placeras i kommunstyrelsens pott för ofördelade medel, för att föras över till berörd nämnd när investeringen/exploateringen är genomförd och objektet tas i bruk. På samma sätt överförs medel för kapitalkostnader till nämnden när kapitalkostnader börjar debiteras för investeringen/exploateringen. Enligt denna princip justeras nämndernas ramar varje år i samband med att avskrivningsunderlagen sjunker samtidigt som nämndernas kapitalkostnader minskar. Kapitalkostnader som tillkommer efter mindre anpassningar inom redan befintliga hyresobjekt justeras inte. När nya lokaler tas i bruk och lokalkostnader ingår som en del av normala volymjusteringar, måste kapitalkostnadsjusteringen avgöras från fall till fall. Ett nettotillskott av medel till berörd nämnd kan bli aktuellt om det bedöms att den nya lokalkostnaden är större än vad som ryms inom normal volymjustering. Övriga centralt budgeterade poster En central regleringspost har avsatts för ökade personalskulder (semester- och övertidsskuld). Dessa medel ska kompensera för den värdeökning som löneökningarna medför på sparade semesterdagar och redan inarbetad tid.

59 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 18 Övriga förändringar inom semesterskulden hanteras av nämnderna, eftersom avsättningen till skulden kostnadsredovisas hos respektive nämnd i samband med att semestern arbetas in. Förutsättning för ramar 2015 och plan 2016 Skatteintäkter och utjämningsbidrag för åren 2015 och 2016 beräknas utifrån den prognos som SKL presenterade den 1 oktober Volymjustering för demografiska förändringar är beräknade och tillförda Barn- och utbildningsnämndens och Socialnämndens ramar. Internräntans nivå är fortsatt beräknad till 2,5 procent. Ingen förändring av arbetsgivaravgifter, premier för avtalsförsäkringar eller pensionsavgifter är beräknad i ramarna för 2015 och Den centralt budgeterade pensionskostnaden för pensionsutbetalningar följer de prognoser som KPA har beräknat för Varbergs kommun, men med hänsyn tagen till att pensionsåldern i kommunen är lägre än de 65 år som den vanliga prognosen vilar på. Även för 2015 och 2016 har ramarna effektiviserats generellt med 1 % på ingående budgetram. Dessa kommer att fördelas ut efter bedömning av vad som bäst gynnar måluppfyllelsen av fullmäktiges mål för Löneökningarna är beräknade efter SKL:s prognos för kostnadsökningar för arbetskraft, och är tillförda respektive nämnd i ram. Om utfallet skulle skilja sig mycket från beräkningen, finns möjlighet till justeringar nästa år. Övriga kostnadsökningar utgår från SKL:s prognos för respektive år och är medräknade som prisökningar i samtliga nämnders ramar för 2015 och Drifts- och kapitalkostnader som tillkommer under året, då planerade investeringar/exploateringar tas i bruk, finns budgeterade centralt i kommunstyrelsens ofördelade medel.

60 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 19 Ekonomistyrningsprinciper Varbergs kommun arbetar med mål- och ramstyrning för att kunna ha god kontroll och överblick över de nämnder och styrelser som tillsammans utgör kommunens verksamhet. En ny resultatutjämningsreserv och särskilt regelverk för investeringar är andra viktiga verktyg för att säkerställa en välordnad ekonomi. Gemensamma mål, vision, budget och egna mål Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målområden, två inriktningar (för åren ) och två finansiella mål som nämnder och styrelser ska inrätta sig efter. Syftet med målen är att kommunen ska prestera en god ekonomisk hushållning, vilket är ett krav enligt kommunallagen. När fullmäktige fastställt målen har de också haft en vägvisare i kommunens gemensamma vision om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt år Rapporteringen sker genom skriftlig inlämning efter februari, mars, maj, september och oktober månad. I månadsrapporten ska det ekonomiska utfallet finnas med, liksom en analys och en beskrivning av eventuella avvikelser från den planerade verksamheten. Efter årets fyra första månader görs en gemensam tertialrapport för samtliga nämnder och bolag, och efter åtta månader presenteras en gemensam delårsrapport. Rapporteringen kan vid behov kompletteras av dialogsamtal mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och ledningen för en nämnd/förvaltning eller ett bolag. Den månadsvisa rapporteringen ökar effektiviteten i kommunens mål- och ramstyrning, eftersom en tät uppföljning borgar för säkerhet i verksamhetens ekonomi och måluppfyllelse. Vad innebär god ekonomisk hushållning? Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär, bland annat, att: BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Varje år i november månad fastställer fullmäktige även kommunens budgetram för nästkommande år, samt ekonomisk plan för året därpå. Genom ett tidigt beslut om kommande års ramar ges nämnderna bättre förutsättningar att planera sin verksamhet med god framförhållning. Nämnder och styrelser arbetar dessutom fram egna mål- och inriktningsdokument. Dessa utgår självklart från kommunens gemensamma mål och vision, samtidigt som den egna verksamhetens specifika uppdrag och förutsättningar kräver nedbrutna och prioriterade mål. Uppföljning och analys I kommunens styrmodell ligger fokus och tonvikt på uppföljning och analys. Nämnder och styrelser rapporterar regelbundet in sina ekonomiska resultat till kommunstyrelsen, samtidigt som man beskriver hur man arbetar med de strategiska målområdena. Kommunstyrelsen rapporterar sedan vidare till fullmäktige. I denna process övervakas hur verksamheterna följer budget, hur man arbetar för en god måluppfyllelse samt om något av risk och väsentlighet behöver uppmärksammas inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Planeringen av den ekonomiska politiken skall utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. Nettokostnaderna får inte på sikt öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Kommunens soliditet medräknat samtliga pensionsförpliktelser skall över tid öka. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har god ekonomisk hushållning. Nämnderna ansvarar inom sina områden och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse, ekonomin sätter gränser och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policyer, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheten. I beslutad budget angivna ramar utgör tak för respektive nämnd. Nämnden måste hantera befarade överskridanden inom tilldelad totalram. Nämnderna skall hantera över- och underskott i enlighet med det regelverk som fullmäktige antagit. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall ha full kostnadstäckning.

61 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 20 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Resultatutjämningsreserv Den 17 september 2013 fattade fullmäktige beslut om en resultatutjämningsreserv som ska utjämna normala svängningar i kommunens intäkter. Syftet är att skapa en buffert under högkonjunktur, för att ha som säkerhet vid vikande skatteunderlag i samband med lågkonjunktur. Gällande riktlinjer för resultatutjämningsreserven: Resultatutjämningsreserven utgör en del av kommunens eget kapital. Avsättning till resultatutjämningsreserven får göras om kommunens finansiella mål är uppnådda med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat, eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ett tak fastställs för hur stort belopp som sammanlagt får finnas i reserven vid utgången av varje redovisningsår. Maximalt 10 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning får avsättas till resultatutjämningsreserven. Det motsvarar cirka 263 mnkr för Varbergs kommun år Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med kommunens beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med beslut om bokslut. Vid disponering bör en bedömning göras för när konjunkturen förväntas återhämta sig. I budgetbeslutet för kommande års budget kan maximalt ett belopp motsvarande 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning tas i anspråk ur resultatutjämningsreserven (dock ej mer än vad som är reserverat). Det motsvarar cirka 53 mnkr för Varbergs kommun Förändring av resultatutjämningsreserven kräver ett aktivt fattat beslut av kommunfullmäktige. Investeringar Kommunens investeringar hanteras enligt ett särskilt regelverk som kommunstyrelsen har fastställt. För att säkerställa att nya investeringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats, ska varje investering vara resultatet av ett väl planlagt utredningsarbete, med perspektiv från olika förvaltningar. Först av allt ser man över det behov som ligger bakom investeringsförslaget. Ett åtgärdsval genomförs, där berörd förvaltning tar ställning till om en investering är rätt sätt att möta det aktuella behovet. Om så anses vara fallet, lämnas en rekommendation om förstudie till investering till den berörda nämnden, som granskar och fattar beslut för eller emot en förstudie. Det är förstudien som utgör underlaget till investeringsbeslutet. Innehållet i förstudien måste därför vara tydligt och ställningstagande. Det ska visa hur investeringen tillfredsställer behovet i åtgärdsvalet samt hur den bidrar till uppfyllelsen av kommunens övergripande mål. Dessutom ska förstudien innehålla tids- och processplan för själva investeringsprojektet. Investeringens totalkostnad ska framgå, liksom vilka förändringar i driftskostnader som kommer att uppstå. Först när samtliga konsekvenser av investeringen har redovisats och förstudien är avslutad, fattas budgetbeslutet om investeringen ska genomföras eller inte.

62 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN Drifts- och balansbudget 21 Driftsbudget Överst i driftsbudgeten visas de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder; hur de har hållits och hur de är satta för Under nämndernas ramar redovisas budget för de kommungemensamma posterna och längst ned syns hur kommunens totala kostnader finansieras genom budgeterade skatteintäkter, utjämningsbidrag* och finansnetto**. Till skillnad från kommunens resultaträkning *Statliga bidrag för att utjämna skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner. **Ränteintäkter minus räntekostnader. innehåller driftsbudgeten interna poster (affärshändelser inom och mellan förvaltningar), både inom nämndernas ramar och inom de kommungemensamma posterna. Förändringen av nämndernas ramar mellan olika år består till stor del av beräknad kompensation för kostnads- och löneökningar eller justering av interna kapitalkostnader (som avskrivningar och ränta). Skillnaderna kan också bero på bokföringstekniska justeringar mellan nämnder, eller omfördelning av medel för ökad möjlighet att uppnå fullmäktiges prioriterade mål. DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Driftsbudget (tkr) Utfall 2012 Budget 2013 Rambeslut 2014* Budgetförslag 2014 Ram 2015 Plan 2016 Kf, valnämnd, revision och över förmyndare Kommunstyrelsen** Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas ramar Externa poster Kommungemensamma kostnader** Bidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten Väst Pensionskostnader utbetalningar Ökning semesterlöneskuld Avskrivningar Avkastning extra pensionsavsättning/ upplösning av avsättning Återbetalning premier från AFA Interna poster Interna kapitalkostnader Justering interna poster Kommunstyrelsens ofördelade Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT *Från november ** Fr.o.m särredovisas kommungemensamma kostnader såsom avsättning medfinansiering järnvägstunnel och medlemsavgifter till SKL, Region Halland etc. som en kommungemensam kostnad under externa poster.

63 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 22 DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Fördelning enligt politiska prioriteringar 2014, tkr Kommunfullmäktige, kommunens revisiorer, valnämnd och överförmyndare Demokratiprojekt i samband med 150-årsjubileum Demokrati - avslut mandatperiod Demokrati- utbildning till förtroendevalda ny mandatperiod Revisionen Demokrati - extra medel för två val Demokrati - utbildning röstmottagare Kommunstyrelsen Beslutsstöd E-tjänster GIS, uppdatering av Geografiskt informationssystem Justering av felberäknad löneökning -700 Kommungemensamt Kompensation för hyresbortfall Kommunikation och delaktighet 800 Hamn- och gatunämnd Värna gröna värden och skapa en bättre trafikmiljö 700 Planeringsunderlag för hållbar tillväxt och god samhällsekonomi Varberg växer och trycket ökar 300 Ett mer attraktivt centrum Barn- och utbildningsnämnd Ökade kunskapsresultat Ökad anställningsbarhet för elever Högre löner ger lärare bättre status och elever mer kunskap Barn och elever med behov av särskilt stöd Läs- och matematiksatsning, återföring av medel efter utvärdering Bättre mat på skolor och boenden Socialnämnd Öka tryggheten i omsorgen Barn och unga får den hjälp de behöver, när de behöver det Fler unga människor i arbete Bättre mat på skolor och boenden Kultur- och fritidsnämnd E-böcker till biblioteken 350 Fler elever på kulturskolan 470 Mobil ungdomsverksamhet på landsbygden 750 Friskvård i simhallarna 450 Värna föreningslivet i Karl-Gustav Servicenämnd Måltidskoncept (fördelas inte mot köpare) 450 Neddragning fordon-logistik Bättre mat på skolor och boenden (fördelas mot social- och barn- och utbildningsnämnd) Tomställda lokaler 581 Summa prioriteringar varav medel från omfördelning 1% PÅVERKAN RESULTAT Tillfört enligt finansieringsprincipen 2014, tkr Socialnämnd Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Barn- och utbildningsnämnd Förstärkning av gymnasieskolan Utökad tid matematikundervisning SUMMA FINANSIERINGSPRINCIP

64 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 23 Resultaträkning Tkr Budget 2013 Budgetförslag 2014 Ram 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader DRIFTS- OCH BALANSBUDGET RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Balansbudget Balansbudgeten visar planen för hur kommunens tillgångar förändras samt hur de finansieras. Balansbudgetens ställning förväntas uppnås vid respektive års slut. Mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budgetförslag 2014 Ram 2015 Plan 2016 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 853, , , , ,8 Finansiella anläggningstillgångar 439,3 272,0 272,0 272,0 272,0 Långfristiga fordringar 1 850, , , , ,5 Anläggningstillgångar 4 143, , , , ,3 Bidrag statlig infrastruktur 243,6 232,0 220,4 208,8 197,2 Förråd och exploateringsområden 86,6 114,8 120,7 107,9 120,7 Kortfristiga fordringar 202,7 131,9 131,9 132,9 132,9 Likvida medel 254,8 436,8 436,8 436,8 436,8 Omsättningstillgångar 544,1 683,5 689,4 677,6 690,4 SUMMA TILLGÅNGAR 4 930, , , , ,8 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 2 242, , , , ,9 Periodens resultat 113,6 35,0 31,9 40,3 48,3 Utgående eget kapital 2 355, , , , ,1 Avsättningar 544,5 532,1 538,1 544,1 550,1 Långfristiga skulder 1 425, , , , ,2 Kortfristiga skulder 604,7 439,4 439,4 439,4 439,4 Summa skulder 2 030, , , , ,6 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 930, , , , ,8

65 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 24 DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Analys av budget och utfall För att kartlägga och analysera kommunens resultat, utveckling och ekonomiska ställning används en finansiell analysmodell som är utvecklad av KFi, KommunForskning i Västsverige. Modellen ger ett övergripande finansiellt perspektiv utifrån fyra viktiga aspekter: Kontroll över den finansiella utvecklingen Långsiktig betalningsberedskap/-kapacitet Kortsiktig betalningsberedskap/-kapacitet Riskförhållande Resultat och kapacitet Resultatutveckling KFi rekommenderar att en kommuns resultat över en längre period ska ligga på cirka 2 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag* för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Detta är en procentenhet mer än vad Varbergs kommun ska nå för att uppfylla kommunfullmäktiges första finansiella mål. Med en målnivå på 1 % riskerar man på lång sikt att inte riktigt värdesäkra tillgångarna, men bedömningen är att kommunen efter flera års höga resultat under en tidsperiod kan ligga på en lägre nivå än Riksbankens inflationsmål på 2 %. De senaste tre åren har kommunens resultat i genomsnitt legat på 119 mnkr, vilket motsvarar 4,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet har alltså med marginal uppfyllt KFi:s rekommendation och överträffat kommunfullmäktiges finansiella mål. Detsamma gäller för 2013, då kommunens prognos pekar mot ett resultat på 74 mnkr, vilket är 2,8 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. De höga resultaten beror på att de skatteintäkter som legat till grund för budget 2010 och 2011 senare har skrivits upp, vilket lett till betydligt bättre resultat än budgeterat. En bidragande orsak är också engångsintäkter i form av reavinst för 2010 samt genom återbetalning av överskott från kollektivavtalsförsäkringar för 2012 och Resultatet för 2014 är enligt budgetförslaget 32 mnkr. Det motsvarar 1,1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag och uppfyller därmed fullmäktiges mål, men når inte upp till KFi:s rekommendation. Ramförslag för 2015 och plan för 2016 anger resultatnivåer på 43 mnkr respektive 54 mnkr, vilket skulle innebära minst en procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Det genomsnittliga resultatet för är cirka 80 mnkr, vilket innebär knappt 3 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Självfinansieringsgrad av investeringar Kommunfullmäktiges andra finansiella mål är att kommunens investeringar skall vara självfinansierade till 100 procent. En självfinansieringsgrad på 100 procent (eller däröver) innebär att kommunens egna medel, det vill säga summan av avskrivningar och resultat, räcker till för att finansiera årets nettoinvesteringar utan att några lån behövs. De senaste åren har fullmäktiges mål om självfinansiering uppnåtts, det gäller även 2013 enligt årets investeringsprognos. De kommande åren väntar dock stora investeringar för kommunen och självfinansieringsgraden för perioden är beräknad till cirka 73 procent, vilket alltså inte är i nivå med fullmäktiges mål. Kommunen kommer därmed att behöva extern upplåning för att finanisera de kommande årens investeringar, under förutsättning att dessa genomförs enligt tidsplanen. Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme, den visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsatt är kommunen. Två faktorer påverkar soliditetens utveckling: dels det årliga resultatet och dels värdet av tillgångarna. För en oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i samma takt som tillgångarnas värde. Om man jämför olika kommuners soliditet, bör man tänka på att Varbergs system med en internbank gör att balansräkningen ökar och soliditeten, som är ett relativt mått, minskar. (Eftersom dotterbolagens skulder finns med i balansräkningen och kommunen har fordringar på sina egna bolag). Varbergs kommun hade vid ingången av 2013 en soliditet på 48 procent (exklusive pensionsskulden), och inför budgetåret 2014 bedöms nivån vara i stort sett oförändrad. De närmaste årens investeringsplaner i kommun och bolag innebär dock att soliditeten kommer att sjunka till cirka 40 procent år Kommunalskatt Skattesatsen utgör kommunens långsiktiga handlingsberedskap. Den kommunala skattesatsen i Varberg har, bortsett från skatteväxlingar, legat oförändrad på 20,33 % sedan Tillsammans med Region Hallands skattesats (på 10,42%) har Varberg en skattesats på 30,75%, vilket är lägst i Halland och Västra Götalands län. Motsvarande medeltal för riket är 31,60%. *Statliga bidrag för att utjämna skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner.

66 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN DRIFTS- OCH BALANSBUDGET 25 Den låga skattesatsen är en styrka för kommunens finansiella handlingsutrymme, då det finns marginal för skattehöjning om det skulle behövas i framtiden. Skattekraften, det vill säga genomsnittsinkomsten per invånare, är i Varbergs kommun 96,4 % av genomsnittet för riket (enligt senast kända uppgifter för 2012). Sedan 2008 har Varberg haft en snabbare ökning av skatteunderlaget per invånare än genomsnittet av landets kommuner. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. I ett vinstdrivande företag bör den uppgå till minst 100 procent av de kortfristiga skulderna, men för kommuner brukar den röra sig runt procent. I samband med bedömning av Varbergs kommuns likviditet, skall nämnas att det finns outnyttjade checkräkningskrediter på 250 mnkr, vilket höjer kassalikviditeten till det dubbla. Kommunen har sammanfattningsvis en god likviditet, och dessutom bra möjligheter att förstärka den om så skulle behövas. Borgensåtagande Borgensåtaganden är viktiga vid bedömning av kommuner ur riskperspektiv. Varbergs kommuns borgensåtagande består huvudsakligen av 500 mnkr för Varbergs Stadshus AB:s lån. I övrigt har kommunen genom internbanken skulder för dotterbolagen på cirka mnkr. Risken för dotterbolagens skulder får bedömas som liten, eftersom de bolag som berörs visar gott resultat, har positivt kassaflöde och innehåller betydande övervärden. De kommunala bolagen följer dessutom sina budgetar på ett tillfredsställande sätt, vilket innebär att kommunen har kontroll över deras verksamhet. Balanskravet Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en ekonomi i balans; bortsett från realisationsvinster måste intäkterna vara större än kostnaderna. Det krävs ett positivt resultat för att kunna säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Varbergs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes år Enligt ett nytt beslut 2013 kan kommunen nu avsätta överskott från 2010 och framåt i en resultatutjämningsreserv, som får uppgå till drygt 250 mnkr. Reserven ger möjlighet att jämna ut svängningar i intäktsnivåer mellan olika år och skapa en buffert för perioder av lågkonjunktur. Ekonomin på sikt Skattekraften i Varbergs kommun beräknas växa med knappt 1 procent realt för 2014 och med cirka 2 procent för Trots rådande lågkonjunktur har kommunen därmed en god utveckling av skatteunderlaget.

