Modell för placering av nyanlända elever

Transkript

1 Modell för placering av nyanlända elever Barn- och ungdomsförvaltningen Rapportnr: Bun 2018/150 September 2018

2 (15) Innehåll 1. BAKGRUND Syfte Metod SKOLSEGREGATION OCH SKOLPLACERINGAR Nuvarande bestämmelser som styr skolplaceringar Objektivt, sakligt och icke diskriminerande PLACERING AV NYANLÄNDA ELEVER I JÄRFÄLLA ANDRA KOMMUNER Stockholms stad Södertälje kommun Botkyrka kommun Malmö stad Linköping kommun Göteborg stad SYNPUNKTER FRÅN SKOLLEDARE ANALYS Koncerntänk och gemensamt ansvaratagande Främja aktiva skolval SL-kort och skolskjuts Kostnader för SL-kort och skolskjuts Ekonomiska kostnader bör vägas mot potentiella vinster Kvotsystem Områden för skolpliktsbevakning Kompetensutveckling SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Aktivt uppmana nyanlända elever att önska skola Betona ett gemensamt ansvarstagande Mottagningsstopp på Tallbohovskolan SL-kort och skolskjuts Ekonomisk ersättning... 14

3 (15) 1. BAKGRUND År 2017 gjorde barn- och ungdomsförvaltningen utredningen Nyanlända elever i Järfälla 1. I denna konstaterades att skolplaceringarna av nyanlända elever i Järfälla i stor utsträckning följer bostadsegregationen. Detta medför en skev fördelning av nyanlända elever på skolorna, vilket bidrar till ökad skolsegregation. Det finns en rad anledningar till varför modellen för skolplaceringar av nyanlända elever i Järfälla bör ändras. Dels handlar det om att motverka ökad skolsegregation, men det handlar också om att främja de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling samt möjliggöra för ökad integration. Dessutom kan en mer jämlik fördelning underlätta för de skolor som i dagsläget har ett stort antal nyanlända elever på skolan eftersom detta kräver resurser Syfte Denna utredning syftar till att ta fram ett förslag på hur en ny modell för placering av nyanlända elever bör se ut i Järfälla. En mer jämlik spridning av nyanlända elever anses vara nödvändigt för att motverka skolsegregation och främja en likvärdig skolgång samt integration Metod Inspiration till en ny modell kommer att hämtas från ett urval av andra kommuner. Utredningen innehåller därför en kartläggning av hur dessa kommuner fördelar nyanlända elever mellan sina skolor. En ny modell för fördelning av nyanlända elever behöver förankring och samsyn. Därför grundar sig utredningens resultat på samverkan med rektorer och Järfälla språkcentrum (JSC). Samtliga skolledare, både från kommunala och fristående förskolor och skolor, har erbjudits att delta i ett diskussionsforum som handlat om fördelning av nyanlända elever. Cirka 60 skolledare deltog vid tillfället. Det har även funnits en referensgrupp bestående av fyra rektorer samt JSC:s enhetschef där en djupare diskussion har skett kring olika möjliga fördelningsmodeller. För att säkerställa att den nya modellen för placering av nyanlända elever är korrekt utformad i juridisk mening, har jurister med kompetens inom skoljuridik på Sveriges kommuner och landsting (SKL) rådfrågats. Också kommunens jurist har konsulterats gällande modellens juridiska aspekter. 2. SKOLSEGREGATION OCH SKOLPLACERINGAR Ämnet skolsegregation är högaktuellt och diskussionerna är många om hur skolsegregationen kan brytas. Att skapa mer heterogena elevsammansättningar är en grundläggande del i detta. Enligt propositionen Samling för skolan 2 finns det rean idag möjligheter för en huvudman att inom ramen för nuvarande regelverk vidta vissa åtgärder för att främja en jämnare fördelning av elever. Exempelvis genom resursfördelning och informationsinsatser om möjligheten till ett aktivt skolval. Det är 1 Nyanlända elever i Järfälla, dnr Bun 2017/236 2 Samling för skolan, Regeringens proposition 2017/18:182

4 (15) också möjligt att påverka elevsammansättningen genom en strategisk planering av nya skolors lägesplacering och genom väl avvägda upptagnings- eller anvisningsområden 3 som speglar en varierad sammansättning utifrån socioekonomiska faktorer. En kommuns förmåga att främja en blandad elevsammansättning begränsas dock av bostadssegregationen. Därför menar en del remissinstanser till propositionen Samling för skolan att det krävs författningsändringar i skollagens placerings- och urvalsregler för att komma till rätta med skolsegregationen. I följande avsnitt beskrivs vilka bestämmelser som styr skolplaceringarna i dagsläget och varför de anses vara problematiska i förhållande till skolsegregation Nuvarande bestämmelser som styr skolplaceringar Det finns två huvudsakliga principer att ta hänsyn till vid skolplaceringar: Vårdnadshavares önskemål Elevers rätt till en skola nära sitt hem, det vill säga närhetsprincipen Kommunen ska enligt skollagen i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål vid skolplaceringar. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska kommunen placera eleven vid en annan skola än den önskade 4. Dessa bestämmelser i lagen gäller samtliga elever, även nyanlända elever. Närhetsprincipen medför att eleverna i stor utsträckning placeras i en kommunal skola i sitt närområde, vilket resulterar i att boendesegregationen återspeglas i skolorna. När det gäller fristående skolor är huvudprincipen att de ska vara öppna för alla elever. Om det inte finns plats för alla sökande, ska ett urval göras på grunder som är godkända av Skolinspektionen såsom kötid, syskonförtur och geografisk närhet infördes även en möjlighet för fristående skolor att inrätta en särskild kvot för elever som varit bosatta i Sverige i kortare tid än två år 5. Syftet med kvoten är att skolor med kö lättare ska kunna ta emot nyanlända elever Objektivt, sakligt och icke diskriminerande Ett grundläggande krav är att skolplaceringar till kommunala skolor ska ske på ett objektivt, sakligt och icke diskriminerande sätt och med hänsyn till vad som sammantaget är bäst för samtliga elever 6. En kategorisering och skolplacering utifrån social bakgrund kan innebära att andra elever missgynnas och diskrimineras, vilket står i strid med det som anges i skollagen kring skolplaceringar. Åtgärder som syftar till att motverka skolsegregation som exempelvis innebär att platser vigs eller öronmärks för en viss elevgrupp anses därför inte vara förenligt med lagen. 3 Det vill säga geografiska områden inom vilka elever placeras vid en viss skola. T.ex. skolpliktsbevakande områden som tillämpas i Järfälla. 4 Skollagen 9 kap. 15, 10 kap. 30 och 11 kap Förordningen (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor 6 Dom från Högsta Förvaltningsdomstolen i Stockholm, mål nr , den 15 september 2015

5 (15) 3. PLACERING AV NYANLÄNDA ELEVER I JÄRFÄLLA Mottagandet av nyanlända elever sker inledningsvis på JSC där ett första introduktionssamtal äger rum. Under introduktionssamtalet ges grundläggande information om hur den svenska skolan fungerar. Oftast uppmärksammas även möjligheten att önska skola. Introduktionssamtalet följs av pedagogiska kartläggningar vilka syftar till att ge kunskap om hur undervisningen bör anpassas efter elevens förutsättningar och behov. JSC tar sedan kontakt med skolor för att hitta en lämplig skolplacering. Eftersom det sällan uttrycks ett önskemål om en viss skola, utgår JSC från elevens bostadsadress och skolornas platstillgång när skolor kontaktas. JSC försöker i första hand styra nyanlända elever till skolor som har en lägre andel nyanlända elever, men i de allra flesta fall är det den skolpliktsbevakande skolan som till sist tar emot eleven. Den skolpliktsbevakande skolan har ytterst ansvar att se till att en skolplacering kommer till stånd för eleven, men placeringen måste inte nödvändigtvis ske på den skolpliktsbevakande skolan. Om övriga skolor saknar lediga platser måste dock den skolpliktsbevakande skolan ta emot eleven. Modellen innebär att skolplaceringar av nyanlända elever i stor utsträckning bestäms utifrån elevernas bostadsadress och skolornas platstillgång, vilket resulterar i att nyanlända elever koncentreras till ett urval av skolor. Det senare visas av tabellerna som följer. Tabell 1. Antal och andel nyanlända elever per skola årskurs F-5 per april 2018 Skola Totalt antal elever Antal nyanlända elever Andel nyanlända elever, % Tallbohov Aspnässkolan Nybergskolan Herrestaskolan Ulvsättraskolan Växthuset Vittra Jakobsberg Fastebolskolan Neptuniskolan Olovslundskolan Berghemskolan < 1 Sandvikskolan < 1 Vattmyraskolan < 1 Skälbyskolan < 1 Kolarängskolan < 1 Iljansbodaskolan Högbyskolan Barkarbyskolan Fjällenskolan Lundskolan Totalt: 133

