Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

Transkript

1 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum A 1, kl Beslutande Ersättare ej tjänstgörande Ann-Charlotte Stenkil (M) Peter Sjöholm (M) Micael Åkesson (M) Sven Andersson (M) Harald Lagerstedt (C) Marianne Nord-Lyngdorf (FP) Lilith Svensson (KD) Jana Nilsson (S) Ewa Klang (S) Inger Karlsson (S) Ulla Svenson (S) Jeanette Qvist (S) Stefan Edlund (MP) Ulrika Ericsson (M) Christofer Bergenblock (C) Stefan Stenberg (C) Turid Ravlo-Svensson (S) Göran Stark (S) Bahman Mirtorabi (V) Övriga deltagare Malin Bellman, projektledare, Varberg calling for peace, 212 Petra Bäckman, Sweco, 199 Emelie Göransson, projektsamordnare, 199 Kristina Hylander, utvecklingsledare, 212 Christina Josefsson, kultur- och fritidschef, 212 Anna Karlsson, ekonom, Jon Liinason, projektledare, Varberg calling for peace, 212 Hellen Smitterberg, projektledare, Varberg calling for peace, 212 Annbritt Ulfgren, kommundirektör Sofie Werdin, kommunsekreterare Ann-Louice Östlund, budgetstrateg, Utses att justera Harald Lagerstedt (C) och Inger Karlsson (S) Sekreterare Sofie Werdin Paragraf Ordförande Ann-Charlotte Stenkil Justerande Harald Lagerstedt Inger Karlsson

2 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen BEVIS/ANSLAG Justering har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 28 oktober 2014 Datum för anslags uppsättande 11 november 2014 Förvaringsplats för protokoll Kommunkansliet Engelbrektsgatan 15 Datum för anslags nedtagande 4 december 2014 Underskrift Sofie Werdin Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

3 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 199 Dnr KS 2014/0276 Information om rapport för medborgardialog om stadsutvecklingsprojektet Samhällsutvecklingskontoret och Sweco presenterar rapport om stadsutvecklingsprojektet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

4 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 200 Dnr KS 2014/0510 Byggnadsnämndens taxa 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa plan- och bygglovstaxa 2015 inklusive kart- och mättaxa. Beskrivning av ärendet Byggnadsnämnden har den 16 oktober 2014, 395, lämnat förslag på byggnadsnämndens taxa för Byggnadsnämnden föreslår oförändrad tidsersättning och mindre justeringar av befintlig taxekonstruktion samt att justeringsfaktorn ändras från 0,8 till 0,9, att en taxa införs för anmälan av bygglovsbefriade åtgärder samt en prissänkning med 25 % för ny- eller tillbyggnad av större oisolerade lagerbyggnader, lagertält och större växthus. Den höjda justeringsfaktorn från 0,8 till 0,9 innebär att vissa åtgärder blir drygt 10 % dyrare. Andra ändringar i taxan innebär dock lägre avgifter. Taxekonstruktion för plan- och bygglovstaxor håller på att utarbetas av Sveriges kommuner och landsting. Den nya taxekonstruktionen kommer inte att vara färdig till årsskiftet 2014/15. Förslaget innehåller bara mindre justeringar av befintlig taxekonstruktion och har oförändrat timpris. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 20 oktober 2014 föreslagit att fastställa plan- och bygglovstaxa 2015 inklusive kart- och mättaxa. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 20 oktober 2014, 378. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

5 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 201 Dnr KS 2014/0458 Nya gatu- och kvarternamn i Träslöv Beslut Kommunstyrelsen beslutar att till nya gatunamn fastställa Arboretumgatan, Silverlindsgatan, Pärlrönnsgatan, Duvträdsgatan och Mispelgatan till nya kvartersnamn fastställa kvarteret Snödroppsträdet, Trumpetträdet, Konvaljträdet, Tulpanträdet, Mispeln, Korkträdet, Duvträdet, Kejsarträdet, Guldalmen, Kopparlönnen, Ambraträdet och Brakveden. Beskrivning av ärendet Med anledning av upprättande av ny detaljplan över Träslöv 30:1 med flera fastigheter, Arboretum, krävs fem nya gatu- och tolv nya kvartersnamn. Yttrande Stadsbyggnadskontoret har i tjänsteutlåtande den 15 september 2014 föreslagit att till nya gatunamn fastställa Arboretumgatan, Silverlindsgatan, Pärlrönnsgatan, Duvträdsgatan och Mispelgatan till nya kvartersnamn fastställa kvarteret Snödroppsträdet, Trumpetträdet, Konvaljträdet, Tulpanträdet, Mispeln, Korkträdet, Duvträdet, Kejsarträdet, Guldalmen, Kopparlönnen, Ambraträdet och Brakveden. Stadsbyggnadskontoret har tagit hjälp av Träslövs trädgård för att ta fram namn som finns eller har funnits i Träslövs arboretum. Eftersom Vallinsvägen kommer att delas av genomfarten till det nya området kommer norra delen av denna väg så småningom att namnändras. Vårt förslag är att Prästakullevägen förlängs och ersätter norra delen av Vallinsvägen. Samråd har skett med hembygdsföreningen Träslövs hembygdsförening. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet den 27 augusti 2014, 105, och beslutat tillstyrka namnförslaget. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 30 september 2014, 340. Protokollsutdrag: Stadsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsnämnden Träslövs hembygdsförening Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

6 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 202 Dnr KS 2013/0503 Namn på ny stadsdel i Varberg Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Västerport som namn på ny stadsdel i Varberg. Beskrivning av ärendet Som en del av medborgardialogen kring stadsutvecklingsprojektet har en namntävling genomförts för att få fram ett namn på den nya stadsdel som växer fram när industrihamnen flyttar och järnvägsspåren dras ner i tunnel. Medborgare kunde skicka in namnförslag från den 20 maj till den 31 juli. Av inkomna förslag valdes fem ut av en beredningsgrupp, som bestod av representanter från stadsbyggnadskontoret, hamn- och gatuförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, Marknad Varberg, Gamla Varberg samt samhällsutvecklingskontoret. Av de fem förslagen valde arbetsutskottet ut tre som medborgarna mellan den 23 augusti och 30 september har röstat på. Det förslag som fick flest röster var Västerport. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 2 oktober 2014 föreslagit att anta Västerport som namn på ny stadsdel i Varberg. Blanka strand fick 391 röster, Fare strand 159 röster och Västerport 606 röster. De tre namn som arbetsutskottet valde ut var Västerport, Blanka strand och Fare strand. Motiveringen till Västerport är att namnet antyder att platsen är porten mot väster. Det finns också kopplingar till engelskans port, som betyder hamn, port eller öppning. Motiveringen till Blanka strand är att namnet har en historisk koppling då Drottning Blanka vistades i Varberg på 1300-talet och namnet är etablerat genom Drottnings Blankas plats. Motiveringen till Fare strand är att Farehamnen är namnet på den nya hamnen som byggs. Norr om Getterön ligger Farehammarsviken. Det fanns också en farled in till Ny-Varberg som kallades Farehamn. Namnet Fare är etablerat i Varberg. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 363. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

7 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 203 Dnr KS 2014/0188 Förstudie - ny- och ombyggnad av Lindvallen i Tofta Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att genomföra förstudie för ny- och ombyggnation av omklädningsbyggnad samt fotbollsplaner vid Lindvallen i Tofta för genomförande av förstudien avsätta 200 tkr som hanteras enligt gällande investeringsprocess. Beskrivning av ärendet Lindvallen i Tofta är en fotbollsanläggning ägd av kommunen. Idag föreligger behov av upprustning och komplettering av utrustning och byggnader på grund av att anläggningen är gammal och sliten. Föreningen Tofta GIF har sin hemvist vid anläggningen vilket regleras via ett skötselavtal. Tofta GIF är en aktiv förening som får fler medlemmar. Upptagningsområdet för medlemmar har blivit större och föreningen har inte möjlighet att växa om inte anläggningen rustas upp. Kultur- och fritidsnämnden har den 19 mars 2014, 35, beslutat att hemställa hos kommunstyrelsen att ge planeringskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie inklusive specificerad kostnadskalkyl när det gäller ny- och ombyggnad av Lindvallen. Kultur- och fritidsnämnden har den 27 augusti 2014, 102, beslutat att godkänna en förstudiekostnad på 200 tkr avseende om- och tillbyggnad av Lindvallen samt att kostnaden belastar kultur- och fritidsnämndens resultatreserv om projektet inte genomförs. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 15 september 2014 föreslagit att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att genomföra förstudie för ny- och ombyggnation av omklädningsbyggnad samt fotbollsplaner vid Lindvallen i Tofta för genomförande av förstudien avsätta 200 tkr som hanteras enligt gällande investeringsprocess. Åtgärdsval har gjorts tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen, Tofta GIF, Varbergs Fastighets AB och samhällsutvecklingskontoret. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

8 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Samhällsutvecklingskontoret bedömer att förstudien är en förutsättning för att kunna möta kultur- och fritidsförvaltningens behov av en väl fungerande anläggning. Samhällsutvecklingskontoret ser positivt på dessa insatser då de harmoniserar med uppdraget att utveckla redan befintliga anläggningar. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 oktober 2014, 347. Protokollsutdrag: Samhällsutvecklingskontoret Tofta GIF Kultur- och fritidsnämnden Varbergs Fastighets AB Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

9 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 204 Dnr KS 2014/0447 Markförvärv, del av Hjörne 1:25 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till köpeavtal varigenom Varbergs kommun förvärvar cirka 40,2 hektar av fastigheten Hjörne 1:25 för kronor, motsvarande cirka 20 kronor/m 2 kostnaden för förvärvet ska belasta investeringskonto 31220, markförvärv. Beskrivning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 17 september 2014 lämnat förslag till köpeavtal gällande del av fastigheten Hjörne 1:25. Förvärvet omfattar två områden om cirka 22,1 hektar respektive cirka 18,1 hektar. Köpeskillingen föreslås uppgå till kronor, vilket motsvarar cirka 20 kronor/m 2. Kostnaden för förvärvet ska belasta investeringskonto 31220, markförvärv. Det västra området angränsar till en yta som pekats ut i översiktplan för verksamhetsområde. Området utgörs i huvudsak av barrskog. Marken består till större delen av berg, men även av torv och lera. Inom området finns även en vattenyta som omfattas av strandskydd, vilket berör en yta om cirka 4 hektar. Det östra området består uteslutande av berg. Skogen i området avverkades för ett par år sedan. I bebyggelsestrategi för Varbergs kommun anges som planeringsprinciper att kommunen ska sträva efter att ha ett stort markinnehav för att på så sätt kunna styra att kommunen utvecklas i enlighet med beslutade mål och att kommunen aktivt och strategiskt ska förvärva mark. Samhällsutvecklingskontoret bedömer att förvärvet är lämpligt för att förstärka tillgången till mark i strategiska lägen. Båda områdena ligger utmed väg 850, strategiskt nära trafikplats Värö och sannolikheten att områdena på sikt kan omvandlas och förädlas till, till exempel mark för verksamheter bedöms som hög. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 oktober 2014, 344. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

10 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 205 Dnr KS 2014/0467 Markförvärv, fastigheten Träslöv 18:26 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat förslag till köpeavtal som innebär att kommunen förvärvar cirka m 2 av fastigheten Träslöv 18:26 för kronor, vilket är en köpeskilling om 110 kronor per m 2 kostnaden för fastighetsförvärvet ska belasta investeringskonto , markförvärv. Förslag till beslut på sammanträdet Harald Lagerstedt (C) med instämmande av Stefan Edlund (MP) föreslår avslag på arbetsutskottets förslag. Jana Nilsson (S) med instämmande av Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 22 september 2014 lämnat förslag till köpeavtal som innebär att kommunen förvärvar cirka m 2 av fastigheten Träslöv 18:26 för en köpeskilling om 110 kronor/m 2. Kostnaden för fastighetsförvärvet ska belasta investeringskonto , markförvärv. Förvärvet består av två delområden belägna söder om Österleden, Breared och väster och öster om nuvarande västkustbanan. Enligt kommunens översiktsplan är de berörda områdena belägna inom område för föreslagen blandad bebyggelse. Avsikten med förvärvet är att trygga samt möjliggöra fortsatt utveckling av Breared och Jonstaka i enlighet med översiktsplanens riktlinjer. Förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen erfordras för att kunna genomföra det föreslagna markförvärvet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 oktober 2014, 345. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

11 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 206 Dnr KS 2013/0288 Köpeavtal och nyttjanderättsavtal - fastigheterna Värö- Backa 8:2, 8:45 med flera i Limabacka Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat köpeavtal för fastigheterna Värö-Backa 8:45, 8:46, 8:47, 8:48 och del av Värö-Backa 8:2 med AGB Värö Bostads AB godkänna upprättat nyttjanderättsavtal mellan AGB Värö Bostads AB och Varbergs kommun för fastigheterna Värö-Backa 8:45-48, 8:50-57 och område av Värö-Backa 8:2. förlänga gällande markanvisningsavtal till 30 juni Beskrivning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 2 oktober 2014 lämnat förslag till köpeavtal och nyttjanderättsavtal med AGB Värö Bostads AB för fastigheterna Värö-Backa 8:2, 8:45 med flera i Limabacka. Bolaget har kontaktat kommunen med önskan om att köpa fastigheterna för byggnation av flerbostadshus. Kommunfullmäktige har den 17 december 2013, 156, beslutat godkänna upprättat markanvisningsavtal, samt kommit överens med bolaget om att ändra detaljplanen för området och sälja fastigheterna till det pris som värderingen visat. Förslag till ny detaljplan har varit på samråd och är nu inför antagande i byggnadsnämnden den 16 oktober 2014, 396. Försäljningen av området kommer att ske i tre etapper där upprättat köpeavtal gäller för första delen. Ett nyttjanderättsavtal har upprättats för att tillåta AGB Värö Bostads AB rätten till området för förberedande åtgärder för byggnationen. Försäljningen av området och därmed utbyggnaden av hyresbostäder är en positiv utveckling för Limabacka och stämmer väl överens med kommunens riktlinjer om förtätning i serviceorter. Samhällsutvecklingskontoret ser positivt på försäljningen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 361. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

12 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 207 Dnr KS 2014/0279 Arrendekontrakt, Olsegårdens ridklubb Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat förslag till arrendekontrakt, varigenom Varbergs kommun arrenderar ut del av fastigheten Tvååker 12:66 till Olsegårdens ridklubb för en period om 10 år. Beskrivning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret har med tjänsteutlåtande den 25 september 2014 lämnat förslag till nytt arrendekontrakt för Olsegårdens ridklubb avseende ytor som tidigare utarrenderats för betesändamål. Området har betydelse för ridklubbens verksamhet och i skrivelse till kommunen beskriver klubben investeringar och förändringar som måste genomföras för att använda marken på ett ändamålsenligt sätt. Förslaget till arrendekontrakt innehåller villkor om en arrendetid om 10 år med start 1 november 2014 till och med 31 oktober Uppsägningstiden för båda parter är 6 månader med en automatisk förlängning om 1 år i sänder. Arrendeavgift utgår med kronor år jämte index med basår/bastal, januari Arrendet är ett lägenhetsarrende där arrendatorn inte medges uppföra någon byggnad och inte har något besittningsskydd. Arrendatorn får genom arrendekontraktet även rådighet över den vall som anlagts av kultur och fritidsförvaltningen mellan fotbollsplan och ridklubbens arrendeområde. Ridklubben upplever, trots anlagd vall, störningar från fotbollsplanen vilket klubben anser äventyrar säkerheten för medlemmar och besökande tävlingsekipage. Frågan om ytterligare åtgärder har diskuterats med kultur och fritidsförvaltningen. Förvaltningen har meddelat att det inte finns ekonomiskt utrymme att göra fler åtgärder vid vallen. Ridklubben har därför föreslagit att de själva kan plantera buskar på krönet av vallen och sedan sköta området om de kan få nyttja marken kostnadsfritt. Samhällsutvecklingskontoret ställer sig positivt till att teckna ett nytt kontrakt för Olsegårdens ridklubb. Det nuvarande kontraktet har löpt på under många år, varför villkoren behöver uppdateras och ändamålet ändras att överensstämma med den verksamhet som bedrivs inom området. Samhällsutvecklingskontoret har erfarit att riksidrottsförbundet kräver ett nyttjanderättsavtal som säkrar markåtkomsten under minst tio års tid för att bevilja sökande föreningar bidrag. Med anledning av detta villkor är det Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

13 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen kontorets åsikt att kommunen i möjligaste mån skall tillmötesgå idrottsföreningarnas behov av längre arrendetid. Samhällsutvecklingskontoret anser att ridklubbens initiativ att själva bekosta, plantera och sköta vallen som positivt och lösningsorienterat. Med anledning av de kostnader och arbete som föreningen är villiga att själva ta för att lösa problematiken, föreslår samhällsutvecklingskontoret att det inte bör utgå någon avgift för området där vallen är byggd. Det finns inga indikationer för ändrad markanvändning i området och inte heller berörs närliggande exploateringar av fortsatt verksamhet på platsen. Därför anser kontoret att en upplåtelsetid om 10 år är rimlig. Arrendet är beläget inom det område, som i fördjupad översiktplan för Tvååker och Södra kusten getts ändamålet idrottsområde. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 362. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

14 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 208 Dnr KS 2014/0479 Policy för informationssäkerhet i Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta policy för informationssäkerhet i Varbergs kommun, daterad den 2 oktober 2014 policyn omfattar även de som arbetar som uppdragstagare och konsulter i Varbergs kommun revidera policy för informationssäkerhet för Varbergs kommun vart tredje år. ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en strategi för genomförandet av policyn. Förslag till beslut på sammanträdet Stefan Edlund (MP) föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta en strategi för genomförandet av policyn. Beslutsordning Ordföranden ställer fråga om bifall till eller avslag på Stefan Edlunds (MP) förslag och konstaterar att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet En policy för informationssäkerhet i Varbergs kommun har tagits fram. Policyn omfattar Varbergs kommun samt de som arbetar som uppdragstagare och konsulter i kommunen. Policyn bestämmer inriktning och synsätt för arbetet med informationssäkerheten inom Varbergs kommun. Den ska användas för inriktning, planering och beslut rörande informationssäkerhet. Policyn är ett verktyg för att långsiktigt styra utvecklingen till att bli en integrerad del av övrig verksamhet och bidra till att uppnå kommunens vision och övergripande mål. En stor utmaning ligger i samhällets digitalisering, som genom att utnyttja modern teknik förenklar, effektiviserar och ökar den konkreta nyttan för medborgare, företag och anställda. Denna digitalisering ställer högre krav på informationssäkerheten då många av de tjänster och informationstillgångar som vi förlitar oss till är digitala. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

15 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 1 oktober 2014 förslagit att anta policy för informationssäkerhet i Varbergs kommun, daterad den 2 oktober policyn omfattar även de som arbetar som uppdragstagare och konsulter i Varbergs kommun revidera policy för informationssäkerhet i Varbergs kommun vart tredje år. Policyn ska ge vägledning för förvaltningarna vad gäller att utforma den lokala informationssäkerheten. Konkretiseringen av policyn sker genom framtagande, utveckling och implementering av tillämpningsanvisningar och riktlinjer för olika målgrupper; för användare, systemförvaltning och drift. Den ska även vara vägledande för beslut inom informationssäkerhetsområdet och utgår ifrån nationella och regionala råd och riktlinjer inom området. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 357. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

16 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 209 Dnr KS 2011/0895 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att under 2015 kungöra kommunfullmäktiges sammanträden i Hallands Nyheter. Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen 5 kap. 10 ska uppgift om tid och plats för kommunfullmäktiges sammanträden införas minst en vecka före sammanträdesdagen i den eller de ortstidningar som kommunfullmäktige beslutar. Kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträde i Varbergs kommun sker genom annons i Hallands Nyheter. Kungörelse införs även i Varbergs Posten men utgivningsdagen av Varbergs Posten medför att annons inte kan införas inom den tid kommunallagen föreskriver. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 26 september 2014 föreslagit att under 2015 kungöra kommunfullmäktiges sammanträden i Hallands Nyheter. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 364. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

17 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 210 Dnr KS 2013/0382 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2015 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sammanträda följande datum 2015: 27 januari, 24 februari, 31 mars, 28 april, 26 maj, 23 juni, 25 augusti, 29 september, 27 oktober, 24 november och 15 december sammanträdena äger rum i sal A1, Engelbrektsgatan 15, klockan behandla årsredovisning 31 mars och budget 27 oktober. Beskrivning av ärendet Datum, tid och lokal för kommunstyrelsens sammanträden år 2015 ska fastställas. Sammanträdena startar Vidare behandlas årsredovisningen den 31 mars och budget den 27 oktober. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 26 september 2014 lämnat förslag på datum, tid och plats för kommunstyrelsens sammanträdesdagar Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 365. Protokollsutdrag: Kommunledningskontoret Kommunikationsfunktionen Café Stadshuskällaren Växeln Serviceförvaltningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

18 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 211 Dnr KS 2013/0383 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att sammanträda följande dagar 2015: 20 januari, 24 februari, 17 mars, 21 april, 19 maj, 16 juni, 15 september, 20 oktober, 17 november och 15 december sammanträdena äger rum i kommunfullmäktige sessionssal, Drottninggatan 11, klockan 18.30, med undantag för 17 november då sammanträdet börjar klockan behandla årsredovisning 21 april och budget 17 november. Beskrivning av ärendet Datum, tid och lokal för kommunfullmäktiges sammanträden 2015 ska fastställas. Sammanträdena startar med undantag för den 17 november då sammanträdet börjar klockan Vidare behandlas årsredovisningen 21 april och budget 17 november. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 26 september 2014 lämnat förslag på datum, tid och plats för kommunfullmäktiges sammanträdesdagar Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 366. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

19 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 212 Dnr KS 2014/0208 Information om fredsåret Samhällsutvecklingskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen informerar om Varberg calling for peace som är en del i att uppmärksamma 100-års jubiléet av Fredskongressen i Rosenfredsskolan Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

20 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 213 Dnr KS 2014/0487 Ändring av bolagsordning - Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att styrelsen i Vatten och Miljö i Väst, VIVAB, ska bestå av 10 personer från och med ordinarie bolagsstämma 2015 ändra 9, första stycket, i bolagsordning för VIVAB enligt följande: styrelsen ska bestå av 10 ledamöter. Beskrivning av ärendet Det finns behov av ändring i bolagsordningen för Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB. Förslaget är att antalet ledamöter i styrelsen ändras från åtta till tio. Det innebär att första stycket i 9 i bolagsordningen revideras och ny lydelse blir att styrelsen ska bestå av 10 ledamöter. I bolagsordningen, 9, andra stycket, står det även att kommunfullmäktige i Varberg utser hälften av ledamöterna, däribland styrelsens ordförande. Kommunfullmäktige i Falkenberg utser hälften av styrelseledamöterna, däribland vice ordförande. Det betyder att Varbergs kommun utser fem ledamöter i samband med val inför ny mandatperiod mot tidigare fyra ledamöter, samt ordförande. De ledamöter som utses ska vara de som väljs som ledamöter i Varberg Vatten AB vilket är bakgrunden till att antalet ledamöter i styrelsen till VIVAB ändras. Det förenklar och förtydligar bolagens ledning och styrning. En förutsättning för beslutet är att kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun också beslutar om ändring i bolagsordningen. Yttrande Kommunledningskontoret har i tjänsteutlåtande den 8 oktober 2014 föreslagit att styrelsen i Vatten och Miljö i Väst, VIVAB, ska bestå av 10 personer från och med ordinarie bolagsstämma 2015 ändra 9, första stycket, i bolagsordning för VIVAB enligt följande: styrelsen ska bestå av 10 ledamöter. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 379. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

21 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 214 Dnr KS 2014/0445 Begäran att få ta resultatfond i anspråk för internt kvalitetsarbete Beslut Kommunstyrelsen beslutar att miljö- och hälsoskyddsnämnden får ta i anspråk 300 tkr år 2014 och 400 tkr år 2015 av nämndens resultatfond för internt kvalitetsarbete innan beslut om val av system fattas, ska förankring ske med kommunstyrelsens arbetsutskott. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har behov av ett nytt handläggar- och ärendehanteringssystem. Innan ett nytt system kan införas måste gallring, rensning och justeringsåtgärder utföras i befintliga arkiv och system. Bedömningen är att det behövs 1,5 års arbete på 75 %. Avsikten är att köpa tjänsten av serviceförvaltningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en positiv resultatfond på 2 mnkr vid ingången av 2014 och önskar använda 300 tkr 2014 och 400 tkr Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 16 september 2014 föreslagit att miljö- och hälsoskyddsnämnden får ta i anspråk 300 tkr år 2014 och 400 tkr år 2015 av nämndens resultatfond för internt kvalitetsarbete. Enligt gällande regelverk för hantering av nämndernas resultatfonder får nämnden själv besluta om fondanvändning upp till 1 % av nämndens bruttobudget. Miljö- och hälsoskyddsnämndens bruttobudget är cirka 17 mnkr/år, och 1 % motsvarar alltså cirka 170 tkr. Önskar nämnden använda mer av resultatfonden ska nämnden ansöka om detta till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 358, och kommit överens om att lägga till följande att-sats innan beslut om val av system fattas, ska förankring ske med kommunstyrelsens arbetsutskott. Protokollsutdrag: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

22 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 215 Dnr KS 2014/0473 Revidering av attestreglemente och tillämpningsanvisningar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderat attestreglemente för Varbergs kommun. Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning att fullmäktige antar attestreglemente för Varbergs kommun anta kommungemensamma tillämpningsanvisningar för Varbergs kommun. Beskrivning av ärendet Varbergs kommuns nuvarande attestreglemente antogs av kommunfullmäktige den 22 januari 2008, 15, och de kommungemensamma tillämpningsanvisningarna antogs av kommunstyrelsen den 24 juni 2008, 123. Ekonomikontoret har reviderat attestreglementet och tillämpningsanvisningarna för Varbergs kommun i syfte att göra dokumenten tydligare. Det gäller främst roller och ansvar samt att det blir anpassat till kommunens nuvarande arbetssätt och organisation. Revideringen föranleddes av revisorernas granskning av kommunens attestflöden. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 30 september 2014 föreslagit att anta reviderat attestreglemente för Varbergs kommun under förutsättning att fullmäktige antar attestreglemente för Varbergs kommun anta kommungemensamma tillämpningsanvisningar för Varbergs kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 14 oktober 2014, 359. Protokollsutdrag: Kf Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

23 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 216 Dnr KS 2014/0210 Månadsrapport januari-september kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunstyrelsens månadsuppföljning för perioden januariseptember Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen kompletterar tertial-, delårs, och helårsuppföljningen. I rapporten beskrivs vad som hänt i verksamheten under perioden jämte de avvikelser som finns mot plan. Vidare ingår en redovisning av den ekonomiska ställningen både gällande drift och investeringar samt viss personalstatistik. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 9 oktober 2014 föreslagit att godkänna kommunstyrelsens månadsuppföljning för perioden januariseptember Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 382. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

24 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 217 Dnr KS 2014/0226 Månadsrapport januari-september 2014 Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna kommunens månadsrapport för januari-september 2014, Varbergs kommun. Beskrivning av ärendet Nämnderna har rapporterat sina månadsrapporter till kommunledningskontoret som sammanställt materialet till en månadsrapport för hela kommunen. I rapporten finns uppföljning av ekonomi, personal och väsentliga avvikelser från planerad verksamhet. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 9 oktober 2014 föreslagit att godkänna kommunens månadsrapport för januari-september Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 383. Protokollsutdrag: Ekonomikontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

25 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 218 Dnr KS 2014/0474 Utdelning av reavinst från Varbergs Bostads AB Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utdela halva reavinsten från försäljningen av fastigheten Prosten 4 från Varbergs Bostads AB till Varbergs Stadshus AB vid bokslutet Beskrivning av ärendet Varbergs Bostads AB lyder under Allvillagen, vilket är en lag som begränsar rätten till utdelning från bolaget. Ägaren har normalt endast rätt till skälig avkastning, vilket rör sig om cirka tkr per år, trots att bolaget gjort högre vinster. Under 2014 har bolaget sålt fastigheten Prosten 4, vilken har genererat en reavinst om cirka 20,5 mnkr. Halva reavinsten får utdelas till ägaren under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att så ska ske, men beslutet måste tas under innevarande räkenskapsår. Görs inte det är vinsten inlåst i bolaget för alltid. Om man vid ett senare tillfälle skulle göra bedömningen att bolaget är i behov av pengar finns alltid möjligheten att skicka in pengar via ett aktieägartillskott. Påverkan på Varbergs Bostads AB är liten då bolaget är välkapitaliserat. Soliditeten minskar, men kommer fortsatt att befinna sig på nivåer som är högre än gällande ägardirektiv. Reavinsten kan dessutom skickas som ett koncernbidrag till moderbolaget och behöver därför inte skattas fram under överskådlig tid. Ärendet har diskuterats i styrelsen för Varbergs Stadshus AB, och har beslutat att överlämna frågan till kommunfullmäktige. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 2 oktober 2014 föreslagit att utdela halva reavinsten från försäljningen av fastigheten Prosten 4 från Varbergs Bostads AB till Varbergs Stadshus AB vid bokslutet Arbetsutskottet har den 14 oktober 2014, 360, beslutat återremittera ärendet. Ekonomikontoret har i nytt tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 ansett att aktieägartillskott är en styrelsefråga för moderbolaget och vilka behov som kan finnas bör kartläggas tillsammans med koncernens dotterbolag. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 380. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

26 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 219 Dnr KS 2014/0478 Taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten i Varbergs kommun 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har den 24 september 2014, 118, lämnat förslag till taxor för verksamheten Taxeförslaget baseras på PKV, prisindex för kommunal verksamhet, som är ett index som speglar kommunens kostnadsutveckling för personalkostnader och andra kostnader. Prognosen för 2015 är att dessa kostnader ökar med + 2,8 % och detta har arbetats in i taxeförslaget som justering. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 13 oktober 2014 föreslagit att fastställa förslag till taxor för hyror och avgifter för kultur- och fritidsverksamheten Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 370. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

27 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 220 Dnr KS 2014/0477 Kommunala bidragsbestämmelser för föreningsverksamhet i Varbergs kommun 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsverksamheten Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har den 24 september 2014, 117, lämnat förslag till nya bidragsbestämmelser för föreningsverksamheten i Varbergs kommun. Vissa revideringar av bestämmelserna för 2015 är av redaktionell karaktär och vissa av innehållsmässig karaktär. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 föreslagit att fastställa förslag till bidragsbestämmelser för kultur- och fritidsverksamheten Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 371. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

28 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 221 Dnr KS 2014/0499 Hamntaxa och avgifter för Varbergs hamn 2015 och tills vidare Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa hamntaxa och avgifter för Varbergs hamn 2015 tills vidare. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har den 25 augusti 2014, 90, lämnat förslag till reviderad hamntaxa för Varbergs hamn. Hamn- och gatunämnden har även beslutat göra en genomgripande översyn av taxan under Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 föreslagit att fastställa hamntaxa och avgifter för Varbergs hamn 2015 tills vidare. Förslaget innehåller inte indexjusteringar. En översyn av taxan kommer att genomföras under 2015 och då bör man beakta möjligheten till det. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 372. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

29 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 222 Dnr KS 2014/0500 Hamntaxa och avgifter för Träslövsläges hamn 2015 och tills vidare Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa hamntaxa och avgifter för Träslövsläges hamn 2015 tills vidare. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har den 25 augusti 2014, 91, lämnat förslag till reviderad hamntaxa för Träslövsläges hamn. Hamn- och gatunämnden har även beslutat göra en genomgripande översyn av taxan under Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 föreslagit att fastställa hamntaxa och avgifter för Träslövsläges hamn 2015 tills vidare. Förslaget innehåller inte indexjusteringar. En översyn av taxan kommer att genomföras under 2015 och då bör man beakta möjligheten till det. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 373. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

30 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 223 Dnr KS 2014/0501 Taxa för upplåtelse av offentliga platser 2015 och tills vidare Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för upplåtelse av offentliga platser 2015 och tills vidare. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har den 25 augusti 2014, 89, lämnat förslag till taxa för upplåtelse av offentliga platser 2015 och tills vidare. Hamn- och gatunämnden har även beslutat att göra en genomgripande översyn av taxan under Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 föreslagit att fastställa taxa för upplåtelse av offentliga platser 2015 och tills vidare. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 374. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

31 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 224 Dnr KS 2014/0502 Taxor för tillsyn inom miljöbalkens område och kontroll inom livsmedels-och foderområdena 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa att timkostnaden/grundbeloppet för miljö- och hälsoskyddsnämndens taxor inom Varbergs kommun från och med 1 januari 2015 ska vara 915 kronor för tillsyn inom miljöbalkens område och 915 kronor respektive 1098 kronor för kontroll inom livsmedels- och foderområdena. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har den 8 september 2014, 73, beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa timkostnaden/grundbeloppet för miljö- och hälsoskyddsnämndens taxor inom Varbergs kommun till 915 kronor för tillsyn inom miljöbalkens område och 915 kronor respektive kronor för kontroll inom livsmedels- och foderområdcna från och med 1 januari Miljö- och hälsoskyddsnämnden beskriver att det finns ett utökat resursbehov för att genomföra tillsyn enligt upprättad plan. Ambitionen är att det ska vara balans mellan avgiftsfinansiering och skattefinansiering av verksamheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden önskar öka intäkterna med 5 % för att finansiera en halv handläggartjänst och föreslår därför en höjning som överstiger index, som beräknas vara cirka 3 %. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 14 oktober 2014 föreslagit att fastställa att timkostnaden/grundbeloppet för miljö- och hälsoskyddsnämndens taxor inom Varbergs kommun från och med 1 januari 2015 ska vara 915 kronor för tillsyn inom miljöbalkens område och 915 kronor respektive 1098 kronor för kontroll inom livsmedels- och foderområdena. Den intäktsfinansierade verksamheten för 2013 uppgår till 49 % och det kan därför vara motiverat att ett enstaka år höja mer än index. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 375. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

32 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 225 Dnr KS 2014/0508 Renhållningstaxa 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa renhållningstaxa 2015 för Varbergs kommun. Beskrivning av ärendet Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB, har tagit fram förslag på renhållningstaxa för Under 2014 infördes en ny taxekonstruktion. Utfallet av den nya taxekonstruktionen är fortfarande osäkert. Bedömningen är dock att avfallstaxan behöver höjas så att intäkterna ökar med 2 % år Ökningen föreslås tas ut på grundavgiften som höjs med 7 %. Den rörliga avgiften föreslås vara oförändrad. Taxejusteringen innebär en ökning med cirka 40 kronor per år för ett vanligt villahushåll. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 20 oktober 2014 föreslagit att fastställa renhållningstaxa 2015 för Varbergs kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 377. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

33 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 226 Dnr KS 2014/0509 VA-taxa 2015 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa VA-taxa 2015 för Varbergs kommun. Beskrivning av ärendet Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB, har tagit fram förslag på VA-taxa för Underhålls- och förnyelsebehovet växer då VA-anläggningarna blir äldre. Utbyggnad och annat innebär ökade kostnader. Taxan för brukningsavgifter föreslås höjas motsvarande en intäktsökning med 2 %. Höjning sker av fasta avgifter och mindre justeringar i texten införs. En översyn av taxekonstruktionen planeras inför Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 20 oktober 2014 föreslagit att fastställa VA-taxa 2015 för Varbergs kommun. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2014, 376. Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

34 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ks 227 Dnr KS 2014/0199 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017, Varbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. Fastställa skattesatsen för primärkommunen till 20,33 för Godkänna de förutsättningar som budget 2015, ram 2016 och plan 2017 grundar sig på såsom: Sveriges kommuner och landstings, SKLs, prognos från 18 augusti 2014 avseende skatteunderlagets tillväxt och förändring av generella statsbidrag SKLs prognos avseende löneökning, inflation och övriga kostnadsförändringar prognostiserade befolkningsförändringar enligt kommunstyrelsens beslut i maj 2014 fastställa internräntan till 2,5 % medel för drift- och kapitalkostnader avsätts i budget i samband med nyinvesteringsbeslut och tillförs nämnderna i samband med att objektet tas i drift drift- och kapitalkostnader vid nyexploatering tillföras nämnderna vid driftsättning differentierade pålägg för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avsättning till individuella pensionsavgifter nämndernas ramar har justerats med en generell effektivisering om 1 % i ram Godkänna förslag till investeringsbudget 2015 och plan Godkänna förslag till exploateringsbudget 2015 och plan Godkänna förslag till driftsbudget 2015, samt ram 2016 och plan Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om användning av ofördelade medel. 7. Fastställa följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: a. Kommunen bör uppnå ett resultat som uppgår till minst 1 % av skatter och utjämningsbidrag. b. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 % finansieras med egna medel över tid. 8. Fastställa kommunkoncernens totala låneram för 2015 till högst mnkr, inklusive lånen i Varbergs Stadshus AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

35 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Omsätta och ta upp nya lån under budgetåret 2015: a. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, till beslutad låneram under 2015, inom vilket delegat medges teckna dessa. b. Kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2015, inom vilken delegat medges teckna dessa. 10. Fastställa Räddningstjänsten Västs låneram till högst 20 mnkr för år Låneräntan ska vara kommunens internränta. 11. Vid uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska målområden, prioriterade mål och strategiska inriktningar ska nämndernas bidrag till måluppfyllelse beaktas. Tillsammans ska dessa utgöra underlag för bedömning om kommunen uppfyller kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv 12. Ge i uppdrag att: a. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenser av att tillfälligt frångå fullmäktiges mål att egenfinansiera kommunens investeringar, samt att under 2015 utarbeta en plan för hur framtida investeringar ska finansieras. b. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för ett framtida arbetssätt med effektiviseringar i kommunens verksamhet. Nuvarande system, där nämnder och förvaltningar effektiviserar respektive verksamhet med 1 % ingår tills vidare i nämndernas ramar. c. Ge servicenämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för en samordnad varudistribution i Varberg. Detta för att underlätta för lokala leverantörer att var med och lägga anbud vid upphandlingar. d. Ge kommunens nämnder i uppdrag att under 2015 synliggöra pågående jämställdhetsarbete och arbete mot diskriminering. Reservation Jana Nilsson (S) anmäler reservation från Socialdemokraternas ledamöter. Förslag till beslut på sammanträdet Ann-Charlotte Stenkil (M) med instämmande av Harald Lagerstedt (C) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg och ändring i förslag till budget ge kommunens nämnder i uppdrag att under 2015 synliggöra pågående jämställdhetsarbete och arbete mot diskriminering. ändra text i inledning till budget enligt förslag. Jana Nilsson (S) föreslår att socialdemokraternas förslag till resultatbudget 2015, ram 2016 samt plan 2017 antas under punkt 5 och att socialdemokraternas förslag på uppdrag antas under punkt 12, i övrigt bifall till arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

36 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Ann-Charlotte Stenkils (M) med fleras förslag till beslut. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande ordning: Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag. Nej-röst för bifall till socialdemokraternas förslag. Med 8 ja-röster för arbetsutskottets förslag och 5 nej-röster för socialdemokraternas förslag beslutar kommunstyrelsen bifalla arbetsutskottets förslag. Beslutande Ja Nej Avstår Ann-Charlotte Stenkil (M) X Peter Sjöholm (M) X Micael Åkesson (M) X Sven Andersson (M) X Harald Lagerstedt (C) X Marianne Nord Lyngdorf (FP) X Lilith Svensson (KD) X Stefan Edlund (MP) X Jana Nilsson (S) X Ewa Klang (S) X Inger Karlsson (S) X Ulla Svenson (S) X Jeanette Qvist (S) X Summa 8 5 Beskrivning av ärendet Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 6 oktober 2014 lämnat förslag till budget 2015, ram 2016 och plan I budgetdokumentet återfinns budget enligt fullmäktiges mål och inriktningsdokument. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 7 oktober 2014, 343. Alliansen lämnar förslag till budget 2014, enligt bilaga A. Socialdemokraterna lämnar förslag till budget 2014, enligt bilaga B. Ärendet har behandlats i Central samverkan, enligt MBL 19, den 13 oktober 2014 och MBL 11, den 20 oktober Protokollsutdrag: Kf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

37

38 BUDGET 2015

39 Kommunfullmäktiges förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Fastställa skattesatsen för primärkommunen till 20,33 för Godkänna de förutsättningar som budget 2015, ram 2016 och plan 2017 grundar sig på, såsom: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) prognos från den 18 augusti 2014 avseende skatteunderlagets tillväxt och förändring av generella statsbidrag SKL:s prognos avseende löneökning, inflation och övriga kostnadsförändringar prognostiserade befolkningsförändringar enligt kommunstyrelsens beslut i maj 2014 fastställd internränta till 2,5 procent medel för drifts- och kapitalkostnader avsätts i budget i samband med nyinvesteringsbeslut och tillförs nämnderna i samband med att objektet tas i drift drifts- och kapitalkostnader vid nyexploatering tillförs nämnderna vid driftssättning differentierade pålägg för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avsättning till individuella pensionsavgifter justering av nämndernas ramar med en generell effektivisering om 1 procent i ram Godkänna föreliggande förslag till investeringsbudget 2015 och plan Godkänna förslag till exploateringsbudget 2015 och plan Godkänna förslag till driftsbudget 2015, samt ram 2016 och plan Bemyndiga kommunstyrelsen att besluta om användning av ofördelade medel. 7. Fastställa följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning: a. Kommunen bör uppnå ett resultat som uppgår till minst 1 procent av skatter och utjämningsbidrag. b. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 procent finansieras med egna medel över tid. 8. Fastställa kommunkoncernens totala låneram för 2015 till högst mnkr, inklusive lånen i Varbergs Stadshus AB. 9. Omsätta och ta upp nya lån under budgetåret 2015: a. Kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, upp till beslutad låneram inom vilken delegat medges teckna dessa. b. Kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2015, inom vilket delegat medges teckna dessa. 10. Fastställa Räddningstjänsten Västs låneram till högst 20 mnkr för år Låneräntan ska vara kommunens internränta. 11. Vid uppföljning av kommunfullmäktiges strategiska målområden, prioriterade mål och strategiska inriktningar ska nämndernas bidrag till måluppfyllelse beaktas. Tillsammans ska dessa utgöra underlag för bedömning om kommunen uppfyller kommunallagens krav avseende god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. 12. Ge i uppdrag: a. till kommunstyrelsen att utreda konsekvenserna av att tillfälligt frångå fullmäktiges mål att egenfinansiera kommunens investeringar, samt att under 2015 utarbeta en plan för hur framtida investeringar ska finansieras. b. till kommunstyrelsen att ta fram en modell för ett framtida arbetssätt med effektiviseringar i kommunens verksamhet. Nuvarande system, där nämnder och förvaltningar effektiviserar respektive verksamhet med 1 procent, ingår tills vidare i nämndernas ramar. c. till servicenämnden att utreda förutsättningarna för en samordnad varudistribution i Varberg. Detta för att underlätta för lokala leverantörer att vara med och lämna anbud vid upphandlingar. d. till nämnderna att under 2015 synliggöra sitt pågående jämställdhetsarbete och sitt arbete mot diskriminering.

40 Innehållsförteckning Inledning 4 Alliansens och Miljöpartiets budgetkommentar Målbeskrivning 9 Fyra strategiska målområden 11 Två strategiska inriktningar Två finansiella mål Budgetförutsättningar 12 Omvärldsanalys 15 Budgetförutsättningar Varbergs stadsutvecklingsprojekt 21 Ekonomistyrningsprinciper Drifts- och balansbudget 23 Driftsbudget 24 Fördelning enligt politiska prioriteringar 25 Resultaträkning Balansbudget 26 Analys av budget och utfall Investeringar 28 Förslag till investeringsplan 32 Kommentarer till investeringsplan Exploateringar 38 Exploateringsplan med kommentarer

41 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 4 Inledning INLEDNING Alliansens och Miljöpartiets kommentar till årets budget I somras passerades strecket för Varbergs kommuns invånarantal och antalet inflyttande fortsätter att öka. Detta är förstås positivt för Varberg, men det innebär också stora utmaningar. Jämfört med riket som helhet har vi inte någon hög arbetslöshet i Varberg och glädjande är att den är särskilt låg bland ungdomar. Till detta har ett positivt företagsklimat bidragit, med goda möjligheter att få lärlingsplatser och praktikplatser. Här är Campus verksamhet bidragande, och det är något som kommunen vill fortsätta att stötta och utveckla. Det är viktigt med ordning och reda i ekonomin och vår strävan är att bibehålla en oförändrad skattesats under hela den nya mandatperioden. Kommunen är en serviceorganisation. Det är viktigt att stärka denna organisation som en attraktiv arbetsgivare där de anställda får den sysselsättningsgrad de önskar. Ett gott ledarskap är betydelsefullt, liksom att vi har en engagerad och delaktig personal som har adekvat utbildning och som ges möjligheter till fördjupade kunskaper. Angeläget är samtidigt att sjukskrivnings- och ohälsotalen sänks och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i det dagliga arbetet. Vid utövandet av kommunens olika uppdrag ska diskrimineringsperspektivet vara i fokus och önskad utveckling ska ske genom ett brett och strukturerat arbetssätt. Prioriterade satsningar från Alliansen och MP för 2015 Varbergs stadsutvecklingsprojekt är nu i full gång. Detta innebär en flytt av hamnen och färjeläget, ett dubbelspår med tunnel genom staden samt planering för en ny västlig stadsdel i hamnområdet. En medborgardialog och en tävling gällande den nya stadsdelens namn pågår för fullt. Intresset är stort och här finns många goda idéer. För att stimulera ett hållbart resande pågår en omläggning av stadstrafiken, nya gång- och cykelvägar anläggs också. Byggnationen i Varbergs kommun har tagit fart. Många projekt är i gång i centralorten, bland annat står kvarteret Falkenbäck på tur. Genom dubbel markanvisning kommer byggandet även att öka på landsbygden, exempelvis i Kungsäter. Flera satsningar kommer att vidtas för att öka kunskapsresultaten i skolan. Nya skolor kommer att tas i bruk; Ankarskolan står snart färdig och planering pågår för en skola i Trönninge. Satsningar kommer även att göras på nya förskolor, vilket är en förutsättning för mindre barngrupper. Vidare kommer det att satsas på utbyggnad av bredband, för närvarande är sex nya områden är aktuella. Livscykelanalyser kommer att göras vid nyproduktioner för att bästa möjliga resultat ska uppnås. Främlingsfientlighet och rasism ska motverkas. I en globaliserad värld blir öppenheten mot omvärlden viktigare och för att öppenhet och solidaritet ska bibehålla ett starkt stöd måste vi ha en väl fungerande integration. Vi väljer här att lyfta fram de förändringar som vi har valt att prioritera dels från omprioritering av medel och dels genom nya skatteintäkter på grund av en gynnsam utveckling i Varberg. Det är viktigt att notera att hela kommunens budget ska användas för att nå kommunfullmäktiges vision och mål. Satsning för fler jobb För att få en positiv utveckling inom de för Varberg så viktiga kreativa näringarna, bland annat besöksnäringen, satsar vi sammanlagt 0,8 miljoner kronor som smörjmedel. Tillsammans med Marknad Varberg vill vi skapa förutsättningar för: Uppstart av en så kallad Convention Bureau, det vill säga en organisation som strategiskt arbetar med utveckling av Varberg som destinationsort. Organisationen ska vara drivande för att nationella och internationella konferenser och events ska arrangeras i Varberg. Ett event som förstärker säsongen. Ett fortsatt stöd och löpande stöttning till kommunens kulturella och kreativa näringar. Det EU-stöd som Varberg tidigare erhållit till dessa näringar har nu upphört. Genom denna satsning tror vi att vi på ett positivt sätt kan underlätta för entreprenörer och blivande företagare att förverkliga sina drömmar till stor nytta för Varberg. Stöd för minskad sjukfrånvaro Många undersökningar visar att det inte bara är arbetsmiljön som kan vara orsak till ohälsa, utan att

42 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 5 även balansen mellan arbetsliv och privatliv kan vara en starkt bidragande faktor. Det ska vara enkelt för medarbetaren att ta hjälp och förhindra att problem förvärras och att arbetsförmågan sätts ner. Ofta kan det vara vardagsfrågor som skapar stress och oro, därför vill vi införa ett så kallat personalstöd, som innebär fri tillgång till telefonvägledning, för de mest utsatta grupperna. I Varbergs kommun har vård-, kost- och städpersonal högre sjukfrånvaro än andra grupper, vi vill därför erbjuda personalstödet till dessa grupper. En utvärdering av hur stödet upplevts kommer att genomföras och om satsningen faller väl ut avser vi att erbjuda denna möjlighet till all personal. Vi avsätter 0,1 miljoner kronor för detta försöksprojekt. att välja olika former av barnomsorg i kommunen, såsom vårdnadsbidrag och pedagogisk omsorg. Vi välkomnar att förskolor profilerar sig oavsett om det är kommunens egna eller fristående förskolor. Vi är positiva till att förskolans barn ska ha tillgång till digitala redskap i form av exempelvis läsplattor och datorer. Vi anser att storleken på barngrupperna måste kunna vara flexibel. Grupperna bör inte vara större än nu och vi kommer att verka för att de minskar. Varberg har som en av de första kommunerna erbjudit förskolelärare möjligheten att bli förstelärare. Detta kommer ytterligare att förstärka den redan höga kompetens som finns i våra förskolor. INLEDNING Intern verksamhetskontroll För att kvalitetssäkra kommungemensamma processer som är strategiska för kommunens utveckling och effektivitet krävs det resurser. Som exempel kan nämnas investeringsprocessen, med särskilt fokus på fastigheter samt på mark och exploateringsfrågor generellt. Det är också viktigt att tydliggöra ansvar och roller, inte minst kommunstyrelsens samordningsuppdrag med ledning och styrning. För att bli bättre inom detta viktiga område tillskjuter vi 1,0 miljoner kronor. Satsning på lärarnas löner Grundläggande för vårt välfärdssamhälle är att skolan har tydligt kunskapsfokus, där kunskap vilar på delarna fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Elever och föräldrar ska kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och att varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument. Tidiga insatser ska göras för att fånga upp särskilt utsatta barn. Samverkan mellan BUP, skola, elevhälsa och sociala myndigheter ska underlättas. Skolorna ska ha likvärdiga förutsättningar. Vi vill stärka läraryrkets status för att behålla och attrahera duktiga lärare till våra skolor. En viktig del för att höja statusen är högre lön. I Varberg har vi gjort en långsiktig satsning genom att de tre senaste åren lägga extra pengar på lärarnas löner, detta är en medveten satsning som vi fortsätter med även under Vi avsätter därför 3 miljoner kronor till lärarlönerna, utöver det som avtalet ger. Individuella behov förskolan Varberg växer, barns vistelsetider ökar och gruppernas storlek är på många håll stor. Byggnation av ett flertal nya förskolor är påbörjad. Vi ska bygga hållbart, det ska byggas energieffektivt och miljömässigt optimalt, men vi ska också bygga ekonomiskt över tid. Föräldrarna i Varberg ska även i fortsättningen ha möjlighet Vi tillskjuter 8 miljoner kronor till förskolan. Med denna satsning ökas stödet för barnet samtidigt som personalens arbetsförhållanden förbättras, vilket tillsammans höjer kvaliteten på förskolans verksamhet. Ökad kunskap i grundskolan Antalet elever ökar och nya skolor håller på att byggas eller projekteras. Elevernas resultat i Varberg har förbättrats men det kan bli ännu bättre. All forskning visar att läskunnigheten i tidig ålder är helt avgörande för om elever senare lyckas med sina studier. Vi vill lägga ytterligare fokus på detta. Lusten och viljan att ta sig an matematikundervisningen måste också särskilt belysas. Rektors och lärares kompetens och yrkesskicklighet påvisas i all forskning vara bärande för att lyckas. Tillsammans med lärarkår, skolledning och förvaltningsledning vill vi skapa goda förutsättningar för detta. Vi vill skapa ett gott samarbete för att stödja och stärka föräldrarollen. Vi har satsat extra på att höja lärarlönerna och vi vill fortsätta att höja lärarnas status. Modern arbetslivsorientering (MOA) kommer att ersätta den sedan en tid nerlagda praon. MOA ska göra det möjligt för elever att enklare kunna göra sina val av framtida studier och motivera elever till bättre resultat. MOA ger insikt i arbetsmarknaden och möjlighet att träffa på olika yrken. Detta ska ske i samarbete med arbetsmarknadens parter. En del elever behöver annat pedagogiskt stöd än vanlig undervisning för att nå sina mål, därför vill vi starta upp flexibla enheter i Varbergs kommuns skolor. I en flexibel enhet möter eleverna pedagoger som arbetar på ett sätt som gynnar individens kunskapsutveckling. Pedagogerna har även kunskap och kompetens att praktiskt möta elever med stora behov av särskilt stöd, samt att hjälpa till att skapa en inkluderande miljö för att elever bättre ska kunna tillgodogöra sig kunskapen i det vanliga klassrummet.

43 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 6 INLEDNING Denna verksamhet kräver en del fortbildning och handledning. Alla insatser som görs är en strävan mot inkludering och att få eleverna att lyckas med sina studier. Flexibla enheter finns idag på några skolor och har visat sig fungera mycket positivt. Vi satsar 5 miljoner kronor för denna verksamhet. Gymnasieskolan En bra gymnasieutbildning är viktig för elevernas framtid och leder ofta till jobb. Vi vill stärka gymnasieskolan för att kunna behålla så många program som möjligt. Yrkesprogrammen är i förhållande till studieförberedande program dyra att driva. I Varberg har vi en stor andel elever som går på yrkesprogrammen och de elever som går ut får oftast jobb. Förutsättningarna för en bra utbildning är kompetenta och skickliga lärare och ett bra samarbete med det lokala näringslivet. För att stärka gymnasiet tillskjuter vi 6 miljoner kronor. Minskad psykisk ohälsa Vi ser med oro på ökningen av psykisk ohälsa. Idag finns flera trender och undersökningar som visar på en ökning bland barn och unga, främst flickor. Alliansregeringen antog 2012 en handlingsplan för riktade insatser inom området, planen har reviderats i år och gäller till Vi avsätter 1,0 miljoner kronor för en förstärkt bemanning inom förebyggande insatser för att minska den psykiska ohälsan. Utveckling av e-hemtjänst och välfärdsteknologi för äldre Vi vill utveckla e-tjänster och välfärdsteknologi för äldre. Målet är att skapa en bättre vardag för våra äldre och att säkra en god äldreomsorg i framtiden genom att dra nytta av välfärdsteknologin och använda den i äldreomsorgen, både i hemmet och på våra särskilda boenden. Exempel på utvecklingsområden är larmtjänst. Ett mobilt larm kan tas med och användas även utanför bostaden. E-hemtjänst kan innebära att man med ljud och bild har kontakt med hemtjänsten utan att behöva vänta på tillsynsbesök. Den kan också användas till att påminna om saker. Viktigt är att e-hemtjänsten alltid erbjuds som ett alternativ eller komplement för den som önskar och inte tvingas på någon som inte vill. Det finns mängder av makalösa manicker som kan underlätta vardagen. För vem och vilka gör de nytta och hur håller vi koll på allt? Här är det viktigt att tillsammans med äldre prova smart och användarvänlig teknik som kan skapa trygghet. Exempelvis kan dataspel göra äldres hjärnor piggare. En studie visar att personer i åldern 60 till 85 år har en förmåga att öva upp en alerthet genom dataspel som sedan ger direkta effekter i vardagen. Både närminne och uppmärksamhet förbättras. Vid mätningar ett halvår efter försöken bestod effekterna från studien i stort. Vi vill tillsammans med de äldre utveckla en välfärdsteknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhet, aktivitet och delaktighet i samhället, samtidigt vill vi vara ett stöd för anhöriga. För att Varberg även på detta område ska ligga i framkant avsätter vi 2,0 miljoner kronor till utvecklingsarbetet. Trygghetsboende plus En mycket viktig fråga för oss är tryggheten för äldre. I takt med att vi blir allt fler äldre ökar behovet av flera typer av trygga boenden. Ibland är vi lite fyrkantiga, och människor passar inte alltid in i de boxar vi skapat. Vi vill ha människan i fokus och anpassa oss till människors behov, inte tvärtom. Vi upplever att det finns ett antal äldre som känner sig otrygga och ensamma i sin bostad, men som inte har vårdbehov som kräver personal dygnet runt. Därför vill vi i samarbete med äldre skapa en boendeform som tillgodoser otrygga äldres behov av social gemenskap; ett trygghetsboende plus som blir ett mellanting mellan trygghetslägenheter och särskilda boenden (vård- och omsorgsboende), med mer personal än en trygghetslägenhet samt med gemensamma måltider och aktivering. Därför ger vi socialförvaltningen ett utredningsuppdrag och 0,5 miljoner kronor. Mer vård till äldre Utvecklingen med allt tidigare vårdplaneringar samt ökningen av den vård som kan utföras i hemmet gör att patienten vid vårdplaneringstillfället ofta har stora vårdbehov som kommunen måste säkerställa vid hemgång. Vi satsar 3 miljoner kronor extra för att möta det ökade vårdbehovet. Hemsjukvård Det pågående arbetet med Framtidens hemsjukvård, med en föreslagen förskjutning av ansvarsgränser där kommunen kommer att få ett större ansvar, samt det förhållningssätt inom Halland som innebär att fler och fler patienter ska kunna erbjudas specialiserade insatser även i hemmet, kommer att kräva mer resurser från kommunens sida. För att möta det behovet satsar Alliansen och Miljöpartiet 1,5 miljoner kronor extra på hemsjukvården. Satsning på missbruksvård Psykiatrinämnden har via den regionala/kommunala taktiska gruppen Missbruk gjort en utredning för att ta reda på hur god och säker missbruksvård ska bedrivas i länet. Brukarföreningar har deltagit i arbetet. Man är bland annat överens om att starta en beroendeavdelning med heldygnsvård. Vi satsar 2 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för den satsningen.

44 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 7 INLEDNING GIS Geografiskt informationssystem GIS är ett kraftfullt verktyg för att ställa samman och analysera stora mängder data med geografisk anknytning, och ett viktigt hjälpmedel för att fatta bra och effektiva beslut bland annat i arbetet för fler bostäder. Det är därför viktigt att kartinformationen är aktuell och kvalitetssäkrad. Resursen är central i stadsbyggnadskontorets verksamhet, men blir allt viktigare för alla förvaltningar och bolag i kommunen. Rätt utnyttjad kan GIS ge både bättre och effektivare hantering av ärenden. Vi vill ge byggnadsnämnden möjlighet att utöka GIS-verksamheten med en tjänst, för att de bättre ska kunna serva övriga förvaltningar och anpassa kartprodukter för deras användning. Därför tillför vi 0,7 miljoner kronor för detta ändamål. Deltagande i samhällsplaneringsprocessen för fler bostäder Varberg växer och förväntningarna på att fler bostäder ska byggas är höga. För att kunna delta mer aktivt i samhällsplaneringsprocessen i allmänhet, och i detaljplanearbetet i synnerhet, behöver hamn- och gatuförvaltningens organisation förstärkas med bland annat trafikplanerar- och landskapsarkitektkompetens. Därför tillför vi 1,4 miljoner kronor, motsvarande två nya tjänster. Fräschare toaletter För att gynna såväl våra besökare som våra näringsidkare vill vi satsa på fräschare toaletter. Skötselnivån på de offentliga toaletterna är idag otillfredsställande. Särskilt gäller detta i centrum, och speciellt under somrarna har vi ett högt besökstryck med alltför långt mellan städintervallen. För ökad tillgänglighet och trygghet ska vi också arbeta med förbättrad standard samt enhetlighet vad gäller inredning och rutiner för öppning och stängning. Därför tillför vi 0,5 miljoner kronor för att höja standarden på Varbergs offentliga toaletter. Meröppna bibliotek och folkbildning För att göra lokalbiblioteken mer tillgängliga för allmänheten vill vi öppna Varbergs första meröppna bibliotek, vilket innebär att det är öppet även efter ordinarie öppettider. Meröppet ger ökad tillgänglighet, möjlighet att nå nya målgrupper och bättre utnyttjande av våra gemensamma resurser. Vi vill också slå ett slag för folkbildningen genom att höja anslagen till studieförbunden med 0,2 miljoner kronor. Sammanlagt satsar vi 0,3 miljoner kronor. Föreningscoach och föreningsbidrag För att ytterligare förstärka stödet till föreningslivet vill vi inrätta föreningscoach som en permanent tjänst. Föreningscoachen kommer att stödja föreningarna i deras utveckling, förstärka samarbetet med idrottsrådet, arbeta med att implementera kommunens värdegrund och tillsammans med föreningarna arbeta för att dra större idrottsevenemang till Varberg. Vi vill också höja anslaget till lokal- och anläggningsbidrag med 0,2 miljoner kronor. Sammanlagt tillskjuter vi 0,65 miljoner kronor. Medborgarceremoni Från och med 2014 genomförs en medborgarceremoni i samband med nationaldagen för att hälsa nya medborgare välkomna. För att få en bra och värdig ceremoni anslås kronor. Bättre måltider för ökat lärande i skolan och välbefinnande i äldreomsorgen Vi vill ge fortsatt goda förutsättningar för sund och säker mat i förskolan, i skolan och på våra äldreboenden. Vid livsmedelsupphandlingar under året har vi ställt krav på god djuromsorg och vi har även fått in en lokal leverantör. Vad vi äter har bäring på mycket. Vi vet att antibioti-

45 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 8 INLEDNING kaanvändningen i djurproduktionen är mycket högre i till exempel Tyskland och Danmark än i Sverige. Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot folkhälsan och vi vill inte servera kött från djur som fått antibiotika i förebyggande syfte. Vi vill att maten ska kopplas till undervisningen och att eleverna ska kunna få komma ut på gårdar för att se var maten kommer ifrån. Vi tror att maten smakar bättre om den har en identitet. Därför är det också viktigt att kockarna får chansen att komma till klasserna och berätta om nya maträtter, bland annat för att inspirera barnen till ett minskat svinn. Det handlar om att barnen ska äta ordentligt för att orka prestera i skolan. Bra mat kostar lite mer och det vill vi satsa på. Fler tillagningskök ska över tiden inte behöva vara dyrare, men i ett övergångsskede kostar det lite mer. Vi satsar 1,3 miljoner kronor på bättre måltider för ökat lärande och ökat välbefinnande i äldreomsorgen. Mer ekologiskt odlad mat En satsning görs för att öka andelen ekologiskt innehåll i måltiderna. Detta motiveras med att den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk odling. Ökad biologisk mångfald är ett av våra viktigaste miljömål. Vi tillför 1,0 miljoner kronor för att möjliggöra en ökning av ekologiskt odlad mat. Ökningen ska ske på ett sätt som stimulerar den lokala ekologiska produktionen. I och med denna satsning uppskattas den ekologiskt odlade maten uppgå till 35 procent. Ekonomiskt ansvar Varbergs ekonomi är stark och ska så vara. Vårt uppdrag är att ansvarsfullt förvalta de medel vi har så att vi får ut största möjliga nytta. I förhållande till många kommuner har Varbergs kommun en låg skatt, för 2015 ligger den oförändrad kvar på 20,33 procent. Det budgeterade målet ligger strax över kommunfullmäktiges mål om att kommunen bör nå ett resultat på minst 1 procent av skatter och utjämningsbidrag. Den något minskade bufferten anses motiverad mot bakgrund av att vi har infört en resultatutjämningsreserv. Genom att kommunen har gjort överskott under många år har vi haft möjlighet att sätta av ordentligt med medel till den. Det skapar en möjlighet att i framtiden värna välfärdens kärna vid eventuella inkomstbortfall. Investeringsnivån är fortsatt hög. Investeringar föranleder ökade kapital- och driftskostnader. Det är angeläget att vi söker lösningar som medverkar till att hålla nere dessa kostnader, till exempel genom medfinansiering och/eller genom insatser från berörda föreningar när det gäller investeringar inom den frivilliga sektorn. Varbergs kommun har under många år haft som uppsatt mål att kunna självfinansiera sina investeringar. Detta innebär att investeringarna varit lägre än summan av avskrivningar och redovisat resultat. Så har det inte alltid varit ett exempel är den stora ombyggnationen för F-9-skolan då investeringarna var betydligt högre än det självfinansierade. Nu står vi åter inför stora investeringar. Förstudier pågår för många stora projekt, inte minst skolor, förskolor, simhall och friidrottshall. Självfinansieringsprincipen kommer av denna anledning inte att kunna hållas de närmaste åren. Vi lägger därför ett uppdrag till kommunstyrelsen att sammanställa en långsiktig redovisning av vilka effekter de planerade investeringarnas får för kommunen. Stadsutvecklingsprojektet Stadsutvecklingsprojektet är ett samlingsnamn för Varbergstunneln, Farehamnen och Västra centrum. Vi väljer att ta en del av kostnaderna i detta projekt direkt, av försiktighetsskäl och för att följa principen att varje generation ska bära sina egna kostnader. En analys har gjorts av vilka tjänster som behövs på de förvaltningar och bolag som berörs av stadsutvecklingsprojektetet. Kostnaden för dessa tjänster uppgår till 14,5 miljoner kronor under Det är viktigt att avsätta dessa medel, framför allt för att vi ska leverera bra underlag för projekten, men även för att detta stora utvecklingsprojekt inte ska hämma utvecklingsarbetet i hela kommunen. På samma sätt som vi har haft dialogmöten kring stadsutvecklingsprojektet vill vi ha dialog kring utvecklingen i de olika kommundelarna under det kommande året. Visionsdagarna med kommunens medarbetare i november 2013.

46 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN Målbeskrivning 9 Enligt kommunallagen ska kommunen varje år upprätta en detaljerad budget för det kommande året, ekonomiska ramar för året därpå och en plan för ytterligare ett år framåt. I budgeten ska det också ingå en redovisning av verksamhetens mål och riktlinjer samt en presentation av kommunens finansiella mål. Fyra strategiska målområden Kommunfullmäktige har utifrån Vision 2025 fastställt fyra strategiska målområden som ska vara vägledande för arbetet i nämnder och förvaltningar under perioden * Nedan presenteras målområdena närmare med kommunfullmäktiges formuleringar av inriktningar och prioriterade mål. 1. Ökat ansvar för miljön och klimatet 2. Bättre företagsklimat för fler jobb 3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg 4. Fokus på välfärdens kärna 1. Ökat ansvar för miljön och klimatet Bakgrund Klimatförändringen och miljöproblemen hör till vår tids stora globala utmaningar. Därför har vi i Varbergs vision fokuserat på hållbarhetsperspektivet. Inriktningar Utmaningen är global, men lösningen är delvis lokal. All miljö- och klimatpåverkan sker i en kommun. Varberg ska agera genom främst tre inriktningar: För det första måste miljö- och klimatfrågorna vara en naturlig och integrerad del i hela samhällsbyggnadsprocessen. För det andra ska miljöansvaret i den egna verksamheten fokuseras mot fortsatta energieffektiviseringar och hållbara transporter. Vi måste jobba aktivt för att minska fossilbränsleanvändningen i transporter som kommunal verksamhet genererar. Vidare ska livscykelsanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv inkluderas i investeringsbeslut. För det tredje ska det successivt bli lättare och lättare för människor och företag att göra miljömässigt rätt. Det ska finnas incitament för att stimulera hållbart beteende. En välfungerande kollektivtrafik är en av förutsättningarna för ett hållbart agerande. 2. Bättre företagsklimat för fler jobb Bakgrund Det är människors arbete som lägger grunden för vår gemensamma skattefinansierade välfärd där en omtänksam vård och en kunskapsfokuserad skola utgör kärnan. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla, men även delaktighet och sammanhållningen i samhället ökar. Kreativa företagare skapar jobb. Vi vill underlätta för företag att starta och växa i Varberg. Inriktningar Företagsklimatet i Varberg ska förbättras, det innebär att attityden till företagande ska förbättras och det ska bli lättare att starta och växa. Entreprenörskap ska uppmuntras från tidig ålder. För att underlätta för unga att ta sig in på arbetsmarknaden ska grundoch gymnasieskolan säkerställa att eleverna i mycket högre utsträckning klarar kunskapsmålen i skolan. Övergången från skola till näringsliv ska underlättas, där en kreativ och modern uppföljare till PRAO ska finnas tillgänglig för alla elever. Gymnasieskolan ska utveckla fler lärlingsprogram. Campus roll som motor för tillväxt, innovation och entreprenörskap bör stärkas. Vidare ska kommunen byta myndighetsperspektiv till ett tydligare serviceperspektiv, samt öka sin effektivitet i tillståndsärenden. Kommunen ska undvika snedvridande konkurrens. Konkurrenspolicyn ska stimulera fler växande företag. Vi ska ha en god framförhållning på planlagd verksamhetsmark. Vi vill speciellt se en offensiv satsning på kulturella och kreativa näringar, där framför allt besöksnäringen har stor framtidspotential i Varberg. Prioriterat mål Antalet arbetstillfällen och egenföretagare i Varberg ska öka. 3. Fler bostäder för ett attraktivare Varberg Bakgrund För att Varberg ska bli Västkustens kreativa mittpunkt, är det viktigt att människor som bor här väljer att stanna kvar och att fler väljer att flytta till Varberg. Kommunen är attraktiv att bo, besöka och verka i. Det är viktigt att vi fortsätter att vara det. Brist på bostäder är ett problem som sätter gränser för befolkningsutvecklingen och människors möjlighet att uppnå sina drömmar. MÅLBESKRIVNING Prioriterat mål Enskildas och organisationers ansvarstagande för klimatet och miljön ska öka genom ett förändrat beteende. Detta ska mätas genom att CO 2 per person ska minska. Inriktningar Varje del av kommunen ska ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Kommunens största utbyggnad ska främst ske i staden, i serviceorterna och i samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. I övri- *Under 2015 ska nya målområden, för perioden , arbetas fram och beslutas av kommunfullmäktige.

47 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 10 MÅLBESKRIVNING ga samhällen och dess omgivningar kan mindre kompletteringar ske i form av bostäder och verksamheter för att utveckla en levande landsbygd och ge underlag för befintlig service. Fler bostäder måste tillkomma. En blandad bebyggelse, med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus, ska eftersträvas. Även byggnation i attraktiva lägen behöver möjliggöras. Planberedskapen måste bli bättre i kommunen. Tryggheten i bostadsområden såväl som i hela kommunen ska öka. Den sociala sammanhållningen ska stärkas, med många mötesplatser. fokus på förebyggande insatser och ökad samverkan mellan olika förvaltningar och aktörer leder till bättre resultat för barn och unga i riskgrupper. Klart är att utbildning är den viktigaste skyddsfaktorn för att få ett bra liv. Idrottens och föreningslivets betydelse i dessa sammanhang kan vara avgörande. Ansträngningar ska göras för att i högre grad engagera föräldrarna i elevernas skolgång. Engagemanget från föräldrar kommer dock alltid att variera. Läxhjälp på fritids kan göra stor nytta för många elever. I Varberg ska man kunna känna sig trygg när man går hem på kvällen, inga mörka prång ska kännas hotande. Belysningen ska vara genomtänkt. Prioriterat mål Antalet nyproducerade bostäder ska öka. 4. Fokus på välfärdens kärna Bakgrund Kreativa människor vill bo och arbeta på attraktiva platser. Varberg ska vara en attraktiv kommun att bo, besöka och verka i, därför är det viktigt att välfärdens kärna, skola och omsorg, håller hög kvalitet. Den kommunala servicen ska vara god. Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift. Kunskap är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Kommunen har ett stort socialt ansvar som sträcker sig ifrån att bekämpa sociala problem och utanförskap till att ge människor med funktionsnedsättning och äldre en trygg tillvaro med god omsorg och hög livskvalitet. För att uppnå hög livskvalitet behövs en god balans mellan familjeliv och arbete. Då är det viktigt att kommunens kärnverksamheter fungerar. Det handlar om en väl fungerande och trygg äldreomsorg, en barnomsorg och skola som håller hög kvalititet och hjälper barn och unga i kommunen att lyckas. Inriktningar Förskolan och skolan ska tillvarata barns nyfikenhet och lust att lära. Grunden till kunskapsskolan läggs redan i förskoleåldern. I skolan ska alla elever få den stimulans de behöver för att utvecklas. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Vi ska arbeta för nolltolerans mot mobbning och andra kränkningar, bråk eller hot mot andra elever. Insatser mot mobbning ska bygga på forskningsbaserade åtgärder. Barn och unga ska må bättre. Det är tydligt att större En modern skola måste våga följa upp och utvärdera såväl elever som lärare och skolledning kontinuerligt. Pedagogiska metoder med hjälp av IT-teknik ska utvecklas. Varberg ska vara en bra kommun att åldras i. Man ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Rätten att välja och möjligheten till självbestämmande vid behov av vård och omsorg är viktigt för ett värdigt åldrande. Omsorgen ska hålla hög kvalitet. Även om alla människor har ett ansvar för sitt eget liv klarar vi oss inte alltid själva eller så orkar vi inte ta ansvar för våra närmaste. Då behövs skyddsnät som ger trygghet, men som också ger stöd och hjälp för att kunna ta sig ur problemen. Vi ska bidra till att bryta både utanförskap och bidragsberoende. Det är viktigt att ställa krav, motivera och att ge människor verktyg så att de själva kan ta sig ur problemen av egen kraft. De ideella insatserna inom det sociala området är en stor tillgång för kommunen och det är en kraft som måste stödjas och uppmuntras av samhället. Kommunen ska stimulera tillkomsten av seniorboende och trygghetsboende. Prioriterat mål Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka. Tryggheten i omsorgen ska öka.

48 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 11 Två strategiska inriktningar För att säkerställa en hög måluppfyllelse inom våra målområden har vi definierat två avgörande strategiska inriktningar: Valfrihet och kvalitetskonkurrens Vi tror på individen och på hennes förmåga att ta rätt beslut för sig och sin familj. Medborgarnas delaktighet och deras möjlighet att välja utgör en viktig del i säkrandet av bästa möjliga kvalitet. Det gör att bra verksamheter tillåts växa och utgöra goda exempel. Fristående och kommunala utförare ska verka på samma villkor. De kommunala utförarna ska ges stort mått av självständighet att forma den egna verksamheten. Kommunens roll blir att underlätta kundvalen, skapa rättvisa och konkurrensneutrala ersättningssystem samt att kvalitetsgranska verksamheterna och göra informationen om skillnaderna lättillgängliga för medborgarna. För många anställda, främst inom kvinnodominerade yrken, är arbetstid och sysselsättningsgrad mycket viktig. Många medarbetare arbetar deltid men önskar heltid, för andra är situationen omvänd. Anställda som vill gå upp till heltid ska ha möjlighet till det, för övrigt ska det finnas goda möjligheter att anpassa sysselsättningsgraden efter medarbetarens önskemål. Detta bygger på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Prioriterat mål Antalet anställda utan någon sjukfrånvaro (långtidsfriska) ska öka. Sjukfrånvaron ska minska. Antalet timmar som utförs av timavlönad personal ska minska och personalens avlöningsform vid längre tidsbegränsade anställningar ska ses över. Två finansiella mål MÅLBESKRIVNING Kommunen som attraktiv arbetsgivare Det är viktigt att kommunens arbete hela tiden strävar efter att bli bättre. Det förutsätter ett öppet klimat, där nya idéer möts av nyfikenhet och entusiasm. Det kräver utveckling genom tvärsektoriellt och samarbetsinriktat arbete. Korta beslutsvägar och delegerat ansvar är viktiga faktorer för att skapa attraktiva arbetsplatser. Medarbetarna ska känna att deras idéer kan bli verklighet genom delaktighet och närhet till beslutade chef. Medarbetarnas kompetens, engagemang och bemötande är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling och möjlighet till fortbildning är därför viktigt. Vägen till engagerade och positiva medarbetare stavas öppenhet, delaktighet, korta beslutsvägar och gott ledarskap. Det ska finnas goda karriärmöjligheter inom kommunen. Eftersom medarbetarna är verksamheternas viktigaste tillgång är arbetet med att ta tillvara erfarenheter och talanger avgörande. Det handlar dels om att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som äldre i organisationen har, men också att locka unga människor till kommunen. Det sistnämnda är inte minst viktigt med tanke på den stora generationsväxling vi står inför. Kommunen bör aktivt arbeta med praktikplatser. Det är viktigt att kompetens, ansvar och arbetsinsats påverkar lönen och andra förmåner. Arbetet med att komma till rätta med skevheter mellan såväl olika yrkesgrupper som traditionell könsmässig lönesättning ska fortsätta. Faktorer som påverkar utformningen av kommunens finansiella mål är bland annat: Kommunens ekonomiska utgångsläge Osäkerhetsgraden i driftskostnaderna Skatteintäkternas fluktuation Investeringsnivån Befolkningsförändringar Statliga beslut och åtgärder De två finansiella mål som föreslås i årets budget är: 1. Kommunen bör nå ett resultat på minst 1 procent av skatter och utjämningsbidrag*. 2. Investeringarna exklusive taxefinansierad verksamhet och affärsverksamhet bör till 100 procent finansieras med egna medel. Med egna medel menas summan av resultat och avskrivning. Målen är oförändrade från tidigare år. Resultatmålet kommer enligt budgetförslaget att uppnås för året, men nivån på investeringar för 2015 är så hög att de inte kan egenfinansieras fullt ut. Det finansiella målet om hundraprocentig självfinansiering bör dock ses över en längre tid, och kommunen har uppnått målet för åren *Statligt bidrag för att utjämna skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner.

49 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 12 Budgetförutsättningar BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys* Den svenska ekonomin har utvecklats svagare än beräknat under det första halvåret Periodens tillväxt beror till mycket stor del på ökad inhemsk efterfrågan; både hushållens konsumtionsutgifter och investeringar har vuxit i relativt snabb takt, delvis beroende på den ökning som skett i bostadsbyggandet. Tillväxten i inhemsk efterfrågan kommer enligt bedömning att mattas av under 2016 och I omvärlden ser läget nu ljusare ut än de två senaste åren, framför allt i euroområdet. Några högre tillväxttal beräknas dock inte uppnås, återhämtningen kommer därför att ta lång tid. Trots den förbättrade tillväxten i omvärlden har svensk exports utveckling varit förhållandevis svag under årets början. Detta har i sin tur fört med sig en nedjusterad BNP-prognos, som för helåret 2014 beräknas landa på 2,1 procent. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag och inflationen, beräknad som konsumentprisindex (KPI), har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrad. Den extremt låga inflationen medförde att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Låg ränta, en påtagligt försvagad krona och en stärkt inhemsk efterfrågan gör att inflationen på sikt bör öka. Förra årets skatteunderlag visade god real tillväxt, trots blygsam ekonomisk tillväxt och måttlig sysselsättningsökning tilltar den reala skatteunderlagstillväxten ytterligare tack vare stark sysselsättningsutveckling i kombination med låg inflation. Ändå blir det svårt för kommunerna att nå tillräckliga resultat de närmaste åren. Med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen kommer en del kommuner att behöva höja skatten. Befolkningsutveckling Prognosen över utveckling och sammansättning av befolkningen används vid planering av olika kommunala verksamheter som bostäder, skolor, barnomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är också ett viktigt instrument för beräkningen av kommunens skatteunderlag. Med sitt geografiska läge har Varberg goda förutsättningar att skapa attraktiva bostadsområden och en hållbar befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten har varit positiv under hela 2000-talet och prognosen visar på en fortsatt ökad inflyttning och ett positivt födelsenetto. För att ligga i nivå med beräknad befolkningstillväxt bör nya bostäder per år byggas i Varberg. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling En ökad rörlighet på arbetsmarknaden gör att Varbergs kommun i allt högre grad växer samman med den större arbetsmarknadsregionen i Västsverige. Varberg har goda möjligheter till pendling och är en attraktiv bostadsort, vilket framgår av att fler pendlar från bostad i Varberg till arbete på annan ort än tvärtom. Nyckeltal för svensk ekonomi, procentuell förändring* BNP 1 2,7 3,4 3,3 2,1 1,5 1,3 2,9 Sysselsättning, timmar 0,8 1,4 1,3 1,2 0,4 0,6 2,0 Öppen arbetslöshet, nivå 6,6 6,8 7,4 8,0 8,0 8,0 7,8 Timlön, nationalräkenskaperna 3,7 3,4 3,1 2,6 2,2 2,8 3,2 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,7 3,4 3,1 2,8 2,5 3,0 2,5 Konsumentpris, KPIX 2,0 1,5 1,7 0,6 0,9 1,0 1,1 Konsumentpris, KPI 3,3 2,3 1,3 0,0 0,0 0,9 3,0 Realt skatteunderlag 2 1,7 2,1 2,1 1,9 1,6 1,9 2,6 1 Kalenderkorrigerad utveckling. 2 Korrigerat för regeländringar. *Källa: SKL, Makronytt, augusti 2014.

50 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 13 Folkmängd Ålder * w Summa *2030 års siffror är ingen prognos utan endast en utblick. Kommunal service och befolkningsutveckling En stor del av kommunens service konsumeras av invånare som är mellan 1 och 18 år eller över 65 år. Genom att följa utvecklingen av antalet invånare i åldersgruppen däremellan kan kommunen få en fingervisning om hur det framtida skatteunderlaget kommer att se ut. Befolkningsprognosen visar att både andelen yngre och äldre invånare ökar i en högre takt än gruppen i förvärvsarbetande ålder. Varbergs andel av äldre invånare är redan idag högre än genomsnittet i riket, och enligt prognosen är det denna grupp som växer mest. Utvecklingen pekar därför mot att ökade resurser kommer att behövas för att kommunen i framtiden ska kunna bibehålla servicen till de äldre. god framförhållning förvärva strategisk mark. Tillväxten och den ökade takten i bostadsbyggandet kräver samtidigt utveckling av transportsystem, offentliga rum och grönstrukturer och påverkar alla förvaltningar som på något sätt arbetar med samhällsplanering. Åldersfördelningen bland kommunens invånare styr vilka olika behov som finns av kommunal service. Eftersom andelen barn och äldre ökar i Varberg, växer behovet av ändamålsenliga lokaler inom både förskola, skola, omsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen förväntas hantera en utökning inom förskola, grundskola och fritidshem, samtidigt som gymnasiet ska anpassas till minskat elevantal efter att ungdomarna från 90-talets babyboom nu har lämnat skolan. Inom äldreomsorgen ökar behovet av särskilda boendeplatser för äldre. Främst gäller detta boende med demensinriktning, eftersom allt fler äldre föredrar att bo kvar i eget boende så länge som möjligt. Den pågående generationsväxlingen med de många pensionsavgångarna i arbetslivet ger i kombination med en växande befolkning ett ökat rekryteringsbehov inom kommunens verksamhet. Generationsväxlingen påverkar inte bara Varberg utan också samhället i stort det är många som konkurrerar om arbetskraften. Teknisk utveckling Den tekniska utvecklingen har på många sätt förenklat människors vardag, samtidigt som den har lett till höjda förväntningar på kommunens tillgänglighet och utbud av e-tjänster. Arbetet med att införa fler e-tjänster fortsätter, och därmed utvecklingen mot en högre grad av självservice för enklare kommunala ärenden. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Faktorer som påverkar kommunens verksamhet I nämndernas analys av vad som kommer att påverka kommunens verksamhet de närmaste åren, är det fem områden som särskilt betonas: Demografi (med ökad efterfrågan på kommunal service) Teknisk utveckling Internationella och nationella beslut och lagändringar Regionala och lokala beslut Världsekonomin och konflikter i omvärlden Demografi Den ökade inflyttningen till Varbergs kommun leder till att efterfrågan på bostäder av olika slag är fortsatt stor, särskilt inom stadsområdet. En mycket viktig uppgift för kommunen är därför att bygga upp en planberedskap för bostadsförsörjningen och att med IT-utvecklingen inom kommunen påverkas av de digitala agendor som finns på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. Gemensamt för dessa är strävan efter standardisering och öppenhet samt efter förmågan att utbyta information och kommunicera över organisatoriska gränser. Pågående exempel är Nationell e-hälsa, ett arbete på nationell nivå där man ser över hur helheten i den kommunala verksamheten ska kunna fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Inom ramen för arbetet med Nationell IT-strategi för vård och omsorg har flera förslag startats upp, bland annat katalog- och säkerhetslösningar för att garantera integritet och säkerhetsskydd (såsom SITHS-kort), NPÖ (nationell patientöversikt) samt Pascal, som är ett nationellt IT-stöd för ordination av läkemedel. Inom de två närmaste åren kommer landets kommuner att bli konsumenter och producenter av NPÖ och av övriga nationella e-tjänster.

51 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 14 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Den medicintekniska utvecklingen har gjort att sjukvårdsverksamhet i allt högre utsträckning kan föras över i öppen vård. Det har medfört ett ökat behov av insatser inom regioners/landstings och kommuners primärvård samt inom kommuners socialtjänst och äldreomsorg. Kommuners vård och omsorg får allt viktigare och mer komplicerade uppgifter att utföra, för allt fler personer med omfattande behov av stöd. Internationella och nationella beslut och lagändringar Nya EU-direktiv och ändrad lagstiftning på upphandlingsområdet ger kommunen ökade möjligheter att använda upphandling som verktyg för att uppnå miljömål och ta sociala hänsyn. Från och med den 2 juli 2014 gäller nya regler för bygglovsbefriade åtgärder på en- och tvåbostadshus. De flesta av dessa åtgärder kräver en anmälan med underlag som prövas av stadsbyggnadskontoret innan startbesked kan ges. Redan under sensommaren 2014 märktes en ökad arbetsbelastning till följd av dessa ärenden. Regeringens bredbandsmål kommer att få stor påverkan på kommunens strategiska arbete. Socialstyrelsen har beslutat att Nya föreskrifter och allmänna råd gällande ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ska träda i kraft den 31 mars En samsyn på hur regelverket ska tolkas håller på att arbetas fram av Socialstyrelsen och SKL. psykiatrinämnden har gjort en utredning som bland annat presenterar årskostnaden för en gemensam beroendeavdelning. Ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta är något som i allt högre grad både förväntas och krävs av kommunens fritidsanläggningar. Åtgärder för att leva upp till kommande skärpta lagkrav kan innebära ökade driftskostnader. Regionala och lokala beslut Region Halland och de halländska kommunerna samarbetar i projektet Framtidens hemsjukvård. Syftet är att skapa en enhetlig och sammanhållen hemsjukvård som ska fungera optimalt för patienten. Beslut om huvudmannaskap och utformning är ännu inte fattat; fler insatser kan komma att utföras av kommunens legitimerade personal, vilket i så fall för med sig ökade kostnader. Världsekonomin och konflikter i omvärlden Det internationella ekonomiska läget har en direkt påverkan på konjunkturen i Sverige, och är därmed i förlängningen en viktig faktor för hur efterfrågan på planlagd mark och bygglov utvecklas. De konflikter som råder i Syrien, Irak och i olika delar av Afrika medför att allt fler flyktingar söker sig till Sverige. Varbergs kommun har ett avtal om att ta emot 80 flyktingar under I takt med att dessa personer erhåller permanent uppehållstillstånd uppstår akut boendeproblematik, eftersom det redan råder en brist på bostäder inom kommunen. Utifrån propositionen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevård (prop. 2012/13:77) är kommuner och landsting/regioner skyldiga att tydliggöra ansvaret för missbruksvården genom att formulera en överenskommelse. Någon sådan har ännu inte kommit till stånd i Halland, men Ovissheten om framtida antal asylsökande, ensamkommande flyktingbarn, anhöriginvandrare och andra nyanlända påverkar också möjligheten till ett väl planerat mottagande av barnen i dessa grupper inom skol- och förskoleverksamheten. Sommarblomning utanför Stadshus A.

52 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 15 Budgetförutsättningar Skatteintäkter och utjämningsbidrag för Varbergs kommun, tkr Prognos 2014 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Skatteintäkter Skatteinkomster Slutavräkning Slutavräkning Slutavräkning 2015 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Summa skatteintäkter Statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Statsbidrag maxtaxa Fastighetsavgift Summa statsbidrag SUMMA SKATTER OCH STATSBIDRAG Kommunens skatteintäkter Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkterna, de utgör närmare 66 procent av de totala kommunala inkomsterna. Skattesatsen för Varbergs kommuninvånare ligger sedan 2012 på 20,33 procent, för beskattning av löneinkomster, pensioner och sociala ersättningar. Skatteintäkterna periodiseras så att preliminära månadsvisa utbetalningar från Skatteverket kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära tills taxeringen är slutgranskad i december året därpå. Om Skatteverket upptäcker avvikelser i sin granskning, justeras dessa genom slutavräkning i januari månad två år efter inkomståret. Löneökningar och förändring av sysselsättning bland kommunens invånare är sådant som påverkar det totala skatteunderlaget. Eftersom det finns en betydande osäkerhet om hur stora de framtida skatteintäkterna ska bli, spelar prognoser en viktig roll i den ekonomiska planeringen. Varbergs kommun använder sig av prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). För de kommande tre åren ger deras prognos en tillväxt av skatteunderlaget på 4,7 procent (2015), 4,9 procent (2016) respektive 4,8 procent (2017). Kommunal utjämning inklusive fastighetsavgift Vid sidan av skatteintäkterna är det kommunala utjämningssystemet, där den kommunala fastighetsavgiften ingår, en viktig inkomstskälla för Varbergs kommun; härifrån kommer nästan 16 procent av de totala inkomsterna. Det kommunala utjämningssystemet består av statliga bidrag för att utjämna skilda förutsättningar mellan landets olika kommuner. Systemet omfattar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, LSS-utjämning, kommunal fastighetsavgift och regleringsbidrag/-avgift. Vissa delar av utjämningssystemet innebär att Varbergs kommun får ta emot bidrag, medan andra delar medför avgifter. Nedan beskrivs systemets olika delar lite närmare. Inkomstutjämningen kompenserar för olikheter mellan olika kommuners skattekraft, det vill säga skillnaderna i medborgarnas genomsnittsinkomst. Samtidigt skjuter staten till medel så att varje kommun är garanterad en inkomstnivå som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i Sverige. År 2013 var genomsnittsinkomsten i Varberg 98 procent av medelskattekraften i riket. År 2014 erhåller Varberg därför ett bidrag i inkomstutjämning på kronor per invånare.

53 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 16 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Kostnadsutjämningen ska balansera strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommuner, till exempel skillnader i andelen barn och äldre bland invånarna. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader som beror på servicenivå, kommunala avgifter eller politiska prioriteringar. Varberg har på flera sätt (som geografiskt och befolkningsmässigt) en gynnsam struktur, vilket innebär att kommunen får betala en avgift i kostnadsutjämningen. Avgiften för 2014 motsvarar kronor per invånare. LSS-utjämningen ska jämställa kommunernas kostnader för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Här avgörs utjämningen av antalet personer inom kommunen som är brukare av insatser inom LSS. Varberg betalar 2014 en avgift som motsvarar kronor per invånare. Den kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 och innebär att den kommuninvånare som äger en fastighet ska betala en avgift baserad på taxeringsvärde. Fastighetsavgiften gäller även fritidshus, för en kommun som Varberg medför den därför i regel stora intäktsökningar. Regleringsbidrag/regleringsavgift innebär att den totala nivån för en kommuns samtliga utjämningsbidrag jämförs med statens anslagna medel för kommunal utjämning. Beroende på om de anslagna medlen är högre eller lägre än kommunens netto, genererar det ett bidrag eller en avgift för kommunen. Finansnetto och internränta Finansnettot är resultatet av kommunens finansiella aktiviteter. bolag. Så länge kommunen inte har en egen låneskuld täcker ränteintäkterna från internbankens reverser alla räntekostnader. Utöver ränta betalar samtliga kommunala bolag även en marginal på sina lån till internbanken på mellan 0,35 procent och 0,50 procent. Denna marginal ska, i enlighet med EU:s statsstödsregler, täcka administrationen av internbanken samt justera för den lägre upplåningskostnad som ett bolag får genom att kommunen går i borgen för lånen. Övriga finansiella intäkter är reverser för olika fastigheter samt medlemsåterbäring från Kommuninvest. Prognosen för finansnettot innehåller många osäkerhetsfaktorer eftersom den påverkas av förändringar i marknadsräntorna samtidigt som den bygger på att kommunkoncernens investeringsplan utförs i planerad takt. Detta gör att det kan bli avvikelser mellan finansnettots budget och verkliga utfall. Kommunen har dock ett starkt finansnetto, utan egen låneskuld men med väldigt god likviditet som genererar ränteintäkter och som framför allt säkerställer att kommunen även under 2015 klarar sig från att låna till investeringar. Kommunens interna ränta, som används vid beräkningar av nämndernas kapitalkostnader, sänktes under 2014 till 2,5 procent. Sänkningen var en anpassning till de låga marknadsräntorna. Vid en jämförelse mellan kommunens interna ränta och internbankens ränta kan man se att den senare är betydligt högre. Det beror på historiska räntenivåer från äldre upplåning och innebär att internbanksräntan kommer att sjunka vid nyupplåning. De finansiella kostnaderna består till största del av kommunkoncernens upplåningskostnader. Kommunen bedriver en internbank som sköter hela kommunkoncernens upplåning och administrerar samtliga räntetransaktioner, vilka delas per bolag utifrån upplåningsvolym. Snitträntan i internbanken förväntas för 2015 bli 3,47 procent. Kommunen har hittills kunnat finansiera sina investeringar med egna medel. Det innebär att samtliga finansiella skulder som finns motsvarar de interna reverserna mot kommunens bolag. Om kommunens investeringar skulle överstiga summan av årets resultat och avskrivningar, skulle det ge en ökning av de egna kostnaderna med det överstigande beloppet gånger internbanksräntan, förutsatt att det inte finns tidigare upparbetade medel som kan användas för finansiering. De finansiella intäkterna består mest av ränteintäkter från de interna reverserna mot kommunens Arbetsgivaravgifter och övriga personalomkostnader I och med budgetåret 2012 övergick kommunen från ett generellt påslag för personalomkostnader i ekonomisystemet, till differentierade påslag kopplat till respektive individ i lönesystemet. Med det differentierade påslaget kan nivån på arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensionsavgifter anpassas utifrån medarbetarnas ålder och lönenivå. Lönestrukturen i Varbergs kommun medför att de totala personalomkostnaderna för 2015 beräknas motsvara ett påslag med 37,88 procent. Skillnader i personalens ålder och lönenivå medför skillnader i påslag mellan olika förvaltningar. Serviceförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen ligger lägre än kommunens genomsnittliga påslag, medan övriga förvaltningar ligger högre.

54 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 17 Pensionskostnad År 1997 ändrades det kommunala pensionssystemet från en helt förmånsbaserad tjänstepension till en avgiftsbestämd tjänstepension med årliga avsättningar. Förändringen medförde att den kommunala ekonomin i nuläget belastas både med kostnaden för pensionsutbetalningar för pension enligt det gamla systemet, och med kostnaden för avgifter från nyintjänad pension för dagens anställda. Kostnaden för pensionsutbetalningar läggs i budgeten centralt under kommunstyrelsen. Pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på förvaltningarnas kostnadsställen och ingår som en del av personalomkostnadspåslaget (som har nämnts i tidigare avsnitt). De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna från det tidigare pensionssystemet kommer att växa inom de närmaste åren, de kommer enligt prognos att vara som störst år Därefter minskar denna del av pensionskostnaden, eftersom nytillkomna pensionärer kommer att ha en större del av sin tjänstepension intjänad i det nya systemet. de bäst anses behövas för att kommunen snabbare ska nå målen som fullmäktige fastställt för Kompensation för pris- och löneökningar För att få med väntade prisökningar i budgeten använder kommunen SKL:s prognos för PKV (prisindex för kommunal verksamhet). Detta index består av två sammanvägda uppräkningstal, dels prognos för arbetskraftkostnadernas förändring och dels prognos för prisförändring för övrig förbrukning. Nämndernas nettokostnader vid det senaste bokslutet används som underlag i beräkningen av kompensationens storlek. Den beräknade löneökningen 2015 är alltså beräknad utifrån förvaltningarnas personalkostnader 2013 justerade upp till 2014 års nivå och därefter multiplicerade med arbetskraftskostnadsindex på 3,0 procent. Prisökningen på övrig förbrukning utgår från förvaltningarnas nettokostnader 2013 exklusive kapitalkostnader justerade till 2014 års nivå och därefter multiplicerade med prisindex för övriga kostnader på 2,2 procent. Den beräknade löne- och kostnadsökningen har sedan tillförts respektive nämnds ram för BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR De senaste årens budgeterade pensionsutbetalningar har varit en aning underskattade, då prognoserna har byggt på antagandet att alla arbetstagare går i pension vid 65 års ålder. I verkligheten väljer många anställda att helt eller delvis sluta arbeta tidigare, och tidigare få ut sin intjänade pensionsrätt. Samtidigt innebär varje förtidsuttag att den enskilda livsvariga pensionsutbetalningen blir lägre, och att kommunens pensionsskuld därmed minskar i snabbare takt än tidigare beräknat. Volymjusteringar Barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ramar är i budgeten justerade för demografiska förändringar enligt den senast beslutade befolkningsprognosen. Enligt 2014 års befolkningsprognos beräknas inflyttningen till Varbergs kommun fortsätta och födelseöverskottet förväntas bestå. Andelen barn och äldre förväntas öka i en högre takt än andelen personer i förvärvsarbetade ålder. Den största ökningen förväntas ske bland de yngre-äldre, det vill säga personer mellan 67 och 79 år. Omfördelning mål och inriktning I samband med att ramarna för 2015 sattes i förra årets budget, beslutades att varje nämnd skulle effektivisera sin verksamhet med en procent. På så vis frigjordes cirka 26 mnkr som i årets budget fördelas mellan särskilt prioriterade områden, det vill säga där Kompensation arvodeshöjning De förtroendevaldas arvoden kommer från och med 2015 att beräknas med riksdagsmannaarvode som bas istället för inkomstbasbelopp. Det innebär att ersättningsnivåerna ökar med drygt 5 procent för år Nämndernas ramar har kompenserats med förväntade arvodesökningar. Justering för drifts- och kapitalkostnader vid investeringar och exploateringar När beslut tas om en ny investering avsätts medel för drifts- och kapitalkostnader i budgeten. Pengarna placeras i kommunstyrelsens pott för ofördelade medel, för att föras över till berörd nämnd när investeringen är genomförd och objektet tas i bruk. På samma sätt överförs medel för kapitalkostnader till nämnden när kapitalkostnader börjar debiteras för investeringen. Enligt denna princip justeras nämndernas ramar varje år i samband med att avskrivningsunderlag för äldre investeringar sjunker samtidigt som nämndernas kapitalkostnader minskar. Kapitalkostnader som tillkommer efter mindre anpassningar inom redan befintliga hyresobjekt justeras inte. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får till övervägande del kompensation för ökade lokalkostnader i den barn-, elev- eller äldrepeng som ingår i den normala volymjusteringen. När nya lokaler tas i bruk och lokalkostnader ingår som en del av normala volymjusteringar, måste kapitalkostnads-

55 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 18 justeringen avgöras från fall till fall. Ett nettotillskott av medel till berörd nämnd kan bli aktuellt om det bedöms att den nya lokalkostnaden är större än vad som ryms inom normal volymjustering. Övriga centralt budgeterade poster En central regleringspost har avsatts för ökade personalskulder (semester- och övertidsskuld). Dessa medel ska kompensera för den värdeökning som löneökningarna medför på sparade semesterdagar och redan inarbetad tid. Övriga förändringar inom semesterskulden hanteras av nämnderna, eftersom avsättningen till skulden kostnadsredovisas hos respektive nämnd i samband med att semestern arbetas in. Förutsättning för ramar 2015 och plan 2016 Grind från Strandpromenaden in till Kärleksparken. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för åren 2016 och 2017 beräknas utifrån den prognos som SKL presenterade den 18 augusti Volymjustering för demografiska förändringar är beräknade och tillförda barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ramar enligt kommunens befolkningsprognos Internräntans nivå är fortsatt beräknad till 2,5 procent. Ingen förändring av arbetsgivaravgifter, premier för avtalsförsäkringar eller pensionsavgifter är beräknad i ramarna för 2016 och Den centralt budgeterade pensionskostnaden för pensionsutbetalningar följer de prognoser som KPA har beräknat för Varbergs kommun, men med hänsyn tagen till att pensionsåldern i kommunen i vissa fall är lägre än de 65 år som den vanliga prognosen vilar på. Även för 2016 och 2017 har ramarna justerats med en generell besparing på 1 procent av ingående budgetram. Dessa kommer att fördelas ut efter bedömning av vad som bäst gynnar måluppfyllelsen av fullmäktiges mål för Löneökningarna är beräknade efter SKL:s prognos för kostnadsökningar för arbetskraft, och är tillförda respektive nämnd i ram. Om utfallet skulle skilja sig mycket från beräkningen, finns möjlighet till justeringar nästa år. Övriga kostnadsökningar utgår från SKL:s prognos för respektive år och är medräknade som prisökningar i samtliga nämnders ramar för 2016 och Drifts- och kapitalkostnader som tillkommer under året, då planerade investeringar eller exploateringsområden tas i bruk, finns budgeterade centralt i kommunstyrelsens ofördelade medel.