67 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 26 Investeringar INVESTERINGAR Investeringsplanen visar alla kommunens pågående och planerade investeringar, sorterade under respektive ansvarig nämnd. Nybyggnationer är samlade under kommunstyrelsen, som i egenskap av fastighetsägare är ansvarig för samtliga byggprojekt, oavsett vilken verksamhet som berörs. Investeringarna är uppdelade i tre olika kategorier: Påbörjade projekt är investeringar som redan är igångsatta. Projekt kända sedan tidigare budget har ännu inte påbörjats, men finns med i den långsiktiga planen. Nya projekt har beslutats under 2013 och finns med i budget för första gången. Direkt under tabellen redovisas även föreslagna framtida investeringar, som kommer att ses över och tas beslut om under kommande år. Dessa kallas projekt under förstudie, någon kalkyl för dem har ännu inte gjorts. Tabellens kolumner visar för varje investeringsprojekt: Projektkalkyl/löpande under planperiod den totala beräknade utgiften för projektet, eller under fem år. Prognos utfall t.o.m hur stort belopp som använts hittills, fram till Prognos ombudgetering till 2014 avsatt, outnyttjat belopp som följer med från tidigare år. Förslag budget 2014 beslutat belopp för användning i projektet Plan preliminär beräkning för när ytterligare belopp kommer att behöva lyftas till projektet. Varje projekt presenteras också lite närmare i löpande text under rubrik Kommentarer till investeringsbudget efter tabellen. Förslag till investeringsplan (tkr) Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande under planperiod Prognos utfall t.o.m Prognos ombudgetering till 2014 Förslag budget 2014 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelsen Påbörjade projekt: Investeringsram KS verksamhet Kattegattsleden Göthriks Förskola Förskola Galtabäck/Träslövsläge Breared förskola 5 avdelningar Ankarskolan omb. skola förskola Trönninge förskola 8 avdelningar Gruppbostad LSS (Gasellen) Lokalanpassn. Rosenfred/Ungdomens hus Österängens förskola (8 avdelningar) OBS! osäker kalkyl, avser 6 avd Brandstation Tvååker Barn- och utbildningsnämnd Påbörjade projekt: Inventarier Göthriks förskola Teknikcollege Ram för mindre verksamhetsinvesteringar (löpande) Projekt kända sedan tidigare budget: Hajvägens förskola 3 avd Årnäs förskola 4 avdelningar

68 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 27 Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande Prognos utfall t.o.m. under planperiod 2013 Prognos ombudgetering till 2014 Barn- och utbildningsnämnd forts. Tvååker förskola 4 avdelningar Bosgård/Växthuset utbyggnad Boken/Ugglans fsk 6 avd Furuberg Träslövs by förskola 8 avd Vidhöge förskola 3 avd ev. utökning Trönninge/Bläshammar skola Breareds skola Inventarier Ankarskolan Förslag budget 2014 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 INVESTERINGAR Socialnämnd Projekt kända sedan tidigare budget: Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Nya projekt: Inventarier Gasellen Daglig verksamhet Hamn- och gatunämnd Påbörjade projekt: Smärre centrumåtgärder Lekplatser Norrgatan ombyggnad till gångfartsområde Mötesplatser serviceorter och landsbygd Strandpromenaden mer än 100 år Fästningsbadet Investeringsbidrag Fästningsbadet Motionsspår vid Sjukhuset/Breared och upprustning av befintliga spår Åtgärder Lassabacka Bulleråtgärder (löpande) Lindberg-Trönninge, gc-väg Brunnsparken-kyrkan-torget Trafikmiljöåtgärder (löpande) Kollektivtrafik Tillgänglighetsåtgärder Parkavdelning arbetsmaskiner (löpande) Projekt kända sedan tidigare budget: Teaterplatsen Kvarteret Kilen Buavägen, vändplats Ombyggnad av korsningar Förnyelse av trafikvägvisning i centralorten Veddige, gc-väg

69 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 28 INVESTERINGAR Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande Prognos utfall t.o.m. under planperiod 2013 Prognos ombudgetering till 2014 Hamn- och gatunämnd forts. Åkullaleden, gc-väg Väg 845, gc-väg Löftabro - Stråvalla Förslag budget 2014 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Väg 815, gc-väg FH Rolfstorp-Skällinge Omskyltning rätt fart i staden Flygfältet staket Södra Näsvägen, gc-väg Nya projekt: Multipark Varberg Bläshammar GC-väg Belysning längs gång- och cykelvägar Belysning - utbyte av kvicksilverlampor Tvååker, central park Trädförnyelse Hamninvesteringar Nya projekt: Åtgärder hamnutveckling Utveckling Varbergs innerhamn och hamnen i Träslövsläge (löpande) Affärsbehov i befintliga lägen Kultur- och fritidsnämnd Påbörjade projekt: Sjöaremossen Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Projekt kända sedan tidigare budget: Konstnärlig utsmyckning Framtida konstgräsplan (okänd placering) Idrottshall Trönninge Nya projekt: Nytt bibliotek Träslövsläge Servicenämnd Påbörjade projekt: Trådlöst nätverk WiFi Trådburet nätverk Kost- och städavdelning inventarier Integrerad kommunikation Energieffektivisering fastigheter Anpassning fastighet Lagring säkerhetskopiering och övervakning

70 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 29 Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande Prognos utfall t.o.m. under planperiod 2013 Prognos ombudgetering till 2014 Servicenämnd forts. Generell IT-utveckling Nya projekt: Inventarier mottagningskök, matsalar o restauranger Renovering sammanträdesrum A Förslag budget 2014 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 INVESTERINGAR SUMMA INVESTERINGAR Markförvärv Försäljning av fastigheter SUMMA INKL. FÖRÄNDRING MARKRESERV Projekt under förstudie Nedanstående projekt är just nu föremål för förstudie och kommer att behandlas längre fram när alla konsekvenser, både ekonomiska och verksamhetmässiga, är belysta och kända. Kommunstyrelsen Lottastugan Ny station Väröbacka Ombyggnad räddningsstation Kungsäter Samlokalisering RÄD o Soc Tillbyggnad räddningsstation Värö Ny räddningsstation Skällinge Stadshus B Barn- och utbildningsnämnd Prästakullens förskola utb. 3 avdelningar Anpassning - Bua skola Skällinge skola/förskola om-/utbyggnad Anpassning - Rolfstorps skola/förskola Socialnämnd Nybyggnation äldreboende Utredning om omfattning av renovering inväntas. Avvaktar ny beräkning av drift- och investeringskalkyler. Översyn av omfattning och kalkyler. Översyn av omfattning och kalkyler. Översyn av omfattning och kalkyler. Översyn av omfattning och kalkyler. Anpassning av yttre miljö, såsom cykelparkering och kring ytor. Avvaktar beslut hur stor utbyggnaden blir inom andra förskolor i centrum. Förstudie inledd. Förstudie inledd. Förstudie inledd. Ännu inte konkretiserat, men syfte är att möta behov utifrån ökad andel äldre invånare. Hamn- och gatunämnd Förnyelse Societetsparken Promenadstråk Varbergs tätort Försäljningsbodar Sjöallén - hamnen Utveckling av Apelviken Utemiljö Håstens aktivitetsområde Utveckling Badplatser Cykelåtgärder Offentliga toaletter i centrum Gästhamnsstugor i innerhamnen Saknar ännu förstudie. Saknar ännu förstudie. Saknar ännu förstudie. Saknar ännu förstudie. Saknar ännu förstudie. Plan för prioriteringsordning och omfattning av investeringsbehov ska tas fram. Plan för prioriteringsordning och omfattning av investeringsbehov ska tas fram. Plan för prioriteringsordning och omfattning av investeringsbehov ska tas fram. Saknar ännu förstudie.

71 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 30 INVESTERINGAR Projekt under förstudie forts. Kultur- och fritidsnämnd Friidrottshall Sjöaremossen - ny avloppsanläggning Ankarhallen idrottshall Ankarhallen renovering/utbyggnad omklädningsbyggnad Påskbergsvallen omläggning och beredning av konstgräsplan Varbergs teater reinvestering funktionalitet Konstnärlig utsmyckning Teaterplatsen Lokalbibliotek Trönninge Bokbuss Lindvallen Simanläggningar Utredning pågår om möjlighet till en kombihall. Kalkylen kommer att inbegripa ett investeringsbidrag på 10 mnkr. Avvaktar utredning. Avvaktar utredning. Avvaktar utredning. Avvaktar beräkning av drifts- och investeringskalkyler. Avvaktar utredning. Avvaktar utredning. Avvaktar utredning om behov av lokalbibliotek finns. Reinvestering. Avvaktar beräkning av drifts- och investeringskalkyler. Utbyggnad av omklädningsrum etc., saknar ännu förstudie. Avvaktar utredning. Kommentar till investeringsplan Kommunstyrelsen Investeringsram KS verksamhet Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. Kattegattsleden Kattegattleden ska bli en havsnära cykelled mellan Göteborg och Helsingborg. Leden, som går genom tre regioner och tio kommuner, kommer att vara cirka 32 mil lång. Satsningen ingår i regeringens infrastrukturpaket. Finansiärer och projektägare är kommunerna längs leden samt Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland, Trafikverket och Europeiska Unionen (EU). Göthriks förskola En förskola med tre avdelningar projekteras och uppförs på tomt mellan skolan och den nya vägens dragning. Ny parkering för skolan och förskolan utförs samtidigt. Dyrare markkostnad p.g.a. dagvattenhantering. Försenad till p.g.a. överklagande. Förskola Galtabäck/Träslövsläge Ersättningslokaler till befintlig verksamhet vid Lerjans fristående förskola anskaffas genom att Varbergs kommun förvärvar fastigheten och köper omkringliggande mark för utbyggnad. Projektering för om- och tillbyggnad av befintligt kök samt tillbyggnad med två avdelningar. Inga inventariekostnader tillkommer. Projektet är försenat, inflyttning beräknas till våren Breared förskola, 5 avdelningar En förskola med fem avdelningar projekteras och uppförs på anvisad kommunal tomt i Breared. Förutsättningar för väg och VA är klara. Programarbete har påbörjats. Lokalerna kommer att erbjudas Breareds personalkooperativ, som enligt beslut i BUN har beviljats utökning med två avdelningar. Inga inventariekostnader ingår i projektet. Ankarskolan, ombyggnad skola-förskola Projektering och byggnation av ny- och ombyggnad av Ankarskolan för 600 elever samt flexibel förskola för fyra avdelningar (68 förskoleplatser/ skola). Detaljplan fastställd. Som första åtgärd flyttas fotbollsplan för att ge plats till nybyggnad, vilket slutförs under Projektet har blivit fördröjt p.g.a. överklagande. Byggnationen beräknas starta årsskiftet och inflyttning planeras våren Trönninge förskola, 8 avdelningar Projektering och uppförande av förskola med åtta avdelningar på anvisad tomt i Trönninge. Planarbete slutfört. Förskolan kan projekteras under hösten 2013 och byggnation Förskolan kan tas i bruk troligtvis tidigast januari Gruppbostad LSS (Gasellen) Nybyggnation av LSS-boende för sex personer. Socialtjänsten har ansvar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Vid beslut om boende enligt LSS som ej verkställs får kommunen betala sanktionsavgift till Socialstyrelsen. Lokalanpassning Rosenfred/Ungdomens Hus Anpassningar i Rosenfredsskolan för en långsiktlig lösning med nya lokaler för Ungdomens Hus. Invändigt behövs bl.a. anpassningar för möjligheter att bedriva caféverksamhet samt enklare scen och egen entré. Vidare behövs viss anpassning av utemiljön i anslutning till entré. Eventuellt behövs även viss anpassning för att nuvarande verksamheter ska kunna flyttas ut, t.ex. förråd för instrument och kallförråd för rekvisita.

72 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 31 Österängens förskola, 8 avdelningar Ersättningslokaler för byggnaden där Österängens förskola tidigare bedrivit sin verksamhet. Förstudie har påbörjats med förslag om uppförande av en förskola med sex avdelningar på tomt intill Bolmens förskola. Fullmäktigebeslut finns om att utreda åtta avdelningar, reviderad kalkyl kommer därför att presenteras för förnyat beslut. Projektering beräknas starta 2014 och byggnation Planerad inflyttning i början av Brandstation Tvååker Tvååkers brandstation är i stort behov av renovering och underhåll. Stationen är i dåligt skick och uppfyller inte dagens krav och behov. Barn- och utbildningsnämnd Inventarier Göthriks förskola Fullmäktige beviljade 2012 medel till inventarier för Göthriks förskola. Eftersom projektet blivit fördröjt kommer medlen att utnyttjas först i samband med färdigställandet av förskolan. skola. Gemensam förstudie med Bosgårdsskolans utbyggnad utförs under hösten Bosgård/Växthuset, utbyggnad Projektering och utbyggnad av Bosgårdsskolan motsvarande cirka fyra klassrum med tillhörande grupprum, toaletter och entréer. Ersätter paviljongen Växthuset, som idag inrymmer cirka 90 elever i åk f-3 samt 10 personal. Elevutvecklingen i upptagningsområdet är enligt prognosen stabil. Förstudie utförs gemensamt för fyra avdelningar förskola under hösten Bokens/Ugglans förskola, 6 avdelningar Ändrat namn till Påskbergsskolan förskola. Ersättningslokaler för Bokens förskola som inryms i paviljonger. Beräknad inflyttning 2017/2018. Furuberg I del av Furubergsskolan, på Mandelgatan i hus C, anpassas och tillskapas tre avdelningar för förskola. Tillsammans med tidigare anpassad intilliggande byggnad beräknas det totala antalet platser bli 100. Ombyggnaden beräknas till INVESTERINGAR Teknikcollege I samband med certifieringen till så kallat teknikcollege uppmärksammades behov av nyinvesteringar. Dessa genomförs med 800 tkr per år, 2014 är sista året för investeringsprojektet. Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. Hajvägens förskola, 3 avdelningar Projektering och uppförande av en utbyggnad av befintlig förskola med tre avdelningar. Senarelagd efter reviderad prognos för barnunderlag. Årnäs förskola, 4 avdelningar En förskola projekteras och uppförs på tomt med strategiskt läge i området. Projektering beräknas starta 2014 för byggnation Dimensionering kan eventuellt ändras. Enligt strategisk bebyggelse- och utvecklingsplan beräknas byggnationen av bostäder starta tidigast 2014 med cirka 40 villor, på längre sikt totalt 150 villor. Tvååker förskola, 4 avdelningar En förskola med fyra avdelningar finns med i program för kommunal mark i det nya bostadsområdet Stenen, vid Övrevi idrottsplats. Eftersom bostadsprojektet inte startar och behovet av förskolan kvarstår, undersöks möjligheten att förskolan byggs på Bosgårdsskolans tomt, tillsammans med utbyggnad för Växthuset. Förskolan byggs då som flexibel mot

73 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 32 INVESTERINGAR Vidhöge förskola, 3 avdelningar Projektering och uppförande av en utbyggnad av befintlig förskola med tre avdelningar. Totalt kan fem avdelningar integreras med Vidhögeskolans lokaler. Anpassning av ett klassrum är klar, för ersättning av en avdelning i paviljong där bygglovet upphörde höstterminen Utbyggnad planeras med flexibla lokaler för framtida ålders- och organisationsförändringar. Projektering och utförande påbörjas 2014 och pågår till Träslövs by förskola, 8 avdelningar Programarbete pågår för ett nytt bostadsområde om cirka 1000 bostäder i Östra Träslöv. Utbyggnadsår beräknas tidigast till 2016 för den första etappen, med fortsättning genom en andra etapp fram till Barn- och utbildningsförvaltningen har uttalat önskemål om en förskoletomt i etapp 1, med sådan placering att byggstarten kan ske innan bostäderna har uppförts. Trönninge skola En ny skola projekteras och uppförs på anvisad tomt i det nya bostadsområdet i Trönninge. Skolan planeras för 600 elever (utbyggnadsbar till 700) i åk f - 9. Den ska inrymma tillagningskök och ha närhet till idrottshall. Arbetet med detaljplan samt förstudie pågår. Projektering beräknas starta 2013 och skolan beräknas kunna tas i bruk Breareds skola En ny skola projekteras och uppförs på anvisad tomt i Breared. Skolan kan byggas som en f-9 alt. 4-9 eller 6-9, beroende på hur elevökningen klaras på de angränsande skolorna Almers, Mariedal, Furuberg och Ankarskolan. Tomten bör dimensioneras för 600 elever. Skolan ska inrymma tillagningskök. Inventarier Ankarskolan Medel till inventarieranskaffning vid inflyttning i den ny- och ombyggda Ankarskolan. I byggkalkylen var ingen hänsyn tagen till inventariedelen. Tillkommande skolor och förskolor inberäknas med schablon för inventarier. Socialnämnd Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Diverse upprustning av LSS-boenden, äldreboenden, utemiljö LSS och brandskydd. Avser åtgärder för att uppfylla lagar och riktlinjer inom brandsäkerhet och vårdhygien samt kvalitetshöjande åtgärder såsom förbättrad verksamhetsfunktion, säkerhet och trivsel. Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. Inventarier Gasellen Medel till inventarier för gemensamma lokaler i nytt LSS-boende, Gasellen. Daglig verksamhet Daglig verksamhet har delar av sin verksamhet i lokaler på fastigheten Mandarinen, där man p.g.a. ändrad detaljplan inte får vara kvar. (Området ska bebyggas med bostäder.) Socialförvaltningen undersöker möjligheten att få ersättningslokaler i befintliga fastigheter, men detta kommer att kräva ombyggnationer. Hamn- och gatunämnd Smärre centrumåtgärder Det finns ett behov av att kunna genomföra vissa mindre och tillfälliga insatser för att belysa Vision 2025 och kommunicera staden Varberg som attraktiv, spännande och som en tydlig avsändare av visionens innehåll. Åtgärderna planeras i förvaltningsövergripande samverkan. Projekten kan utgå direkt från visionen, eller vara inriktade med fokus på specifika mål och profilfrågor som cykling eller kustnära aktiviteter. Lekplatser Utvecklingen av tätorts-/stadsdelslekplatser sker utifrån principerna i lekplatsriktlinjen. Projektet föreslår förnyelse i enlighet med femårsplaneringen för tätorts-/stadsdelslekplatser. I samband med investeringen avvecklas ett antal lekplatser. Kostnad för avveckling och återställning av dessa platser ingår i förslag till investeringen. Utvecklingen fördelas jämt mellan Varbergs tätort och övriga orter. Norrgatan, ombyggnad till gångfartsområde Enligt kommunfullmäktigebeslut ska gatorna innanför Vallgatorna ha gatstensbeläggning, och Norrgatan är nu den sista gatan kvar utan gatsten. Gatan har inte heller (som flera närliggande gator) den utformning av gårdsgata som ger bättre trafikföring och inbjuder till vistelse och handel. Förnyelsen av Norrgatan ska omfatta både utseende och funktion. Det ska bli en gata med innerstadskaraktär, och utformningen görs i nära samarbete med fastighetsägare och handlare i området. Gatans funktion bör inte vara genomfartsgata utan handelsgata med restaurangmiljö. Ombyggnaden rör två kvarter (Västra Vallgatan Drottninggatan) och omfattar cirka 2000 kvadratmeter. Mötesplatser serviceorter och landsbygd År 2012 genomfördes anläggande av Ekparken i Rolfstorp och 2013 genomförs åtgärder i centrala Kungsäter. Inför 2014 års föreslagna investeringar

74 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 33 läggs en plan för vilka orter (en per år) som kommer att prioriteras inom liggande femårsplan. Projektet planeras och projekteras under våren och byggs under hösten. Strandpromenaden mer än 100 år Strandpromenadens 100-årsjubileum uppmärksammas med att en utvecklingsplan tas fram med förslag om etappvis utveckling av promenaden de kommande åren. Det är sträckningen från Badhusplatsen till Kåsa som är tänkt för förnyelse. Behov finns av att se över entréområden och cykelparkeringar samt sittplatser för bättre tillgänglighet längs delar av promenaden. Nämnden har också ett uppdrag att fortsätta planeringen av belysning mellan Ankaret och Kåsa. Fästningsbadet En idé är framtagen om nytt bryggbad utmed piren vid fästningen. I förslaget ingår soldäck, promenad/badbrygga, soltrappa/hopptornstrappa, kombinerat soldäck/badbrygga, sittplatser och yta för eventuell försäljning. Under 2011 gjordes en fördjupad studie av badanläggningens utformning, cykelparkeringar och entrézon samt en utredning av grundläggningsförhållanden för brygga. Samma år togs även idéförslag fram för en tillhörande toalettbyggnad (befintliga toaletter antas inte räcka till vid ökat besöksantal i samband med ett nytt fästningsbad). Under 2012 och början av 2013 har konstruktionen ytterligare bearbetats för både brygganläggning och servicebyggnad. Motionsspår Kommunen har totalt nio motionsspår, som samtliga behöver upprustas. Samtidigt finns önskemål om nytt och längre centralt spår genom utbyggnad av spår bakom sjukhuset (motion Dnr KS 2011/0102). Samtliga befintliga spår har en ålder av cirka 30 år. De flesta har luftburna ledningar, vilket medför hög energiförbrukning, stora underhållskostnader och brister i ljusflödet. Genom att gräva ned ledningarna minskar energiförbrukningen och de kabelbrott som kan uppstå vid stormar förhindras. I samband med renoveringen läggs nytt slitlager ut och samtliga diken och trummor ses över. Projektet avser förnyelse av ett spår om året. Investeringen 2017 avser, enligt KFbeslut, nytt motionsspår i Breared. Åtgärder Lassabacka Identifiera, projektera och genomföra åtgärder för att förbättra flöden, trafiksäkerhet och tillgänglighet samt minska sårbarheten i trafiksystemet kring Lassabacka. Etapp 1/2013: Utifrån genomförda studier och kunskap om kommande utveckling av Varberg och Lassabacka identifiera åtgärder och etappindela dessa. Genomförs som fördjupade trafikstudier, skisser och förprojektering. Etapp 2/ : Projektering av utvalda delar i enlighet med definierad tidsplan från etapp 1. Etapp 3/2014: Byggande av utvalda delar i enlighet med tidsplan definierad i etapp 1. Beroende av storlek och slutligt innehåll i etapp 1 kommer genomförandeperioden att ha en utsträckning även efter Vissa åtgärder kommer att genomföras först i samband med byggnation av dubbelspår genom Varberg Bulleråtgärder Hamn- och gatunämnden har som verksamhetsutövare ett ansvar för buller orsakat av trafik. Etapp 1 slutfördes 2012 och bestod av åtgärder för fastigheter som har över 65 db(a) vid fasad, med fokus på inomhusvärden. Under 2013 tas en kommungemensam bullerriktlinje fram tillsammans med stadsbyggnadskontoret, planeringskontoret och miljöoch hälsoskyddsförvaltningen. Riktlinjen kommer att medföra revidering av Varbergs åtgärdsprogram för buller (etapp 2 och 3). Utöver framtagande av riktlinje föreslås mindre investeringar , för att åtgärda de av Varbergs fastigheter som utsätts för högst utomhusnivåer av buller. Investeringen 2016 och framåt är till för att kunna genomföra de skyddsåtgärder som föreslås i Varbergs åtgärdsprogram för buller (prioriteringsordning tas fram under år 2014). Lindberg/Trönninge, gång- och cykelväg Projektet handlar om att anlägga en gång- och cykelväg längs Lindbergsvägen, separerad från körbanan för att trafiksäkra de oskyddade trafikanterna. Brunnsparken-kyrkan-torget Arbete med funktionsskiss och dialog för torget, kyrkan och Brunnsparken som helhet påbörjades under hösten 2012, för att utmynna i idéförslag Utifrån idéförslaget föreslås etappvis genomförande och fördjupad kostnadsbedömning. Om det bedöms lämpligt utifrån idéförslaget och dialogprocessen, projekteras och byggs Brunnsparken som en första etapp med projektering 2013 samt byggnation 2014 och Trafikmiljöåtgärder Fortsättning på det arbete som pågått under flera år med att ändra utformning av bostadsgator för att INVESTERINGAR

75 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 34 INVESTERINGAR åstadkomma lägre hastighet på fordonstrafik och ibland separerade trafikslag. De berörda trafikmiljöerna i kommunen har valts ut dels efter tätortens indelning i lågfartsområden (enligt Trafiknätsanalys 2008), dels med hänsyn till behov av förnyelse i samband med ledningsförnyelser för VA och fjärrvärme. Ombyggnaden av bostadsgator har blivit än mer angelägna i samband med genomförandet av lägre hastighet enligt det nationella projektet Rätt fart i staden. Varbergs trafikmiljöer har analyserats utifrån denna projektmodell, projektets utredning kommer dessutom, tillsammans med det pågående arbetet med kommunens trafikplan, att ligga som grund för prioriteringar av gator och åtgärder de kommande åren. Projekten är därför inte specificerade efter Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafik har stagnerat i Varbergs kommun och andelen resande får anses som låg i relation till jämförbara kommuner. För en ökad andel resor med kollektivtrafik behövs ett helt nytt linjenät för Varbergs stadstrafik. Hallandstrafiken vill börja trafikera ett nytt stadslinjenät under trafikåret Ett effektivt linjenät kräver flera åtgärder i infrastrukturen, med nya linjesträckningar såväl i innerstaden som längs övriga gator. Projektet kan delas upp i olika delar som omfattar infrastrukturåtgärder på Västra Vallgatan, Östra Vallgatan, Engelbrektsgatan, och Västkustvägen (sjukhuset). En sista del handlar om anpassning av hållplatser på övrigt vägnät. Tillgänglighetsåtgärder Inom planarbetet ska inventering av viktiga stråk utanför centrumkärnan utföras. Exempel är stråk mot sjukhuset, till evenemangshallen och till Håstens torg. Handlingsplanen ska vara ett nytt avstamp för fortsatta åtgärder. Avsikten är att identifiera miljöer där god tillgänglighet är viktig samt att föreslå lämpliga åtgärder för förbättringar. Med tanke på att flera åtgärder kan beröra trafiksäkerhet kan medfinansiering från Trafikverket vara aktuell. kulturella kvaliteter lyftas fram, med nya spännande anläggningar som utomhusteater, trädplantering, offentlig konst och effektbelysning. Då turistbyråverksamhet planeras i lokalerna kommer platsen troligtvis i större utsträckning att fungera som en entré till stadskärnan, och bör ges den digniteten i utformning och innehåll. Arbetet föreslås fortsätta i etapper och samordnas med byggnation enligt Lagmannen 18, samt med eventuell omläggning av stadslinjenätet för kollektivtrafik och de konsekvenser det får för trafik och parkering i området. Kvarteret Kilen Kommunfullmäktige beslöt i mars 2012 att området ska iordningställas till ett trevligt grönområde. Platsen upplevs idag inte som en trivsam entré till centrum och används inte i någon större utsträckning. Området är cirka 2500 kvadratmeter stort. Hamn- och gatuförvaltningen bedömer att området med enkla medel (gångstig, sittplatser, röjning och plantering) skulle kunna bli en mer tilltalande och inbjudande plats att passera förbi eller stanna till på. Buavägen, vändplats Bussturen ändras från att bland annat trafikera Ingemarsvägen till att gå via Buavägen och vända i Bua hamn. Flytten medför behov av vändplats för bussen samt flytt av busshållplatser. Innan definitivt läge för hållplats beslutas behövs en översyn av möjliga ytor kring Bua hamn. Projektet kommer att genomföras i samverkan med Buas framtid, Båtfjordens hamn och Hallandstrafiken. Ombyggnad av korsningar Ett antal korsningar är i behov av ombyggnad för bättre trafikflöde och ökad säkerhet, framförallt med avseende på oskyddade trafikanter. Bland annat gäller detta korsningarna Södra vägen-kattegattsvägen, Rosenfredsgatan-Ringvägen och Träslövsvägen Västkustsvägen. I samband med trafikplanen görs en bedömning av de kommande årens behov samt en prioritering av projekten Parkavdelning, arbetsmaskiner Parkavdelningens arbetsmaskiner byts löpande ut under åren (vid behov). Teaterplatsen För att utveckla området föreslås en helhetsutformning av torgyta på befintlig parkeringsplats samt längs Engelbrektsgatan en shared space-yta där olika trafikslag som gång, cykel, kollektiv- och biltrafik kan färdas på samma villkor. Samtidigt ersätts de parkeringsplatser som tas bort med nya på närliggande gator. På torget kan förslagsvis det norra kvarterets Förnyelse trafikvägvisning i centralorten Den befintliga vägvisningen behöver ses över. De senaste åren har många nya gator och bostads- och verksamhetsområden byggts. Vägvisningen i sin helhet har inte hängt med, utan upplevs idag ofta som inkonsekvent och otydlig. Det som är inaktuellt behöver rensas bort och nytt behöver komma till, för en uppdaterad och tydlig trafikvägvisning med bättre flöden och styrning av trafiken. Veddige, gång- och cykelväg Utbyggnad av gång- och cykelbanor längs de föreslag-

76 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 35 na gatorna i Veddige är prioriterade enligt cykelplanen för Varbergs kommun. Gång- och cykelväg föreslås utmed Skolgatan på delen Syllingevägen-Västra Ringvägen, längs Västra Ringvägen på delen Viskastigen-Pilvägen samt längs Syllingevägen på delen Viskastigen-Skolgatan. De föreslagna sträckningarna är cirka meter. Kostnaden för dessa cykelvägar och några övriga trafikmiljöåtgärder bedöms vara tkr. Åkullaleden, gång- och cykelväg Utbyggnad av gång- och cykelbana mellan Varberg och Grimetons stationssamhälle är en prioriterad sträckning enligt cykelplanen. Det finns behov av att förbättra sträckan för vardagsresor med cykel, men också av att skapa ett attraktivt stråk för cykelturism och cykelutflykter i öst-västlig riktning i kommunen. Åkullaleden är idag skyltad i blandtrafik. Väg 845 Löftabro-Stråvalla gång- och cykelväg Utbyggnad av gång- och cykelbana mellan Löftabro och Stråvalla är en prioriterad sträcka enligt cykelplanen. Behovet av cykelbanan är också upptaget i en motion (Dnr KS 2011/0044), som avslagits med hänvisning till att cykelvägen redan ligger i investeringsplanen. Sträckningen är drygt meter lång och går utmed väg 845 från befintlig gång- och cykelväg vid Kapelliden söderut till Stråvalla. Nyexploatering på båda sidor om väg 845 är aktuell genom att detaljplaner vunnit laga kraft. Projektet föreslås samordnas i tid med utbyggnaden av de nya bostadsområdena. En del av kostnaden för gc-vägen bör även kunna läggas till exploateringen. Väg 815 Rolfstorp-Skällinge Utbyggnad av gång- och cykelbana mellan Rolfstorp och Skällinge är en prioriterad sträcka enligt cykelplanen. Gång- och cykelbanan är viktig för de skolbarn som reser mellan Rolfstorp och Skällinge. Omskyltning enligt Rätt fart i staden Under 2013 påbörjades, med en av kommunens serviceorter som försöksområde, omskyltning enligt hastighetsplanen Rätt fart i staden och 2015 fortsätter arbetet med omskyltning och eventuella trafikmiljöåtgärder i centralorten och på resterande serviceorter. Flygfältet, staket Enligt nya bestämmelser från Transportstyrelsen ska alla flygplatser vara inhägnade från och med den 10 oktober (hangar och klubbhus). Projektet innebär att ett staket måste vara på plats senast ovan nämnda datum för att flygplatsen ska vara godkänd enligt Transportstyrelsens normer. Södra Näsvägen, gång-och cykelväg Utbyggnad av gång- och cykelbana utmed Södra Näsvägen (Ägovägen-Svartekärrsvägen) är en prioriterad sträckning enligt cykelplanen. Sträckan är i sin helhet meter lång. En del av sträckan (Nygårdsvägen-Olas gata) ingår i Kattegattsleden och kommer att finansieras inom ramen av det projektet (1 000 tkr). Den investering som föreslås här rör delsträckan Nygårdsvägen-Ägovägen. Den totala kostnaden för projektet beräknas till tkr och delen Nygårdsvägen-Ägovägen bedöms till tkr. Året för byggnation är föreslaget i samordning med planeringen för Kattegattsleden. Multipark Varberg En multipark vänder sig till oorganiserad sport- och streetkultur. Multiparken planeras anläggas på aktivitets-/rekreationsområdet vid Ankaret, beräknad yta är kvadratmeter. I arbetsprocessen är kontakten med de lokala utövarna en viktig del för att säkerställa en god förankring. Därför har nätverket Skate Varberg bildats som en plattform för dialog genom hela projektet. Bläshammar gång-och cykelväg Nybyggnation av gc-väg utmed väg 845, mellan Bläshammar skola och Lindhov. Trafikverket är väghållare och projektledare. Trafikverket arbetar för närvarande med en vägplan som sedan ska ställas ut och fastställas, detta beräknas ta cirka sex månader. Byggstart är planerad till hösten 2014, byggtid beräknas till cirka fyra månader. Enligt regional plan ska finansieringen av cykelbanor utmed allmänna vägar delas 50/50 mellan Trafikverket och respektive kommun. Beräknad kostnad för projektet är 1,7 mnkr Varbergs kommuns del blir därmed 850 tkr. Belysning, gång-och cykelvägar Behov finns av bättre belysning längs vissa gång- och cykelvägar i Varbergs tätort. Det finns sträckor där gatans belysning tidigare räckt, där träden nu har vuxit upp i grönremsan mellan gata och cykelväg. På andra ställen har användningen av gång- och cykelvägen ökat, därmed även behovet av belysning. En investering för att komplettera befintligt gång- och cykelvägnät med belysning (där enklare åtgärder som röjning och gallring inte är tillräckligt) föreslås därför. INVESTERINGAR Omkretsmåttet på nuvarande flygplatsområde är 1979,2 meter, med viss reservation för hur staketdragningen ska gå vid befintliga byggnader inom området Belysning, utbyte av kvicksilverlampor Det finns ett antal ljuspunkter där kvicksilverlampor behöver bytas ut mot induktionslampor innan 2015.

77 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 36 INVESTERINGAR I Sibbarp finns 56 sådana ljuspunkter, i Gunnarsjö 39 stycken och i Väröområdet 60 stycken. Driftkostnaden kommer efter bytet att bli mycket lägre, då induktionslamporna drar 40w jämfört med kvicksilverlampornas 125 w. Livslängden på induktionslampor är brinntimmar, (25 år), att jämföra med kvicksilverlampors livslängd på brinntimmar (4 år). Investeringen kommer därmed att tjänas in ganska omgående. Tvååker, central park Södra delen av det gamla järnvägsområdet i Tvååker är planlagd naturmark och har legat obrukad sedan järnvägen försvann. Utformningen bör skapa en centrumpark som fungerar som mötesplats för lek, vila, upplevelse och aktivitet. I projektet ingår även cirka 250 löpmeter gång- och cykelväg från nya verksamhetsområdet ner till befintlig gc-väg vid Pilgatan samt anslutning till Skolvägen. En uppdaterad planering och kalkyl för parken görs under 2014, tillsammans med ny beräkning av eventuell förändring av driftskostnader. Kostnaden är inte indexuppräknad sedan Samverkan sker med Positiva Tvååker och andra lokala aktörer. Trädförnyelse Trädstatusen för de cirka träd som finns i centrala delarna av Varberg är dokumenterad från 1980 och framåt. Här visas stora behov av att ersätta träd som annars innebär en säkerhetsrisk i stadsmiljön. besökare. Båda anläggningarna har årligen behov av mindre åtgärder, för att upprätthålla och utveckla befintliga verksamheter och för att vidareutveckla områdena som attraktiva vistelse- och besöksmål. Behovet av åtgärder varierar över tid. Affärsbehov i befintliga lägen Erfarenhet visar att det under innevarande budgetår kommer affärsförfrågningar till Hallands Hamnar Varberg som fordrar investeringsåtgärder av olika art. Såväl kort- som långsiktiga affärer har kort insatstid och fordrar snabba åtgärder från hamn- och gatuförvaltningen för att hamnen ska kunna bereda plats för affären. Därför är det angeläget att nämnden har medel att disponera för att möta uppkomna behov. Samtliga investeringar inom denna kategori regleras sedan i avtalet mellan hamn- och gatuförvaltningen och hamnbolaget. Kultur- och fritidsnämnd Sjöaremossen Flera investeringar som rör Sjöaremossen har slagits ihop till ett objekt. I den enkla genomgång av anläggningens status som upprättades våren 2010, poängterades behovet av generell upprustning. En flerårig investeringsplan togs fram och nu har anläggningens belysning bytts ut. Maskinbyggnad och omklädningsrum skall byggas och banbädd ska bytas ut. Under 2013 genomförs en trädinventering, och en trädplan sätts för etappvis nyplantering. Förnyelsen rör tätorten, i första hand centrala Varbergs gatu- och parkträd. Åtgärder hamnutveckling Enligt beslut i kommunfullmäktige i juni 2012 startar dels ett hamnutvecklingsprojekt för att verkställa flytten av hamnverksamheten ut till Farehamnen, dels ett stadsutvecklingsprojekt för att successivt utveckla de områden som lämnas i hamnen, med nya stadsdelar och ett utvidgat centrum. Hamnutvecklingsprojektet kommer att innebära fördjupning i en rad olika frågor, angelägna för att kunna förverkliga ambitionerna i kommunfullmäktiges beslut. Bland annat kommer en detaljerad åtgärdsplan samt tids- och kostnadsplan tas fram och leda till åtgärder som sträcker sig flera år in i 2020-talet. Utveckling av Varbergs innerhamn och hamnen i Träslövsläge Åtgärder för att successivt utveckla Varbergs innerhamn och hamnen i Träslövsläge syftar till att göra Varberg ännu mer attraktivt för boende och Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Används till mindre investeringar (upp till 300 tkr) inom kultur-och fritidsnämndens ansvarsområde. Konstnärlig utsmyckning Svar på motion om utsmyckning av Rosenfredskolans entré (KFN 2006/0214) kommer inte att göras under 2013 (ligger i plan 2013), utan flyttas till Framtida konstgräsplan Förvaltningen ser behov av fler konstgräsplaner i Varbergs kommun för att möta föreningarnas krav på fler tider. Den stora fördelen med konstgräs är en mycket högre utnyttjandegrad, särskilt på nordliga breddgrader där naturgräs inte kan användas alls under vintertid. Plan år 2016, tkr. Idrottshall Trönninge I planen för nybyggd skola i Trönninge finns 25 mnkr avsatta för en idrottshall. Utredning bör påvisa om den ska byggas som en kombihall, och i så fall även inrymma friidrottsverksamhet. Plan 2016, tkr.

78 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 37 Nytt bibliotek, Träslövsläge Inryms inte i skolans budget. Projektet innebär att Ankarskolans befintliga folk- och skolbibliotek får nya lokaler i den nybyggda skolan. Detta tillgodoser behovet av god samhällsservice i Träslövsläge och ger bra förutsättningar för lagstadgad skolbiblioteksverksamhet. Servicenämnd Trådlöst nätverk WiFi Utbyggnad av trådlöst nätverk för att säkerställa användandet av bärbara datorer, läsplattor m.m. Trådburet nätverk Samtliga nätverksenheter byts ut och nätverket har moderniserats under de senaste åren. Nu gäller att, förutom utbyggnad i nya lokaler, återanskaffa en femtedel av utrustningen varje år för att hålla jämn takt mot avskrivningstiden. Kost- och städavdelningen, inventarier Löpande projekt för re- och nyinvesteringar i tillagningskök samt för maskiner inom lokalvård. Integrerad kommunikation Nuvarande växellösning kommer att behöva bytas ut. Den tekniska utvecklingen går fort framåt och en ny kommunikationslösning för kommunen omfattar en integrerad lösning med telefoni, växel, e-post, chatt, kalender, video samt olika typer av konferensmöjligheter. Energieffektivisering av fastigheter Varbergs kommuns mål om energieffektivisering av fastigheter kräver dels investeringar genom konvertering till miljömässigt mer effektiva uppvärmningskällor, dels investeringar som leder till mer energieffektiva installationer i kommunens olika fastigheter. Under 2014 planeras konvertering av följande förskolor: Barnabro, Derome, Hajvägen, Spannarp, Renen 10 och Solkulla, samt av Vidars gränd gruppbostad, Västervägens gruppbostad och FUB-gården. en driftsäker servermiljö med adekvat lagring och ändamålsenlig backup. Projektet ska återanskaffa och driftsätta servermiljö samt upprätta övervakning av servermiljö. Generell IT-utveckling Investeringskonto för utveckling IT-service är ett generellt konto för mindre anpassningsåtgärder som initierats av nyttjande förvaltning. Kapitalkostnaden kommer att belasta beställande förvaltning via prislistan för de ökade tjänster som förvaltningen köper av IT-service. Inventarier mottagningskök, matsalar och restauranger Underhållet i mottagningskök och matsalar är eftersatt. En inventering har gjorts på kommunens skolor inom ramen för det förvaltningsövergripande projektet. Här framgick att investeringsbehoven de fem närmaste åren uppgår till 8,2 mnkr, med stark tyngd mot de första åren. För en jämn kostnadsutveckling över planperioden föreslås dock att 1,7 mnkr avsätts årligen för inventarieutbyten inom mottagningskök och matsalar för skolor, samt att 200 tkr avsätts årligen för inventarieutbyte på de åtta dagcentralerna. Totalt 1,9 mnkr årligen. Renovering sammanträdesrum A1 A1 är ett gammalt och fint sammanträdesrum i behov av renovering och modernisering. Ljudmiljön behöver åtgärdas med både ljuddämpning och modern teknik. Nya, välanpassade möbler ska sättas in och eluttag för läsplattor m.m. ska monteras. Ljuddämpning och målning anpassas efter lokalens ursprung. Kommunfullmäktige Markförvärv Medel för att skapa möjlighet att förvärva strategisk mark för framtida exploatering eller för inlösen vid infrastrukturella projekt. I väntan på framtida exploatering tillhör förvärvad mark eller fastighet kommunens markreserv. INVESTERINGAR Anpassning fastigheter Generellt projekt för mindre anpassningsåtgärder upp till 500 tkr som initieras av nyttjande förvaltning eller av extern hyresgäst. Kapitalkostnaden belastar hyresgäst med ökad hyra. Avskrivningstiden bedöms från fall till fall, men är maximalt 10 år. Fastighetförsäljning Budgeterade inkomster för tillfälliga markregleringar eller för försäljning av tomter eller fastigheter som inte tillhör öppna exploateringsområden. Lagring, säkerhetskopiering och övervakning IT-service tidigare projekt för SAN, Backup och Hyper-V slås samman i ett projekt, med målet att skapa

79 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 38 Exploateringar EXPLOATERINGAR Kommunens exploateringsverksamhet handlar om att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark på platser där människor ska kunna bo och bedriva verksamhet. Inkomsterna och utgifterna i exploateringsbudgeten påverkar först och främst kommunens likviditet, först i andra hand påverkas resultatet. I exploateringsbudgeten ingår både områden som ägs av kommunen och områden som ägs av privata exploatörer. Privatägda tomter finns med när kommunen enligt tecknade avtal och mot betalning har tagit fram planer, och i en del fall anlagt vägar och grönytor. Det är enbart de kommunala nämndernas inkomster och utgifter som ingår i exploateringsbudgeten nedan, exploateringar som berör kommunens bolag finns inte med. Totalkalkyl finns redovisad för nyare objekt som har genomgått förstudie, alternativt för privata objekt när avtal är tecknat mellan parterna. Prognos omfattar alla inkomster och utgifter t.o.m Exploateringsplan med kommentarer, tkr Kommunala områden för bostadsförsörjning Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Kv. Falkenbäck Inkomst Utgift Netto Förstudie påbörjad Stockrosgatan Inkomst Utgift Netto Omvandling av tidigare parkering till småhustomter. Återstår färdigställanden av återvinning och parkeringsplatser. Brunnsberg Inkomst Utgift Netto Plan för flerbostadhus på ängen öster om Varbergs Bostads hus. Detaljplanearbete pågår. Håsten Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Flerbostadshus med verksamhet i bottenvåning ska byggas vid Håstens Torg. Byggherre: Varbergs Bostads AB. Ny väg för tankbil klar. Östra Träslöv Inkomst Utgift Netto Förstudie inledd för nytt bostadsområde. Breared Inkomst Utgift Netto Detaljplansarbete pågår för flerbostadshus. Markanvisning klar. Kvar finns yta för skoltomt, tomt för förskola samt yta för fotbollsplan. Planerat överskott överförs till att delfinansiera Österleden. Träslövsläge, Grytåsvägen m. fl. Inkomst Utgift Netto Detaljplanen överklagad. Iordningsställande av gator, grönytor med mera. En dagvattendamm planeras för fördröjning av dagvatten. Inkomst genom gatukostnadsersättning.

80 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 39 Kommunala områden för bostadsförsörjning Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Öster, Ankarskolan Inkomst Utgift Netto Anläggande av vägar för att möjliggöra tillfart till nya Ankarskolan och kommande bostadsområden. Till exploateringsprojektet har även cirkulationsplats Västkustvägen/Tångvägen/Himlevägen förts. Utgifterna kommer att fördelas mellan tillkommande områden och investeringar. EXPLOATERINGAR Skällinge, Vinkelvägen Inkomst Utgift Netto Äldre område där anläggandet av vatten och avlopp belastat kommunen. 10 tomter finns till försäljning. Återstår toppbeläggning på gatan. Tvååker, Stenen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar för småhus, parhus och förskola. Gata och VA ej utbyggt. Ingående utgift avser arkeologiska undersökningar. Fördröjd eftersom efterfrågan varit låg. Himle, N. Lantmannav. Inkomst Utgift Netto Äldre detaljplan för 11 småhustomter och en flerbostadstomt. Gata och VA ej utbyggt. Undersöker marknadsläge. Åsby, norr Åsbyvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar med tomter för 15 småhus. Försäljning pågår. Veddige, Vipvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Försäljning pågår. 28 hyreslägenheter färdigställda. Byggstart av 15 lägenheter för trygghetsboende har påbörjats. 9 småhustomter återstår. Bua, Kvarndammsvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Försäljning pågår, 32 småhustomter återstår. Lekplats och toppbeläggning av gator återstår att göras. Tidsplan för detta osäker, beror på hur snabbt försäljningen sker. Bua, Guttaredsvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar för flerbostadshus. Förslag på köpare finns. Limabacka, Per Månsev. Inkomst Utgift Netto Detaljplaneändring pågår. Förslag på markanvisning finns. Utöver det återstår 10 småhustomter till försäljning. Toppbeläggning av gator återstår att göras.

81 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 40 EXPLOATERINGAR Kommunala områden för bostadsförsörjning Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Pågående ännu ej avslutade kommunala bostadförsörjningsområden Inkomst Utgift Netto En del av dessa områden kommer att avslutas i det närmaste. Övriga är färdigutbyggda eller nyligen öppnade och inga ytterligare utgifter är budgeterade under de närmaste åren i nuläget. De områden som avses är: Lorensberg/Kanngjutaren, Kvarteret Kyrkoherden, Kvarteret Trädgården, Sörse (Rundgården), Tranan, Mandarinen, Jonstaka/Österleden, Fiskebåtsvägen och Skepparevägen i Träslövsläge, Enelundsvägen i Rolfstorp, Klockarevägen i Sibbarp, Järnvägsgatan i Tvååker, Trönninge 5:11, Öster Kullagården i Veddige, Stomvägen Karl-Gustav och Prästgårdvägen i Kungsäter. Delsumma Kommunala områden för verksamhet Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Stadsutveckling Inkomst Utgift Netto Samlingsbegrepp för förändringen av Varbergs stad. Hit hör område för flytt och anläggning av hamnverksamheten, anläggning av det nya bostadsområdet Västra Centrum i det tidigare hamnområdet samt utbyggnaden av dubbelspåret i centrum. Utgifterna kommer att redovisas på respektive område, men i dagsläget är det svårt att förutse hur de kommer att fördelas. Öster, Östra Hamnvägen Inkomst Utgift Netto Bland annat Varberg Energis nya energianläggning. När återvinningen flyttar uppstår möjlighet till vidare exploatering eller expansion för Getteröverket. Kv. Hajen Inkomst Utgift Netto Sanering Hajen 11. En tomt återstår och förslag till markanvisning kommer. Återstår att färdigställa plan för återvinning. Nedregården, etapp 4 Inkomst Utgift Netto Utredning om spårutbyggnad pågår. Försäljning pågår. Osäkerhet i kalkyl beroende på om Vivab kommer att köpa eller att arrendera mark för återvinning. Holmagärde Östra Inkomst Utgift Netto Detaljplanearbete pågår. Verksamhetsområde. Totalkalkylen kommer att räknas om eftersom markinköp inte belastat den ursprungliga kalkylen. Träslövsläge, S Tångvägen Inkomst Utgift Netto Utbyggt område för verksamhet. Försäljning pågår. Spannarp, omlastningsst. Inkomst Utgift Netto Osäker kalkyl eftersom nuvarande kalkyl omfattar försäljning till VIVAB. Om VIVAB istället arrenderar får ny kalkyl upprättas. Osäkert när utbyggnad sker.

82 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 41 Kommunala områden för verksamhet Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Gunnestorp västra Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Försäljning pågår. Veddige, Disseflat Inkomst Utgift Netto Utgifter för anläggande av anslutning Syllingevägen. Tomtmark återstår att säljas. EXPLOATERINGAR Bua Öst Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Verksamhetstomter. Försäljning pågår. Pågående ännu ej avslutade kommunala verksamhetsområden Inkomst Utgift Netto En del av dessa områden kommer att avslutas i det närmaste. Övriga är färdigutbyggda eller nyligen öppnade och inga ytterligare utgifter är budgeterade under de närmaste åren i nuläget. De områden som avses är: Kvarnagården, Susvind Öst, Kvarteret Bergsåkran, Kurortsvägen, Industrimark i Skällinge, Industrimark i Tvååker, Industrigatan i Veddige, Lahall, Väröbacka stationssamhälle, Bua hamnplan och industrimark i Kungsäter. Delsumma Privata exploateringsområden för bostadsförsörjning och verksamhet Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Atle Inkomst Utgift Netto Detaljplanearbete pågår. Flerbostadshus. Exploatör: Göran Lindeberg och kommunen. Kalkyl upprättad sedan tidigare projekt kan komma att förändras. Ryttaren Inkomst Utgift Netto Detaljplan överklagad. Flerbostadshus. Privat exploatör: Magnus Andersson. En del kommunal mark kommer att säljas till exploatören. Nygrannes Inkomst Utgift Netto Tidigare anlagd kommunal dagvattendamm belastar området och kommunens utgifter. Träslöv, Kapellgatan Inkomst Utgift Netto Detaljplanearbete pågår. Flerbostadshus och småhus. Privat exploatör: Derome Mark och Bostad. Exploateringsavtal ännu ej tecknat.

83 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 42 EXPLOATERINGAR Privata exploateringsområden för bostadsförsörjning och verksamhet Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Tvååker, Smeakalles äng E1 Inkomst Utgift Netto Tvååker, Smeakalles äng E2 Inkomst Utgift Netto Detaljplanearbetet påbörjat. Småhus. Privat exploatör: Bröderna Larsson. Arbetsplan gc-väg. För etapp 1 finns exploateringsavtal och en inkomst förväntas när etapp 2 är utbyggt med gc-väg. För etapp 2 är exploateringsavtal ännu ej tecknat. Göingegården 1-4 Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Privat exploatör: Derome Mark och Bostad. Återstår att färdigställa torget. Underskott kommer att fördelas på områden i Södra Trönninge. Hallagården Trönninge 7:5 Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Består av 10 tomter för småhus. Privat exploatör: Tofta Bygg. Gata och VA ej utbyggt. Göingegården E5 Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar och försäljning pågår. Småhus. Privat exploatör: Derome Mark och Bostad. Göingegården E6 Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar och försäljning pågår. Småhus. Privat exploatör: Derome Mark och Bostad. Hansagården/Grönningagård Inkomst Utgift Netto Trönninge, norr Pilgatan Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar och försäljning pågår. Småhus. Privat exploatör: Derome Mark och Bostad. Kommunen har köpt mark för förskola. Lindhov 1:22 (Griseknorren) Inkomst Utgift Netto Detaljplan överklagad. Småhus. Privat exploatör: Exli och Etikhus (tillsammans bolaget Griseknorren). Östra Årnäshalvön Inkomst Utgift Netto Övergripande utredningar vars utgifter kommer att fördelas mellan kommande områden i Årnäs.

84 BUDGET 2014 VARBERGS KOMMUN 43 EXPLOATERINGAR Privata exploateringsområden för bostadsförsörjning och verksamhet Totalkalkyl Prognos t.o.m Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunal drift/skötsel Bua 8:42, Frigert Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar. Småhus 10 tomter (öster om fotbollsplanen). Privat exploatör: Friggert. Exploateringsavtal. Pågående ännu ej avslutade privata områden Inkomst Utgift Netto En del av dessa områden kommer att avslutas i det närmaste. Övriga är färdigutbyggda eller nyligen öppnade och inga ytterligare utgifter är i nuläget budgeterade under de närmaste åren. De områden som avses är: Skotvägen och Norra Styrbordsvägen i Träslövsläge, Bjällemad i Tvååker, Trönningenäs 5:29 och inre delen, Översikt Bläshammar, Ås-Bäck, Åskkärrsvägen i Stråvalla och industrimark i Tvååker. Delsumma TOTALT

85 Den 15 november 2011 beslutade fullmäktige i Varberg att kommunens gemensamma vision för 2025 ska vara Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen är ledstjärnan för kommunens utveckling och fungerar som riktmärke i arbetet med målformuleringar, budget och handlingsplaner. Läs gärna mer om kommunens vision:

86 Nämndernas samlade mål

87 Vision Västkustens kreativa mittpunkt Verksamhetsidé Kommunstyrelsen Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar Strategiska målinriktningar Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Prioriterade mål Kvalitetsfaktorer Enskildas och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende Detta ska mätas genom att CO 2 per person ska minska Byggnader i kommunen ska i högre grad utgöra goda exempel på hållbart byggande Samarbete med näringslivet genom Energioch Miljöcentrum (EMC) ska öka Kommunens mark ska i högre grad skötas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och rekreation Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka Bra bemötande, tillgänglighet och servicegrad ska öka i kommunens verksamheter Fler företagare ska tycka att företagsklimatet i Varberg är bra Fler företagare i Varberg ska tycka att kommunen har förståelse för näringslivets förutsättningar och ge bra bemötande Antalet nyproducerade bostäder ska öka Antalet färdigställda planer skall öka. Antal bostäder under produktion skall öka Kommunal mark- och verksamhetslokalreserv ska öka Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka Tryggheten i omsorgen ska öka Höja utbildningsnivån bland vuxna i kommunen Erbjuda möjlighet till kreativa miljöer och ett utbud av aktiviteter Antalet nya företag ska öka Antal arbetstillfällen ska öka Antal företag i Varberg ska öka Matchningen mellan studier och arbetsliv ska öka Fler studenter ska uppleva Varberg mer attraktivt som en kreativ plats att bo, studera och arbeta på Samarbetet mellan näringsliv och akademi ska utvecklas Näringslivets koppling till utvecklingsprojekt med stöd av EUfinansiering ska stärkas Kompetensförsörjning som erbjuds inom efterfrågade områden ska öka

88 Indikatorer Antal nybyggda plusenergihus Antal nybyggda nollenergibyggnader Antal byggnader som renoverats till minst nollenergistandard Antal kvadratmeter gröna tak eller fasader som nyanlagts Antalet nytillkomna byggprojekt med särskilt fokus på den sociala miljön och utemiljön Antal medverkande i projekt och aktiviteter inom EMC Andel arrendekontrakt på jord- och skogsbruksmark som ställer krav på miljöhänsyn Arealen mark och vatten inköpt för att säkra eller skapa natur och rekreationsvärden Antal projekt som syftar till att öka rekreativ användning och ett områdes attraktionskraft Index i SKL/INSIKT samt Ranking Svenskt Näringsliv Företagsklimat Insikt Sv Näringslivs ranking Service till företag Företagsklimat Insikt Nöjd Kund Index Svenskt Näringslivs ranking Svenskt Nåringslivs ranking Attityder till företagande Nystartade företag/invånare Antal arbetstillfällen (SCB) Antal företag i Varbergs kommun Antal nätverksaktiviteter och specifika projekt som kopplar utbildning till näringsliv Antal utifrån inkommande studenter och aktiviteter Antal antagna planprogram och antal antagna detaljplaner för bostäder Antal lägenheter som är -Påbörjade -Färdigställda Antal inköpta kvadratmeter markreserv -Strategisk mark -Övrig mark -Byggnader Antal individbaserade utbildningsplatser inom komvux Andel invånare år spm deltar i komvux Andel korttidsutbildade som deltar i komvux Andel elever som får godkänt i SFI-kurser Tillgänglighet för vägledningssamtal Antal deltagare i utvecklingsmiljöer och öppna aktiviteter Antal fördjupade utbildningssamarbeten med lärosäten Antal företag som berörs av utvecklingsprojekt Antal helårsprestationer inom vuxenutbildning Målvärden Antal nybyggda plusenergishus ska öka Antal nybyggda nollenergibyggnader ska öka Antalet byggnader som renoverats till minst nollenergistandard ska öka Antalet kvadratmeter gröna tak eller fasader som nyanlagts ska öka Antalet nytillkomna byggprojekt med särskilt fokus på den sociala miljön och utemiljön ska öka Minst 30 företag skall delta i aktiviteter inom EMC Andel arrendekontrakt på jord- och skogsbruksmark som ställer krav på miljöhänsyn ska öka Arealen mark och vatten inköpt för att säkra eller skapa natur- och rekreationsvärden ska öka Antalet projekt som syftar till att öka rekreativ användning och ett områdes attraktionskraft ska öka Förbättrat upplevt bemötande, tillgänglighet och servicegrad skall avläsas i högre index samt bättre ranking Ökat antal nystartade företag Ökat antal arbetstillfällen Ökat antal företag 40 aktiviteter mellan näringslivet och akademin, samt 5 projekt 30 fler inflyttade studenter och minst ett större arrangemang placerat i Varbergs kommun 1450 studenter på Campus Varberg 10 ytterligare företag involverade i EUprojekt 700 helårsprestationer (helårsplatser) inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Planberedskap för 400 bostäder 400 påbörjade bostäder 350 färdigställda bostäder Totalt inköp under året Strategisk mark: m 2 Övrig mark: m 2 Byggnader: m årsplatser (totala verksamhetspoängen för alla studerande på Komvux omvandlat till antal helårsplatser) 3,5 % (riksgenomsnitt) 5,2 % (riksgenomsnitt) 43 % (5 % över riksgenomsnitt) Ökning med 5 % Minst deltagare i aktiviteter

89 Vision Västkustens kreativa mittpunkt Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar Strategiska inriktningar Valfrihet och kvalitetskonkurrens Kommunen som attraktiv arbetsgivare Kvalitetsfaktorer Indikatorer Målvärden Information till och dialog med medborgare och leverantörer ska bli tydligare och mer lättillgänglig Användandet av e-tjänster som förenklar tillgänglighet till kommunens utbud ska öka Antal besök på varberg.se Antal gillare på Facebook Antal följare på Twitter Andel avslutade ärenden via Tyck om Varberg Andel kommuninnevånare som känner till Visionen och Tyck om (mäts i medborgarundersökn) Antal telefonsamtal via kommunens växel under februari-maj Nöjdhetsindex för webben utifrån SCB:s medborgarundersökning Antal e-tjänster Antal användare av e-tjänster Antal besök på varberg.se ska öka Antal gillare på Facebook ska öka Antal följare på Twitter ska öka Minst 90 % av inkomna ärenden via Tyck om Varbergs ska vara avslutade 31 december Minst 50 % av kommuninnevånarna ska känna till Visionen och Tyck om Varberg Antal telefonsamtal via kommunens växel ska minska Förbättrat värde jämfört med undersökningen 2012 Antal e-tjänster ska öka Antal ärenden som utförs via e-tjänster ska öka Antalet anställda utan någon sjukfrånvaro (långtidsfriska) ska öka Sjukfrånvaron ska minska Antalet timmar som utförs av timavlönad personal ska minska Medarbetarna ska uppleva arbetstillfredställelse, delaktighet, stolthet, trivsel och välbefinnande Frisknärvaron Sjukfrånvaron Antalet timmar som utförs av timavlönad personal Resultatet i medarbetarenkäten som genomförs i februari/mars 2014 Lägst 37 % Högst 4,5 % Minskning med 0,6 procentenheter jämfört med utfallet 2013 (jämfört med 2012 är detta ca timmar och det tidigare målet för 2013 är en minskning med timmar) Medarbetarenkäten ska visa bättre värden i minst tre områden jämfört med enkäten

90 3 Bilagor 1. BUN mål: Ökad kunskap och kreativitet Svarar upp mot kommunfullmäktiges målinriktning Fokus på välfärdens kärna samt kommunfullmäktiges mål: - Andel elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka. - Tryggheten i omsorgen ska öka. - Alla elever, oavsett skolform och fritidshem, ska erhålla likvärdig utbildning i hela Varbergs kommun. Målbeskrivning för BUN Barn och elevers utveckling är verksamhetens högsta prioritet. Alla ska ha rätt till en utbildning som utgår från var och ens särskilda behov. Barn och ungdomar ska mötas med höga förväntningar där förskola, grundskola och gymnasieskolan ska stimulera samt utveckla barn och elevers nyfikenhet och lust att lära. Kunskap är nyckeln till framgång och personlig utveckling. I Varbergs kommun ska alla elever nå kunskapsmålen. Varbergs förskolor och skolor ska ligga i framkant gällande moderna lärmetoder där olika pedagogiska inriktningar ges förutsättningar att utvecklas. Detta för att skapa en reell valfrihet för elever och föräldrar. Kunskap, kreativitet och kompetens ger barn och elever verktyg att förverkliga sina drömmar. Kvalitétsindikatorer för BUN Andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ska öka jämfört med föregående år.* Eleverna ska i genomsnitt ligga inom den bästa fjärdedelen av Sveriges skolor på nationella prov i samtliga ämnen. Andelen elever som fullgör sin gymnasieutbildning med fullständiga betyg ska öka. 2. BUN mål: En utbildning för framtidens arbetsmarknad Svarar upp mot kommunfullmäktiges målinriktning Bättre företagsklimat för fler jobb samt kommunfullmäktiges mål: - Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka. Målbeskrivning för BUN Varbergs skolor ska fortsätta att utvecklas efter de nya krav som framtidens arbetsmarknad ställer. Utbildningen ska ge de bästa förutsättningarna för kommande arbete och vidarestudier. Det är av största vikt att utveckla en modern arbetslivsorientering och förstärka samarbetet mellan skola och näringsliv. Under studietiden ska eleverna ges möjlighet att förstärka sina kreativa och entreprenöriella färdigheter. Kvalitétsindikatorer för BUN Andelen elever som efter avslutad gymnasieutbildning påbörjar högskoleutbildning inom fyra år ska öka.* 5

91 2(2) Andel i arbete inom två år efter genomförd utbildning på yrkesprogrammen ska öka. Andelen elever som läser Ung Företagsamhet ska öka jämfört med föregående år. Betyget i Svenskt Näringslivs ranking ska öka jämfört med föregående år gällande kriteriet skolans attityder. 3. BUN mål: Ökat ansvar för hälsa och miljö. Svarar upp mot kommunfullmäktiges målinriktning Ökat ansvar för miljön och klimatet samt kommunfullmäktiges mål: - Enskilda och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende. Målbeskrivning för BUN Eleverna ska ges ett reellt inflytande över sin utbildning. Skolan ska präglas av en värdegrund där olikheter ses som en tillgång. Barn, elever och personal ska behandla varandra med respekt, känna sig trygga och erbjudas en utvecklande pedagogisk lärmiljö. I skolan serveras en smakfull och näringsriktig mat som svarar upp mot barn och elevers önskemål samt kommunens miljömål. Barn och elever lär sig att ta ansvar för miljön och en hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Barn och elever ska stimuleras till fysisk aktivitet för ett ökat välbefinnande. Kvalitétsindikator för BUN Alla förskolor och skolor ska ha egna mål för det lokala miljöarbetet på sin enhet. Andelen barn och elever som känner trygghet och trivsel i sin lärandemiljö i den årliga enkäten ska öka jämfört med föregående år. *Rapporteras vid uppföljning av kommunfullmäktiges mål. 6

92 Socialnämndens mål Utifrån Vision 2025 och kommunens verksamhetsidé samt förvaltningens värdegrund har Socialnämnden tagit fram 5 prioriterade mål för att bidra till fullmäktiges övergripande mål och strategiska inriktningar. Dessa mål sträcker sig över tre år och har målvärden som utvecklas och i vissa fall bygger på varandra mellan åren. De fullständiga resultaten av första årets arbete redovisas i samband med årsrapporten för Det pågående arbetet med att nå måluppfyllelse ger inte någon anledning till att revidera mål eller målvärden i nuläget. Däremot finns behov av att utveckla ett av målen inom den strategiska målinriktningen Främja hälsa och förebygga ohälsa, för att ytterligare stärka Kommunfullmäktiges mål att skapa fler jobb. Förslag till ny formulering: Minska gruppen unga vuxna med behov av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser för att möjliggöra egenförsörjning. För att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges strategiska målinriktning Fokus på välfärdens kärna har socialnämnden två prioriterade mål. Främja hälsa och förebygga ohälsa genom att öka tillgängligheten. Målvärdet för 2013 är att Bygga upp verksamheter för målgruppen, i samverkan med andra aktörer. Detta arbete pågår med bl.a. skolsociala insatser såsom Bäring (mobila team), Steget vidare ( Unga skoltrötta/gymnasium ), Elevfam (särskild satsning på familjehemsplacerade barn/unga) och paraplyprojektet Psynk- satsning (samordnade insatser). Under 2014 är meningen att dessa satsningar ska innebära att färre ungdomar ska vara i behov av insatser från socialförvaltingen och målvärdet för 2014 är följaktligen Antal ungdomar med behov av insatser ska minska med 20 %. Minska gruppen unga vuxna med behov av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser för att möjliggöra egenförsörjning genom ökat samarbete med reguljära marknadsaktörer. Målvärdet för 2013 är att Antal unga med behov av försörjningsstöd ska minska med 10 % jämfört med Detta målvärde ska förbättras under 2014 till att minskningen ska vara 20 % jämfört med För att nå detta håller förvaltningen på att ta fram en strategisk utvecklingsplan inom arbetsmarknad och försörjningsstöd. För att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges strategiska inriktning Valfrihet och konkurrens har socialnämnden två prioriterade mål. Öka e-tjänster inom förvaltningens verksamhetsområde Målvärdet för 2013 är Förslag på tillgängliga e-tjänster ska vara framtaget. För att skapa en struktur i arbetet har förvaltningen tagit fram, Strategi och utvecklingsmål för IT/IS , som beslutats i socialnämnden. 7

93 Strategin syftar till att peka ut prioriterade områden, mål och planer för det kommande utvecklingsarbetet som bedrivs inom IT/IS området. För 2014 är målvärdet Minst 5 olika e-tjänster införda. Profilering av äldreboenden för att tillgodose olika kundbehov För detta prioriterade mål finns endast målvärde för 2015, då målet är att 10 % av platserna i äldreboende är profilerade. För att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges strategiska inriktning Kommunen som attraktiv arbetsgivare har socialnämnden ett prioriterat mål. Alla i socialförvaltningen ska ha adekvat kompetens Målvärdet för 2013 är 70 % av alla anställda ska ha adekvat formell kompetens. Målvärdet för 2014 höjs till 80 %. För att nå detta genomförs bla omvårdnadslyftet för att stärka den grundläggande kompetensen inom vård och omsorg. 8

94 Vision Västkustens kreativa mittpunkt Verksamhetsidé Byggnadsnämnden Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar Strategiska målområden Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Focus på välfärdens kärna Prioriterade mål Enskildas och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende. Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka. Antalet nyproducerade bostäder ska öka. Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka. Tryggheten i omsorgen ska öka Detta ska mätas genom att CO2 per person ska minska. Kvalitetsfaktorer Indikator Detaljplaner som bidrar till förtätning och effektivt mark/resursnyttjande med ökat serviceunderlag som följd skall tas fram i stadsområdet. Som en naturlig del i planeringsprocessen ingår att bevaka så väl vattenfrågor innefattande havsnivå och dagvatten som miljöstörningar innefattande buller och förorenad mark. Plan: Hur vi gör detta kommer vi arbeta vidare med i verksamhetsplaneringen under hösten. Med god framförhållning på planlagd verksamhetsmark, skall vi underlätta både nyetablering och möjlighet till tillväxt för verksamheter i kommunen. Det är viktigt att vi upplevs ge en god service och hela tiden jobbar med ständiga förbättringar för se till att våra ärenden hanteras så effektivt som möjligt, utan att tappa kvaliteten. Vi skall aktivt delta i företagslotsen för att underlätta företagarnas kontakt med kommunen. Plan: Planbesked skall ges inom 4 månader. Bedömd tid för planarbetet, enligt angivelsen i planbeskedet, skall ställas mot verklig tidsåtgång. Bygglov: Handläggning av bygglov ska ske inom 10 veckor. Vi skall ha en positiv trend i kundenkäten. Lantmäteri: Leveranstider i normalfallet ska för nybyggnadskartor vara högst 4 veckor, utsättning i samband med bygglov högst 1 vecka, och lantmäteriförrättningar för nybyggnation högst 5 månader. Vi skall ha en god planberedskap avseende bostäder och leverera enligt Strategiskaplanens utbyggnadsordning. Plan: Planberedskap skall finnas för minst 400 antagna bostadsenheter per år. 9

95 Målvärde Plan: 100% av planbeskeden skall ges inom 4 månader. Ny rapport för bedömd tid kontra verklig tid skall tas fram och börja mätas. Bygglov: 90% av byggloven skall handläggas inom 10 veckor. Ny enkät skall tas fram och börja mätas. Lantmäteri: 95% av nybyggnadskartorna skall vara klara inom 4 veckor. 100% av utsättningen i samband med bygglov skall vara klara inom 1 vecka. 95% av lantmäteriförrättningar för nybyggnation skall vara klara inom 5 månader. Plan: 400 antagna bostadsenheter per år. Handlingsplan Uppföljning Handlingsplaner Uppföljning och utvärdering 10

96 Vision Västkustens kreativa mittpunkt Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar Strategiska inriktning Valfrihet och kvalitetskonkurrens Kommunen som attraktiv arbetsgivare Kvalitetsfaktorer VAD? Indikator Hur? Målvärde Vi skall vara en attraktiv arbetsgivare, som står sig väl i konkurrensen med andra. För att uppnå detta behöver vi ha en god arbetsmiljö med ett gott ledarskap, där våra medarbetare trivs och utvecklas. Vi skall ha en positiv utveckling i kommunens medarbetarenkät. Vår omsättning på personal skall minska. Hur vi gör detta kommer vi arbeta vidare med i verksamhetsplaneringen under hösten. Handlingsplan Uppföljning Handlingsplaner Uppföljning och utvärdering 11

97 Vision Västkustens kreativa mittpunkt Verksamhetsidé Miljö- och Hälsoskyddsnämnden Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar Strategiska målområden Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Focus på välfärdens kärna Prioriterade mål Enskildas och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende. Detta ska mätas genom att CO2 per person ska minska. Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka. Antalet nyproducerade bostäder ska öka. Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka. Tryggheten i omsorgen ska öka Mhn mål; Vattenkvalitén skall förbättras Mhn mål; Företagsklimatet ska bli bättre genom fokus på enkelhet, tydlighet, effektivitet, service och bemötande Mhn mål; Bidra till att förvaltningarna får en effektivare samhällsbyggnadsprocess Kvalitetsfaktorer Fokus på inventeringar och krav på åtgärder för enskilda avlopp som inte uppfyller utsläppskrav. Nya arbetsmetoder för att fler skall åtgärda sina avlopp. Jordbrukstillsyn inriktas på växtnäringsfrågor och hantering av gödselspridning Informationsträffar och rådgivning. Bra bemötande. En välfungerande företagslots Tidigt samarbete och samverkan mellan förvaltningarna. Lösningsfokuserat 12

98 Indikator Målvärde Antalet åtgärdade avlopp. Riktad tillsyn av jordbruk. Dagvattenhantering Intervallet i inventerade avlopp skall ligga på 25 år. Badvattnet skall hålla god kvalitét Fler ska uppleva att de får ett gott bemötande och en god service. Fler ska uppleva att de förstår de lagkrav som förvaltningen har på deras verksamhet. Fler ska uppleva att beslut och kontroller är tydliga. Fler ska uppleva förvaltning och nämnd som effektiva Förbättrat upplevd servicenivå, högre index i SKL/INSIKT samt högre ranking i Svenskt näringsliv. Betyg i andra enkäter Antalet behandlade planremisser som blivit behandlade inom remisstiden. Förorenad mark Behandla alla inkomna remisser inom avsatt tid Handlingsplan Uppföljning Handlingsplaner I den tillsyns/kontrollplan som antas preliminärt i september och definitivt i nov/dec av miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterar nämnden de uppgifter som verkar för förverkligande av kommunfullmäktiges och nämndens mål. Uppföljning och utvärdering Tillsyns/kontrollplanen redovisas varje kvartal till nämnden. Dessutom framgår resultaten i den årsberättelse som delges nämnden. 13

99 Hamn och Gatunämndens mål Goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Mål Mått/indikator Mätmetod Antalet boende som utsätts för hälsoskadligt buller från vägar, spår, hamn och flyg ska minska Utveckla och sköta de offentliga rummen så att de i större utsträckning än idag blir mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas Antal befintliga bostäder som utsätts för bullernivåer över uppsatta gränsvärden i kommungemensam bullerriktlinje Öka användandet av våra tätortsnära parker Nöjd kundindex för åtgärdade lekplatser ska ligga över 60 % Bullerberäkning i bullerdatabas Stickprov genom besöksmätning i tätortsparker före och efter upprustning Kundenkät, hamn- och gatuförvaltningen Referensmätning på ett antal ej åtgärdade lekplatser Nöjd kund-index för skötsel av parker ska ligga över 80 % Kundenkät Kritik på teknik, SKL Kommentus Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Kommunens gröna och blå stråk ska utvecklas för att i högre grad kunna främja biologisk mångfald, rekreation och social samvaro Upprätthålla en kontinuerlig föryngringstakt för trädbeståndet på 50 år Inmätta träd 14

100 Hamn och Gatunämndens mål Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Fokus på välfärdens kärna Ökat ansvar för klimat och miljö Mål Mått/indikator Mätmetod Säkerheten och tryggheten för våra oskyddade trafikanter ska öka Andelen hållbara godstransporter till och från målpunkter i kommunen ska öka Andelen barn som upplever sin gång- och cykelväg till skolan som trygg och säker ska öka Nöjd kundindex för trafiksäkerhet och trygghet i våra bostadsområden ska ligga på 50% Andelen godstransporter med järnväg till och från hamnen ska öka Nollmätning genomförs under perioden Kundenkät Kritik på teknik, SKL kommentus Statistik från Hallands Hamnar Varberg AB Andelen godstransporter med fossila bränslen ska minska Stickprov per bransch och del av kommun Ökat ansvar för miljön och klimatet Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Andelen hållbara arbetsresor till och från, samt inom kommunen, ska öka Andelen arbetsresor med cykel, gång eller kollektivtrafik hos kommunens anställda ska öka Andelen arbetspendling med tåg mellan Varberg och Göteborg ska öka Statistik via kommunens miljölednings-system Pendlingsstatistik via SCB och trafikhuvudmän Andelen cykeltrafik i identifierade pendelstråk ska öka Statistik via cykelmätningar och biltrafikmätningar där jämförelse sker i pendelstråk 15

101 Hamn och Gatunämndens mål 2014 Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Mål Mått/indikator Mätmetod Skapa en trafikmiljö i Varbergs innerstad som är anpassad till människorna, inte bilen Ökat användande av anvisade parkeringsplatser utanför innerstaden jämfört med år 2013 Stickprovskontroll vid anvisade parkeringsplatser, sommar- och vintertid Ökat antal personer som tar bussen till hållplatser i Varbergs innerstad Statistik från Hallandstrafiken 1.3 Goda förutsättningar för ett blomstrande näringsliv Strategisk målinriktning Mål Mått/indikator Mätmetod Bättre företagsklimat för fler jobb Bättre företagsklimat för fler jobb Ökat ansvar för klimat och miljö Bättre företagsklimat för fler jobb Öka samverkan, dialogen och servicegraden i kontakten med näringslivet Det offentliga rummet ska i högre grad bidra till en mer levande innerstad Varbergs hamn ska i ökad grad vara ett naturligt, långsiktigt och hållbart val för fler transportköpare /leverantörer Nöjd kund-index på 70 % för markupplåtelse Antalet evenemang i innerstaden ska öka året om Torghandeln ska öka Olika målgruppers vistelsetid i innerstaden ska öka året om Gods som passerar kaj ska öka Kundenkät Insikt servicemätning, SKL Statistik markupplåtelse och Marknad Varberg Statistik via upplåtelse av torgplatser Marknad Varbergs mätningar Statistik Hallands Hamnar Varberg AB Stena Line 16

