Kulturkrock i skolan

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp FEK C, Organisation Vårterminen 2014 Programmet för Konst, Kultur och Ekonomi Kulturkrock i skolan Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv Av: Anna K. Liljeblad och Malin Wikenståhl Handledare: Yohanan Stryjan 1

2 Tack Vi vill tacka respondenterna för deras tid och uppmuntran. Vi vill även rikta ett stort tack till Tua Stenström och Erik Peurell för deras inledande stöd, tips och hjälp med sekundärdata. Slutligen vill vi tacka Pamela Schultz Nybacka för ovärderlig hjälp och våra opponenter för värdefulla synpunkter genom hela uppsatsprocessen. Sammanfattning Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i samarbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser tillgängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen. Nyckelord: Resource dependence, institutionell isomorfism, Skapande skola, barn- och ungdomskultur, kulturorganisationer 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod Trovärdighet Kritik till egen studie Teori Resource Dependence Institutionell isomorfism Definitioner Kulturpolitiken och Skapande skola- satsningen Institution och fri grupp Empiri Studerade organisationer Organisationernas förutsättningar Intervjuer Hur har organisationen tolkat resursen? Hur tätt kopplade är aktörerna (kulturaktör, skola kommun)? Hur mycket påverkar den nya resursen organisationen? Ser kulturaktörerna resursen (Skapande skola) som begränsande eller möjliggörande? Analys och diskussion Hur har organisationerna tolkat resursen? Hur har organisationerna passat in resursen i sin verklighet? Påverkas resursanvändningen av hur ömsesidigt beroende aktörerna (kultur, skola, kommun) är? Hur påverkas resursanvändningen av osäkerhet och legitimitet? Diskussion Slutsatser Förslag till framtida forskning Referenslista Skriftliga källor Webb- baserade källor Muntliga källor Bilaga 1. Intervjuschema

4 Figurförteckning Figur 1 Respondenter Figur 2 Skapande skolas utveckling Figur 3 Verksamhetsformation fria grupper Figur 4 Verksamhetsinformation institutioner Figur 5 Länens storlek Figur 6 Intervjuer hos fria grupper Figur 7 Intervjuer på institutioner

5 1. