K U N G Ö R E L S E. 26. Svar på medborgarförslag om anläggande av grus- eller asfaltsgångväg på Vanstaskolans område

Transkript

1 K U N G Ö R E L S E Kommunfullmäktige i Nynäshamn kallas att sammanträda i Folkets Hus Nynäshamn, Mysingen, onsdagen den 13 februari 2013, kl 19.00, varvid följande ärenden behandlas: 18. Upprop och anmälningar om förhinder 19. Kungörelse av fullmäktigesammanträdet 20. Justering av sammanträdets protokoll 21. Interpellationsbehandling 22. Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun 23. Utredning om kök i kommunens verksamhetsfastigheter 24. Policy mot mutor i Nynäshamns kommun 25. Svar på motion om mutor och bestickning 26. Svar på medborgarförslag om anläggande av grus- eller asfaltsgångväg på Vanstaskolans område 27. Svar på medborgarförslag om iordningsställande av gångbana vid Vanstaskolan 28. Svar på medborgarförslag om asfalterad eller grusad gångväg mellan Musköten och Vanstaskolan i Ösmo 29. Svar på medborgarförslag om att asfaltera gång- och cykelbana från Musköten till Vanstaskolan i Ösmo 30. Svar på medborgarförslag Plana ut backen från Backlura till Nynäsgård 31.Svar på medborgarförslag om förbättring av gångvägen från Backlura ner mot Nynäsgårds station 32. Svar på medborgarförslag om breddning av trottoar på Mörbyvägen mellan Stormogården och Konsum Inkomna ärenden Inkomna medborgarförslag Meddelanden Avsägelser Valärenden

2 Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunstyrelseförvaltningen, Nämndhuset, Stadshusplatsen 1, Nynäshamn, tel Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Allmänheten är därför välkommen att höra på debatten. Nynäshamn den 31 januari 2013 Tommy Söderblom Kommunfullmäktiges ordförande Lina Pennlert Kommunfullmäktiges sekreterare

3 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1(23) Kf 18 Kf 18 Upprop och anmälningar om förhinder

4 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2(23) Kf 19 Kf 19 Kungörelse av fullmäktigesammanträdet

5 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3(23) Kf 20 Kf 20 Justering av sammanträdets protokoll

6 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 4(23) Kf 21 Kf 21 Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående regionala arbetet för att stärka barns rättigheter Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 januari väckte Antonella Pirrone (KD) en interpellation angående Nynäshamns del i det regionala arbetet för att stärka barns rättigheter. Svar ej inkommit när handlingarna gick till tryck den 4 februari 2013.

7 1(1) KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunfullmäktige Antonella Pirrone, Kristdemokraterna Svar på interpellation angående det regionala arbetet för att stärka barns rättigheter? Antonella har ställt två frågor till mig angående det regionala arbetet för att stärka barns rättigheter. Fråga 1: Har Nynäshamns kommun uppmärksammat möjligheten att gå med i det regionala nätverket för barnets rättigheter? Svar: Ja, vi har kunskap om att nätverket finns, men har ännu inte fått någon förfrågan om att delta. Fråga 2: Har Nynäshamns kommun för avsikt att bli en partner i det (läs regionala nätverket för barnets rättigheter)? Svar: Det regionala nätverket för att stärka barns rättigheter är säkert ett bra nätverk som vi naturligtvis skall överväga medlemskap i om vi får frågan. Till dess arbetar vi vidare med att stärka barns rättigheter i vår egen organisation och i kommunen som helhet. Anna Ljungdell (S) Kommunstyrelsens ordförande

8 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 5(23) Kf 22 Kf 22 Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning Nynäshamns kommuns nuvarande reglemente för ekonomistyrning antogs av kommunfullmäktige och reviderades senast I reglementet fastställdes bl. a relationsprinciper, d v s de spelregler som gäller mellan KF/KS och nämnderna. Nämnderna ansvarar för samtliga intäkter och kostnader som deras verksamhet genererar inklusive avskrivningar, internränta och pensionsskuldsförändring. Kommunfullmäktige fastställer anslag till nämnderna i form av kommunbidrag till nämndernas balansräkningsenheter. De fastställda relationsprinciperna innebar även att balansräkningsenheter, med ansvar för sin tillgångs- och skuldsida, infördes. En kommunkredit, som delvis finansierar balansräkningsenheternas tillgångar, infördes och balansräkningsenheterna belastades månatligen med internränta för kommunkrediten. Sedan nuvarande reglemente infördes har ett antal förändringar skett, vilket medför att reglementet är inaktuellt och behöver revideras. I och med att fastigheterna centraliserades för några år sedan försvann den största tillgången i nämndernas balansräkningar och systemet med balansräkningsenheter har inte längre samma relevans som tidigare. Förutom reglemente för ekonomistyrning finns idag särskilda, av Kommunfullmäktige antagna, reglementen för Budgetansvar och internkontroll, Program för uppföljning av verksamhet och ekonomi samt Riktlinjer för extern fakturering, betalningsbevakning och kravverksamhet. Samtliga dessa dokument är antagna för ett antal år sedan och behöver uppdateras. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 11 december Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige Att anta Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun att gälla fr.o.m

9 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 6(23) Kf 22 Att besluta att nuvarande Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Reglemente för budgetansvar och internkontroll, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Program för uppföljning av verksamhet och ekonomi, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Riktlinjer för extern fakturering, betalningsbevakning och kravverksamhet, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 16 januari 2013, 5. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige Att anta Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun att gälla fr.o.m Att besluta att nuvarande Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Reglemente för budgetansvar och internkontroll, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Program för uppföljning av verksamhet och ekonomi, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Riktlinjer för extern fakturering, betalningsbevakning och kravverksamhet, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m

10 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen Sid 1 (3) Ärendenummer: Handläggare: Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige Att anta Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun att gälla fr.o.m Att besluta att nuvarande Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Reglemente för budgetansvar och internkontroll, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Program för uppföljning av verksamhet och ekonomi, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Att besluta att Riktlinjer för extern fakturering, betalningsbevakning och kravverksamhet, antagen av kommunfullmäktige , upphör att gälla fr.o.m Bakgrund Nynäshamns kommuns nuvarande reglemente för ekonomistyrning antogs av kommunfullmäktige och reviderades senast I reglementet fastställdes bl. a relationsprinciper, d v s de spelregler som gäller mellan KF/KS och nämnderna. Nämnderna ansvarar för samtliga intäkter och kostnader som deras verksamhet genererar inklusive avskrivningar, internränta och pensionsskuldsförändring. Kommunfullmäktige fastställer anslag till nämnderna i form av kommunbidrag till nämndernas balansräkningsenheter. De fastställda relationsprinciperna innebar även att balansräkningsenheter, med ansvar för sin tillgångs- och skuldsida, infördes. En kommunkredit, som delvis finansierar balansräkningsenheternas tillgångar, infördes och balansräkningsenheterna belastades månatligen med internränta för kommunkrediten. Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

11 2(3) Sedan nuvarande reglemente infördes har ett antal förändringar skett, vilket medför att reglementet är inaktuellt och behöver revideras. I och med att fastigheterna centraliserades för några år sedan försvann den största tillgången i nämndernas balansräkningar och systemet med balansräkningsenheter har inte längre samma relevans som tidigare. Förutom reglemente för ekonomistyrning finns idag särskilda, av Kommunfullmäktige antagna, reglementen för Budgetansvar och internkontroll, Program för uppföljning av verksamhet och ekonomi samt Riktlinjer för extern fakturering, betalningsbevakning och kravverksamhet. Samtliga dessa dokument är antagna för ett antal år sedan och behöver uppdateras. Nytt reglemente En bärande princip i det nuvarande reglementet för ekonomistyrning är att Nynäshamns kommun har som metod mål- och resultatstyrning med en långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter. Denna princip gäller även i förslaget till ett nytt reglemente för ekonomistyrning. En stor förändring jämfört med det nuvarande reglementet, är att det nya reglementet är övergripande och ersätter flera idag separata reglementen samt att riktlinjer och rutiner tas fram på tjänstemannanivå. Fördelen med detta synsätt är att det övergripande reglementet är aktuellt under en lång period, trots att riktlinjer och rutiner behöver förändras p.g.a. förändringar i organisation, system och omvärld. Reglementet revideras i början av en ny mandatperiod. En annan stor förändring är avskaffandet av balansräkningsenheter. Varje nuvarande balansräkningsenhet, förutom VA-enheten, blir i stället en resultatenhet utan en egen tillgångs- och skuldsida. Detta innebär att internräntedebiteringen avskaffas och att vissa kostnader som tidigare belastat förvaltningarna nu istället överförs till finansförvaltningen. De kostnader som kommer att belasta enbart finansförvaltningen är samtliga pensionskostnader och avskrivningar. Nämnderna belastas med kapitalkostnader, medan motsvarande intäkt tillfaller finansförvaltningen. VA-avdelningen kvarstår som en egen balansräkningsenhet för att underlätta transparensen inom VA-verksamheten. Nynäshamns kommun har tillämpat den av Rådet för kommunal redovisning definierade alternativa metoden för redovisning av lånekostnader. Byggnadstidsränta har belastat pågående investeringar och exploateringar och intäkten har tillfallit respektive balansräkningsenhet. Förslaget till nytt reglemente innebär att kommunen i stället tillämpar den så kallade huvudmetoden, vilket innebär att pågående investerings- och exploateringsobjekt inte debiteras byggnadstidsränta.

12 3(3) Övergången från balansräkningsenheter till resultatenheter påverkar, i och med det ändrade kostnadsansvaret, nämndernas kommunbidrag. I förslaget till Mål och budget är kommunbidragen justerade i enlighet med ändringarna i det nya reglementet. Under ett antal år har kommunens räntesats för beräkning av kapitalkostnader varit 4 %. I förslaget till nytt reglemente föreslås kommunfullmäktige fastställa räntesatsen för beräkning av kapitalkostnader. Investeringsbudget och uppföljningen av investeringar är områden som i förslaget till nytt reglemente har utvecklats. Bl. a föreslås att större investeringsobjekt alltid åtföljs av drift- och investeringskalkyler. Vid befarade stora avvikelser ska anmälan, tillsammans med åtgärdsförslag, snarast göras till kommunstyrelsen. Stora investeringar ska alltid slutredovisas till kommunfullmäktige. Systemet med balansräkningsenheter innebär även att föregående års över- /underskott har reglerats i sin helhet eller delvis till balansräkningsenhetens eget kapital och har därmed påverkat internräntan. I förslaget till nytt reglemente för ekonomistyrning är inte frågan om eventuell resultatreglering och hantering av densamma upptagen. Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning anser att frågan om eventuell resultatreglering är komplex och mångfasetterad. Detta bör utredas vidare i ett större sammanhang, där även resursfördelning ingår. Sammantaget bör förslaget till nytt ekonomistyrningsreglemente innebära att reglementet alltid är aktuellt. Aktuella riktlinjer och rutiner kan tas fram utifrån reglementet. Detta kommer att medföra bättre kvalitet på redovisning och uppföljning. Avskaffandet av balansräkningsenheterna innebär på sikt en effektivare ekonomiadministration, dels p.g.a. att vissa arbetsuppgifter bortfaller och dels genom effektivare processer när tillgångar och skulder inte längre behöver redovisas per balansräkningsenhet. Bilaga: Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun Birgitta Elvås Kommunchef Peter Björebo Ekonomichef

13 1 REGLEMENTE FÖR EKONOMISTYRNING I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-xx-xx 1

14 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Tillämpning 2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 ANSVAR OCH BEFOGENHETER 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3.2 De kommunala revisorernas ansvar 3.3 Kommunstyrelsens ansvar 3.4 Nämndernas ansvar 3.5 Förvaltningschefens ansvar 3.6 Budgetansvarigas ansvar 4 BUDGET 4.1 Process 4.2 Driftbudget 4.3 Investeringsbudget 4.4 Tilläggsanslag 4.5 Omflyttning av anslag 4.6 Nämndernas internbudget 5 INVESTERINGAR 5.1 Inledning 5.2 Definition 5.3 Investeringsplan 5.4 Finansiering av investering 5.5 Kalkyl 5.6 Ombudgetering av investeringar 5.7 Avvikelsehantering av investeringar 5.8 Slutredovisning 5.9 Kapitalkostnader 5.10 Anläggningsregister och inventarieförteckning 5.11 Försäljning av anläggningstillgång 6 REDOVISNING 6.1 Syfte med redovisningen 6.2 Redovisningsmodell 6.3 Sluten redovisning, VA 6.4 Externredovisning 6.5 Internredovisning 7 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS 7.1 Syfte 7.2 Delårsrapport 7.3 Årsredovisning 7.4 Övriga uppföljningar 8 INTERNSERVICE 8.1 Internprissättning 8.2 Lokaler 8.3 Bemanning 8.4 IT 8.5 Fordon 8.6 Övrigt 8.7 Interndebitering 9 EXTERN UPPHANDLING OCH INKÖP 9.1 Varor och tjänster 10 INTERN KONTROLL 10.1 Syfte 10.2 Ansvar 10.3 Plan och rapportering 2

15 3 Reglemente för ekonomistyrning i Nynäshamns kommun 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Det övergripande syftet med all ledning och styrning är att nå uppsatta verksamhetsmål och att skapa förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Med ekonomistyrning menas den målmedvetna styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beteende i riktning mot bättre resultat i både ekonomisk och kvalitativ mening. Nynäshamns ekonomistyrning har som metod mål- och resultatstyrning med en långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter. Det betyder att på central nivå beskrivs verksamhetsmål och ekonomiska ramar. Den som styr tillåter sedan berörda verksamheter att bestämma vad som ska göras inom dessa ramar och är själv i första hand intresserad av resultatet. De styrmedel som finns är: Mål och budget med framtidsvision och strategisk plan Redovisning Intern kontroll Uppföljning och utvärdering Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom särskilda ägardirektiv. 1.2 Tillämpning Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i Kommunallagen (KL). Där framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (undantag vid synnerliga skäl). Balanskravet ska ses som en miniminivå för kommunens resultat. Vidare stadgas att Kommunfullmäktige ska meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska även tillämpa Lagen (1997:614) om Kommunal Redovisning (KRL), se nedan under 6 REDOVISNING. Den ekonomiska förvaltningen styrs därutöver av policys och reglementen som beslutats av kommunfullmäktige samt riktlinjer och anvisningar från kommunstyrelseförvaltningen. 2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt och där mål och resurser så långt det är möjligt ska överensstämma med varandra. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Detta innebär att nämndens tilldelade kommunbidrag utgör den yttersta ramen för den verksamhet som kan bedrivas. 3

16 4 Nämndernas och förvaltningarnas arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. Kommunens ekonomiska och finansiella planering ska präglas av långsiktighet med god ekonomisk hushållning som primär ledstjärna. Varje generation ska så långt det är möjligt bära sina kostnader. 3 ANSVAR OCH BEFOGENHETER 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och styr alla kommunens nämnder och övriga verksamheter. Den centrala styrningen gentemot nämnderna sker via fullmäktiges antagande av mål och budget. I budgeten ingår uppdrag till nämnderna samt resultatmål för nästkommande år utifrån de övergripande målen. I budgeten fastställs skattesatsen och nämnderna tilldelas kommunbidrag (skattemedel), som ekonomiskt reglerar deras omfattning av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om investeringsanslag. Kommunfullmäktige fastställer årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter såvida inte annat framgår av särskilda reglementen. 3.2 De kommunala revisorernas ansvar De kommunala revisorernas ansvar är att pröva om kommunens verksamheter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare att pröva om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig samt uttala sig om ansvarsfrågan för styrelser och nämnder. 3.3 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens årsredovisning, delårsrapport och övrig rapportering till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Kommunstyrelsen ska vid prognostiserat underskott till kommunfullmäktige föreslå åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. 3.4 Nämndernas/styrelsernas ansvar Nämnd/styrelse ansvarar för att verksamheten drivs enligt kommunfullmäktiges fastställda mål, budget och direktiv samt gällande lagstiftning och regler i övrigt. Nämnd/styrelse är skyldig att vidta åtgärder vid prognostiserat underskott mot budget. I första hand ska nämnden/styrelsen vidta åtgärder för att omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens/styrelsens budgetram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Nämnd/styrelse beslutar om nämndens/styrelsens internbudget. 4

17 5 För att öka möjligheterna att parera oförutsedda händelser under budgetåret bör nämnd/styrelse avsätta ett centralt medelsutrymme. Nämnd ska rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och bokslut, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen. 3.5 Förvaltningschefens ansvar Förvaltningschef ansvarar för verkställande och uppföljning av den löpande verksamheten. Förvaltningschef ansvarar för att ta fram beslutsunderlag till nämnd. Vid prognostiserade underskott ansvarar förvaltningschef för att vidta åtgärder för att uppnå budgetbalans och vid behov ta fram förslag till omprioriteringar och åtgärder till nämnden. Förvaltningschef ansvarar vidare för att lämna underlag till kommunledningens analyser och rapporter enligt lämnade anvisningar. Förvaltningschef utser budgetansvariga inom förvaltningen. 3.6 Budgetansvarigas ansvar Med budgetansvarig avses funktion som tilldelats en intern budgetram och som ansvarar för att viss verksamhet kommer till utförande inom den ramen. Med budgetansvar följer rätt att köpa in varor och tjänster inom budgetram och enligt kommunens upphandlingspolicy. Varje verksamhet och investeringsobjekt ska ha en budgetansvarig. Denne kan finnas på olika nivåer i organisationen beroende på typ av verksamhet. För att ansvaret ska vara odelat krävs att alla transaktioner ska vara initierade eller godkända av den budgetansvariga. Verksamheten ska avrapporteras regelbundet till närmaste chef och avvikelser åtgärdas. 4 BUDGET 4.1 Process Budgetprocessen syftar till att formulera ett "kontrakt" mellan uppdragsgivare och uppdragstagare där dessa är överens om vilka verksamhetsmässiga resultat som ska uppnås och vilka resurser som behövs för att åstadkomma detta. På central nivå är uppdragsgivaren Kommunfullmäktige och uppdragstagaren respektive nämnd. På lokal nivå är nämnderna uppdragsgivare och budgetansvariga uppdragstagare. Budgetprocessen ska på central nivå utvecklas mot en mer strategisk och långsiktig inriktning. Kommunstyrelsen fastställer före sommaren verksamhetsmål och ekonomiska budgetramar för det kommande budgetåret utifrån en strategisk plan för kommunens långsiktiga utveckling. Nämndernas internbudgetar kan arbetas fram och beslutas i god tid innan verksamhetsåret börjar. Beslutade verksamhetsförändringar kan då få effekt redan från årets början. Nämnderna arbetar 5

18 6 också under hösten med att ta fram egna verksamhetsplaner och resultatmål för de kommande åren. Dessa verksamhetsplaner utgör sedan underlag för nämndernas arbete med nästkommande års budgetbeslut. Kommunfullmäktiges budgetbeslut i november innebär att fastställa verksamhetsmål och ekonomiska budgetramar samt skattesatsen för det kommande budgetåret och en ekonomisk plan för de tre påföljande åren. Det åligger kommunstyrelsen att utarbeta arbetsformer för en budgetprocess i enlighet med ovanstående principer. 4.2 Driftbudget Kommunens årliga resurser fördelas i budgeten genom ett kommunbidrag. Dessa är de formella anslag kommunfullmäktige anvisar. Kommunbidraget ska täcka nämndens samtliga nettokostnader i driftbudgeten. Kommunbidraget är den ersättning som kommunfullmäktige betalar för att få den verksamhet man beställer av nämnden. Resursfördelningen baseras på de ekonomiska mål, verksamhetsmål och övriga prioriteringar kommunfullmäktige fastställer. Beräkningen för respektive nämnd görs utifrån en särskild resursfördelningsmodell. Att kommunbidrag tilldelas nämnden innebär att nämnden fritt kan flytta budgetbelopp från en verksamhet till en annan under innevarande budgetår, under förutsättning att verksamhetsmålen uppnås. Kommunbidraget är fast under löpande år och utbetalas till nämnden med 1/12 per månad. Nämndernas resursfördelning till de lokala ansvarsenheterna ska som princip baseras på faktiska prestationer (kvantitet) och ta hänsyn till skillnader i behov (kvalitet). Det betyder att skolor, förskolor, hemtjänstgrupper och andra avgränsade ansvarsenheter ska erhålla resurser löpande under året efter faktisk utförd prestation och ett á-pris per prestation, som också tar hänsyn till skillnader i behov mellan olika enheter inom en verksamhet. I de undantagsfall där det inte går att fastställa verksamhetens prestationer och behov utifrån ett målrelaterat synsätt får nämnden tilldela en verksamhet nämndbidrag. 4.3 Investeringsbudget Inom investeringsbudgeten binder kommunfullmäktige anslagen på objektnivå, alternativt erhåller nämnden ett totalanslag för mindre objekt (vanligtvis reinvesteringar) varefter nämnden fattar beslut om fördelning till olika verksamheter. I de fall när kommunfullmäktige har fattat beslut om investeringsbudgeten på objektnivå kan nämnden inte flytta investeringsmedel mellan olika objekt utan särskilt beslut från kommunfullmäktige. Utöver fastslagen investeringsram i Mål och budget får respektive nämnd besluta om investeringar upp t o m 10 prisbasbelopp under ett budgetår (ett prisbasbelopp är 44 tkr år 2012). Samtliga investeringar ska alltid åtföljas av drift- och investeringskalkyler. 6