56 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 19 Varbergs stadsutvecklingsprojekt Stadsutvecklingsprojektet är ett samlingsnamn för Varbergstunneln, Farehamnen och Västra centrum, de tre stora stadsomvandlingsprojekt som just nu pågår i Varbergs tätort. Varbergstunneln I mars 2013 medgav regeringen tillåtlighet för att påbörja projekt Varbergstunneln. Huvudman för projektet är Trafikverket och medaktörer är Varbergs kommun, Jernhusen och Region Halland. Projektet syftar till att bygga ut Västkustbanan till dubbelspårskapacitet och förlägga spåren i en tunnel under Varbergs tätort. Det omfattande tunnelprojektet befinner sig i ett tidigt planeringsstadium och kommunens del består just nu i att ansvara för att detaljplanearbetet går hand i hand med Trafikverkets järnvägsplan. Samtidigt ska kommunen förbereda inför senare skeden i projektet, där viktiga frågor som rör infrastruktur och investeringar ingår, men också frågan om hur det nya stationsområdet på ett bra sätt ska smälta samman med befintlig och kommande stadsstruktur. Farehamnen Under 2012 beslutade kommunfullmäktige att hamnverksamheten ska finnas kvar i Varbergs tätort, men att den ska komprimeras ytmässigt och förläggas till de yttre delar av nuvarande hamn som går under namnet Farehamnen. Projektet är pågående och befinner sig i ett anläggningsskede med hantering av viktiga frågor om logistisk design. Det finns både en färdig detaljplan och ett miljötillstånd för den nya hamnen, men särskilda hänsyn måste tas till att hamn- och stadsomvandling ska kunna pågå sida vid sida, så att inget av projekten går framåt på bekostnad av det andra. Exempelvis ska hänsyn tas till att framtida bostäder kan störas av buller från hamnen, samtidigt som planeringen av bostäder i sig kan vara ett hinder för att bedriva en effektiv hamnverksamhet. Västra centrum På de ytor som friläggs när järnvägen och hamnen flyttas har fullmäktige i sitt beslut från 2012 gett kommunen i uppdrag att planera för en ny stadsdel. Det finns ett tidigare beslut om att stadsdelen ska gå under namnet Västra centrum, men i visionens anda har det under 2014 utlysts en namntävling där invånarna själva kan föreslå och rösta fram ett nytt namn. Namntävlingens resultat ska redovisas i december och fram tills dess används namnet Västra centrum. Projektet befinner sig i ett mycket tidigt planeringsskede och under 2014 har en omfattande dialog hållits med invånare och många andra aktörer, i syfte att få en bild av vad den nya stadsdelen bör innehålla för att komplettera Varbergs tätort. Parallellt med dialogen pågår arbeten med att få fram nödvändiga förutsättningar för en fortsatt effektiv planeringsverksamhet. I det arbetet ingår exempelvis inventering av föroreningar i mark, geoteknik, hållfasthet och exploateringsprinciper. Samordning ett övergripande projekt De tre projekt som ingår i stadsutvecklingsprojektet är omfattande vart och ett för sig. Syftet med att hålla ihop dem i ett övergripande stadsutvecklingsprojekt är att kommunen ska äga hela initiativet att driva projektet, utifrån vilken nytta de tre separata projekten och hela stadsutvecklingsprojektet ska leverera till Varbergs tätort och till kommunens utveckling. För att projektet ska kunna drivas effektivt har en särskild projektorganisation med rekryterad projektledarkompetens bildats. Ett projektkontor har byggts upp på samhällsutvecklingskontoret under kommunstyrelsen (projektledaren för Farehamnen ingår, men hör organisatoriskt till hamn- och gatuförvaltningen). En ledningsgrupp för projektet har också formats, där cheferna för samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadskontoret och hamn- och gatuförvaltningen tillsammans med projektledarna kan samordna viktiga frågor. Det finns även en tydlig politisk styrning av projektet, där kommunstyrelsens arbetsutskott är utsedda att bereda frågor inför beslut i kommunstyrelsen och fullmäktige. Som stöd för samordning finns även en referensgrupp, med representanter från ett flertal av kommunens förvaltningar och bolag. Vägen framåt Under hösten och vintern 2014/15 pågår arbetet med att sammanfatta resultatet av invånardialogen och de förutsättningar som ligger till grund för stadsutvecklingsprojektets fortsättning. Utifrån den sammanfattningen, och de inspel som redan finns från exempelvis Vision 2025 och olika strategiska inriktningsdokument, ska ett förslag till fortsatt inriktning för projektet lyftas för beslut i fullmäktige under våren Inriktningsbeslutet ska innehålla de formuleringar som behövs för att kunna bedriva arbetet på ett effektivt sätt. Samtidigt ska beslutet formulera kommunens vilja med projektet inför nästa fas. Detta arbetssätt kommer sedan att repeteras längs projektets gång, så att fullmäktige inför varje ny fas får fastställa inriktningen. För att inspirera till engagemang, BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR

57 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 20 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Foto: Lars Bygdemark. Grafik: Stoner Hill delaktighet och medskapande i processen innehåller varje fas dessutom en fortsättning på dialogen med invånare och andra aktörer. Under 2014 har stadsutvecklingsprojektet med små resurser startats upp för att hantera nödvändiga uppgifter som att få projektkontor och organisation på plats samt för att påbörja kartläggningen av viktiga frågor. Inför fortsättningen finns en tydligare bild av projektets finansiering och den bilden ligger nu till grund för budgetberedningen. För att kunna säkra framgången i projektet är det av största vikt att rätt resurser sätts in i projektet och att det ges en hög politisk prioritet. Hur projektet påverkar budget Inledningsvis, när en mängd övergripande undersökningar sker och de tre huvudprojektens delar ej ännu utformats, bedöms en del av kostnaderna för stadsutvecklingsprojektet belasta kommunens driftbudget. Senare kommer delprojekten i ökande takt att kanaliseras mot investeringar inom kommunens affärsområde och exploatering av mark för bostadsbyggande. Därmed kommer belastningen på den löpande driften att minska. Valet att ta en del av kostnaderna direkt görs av försiktighetsskäl och enligt principen att varje generation ska bära sina egna kostnader. I driftbudget 2015 har 14,5 mnkr och i ram 2016 har 11,5 mnkr reserverats för Varbergs stadsutvecklingsprojekt.

58 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 21 Ekonomistyrningsprinciper Varbergs kommun arbetar med mål- och ramstyrning för att kunna ha god kontroll och överblick över de nämnder och styrelser som tillsammans utgör kommunens verksamhet. En ny resultatutjämningsreserv och särskilt regelverk för investeringar är också viktiga verktyg för att säkerställa en välordnad ekonomi. Gemensamma mål, vision, budget och egna mål Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målområden (för åren ) och två finansiella mål som nämnder och styrelser ska inrätta sig efter. De strategiska målområdena utgår från kommunens gemensamma vision om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt år Syftet med de finansiella målen är att kommunen ska prestera en god ekonomisk hushållning, vilket är ett krav enligt kommunallagen. Varje år i november månad fastställer fullmäktige även kommunens budget för nästkommande år, samt de ekonomiska ramarna för året därpå. Genom ett tidigt beslut om kommande års ramar ges nämnderna bättre förutsättningar att planera sin verksamhet med god framförhållning. Nämnder och styrelser arbetar dessutom fram egna mål- och inriktningsdokument. Dessa utgår från kommunens gemensamma mål och vision, och formuleras utifrån respektive verksamhets specifika uppdrag och förutsättningar. delårsrapport. Rapporteringen kan vid behov kompletteras av dialogsamtal mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och ledningen för en nämnd eller ett bolag. Den månadsvisa rapporteringen ökar effektiviteten i kommunens mål- och ramstyrning, eftersom en tät uppföljning borgar för säkerhet i verksamhetens ekonomi och måluppfyllelse. Vad innebär god ekonomisk hushållning? Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär, bland annat, att: Planeringen av den ekonomiska politiken ska utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. Nettokostnaderna får inte på sikt öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Kommunens soliditet medräknat samtliga pensionsförpliktelser ska över tid öka. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har god ekonomisk hushållning. Nämnderna ansvarar inom sina områden och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse, ekonomin sätter gränser och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Uppföljning och analys I kommunens styrmodell ligger fokus och tonvikt på uppföljning och analys. Varje nämnd och styrelse rapporterar regelbundet in sina ekonomiska resultat till kommunstyrelsen, samtidigt som man beskriver sitt arbete med de strategiska målområdena. Kommunstyrelsen rapporterar sedan vidare till fullmäktige. I denna process övervakas hur verksamheterna följer budget, hur man arbetar för en god måluppfyllelse samt om något av risk och väsentlighet behöver uppmärksammas inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Rapporteringen sker genom skriftlig inlämning efter februari, mars, maj, september och oktober månad. I dessa månadsrappor ska det ekonomiska utfallet finnas med, liksom en analys och en beskrivning av eventuella avvikelser från den planerade verksamheten. Efter årets fyra första månader görs en gemensam tertialrapport för samtliga nämnder och bolag, och efter åtta månader presenteras en gemensam Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policyer, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheten. I beslutad budget angivna ramar utgör tak för respektive nämnd. Nämnden måste hantera befarade överskridanden inom tilldelad totalram. Nämnderna ska hantera över- och underskott i enlighet med det regelverk som fullmäktige antagit. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna ska ha full kostnadstäckning. Resultatutjämningsreserv År 2013 fattade fullmäktige beslut om en resultatutjämningsreserv som ska utjämna normala svängningar i kommunens intäkter. Syftet är att skapa en buffert under högkonjunktur för att ha som säkerhet vid vikande skatteunderlag i samband med lågkonjunktur.

59 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 22 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Gällande riktlinjer för resultatutjämningsreserven: Resultatutjämningsreserven utgör en del av kommunens eget kapital. Avsättning till resultatutjämningsreserven får göras om kommunens finansiella mål är uppnådda med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat, eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ett tak fastställs för hur stort belopp som sammanlagt får finnas i reserven vid utgången av varje redovisningsår. Maximalt 10 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning får avsättas till resultatutjämningsreserven. Det motsvarar cirka 272 mnkr för Varbergs kommun år Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med kommunens beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med beslut om bokslut. Vid disponering bör en bedömning göras för när konjunkturen förväntas återhämta sig. I budgetbeslutet för kommande års budget kan maximalt ett belopp motsvarande 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning tas i anspråk ur resultatutjämningsreserven (dock ej mer än vad som är reserverat). Det motsvarar cirka 54 mnkr för Varbergs kommun Investeringar Kommunens investeringar hanteras enligt ett särskilt regelverk som kommunstyrelsen har fastställt. För att säkerställa att nya investeringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats, ska varje investering vara resultatet av ett väl planlagt utredningsarbete, där berörda förvaltningar bidrar med sina perspektiv. Först av allt ser man över det behov som ligger bakom investeringsförslaget. Ett åtgärdsval genomförs, där berörd förvaltning tar ställning till om en investering är rätt sätt att möta det aktuella behovet. Om så anses vara fallet, lämnas en rekommendation om förstudie till investering till den berörda nämnden, som granskar och fattar beslut för eller emot en förstudie. Det är sedan förstudien som utgör underlaget till investeringsbeslutet. Innehållet i förstudien måste därför vara tydligt och ställningstagande. Det ska visa hur investeringen tillfredsställer behovet i åtgärdsvalet samt hur den bidrar till uppfyllelsen av kommunens övergripande mål. Dessutom ska förstudien innehålla tids- och processplan för själva investeringsprojektet. Investeringens totalkostnad ska framgå, liksom vilka förändringar i driftskostnader som kommer att uppstå. Först när samtliga konsekvenser av investeringen har redovisats och förstudien är avslutad, fattar kommunfullmäktige budgetbeslutet om investeringen ska genomföras eller inte. Förändring av resultatutjämningsreserven kräver ett aktivt fattat beslut av kommunfullmäktige.

60 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN Drifts- och balansbudget 23 Driftsbudget Överst i driftsbudgeten visas de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder; utfall för 2013 och hur de är satta för Under nämndernas ramar redovisas budget för de kommungemensamma posterna och längst ned syns hur kommunens totala kostnader finansieras genom budgeterade skatteintäkter, utjämningsbidrag* och finansnetto**. Till skillnad från kommunens resultaträkning innehåller driftsbudgeten interna poster (affärshändelser inom och mellan förvaltningar), både inom nämndernas ramar och inom de kommungemensamma posterna. Förändringen av nämndernas ramar mellan olika år består till stor del av beräknad kompensation för kostnads- och löneökningar eller justering av interna kapitalkostnader (som avskrivningar och ränta). Skillnaderna kan också bero på bokföringstekniska justeringar mellan nämnder, eller omfördelning av medel för ökad möjlighet att uppnå fullmäktiges prioriterade mål. *Statligt bidrag för att utjämna skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner. **Ränteintäkter minus räntekostnader. DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Driftsbudget , tkr Utfall 2013 Budget 2014 Rambeslut Budgetförslag 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kf, valnämnd, kommunens revisorer Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas ramar Externa poster Varbergs stadsutvecklingsprojekt Kommungemensamma kostnader Bidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten Väst Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt Ökning semesterlöneskuld Avskrivningar Avkastning extra pensionsavsättning/ upplösning av avsättning Återbetalning premier från AFA Interna poster Interna kapitalkostnader Justering interna poster Kommunstyrelsens ofördelade Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT Beslut från november Justering av budget till överförmyndarnämnd från och med 2015.

61 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 24 DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Fördelning enligt politiska prioriteringar 2015, tkr Kommunstyrelse Intern verksamhetskontroll Satsning för fler jobb 800 Stöd för minskad sjukfrånvaro 100 Satsning på lärarnas löner (fördelas vid löneöversyn) Hamn- och gatunämnd Deltagande i samhällsplaneringsprocessen - för fler bostäder Fräschare toaletter 500 Barn- och utbildningsnämnd Individuella behov förskolan Ökad kunskap i grundskolan Gymnasieskolan Bättre måltider för ökat lärande i skolan och välbefinnande i äldreomsorgen (fördelas 2016) 0 Mer ekologiskt odlad mat (fördelas 2016) 0 Socialnämnd Utveckling av e-hemtjänst och välfärdsteknologi för äldre Hemsjukvård Mer vård till äldre Satsning på missbruksvård Trygghetsboende plus (medel för utredning under 2015) 500 Minskad psykisk ohälsa Bättre måltider för ökat lärande i skolan och välbefinnande i äldreomsorgen (fördelas 2016) 0 Mer ekologiskt odlad mat (fördelas 2016) 0 Kultur- och fritidsnämnd Föreningscoach och föreningsbidrag 650 Meröppna bibliotek och folkbildning 300 Medborgarceremoni 50 Servicenämnd Bättre måltider för ökat lärande i skolan och välbefinnande i äldreomsorgen (1 300 tkr fördelas till köpande nämnder 2016) Mer ekologiskt odlad mat (1 000 tkr fördelas till köpande nämnder 2016) Byggnadsnämnd GIS Geografiskt informationssystem 700 SUMMA PRIORITERINGAR varav medel från effektivisering och omfördelning PÅVERKAN RESULTAT

62 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 25 Resultaträkning, tkr Budget 2014 Budgetförslag 2015 Ram 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag inklusive fastighetsskatt Finansiella intäkter Finansiella kostnader DRIFTS- OCH BALANSBUDGET RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Balansbudget Balansbudgeten visar planen för hur kommunens tillgångar förändras samt hur de finansieras. Balansbudgetens ställning förväntas uppnås vid respektive års slut. Balansbudget , mnkr Tillgångar Bokslut 2013 Budget 2014 Budgetförslag 2015 Ram 2016 Plan 2017 Materiella anläggningstillgångar 1 921, , , , ,2 Finansiella anläggningstillgångar 272,3 272,0 272,0 272,0 272,0 Långfristiga fordringar 2 215, , , , ,3 Anläggningstillgångar 4 408, , , , ,5 Bidrag statlig infrastruktur 232,0 220,4 208,8 197,2 185,6 Förråd och exploateringsområden 96,3 120,7 169,9 139,7 125,7 Kortfristiga fordringar 225,3 131,9 131,9 132,9 132,9 Kortfristiga placeringar 160,9 167,0 160,9 160,9 160,9 Likvida medel 317,8 269,8 269,8 269,8 269,8 Omsättningstillgångar 800,3 689,4 732,5 703,3 689,3 SUMMA TILLGÅNGAR 5 441, , , , ,4 Eget kapital och skulder Ingående eget kapital 2 355, , , , ,7 Periodens resultat 110,9 31,9 31,7 50,3 40,3 Utgående eget kapital 2 466, , , , ,0 Avsättningar 546,1 545,1 543,7 542,0 539,9 Villkorat aktieägartillskott 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder 1 696, , , , ,8 Kortfristiga skulder 731,8 731,8 731,8 731,8 731,8 Summa skulder 2 428, , , , ,6 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 441, , , , ,4

63 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 26 DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Gasellen, nytt LSS-boende som byggs i Lilla Träslöv. Analys av budget och utfall För att kartlägga och analysera kommunens resultat, utveckling och ekonomiska ställning används en finansiell analysmodell som är utvecklad av KFi, KommunForskning i Västsverige. Modellen ger ett övergripande finansiellt perspektiv utifrån fyra viktiga aspekter: Kontroll över den finansiella utvecklingen Långsiktig betalningsberedskap/-kapacitet Kortsiktig betalningsberedskap/-kapacitet Riskförhållande Resultat och kapacitet Resultatutveckling KFi rekommenderar att en kommuns resultat över en längre period ska ligga på cirka 2 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Detta är en procentenhet mer än vad Varbergs kommun ska nå för att uppfylla kommunfullmäktiges första finansiella mål. Med en målnivå på 1 procent riskerar man på lång sikt att inte riktigt värdesäkra tillgångarna, men bedömningen är att kommunen, efter flera års höga resultat, under en tidsperiod kan ligga på en lägre nivå än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. De senaste tre åren har kommunens resultat i genomsnitt legat på 105 mnkr, vilket motsvarar 4,1 procent av skatte intäkter och generella statsbidrag. Resultatet har alltså med marginal uppfyllt KFi:s rekommendation och överträffat kommunfullmäktiges finansiella mål. Detsamma gäller för 2014, då kommunens prognos pekar mot ett resultat på 61 mnkr, vilket är 2,2 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. De höga resultaten beror delvis på bättre skatteutfall än förväntat, men även på engångsintäkter i form av reavinster på försålda fastigheter samt återbetalning av överskott från kollektivavtalsförsäkringar för 2012 och Resultatet för 2015 är enligt budgetförslaget 32 mnkr. Det motsvarar 1,1 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag och uppfyller därmed fullmäktiges mål, men når inte upp till KFi:s rekommendation. Detsamma gäller ramförslag för 2016 och plan för 2017, där anges resultatnivåer på 50 mnkr respektive 40 mnkr, vilket skulle innebära minst en procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Det genomsnittliga resultatet för (utfall respektive budget) är cirka 76 mnkr, vilket innebär knappt 3 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Självfinansieringsgrad av investeringar Kommunfullmäktiges andra finansiella mål är att kommunens investeringar ska vara självfinansierade till 100 procent. En självfinansieringsgrad på 100 procent (eller däröver) innebär att kommunens egna medel, det vill säga summan av avskrivningar och resultat, räcker till för att finansiera årets nettoinvesteringar utan att några lån behövs. De senaste åren har fullmäktiges mål om självfinansiering uppnåtts. Enligt 2014 års investeringsprognos, med stora investeringar inom skattefinansierad verksamhet, kommer målet dock inte att nås. Detsamma gäller 2015 och Självfinansieringsgraden för

64 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 27 perioden är beräknad till cirka 67 procent. Kommunen bedöms dock ha så god likviditet att extern upplåning för att finanisera investeringarna kommer att behövas först Utöver investeringar inom skattefinansierad verksamhet väntar framöver stora investeringar inom affärsverksamhet, främst genom den kommande flytten av Varbergs hamn och det omfattande stadsutvecklingsprojektet. Även om det finansiella målet inte omfattar dessa delar kommer de att medföra ökad extern upplåning, vilket i sin tur bidrar till ett lägre finansnetto Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme, den visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsatt är kommunen. Två faktorer påverkar soliditetens utveckling: dels det årliga resultatet och dels värdet av tillgångarna. För en oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i samma takt som tillgångarnas värde. Om man jämför olika kommuners soliditet, bör man tänka på att Varbergs system med en internbank gör att balansräkningen ökar och soliditeten, som är ett relativt mått, minskar (eftersom dotterbolagens skulder finns med i balansräkningen och kommunen har fordringar på sina egna bolag). Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. I ett vinstdrivande företag bör den uppgå till minst 100 procent av de kortfristiga skulderna, men för kommuner brukar den röra sig runt procent. Varbergs kommun har en god kassalikviditet; om den outnyttjade checkräkningskrediten på 250 mnkr räknas in når den över 100 procent och dessutom finns bra möjligheter att förstärka den ytterligare om det skulle behövas. Borgensåtagande Borgensåtaganden är viktiga vid bedömning av kommuner ur riskperspektiv. Varbergs kommuns borgensåtagande består huvudsakligen av 500 mnkr för Varbergs Stadshus AB:s lån, samt av den solidariska borgen för Kommuninvests samtliga förpliktelser som kommunen tecknat genom medlemskap i föreningen; i nuläget överstiger dock Kommuninvests tillgångar dess skulder. Genom internbanken har kommunen dessutom skulder för dotterbolagen på cirka mnkr. Risken för dotterbolagens skulder får bedömas som liten, eftersom de bolag som berörs visar gott resultat, har positivt kassaflöde och innehåller betydande övervärden. De kommunala bolagen följer också sina budgetar på ett tillfredsställande sätt, vilket innebär att kommunen har kontroll över deras verksamhet. DRIFTS- OCH BALANSBUDGET Varbergs kommun hade vid ingången av 2014 en soliditet på 45 procent (exklusive pensionsskulden). De närmaste årens investeringsplaner i kommun och bolag innebär dock att soliditeten kommer att sjunka till strax under 40 procent år Kommunalskatt Skattesatsen utgör kommunens långsiktiga handlingsberedskap. Den kommunala skattesatsen i Varber har, bortsett från skatteväxlingar, legat oförändrad på 20,33 procent sedan Tillsammans med Region Hallands skattesats (på 10,42 procent) har Varberg en skattesats på 30,75 procent, vilket är lägst i Halland och Västra Götalands län. Motsvarande medeltal för riket är 31,60 procent. Den låga skattesatsen är en styrka för kommunens finansiella handlingsutrymme, då det finns marginal för skattehöjning om det skulle behövas i framtiden. Skattekraften, det vill säga genomsnittsinkomsten per invånare, är i Varbergs kommun 97,5 procent av genomsnittet för riket (enligt senast kända uppgifter för 2013). Sedan 2008 har Varberg haft en snabbare ökning av skatteunderlaget per invånare än genomsnittet av landets kommuner. Balanskravet Enligt kommunallagen ska varje kommun ha en ekonomi i balans; bortsett från realisationsvinster måste intäkterna vara större kostnaderna. Det krävs ett positivt resultat för att kunna säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Varbergs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes år Kommunen har också utnyttjat möjligheten att avsätta tidigare års överskott i en resultatreserv, som ger möjlighet att jämna ut svängningar i intäktsnivåer mellan olika år och skapa en buffert för perioder av lågkonjunktur. Enligt beslut i fullmäktige får resultatreserven maximalt uppgå till 10 procent av skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämningsbidrag, vilket motsvarar drygt 260 mnkr. Vid bokslutet 2013 var reserven fylld. Ekonomin på sikt Skattekraften i Varbergs kommun beräknas växa med drygt 2 procent realt för och 1,7 procent för Den förväntade reala tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden, där antalet arbetade timmar tros öka med drygt 1 procent per år mellan 2014 och 2017.

65 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 28 Investeringar INVESTERINGAR Investeringsplanen visar alla kommunens pågående och planerade investeringar, sorterade under respektive ansvarig nämnd. Nybyggnationer är samlade under kommunstyrelsen, som i egenskap av fastighetsägare är ansvarig för samtliga byggprojekt oavsett vilken verksamhet som berörs. Investeringarna är uppdelade i tre olika kategorier: Påbörjade projekt är investeringar som redan är igångsatta. Projekt kända sedan tidigare budget har ännu inte påbörjats, men finns med i den långsiktiga planen. Nya projekt har beslutats under 2014 och finns med i budget för första gången. Direkt under tabellen redovisas även föreslagna framtida investeringar, som kommer att ses över och tas beslut om under kommande år. Dessa kallas projekt under förstudie, någon kalkyl för dem har ännu inte gjorts. Tabellens kolumner visar för varje investeringsprojekt: Projektkalkyl/löpande under planperioden den totala beräknade utgiften för projektet. Prognos utfall t.o.m hur stort belopp som använts hittills, fram till Prognos överföring tidigare beslut avsatt, outnyttjat belopp som följer med från tidigare år. Budget 2015 exkl. överföring beslutat belopp för användning i projektet Plan preliminär beräkning för när ytterligare belopp kommer att behöva lyftas till projektet. Varje projekt presenteras också lite närmare i löpande text i avsnittet efter tabellen. Förslag till investeringsplan , tkr Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande utfall t.o.m. Prognos under planperioden 2014 Prognos överföring tidigare beslut Budget 2015 exkl. överföring Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kommunstyrelse Påbörjade projekt: Investeringsram KS verksamhet Ankarskolan Trönninge förskola Kattegattleden Skällinge skola/förskola Rolfstorps skola inklusive bibliotek Projekt kända sedan tidigare budget: Österängen/Bolmen Trönninge skola Barn- och utbildningsnämnd Påbörjade projekt: Ram för mindre investeringar/inventarier Projekt kända sedan tidigare budget: Inventarier Ankarskolan Inventarier Trönninge förskola Nya projekt: Inventarier Skällinge Inventarier Rolfstorp Socialnämnd Påbörjade projekt: Ram för mindre verksamhetsinvesteringar

66 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 29 Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande utfall t.o.m. Prognos under planperiod 2014 Prognos överföring tidigare beslut Budget 2015 exkl. överföring Hamn- och gatumänmd Påbörjade projekt: Brunnsparken/kyrkan/torget Trönninge/Lindberg Norrgatan Kollektivtrafiken Multiparken Plan 2015 Tenaljen Fästningsbadet Fästningsbadet Södra Näs gång- och cykelväg Belysning Ombyggnad av korsningar Smärre åtgärder i det offenliga rummet Lekplatser (löpande) Mötesplatser serviceorter och landsbygd Strandpromenaden Motionsspår Bulleråtgärder Omskyltning Rätt fart i staden Trafikmiljöåtgärder (löpande) Förnyelse av trafikvägvisning i centralorten Tillgänglighetsåtgärder enl. plan (löpande) Arbetsmaskiner drift anläggning (löpande) Projekt kända sedan tidigare budget: Tvååker central park Teaterplatsen Trädförnyelse Flygplatsen, staket Kvarteret Kilen Nya projekt: Offentliga toaletter Utveckling badplatser Gröna huvudgångsstråk Västra Vallgatan Bäckg.-Lasarettsg Investeringsbidrag Västra Vallgatan Cykelåtgärder Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 INVESTERINGAR Hamninvesteringar Projekt kända sedan tidigare budget: Utveckling av Varbergs innerhamn och hamnen Träslövsläge Hamninvestering vid affärsbehov

67 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 30 INVESTERINGAR Ansvarig nämnd/projekt Projektkalkyl/löpande Prognos utfall t.o.m. under planperiod 2014 Prognos överföring tidigare beslut Budget 2015 exkl. överföring Kultur- och fritidsnämnd Påbörjade projekt: Sjöaremossen Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Plan 2015 Plan 2016 Projekt kända sedan tidigare budget: Konstnärlig gestaltning Rosenfred Träslövsläges bibliotek inventarier och utrustning Framtida konstgräsplan Nya projekt: Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Markvärmeanläggning Påskbergsvallen Idrottshall Trönninge Friidrottshall Friidrottshall investeringsbidrag Servicenämnd Påbörjade projekt: Miljösmart kommunikation Anpassning fastighet (löpande) Energieffektivisering fastigheter Inventarier kost och städ Inventarier mottagningskök, matsalar och restauranger Trådlöst nätverk WiFi Trådburet nätverk Lagring säkerhetskopiering o. övervakning Generell utveckling IT Projekt kända sedan tidigare budget: Renovering sammanträdesrum A Nya projekt: Myndighetskrav fastighet Teknik konferensrum Fler tillagningskök SUMMA INVESTERINGAR Markförvärv Försäljning av fastigheter SUMMA INKL. FÖRÄNDRING MARKRESERV Varbergs stadutvecklingsprojekt

68 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 31 INVESTERINGAR Elitfotboll på Påskbergsvallen, Varbergs BOiS möter GIF Sundsvall. Projekt under förstudie Nedanstående projekt är just nu föremål för förstudie och kommer att behandlas längre fram när alla konsekvenser, både ekonomiska och verksamhetmässiga, är belysta och kända. Kommunstyrelse Bosgårdsskolan Förstudie pågår. Gamlebyskolan Förstudie påbörjas senhöst Simhallen Inväntar beslut om placering. Brandstation Tvååker Eventuell förstudie inleds höst Varbergs brandstation Eventuell förstudie inleds höst Barn- och utbildningsnämnd Skogsbackens förskola utbyggnad Förstudie klar våren Trönninge skola inventarier Ny kalkyl väntas. Bosgårds/Växthuset inventarier Ny kalkyl väntas. Vidhöge förskola/skola fyra avdelningar Ny kalkyl väntas. Vidhöge förskola/skola inventarier Ny kalkyl väntas. Breareds förskola Avvakta nytt beslut. Österängen/Bolmens förskola inventarier Ny kalkyl väntas. Socialnämnd Lokalanpassning daglig verksamhet Förstudie pågår. Hamn- och gatunämnd Åtgärder Lassabacka Förnyelse Societetsparken Veddige gång- och cykelväg Gång- och cykelväg i väst-östlig riktning Väg 845, Löftabro-Stråvalla Väg 815, FH Rolfstorp-Skällinge Ny kalkyl väntas. Inväntar förstudie. Avvaktar regionala cykelplanen. Avvaktar regionala cykelplanen. Avvaktar regionala cykelplanen. Avvaktar regionala cykelplanen. Kultur- och fritidsnämnd Ny- och ombyggnad av Lindvallen Förstudie inleds hösten Omklädningsbyggnad Ankarvallen Förstudie inleds hösten Omläggning/breddning av konstgräsplan på Påskbergsvallen Förstudie inleds hösten Varbergs Teater Förstudie pågår. Träslövsläges ungdomsgård Beroende av färdigställandet av Ankarskolan. Ny kalkyl väntas.

69 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 32 INVESTERINGAR Kommentar till investeringsplan Kommunstyrelse Investeringsram KS verksamhet Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. 800 elever i årskurs F-9. Skolan ska ha tillagningskök och närhet till idrottshall. Totalkalkylen är preliminär och kommer att säkerställas i samband med fullmäktigebeslut om överföring från plan till budget. Barn- och utbildningsnämnd Ankarskolan Ny- och ombyggnation av skola för 600 elever samt flexibel förskola med fyra avdelningar. Projektet har blivit försenat på grund av överklagande. Byggnation startade i januari 2014 och beräknas vara klar till höstterminens start Trönninge förskola En förskola med åtta avdelningar på anvisad tomt i Trönninge. Byggnation startade våren 2014 och beräknas vara klar juni Detta projekt bedrivs i partnering med NCC. Kattegattleden Kattegattleden ska bli en havsnära cykelled mellan Göteborg och Helsingborg. Leden, som går genom tre regioner och tio kommuner, kommer att vara cirka 32 mil lång. Satsningen ingår i regeringens infrastrukturpaket. Skällinge skola och förskola Om- och utbyggnad av befintlig skolbyggnad i Skällinge med anledning av skolorganisationsförändringen. Förskola med två avdelningar byggs i anslutning till idrottshall. Viss ombyggnation görs för att klara de behov som dagens skolverksamhet kräver. Ram för mindre investeringar/inventarier Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvarar för och fördelar. Inventarier Ankarskolan Medel till inventarieanskaffning vid inflyttning i den ny- och ombyggda Ankarskolan. Inventarier Trönninge förskola Medel till inventarieanskaffning vid inflyttning i Trönninge förskola. Inventarier Skällinge skola/förskola Medel till inventarieanskaffning vid inflyttning i Skällinge skola/förskola. Inventarier Rolfstorps skola Medel till inventarieanskaffning vid inflyttning i omoch utbyggda Rolfstorps skola. Socialnämnd Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Ram anpassad för mindre verksamhetsinvesteringar som nämnden ansvar för och fördelar. Rolfstorps skola inklusive bibliotek Med anledning av skolorganisationsförändringen krävs viss om- och utbyggnad av Rolfstorps skola och bibliotek. Befintlig skola anpassas interiört, bättre elevytor skapas i kommunikationsstråken och kallentré byggs in för förbättrad energiförbrukning. Entrén till biblioteket tillgänglighetsanpassas och personalytorna för bibliotek och skola förbättras. Österängen/Bolmens förskola Ersättningslokaler för Österängens förskola, som idag bedriver sin verksamhet i en paviljongslösning på Region Hallands mark. Avtalet med regionen löper ut och en förstudie pågår för en ny åttaavdelningars förskola på tomten Bolmen. Detta är en komplex och gammal tomt som för tillfället är uthyrd. Befintlig byggnation på tomten måste rivas, därför har tidsplanen förskjutits och byggnation beräknas vara klar juni Trönninge skola En ny skola projekteras på anvisad tomt i det nya bostadsområdet i Trönninge. Skolan planeras för Hamn- och gatunämnd Brunnsparken-kyrkan-torget Den centrala miljön runt Brunnsparken-kyrkan-torget borde kunna upplevas som en levande del av stadskärnan på ett annat sätt än vad som är fallet idag. Ytorna behöver utvecklas för att kunna fungera som identitetsbärare i kommunens visionssatsning, och för att på bättre sätt ge förutsättningar för innerstadshandel och myllrande stadsliv fler av veckans dagar, fler tider på året. Projektet syftar till att ge platserna ett innehåll som känns mer aktuellt och en utformning som i högre grad bidrar till en trivsam och aktiv stadsmiljö längs det betydelsefulla stråket mellan torget och hamnen. Trönninge-Lindberg Den nya gång- och cykelvägen kommer att knyta samman det befintliga gång-/cykelvägsnätet mot Varberg söderut och mot Tofta i nordväst. Syftet är att öka framkomligheten och säkerheten för gång- och cykeltrafiken.

70 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 33 INVESTERINGAR Ankarskolan under uppbyggnad. Norrgatan Enligt kommunfullmäktigebeslut ska gatorna innanför Vallgatorna ha gatstensbeläggning, och Norrgatan är nu den sista gatan kvar utan gatsten. Gatan har inte heller (som flera närliggande gator) den utformning av gårdsgata som ger bättre trafikföring och inbjuder till vistelse och handel. Förnyelse av Norrgatan ska omfatta både utseende och funktion. Det ska bli en gata med innerstadskaraktär och utformningen görs i nära samarbete med fastighetsägare och handlare i området. Gatans funktion bör inte vara genomfartsgata utan handelsgata med restaurangmiljö. Ombyggnaden rör två kvarter (Västra Vallgatan-Drottninggatan) och omfattar cirka 2000 kvadratmeter. Kollektivtrafiken Hallandstrafiken vill börja trafikera ett nytt stadslinjenät. Ett effektivt linjenät kräver flera åtgärder i infrastrukturen, med nya linjesträckningar såväl i innerstaden som längs övriga gator. Åtgärderna syftar till att anpassa gatorna för kollektivtrafik samt att förbättra gatumiljön för oskyddade trafikanter. Multipark En multipark vänder sig till oorganiserad sport- och streetkultur. Multiparken planeras för anläggning på aktivitets-/rekreationsområdet vid Ankaret, beräknad yta är kvadratmeter. Tenaljen Anläggande av en toalett och omklädningsbyggnad i anslutning till Barnens badstrand och Fästningsbadet i Badhusviken. Eftersom byggnaden hamnar i direkt anslutning till den kulturmiljöskyddade miljön kring fästningen ställs extra krav på anpassning och estetik. Byggnaden är tänkt att kombineras med en trätrappa/-terrass. Trätrappan ska leda upp till Tenaljen och fästningsområdet, men är även tänkt att fungera som en social mötesplats. Fästningsbadet Syftet med projektet är att området i större utsträckning än idag ska fungera som en mötesplats där rörelse, samvaro och integration främjas; att bredda kommunens utbud av kustliv och aktiviteter kopplade till havet samt att tillföra fästningsområdet en profilanläggning som har hög arkitektonisk kvalitet och som bidrar till kommunens identitet och varumärke. Varbergs kommun saknar en badanläggning som erbjuder bad på djupare vatten. Fästningsbadet är tänkt att fylla denna lucka och samtidigt utöka utbudet av badmöjligheter i den centralt belägna Badhusviken. Södra Näs, gång- och cykelväg En utbyggnad av gång- och cykelbana utmed Södra Näsvägen (Ägovägen-Svartekärrsvägen) är en prioriterad sträckning enligt kommunens cykelplan. Sträckan är i sin helhet meter lång. Delsträckan Nygårdsvägen-Olas gata ingår i Kattegattleden och kommer att finansieras inom ramen av det projektet (1 000 tkr). Föreslagen investering rör delsträckan Nygårdsvägen-Ägovägen. Belysning Varbergs cykelvägar ska vara säkra, attraktiva och lättillgängliga. Belysningen längs cykelvägarna är viktig för att öka tryggheten och stimulera till ökat cyklande året om. Ombyggnad av korsningar Förslaget gäller förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet för olika trafikslag vid korsningspunk-

71 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 34 INVESTERINGAR ter. Det finns behov av att öka trygghet och säkerhet för oskyddade trafikanter, särskilt längs barnens skolvägar. Likaså behövs attraktivare entréer till Varbergs centrum samt förbättrad trafikföring förbi centrum till parkeringshus. Genom sänkta hastigheter kan även boendemiljöer förbättras med minskad bullernivå och ökad luftkvalitet. Smärre åtgärder i det offentliga rummet Utveckling av stadskärnans utemiljöer kan förstärka Varbergs identitet och ge ännu bättre förutsättningar för folkliv och aktivitet i staden. En levande stadskärna som upplevs trivsam, varierad och spännande genererar längre vistelser och ger förutsättningar för handel, verksamheter och besöksnäring. Stadskärnan är också viktig för bilden av Varberg och för kommunen som en attraktiv plats att bo på. Lekplatser Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- och tätortslekplatser. Lekplatserna ska vara mötesplatser för många åldrar, de ska innehålla minst fem lekvärden samt möjlighet till idrottsaktivitet och de ska anläggas i närhet till grönområde. Alla invånare i Varbergs kommun ska kunna nå en stadsdels-/tätortslekplats inom minuters promenad. Tvååker, central park Centrala mötesplatser har stor betydelse för den sociala gemenskapen i kommunens tätorter. De blir också symboler för ortens välmående och identitet, och är därmed viktiga för att väcka intresse och attrahera invånare, turister och näringsliv. I takt med att Tvååker får fler invånare behöver de offentliga rummen utvecklas. Syftet med en central park är att ge en bred målgrupp en mötesplats för varierande aktiviteter och upplevelser. Mötesplatser serviceorter och landsbygd Projektet syftar till engagemang och samverkan med lokalsamhällen runtom i kommunen och ska ses som en fortsättning på det nu avslutade LISA-projektet (Landsbygdsutveckling i Skandinavia). Arbetet handlar om att i dialog med orten ta fram förslag och genomföra förbättringar av utemiljön, med fokus på platser som har centrala och sociala funktioner. Strandpromenaden Strandpromenaden, som är Varbergs populäraste park-/naturområde, är i behov av upprustning och förnyelse. Under 2012 uppmärksammades promenadens 100-årsfirande med ett nytt staket togs ett skissförslag fram för nya möbler runt fästningsområdet och längs med promenaden, och i en utvecklingsplan från samma år identifieras behov av en översyn av möbler, entréer, belysning, sophantering och aktiviteter. Synpunkter och idéer för förbättrande åtgärder har kommit in från både från allmänhet, politiker och privata aktörer, ambitionen är att integrera detta engagemang i utvecklingsarbetet. Utvecklingen av Strandpromenaden stärker det kustnära rekreationsstråket och går i linje med kommunens grönstrategi. Motionsspår Varbergs kommun har nio belysta motionsspår som bland annat används för löpning, promenader och hundrastning. Förbättring av spårens standard ger förutsättningar för ytterligare användning under större delar av året. Motionsspåren har i dagsläget konstljus på stolpar som förbinds med luftledningar. Återkommande skador från de senaste årens stormar har inneburit tidskrävande lagningar och perioder av bristande funktion. För att öka driftsäkerheten och minska underhållskostnaderna av spåren föreslås att luftledningarna byts ut mot markförlagda ledningar. Samtidigt föreslås förnyelse av armaturer och byte till LED-belysning samt förbättring av skyltning och beläggning. Teaterplatsen För att Teaterplatsen ska bli en trivsam plats att vistas på behövs en mer stadsmässig utformning av den offentliga yta som idag är parkeringsplats. Här kan ett stråk för rörelse och folkliv ge bättre förutsättningar för handel och verksamheter. Trafiksäkerheten och tryggheten i trafikmiljön behöver förbättras på Engelbrektsgatan vid entrén till Komedianten. Trädförnyelse Varbergs trädbestånd behöver förnyas på grund av ålder och uppkomna trädsjukdomar. Genom en successiv förnyelse kan bland annat ökad artvariation, minskad sårbarhet och fortsatt framsynta trädplanteringar uppnås. Flygplatsen, staket För att en flygverksamhet som uppfyller Transportstyrelsens säkerhetskrav och bestämmelser ska kunna bedrivas behöver ett staket uppföras runt flygplatsen. Bulleråtgärder Kommunen är som väghållare ansvarig för att vidta skäliga skyddsåtgärder för att minska de miljöstörningar som kan uppkomma till följd av vägars byggande, drift och brukande. Projektet syftar till att utreda bullersituationen i Varberg och genomföra de åtgärder som krävs för att skydda människors hälsa och skapa en attraktiv miljö. Omskyltning Rätt fart i staden Gatumiljön ska vara säker och upplevas som trygg och trivsam. Särskilt viktigt är detta i bostadsområden, där gatorna är en viktig del av barns och ungdomars uppväxtmiljö. En hastighetsanpassning som

72 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 35 säkerställer god trafiksäkerhet och trygg miljö minskar samtidigt mängden koldioxidutsläpp och risken för bullerstörningar. Trafikmiljöåtgärder Trafikmiljöåtgärder görs för att uppnå en tryggare gatumiljö och anpassning till ett mer hållbart resande med ökad andel cykel- och kollektivtrafik. En säker gatumiljö som upplevs vara trygg och trivsam är viktig, inte minst i bostadsområden där den utgör en viktig del av uppväxtmiljön för barn och ungdomar. Utveckling badplatser Kommunen förvaltar idag 27 stycken badplatser som utgör ryggraden för Varberg som besöksdestination. Badplatserna kräver ständig utveckling för att vara attraktiva och representativa. Som fördjupning av Badvision 2015 finns behov av att se över badplatsernas tillgänglighet, service och rekreationsvärden samt att definiera och genomföra förbättringar inom prioriterade områden. Gröna huvudgångsstråk Målet är att öka andelen gående genom att stärka Varbergs gröna huvudstruktur så att stråken blir ett attraktivt val såväl för rekreation som för gångtrafik. Därigenom främjas människors hälsa och välbefinnande samtidigt som miljön förbättras med minskning av buller, klimatgaser och luftföroreningar. INVESTERINGAR Förnyelse av trafikvägvisning i centralorten Den del av vägnätet som kommunen ansvarar för ska hållas i gott skick. Trafiken förändras över tid; utveckling och utbyggnad i kommunen påverkar trafikmängder, transportval och strömmar. En god vägvisning är viktigt för säkerheten och för att få en effektiv styrning av trafiken. Tillgänglighetsåtgärder enligt plan Planen handlar om att skapa förändringar som ökar den fysiska tillgängligheten till allmän plats för personer med nedsatt funktion. Arbetsmaskiner drift och anläggning Avdelningen för drift och anläggning behöver löpande byta ut vissa av sina arbetsmaskiner. Kvarteret Kilen Förtätning av staden genererar ett större behov och intresse för väl fungerande friytor. I och med ett antal förtätningsprojekt som pågår i stadsdelen vid kvarteret Kilen (mellan Rosenfredsgatan och Ringvägen) kan Kilen få en ökad betydelse, både för att rymma biologiska värden och som plats att vistas på. Offentliga toaletter Hamn- och gatunämnden ansvarar idag för 33 offentliga toalettenheter som är varierande säsongs- eller året-runt-öppna. Nio stycken finns i Varbergs tätort och 24 stycken finns på övriga orter i anslutning till badplatser. Många av toaletterna är i behov av renovering; totalrenovering kommer uppskattningsvis att behövas för ett flertal av byggnaderna inom fem till tio år. Samtidigt finns önskemål från allmänheten om fler offentliga toaletter. I den toalettplan som nämnden antog under 2013 klargörs behov av översyn av skötselavtal och driftsformer samt av åtgärder för befintliga toaletter. I planen föreslås också komplettering av toaletter på strategiska platser i kommunen. Västra Vallgatan Bäckgatan-Lasarettsgatan Den del av Västra Vallgatan som går mellan Bäckgatan och Lasarettsgatan är en viktig länk i Varbergs huvudcykelstråk, för sträckningen mellan centrum och kommunens södra delar. Projektet syftar till att förbättra denna länk och skapa en bra helhet i ombyggnaden av Västra Vallgatan. Plantering av träd samt cykelbanor på båda sidor av gatan ger förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett ökat cyklande. Cykelåtgärder För att öka andelen resor med cykel behövs ett långsiktigt och regelbundet arbete med cykelfrågor. Idag finns endast nya cykelbanor med i investeringsplanen. För att få fler att cykla till arbete och fritidsaktiviteter behövs mer kostnadseffektiva åtgärder som exempelvis beteendepåverkande arbete, mindre förbättringsåtgärder, sammankoppling av befintliga cykelvägar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid korsningar, service i form av cykelpumpar samt väderskyddade, moderna och trygga cykelparkeringar. Utveckling Varbergs innerhamn och hamnen Träslövsläge I syfte att göra Varberg ännu mer attraktivt för boende och besökare föreslås åtgärder som successivt utvecklar Varbergs innerhamn och hamnen i Träslövssläge. Hamninvestering vid affärsbehov Projektet möjliggör anpassning av hamnanläggningarna utifrån behov och efterfrågan som kan uppkomma för utökad och utvecklad hamnverksamhet. Kultur- och fritidsnämnd Sjöaremossen I den enkla genomgång av Sjöaremossens status som upprättades våren 2010 poängterades behovet av en generell upprustning. En flerårig investeringsplan togs fram och sedan dess har bland annat belysning bytts ut, ombyggnation av kulvert har skett och domarrummet har renoverats. År 2014 sker renovering/ tillbyggnad av en maskinhall samt en ombyggnation av kylanläggning. År 2015 finns medel avsatta för en

73 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN INVESTERINGAR 36 Pågående bygge av gång- och cykelväg i Lindberg/Trönninge. ny banbädd. Utöver nämnda investeringar finns också ett behov av att inom snar framtid investera i en omklädningsbyggnad. Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Används till mindre investeringar (upp till 300 tkr) inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde. Konstnärlig gestaltning Rosenfred Utsmyckning av Rosenfredskolans entré, motion KF 2006/0214. Träslövsläges bibliotek, inventarier och utrustning Ankarskolans befintliga folk- och skolbibliotek får nya lokaler i den nybyggda skolan. Detta tillgodoser behovet av god samhällsservice i Träslövsläge och ger bra förutsättningar för lagstadgad skolbiblioteksverksamhet. Framtida konstgräsplan Kultur- och fritidsförvaltningen ser behov av fler konstgräsplaner i kommunen för att möta föreningarnas krav på utökade plantider. Den stora fördelen med konstgräs jämfört med naturgräs är en mycket högre utnyttjandegrad, då naturgräs inte kan användas alls under vintern. Markvärmeanläggning Påskbergsvallen Påskbergsvallen saknar idag plantäckning/markvärme. Kultur- och fritidsnämnden beslutade (KFN 2014/0035) att inför 2015 etablera plantäckning/ markvärmeanläggning i enlighet med Svenska Fotbollförbundets arenakrav samt att avtal tecknas mellan nämnden och Varberg BoIS för att reglera hur föreningen ska återbetala motsvarande summa. Idrottshall Trönninge I planen för en nybyggd skola i Trönninge finns medel avsatta för en idrottshall. Utredning bör påvisa om denna idrottshall ska byggas som en kombihall och även inrymma friidrottsverksamhet. Stor osäkerhet i beräknat belopp. Friidrottshall En inomhushall för friidrott skulle ge fler ungdomar chansen att utöva friidrott genom att möjligheten till träning skulle finnas året runt. Samtidigt skulle förutsättningarna öka för dem som redan är aktiva. Idag hålls träning och tävling på Påskbergsvallen, där verksamheten konkurrerar om tider med fotbollslagen Varberg GIF och Varberg BoIS. Stor osäkerhet i beräknat belopp. Servicenämnd Miljösmart kommunikation Nuvarande växellösning kommer att behöva bytas ut. Den tekniska utvecklingen går fort framåt och en ny kommunikationslösning för kommunen omfattar en integrerad lösning med telefoni, växel, e-post, chatt, kalender, video och diverse typer av konferensmöjligheter. Under våren 2014 har en pilotfas med cirka 480 användare genomförts. Anpassning fastighet Medel används till ett generellt projekt för att snabbt kunna tillmötesgå intern eller extern hyresgästs önskemål om mindre anpassningsåtgärder i redan hyrd lokal. Nyttjande förvaltning eller extern hyresgäst initierar behov. Kapitalkostnad samt eventuell driftkostnad belastar brukande hyresgäst med ökad hyra.