6 (15) Tabell 2. Antal och andel nyanlända elever per skola årskurs 6-9 per april 2018 Skola Totalt antal elever Antal nyanlända elever Andel nyanlända elever, % Tallbohovskolan Kvarnskolan Björkebyskolan Viksjöskolan Källtorpskolan Vittra Jakobsberg Fjällenskolan Internationella Engelska skolan Totalt: ANDRA KOMMUNER Nedan följer en beskrivning av ett antal andra kommuners modeller för skolplaceringar av nyanlända elever. Urvalet har gjorts för att presentera en bredd av modeller som tillämpas bland kommuner Stockholms stad Stockholms stad har liksom Järfälla kommun ett centraliserat mottagande av nyanlända elever. Mottagningscentret kallas START Stockholm och hit hänvisas nyanlända elever för att få en skolplacering, få information om det svenska skolsystemet och det fria skolvalet. Placeringarna sker utifrån vårdnadshavarens önskemål samt elevens rätt till en skolplacering nära hemmet 7. Stockholms stad arbetar aktivt för att få till stånd en bättre spridning av nyanlända eleverna framförallt genom att försöka placera nyanlända elever i årskurs 7-9 på skolor i innerstaden eller närförort. Det är START Stockholm som tar kontakt med en lämplig skola i dessa områden och undersöker om skolan kan ta emot elever. Många gånger saknas lediga platser på skolorna i innerstaden och i närförort. Vid dessa fall går ansvaret över till den skolpliktsbevakande skolan 8. Stockholms stad har infört mottagningsstopp vad gäller nyanlända elever på vissa skolor där det redan finns ett stort antal nyanlända elever. Syftet är att lotsa nyanlända elever till andra skolor med bättre förutsättningar så att de mest segregerade skolorna avlastas Södertälje kommun Eftersom de allra flesta elever som anlänt till Södertälje är arabisktalande, införde kommunen 2013 ett system där en eller två av skolorna tillskrevs en särskild beredskap för nyanlända elever i årskurs 5 9 med arabiska som modersmål. Varje skola med den särskilda beredskapen förväntades ta emot elever och efter att dessa rbetsg%c3%a5ng%20start%20stockholms%20arbete%20med%20mottagandet%20av%20nyanl%c3 %a4nda%20elever.pdf

7 (15) platser fyllts förflyttades ansvaret till en annan skola. Beredskapsskolorna hade särskild kompetens i sin organisation såsom arabisktalande studiehandledare och SVAlärare. I nuläget beskrivs färre nyanlända elever komma till Södertälje och den tidigare fördelningsmodellen från 2013 anses inte längre vara nödvändig. Idag sker placeringarna efter önskemål, närhetsprincipen samt skolornas platstillgång. SL-kort erbjuds de äldre elever som placeras på en skola längre bort från hemmet. Kommunen strävar efter en jämn fördelning av nyanlända elever genom att upplysa om möjligheten att önska en annan skola än den som är belägen närmast hemmet. Det finns ingen central mottagningsenhet utan skolorna själva ansvarar för mottagningen Botkyrka kommun Mottagningsenheten i Botkyrka kommun placerar nyanlända elever. Placeringarna utgår i första hand från vårdnadshavarens önskemål, närheten till skolan samt platstillgång. Arbetsgången innebär att mottagningsenheten kontaktar den önskade eller, om inget önskemål finns, den närmaste skolan. En rektor kan säga nej utifrån att skolan saknar lediga platser, men då övergår ansvaret till denna rektor att hitta plats åt eleven på någon annan skola inom rimligt avstånd från hemmet. I Botkyrka finns Falkbergsskolan vars elevsammansättning till stor del består av elever med svensk bakgrund. Här finns en FBK-klass för elever i årskurs 6-9 med endast arabisktalande elever. I klassen finns två lärare varav en lärare är arabisktalande. All undervisning kan därför ske på två språk och studiehandledning kan ges direkt under undervisningstillfället. Mottagningsenheten informerar alltid nyanlända elever om rätten att önska skolplacering och om den arabiska profilen på Falkbergskolans FBK-klass. Om eleverna söker sig till skolan och erbjuds plats tilldelas eleverna SLkort. Detta är en åtgärd som kommunen vidtagit för att främja integration samt underlätta för studiehandledning Malmö stad På Mottagningsskolan Mosaik i Malmö sker all registrering och kartläggning av nyanlända elever i årskurs 1-9. Här ges eleverna även en introduktion om den svenska skolan. Efter maximalt två månader på skolan är tanken att en majoritet av eleverna ska slussas vidare till ordinarie grundskolor i Malmö. Elever som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål behålls längre på Mottagningsskolan Mosaik. När eleverna ska slussas vidare till ordinarie grundskolor erbjuds eleverna i årskurs 1-6 en placering nära bostaden eller i närområdet. Elever i årskurs 7-8 kan erbjudas placeringar längre bort från hemmet. Samtliga har möjlighet att önska en specifik skola. Staden erbjuder gratis busskort till nyanlända grundskoleelever som väljer en skola som ligger mer än 3,5 kilometer från deras bostad. För att undvika segregation erbjuds de nyanlända eleverna platser över hela staden enligt ett kvoteringssystem. Malmö stad kräver att skolorna i stadens fem utbildningsområden erbjuder platser i förhållande till sin storlek. Om skolorna i ett utbildningsområde har 10 procent av alla högstadieelever i Malmö, ska de erbjuda platser som motsvarar 10 procent av antalet nyanlända högstadieelever.

8 (15) 4.5. Linköping kommun Tidigare i Linköping kommun bussades nyanlända elever från deras boendeområden till skolor i andra områden för att integreras med svenska elever infördes istället ett ersättningssystem där skolorna får en särskild ekonomisk ersättning för varje nyanländ de tar emot. Ett sådant system bidrar till att sprida eleverna på fler skolor, både kommunala och fristående. Den ekonomiska ersättningen varierar beroende på faktorer såsom elevens ålder och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Skolorna får högre ersättning för äldre elever med föräldrar med låg utbildningsnivå Göteborg stad I Göteborgs stad har mottagandet av nyanlända elever tidigare hanterats i respektive stadsdelsförvaltning. Stadsdelsnämnden i Hissingen bussade nyanlända elever till skolor utanför elevens bostadsområde där bättre förutsättningar för integration ansågs finnas. Möjligheten till transport till en skola på avstånd från hemmet bidrog enligt hänvisning till att fler elever önskade en skola utanför det egna bostadsområdet SYNPUNKTER FRÅN SKOLLEDARE Som en del av denna utredning har ett diskussionsforum arrangerats där skolledare, från både kommunala och fristående skolor, bjudits in. Mer djuplodande diskussioner har skett i en referensgrupp bestående av fyra kommunala rektorer och enhetschefen för JSC. Under diskussionerna framgår det tydligt att skolledarna är ense om att rådande situation där ett fåtal skolor tar emot en stor andel av de nyanlända eleverna måste brytas. Skolledarna uttryckte generellt en positiv inställning till att ta emot nyanlända elever. Samtidigt uttryckte några skolledare att viljan att ta emot nyanlända ofta uttrycks i ord, men inte alltid omsätts i handling. En del skolor beskrevs vara mer respektive mindre benägna att ta emot nyanlända elever. Därför påtalades vikten av ett koncerntänk och ett solidariskt ansvarstagande i mottagandet. Åsikter framfördes om att ett större mått av lösningsinriktat agerande från skolornas sida kan bidra till att fler nyanlända elever erbjuds plats i skolor som i dagsläget har inga eller ett fåtal nyanlända elever. Samtidigt uttrycktes förståelse för vissa skolors begränsade förmåga att ta emot nyanlända elever utifrån den platsbrist som ibland råder. Att öronmärka platser för nyanlända elever ansågs av en del vara komplicerat, medan andra menade att det är nödvändigt och en förutsättning för att åstadkomma en förändring. Bland de skolor som i dagsläget saknar erfarenhet av att ta emot nyanlända elever, uttrycktes en önskan om kompetensutvecklande insatser inför att placeringar av nyanlända elever sker på deras skolor. Andra skolor som har större erfarenhet av nyanlända elever, menade dock att ett lärande och en beredskap uppstår i takt med att nyanlända elever tas emot i skolan. Organisationen och kompetensen måste anpassas efter de nya eleverna, vil- 9 Skolgång för nyanlända elever exempel och inspiration från kommuner, SKL Just nu genomgår Göteborgs stad en omorganisering av stadsdelsförvaltningar och ansvarsområden. Det är oklart hur fördelningen av nyanlända elever kommer gå till framöver.

9 (15) ket dessa skolor menade är ett naturligt inslag i skolans uppdrag oavsett om det gäller en nyanländ elev eller exempelvis en elev med särskilt behov. Att tydligt informera om och aktivt uppmuntra nyanlända elever och vårdnadshavare att önska en skola där bättre förutsättningar för integration och utveckling i det svenska språket finns, ansågs vara en given åtgärd att vidta. JSC ansvarar för mottagandet av nyanlända elever och håller ett första introduktionssamtal med elever och vårdnadshavare. Detta samtal lämpar sig väl till att ge grundläggande information och motivera elever och vårdnadshavare att önska skola. I dagsläget uppmärksammas möjligheten att önska skola i de flesta fall, men enligt JSC:s enhetschef skulle möjligheten till ett aktivt skolval kunna betonas ytterligare. Under samtalet skulle JSC exempelvis kunna lyfta fördelar för eleven att önska vissa skolor, till exempel möjlighet till språkutveckling och integration, och på så vis mer direkt uppmuntra till att aktivt skolval. Under diskussionerna lyftes även förskolans roll i att skapa likvärdighet i utbildningen och motverka skolsegregation. Förskolan erbjuder barn tidiga insatser och kan bidra till att en nyanländ elev utvecklar goda svenskkunskaper som är viktiga inför den fortsatta utbildningen i grundskolan. Därför betonades vikten av att se över hur en spridning av nyanlända elever kan ske även bland förskolorna. Likaså lyftes ett behov av att se över hur kommunen kan motverka skolsegregationen i stort, det vill säga inte endast vad det gäller placering av nyanlända elever. Det socioekonomiska index 11 som barn- och ungdomsförvaltningen använder för att räkna fram socioekonomisk ersättning, visar på en stor spridning bland för- och grundskolornas barn- och elevsammansättningar sett till socioekonomisk bakgrund. Denna typ av segregation är minst lika alarmerande och bör motverkas, ansåg skolledarna. Att svensktalande personal finns tillgänglig på de för- och grundskolor där många barn med annat modersmål finns, bedömdes vara en viktig förutsättning. 6. ANALYS För att bryta snedfördelningen av nyanlända elever kan ett antal åtgärder diskuteras. Tvingande åtgärder, till exempel öronmärkning av platser, som syftar till att underlätta för nyanlända elever att beredas plats på skolor där platskapaciteten annars är nådd, bedöms utifrån gällande lagstiftning inte vara möjligt. I och med att många av Järfällas skolor ofta når full platskapacitet måste därför fokus riktas mot vad som kan göras på frivilliga grunder Koncerntänk och gemensamt ansvaratagande Enligt utsagor som utredningen tagit del av beskrivs skolor vara mer respektive mindre benägna än andra att ta emot nyanlända elever. Framförallt styrs detta av platstillgång. Samtidigt har mönstret av hur nyanlända elever placerats bidragit till att skolorna har olika beredskap att ta emot nyanlända elever. En del skolor har genom sitt mottagande byggt upp en utvecklad kunskaps- och kompetensbas på området nyanlända elever, medan andra skolor helt saknar erfarenhet av nyanlända elever. Det finns således olika förmågor och möjligheter att ta emot nyanlända elever, vilket 11 Det socioekonomiska indexet ska ses som ett mått på elevsammansättningens socioekonomiska karaktär.

10 (15) präglar skolornas tendens att möta JSC:s förfrågan om skolplacering för en nyanländ elev. Samtidigt har alla skolor ett ansvar att tänka för samtliga elevers bästa och bidra till helheten. Därför efterlyses ett utökat koncerntänk och ett större mått av gemensamt ansvarstagande när det gäller mottagandet av nyanlända elever. Här spelar huvudmannen en viktig roll i att understryka det gemensamma ansvarstagandet. Huvudmannen kan även verka för att lyfta positiva aspekter av att ta emot nyanlända elever. En heterogen elevsammansättning kan exempelvis bidra till en plattform för elever med olika bakgrund att mötas och lära av varandra. Det finns befintliga forum där JSC:s enhetschef och verksamhetschef på förvaltningsnivå diskuterar organisationen kring mottagandet av nyanlända elever. Under dessa möten kan ibland svårigheter att hitta skolplaceringar för nyanlända elever påtalas. Vid sådana fall är det rimligt att förvaltningen i egenskap av huvudman bistår JSC att hitta en lämplig skolplacering genom att kontakta berörda skolledare och tydliggöra vikten av att en skolplacering erbjuds. Detta skulle signalera att alla skolor ska bidra till att minska segregation Främja aktiva skolval Att JSC upplyser elever och vårdnadshavare om möjligheten att önska skola ter sig ytterst viktigt. I utredningen har det framkommit att detta moment kan utvecklas i mottagningssamtalet. För att aktivt uppmana nyanlända familjer att önska skola utanför det egna bostadsområdet, skulle JSC kunna rekommendera lämpliga skolor och förklara fördelarna med just dessa skolor. Fördelarna med att välja just en rekommenderad skola kan klargöras till exempel i termer av att eleven ges bättre förutsättningar till språkutveckling och till integration. Vilka skolor som rekommenderas skulle kunna avgöras genom exempelvis skolornas befintliga andel nyanlända elever eller genom skolornas socioekonomiska index SL-kort och skolskjuts Tydlig information i kombination med att SL-kort eller eventuellt skolskjuts erbjuds om den rekommenderade skolan ligger på avstånd, bör öka attraktiviteten att önska placering i den rekommenderade skolan. I skrivande stund baseras Järfällas regler för skolskjuts på fyra kriterier varav ett kriterium utgörs av annan särskild omständighet. Detta kriterium har tidigare åberopats vid placering av elever i förberedelseklasser, som legat på avstånd från hemmet Kostnader för SL-kort och skolskjuts Givetvis finns det ekonomiska aspekter att ta hänsyn till. Ett SL-kort kostar i nuläget för vårterminen 910 kr och för höstterminen 720 kr. För att illustrera den eventuella kostnaden poneras att 50 nyanlända elever ansöker om SL-kort. I så fall skulle den totala kostnaden per läsår uppgå till kr. Kostnaden för skolskjuts är högre än kostnaden för ett visst antal SL-kort. Den totala kostnaden påverkas av möjligheten att samköra elever från en eller ett fåtal uppsamlingspunkter. Om eleverna bor i samma område skulle detta vara möjligt. Om dessutom erbjudandet av skolskjuts endast gäller önskemål till ett fåtal skolor kan en effektiv skolskjutsorganisation skapas. Exempelvis skulle en buss kunna hämta upp

11 (15) elever på två platser i Jakobsberg och gå till två skolor i Viksjö kommundel. I mottagningssamtalet skulle JSC rekommendera just dessa skolor. En risk kan vara att ett för stort antal nyanlända elever styrs till dessa skolor, vilket kan betraktas som kontraproduktivt till åtgärdens syfte. Vid ett sådant scenario kan mottagandet styras till en alternativ skola där andelen nyanlända elever fortfarande är lågt eller obefintligt. Skolskjuts kostar i genomsnitt 80 kr per elev och tur. Kostnaden påverkas av längden på resan, typ av fordon som används samt antal elever som åker. På ett läsår blir en genomsnittlig kostnad för en elev cirka kr 12. Utifrån att tio elever nyttjar erbjudandet om skolskjuts beräknas detta kosta cirka kr per läsår. I realiteten bör siffran sjunka eftersom kostnaden per elev och tur sannolikt sänks ju fler elever som samåker. Tabell 3. Beräknade kostnader för SL-kort och skolskjuts SL-kort Antal elever 50 Årskostnad per elev 1630 kr Total årskostnad för 50 elever kr Skolskjuts Antal elever 10 Årskostnad per elev kr Total årskostnad för 10 elever kr Ekonomiska kostnader bör vägas mot potentiella vinster Här måste de ekonomiska kostnaderna vägas mot den potentiella vinsten av en större spridning av nyanlända elever bland kommunens skolor. För att hålla nere kostnaderna kan det vara värt att beakta möjligheten att elever erbjuds SL-kort från årskurs 4 och att inga skolskjutsar erbjuds. Eleverna i lågstadiet omfattas då inte av insatsen. Det kan argumenteras att elever som anlänt till Sverige i tidig ålder har ett mindre behov av placering i en skola med en hög andel svenska elever, eftersom de utvecklar det svenska språket fortare och har mer tid på sig att nå kunskapsmålen än äldre elever. Därför kan det hävdas att behovet av incitament för ett aktivt skolval är lägre bland yngre elever än vad gäller för äldre elever. I dagsläget är mottagandet av nyanlända elever uppbyggt utifrån denna skiljelinje. Nyanlända elever i lågstadiet inkluderas direkt i ordinarie klass, medan nyanlända elever i årskurs 4-9 oftast tar del av undervisning i förberedelseklass och successivt inkluderas i ordinarie klass. Även om det går fort att lära sig ett andraspråk som fungerar för vardaglig muntlig interaktion i tidiga åldrar, kan det ta många år innan en nyanländ elev behärskar muntlig och skriftlig språkanvändning i skolan. Särskilt lång tid tar det att utveckla språkfärdigheter som krävs för att kunna ta till sig innehållet i läromedel och att följa med i olika aktiviteter i undervisningen under grundskolans senare år och i gymnasiet. Det kan enligt forskning som Skolverket hänvisar till, ta fem till sju år eller längre för en nyanländ elev att utveckla ett skolspråk som fungerar fullt ut för att lyckas i skolan. Hur lång tid det tar kan bero på åldern, närheten mellan förstaspråket och andraspråket, tidigare skolgång och undervisningsstödet. Detta talar för att även 12 En tur kostar i genomsnitt 80 kr. Läsåret består av 178 dagar. Det krävs två turer per skoldag. Beräkningen blir enligt följande: 80*178*2 = kr.