19 7 När beslut fattas om investeringar ska beslut också fattas om finansiering av investeringarnas driftkostnader. Kommunstyrelsen ska efter ansökan från nämnd lämna igångsättningstillstånd för budgeterad investering överstigande 400 prisbasbelopp. I ansökan ska betalningsplan medfölja. Beslutade investeringar, som inte är färdigställda, ombudgeteras till påföljande budgetår. Se närmare under 5.5 Ombudgetering av investeringar. 4.4 Tilläggsanslag Nämnd är skyldig att tillse att inga beslut, som kräver ekonomiska resurser, fattas utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår beslutas i kommunfullmäktige och ges i princip endast då nämnd får nya verksamhetsuppgifter. Beslutsunderlag för nya eller förändrade verksamheter ska innehålla kostnadskalkyl för det aktuella året samt helårseffekter. 4.5 Omflyttning av anslag Kommunstyrelsen kan under budgetåret omdisponera skattemedel mellan nämnder där det avser frågor av mindre omfattning eller av teknisk karaktär. Kommunfullmäktige får besluta om omdisponering av skattemedel mellan nämnderna vid överföring av verksamheter av betydande omfattning. 4.6 Nämndernas internbudget Varje nämnd utformar sitt arbete med internbudgeten utifrån de anvisningar som fastställs av ekonomiavdelningen. 5 INVESTERINGAR 5.1 Inledning Kommunen ska sträva efter ett effektivt utnyttjande av befintliga anläggningstillgångar, så att investeringar i nya tillgångar hålls på en rimlig nivå i förhållande till verksamhetens omfattning. 5.2 Definition Med investering avses inköp/egen produktion av anläggning, inventarier, maskiner, fordon etc med en livslängd överstigande tre år och ett värde som överstiger ett prisbasbelopp. Underhållsåtgärder för att bibehålla det ekonomiska värdet på en byggnad eller anläggning ska betraktas som normal driftkostnad. Endast åtgärder som förhöjer värdet på redan befintlig tillgång kan betraktas som investering och därmed tillgångsföras. 5.3 Investeringsplan En investeringsplan över fyra år ska upprättas och uppdateras varje år. Det första året avser budget för det kommande året och de tre påföljande åren ingår i den ekonomiska planen. 5.4 Finansiering av investering Respektive nämnd ansvarar för att alla driftkonsekvenser av investeringsverksamheten ryms inom angivna kommunbidrag. Frågan om eventuell ersättning för ökade kapitalkostnader samt övriga kostnader för drift- och underhåll på grund av nyinvestering, tar berörd nämnd upp i samband med beredningen av kommande Mål och Budget och ekonomisk plan för kommande planperiod. 7

20 8 5.5 Kalkyl Investeringsobjekt överstigande 20 prisbasbelopp ska alltid åtföljas av en drift- och investeringskalkyl. 5.6 Ombudgetering av investeringar Anslag för investeringar som ännu inte ianspråktagits eller färdigställts kan i samband med bokslutet ombudgeteras till nästkommande års budget. Begäran om ombudgetering görs av respektive nämnd i samband med beslut om årsredovisningen för aktuellt år och kan göras i klump. 5.7 Avvikelsehantering Nämnd ska fortlöpande följa de enskilda objektens utgifts- och inkomstutveckling samt tids- och programmässiga genomförande. Om nämnd finner att ett investeringsanslag kommer att bli otillräckligt eller att betydande tidsmässiga förskjutningar i projektets genomförande kan befaras, ska förhållandet snarast anmälas till kommunstyrelsen. Motsvarande gäller även då väsentliga anslagsunderskridanden kan förväntas. Anmälan ska åtföljas av redovisning av de omständigheter som föreligger samt förslag till lämpliga åtgärder. Prognostiseras enskilt investeringsprojekt överskrida budgeten med 10 procent, dock minst 10 prisbasbelopp, måste nämnd lämna åtgärdsförslag till kommunfullmäktige i samband med tertial-, delårs- eller årsredovisning. 5.8 Slutredovisning Efter genomförd investering ska alltid objekt slutredovisas till kommunfullmäktige om den totala investeringen överstiger 100 prisbasbelopp. 5.9 Kapitalkostnader Kommunens anläggningstillgångar avskrivs fr.o.m. månaden efter det att investeringen tagits i bruk och under den tid anläggningstillgången beräknas användas. Nämnderna har kostnadsansvaret för kapitalkostnaderna, som beräknas enligt nominell metod. Den nominella räntesatsen beslutas av kommunfullmäktige i Mål och budget-dokumentet Anläggningsregister och inventarieförteckning I anläggningsregistret ska alla kommunens anläggningstillgångar förtecknas. Varje nämnd/styrelse ansvarar för att detta sker på ett korrekt sätt och att inrapporterade avskrivningstider följer de rekommendationer som finns från Kommunförbundet och Rådet för kommunal redovisning. Anläggningsregistret ska omfatta samtliga anläggningstillgångar, alltså även tillgångar som är helt avskrivna, men som fortfarande innehas av kommunen. Kommunens olika nämnder/styrelser ska upprätta inventarieförteckningar för särskilt stöldkänsliga inventarier och årligen aktualisera dessa med det som tillkommit eller skrotats under året. Ansvaret för att hålla en aktuell förteckning ligger hos nämnder/styrelser Försäljning av anläggningstillgång Försäljning av fast egendom beslutas av kommunfullmäktige. Försäljning av lös egendom upp till ett belopp om 20 prisbasbelopp får beslutas av respektive nämnd. 8

21 9 6 REDOVISNING 6.1 Syfte med redovisningen Syftet med redovisningen kan sammanfattas i följande punkter: Ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi för att på så sätt ge underlag för beslut. Tillgodose externa och interna intressenters behov av information om kommunens och dess olika verksamheters resultat och ställning. 6.2 Redovisningsmodell Redovisningen ska ske enligt Kommunallagens (KL) 8 kapitel och de bestämmelser som står i Lagen om Kommunal Redovisning (LKR) gällande den kommunala bokföringen. Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) svarar för uttolkningen av vad som ska anses som god redovisningssed inom den kommunala sektorn Kommunstyrelsen ansvarar för att den övergripande redovisningen samordnas och uppfyller intressenters krav på en konsekvent och rättvisande redovisning. Varje nämnd utformar sin redovisning utifrån de anvisningar som fastställs av ekonomiavdelningen. 6.3 Sluten redovisning, VA VA-verksamhet ska fullt ut avgiftsfinansieras, vilket innebär att inga skattemedel ska tilldelas verksamheten. Hela över-/underskottet ska följa med verksamheten till nästkommande år. VA-verksamheten är en egen balansräkningsenhet, som upprättar en egen resultat- och balansräkning. Verksamheten ansvarar fullt ut för intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. 6.4 Externredovisning Ämnesområdet redovisning har traditionellt indelats i två delar, externredovisning och internredovisning. Externredovisningen syftar till att utåt ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Principerna för externredovisningen är fastlagda i den kommunala redovisningslagen samt i rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Kommunstyrelsen ansvarar för externredovisningen i kommunen. Detta inkluderar det gemensamma redovisningssystemet, att redovisningen samordnas samt uppfyller intressenters krav och förväntningar på en konsekvent och rättvisande redovisning. 6.5 Internredovisning Den andra delen av redovisningsområdet, internredovisning, handlar om den interna styrningen av organisationen. Internredovisning, eller ekonomistyrning som är ett vanligare uttryck, syftar till att åstadkomma en medveten styrning av beslutsfattandet och handlandet inom organisationen för att uppnå vissa ekonomiska mål, och riktar sig mot kommunens interna redovisningsenheter, dvs. nämnder/styrelser och förvaltningar. Internredovisningen ska utgöra ett gott underlag för beslutsfattare på olika nivåer i organisationen att fatta väl avvägda beslut. Det är av stor vikt att uppbyggnaden av internredovisningen görs så att behovet av ekonomisk information på olika nivåer i kommunens organisation tillgodoses. 9