74 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 37 Avskrivningstiden bedöms från fall till fall, men är maximalt 10 år. Energieffektivisering fastighet Ett av kommunens övergripande mål är att energieffektivisera sina fastigheter. Projektets syfte är dels att konvertera till miljömässigt mer effektiva uppvärmningskällor och dels att göra investeringar som leder till mer energieffektiva installationer i kommunens fastigheter. Under 2015 planeras konvertering från direktverkande el till vattenburet värmesystem samtidigt som fjärrvärme installeras i fastigheterna PS hus 11 samt Furubergsskolan Hus C och D. Dessutom planeras byte av ytterbelysning från kvicksilverbelysning till LED- belysning och byte av brandlarmscentraler på grund av gamla utgående modeller. Inventarier kost och städ Förbättring och förnyelse av maskinparken inom tillagningskök och städ. Myndighetskrav fastighet Generellt projekt som är viktigt för att relativt snabbt kunna tillmötesgå myndighetskrav på större åtgärd i fastighet i enlighet med lagar, förordningar och allmänna råd. Teknik konferensrum Uppdatering av teknikparken i sammanträdesrum. Servicenämnden anser att uppdateringen är nödvändig för att möta krav på presentationsteknik och kommunikation. Fler tillagningskök Varbergs kommun har få tillagningskök i jämförelse med andra kommuner, där antalet nu dessutom ökar. Önskemål om fler tillagningskök har framförts såväl av kommuninvånare som av barn- och utbildningsnämnden. Fyra nya tillagningskök har satts i drift 2014, dessa kommer under 2015 att uppgraderas med nya inventarier, media och lokalanpassning. INVESTERINGAR Inventarier mottagningskök, matsalar och restauranger Inventariebyten inom mottagningskök, matsalar och restauranger. Trådlöst nätverk WiFi Behovet av trådlöst nätverk i kommunen är stort. Det totala antalet accesspunkter har ökat, beräknat behov för 2015 är 150 nya accesspunkter. Trådburet nätverk Kommunens trådburna nätverk har moderniserats under de senaste åren och samtliga nätverksenheter byts ut. Förutom utbyggnad i nya lokaler gäller det nu att varje år återanskaffa en femtedel av utrustningen för att hålla jämn takt mot avskrivningstiden. Lagring, säkerhetskopiering och övervakning IT-service tidigare projekt för SAN, Backup och HyperV slås samman i ett projekt, med målet att skapa en driftsäker servermiljö med adekvat lagring och ändamålsenlig backup. Projektet ska återanskaffa och driftsätta servermiljö samt upprätta övervakning av servermiljö. Generell utveckling IT Projektet avser beredskap för snabba insatser, för att täcka nya behov av IT-investeringar hos köpande förvaltningar. Beslut om nyttjande tas av den berörda nämnden och servicenämnden. Renovering sammanträdesrummet A1 Sammanträdesrummet A1 är ett av kommunens finaste rum och används bland annat av kommunstyrelsen vid borgerliga vigslar. A1 behöver renoveras med möbler, matta, ljuddämpning, ljudutrustning, eluttag och målning. Kommunfullmäktige Markförvärv Medel för att skapa möjligheter att förvärva strategisk mark för framtida exploateringar eller för inlösen vid infrastrukturella projekt. I väntan på framtida exploatering tillhör mark eller fastighet kommunens markreserv. Fastighetsförsäljning Budgeterade inkomster för tillfälliga markregleringar eller för försäljning av tomter eller fastigheter som inte tillhör öppna exploateringsområden. Varbergs stadsutvecklingsprojekt Delprojekt Farehamnen I inledningsskedet av Varbergs stadsutvecklingsprojekt avses investeringar tillhörande delprojektet Farehamnen, det vill säga flytten av hamnen till Fareviken. I de medel som anslås till 2015 ingår bland annat anläggandet av en naturvall samt projektering för ny färjehamn och industrilogistik. Dessa underprojekt utvecklas vidare under planperioden , men då tillkommer även projekt som hanterar anslutningar för bil- och järnvägstrafik och anläggandet av ny del av hamnen för skogsprodukter. Eftersom planeringen för hamnens utformning fortfarande inväntar besked från bland annat fullmäktiges inriktningsbeslut, är kalkylerna till delprojekten i nuläget uppskattningar.

75 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 38 Exploateringar EXPLOATERINGAR Kommunens exploateringsverksamhet handlar om att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark på platser där människor ska kunna bo och bedriva verksamhet. Inkomsterna och utgifterna i exploateringsbudgeten påverkar först och främst kommunens likviditet, först i andra hand påverkas resultatet. I exploateringsbudgeten ingår både områden som ägs av kommunen och områden som ägs av privata exploatörer. Privatägda tomter finns med när kommunen enligt tecknade avtal och mot betalning har tagit fram planer, och i en del fall anlagt vägar och grönytor. Det är enbart de kommunala nämndernas inkomster och utgifter som ingår i exploateringsbudgeten nedan, exploateringar som berör kommunens bolag finns inte med. Totalkalkyl finns redovisad för nyare objekt som har genomgått förstudie samt för privata objekt där avtal är tecknat mellan parterna. Exploateringsplan med kommentarer, tkr Kommunal exploatering bostadsförsörjning Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Kv. Falkenbäck Inkomst Utgift Netto Utgift för förstudie och flytt av dagvattenmagasin till Östra Långgatan. Dubbel markanvisning med Kungsäter. Driftskostnaden avser planerat parkeringsgarage. Brunnsberg Inkomst Utgift Netto Förstudie. Planarbete för flerbostadshus på ängen öster om Varbergs Bostads hus, påbörjat under andra kvartalet Sörsedammen 2 Inkomst Utgift Netto Flerbostadshus. Detaljplan klar, avtal om försäljning sluts hösten Mandarinen Inkomst Utgift Netto På den privata tomten pågår byggnation av bostadrätter. Kommunal del avhängigt flytt av daglig verksamhet till Träslövsläge. Östra Träslöv Inkomst Utgift Netto Förstudie för nytt bostadsområde. Breared Inkomst Utgift Netto Marmorlyckan. Avvaktar Trafikverkets placering av järnvägsspår. Träslövsläge 11:5 Inkomst Utgift 157 Netto Knarråsen. Vändplats ska byggas, i utbyte erhålls naturmark. Träslövsläge, Grytåsvägen m.fl. Inkomst Utgift Netto Iordningställande av gator, grönytor med mera. Inkomst genom gatukostnadsersättning.

76 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN Kommunal exploatering bostadsförsörjning Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel 39 Öster, Ankarskolan Inkomst Utgift Netto Anläggande av vägar för att möjliggöra tillfart till nya Ankarskolan och kommande bostadsområden. Utgift för cirkulationsplats ingår och kommer att fördelas mellan flera områden. Tvååker, Stenen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar för småhus, parhus och förskola. Gata och VA ännu inte utbyggt. EXPLOATERINGAR Himle, N. Lantmannav. Inkomst Utgift Netto Äldre detaljplan för 11 småhustomter och flerbostadstomt. Gata och VA ännu inte utbyggt. Åsby, norr Åsbyvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar med tomter för 15 småhus. Försäljning pågår. Veddige, Vipvägen Inkomst Utgift Netto Sju småhustomter återstår för försäljning. Bua, Kvarndammsvägen Inkomst Utgift Netto Försäljning pågår, 29 småhustomter återstår. Lekplats och toppbeläggning av gator återstår att göras. Bua, Guttaredsvägen Inkomst Utgift Netto Flerbostadstomt där köpet är klart. Färdigställs under Limabacka, Per Månsev. Inkomst Utgift Netto Ändring detaljplan, del av området 10 tomter kvar. Förslag till markanvisning finns. Toppbeläggning kvar. Kungsäter, Prästgårdsvägen Inkomst Utgift Netto Dubbel markanvisningstävling med Falkenbäck år Bua hamnplan Inkomst Utgift Netto Förstudie inför byggnation. Västra centrum Inkomst Utgift Netto Övergripande exploateringsområde för ny stadsdel som kommer att lokaliseras i den tidigare innerhamnen. Summa kommunal bostadsmark

77 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 40 EXPLOATERINGAR Kommunal exploatering verksamhetsmark Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Öster, Östra Hamnvägen Inkomst Utgift Netto Bland annat Varberg Energis nya energianläggning. När återvinningen flyttar uppstår möjlighet till vidare exploatering eller expansion för Getteröverket. Kvarnagården Inkomst Utgift Netto Inväntar beslut om utbyggnad Österleden. Östra Kvarnagården Inkomst Utgift 300 Netto Nytt område öster om Kvarnagården mot koloniområdet. Väster, Östra Hamnvägen Inkomst Utgift Netto Kommer eventuellt att ingå i det nya hamnområdet. Kvarteret Hajen Inkomst Utgift Netto En tomt återstår. Nedregården, etapp 4 Inkomst Utgift Netto Eventuellt ny återvinningsstation. Holmagärde Östra Inkomst Utgift Netto Nytt område. Förstudie pågår. Träslövsläge, Södra Tångvägen Inkomst Utgift Netto Återstår en tomt. Avslutas eventuellt Spannarp, omlastningsstation Inkomst Utgift Netto Tomt för Vivabs omlastningsstation. Gunnestorp västra Inkomst Utgift Netto Återstår ett par tomter. Nytt område kommer eventuellt att påbörjas bredvid.

78 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 41 Kommunal exploatering verksamhetsmark Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Veddige, Disseflat Inkomst -800 Utgift Netto Verksamhetsområde intill återvinningsstation. Lahall Inkomst Utgift Netto Avvaktar Föp Norra kusten EXPLOATERINGAR Bua Öst Inkomst Utgift Netto Verksamhetsområde utmed Buavägen. Försäljning pågår, några tomter kvar. Summa kommunal verksamhetsmark Summa kommunal exploatering Privat exploatering bostads- och verksamhetsmark Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Atle Inkomst Utgift Netto Byggnation av flerbostadshus påbörjas inom kort. Svärdfisken 29 (E1) Inkomst Utgift 100 Netto Förstudie. Ryttaren Inkomst Utgift Netto Byggnation av flerbostadshus pågår. Träslöv, Kapellgatan Inkomst Utgift Netto Detaljplan överklagad. Område för småhus och flerbostadshus. Träslövsläge, Skotvägen Inkomst Utgift Netto Detaljplan klar och avtal klart. Gamla Köpstad 1:118 (AJO) Inkomst Utgift 5 Netto Avvaktar besked gällande strandskydd.

79 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 42 EXPLOATERINGAR Privat exploatering bostads- och verksamhetsmark Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Tvååker, Smeakalles äng E1 Inkomst Utgift Netto Betalas när etapp 2 är färdigställd. Tvååker, Bjällemad Inkomst Utgift Netto Iordningställande av naturområde och toppbeläggning. Tvååker, Smeakalles äng E2 Inkomst Utgift Netto Detaljplan och exploateringsavtal klara. Munkagård 1:57 Inkomst Utgift Netto Flerbostadshus. Södra Trönninge Inkomst Utgift Netto Flerbostadshus och villor. Derome AB. Bläshammar översikt Inkomst Utgift Netto Översikt fördelas på kommande områden. Göingegården 1-4 Inkomst Utgift Netto Parkområde och toppbeläggning återstår. Hallagården Trönninge 7:5 Inkomst Utgift Netto Utbyggnad klar, försäljning av småhustomter pågår. Göingegården E6 Inkomst Utgift Netto Avvaktar beslut om förorenade massor. Hansagården/Grönningagård Inkomst Utgift Netto Avvaktar besked från exploatören.

80 BUDGET 2015 VARBERGS KOMMUN 43 Privat exploatering bostads- och verksamhetsmark Totalkalkyl Ingående balans 2014 Prognos t.o.m Förslag budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift/skötsel Trönninge, norr Pilgatan Inkomst Utgift Netto Utbyggnad av gata och VA klart. Byggnation småhus och flerbostadshus. Lindhov 1:22 (Griseknorren) Inkomst Utgift Netto Detaljplan upphävd. Exploateringsavtal finns. Utförande tidigast Detaljplanen avser byggnation av småhus. EXPLOATERINGAR Bläshammar 2:12 (Skanska) Inkomst Utgift 100 Netto Förstudie, kalkyl Östra Årnäshalvön Inkomst Utgift Netto Övergripande utredningar. Duveslätt 1:3 m.fl. Inkomst Utgift 60 Netto Småhus. Dagvattenfrågan ej löst. Bua 8:42, Frigert Inkomst Utgift Netto Arbete med toppbeläggning återstår. Kvarteret Rockan Inkomst Utgift 100 Netto Område vid Birger Svenssons väg/industrivägen. Planarbete pågår. Tändstiftet 1 Inkomst Utgift 100 Netto Område bredvid Värnamovägen. Summa privat exploatering TOTALT EXPLOATERING

81 Den 15 november 2011 beslutade fullmäktige i Varberg att kommunens gemensamma vision för 2025 ska vara Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen är ledstjärnan för kommunens utveckling och fungerar som riktmärke i arbetet med målformuleringar, budget och handlingsplaner. Till visionen hör förhållningssätten hållbarhet och delaktighet. Läs gärna mer på Besöksadress: Engelbrektsgatan 15 Östra Vallgatan 12 Postadress: Varberg Telefon, växel: E-post: ks@varberg.se Webbplats: Produktion: Varbergs kommun, kommunledningskontoret. Foto: Varbergs kommun där annat ej anges.

82 FÖRSLAG OCH KOMMENTARER TILL BUDGET 2015

83 Innehållsförteckning Inledning 2 En förskola och skola för hela livet 2 God vård och tid för omsorg 4 Jobb för framtiden 5 Ett Varberg som underlättar för företagande 6 En fritid, idrott och kultur för utveckling 7 Miljö och hållbarhet 8 En bostad åt alla 9 Kommunikation och infrastruktur 10 Ökande sjukskrivningar 11 Förändringar i resultaträkning 12 Driftsbudget 13 Uppdrag 14 Beslutsförslag 15 1

84 Inledning Vi som bor i Varberg är stolta över att bo i en så fin kommun. När vi träffar människor i andra kommuner och berättar var vi bor, säger många att de uppskattar Varberg och pratar positivt om oss. Detta visar sig också genom att väldigt många vill flytta hit. Vi har en stark befolkningstillväxt och varje år ökar kommunens befolkning med över 1 % eller personer. Med största sannolikhet kommer befolkningsutvecklingen att fortsätta i hög takt och det innebär att Varberg beräknas öka från invånare idag till invånare Varbergs kommun har alla förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt i framtiden. Samtidigt innebär befolkningstillväxten stora utmaningar. Det krävs en kraftfull, tydlig och målinriktad politik där vi tar ansvar för helheten. Fler bostäder måste byggas i betydligt snabbare takt än som skett under de senaste åren för att minska de långa bostadsköerna. Stora investeringar i förskolor, skolor och idrottsanläggningar måste genomföras om vi skall klarar framtidens behov. Vi måste satsa på skola, vård och omsorg. Idag är barngrupperna i förskolan och på fritids för stora och den tid som avsätts till våra äldre som är i behov av omsorg räcker inte till. Föräldrar, lärare, anhöriga och andra som berörs reagerar allt kraftigare. Konsekvensen för eleverna är sjunkande resultat och det är alarmerande. Arbetslösheten har under den borgerliga regeringens tid vid makten ökat kraftigt. Även om situationen ser bättre ut i Varberg än i Sverige som helhet, går enligt arbetsförmedlingens siffror i september ca 1400 personer arbetslösa, varav knappt 300 är ungdomar under 25 år. Många av dessa har gått arbetslösa under lång tid. Därför måste fler jobb skapas och vi måste gemensamt ta krafttag för att dels minska långtidsarbetslösheten, dels se till att inga ungdomar skall vara arbetslösa. En viktig del för att minska arbetslösheten är att underlätta för människor som vill utveckla eller som vill starta nya företag. Vi vill att kommunen skapar de bästa förutsättningar för att dessa skall lyckas. Vi skall aktivt arbeta med den sociala inkluderingen för nyanlända i Varberg. Detta för att ge dessa bättre förutsättningar att vara en del av samhällsgemenskapen. En förskola och skola för hela livet Den viktigaste resursen i skolan är lärarna. Därför måste vi förändra lärarnas situation och använda deras kompetens på ett bättre sätt. Vi vill minska lärarnas administrativa arbetsbelastning och använda deras tid till att arbeta mer med eleverna. Därför vill vi satsa på att ge skolan möjlighet att ta in personal som kan ta över delar av lärarnas administrativa arbete och att anställa mer specialresurser som kan hantera barn i behov av särskilt stöd. Detta är ett sätt att göra läraryrket mer attraktivt. En annan viktig del för att göra arbetet inom förskola och skola mer attraktivt är höjda löner. Därför vill vi även göra satsningar inom detta område. Det är viktigt att det finns en väl fungerande förskola där alla barn och föräldrar känner sig trygga i den omsorg som ges, men det vi idag ser är att det blir allt svårare att genomföra en pedagogisk verksamhet i våra förskolor. Antalet barn per anställd och barngruppernas storlek har ökat under lång tid. Med de resurser som finns 2

85 idag är det väldigt svårt att bryta utvecklingen. Därför behövs en ökad bemanning som innebär mindre barngrupper, förbättrad pedagogisk verksamhete samt en ökad trygghet för våra barn. En allt större andel av både de yngre och de äldre barnen använder fritidshem. De behöver en trygg och utvecklande miljö när de vistas där, men utvecklingen går åt fel håll. Samtidigt som vistelsetiden har ökat har även grupperna blivit större och antalet barn per anställd har ökat kraftigt. Dessutom är många av de lokaler som används till skolbarnomsorg väldigt trånga och därmed mycket svåra att genomföra en bra verksamhet i. Även inom grundskolan, och då framförallt i de lägre åldrarna, ser vi dessa problem och vi har under lång tid haft en lägre lärartäthet än genomsnittet i riket. Vi anser att vi skall ha en skola där eleverna får möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar och där alla elever går ur skolan med godkända resultat. För att alla elever skall få möjlighet att utvecklas krävs fler specialresurser och nya metoder att ge elever som har svårt att klara undervisningen i stora grupper bättre förutsättningar. Här vill vi utveckla arbete med de flexenheter som skapats på ett antal skolor i kommunen, så att någon form av flexenhet finns på varje skola i kommunen. Antalet elever på gymnasienivå har under de senaste åren minskat samtidigt som antalet friskolor i kommunen har ökat. Detta har drabbat Peder Skrivares gymnasium hårt. Inom några år kommer elevantalet på gymnasienivå åter att öka. Vi anser att kommunen måste hantera denna situation utan att det får för stora konsekvenser i skolans organisation. Nedläggning av viktiga program är inte acceptabelt och en minskning av lärarresurser måste ske med eftertanke då vi måste stå rustade när utvecklingen vänder om några år. I det rådande klimatet i dagens samhälle är det många barn och ungdomar som inte mår bra. Detta kan bland annat bero på att vi har allt större barngrupper. Antalet barn och unga i Varbergs kommun som drabbas av psykisk ohälsa, har visat sig vara betydligt högre än genomsnittet. Här krävs det ett bättre förebyggande hälsoarbete, att elevhälsan fungerar optimalt och att det finns bra stödresurser för elever i behov av särskilt stöd. Kommunens skolor är idag utsatta för konkurrens från olika friskolor. Det moderatledda styret i Varberg har som ett av sina mål att lägga ut mer verksamhet i privat regi. Vi tycker att detta är fel väg och vi vill istället ge våra skolor och förskolor större möjligheter att utvecklas genom att profilera sig på olika sätt. Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att påbörja en förstärkning av bemanningen och en minskning av barngrupperna på våra fritidshem och förskolor. Vi vill ge Kommunstyrelsen tillsammans med Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram tydliga nyckeltal och en uppföljningsmodell för att se att vi succesivt närmar oss målet om 15 barn per grupp över 3 år samt 12 barn per grupp under 3 år samt personal motsvarande 3 heltidstjänster per grupp i förskolan Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att minska belastningen på lärarna och anställa fler kringresurser i grundskolan. Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att införa flexenheter på fler grundskolor i kommunen. Vi föreslår att ramen utökas med tkr till en höjning av lärarlönerna. 3

86 Vi föreslår att ramen utökas med tkr till gymnasieskolan för att minska konsekvenserna av den tillfälliga nedgången av elevkullarna. Vi föreslår att ramen utökas med tkr till ett mer förebyggande hälsoarbete för barn och unga samt bättre stödresurser för barn med i behov av särskilt stöd. God vård och tid för omsorg Ett varmt och bra omhändertagande är viktigt när man behöver stöd och hjälp i det dagliga livet. Då ska det finnas tid till omtanke och till att sitta ner en stund med den enskilde. Detta fungerar inte idag. Vår fantastiska personal i äldreomsorgen har mycket sällan tid att sitta ner och trösta eller bara prata en stund med de äldre. Det finns i stort sett ingen tid att fixa något som inte fungerar eller hjälpa till med något som den äldre själv känner ett behov av. Tidsstyrningen inom hemtjänsten är tuff och när något händer tvingas personalen ta tid från nästa omsorgstagare eller helt enkelt lämna den person som just då har behovet. Detta är inte acceptabelt. Det behövs mer tid inom äldreomsorgen. Många äldre som har hemtjänst upplever att det är väldigt många från personalen som besöker dem, att den personal som kommer ofta byts ut och att detta har blivit värre med åren. Detta är inte acceptabelt utan inriktningen måste vara att kommunen alltid arbetar för att hålla en så hög kontinuitet som möjligt bland personalen i hemtjänsten. Vi vill ge Socialnämnden i uppdrag att hitta metoder som garanterar att kontinuiteten i hemtjänsten alltid är så hög som möjligt. I många kommuner har man utvecklat mötesplatser för aktiva pensionärer. Vi vill tillsammans med pensionärsorganisationerna se över möjligheterna att utveckla nya mötesplatser även i vår kommun. Detta kan ske genom att hitta nya platser att träffas på eller genom att ge ökade möjligheter att utveckla verksamhet på befintliga platser. En viktig del är då att organisationerna har resurser för att bygga upp sina verksamheter. Den som blir sjuk skall känna att han/hon får den bästa vård som finns. Oberoende av om vården sker på sjukhus, i närsjukvården eller i hemmet skall den fungera på bästa sätt. Vi vill se till att våra vårdkedjor fungerar och att den som blir sjuk garanteras snabb vård med hög kvalitet i alla lägen. Den som har en funktionsnedsättning har idag ofta svårt att få vardagen att fungera. Det kan handla om allt från att det är svårt att ta sig fram i trafiken, eller att det är svårt med tillgängligheten i kommersiella och offentliga lokaler, till att det är svårt att få ett arbete och möjlighet till en aktiv fritid. Vår uppfattning är att oberoende av om det finns en funktionsnedsättning eller inte så skall vi gemensamt sträva efter att alla som bor i Varberg så långt det är möjligt ges förutsättningar att leva ett bra liv. Sedan missbruksenheten på Getterön försvann har kommunen inte haft en tillfredsställande missbruksvård i egen regi. Mycket av missbruksvården köps därför idag externt. I samarbete med regionen planeras nu för att öppna en avdelning för missbruksvård på sjukhuset. 4