12 (15) nyanlända elever i lågstadiet bör i den mån det är möjligt styras till skolor med en hög andel svenska elever Kvotsystem Att aktivt styra mottagandet av nyanlända utifrån ett slags kvotsystem är svårt att konstruera utan att samtidigt öronmärka platser. Detta eftersom många skolor och kommundelar kommer ha svårt att leva upp till åtagandet utifrån rådande platsbrist. Ett alternativ är att skapa ett mjukare kvotsystem som fungerar och används som riktlinjer för skolornas åtaganden. I ett sådant system synliggörs ett visst antal nyanlända elever som respektive skola bör ta emot utifrån givna premisser. Koncerntänket och ett gemensamt ansvarstagande kan på så vis betonas. Kvotsystemet kan exempelvis utgå från skolornas elevantal, kommundelarnas elevantal eller utifrån skolornas socioekonomiska index Områden för skolpliktsbevakning Ytterligare en lösning skulle kunna vara att förändra områdena för skolpliktsbevakningen så att en mer heterogen och allsidig elevsammansättning kan skapas. Detta bör betraktas som en åtgärd för att motverka skolsegregation i stort, men kan också bidra till en ökad spridning av nyanlända elever. Systemet för skolpliktsbevakningen i kommunen ska ses över under läsåret 18/19, bland annat med målsättingen att hitta system som kan främja heterogena elevsammansättningar. Ytterligare analys av just denna fråga kommer att göras i samband med denna översyn Kompetensutveckling Om mottagandet av nya anlända elever ska styras till skolor som i nuläget har liten erfarenhet av att ta emot nyanlända elever kan det finnas ett behov av kompetensutvecklande insatser. I JSC:s uppdragsbeskrivning 14 tillskrivs JSC redan en kunskapsbildande roll utifrån deras uppdrag att ta emot nyanlända elever, organisera för modersmålsundervisning och studiehandledning. Bland annat nämns att JSC ska följa forskning och utveckling inom området samt bidra till att sprida detta till kommunens övriga pedagogiska verksamheter. I uppdragsbeskrivningen ges JSC också ett uppdrag om samordning av olika nätverk och samarbetsorganisationer. Uppdragen syftar till kompetensutveckling och att stimulera till erfarenhetsutbyten. Tidigare har det funnits ett aktivt nätverk bestående av skolpersonal som på olika sätt arbetar med nyanlända elever. Nätverket har varit inaktivt under en tid och bör med fördel återinrättas. Genom ett sådant nätverk kan kunskaper spridas från de skolor &documentGuid=8F815B1B5F384EAEB8B052C6D Uppdragsbeskrivning 2018 Järfälla språkcentrum (JSC), Bun 2018/53

13 (15) som idag har ett stort mottagande till skolor med mindre erfarenheter. I detta nätverk kan även erfarenheter kopplat till studiehandledning utbytas. 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Syftet och målsättningen med denna utredning har varit att ta fram ett förslag på hur en ny modell för placering av nyanlända elever bör se ut i Järfälla. En mer jämlik spridning av nyanlända elever anses vara nödvändigt för att motverka skolsegregation och främja en likvärdig skolgång samt integration. Utredningens förslag lyder som följer: informationen vid JSC:s mottagningssamtal förtydligas i syfte att uppmana nyanlända att önska skolor med hög andel svenska elever en tabell tas årligen fram som åskådliggör skillnader mellan faktiskt antal nyanlända och önskvärt antal nyanlända per skola i syfte att betona ett gemensamt ansvarstagande mottagningsstopp av nyanlända elever på Tallbohovskolan nyanlända som önskar plats på rekommenderade skolor erbjuds SLkort/skolbuss höjd ekonomisk ersättning per nyanländ elev som tas emot 7.1. Aktivt uppmana nyanlända elever att önska skola En viktig del i arbetet med att sprida nyanlända elever på flera enheter är att aktivt uppmuntra de nyanlända att önska skolor med en hög andel svenska elever. Det har framkommit i utredningen att den information som ges till nyanlända i samband med mottagningssamtalet kan utvecklas. Det bör säkerställas att mottagningssamtalet omfattar information om möjlighet att önska skola och att den nyanlända är införstådd med sina rättigheter och betydelsen av dessa. Här är det viktigt att det tydligt framhålls att olika skolor har olika förutsättningar att bidra till integration och den nyanlända elevens prognos att lära sig det svenska språket. JSC ska därför rekommendera ett antal skolor som anses ha dessa förutsättningar. Det är inte frågan om att stigmatisera olika skolor, utan endast om att sakligt redogöra för vikten av önskan av skolplacering och dess konsekvenser. För att säkerställa att dessa moment tas upp under mottagningssamtalen föreslås JSC få i uppdrag att senast 2018 års slut ha utarbetat en tydlig mall för vad som ska tas upp under ett mottagningssamtal. Vilka skolor som ska rekommenderas bör avgöras av skolornas nuvarande andel nyanlända elever samt platstillgång Betona ett gemensamt ansvarstagande Det går inte att uttrycka exakt hur många nyanlända elever varje skola ska kunna ta emot, eftersom detta i första hand styrs av efterfrågan och utbud av platser. För att ändå kunna ge en bild av ett önskat mottagande per skola, föreslår utredningen att barn- och ungdomsförvaltningen varje år sammanställer en tabell över antal nyanlända elever som varje skola bör sträva efter att ta emot. Antalet elever per enhet beräknas utifrån respektive års totala antal nyanlända elever som kommer till kommunen.