22 10 7 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS 7.1 Syfte Uppföljningen ingår som en viktig del i kommunens planerings- och uppföljningssystem. Syftet är att ge en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i relation till måluppfyllelsen. Detta för att ge beslutsfattare på olika nivåer möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder under innevarande eller kommande år. Uppvisar en prognos underskott ska nämnden via sin förvaltning erhålla ett åtgärdsförslag. 7.2 Delårsrapport Enligt Lagen om Kommunal Redovisning ska kommunen upprätta en delårsrapport som omfattar 6-8 månader. För Nynäshamns kommun ska kommunstyrelsen upprätta delårsrapporten per augusti. Kommunägda bolag samt kommunalförbund, som Nynäshamns kommun har en betydande andel i, ska överlämna sina delårsbokslut, så att de kan inarbetas i kommunens delårsrapport. 7.3 Årsredovisning Den externa årsredovisningen upprättas i enlighet med redovisningslagens bestämmelser. Årsredovisningen ska innehålla en beskrivning och analys av kommunens ställning samt måluppfyllelse för det gångna året. Kommunägda bolag samt kommunalförbund, som Nynäshamns kommun har en betydande andel i, ska överlämna sina bokslut så att de kan inarbetas i kommunens årsredovisning. Kommunstyrelsen ska överlämna årsredovisningen senast till kommunfullmäktiges maj-sammanträde. 7.4 Övriga uppföljningar Varje förvaltning ska följa upp, utvärdera och analysera sin verksamhet och ekonomi och rapportera till respektive nämnd. Nämnd ska rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och bokslut, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen. 8 INTERNSERVICE 8.1 Internprissättning Huvudregeln vid internprissättning ska vara att den baseras på självkostnaden och inte genererar över- eller underskott. All interndebitering ska stödjas av avtal som upprättats mellan köpare och säljare. 8.2 Lokaler Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (fastighetsavdelningen) ansvarar för lokalförsörjningen för all kommunal verksamhet. Detta innebär att nämnden förutom förvaltningen av kommunens egna fastigheter även svarar för inhyrning av externa lokaler för den kommunala verksamheten. Mellan Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (fastighetsavdelningen) och den förvaltning som disponerar lokalerna upprättas ett internhyreskontrakt. 8.3 Bemanning Kommunens bemanningscentrum ansvarar för vikarietillsättningen inom delar av kommunens verksamheter. Förvaltningarna avropar vikarier och debiteras för detta. Kommunstyrelsen fastställer det årliga interna timpriset. 10

23 IT Kommunens kommunikationsnät, IT-tekniska drift och standardprogramvaror är kommunövergripande. Kommunstyrelsen fastställer principerna för finansiering av kommunens gemensamma IT-verksamhet. 8.5 Fordon Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för fordonsförsörjningen för all kommunal verksamhet. Mellan Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och den förvaltning som disponerar fordonen upprättas ett fordonshyresavtal. Kommunstyrelsen fastställer de årliga fordonshyrorna. 8.6 Övrigt Vid försäljning av personaltjänster internt (exklusive de som går via Bemanningscentrum) inom eller mellan förvaltningarna används en av ekonomiavdelningen framtagen prislista. 8.7 Interndebitering Interndebiteringar ska attesteras av köparen. Endast vid debiteringar mellan interna köpare och säljare som skriftligen ingått ett avtal eller en överenskommelse och där priset är fastlagt för minst ett år, behöver köparen inte attestera räkningen utan kostnaderna kan komma att belasta köparen direkt. 9 EXTERN UPPHANDLING OCH INKÖP 9.1 Varor och tjänster Upphandling ska ske i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Upphandling och inköp ska alltid ske enligt kommunens upphandlingspolicy. Kommunen ska ha en helhetssyn på upphandlingar och ta tillvara de vinster som följer av samordnad upphandling, främst genom ramavtal. Södertörns upphandlingsnämnd och förvaltningarna förutsätts samverka för att uppnå vinsterna och det föreligger en skyldighet för förvaltningarna att följa de tecknade avtalen. 10 INTERN KONTROLL 10.1 Syfte Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel Ansvar Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Nämnd ansvarar för utformning och utförande av den interna kontrollen inom nämndens verksamhetsområde. Kommunstyrelseförvaltningen tar fram riktlinjer för den interna kontrollen. 11

24 Plan och rapportering Nämnder och styrelser ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen. Rapportering av genomförd internkontroll ska ske till nämnden i samband med bokslutet. 12