87 Vi föreslår att ramen utökas med tkr som ett första steg för att ge våra äldre mer tid till omsorg. Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att klara förändringen inom hemsjukvården och det utökade vårdbehovet för äldre. Vi förslår att ramen utökas med tkr till en förbättrad missbuksvård. Vi vill ge Socialnämnden i uppdrag att hitta metoder som garanterar att kontinuiteten i hemtjänsten alltid är så hög som möjligt Jobb för framtiden Vi Socialdemokrater har satt målet att vi skall ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020 och föreslår därför en mängd satsningar från regeringens sida. I Varberg vill vi genomföra tydliga satsningar för att framförallt minska arbetslösheten bland unga. Redan i grundskolan är det viktigt att eleverna får knyta kontakt med arbetslivet. Trots detta har Prao för grundskolan helt försvunnit. Vi vill att skolan satsar på att alla elever under sin skoltid får kontakt med arbetslivet bland annat genom en utvecklad Prao-verksamhet under de sista åren i grundskolan. Under gymnasietiden borde våra ungdomar få möjlighet att pröva på arbetslivet. Arbetslivserfarenhet i ung ålder ger betydligt större möjligheter för var och en att hitta jobb när de sedan skall gå ut på arbetsmarknaden. Vår uppfattning är att alla ungdomar någon gång under gymnasietiden skall få möjlighet till ett sommarjobb. De ungdomar som inte har föräldrar med rätt kontakter eller som inte själva kan skaffa arbete måste få ett stöd i detta. Vi menar att kommunen måste ta ett större ansvar. Vi vill starta en uppsökande verksamhet för att motivera fler ungdomar att söka sommarjobb och samtidigt satsa på fler sommarjobb i kommunen och i våra bolag. När våra ungdomar går ur skolan skall de ges möjlighet att gå vidare i livet. Om det inte finns jobb skall den unge bli erbjuden fortsatt utbildning, praktikplats av hög kvalitet eller andra utvecklande aktiviteter. Alla unga skall direkt när de blir arbetslösa få ett kvalitativt stöd och uppbackning av arbetsförmedlingen och senast efter 90 dagar erbjudas ett arbete, en utbildning eller en praktikplats. Kommunen har ett ansvar att stötta arbetsförmedlingen i detta arbete. Näringslivet har, liksom kommunen, ett stort ansvar i att ge våra ungdomar möjlighet att utvecklas och förutsättningar att gå vidare i livet. Genom ett gemensamt arbete mellan kommunen och näringslivet när det gäller sommarjobb, en utvecklad praoverksamhet, praktikplatser och deltagande i skolornas arbetslivskontakter kan vi skapa bättre förutsättningar för våra unga och för näringslivet. Många varbergare jobbar på kvällar, helger och nätter. För att de skall klara sitt livspussel är det viktigt att den kommunala servicen även innefattar dem. En viktig del i detta är att det finns tillräckligt med barnomsorg även på kvällar, helger och nätter. Vi föreslår att ramen för satsningar inom detta område utökas med tkr och på så vis ge våra unga och andra som står långt ifrån arbetsmarknaden bättre förutsättningar till jobb. Vi finansierar detta genom att minska försörjningsstödet med tkr. 5

88 Vi föreslår att ramen till Socialnämnden utökas med tkr (motsvarar ca 200 nya sommarjobb) för att kraftigt utöka möjligheten för fler unga att få möjlighet till ett sommarjobb. Ett Varberg som underlättar för företagande Under lång tid har vi Socialdemokrater arbetat för att kommunen skall ha ett stort markinnehav som en del av en strategi för att långsiktigt säkra att företag och verksamheter kan etableras och utvecklas. Nu är detta arbete äntligen i gång och strategiska markinköp sker löpande. Kommunens service och bemötande till våra företag, både stora och små, skall vara effektivt, smidigt och professionellt. Servicen till företagen skall samordnas och så långt möjligt skall det finnas en ingång till kommunen. Möjligheten att nå kommunen och att till exempel kunna genomföra olika anmälningar och ansökningar via e-tjänster skall utvecklas. Vi vill att kommunen i större omfattning ger våra mindre företag möjlighet att lämna anbud i samband med upphandlingar. Möjligheten för kommunerna att ställa högre sociala och etiska krav har utökats. Vi vill därför se över våra regler när det gäller sociala och etiska krav i upphandlingar. Marknad Varbergs roll att vara kommunens förlängda arm ut mot våra företag, ge god service och att lotsa företagen rätt skall utvecklas. Miljöområdet är ett framtida starkt utvecklingsområde för fler och växande företag. Vi vill därför att kommunen uppmuntrar företagande inom miljösektorn. Varbergs kommun skall tillsammans med Marknad Varberg stimulera företagande i hela kommunen - såväl på landsbygden som i våra mindre orter och i staden. Varbergs kommun skall också i samarbete med Marknad Varberg ge förutsättningar för kreativa näringar att utvecklas och etablera sig för att den vägen skapa fler attraktiva och utvecklande jobb. Det kan handlar om allt från besöksnäringen till fler event. Vi föreslår att 800 tkr avsätts för att Varbergs kommun tillsammans med Marknad Varberg skall kunna ge förutsättningar åt kreativa näringar att utvecklas och etableras. Vi vill ge Kommunstyrelsen tillsammans med Marknad Varberg och Campus Varberg i uppdrag att ta fram en metod för att underlätta för att mer företagande inom miljösektorn utvecklas. Vi vill ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell där vi ger våra mindre företag större möjlighet att lämna anbud i samband med upphandling och samtidigt se över våra regler när det gäller social och etisk upphandling. 6

89 En fritid, idrott och kultur för utveckling Vi vill ge möjlighet till en trygg, utvecklande och aktiv fritid. Satsningar på idrott, kultur och andra fritidsaktiviteter ligger därför högt på agendan. Vi vill se en kulturskola som satsar framåt och ger alla barn- och ungdomar möjlighet att delta. Vi vill satsa på bra och funktionella idrottsanläggningar som ger möjlighet för föreningslivet att utvecklas. Vi vill skapa väl fungerande ungdomsgårdar som ger barn och ungdomar i hela kommunen möjlighet till en meningsfull fritid oavsett ekonomiska eller andra förutsättningar. Satsningar på både befintliga och nya verksamheter skall ske med ett tydligt genusperspektiv. Vi vill också se att Varberg utvecklas till att bli en kreativ plats där vi ger förutsättningar för kulturutövare att mötas och verka och för fler kreativa och kulturella näringar att etablera sig. Inom idrotts- och fritidsområdet står vi inför stora satsningar i framtiden, framförallt i nya anläggningar. Inom en snar framtid planeras en ny friidrottshall att byggas i Trönninge och en simanläggning på Håsten, men även därefter finns många projekt som måste genomföras. Vi vill därför att kommunen tillsammans med våra idrottsföreningar tar fram en långsiktig och tydlig plan för var och när olika anläggningar kan byggas samt ekonomi och drift för dessa. Många föreningar har problem med att hitta ledare för alla de barn och ungdomar som vill delta i olika aktiviteter. Vi vill därför arbeta tillsammans med idrottsföreningarna för att säkerställa att det finns rätt förutsättningar för dem att få tag på ledare och att därmed kunna bedriva en bra verksamhet. En del föreningar i kommunen har ett bra samarbete med skola och fritidshem. Man anordnar till exempel läxläsning och tränar redan under eftermiddagen vilket underlättar för både barn och föräldrar. Vi vill verka för att utveckla denna typ av samarbeten. Varberg har en mycket aktiv föreningsverksamhet när det gäller personer med funktionsnedsättning. Vi vill särskilt uppmärksamma och stödja denna verksamhet. Möjligheten att få en plats på kulturskolan är begränsad. Köerna är i vissa fall långa och nämnden har idag liten möjlighet att prioritera de områden som ger bäst effekt när det gäller att minska köerna. Den nya S-ledda regeringen lägger extra medel i sitt budgetförslag till landets kulturskolor på att fler elever skall få tillgång till Kulturskolornas utbud. Även i Varberg vill vi Socialdemokrater se över avgifterna och utveckla utbudet för att bereda fler elever plats liksom att fortsätta förstärka och utveckla kulturskolans arbete i alla kommundelar. Det skall vara attraktivt för kulturutövare att verka i vår kommun. Vi vill därför att det finns god tillgång på bl.a. replokaler, konstnärsateljéer och andra kreativa mötesplatser i Varberg. Kreativa och kulturella näringar har stor betydelse för regioners utveckling och svensk välfärd och vi vill underlätta och verka för att dessa näringar ska fortsätta etablera sig i Varberg. Det arbete som våra studieförbund genomför när det gäller folkbildnings- och kulturaktiviteter bör utvecklas så att fler ges möjlighet att ta del av deras utbud. Vi har under många år känt ett stort behov att satsa mer på konstnärlig utsmyckning i Varbergs kommun. Fram till i våras arbetade kultur och fritidsnämnden tillsammans med kommunstyreslen för att skapa ett regelverk och förbättra förutsättningarna för mer konstnärlig utsmyckning. Detta arbete är inte klart, men vi vill ändå i årets budget förstärka möjligheterna att för en konstnärlig utsmyckning i hela kommunen. 7

90 Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att sänka avgifterna och utveckla utbudet och därmed bereda fler elever plats, samt att fortsätta förstärka och utveckla kulturskolans arbete i alla kommundelar. Vi föreslår att ramen utökas med 800 tkr för ökad utsmyckning i hela kommunen Vi föreslår att ramen utökas med 800 tkr för satsningar inom biblioteks- och folkbildningsområdet samt för att utreda hur och var vi kan skapa fler kreativa mötesplatser i kommunen Vi föreslår att Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med våra idrottsföreningar ta fram en plan för var och när olika idrottsanläggningar kan byggas Vi vill ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med våra idrottsföreningar ta fram ett system som underlättar för föreningarna att rekrytera nya ledare i framtiden Vi vill ge Barn- och utbildningsnämnden tillsammans med Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta upp en diskussion med olika föreningar om ett ökat samarbete för aktiviteter under barnens fritidtidshemstid Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att utveckla samarbetet mellan skola och föreningsliv, för att ta fram en långsiktig plan för anläggningar tillsammans med våra idrottsföreningar, att skapa bättre förutsättningar att få fram framtida idrottsledare samt för att i övrigt utveckla samarbetet med alla våra föreningar Miljö och hållbarhet Varberg är en attraktiv kommun att bo och vistas i. Det är därför viktigt att vi jobbar hårt med frågor om hållbarhet och att vi är försiktiga och eftertänksamma när vi skall leva upp till de krav den snabba utvecklingen i kommunen medför. I denna utveckling måste våra stränder, vår landsbygd, vår natur och våra kulturhistoriskt platser hanteras varsamt. Arbetet med en ny miljöplan är därför viktigt. Vi måste på ett mycket tydligare sätt än vad som hittills skett, lyfta in mätbara och konkreta mål för vårt miljöarbete, t.ex. mål för förbättrad vattenkvalitet och för att säkerställa vårt dricksvatten. Mål för hur vi tar ansvar i kommunen som helhet för att minska vår klimatpåverkan och våra fossila utsläpp. Mål där vi tydligt och klart arbetar för en ökad biologisk mångfald. Mål där vi genomför åtgärder som innebär att människor som utsätts för skadligt buller i sina bostäder skall minimeras. Mål där vi tar fram tydliga riktlinjer som minskar påverkan på vår natur och kulturmiljö vid ny byggnation. Mål för en omställning mot fler miljöbilar och i synnerhet mot elbilar. Miljöarbetet börjar med barnen. Vi vill därför verka för att alla förskolor och skolor i kommunen skall vara miljödiplomerade. Vi vill pröva möjligheten att införa vandrande skolbussar och samtidigt förbättra trafikmiljön och säkerheten för barnen. Vi vill att byggandet i vår kommun har så låg miljöpåverkan som möjligt ur ett livscykelperspektiv. Ett sätt för att uppnå detta är att vi sätter upp tydligare miljökrav redan vid markanvisning och upphandling. Vi vill se en 8

91 utveckling där förtätningen av vår stad sker på ett hållbart sätt. Detta kan ske genom att hitta nya kreativa lösningar att bygga nytt bredvid gammalt och riva med varsamhet. På så sätt skapar vi en socialt hållbar stad. Trafiken är en stor miljöbov. Vi vill se en utveckling mot fler gågator i innerstaden och bra parkeringsmöjligheter i närområdet som minskar rundkörningen. Vi vill se över möjligheten att erbjuda gratis cykeluthyrning på strategiska platser i staden. Att omges av grönska är viktigt för människor. Vi vill värna och utveckla kommunens rekreationsområden och stadens parker. Vi vill verka för en utveckling av kollektiva stadsodlingar, vertikala trädgårdar och sedumtak i staden liksom i nya och gamla bostadsområden. Skötseln av våra parker och gröna områden har blivit alltmer eftersatt de senaste åren. Detsamma gäller städningen och utvecklingen av våra offentliga toaletter. När det gäller skötseln av våra grönområden finns ett behov under hela året, men vi kan även erbjuda fler ungdomar sommarjobb då det mesta av detta arbete sker under sommartid. Vi ser även ett behov av förstärkta medel för att klara snöröjningen över tid. Vi behöver ta ett samlat grepp kring vårt avfall och vår återvinning. Vi vill att Varberg får en kretsloppspark vid den nya återvinningscentralen där det som går att ta tillvara återanvänds. Det är också viktigt att vi förbättrar och underlättar möjligheten till att sortera och slänga avfall liksom att hålla vår bebyggda miljö och våra stränder rena. Under flera år har vi lyft frågan om att kunna erbjuda ekologisk mat i våra verksamheter. Vår uppfattning är att kommunen skall ha en ökningstakt på ekologiska varor på minst 5 % om året. Detta skall skrivas in i miljömålen som skall tas under Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att för bättre städning av offentliga toaletter, ökat behov av snöröjning samt förbättrad skötsel av våra grönområden och offentliga platser. Härtill kommer möjligheten att anställa sommararbetande ungdomar. Vi föreslår att ramen utökas med tkr för att satsas på bättre kvalité på den mat som tillagas i kommunens kök, genom mer ekologisk och mer närodlad mat, utveckla fler tillagningskök samt förbättra miljön i våra restauranger. Vi föreslår att Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda vilka gator vi kan bygga om till gågator En bostad åt alla Alla människor har rätt till en egen bostad till en rimlig kostnad. För oss socialdemokrater är detta en grundläggande rättighet och en förutsättning för att man som individ skall kunna utvecklas i ett samhälle. I Varberg är vi långt ifrån målet att alla skall ha en egen bostad. Kötiden för hyresrätter hos Varbergs Bostad ligger i snitt på 8-10 år. Priserna på villor och bostadsrätter har under de senaste åren ökat kraftigt och det har även kostnaden för nybyggnation gjort. Detta sammantaget gör att det i dag inte finns en fungerande bostadsmarknad vilket gör det nästan omöjligt för framförallt yngre människor att hitta en egen bostad. I Varberg är en stor grupp människor helt hemlösa. Någon lösning på detta finns inte idag. Långdragna 9

92 processer där försök till lösningar gjorts har lagts ner och sedan händer ingenting. Det är enligt vår mening helt oacceptabelt att någon skall var hemlös i ett modernt samhälle. Därför måste frågan lösas snarast. För att lösa frågan vill vi sätta till en projektanställning som får i uppgift att ta fram konkreta lösningar, både på kort och lång sikt. Många äldre har ett stort behov av att inom rimlig tid få ett tryggt boende där det finns bra möjligheter att få kontakt med andra, men idag får många av de som vill ha ett boende i det vi kallar trygghetsboende ingen möjlighet till detta. Vi behöver därför hitta nya former för boenden med viss service och personal dit man kan välja att flytta direkt från sin vanliga bostad. Vi socialdemokrater vill se till att kommunen tar ansvar för att det byggs fler bostäder. En viktig del i detta är att kommunen bygger upp ett stort eget markinnehav. Då har vi bättre förutsättningar att kunna styra utvecklingen om var och när det skall byggas nya bostäder och att kunna hålla nere prisnivån. Kommunen måste ställa krav på att när det byggs eller byggs om skall delar av byggnationen ske i form av billigare hyresrätter. På så sätt får vi åter igång flyttkedjor där människor har möjlighet att byta bostad och lämna äldre, mindre och billigare bostäder till andra. Utbyggnadstakten av nya bostäder måste motsvara behovet. För att tillgodose hela kommunens bostadsbehov måste det byggas fler hyresrätter i våra serviceorter. Vi vill se till att det finns attraktiv kommunal mark för att det snabbt skall gå att erbjuda en tomt för den som vill bygga sin bostad i någon av våra övriga tätorter. Vid planering av nya bostadsområden är det viktigt att det blir en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och villor. Vi föreslår att Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en modell för hur kommunen kan arbeta för att det skall byggas fler och billigare hyresrätter i kommunen Vi föreslår att tkr avsätts för att förstärka och snabba upp samhällsplaneringsprocessen på Samhällsutvecklingskontoret. Vi föreslår att tkr avsätts för att förstärka samhällsplaneringsprocessen på Hamn och gatuförvaltningen. Vi föreslår att ramen utökas med 500 tkr för att hitta nya former för boenden med viss service och personal dit man kan välja att flytta direkt från sin vanliga bostad Vi vill utöka ramen med 500 tkr till en projektanställning som får i uppdrag att arbeta med att hitta konkreta lösningar för att avskaffa hemlösheten Kommunikation och infrastruktur Behoven av en utvecklad infrastruktur blir allt större när kommunen växer. En av de viktigaste delarna i detta är den nya järnvägstunnel som skall byggas under Varberg. Efter många års väntan har denna nu äntligen påbörjats. Nu kan vi se fram emot ett fortsatt centralt stationsläge med dubbelspår som inte utgör en barriär mellan staden och havet. Detta ger stora möjligheter att utveckla Varbergs stadsmiljö på ett positivt sätt och samtidigt ge de tusentals pendlare som åker till och från Varberg för att studera eller arbeta en betydligt bättre situation än idag. 10

93 Arbetet pågår för fullt med att flytta ut hamnverksamheten till den nya Farehamnen. Detta ger oss möjlighet att bygga en ny modern hamn med ett starkt miljömässigt tänk och som är anpassad direkt till kundernas behov. Dessa båda projekt ger oss stora möjligheter att utveckla Varberg på ett nytt spännande sätt. Det handlar om en utveckling av bostäder och verksamheter i nuvarande hamn och bangårdsområde och det handlar om att på sikt utveckla hela staden och kommunen med dessa nya förutsättningar. Vi behöver förbättra busstrafiken genom högre turtäthet med bussar som ansluter till stationen och överensstämmer med tågens tider. Detta ligger i huvudsak under regionen, men kommunen måste under 2015 investera i infrastrukturen där gator behöver byggas om och hållplatser anläggas. Vi behöver utveckla möjligheterna för cyklister att ta sig fram. Detta gäller inte minst längre cykelleder mellan olika målpunkter i hela kommunen. Några mycket aktuella sådan är en ny cykelväg mellan Bua och Limabacka, en ny cykelväg utefter väg 153 mellan Rolfstorp och Varberg och en cykelväg mellan Skällinge och Rolfstorp. När det gäller cykelvägen mellan Bua och Limabacka skall denna prioriteras i det pågående arbetet med Kattegattsleden. När det gäller de övriga två projekten är det viktigt att kommunen är mycket aktiv i arbetet med den regionala cykelplanen, för att den vägen få medfinansiering till dessa angelägna projekt. Vi vill utveckla möjligheterna för fler miljövänliga bilar och underlätta utvecklingen av elbilsmarknaden genom att se till att det finns laddstolpar på olika platser i kommunen. Vi vill ge Samhällsutvecklingskontoret i samarbetet med Varberg Energi ett uppdrag att ta fram en plan för att bygga dessa. Fibernätet i Varbergs kommun måste byggas ut. För oss är det viktigt att kommuninnevånarna även i fortsättningen via vårt kommunägda bolag Varberg Energi äger själva nätet. Vi vill se till att bolaget bygger ut nätet så att i praktiken alla kommuninvånare har möjlighet att ansluta till ett fibernät med hög hastighet. Vi föreslår att Kommunstyrelsen får i uppdrag att i diskussionerna med regionen om den regionala cykelplanen prioritera en cykelväg mellan Varberg och Rolfstorp och mellan Skällinge och Rolfstorp. Vi föreslår att Kommunstyrelsen i samarbete med Varberg Energi får i uppdrag att ta fram en plan för att bygga ut laddningsstolpar i hela kommunen som i första hand drivs av solceller. Planens syfte skall vara att ta fram möjliga platser för etablering och att därefter tidsätta när etablering kan ske. Ökande sjukskrivningar Sjukskrivningarna ökar nu för allt fler grupper i kommunen. Behovet är stort av att stoppa denna ökning och ge våra anställda bättre förutsättningar till ett bra liv. Därför behöver vi sätta in ökade resurser i ett förebyggande arbete. Vi föreslår att ramen utökas med tkr i ett förebyggande arbete för att minska sjukskrivningarna 11

94 Förändringar i resultaträkningen Vårt budgetförslag innebär en ökad satsning i våra verksamheter i förhållande till den borgerliga alliansen på 34 miljoner kronor. Främst satsar vi på ökad bemanning och minskad arbetslöshet. Finansiering: Minskad avsättning till Kommunstyrelsens oförutsedda Justering av semesterlöneskuld till lönenivåökning Borttagande av vårdnadsbidrag Ökad upplösning av pensionsfond Del av försäljning tomter Apelviken (används till Stadsutvecklingsprojektet) Minskning av försörjningsstödet Minskning av resultatet Summa Medel från omfördelning 1 % Ökade skatter och utjämningsbidrag sedan förra årets rambeslut Summa finansiering Satsningar: Förstärkt bemanningen och minskade barngrupper i förskolan och på fritidshemmen Mer personalresurser i grundskolan Utveckling av fler flexenheter Ökade lärarlöner Förstärkning av gymnasieskolan Förbättrad psykisk hälsa och bättre stöd för barn med särskilda behov Mer tid för omsorg till våra äldre Förändring inom hemsjukvård och att möta ett utökat vårdbehov av äldre Förbättrad missbruksvård Ge bättre förutsättningar till jobb Utöka möjligheten för fler sommarjobb Utveckla våra kreativa näringar Minskade avgifter på kulturskolan För ökad utsmyckning i hela kommunen Satsningar på bibliotek, folkbildning och fler kreativa mötesplatser Utveckla samarbetet mellan skola och föreningsliv, ta fram en långsiktig plan för anläggningar tillsammans med idrottsföreningar, skapa förutsättningar för framtidens idrottsledare samt utveckla samarbetet med våra föreningar Förbättrad skötsel av grönområden, offentliga platser och offentliga toaletter Bättre kvalité genom mer ekologiskt och mer närodlad mat, utveckla fler tillagningskök samt förbättra miljön i våra restauranger Förstärka samhällsplaneringsprocessen på Samhällsutvecklingskontoret Förstärka samhällsplaneringsprocessen på Hamn- och gatuförvaltningen Nya former för trygga boenden för äldre med viss service och personal Förstärkningar för att hitta konkreta lösningar för att avskaffa hemlösheten Förebyggande arbeta för att minska sjukfrånvaron GIS (Geografiskt Informations System) Summa satsningar tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 800 tkr tkr 800 tkr 800 tkr tkr tkr tkr tkr tkr 500 tkr 500 tkr tkr 700 tkr tkr 12

95 Resultatbudget Resultatbudget (tkr) Budget 2014 Rambeslut 2015* Budgetförslag 2015 (S) Ram 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige, Valnämnd och Kommunens revisorer** Överförmyndarnämnd** Kommunstyrelsen Barn- o utbildningsnämnd Socialnämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnd Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas ramar Externa poster Försäljning arrendetomter Varbergs stadsutveckling Kommungemensamma kostnader Bidrag till kommunförbundet Räddningstjänsten Väst Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt Ökning semesterlöneskuld Avskrivningar Avkastning extra pensionsavsättning/upplösning av avsättning Interna poster Interna kapitalkostnader Kommunstyrelsens ofördelade Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat * Beslut från november ** Justering av budget till överförmyndarnämnd from

96 Uppdrag - Ge Kommunstyrelsen tillsammans med Marknad Varberg och Campus Varberg i uppdrag att ta fram en metod för att underlätta mer företagande inom miljösektorn - Ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell där vi ger våra mindre företag större möjlighet att lämna anbud i samband med upphandling och samtidigt se över våra regler när det gäller social och etisk upphandling - Ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med våra idrottsföreningar ta fram en plan för var och när olika idrottsanläggningar kan byggas - Ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att tillsammans med våra idrottsföreningar ta fram ett system som underlättar för föreningarna att rekrytera nya ledare i framtiden - Ge Barn- och utbildningsnämnden tillsammans med Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta upp en diskussion med olika föreningar om ett ökat samarbete för aktiviteter under barnens fritidtidshemstid - Ge Kommunstyrelsen tillsammans med Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram tydliga nyckeltal och en uppföljningsmodell för att se att vi succesivt närmar oss målet om 15 barn per grupp över 3 år samt 12 barn per grupp under 3 år samt personal motsvarande 3 heltidstjänster per grupp i förskolan - Ge Kommunstyrelsen i uppdrag att under 2015 utreda vilka gator vi kan bygga om till gågator - Ge Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för hur kommunen kan arbeta för att det skall byggas fler och billigare hyresrätter i kommunen - Ge Kommunstyrelsen i uppdrag att i diskussionerna med regionen om den regionala cykelplanen prioritera en cykelväg mellan Varberg och Rolfstorp och mellan Skällinge och Rolfstorp. - Ge Kommunstyrelsen i samarbete med Varberg Energi i uppdrag att ta fram en plan för att bygga ut laddningsstolpar i hela kommunen som i första hand drivs av solceller. Planens syfte skall vara att dels ta fram möjliga platser för etablering och att därefter tidsätta när etablering skall ske. - Ge Socialnämnden i uppdrag att hitta metoder som garanterar att kontinuiteten i hemtjänsten alltid är så hög som möjligt. 14

97 Vi föreslår fullmäktige besluta att att anta Socialdemokraternas förslag till resultatbudget för 2015, ram 2016 samt plan 2017 enlig ovan anta ovanstående förslag till uppdrag 15