14 (15) För att ge ett exempel kan siffrorna för 2018 presenteras. Det totala antalet nyanlända elever i de kommunala skolorna uppgår till cirka 250 elever, vilket motsvarar drygt 3 % av den totala elevkåren i kommunen. Nedan återges en tabell med skolornas faktiska antal nyanlända vårterminen 2018 och det hypotetiska antalet nyanlända om varje skolas elevkår bestod av 3 % nyanlända elever. Tabell 4. Rekommendation antal och andel nyanlända elever per skola Skola Antal elever Faktiska antal nyanlända per april 2018 Antal nyanlända elever om 3 % av eleverna är nyanlända Iljansbodaskolan Berghemskolan Skälbyskolan Neptuniskolan Barkarbyskolan Kolarängskolan Olovslundskolan Lundskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Sandvikskolan Björkebyskolan Vattmyraskolan Viksjöskolan Herrestaskolan Källtorpskolan Ulvsättraskolan Kvarnskolan Nybergskolan Aspnässkolan Tallbohovskolan Totalt Denna lista ska, som ovan poängteras, inte tolkas som en tvingande fördelningstabell, därtill saknas skolplatser. Tabellen ska snarare ses som ett stöd för att analysera situationen i Järfälla och synliggöra för skolorna hur en önskvärd spridning av nyanlända elever ser ut. På så sätt ska tabellen fungera som ett incitament för gemensamt ansvarstagande och som ett verktyg för förvaltningen att i egenskap av huvudman skicka signaler om vikten av att samtliga skolor med ett lågt mottagande strävar efter att erbjuda nyanlända elever plats Mottagningsstopp på Tallbohovskolan I vissa fall anses det nödvändigt att införa ett direkt mottagningsstopp av nyanlända elever i äldre åldrar. Mottagningsstopp syftar till att på sikt skapa mer gynnsamma strukturella förutsättningar för skolor som i dagsläget har en hög andel nyanlända elever och där det finns ett påvisat behov av skolutveckling. Mottagningsstoppet syftar också till att i största möjliga utsträckning aktivt styra flöden av nyanlända elever

15 (15) till andra skolor än de som traditionellt sett används för placering av nyanlända elever. Tallbohovskolan har i särklass flest nyanlända elever sett både till relativa och absoluta tal. Dessutom deltar Tallbohovskolan i Skolverkets satsning Samverkan för bästa skola där skolor med låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar valts ut av Skolverket för att ges stöd i skolutvecklingen. Tallbohovskolan bedöms därför gynnas av en paus i mottagandet av nyanlända elever så att skolan kan fokusera på skolutveckling. Enligt skollagen ska en kommun i första hand placera en elev på en skola där plats önskas. Om lediga platser finns ska skolan ta emot eleven. Detta innebär att ett mottagningsstopp inte gäller nyanlända elever som aktivt önskar plats på Tallbohovskolan. Mottagningsstoppets möjliga resultat ska ses i ljuset av övriga åtgärder som föreslås i denna utredning. I kombination med att exempelvis JSC informerar och uppmanar nyanlända elever att önska placering på skolor med bättre förutsättningar att möta elevens behov, är förhoppningen att flödena av nyanlända elever kan riktas bort från Tallbohovskolan SL-kort och skolskjuts Eftersom närheten till skolan är en viktig faktor när elever väljer vilken skola de ska önska, så bör nyanlända elever från årskurs 4 som väljer en rekommenderad skola erbjudas SL-kort. Detta så att transporthindret för att åka till skolan undanröjs. För yngre elever i förskoleklass och lågstadiet, bör skolskjuts erbjudas. Möjligheten till skolskjuts ska endast finnas kopplat till enstaka skolor, i syfte att möjliggöra en kostnadseffektiv organisation kring skolskjutsen. Hur skolskjutsen ska organiseras mer i detalj måste avgöras efter rådande förutsättningar till exempel vad gäller antal elever som önskar nyttja skolskjutsen, var de bor och vilka skolor som är destinationen. Utredningen föreslår därför att förslaget om SL-kort och skolskjuts för nyanlända elever tas i beaktande i det kommande budgetarbetet Ekonomisk ersättning I syfte att ytterligare stimulera till spridning av nyanlända elever föreslås att den ekonomiska ersättningen som tilldelas skolorna per nyanländ elev höjs. Ett attraktivt ersättningssystem kan underlätta för skolor med liten erfarenhet av nyanlända elever att bygga upp en nödvändig kompetensbas och organisation. Höjda ersättningsnivåer kan på så vis bidra till att ett större antal skolor i kommunen har förmåga och beredskap att ta emot nyanlända elever. Den ekonomiska ersättningen bör variera beroende på faktorer såsom elevens ålder och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Skolorna bör enligt förslaget få högre ersättning för äldre elever med föräldrar med låg utbildningsnivå. I dagsläget finns inga medel avsatta i budgeten för detta förslag. Därför föreslår förvaltningen att utrymmet för en höjd ersättningsnivå för nyanlända elever ses över i kommande budgetarbete.