25 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 7(23) Kf / Kf 23 Utredning om kök i kommunens verksamhetsfastigheter Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har den 14 september 2011, 157, beslutat att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden a. uppdatera den inventering som gjordes 2008 av status och kapacitet på samtliga såväl tillagnings- som mottagningskök b. utarbeta en plan för upprustning och underhåll respektive eventuell avveckling av befintliga kök så att dessa dels uppfyller gällande krav på arbetsmiljö-, hygien-, energi och miljöanpassning, dels på ett kostnadseffektivt sätt kan tillaga, servera och leverera attraktiva och näringsmässigt väl sammansatta måltider c. ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen d. kartlägga och analysera kostnaderna för mattransporter i nuvarande måltidsorganisation e. redovisa ovanstående för kommunstyrelsen senast i februari 2012 Uppdrag gavs också till kommunstyrelsen att utifrån redovisningen av ovanstående senast i maj 2012 föreslå kommunfullmäktige åtgärder i syfte att säkerställa en tillfredställande måltidsverksamhet i anpassade lokaler. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har den 15 december 2011, 217, beslutat att begära anstånd med redovisning av förstudien till kommunstyrelsen i juni Kommunstyrelsen har den 15 februari 2012, 42, beslutat att bevilja miljö- och samhällsbyggnadsnämndens begäran om uppskov med skolmatsutredningen till juni 2012 i enlighet med det föreslagna utredningsupplägget. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har den 15 maj 2012, 119, beslutat att 1. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att utföra behovsanalyser samt förstudier för varje enskilt kök i kommunens verksamhetsfastigheter. Arbetet ska bedrivas i enlighet med den i ärendet angivna prioritetsordningen.

26 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 8(23) Kf Finansiering sker genom att ianspråkta investeringsmedel av de 40 mnkr som kommunfullmäktige avsatt till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens balansräkningsenhet verksamhetsfastigheter i budget för år Förvaltningen ges i uppdrag att kontakta kostenheten vid socialförvaltningen med anledning av de brister som framkommit i utredningen. 4. Utredningen tillställs kommunstyrelsen. Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 19 november 2012, reviderad 3 december 2012 och 7 januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att genomföra arbetet med köken i kommunens verksamhetsfastigheter i enlighet med den prioriteringsordning som barn- och utbildningsnämnden föreslår, samt att de kök som saknas tillförs utredningen i enlighet med socialnämndens yttrande, 2. genomförd utredning och föreslagen prioriteringsordning besvarar punkterna a) och b) i kommunfullmäktiges uppdrag från den 14 september 2012, uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen, enligt punkt c) i kommunfullmäktiges beslut, 4. uppdra till barn- och utbildningsnämnden att utifrån utredningen analysera kostnaderna för mattransporter i nuvarande måltidsorganisation, enligt punkt d) i kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 16 januari 2013, 7

27 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 9(23) Kf 23 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att genomföra arbetet med köken i kommunens verksamhetsfastigheter i enlighet med den prioriteringsordning som barn- och utbildningsnämnden föreslår, samt att de kök som saknas tillförs utredningen i enlighet med socialnämndens yttrande, 2. genomförd utredning och föreslagen prioriteringsordning besvarar punkterna a) och b) i kommunfullmäktiges uppdrag från den 14 september 2012, uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen, enligt punkt c) i kommunfullmäktiges beslut, 4. uppdra till barn- och utbildningsnämnden att utifrån utredningen analysera kostnaderna för mattransporter i nuvarande måltidsorganisation, enligt punkt d) i kommunfullmäktiges beslut.

28 Kommunstyrelseförvaltningen Kansliavdelningen Sid 1 (4) Ärendenummer: 265/ Handläggare: Eva Ryman Reviderad och Kommunstyrelsen Utredning om kök i kommunens verksamhetsfastigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att genomföra arbetet med köken i kommunens verksamhetsfastigheter i enlighet med den prioriteringsordning som barn- och utbildningsnämnden föreslår, samt att de kök som saknas tillförs utredningen i enlighet med socialnämndens yttrande, 2. genomförd utredning och föreslagen prioriteringsordning besvarar punkterna a) och b) i kommunfullmäktiges uppdrag från den 14 september 2012, uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen, enligt punkt c) i kommunfullmäktiges beslut, 4. uppdra till barn- och utbildningsnämnden att utifrån utredningen analysera kostnaderna för mattransporter i nuvarande måltidsorganisation, enligt punkt d) i kommunfullmäktiges beslut. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har den 14 september 2011, 157, beslutat att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden a. uppdatera den inventering som gjordes 2008 av status och kapacitet på samtliga såväl tillagnings- som mottagningskök b. utarbeta en plan för upprustning och underhåll respektive eventuell avveckling av befintliga kök så att dessa dels uppfyller gällande krav på Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

29 2(4) arbetsmiljö-, hygien-, energi och miljöanpassning, dels på ett kostnadseffektivt sätt kan tillaga, servera och leverera attraktiva och näringsmässigt väl sammansatta måltider c. ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen d. kartlägga och analysera kostnaderna för mattransporter i nuvarande måltidsorganisation e. redovisa ovanstående för kommunstyrelsen senast i februari 2012 Uppdrag gavs också till kommunstyrelsen att utifrån redovisningen av ovanstående senast i maj 2012 föreslå kommunfullmäktige åtgärder i syfte att säkerställa en tillfredställande måltidsverksamhet i anpassade lokaler. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har den 15 december 2011, 217, beslutat att begära anstånd med redovisning av förstudien till kommunstyrelsen i juni Kommunstyrelsen har den 15 februari 2012, 42, beslutat att bevilja miljö- och samhällsbyggnadsnämndens begäran om uppskov med skolmatsutredningen till juni 2012 i enlighet med det föreslagna utredningsupplägget. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har den 15 maj 2012, 119, beslutat att 1. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ges i uppdrag att utföra behovsanalyser samt förstudier för varje enskilt kök i kommunens verksamhetsfastigheter. Arbetet ska bedrivas i enlighet med den i ärendet angivna prioritetsordningen. 2. Finansiering sker genom att ianspråkta investeringsmedel av de 40 mnkr som kommunfullmäktige avsatt till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens balansräkningsenhet verksamhetsfastigheter i budget för år Förvaltningen ges i uppdrag att kontakta kostenheten vid socialförvaltningen med anledning av de brister som framkommit i utredningen. 4. Utredningen tillställs kommunstyrelsen. Beredning i barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 5 juni 2012, 95, att remittera förslaget till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Ärendet har behandlats av barn- och utbildningsnämnden den 25 september 2012, 118, och socialnämnden den 23 oktober 2012, 122.

30 3(4) Socialnämnden framför i sitt yttrande bl a följande: Nämnden instämmer i stort med föreslagen prioriteringsordning, men förordar att köket på Sunnerbos äldreboende tillkommer i prioriteringsordningen då Sunnerbos kök idag inte är anpassat att leverera mat till andra enheter. I utredningen saknas ett antal mottagningskök och tillagningskök, till exempel Kastanjens dagverksamhet (mottagningskök) och Lotsens vård- och omsorgsboende (tillagningskök). Socialnämnden påtalar att beslutspunkten 3 i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, 119, är felaktig. Kostenheten tillhör barn- och utbildningsförvaltningen. Rosengårdens och Sunnerbos centralkök hör organisatoriskt till kostenheten. Dessa centralkök levererar mat till ett antal mottagningskök på vård- och omsorgsboenden. Både Rosengården och Sunnerbo har alltså både centralkök och mottagningskök. Varje vård- och omsorgsboende har flera mottagningskök kopplade till avdelningarna. Mottagningsköken hör organisatoriskt till socialförvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden framför bl a följande i sitt yttrande: Nämnden instämmer i stort med föreslagen prioriteringsordning men förordar att köken i Sunnerbo äldreboende, Sunnerby förskola och matsal i Sunnerbyskolan tillkommer i prioriteringslistan, samt att Vika skola bör komma före förskoleköken. Följande prioriteringsordning föreslås: 1. Rosengården äldreboende 2. Viaskolan 3. Svandammsskolan 4. Kyrkskolan 5. Sunnerbo, Sunnerbyskolan och Sunnerby förskola. 6. Vika skola 7. Förskolorna Backlura, Breddal och Måsen. I yttrandet framhålls också vikten av en strukturerad samverkan och fortlöpande dialog i det fortsatta arbetet med kommunens köksorganisation. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen gör ingen annan bedömning än den som framförts av barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att genomföra arbetet med köken i kommunens verksamhetsfastigheter i enlighet med den prioriteringsordning som barn- och utbildningsnämnden föreslår, samt att de kök som saknas tillförs utredningen i enlighet med socialnämndens yttrande. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska arbetet ske i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

31 4(4) Genomförd utredning och föreslagen prioriteringsordning besvarar punkterna a) och b) i kommunfullmäktiges uppdrag från den 14 september 2012, 157. Punkterna c) och d) i kommunfullmäktiges beslut besvaras i nästa steg. Enligt beslutspunkten d) i kommunfullmäktiges beslut ska kostnaderna för mattransporterna i nuvarande måltidsorganisation kartläggas och analyseras. Utredningen innefattar en sammanställning av måltidsverksamhetens transportkostnader. Materialet behöver analyseras av barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att analysera måltidsverksamhetens transportkostnader enligt kommunfullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en kalkyl som objekt för objekt redovisar kostnaden för att genomföra åtgärderna enligt planen, enligt punkt c) i kommunfullmäktiges beslut. Birgitta Elvås Kommunchef Bilagor: 1. Kommunfullmäktiges beslut den 14 september 2011, Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 15 december 2011, Kommunstyrelsens beslut den 15 februari 2012, Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens protokoll 15 maj 2012, Utredningen med bilagor 6. Barn- och utbildningsnämndens yttrande den 25 september 2012, Socialnämndens yttrande den 23 oktober 2012, 122

32 KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 10(23) Kf / Kf 24 Policy mot mutor i Nynäshamns kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har mot bakgrund av den motion, Policy mot mutor och bestickning, som Agneta Tjärnhammar (M) lämnade in till Kommunfullmäktige den 18 maj 2011, arbetat fram ett förslag till policy mot mutor för Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att det är av stor vikt för kommunen att ha en fastställd policy mot mutor som gäller för alla anställda och förtroendevalda i kommunen. Föreslagen policy har varit ute på remiss till samtliga nämnder och bolagsstyrelser som kommit in med synpunkter på förslaget. Under pågående arbete med föreslagen policy skedde det en lagändring där begreppet bestickning togs bort från lagtexten. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa Policy mot mutor att gälla för Nynäshamns kommun. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 16 januari 2013, 13 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa Policy mot mutor att gälla för Nynäshamns kommun.

33 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Ärendenummer: 165/ Handläggare:Lina Pennlert Kommunstyrelsen Policy mot mutor för Nynäshamns kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige fastställa Policy mot mutor att gälla för Nynäshamns kommun. Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har mot bakgrund av den motion, Policy mot mutor och bestickning, som Agneta Tjärnhammar (M) lämnade in till Kommunfullmäktige den 18 maj 2011, arbetat fram ett förslag till policy mot mutor för Nynäshamns kommun. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att det är av stor vikt för kommunen att ha en fastställd policy mot mutor som gäller för alla anställda och förtroendevalda i kommunen. Föreslagen policy har varit ute på remiss till samtliga nämnder och bolagsstyrelser som kommit in med synpunkter på förslaget. Under pågående arbete med föreslagen policy skedde det en lagändring där begreppet bestickning togs bort från lagtexten. Birgitta Elvås Kommunchef Lina Pennlert Utredare Bilagor: 1. Förslag till policy mot mutor för Nynäshamns kommun Samtliga nämnders yttranden 3. Motion från Agneta Tjärnhammar (M) Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

34 Policy mot givande och tagande av mutor Nynäshamns Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2013-XX-XX