102 Hamn och Gatunämndens mål Varberg - en attraktiv kommun att vistas i Strategisk målinriktning Ökat ansvar för klimat och miljö Bättre företagsklimat för fler jobb Mål Mått/indikator Mätmetod Det ska bli lättare att hitta rätt i kommunen Öka antalet hjälpmedel för att hitta rätt i kommunen Stickprov och fokusgrupp Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Utveckla kommunens kust- liv och aktiviteter kopplade till havet året om Ökat antal faciliteter som möjliggör vistelse och aktiviteter vid havet året om Antal åtgärder enligt åtgärdsplan Antalet gästnätter i Varbergs innerhamn ska öka med 5 % per år. Besöksstatistik Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Utveckla kommunens rekreationsområden och andra offentliga platser Öka antalet skötselplaner för rekreations-områden och andra offentliga platser utanför Varbergs tätort Antal skötselplaner 17

103 Hamn och Gatunämndens mål 2014 Strategisk målinriktning Ökat ansvar för miljön och klimatet Bättre företagsklimat för fler jobb Mål Mått/indikator Mätmetod Sätt Varberg på kartan som Västsveriges bästa cykelkommun Varberg ska ligga högst upp på listan bästa cykelkommun Cykelfrämjandets kommunvelometer Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Användandet av cykelparkeringar vid strategiskt utvalda målpunkter ska öka Kommunens åtagande av Kattegattleden ska vara genomförda år 2015 Mätning vid viktiga målpunkter i Varberg och våra serviceorter Färdigställda delprojekt i projektet Kattegattleden 18

104 Kultur- och fritidsnämndens mål 1. Strategiska målinriktningar 1.1 Ökat ansvar för miljön och klimatet Inom ramen för de anläggningar och de verksamheter som Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ska finnas utrymme att förbättra det konkreta miljöarbetet. Detta handlar både om den interna styrningen och om arbetet gentemot våra kunder. Vi ska underlätta för medborgare, föreningar och personal att bidra till ett miljömässigt hållbart beteende. - Vi ska bidra till en ökad miljömedvetenhet och ett förbättrat miljöbeteende hos medborgare och föreningar som är delaktiga i våra verksamheter och anläggningar Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål Resultat/kommentar 2013 Måluppfyllelse Förändring 2013 mot fg. år Miljöaktiviteter Antal miljöaktiviteter 5 st 1 genomförd och 2 under planering. 5 grönt Ansvarig: Fritidschef Tillsammans med Varberg Sim, Miljö & Hälsa och Sahlgrenska planeras aktiviteter för att minska användningen av klor för att få en förbättrad inomhusmiljö i simhallarna. Start i maj. Aktiviteter planeras för att inom området Föreningsstöd erbjuda energirådgivning till föreningar med egna lokaler, intresseinriktade informationskvällar (belysningsanpassning, förbrukningsmätning, värmepumpar osv). I samarbete med Miljö & Hälsa. Start efter sommaren. Varberg ställer om. På initiativ från Stadsbiblioteket och i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet och Agenda 21 (Varbergs kommun) planerades och genomfördes denna dag med ett brett program Det blev en dag för hela familjen med föreläsningar, utställningar, filmvisning, musikunderhållning, sagostunder, pyssel m.m. Genom arrangemanget skapades en mötesplats för tankar och idéer om hållbarhet. 4 = gult 3 rött 1.2 Bättre företagsklimat för fler jobb Vid utvecklingen och utformningen av såväl nya som äldre bostadsområden och samhällen är det viktigt med en medveten miljögestaltning. Miljögestaltningen handlar såväl om utformningen av gator och torg som konstnärlig utsmyckning, vilket kan bidra till att skapa identitet och sammanhållning i ett område. Även plats för fysisk aktivitet och rekreation är en viktig del i utformningen av bostadsområden och samhällen. Därför är det också viktigt att arbeta målmedvetet med dessa frågor. - Vi ska bidra till att skapa goda förutsättningar för kreativa och kulturella näringar att etablera sig och verka i Varbergs kommun. 1 19

105 Kultur- och fritidsnämndens mål Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål 2013 Mångfald av Ta fram ett underlag för Uppnå mötesplatser och analys av betydelsen för arrangemang tillväxt. Ansvarig: Kulturchef Resultat/kommentar 2013 Måluppfyllelse Förändring mot fg. år Mätetalet riskerar att inte måluppfyllas då Uppnått grönt upphandlingsprocessen får göras om samt att tidpunkten för tillsättning av ny Ej uppnått - rött avdelningschef kultur sammanfaller med tiden då förvaltningschefen lämnar sitt uppdrag. Fria kulturutövare Antal ansökningar projekt för kulturstöd Ansvarig: Kulturchef 20 st Till och med augusti har totalt 13 ansökningar inkommit, av dessa har 9 beviljats, 2 stycken har omdirigerats för annan behandling. Av den totala budgeten på 256 tkr har 206 tkr utbetalats. Målet bedöms uppnås. 18 grönt gult 13 rött 1.3 Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Vid utvecklingen och utformningen av såväl nya som äldre bostadsområden och samhällen är det viktigt med en medveten miljögestaltning. Miljögestaltningen handlar såväl om utformningen av gator och torg som konstnärlig utsmyckning, vilket kan bidra till att skapa identitet och sammanhållning i ett område. Även plats för fysisk aktivitet och rekreation är en viktig del i utformningen av bostadsområden och samhällen. Därför är det också viktigt att arbeta målmedvetet med dessa frågor. - Vi ska i samverkan med andra nämnder verka för att utveckla en medveten miljögestaltning i hela Varbergs kommun Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål 2013 Förvaltningen är Antal Redovi delaktig i samhällsbyggnadsprojek sa planerings- t som kultur-och processen fritidsnämnden är delaktiga i Ansvarig: Kulturchef Resultat/kommentar 2013 Förvaltningen har lämnat förslag på riktlinjer för konstnärlig gestaltning i samband med investeringar. Förvaltningen är delaktig i ett flertal projekt ex. Trönningeområdet, Varberg torg, Brunnsparken. Planeringskontoret kallar även till möten för plansamordning där förvaltningen är delaktig. Till nästa år bör indikatorn ändras till exempelvis antalet miljögestaltningar under förutsättning att riktlinjerna blir antagna. Förvaltningen ingår i arbetsgrupp för konstnärlig utsmyckning: Nya Ankarskolan Lagmannen 18, platsen mitt emot Varbergs teater Måluppf yllelse Redovisa t- grönt Ej redovisat - rött Förändring mot fg. år 1.4 Fokus på välfärdens kärna Välfärdens kärna handlar inte bara om omsorg och utbildning utan även om de inslag i tillvaron som ökar livskvalitén och lusten att lära. Nämnden ska genom sina verksamheter bidra till att stärka kvalitén i välfärdens kärna. Genom en stärkt självkänsla kan människor lättare bryta utanförskap, uppleva livsglädje och ta till sig nya kunskaper. - Vi ska genom våra verksamheter bidra till att stärka människors självkänsla i samarbetet med föreningar och andra nämnder 2 20

106 Kultur- och fritidsnämndens mål Indikator Mätetal Resultat 2012 Aktivt Antal föreningsliv utvecklingsprojekt tillsammans med föreningar Ansvarig: Fritidschef Mål Resultat/kommentar st Två projekt är på gång, ett med Tofta GIF och ett med Lilla Träslöv FF där ambitionen är att ungdomar skall kunna komma till föreningen/anläggningen och se den som en mötesplats där man gör läxor och umgås parallellt med att man också ingår i en föreningsgemenskap. Det finns även planer på att tillsammans med Varberg Handikappidrott erbjuda aktiviteter inom ramen för fritid för funktionsnedsatta. Måluppfyll else 2 grönt 1 = gult 0 = rött Förändring mot fg. år Det planeras för en Föreningens dag till hösten där föreningar kommer att ges möjlighet att presentera sin verksamhet och ungdomar får lov att prova på olika aktiviteter. Samarbetsproj ekt med andra förvaltningar Antal samarbetsprojekt Ansvarig: Fritids-& ungdomschef 3 st 1. Ett samarbetsprojekt med BUF kring kvalitetssäkrad simskoleundervisning har inletts och startar under hösten. 2. Samarbete är även på gång när det gäller SOC och möjligheten att ha gemensamma aktiviteter dagtid i våra simhallar. 3 grönt 1-2 gult 0 = rött 3. Ungdomsavdelningen ingår i ledningsgrupp för Bäring. Ett samarbetsprojekt mellan socialförvaltning, barn-och utbildningsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen. För den nya verksamheten har utvecklats riktlinjer och personal har rekryterats. Ungdomsavdelningen bidrar till det mobila teamet med en halvtidstjänst, en dramapedagog. Marknadsföring och introduktionsdag för alla rektorer genomförs i augusti. 4. Ungdomsavdelningen ingår i projektgrupp för Psynk. Ett treårigt samarbetsprojekt mellan socialförvaltning, barn-och utbildningsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen. Projektet Psynk står för Psykisk hälsa, barn och unga och riktar sig till målgruppen barn och unga från 0-22 år. Syftet med Psynk är att skapa en övergripande modell Varbergsmodell för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos målgruppen. Antal utlån per elev Ansvarig: Bibliotekschef 19 st 20 st Utlåning sker kontinuerligt under terminerna. Resultatet ligger i fas, t o m augusti 12 lån per elev. Prognosen är att målet kommer nås. 18 grönt gult 13 rött Välutrustade och aktiva skolbibliotek Läsfrämjande insatser i årskurserna 4 och 6 Ansvarig: Bibliotekschef Infosökningskurs för alla elever vid en till en Ansvarig: 90% 100% Insatserna görs i samarbete med lärarna och genomförs periodvis. Summering vid terminsslut. 100% Området är nytt för både skolan och biblioteket. Bibliotekets insatser är beroende av skolans planering. Elevernas introduktion till dator eller IPad sker troligen vid skolstart ht. Rapportering av måluppfyllnad görs vid årsslut. 90% grönt 70-89% gult 69% rött 90% grönt 70-89% gult 69% rött 3 21

107 Kultur- och fritidsnämndens mål Bibliotekschef Kulturaktiviter för barn och unga Besökare offentlig barnkultur (0-12 år) Ansvarig: Kulturchef st st Till och med augusti uppgår anatalet besökare till 2827 vilket är mer än 2012 (1 438 st). Målet är redan uppnått för 2013 och anledningen till det höga resultatet är en kraftfull ökning av besökare andra kvartalet. Ökningen beror främst på ett ökat samarbete över förvaltningens avdelningar och andra aktörer. Ex invigning av Spöökitetsparken (Hamn-gata) i anslutning till nationaldagsfirandet, PS gymnasiet, Rosenfredsfestivalen, Varbergskonsthalls konsttävling (samarbete med privat fastighetsägare) och ökade besökstal på offentliga föreställningar på kulturhuset Komedianten grönt = gult 1399 rött Antal barnkulturaaktivit eter Ansvarig: Kulturchef 58 st 47 st Till och med augusti är antalet arrangemang 23 stycken. Under hösten kommer ett antal offentliga arrangemang att genomföras både av förvaltningen men även i samarbete med det lila näringslivet och föreningar. Prognosen är att målet uppnås. 42 grönt = gult 32 rött Kultur-och fritidsaktivitet er för äldre Antal aktiviteter för målgruppen Ansvarig: Fritids-& ungdomschef 2 st Diskussioner förs med SOC om att delta i framtagandet av träningsparker för äldre. Det kommer också att erbjudas fler aktiviteter i våra bad- och simanläggningar för äldre, exempelvis vattengympa, stavgång osv. Kulturskolans personal erbjuder musikundervisning och skapande för äldre, enligt Bunnemetoden. Med specialanpassade instrument och ett salutogent perspektiv, i syfte att aktivera och ge ökad livskvalité. 2 grönt 1= gult 0 = rött Antal äldre som får Boken kommer Ansvarig: Bibliotekschef 80 st 90 st Verksamheten består dels av personer som får talböcker via post, dels personer som får hembesök med traditionella böcker. Sker ca en gång per månad eller vid efterfrågan. Låntagarna är sådana som tidigare lånat själva på biblioteket och inte längre orkar eller blivit det efter tips från bekanta, anhöriga och eller kommunens heminstruktör. Summering vid årsslut. 81 grönt gult 62 rött 4 22

108 Kultur- och fritidsnämndens mål 1.5 God förutsättningar för ungdomar och unga vuxna Genom att ge ungdomar och unga vuxna möjlighet till reellt inflytande i samhället skapas en större förståelse för det demokratiska systemet. Därmed ges också en bättre grogrund för att ta ett aktivt medborgaransvar i samhällsutvecklingen. Genom attraktiva mötesplatser kan ungdomar/unga vuxna också ges möjlighet att själva bidra till meningsfull sysselsättning. Därigenom kan unga människor i riskzonen fångas upp och utanförskap brytas. - Vi ska bidra till att ungdomar och unga vuxna ges förutsättningar för delaktighet och en meningsfull sysselsättning Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål 2013 Aktiviteter för målgruppen per verksamhet Antal projekt Ansvarig: Ungdomschef Resultat/kommentar st Tio projekt planeras och genomförs under 2013 för att utveckla verksamheterna och öka antalet aktiviteter. Tre projekt har som mål att öka antalet tjejer i den öppna verksamheten. Tjejkvällar, Get on Board och Äventyrshäng är tre projekt som har genomförts. Projektet Ung! scen utreder möjligheterna att skapa och utveckla en central punkt i Varbergs musikliv för unga. HBTQ afton på Sörse har startats upp under våren med syftet att skapa en mötesplats för Unga mellan med intresse för HBTQ frågor. Satsningen fortsätter under ht. Utbildning i Ipod radio har erbjudits målgruppen i projekt som syftar till att inkludera funktionsnedsatta i den öppna ordinarie verksamheten och i somras genomfördes ett filmläger på Bua Ungdomsgård. Målup pfyllels e 9 grönt 7-8 gult 6 rött Förändring mot fg. år Besöksstatistik ungdomsgårdar Ansvarig: Ungdomschef st st Antalet besökare på ungdomsgårdarna har ökat med 17,3% (2 259 st) och totalt har st besök registrerats under perioden januari-aug. Pojkbesökare har minskat med 1,3% (-131 st) och flickbesökare har ökat med hela 80,8% (2 390 st) (jan-aug) Pojkar ,3% Flickor ,8% Totalt ,6% Prognos är att målet troligtvis nås grönt gult rött Antal aktiviteter/projekt för unga och unga vuxna Ansvarig: Bibliotekschef 10 st 20 st Aktiviterer för unga och unga vuxna arrangeras fortlöpande under våren och hösten. T o m augusti har vi haft 16 aktiviteter för målgruppen, bl.a. biblioteksvisningar för studenter, skrivworkshops och en skrivartävling. Målet nås. 18 grönt gult 13 rött Ungdomar i organiserad sysselsättning Antal ungdomar i bidragsberättigade föreningar (Medlemmar 7-20 år) st st Följs upp i slutet av året. Statistik kan bara tas ut årsvis. Det planeras för en Föreningens dag till hösten där föreningar kommer att ges möjlighet att presentera sin verksamhet och ungdomar får lov att prova på olika aktiviteter st grönt

109 Kultur- och fritidsnämndens mål Ansvarig: Fritidschef 8999 st gult 6999 st rött Utveckling via dialog Antal olika former för ungdomsinflytande Ansvarig: Ungdomschef 10 st Målet är att under 2013 arbeta med 10 olika projekt som undersöker former för dialog med barn och unga och ungdomsinflytande på olika nivåer. Ungdomsavdelningen ingår i den styrgrupp som arbetar med att ta fram förslag på former för ungdomsdialog till politikerna. I det arbetet har fokusgrupper genomförts med ungdomsgårdsbesökare och ungdomspanel. Under våren har fem projekt initierats och kommer att vara genomförda i juni månad. Projekt som har genomförts är Ungdomsdialog på Mittpunkten. Ungdomar från grundskolan och gymnasiet samlades på Mittpunkten för att samtala med politiker från Varbergs kommun och Region Halland. 9 grönt 7-8 gult 6 rött En kartläggning genomförs med syfte att lägga grunden för en långsiktig modell gällande medieverksamhet för unga i Varbergs kommun. Inom ramen för denna verksamhet finns en ambition att unga tillsammans får en möjlighet att uttrycka och förmedla sina röster. Det ges här möjlighet till nya intressanta sektoröverskridande samarbeten med fokus på ungdomsinflytande, demokrati, förebyggande arbete och integration. Mittpunkten genomför under våren ett projekt, Stegen-projektet, där unga deltar och där syftet är att lösa en boendemiljöfråga i samarbete med Varbergs Bostad. Rosenfredsfestivalen har delaktighet som tema och elever i grundskolan i Varberg har bjudits in till en dialog kring vad framtida barn-och ungdomskulturarrangemang skall innehålla. Ett projekt, Lilla K, har startats upp som syftar till att skapa en yta/ plats i kommunen för ung konst producerat av ungdomar som diskuterar angelägna samtidsfrågor. Projektet utvecklas i samarbete med Cred. 6 24

110 Kultur- och fritidsnämndens mål 2. Strategiska inriktningar 2.1 Valfrihet och konkurrens - Vi ska aktivt bredda och marknadsföra vårt utbud samt öka tillgängligheten till våra tjänster och verksamheter Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål 2013 Utveckling via e- Antal e-tjänster tjänster Ansvarig: Utredare Resultat/kommentar 2013 Måluppfyllelse Förändring mot fg. år 16 grönt Förvaltningen jobbar löpande med att utveckla våra tjänster för att göra dem mer tillgängliga för kommuninvånarna. Som en del i detta jobbar förvaltningen löpande med att utveckla e-tjänster inom områden där det anses lämpligt. Lämpligt innebär i detta avseende att det förenklar för våra kunder. Det pågår ett kommunövergripande projekt som jobbar med att utveckla e- tjänster, eller självservice. Inom ramarna för detta projekt har förvaltningen tagit fram tre e-tjänster. Ytterligare två är snart klara för lansering. Det innebär att i augusti månad finns totalt 18 e-tjänster inom kultur- och fritidsområdet och ytterligare två som lanseras inom kort. Utöver detta finns det i förvaltningens verksamheter förslag på ytterligare tjänster som ska kartläggas under hösten gult 12 rött Kundnöjdhet Nöjd-Medborgar-index: Kultur Idrott-och motionsanläggningar 62 (2011) 58 (2011) Mäts 2014 Förnärvarande arbetar förvaltningen med att ha ett brett och tillgängligt utbud av aktiviteter framför allt i anslutning till kulturhuset Komedianten och kommunens bad-och simanläggningar. Underlaget som skall tas fram för betydelsen av tillväxt kommer även att ligga till grund för utvecklingen. 56 grönt gult 54 rött 52 grönt gult Mäts 2014 Nöjd-Region-Index Mäts 2014 Mäts (2011) Mäts 2014 Förvaltningen arbetar med hjälp av investeringspengar med att reinvestera i anläggningar så dessa motsvarar föreningars och allmänhetens behov. Mäts rött 16 grönt gult 12 rött 7 25

111 Kultur- och fritidsnämndens mål 2.2 Kommunen som attraktiv arbetsgivare Indikator Mätetal Resultat 2012 Mål 2013 Medarbetar- nöjdhet Medarbetarindex Mäts Mäts Mäts Timmar och timavlönad personal Antalet timmar som utförs av timavlönad personal Resultat/kommentar 2013 Måluppfyllelse Förändring mot fg. år Mäts Mäts Förvaltningen arbetar med att ta fram ett förvaltningsövergripande utbildnings- och introduktionspaket. Detta skall syfta till att få en helhetsbild av uppdraget och bemötande st st Utfall t.o.m. juni 2013 är timmar. Samma tid föregåend år var det timmar. Ökningen är alltså 51,5%. Fram till juni har redovisningen av timavlönad personal drastiskt ökat jämfört med Förvaltningen har tillsammans med personalkontoret analyserat underlaget. Ökningen är förknippad med simundervisningen och verksamheten i simstadion. Åtgärder är redan vidtagna så de personaladministrativa rutinerna blir rätt d.v.s. istället för anställning på timbasisis görs anställningsavtal så redovisningen blir rätt. Den entreprenör som tidigare drivit kioskverksamhet på simstadion vill inte fortsätta denna säsong vilket innebar en ökning av personalbehov detta tillsammans med ett stort besöksantal på anläggningen drev upp behovet ytterligare (mindre) grönt = gult rött 8 26

112 Servicenämndens mål 2014 Servicenämndens mål Målarbetet på Servicenämnden har utvecklats på ett positivt sätt. Nämndens mål är tydliga och engagerande. De fyra strategiska målinriktningarna har brutits ner på samtliga fyra avdelningar i syfte att konkretisera arbetet. Målen följs upp regelbundet. Det har visat sig finnas utmaningar i uppföljning av målen. Aktiviteterna mäts löpande, men det återstår en del innan alla mål kan mätas. Måltalen mäts i dagsläget inte tillfullo. Målen är till sin natur, inte helt kvantitativa och därför måste kvantitativ uppföljning kompletteras med subjektiva dimensioner, såsom stämningen på arbetsplatsen och upplevd attraktionskraft. Under 2013, har ett projekt kring nyckeltal genomförts. Syftet har, bland annat, varit att ta fram några få, tydliga och förvaltningsövergripande nyckeltal att följa upp verksamheten med. Dessa ska bidra till att mäta målen och att sätta upp riktlinjer för vad som ska mätas och följas upp. Arbetssättet med målen skapar medvetenhet och intresse bland medarbetarna, både för den egna och för andras verksamheter inom SER. På så vis blir dessutom målarbetet en av aktiviteterna för att uppnå målet delaktighet. Miljö Servicenämnden ska arbeta med miljöansvaret och fokusera på fortsatta energieffektiviseringar i kommunens fastigheter, grön IT, hållbara transporter samt hållbar verksamhet inom kost och städ. Långsiktig hållbarhet och miljö ska vara självklara delar i det dagliga arbetet. Fokus ska finnas på att den framtida driften inom SER:s alla områden ska fungera på ett kostnadseffektivt sätt och med miljöhänsyn, vilket till exempel innebär livscykelperspektiv vid investeringsbeslut. Servicenämnden ska aktivt vara med och hållbarhetspåverka all upphandling, inköp och avrop som är kopplat till nämndens ansvarsområde. Servicenämnden ska verka för att skapa beteendeförändringar som främjar miljön. Uppföljning Målet ska följas upp genom relevanta mätetal där man kan jämföra utvecklingen av CO 2 - nivåer, vilka är kopplade till Servicenämndens verksamhet. Det kommungemensamma arbetet att ta fram mätetal för uppföljning av miljömålen, kommer att bli vägledande för Servicenämndens uppföljning av desamma. Delaktighet Servicenämnden ska genom bra kunddialog och korta beslutsvägar få kunder, kollegor och medarbetare att känna att deras idéer kan bli verklighet. Kunddialogen ska tydliggöras för att bättre förstå kundernas behov och förväntningar och därigenom öka den upplevda kvaliteten på leveransen. Kontaktvägarna till kommunal service ska vara enkla och effektiva. 27

113 Servicenämndens mål 2014 Servicenämnden ska arbeta aktivt i kommunens utvecklingsforum och processer där nämndens kompetens kan vara till nytta. Särskilt fokus finns på att vara med i tidiga skeden av planering av kommunal nybyggnation. Servicenämnden ska säkerställa att det lokala näringslivet har möjlighet att delta i de upphandlingar, där nämnden är delaktig. Uppföljning Målet mäts årligen i NöjdKundIndex (NKI), NöjdMedarbetarIndex (NMI) samt nyckeltalen ledtid och frisknärvaro. I övrigt kommer SER att delta i Varbergs kommuns forum för byggnation och utveckling. I dessa forum ska nämndens verksamheter bidra med sin kompetens om den framtida driften, för att på så sätt skapa ett effektivt resursutnyttjande i hela livscykeln. Stolthet Stolta medarbetare är en framgångsfaktor för att Servicenämndens arbete ständigt ska kunna utvecklas och att varje leverans ska ske med hög service. Servicenämnden ska arbeta med att utveckla medarbetarnas kompetens, engagemang och bemötande. Därigenom ska nämndens kunder uppleva en professionell och effektiv leverans där nämndens varumärke stärks och medarbetarna kan känna stolthet. Servicenämndens kunder ska känna sig trygga både i leveransögonblicket, den strategiska utvecklingen samt den rådgivning som nämndens verksamheter ska hjälpa med. Kunderna kan då fokusera på sitt kärnuppdrag. Medarbetarna ska med självklarhet känna sig anställda inom Servicenämnden och inte på en enskild avdelning. Då kommer medarbetarna att ställa upp för varandra i leveransen mot kund och prata positivt om nämndens verksamhet bland kunder, medborgare och vänner. Uppföljning Målet följs upp årligen genom nyckeltalen NKI, NMI och frisknärvaro. Vara i framkant Servicenämnden ska vara i framkant och en föregångare när det gäller service, bemötande, ny teknik och arbetssätt. Nämndens verksamhet ska uppfattas som professionell, ekonomiskt ansvarstagande, effektiv och miljömedveten. Tjänsteutbudet anpassas ständigt, antingen genom att avveckla, utveckla nya tjänster eller genom övertagande av tjänster från andra nämnder. Oavsett vilket, ska tjänsterna med SER som leverantör alltid tillföra kunden värde. Kunden ska känna förtroende för att, oavsett vad SER väljer, mellan egen regi och upphandlad regi, får de den mest prisvärda lösningen. Servicenämnden ska arbeta med att hitta nya lösningar på befintliga uppdrag. Att våga testa ny teknik, nya arbetssätt och vara proaktiva ska genomsyra nämndens verksamhet. Nämnden ska arbeta både med att utveckla den egna verksamheten och arbeta aktivt med att påverka kunder och medborgares beteende, så att de övergripande målen nås. Ett exempel på detta är 28

114 Servicenämndens mål 2014 att kunderna, via ett centralt kundcenter, ska erbjudas en tydlig väg in till SER som är enkel, har hög servicegrad och ger aktiv återkoppling. Kunderna sparar tid och får den återkoppling de efterfrågar. SER blir tydlig i mötet med kunden, bygger en förvaltningsgemensam ärendehantering samt grund till statistik och skapar goda möjligheter för uppföljning och utveckling av verksamheten. Uppföljning Målet mäts årligen via utfall i NöjdKundIndex (NKI), NöjdMedarbetarIndex (NMI) samt mätning av nyckeltalet ledtid. Det kan bli aktuellt att mäta effektiviteten i nyckeltalet over head-kostnader. 29

115 Bilaga B FÖRSLAG OCH KOMMENTARER TILL BUDGET 2014

116 Inledning Budgetprocessen Budgetprocessen i Varbergs kommun genomförs i vår budgetberedning. Budgetberedningen består av tre borgerliga ledamöter och två Socialdemokrater vilka är desamma som ingår i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Budgetberedningen träffar under processen nämndernas presidier, förvaltningschefer och ekonomer. Hela arbetet sker i nära samarbete med ekonomichef och andra representanter från ekonomikontoret. Arbetssättet gör att vi har ett gemensamt underlag inför budgeten, men även att vi Socialdemokrater har ett inflytande på många av de satsningar som genomförs. Det innebär att vi tar ett ansvar för att kommunens ekonomiska utveckling sker på ett ansvarsfullt sätt. Arbetssättet gör också att vi är eniga med majoriteten om grunderna i budgeten. När budgetberedningens arbete är genomfört tar den borgerliga alliansen fram ett budgetförslag som läggs till KSAU och därefter tar vi Socialdemokrater fram vårt alternativa förslag som läggs till KS. Vision 2025 Ett viktigt dokument i arbetet med budgeten är det gemensamt framtagna Vision 2025 Västkustens kreativa mittpunkt. Att visionen funnits med som en viktig del i arbetet hoppas vi innebär att budgeten totalt sett visar att vi vill gå fram för att skapa kreativa miljöer där människor får möjlighet att växa. Vi vill att besluten skall ge våra medarbetare bra förutsättningar att kunna jobba i den anda som vår verksamhetsidé strävar mot. Verksamhetsiden lyder Vi skall underlätta för människor i deras vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar och det är viktigt att våra medarbetares arbete i denna anda innefattar alla människor med utgångspunkt från deras egna förutsättningar och behov. Det handlar om allt ifrån barn, ungdomar, anställda, företagare och äldre. Det handlar om alla medborgare. Framtidsanalys Situation i vår omvärld påverkar oss mycket. I Europa, som är den marknad som allra mest påverkar vår ekonomi och vår situation, ser vi en stor osäkerhet i hur den kris som drabbat framförallt flera Euroländer de senaste åren kommer att utvecklas. Det finns dessutom en stor osäkerhet i hur USA kommer att klara sitt stora budgetunderskott under nästa år, då högergruppen i Representanthuset verkar göra vad den kan för att Presidenten och Senaten inte skall kunna genomföra en ansvarsfull politik. Tyvärr riskerar detta att rasera USA:s ekonomi och trovärdighet och därmed får det konsekvenser för många andra länder i världen. Med stor sannolikhet skulle detta även drabba oss. I Sverige ökade arbetslösheten kraftigt under de första åren med den borgerliga alliansregeringen. Tyvärr ser vi nu att arbetslösheten har fastnat på en mycket hög nivå. I september hade vi en arbetslöshet på 8 % och bland ungdomar på över 18 %. Siffrorna i Varberg ser bättre ut, men trots det är 1500 personer arbetslösa varav 350 ungdomar. Situationen ser ut så här trots att många företag och kommuner har ett stort behov av att anställa personal med rätt kompetens. Samtidigt ser vi signaler på en allt tuffare situation inom skola, vård och omsorg. Elevantalet i grundskolans klasser har ökat, barngrupperna i förskolan och på fritids är för stora, den tid som avsätts till våra äldre som är i behov av omsorg räcker inte till o.s.v. Föräldrar, lärare, anhöriga, undersköterskor och barn reagerar allt kraftigare. Dessutom måste vi genomföra stora investeringar i förskolor och skolor. De närmaste fem sex åren handlar det om satsningar på över 1 mdr kr bara inom detta område. Totalt omsluter investeringsbudgeten för de närmaste fem åren ca 1,5 mdr kronor. Då saknas ändå sådant som en ny simanläggning, en ny friidrottshall och flera andra satsningar inom idrotts- och fritidsområdet. Detta gör att investeringsbehovet under dessa år snarare 1

117 ligger runt 2 mdr kronor. Det innebär i snitt mer än dubbelt så stora investeringar som tidigare. Allt detta kommer naturligtvis att innebära stora utmaningar för oss. I början av oktober gick även SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ut och menade att de Svenska kommunerna och landsting kommer att ha behov av både skattehöjningar och ökade inkomstförstärkningar från staten för att klara situationen. Detta står i skarp kontrast till regeringens fortsatta skattesänkningsambitioner, främst för dem som redan har mest, och den borgerliga majoriteten i Varbergs tydliga målsättningar om låga skatter. Mycket arbete och stora satsningar kommer att krävas under de närmaste åren för att klara dessa mycket tuffa utmaningar och vi är beredda att leda detta arbete. Vi är samtidigt övertygade om att det kommer att krävas mer intäkter till kommunen om inte omvärldssituationen och vårt eget investeringsbehov skall slå mot vår verksamhet inom vård, skola och omsorg. Vi menar att en ny regering kommer att underlätta våra framtida utmaningar väldigt mycket. 2

118 Utmaningar i framtiden Vi har en utmaning i att klara viktiga satsningar och därigenom tillgodose kommuninnevånarnas behov av en verksamhet med hög kvalité. Barn och unga Under de senaste åren har vi sett en trend där skolan blir allt mindre likvärdig, där barn med stora behov hamnar vid sidan av och inte får det stöd de enligt vår mening skall ha rätt till och där elevresultatet bl.a. av dessa skäl sjunker. Detta menar vi är förödande och en helt felaktig utveckling. I vårt budgetförslag vill vi därför särskilt lyfta fram våra barn- och ungdomar, vår framtid. Vi har ett stort ansvar för att de, med utgångspunkt från var och ens möjligheter och förutsättningar, går ut i livet med en framtidstro och med möjlighet att få ett bra liv. Det är viktigt att det redan från början finns en väl fungerande förskola där alla barn och föräldrar känner sig trygga i den omsorg som ges. Att det finns en skola där eleverna får möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar och där alla elever går ur skolan med godkända resultat. Barn behöver en trygg och utvecklande miljö på våra fritidshem. Vi måste ta ansvar för att det finns tillräckligt med personal för att klara dessa verksamheter och därför vill vi satsa på mindre klasser i de lägre årskurserna i skolan, i våra förskolor och på våra fritidshem. Elevantalet på Peder Skrivares gymnasium har under de senaste åren minskat. Detta beror dels på att antalet elever minskat, men också på att fler friskolor etablerats. Ser vi några år framåt så vänder detta. Vår uppfattning är att det är viktigt att vi hanterar denna situation utan att det får för stora konsekvenser i skolans organisation. Nedläggning av viktiga program för framtiden är inte acceptabelt och minskning av lärarresurser måste ske med eftertanke då vi måste stå rustade när utvecklingen vänder om några år. Vi tycker att det är viktigt att satsa på gymnasiet för framtiden. I den tuffa tid som råder idag är det många barn och ungdomar som inte mår bra. Detta kan bl.a. bero på att vi har allt större barngrupper. Antalet barn och unga i Varbergs kommun som drabbas av psykisk ohälsa, har visat sig vara betydligt högre än genomsnittet. Här krävs det ett bättre förebyggande hälsoarbete, att elevhälsan fungerar och att det finns bra stödresurser för elever med särskilda behov. Detta fungerar uppenbarligen inte i Varberg idag och därför måste situationen förändras. Vi vill ge våra barn och ungdomar möjlighet till en trygg, utvecklande och aktiv fritid. Satsningar på idrott, kultur och andra fritidsaktiviteter ligger därför högt på agendan. En kulturskola som satsar framåt och ger alla intresserade barn- och ungdomar möjlighet att delta, bra och funktionella idrottsanläggningar som ger möjlighet för föreningslivet att utvecklas och väl fungerande ungdomsgårdar som ger barn och ungdomar i hela kommunen möjlighet att delta. Vi är därför väldigt glada att den borgerliga majoriteten nu har tagit till sig vår idé om en ambulerande fritidsverksamhet/ungdomsgårdar på landsbygden som vi har haft i vårt budgetförslag sedan Tyvärr hamnar en del ungdomar någon gång under sin uppväxt snett i livet. Tonåren är tuffa för många när de skall gå ut i en värld med många krav och lockelser. Då behöver det finnas vuxna människor som ser, lyssnar och kommer med goda råd eller som reagerar när föräldrarna inte räcker till. Polisen och nattvandrarna gör ett stort förebyggande arbete redan idag, men vår uppfattning är att detta inte räcker utan att kommunen måste ta ett större ansvar för ett 3

119 förebyggande arbete där fler professionella vuxna finns bland våra unga under de tider då föräldrar och skola inte gör det. Därför föreslår vi att kommunen startat upp ett arbete där fältassistenter finns på stan och i ungdomskretsar när det behövs. Redan i grundskolan är det viktigt att eleverna får knyta kontakt med arbetslivet. Trots detta har Prao för grundskolan helt försvunnit. Grundskolan måste tydligt satsa på nya vägar att ge alla elever kontakt med arbetslivet och helst vill vi se någon typ av utvecklad Prao-verksamhet under de sista åren i grundskolan. Under gymnasietiden borde våra ungdomar få möjlighet att pröva på arbetslivet. Arbetslivserfarenhet i unga åldrar ger betydligt större möjligheter för var och en att hitta jobb när de sedan skall gå ut på arbetsmarknaden. Vår uppfattning är att alla ungdomar någon gång under gymnasietiden skall få möjlighet till ett sommarjobb. Helst vill vi att de får ett längre sommarjobb både efter första och andra året på gymnasiet. De ungdomar som inte har föräldrar med rätt kontakter eller förutsättningar att fixa jobbet själva måste få ett stöd i detta. Kommunen tar idag ett visst ansvar, men tyvärr står fortfarande många utan sommarjobb. Vi menar att kommunen måste ta ett större ansvar. När våra ungdomar går ur skolan skall de ges möjlighet att gå vidare i livet. Om det inte finns jobb skall den unge ges möjlighet att gå vidare ändå. Det kan handla om fortsatt utbildning, om bra och utvecklande praktikplatser eller om andra aktiviteter som innebär att den unge inte fastnar i arbetslöshet. Även här har kommunen ett stort ansvar. Våra äldre och funktionshindrade Det är en stor tryggheten att veta att när man har behov finns möjligheten till ett varmt och bra omhändertagande när man känner att kraft och ork börjar minska. Då måste det finnas tid till omtanke och till att sitta ner en stund med den enskilde. Detta fungerar inte idag. Vår fantastiska personal i äldreomsorgen har mycket sällan tid att sitta ner och trösta eller bara prata en stund med den äldre. Det finns ingen tid att fixa något som inte fungerar eller hjälpa till med något som den äldre själv känner ett behov av att det skall göras. Tidsstyrningen är tvärtom så tuff att när något händer tvingas personalen ta tid från nästa omsorgstagare eller helt enkelt lämna den person som just då har behovet. Detta är inte acceptabelt. Det behövs en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Många har ett stort behov av att inom rimlig tid få ett tryggt boende där det finns bra möjligheter att få kontakt med andra. Detta fungerar inte heller idag trots att det ofta påstås att det inte finns några köer. Vi vill se till att fokus läggs på att lösa denna problematik. Bostäder För oss Socialdemokrater är bostadsfrågan mycket högt prioriterad. Vår uppfattning är att en bostad i grund och botten skall vara en rättighet för varje kommuninnevånare. Unga skall inte tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar tills de närmar sig 30 år. Personer som genomgår en skilsmässa skall inte behöva flytta hem till föräldrar, syskon eller vänner under långa tider. Äldre skall kunna hitta ett tryggt boende när de känner att de behöver det. Att det överhuvudtaget finns personer som är hemlösa är helt oacceptabelt. Med de köer vi har idag är det tyvärr helt omöjligt att ge människor i dessa situationer en värdig boendesituation. För att förändra detta behövs en ny bostadpolitik på riksplanet, men kommunen har samtidigt ett stort ansvar att ge bästa förutsättningar för en lokalt fungerande bostadsmarknad. Detta gäller inte minst att hitta nya sätt att bygga mindre bostäder med lägre hyror där t.ex. ungdomar har möjlighet att flytta in. Kommunen behöver långsiktigt köpa in mark. Vi måste dessutom ha en stark planberedskap och ett tillräckligt antal färdiga detaljplaner så att byggnation vid behov snabbt kan komma igång. Vi ska ha en bra struktur och en effektiv organisation som hanterar dessa frågor. Detaljplaner med attraktiva möjligheter att bygga hus skall finnas i alla kommundelar. Antalet hyresbostäder skall öka 4

120 i alla serviceorter. Det skall vara blandad bebyggelse med villor, bostadsrätter och hyresbostäder i våra större utbyggnadsområden. Vår uppfattning är att vi nu äntligen, efter att vi under många år lyft bostadsfrågan, ändå börjat vända utvecklingen och att kommunens arbete nu går i rätt riktning, men även om en förändring har skett går det för sakta och köerna växer fortfarande. Därför måste ett tydligt fokus ligga att snabba upp detta arbete. Slutligen vill vi poängtera att i en kommun där staden och vissa kulturmiljöer i andra kommundelar expanderar snabbt och det därmed sker en förtätning, är det viktigt att detta sker med stor hänsyn. Det handlar både om hänsyn till den kulturmiljö som många av de centralt belägna byggnaderna står för och att behålla ett hyresbestånd med lägre hyror än i nybyggnation. Miljö och hållbarhet Varberg är en attraktiv kommun att bo och vistas i. Det är därför viktigt att vi jobbar hårt med frågor om hållbarhet och att vi är försiktiga och eftertänksamma när vi skall leva upp till de krav den snabba utvecklingen i kommunen kräver. I utvecklingen av kommunen måste våra stränder, vår landsbygd, vår natur och våra kulturhistoriskt viktiga platser hanteras på ett varsamt sätt. Arbetet med en ny miljöplan är därför viktigt. Vi måste här på ett mycket tydligare sätt än vad som hittills skett, lyfta in mätbara och konkreta mål för vårt miljöarbete. Det handlar om mål för förbättrad vattenkvalité och för att säkerställa vårt dricksvatten. Mål för hur vi tar vårt ansvar i kommunen som helhet för att minska vår klimatpåverkan och våra fossila utsläpp. Mål där vi tydligt och klart arbetar för en biologisk mångfald. Mål där vi genomför åtgärder som innebär att bostäder som utsätts för skadligt buller skall minimeras. Mål där vi tar fram tydliga riktlinjer som minskar påverkan på vår natur och kulturmiljö vid ny byggnation. Mål för en omställning mot fler miljöbilar och i synnerhet mot elbilar. Under flera år har vi lyft frågan om inköp av ekologiska varor. Vår uppfattning är att vi skall öka takten i denna utveckling och att vi skall nå målet 50 % Näringsliv Under lång tid har vi Socialdemokrater, både i budgetarbetet och via motioner, arbetat för att kommunen skall ha ett stort markinnehav och en strategi för att långsiktigt säkra att företag och verksamheter kan etableras och utvecklas. Nu är detta arbete äntligen i gång och strategiska markinköp sker löpande. Enskilda företag har ett eget ansvar att sätta sig in i och följa de regler som finns, men det skall samtidigt få bästa stöd och hjälp att hitta rätt och att göra rätt. Kommunens service och bemötande till våra företag, inte minst våra mindre företag, skall vara effektivt, smidigt och professionellt. Servicen till företagen skall samordnas och så långt som möjligt skall det finnas en ingång till kommunen. Möjligheten att nå kommunen och att t.ex. kunna genomföra olika anmälningar och ansökningar via e-tjänster skall utvecklas. Marknad Varbergs roll att vara kommunens förlängda arm ut mot våra företag, ge god service och att lotsa företagen rätt skall utvecklas. Det nu pågående arbetet där kommunen skapar ett gemensamt bolag med Marknad Varberg ger oss stora förutsättningar att göra detta. Näringslivet har, liksom kommunen, ett stort ansvar i att ge våra ungdomar möjlighet att utvecklas och förutsättningar att gå vidare i livet. Genom ett gemensamt arbete mellan kommunen och näringslivet när det gäller sommarjobb, en utvecklad praoverksamhet, praktikplatser och deltagande i skolornas arbetslivskontakter kan vi skapa mycket bättre förutsättningar för våra unga. Arbetsmarknad Situationen för många svenska företag har varit tuff under det senaste året. Det handlar både om att en del företag tvingats dra ner sin verksamhet pga minskad efterfrågan, men även om att företag som vill och kan utvecklas inte hittar rätt kompetens, trots en hög arbetslöshet. Situationen 5

121 med en inlåsning i höga arbetslöshetssiffror är ett resultat av detta. I september månad 2013 var närmare personer arbetslösa i Varberg. Av dessa var nästan 25 % eller drygt 350 personer mellan 18 och 25 år. Det som oroar är att ungdomsarbetslösheten ligger kvar på höga nivåer år efter år. Sedan regeringen tillträdde 2006 har vi en mer än dubbelt så hög arbetslöshet och detta måste brytas. Våra unga får inte fastna i arbetslösheten. Våra vuxna arbetslösa skall inte hamna i inlåsta åtgärder som Fas 3. Vi Socialdemokrater sätter därför målet att vi skall ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 och föreslår en mängd satsningar. Även i Varberg vill vi genomföra tydliga satsningar för att minska arbetslösheten bland unga. Vår uppfattning är att alla unga som blir arbetslösa direkt skall få ett kvalitativt stöd och uppbackning av arbetsförmedlingen och absolut senast efter 90 dagar erbjudas ett arbete, en utbildning eller en praktikplats. Eftersom arbetsförmedlingen idag inte har någon möjligheter att genomföra några åtgärdet förrän efter 90 dagar, anser vi att kommunen under nästa år måste ta ett större ansvar. Försörjningsstödet Sedan två år tillbaka ingår försörjningsstödet direkt under Socialnämndens budget. Förändringen genomfördes för att socialnämnden skulle kunna bli mer effektiva i sitt arbete med att minska försörjningsstödet. Under innevarande år har vi inte sett något resultat av detta i form av minskat försörjningsstöd, utan tvärtom så har det ökat. Vi anser att krafttag för att minska försörjningsstödet, framförallt bland våra ungdomar måste genomföras och att det skall ske genom åtgärder som leder till jobb eller utbildning. Därför vill vi satsa kraftigt på åtgärder för att klara detta och vi vill delvis finansiera det genom att minska kostnaden för försörjningsstöd. 6

122 Vi föreslår följande satsningar Barn- och utbildningsnämnden: Vi ser att det blir allt svårare att genomföra en pedagogisk verksamhet inom våra förskolor. Antalet barn per anställd och barngruppernas storlek har ökat under lång tid. Med de resurser som finns idag finns inga möjligheter för Barn och utbildningsnämnden att bryta denna utveckling. Därför behövs en ökad bemanning som innebär minskade barngrupper, förbättra den pedagogiska verksamheten och ge ökad trygghet för våra barn. En allt större andel av både de yngre och de äldre barnen använder fritids samtidigt som vistelsetiden har ökat. Trots det har mycket små medel avsatts under de år fritidsverksamheten utökats och antalet barn per anställd har ökat under många år och så också gruppernas storlek. Samtidigt är många av de lokaler som används av fritids väldigt trånga och därmed är det mycket svåra att genomföra en bra verksamhet. Även inom grundskolan och då framförallt i de yngre åldrarna ser vi dessa problem och vi har under lång tid haft en lägre lärartäthet än genomsnittet i riket. I den Socialdemokratiska budgetmotionen i riksdagen föreslås satsningar för att minska antalet barn i skolklasserna i de lägre åldrarna. Vi vill göra liknade förstärkningar inom förskola och fritids. Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att påbörja en förstärkning av personalsituationen och en minskning av barngrupperna på våra fritidshem och förskolor. Antalet barn och unga i Varbergs kommun som drabbas av psykisk ohälsa är betydligt högre än i genomsnittet. Här krävs det ett bättre förebyggande arbete och bättre stödresurser för elever med särskilda behov. Vi vill utöka ramen med tkr Socialnämnden: Socialnämnden har ansvaret för att det är en hög kvalité i äldre- och handikappomsorgen. Detta innefattar att det finns tid till omsorg och inte bara de allra nödvändigaste åtgärderna. Då måste det finnas tid till omtanke och till att sitta ner en stund med den enskilde. Detta fungerar inte idag. Vår fantastiska personal i äldreomsorgen har mycket sällan tid att sitta ner och trösta eller prata en stund eller att hjälpa till med något som den äldre känner ett behov av skall göras. Tidsstyrningen är så tuff att när något händer tvingas personalen ta tid från nästa omsorgstagare eller helt enkelt lämna den person som just då har behovet. Detta är inte acceptabelt. Det behövs en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Vi föreslår att ramen utökas med tkr som ett första steg för att ge våra äldre mer tid till omsorg. Socialnämnden har ansvaret för de insatser som måste göras för att minska konsekvenserna av arbetslösheten och då i synnerhet ungdomsarbetslösheten. De centrala insatserna för att se till att arbetslösheten minskar är långt ifrån är tillräckliga. För oss Socialdemokrater är det därför viktigt att kommunen verkligen tar sitt ansvar. Ett av våra viktigaste uppdrag är att minimera ungdomsarbetslösheten och att ge ungdomar möjlighet att drömma om en framtid. Vi måste bryta inlåsningen i arbetslöshet. Vi vill utöka ramen för satsningar inom detta område med tkr och på så vis ge våra unga och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden bättre förutsättningar till jobb. Vi finansierar delvis detta genom att minska försörjningsstödet med tkr. Ett av skälen till att många unga har svårt att få ett arbete när de går ut gymnasiet är att de helt saknar arbetslivserfarenhet. Här måste vi bli bättre på att ge våra unga dessa förutsättningar. Idag ges 7

123 drygt hundra ungdomar, som inte lyckats hitta ett sommarjobb på något företag, möjlighet att sommarjobba under några veckor i kommunen. Samtidigt söker närmare 300 ungdomar sommarjobb genom kommunen. Även om en del av dessa hittar andra jobb är det många som står utan. Vår uppfattning är att alla ungdomar någon gång under gymnasietiden skall få möjlighet till ett sommarjobb. På sikt vill vi se att denna möjlighet ges efter både första och andra året på gymnasiet. I detta ligger också att både skolan och socialförvaltningen mycket aktivt skall arbeta för att sprida kunskap till eleverna om hur viktigt det är att via ett sommarjobb få en arbetsliverfarenhet. Här kan vi ge våra unga möjligheter att pröva på ett arbete inom förskolan och omsorgen för att den vägen öka intresset för dessa utbildningar, eller inom gata park för att få bättre städning och skötsel av våra grönområden, gator och vägar. Vi vill utöka ramen till socialnämnden med tkr (motsvarar ca 200 nya sommarjobb) för att kraftigt utöka möjligheten för fler unga att få möjlighet till ett sommarjobb. Behovet av stöd för att i förebyggande syfte undvika att våra unga hamnar snett sker bäst genom att det finns fler vuxna i de miljöer där unga befinner sig, inte minst på kvällar och helger. Det finns ett behov av vuxna som har utbildning och en profession inom detta område. Under många år har vi lyft fram denna fråga och vi hoppas och tror att det till slut ändå skall genomföras för våra ungas skull. Vi vill utöka ramen till socialnämnden med tkr för att anställa fältassistenter. Problemet med att vi i Varberg har en stor grupp människor som är helt hemlösa har ingen lösning. Långdragna processer där försök till lösningar gjorts har lagts ner och sedan händer ingenting. Det är enligt vår mening helt oacceptabelt att någon skall var hemlös i ett modernt samhälle. Därför måste frågan lösas snarast. För att långsiktigt lösa frågan vill vi sätta till en projektanställning som får i uppgift att ta fram konkreta lösningar. Vi vill utöka ramen med 500 tkr för att avskaffa hemlösheten Kultur- och fritidsnämnden: Inom idrotts- och fritidsområdet står vi inför stora satsningar i framtiden. Detta gäller framförallt i nya anläggningar. En ny fridrottshall bör enligt vår mening samordnas med den nya skolan i Trönninge och den måste därför projekteras under 2014 för att kunna stå färdig under En ny simanläggning med placering på Håsten eller vid Simstadion och en upprustning av Simstadion måste också komma igång under nästa år för att kunna färdigställas under nästa mandatperiod. Här har vi tidigare lyft fram att möjligheten att bygga en 50-metersbassäng är viktig att pröva. Många föreningar har problem att hitta ledare för alla de barn och ungdomar som vill delta i olika aktiviteter. Vi vill därför starta ett arbete för att tillsammans med idrottsföreningarna säkerställa att det finns rätt förutsättningar för våra dessa att få tag på ledare och att kunna bedriva en bra verksamhet. Under socialnämndens anslag vill vi satsa tkr till sommarjobb. Vi vill pröva möjligheten att en del av dessa jobb skapas inom kulturområdet. Möjligheten att få en plats på kulturskolan är tyvärr begränsad. Köerna är idag långa inom vissa områden och nämnden har begränsade möjligheter att prioritera de områden som ger bäst effekt när det gäller att minska köerna. Här bör nämnden även titta på möjligheten att sprida kulturskolans arbete till alla kommundelar. Vi föreslår att ramen utökas med 1000 tkr för en ökad bemanning motsvarande två extra tjänster på kulturskolan. 8

124 Satsningar på förebyggande friskvård för kommunens personal: Under flera års tid har kommunen fått minskade och återbetalade premier från AFA. Dessa premier beror på att utbetalningarna från avtalssjukförsäkringen minskat och därmed har AFA byggt upp ett kapital som inte används. Dessa pengar återgår därför till de arbetsgivare som betalt in premierna. Totalt har hittills minst 100 miljoner kronor betalats tillbaka till Varbergs kommun. AFA:s styrelse har gett AFA i uppdrag att utreda möjligheten att även betala ut den premie som betalades in under För Varbergs del skulle detta motsvara 21 miljoner kronor som då kommer att betalas ut under Vi bedömer det som mycket sannolikt att denna premie kommer att utbetalas. Vi ser nu att de korta sjukskrivningarna återigen börjar öka. Framförallt gäller detta yngre kvinnor. Risken är stor att ökningen kommer att spridas till andra, då belastningen på många grupper, framförallt inom vård och omsorg har ökat alltmer under flera år. Vår uppfattning är att vi därför snarast måste genomföra insatser som minskar denna utveckling. När vi år efter år får tillbaka pengar från AFA är det därför rimligt att vi använder del av dessa pengar för att i förebyggande syfte hålla nere denna ökning. Vi föreslår att tkr av 2014 års beräknade premieåterföring från AFA används till ett förebyggande friskvårdsarbete för kommunens personal. 9

125 Förändringar i resultaträkningen Vårt budgetförslag innebär en ökad satsning i våra verksamheter i förhållande till den borgerliga alliansen på 25,5 miljoner kronor. Främst satsar vi på ökad bemanning och minskad arbetslöshet. Finansiering och satsningar Finansiering: Minskad avsättning till Kommunstyrelsens oförutsedda Justering av semesterlöneskuld till lönenivåökning Borttagande av vårdnadsbidrag Kostnadsuppräkning mot OPI (omsorgsprisindex), tas ur fond Överföring av medel som inte nyttjats under 2013 för Psynk, tas ur fond Minskning av försörjningsstödet Del av beräknad återbetalning AFA-premier under år 2014 Minskning av budgeterat resultat S:a tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Satsningar: Mindre grupper i förskolan och på fritidshemmen Barn i behov av särskilt stöd (varav tkr även finns i majoritetens budget) Arbetsmarknadssatsning (varav tkr även finns i majoritetens prioritering) Fler sommarjobb (c:a 200 stycken) Ge våra äldre mer tid för omsorg Fältassistenter Projektanställning för att långsiktigt minska hemlösheten Satsning på förebyggande friskvård för personal Ökad bemanning kulturskolan (varav 470 tkr även finns i majoritetens prioritering) S:a tkr tkr ( tkr) tkr ( tkr) tkr tkr tkr 500 tkr tkr tkr (-470 tkr) tkr 10

126 Driftsbudget Driftsbudget (tkr) Budget 2013 Rambeslut 2014 (nov.2012) Budgetförslag 2014 (S) Budgetförslag 2014 (Borgerligt) Ram 2015 Plan 2016 Kf, valnämnd, revision och överförmyndare Kommunstyrelsen Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas ramar Externa poster Kommungemensamma kostnader Bidrag Räddningstjänsten Väst Pensionskostnader utbetalningar Semesterskuldsuppräkning Avskrivningar Avkastning /upplösning extra pensionsavsättning Del av förväntad återbetalning premier från AFA Interna poster Interna kapitalkostnader Justering interna poster Kommunstyrelsens ofördelade varav satsningar på förebyggande personalhälsovård varav Löneökningar varav Driftkostnader nya investeringar/exploateringar varav Avskrivningar o ränta nya investeringar varav Kommunstyrelsen oförutsedda Omfördelning/effektivisering 1% Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat

127 Politiska prioriteringar Fördelning enligt politiska prioriteringar 2014 (tkr) Kommunfullmäktige, kommunens revisorer, valnämnd och överförmyndare Demokratiprojekt i samband med 150 års jubileum Middag avslut mandatperiod Utbildning till förtroendevalda ny mandatperiod Omvärldsbevakning Revisionen Extramedel för val två 2014 (utöver tidigare tillförda medel om 1000 tkr) Utbildning röstmottagare Kommunstyrelsen Beslutsstöd E-tjänster GIS uppdatering av Geografisk informations system Justering av felberäknad löneökning -700 Kommungemensamt Kompensation för hyresbortfall Kommunikation och delaktighet 800 Minskade medel för KS oförutsedda kostnader Justering av semesterskuldsuppräkning till löneökningsnivå Satsning förebyggande friskvård för kommunens personal Hamn o Gatunnämnd Värna gröna värden och skapa en bättre trafikmiljö 700 Planeringsunderlag för hållbar tillväxt och god samhällsekonomi Varberg växer och trycket ökar 300 Ett attraktivare centrum Barn- och utbildningsnämnd Ökade kunskapsresultat Ökad anställningsbarhet för elever Högre löner ger bättre status och elever mer kunskap Barn och elever med behov av särskilt stöd Läs- och matematiksatsning återföring medel efter utvärdering Bättre mat på skolor och boenden Mindre grupper i förskolan och på fritidshemmen Vårdnadsbidrag

128 Forts. fördelning enligt politiska prioriteringar 2014 (tkr) Socialnämnd Öka tryggheten i omsorgen (omsorgsprisindex (OPI) 3000 tkr år 2014 tas ur fond) Barn och unga får den hjälp de behöver, när de behöver det (medel som inte nyttjats i Psynk-projektet under 2013, 2000 tkr år 2014 tas ur fond) Fler unga i arbete Minskning av försörjningsstöd Fler sommarjobb (cirka 200 stycken) Ökad bemanning i äldreomsorgen Projektanställning mot hemlösheten 500 Fältassistenter Bättre mat på skolor och boenden Kultur- och fritidsnämnd E-böcker till biblioteken 350 Förstärkning av bemanning kulturskolan Mobil ungdomsverksamhet på landsbygden 750 Friskvård i simhallarna 450 Värna föreningslivet i Karl-Gustav Servicenämnd Måltidskoncept 450 Neddragning Fordon-logistik Bättre mat på skolor och boenden (medel till socialnämnd och barn-och utbildningsnämnd) Tomställda lokaler 581 Summa prioriteringar varav medel från omfördelning 1% varav del av beräknad återbetalning AFA Påverkan resultat Tillfört enligt finansieringsprincipen Socialnämnd Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Barn- och utbildningsnämnd Förstärkning av gymnasieskolan Utökad tid matematikundervisning Summa finansieringsprincip

129 Vi föreslår fullmäktige besluta Att godkänna Socialdemokraternas förslag till resultatbudget för 2014, ram 2015 samt plan 2016 enligt bilaga I övrigt yrkar vi bifall till det framarbetade budgetförslaget 14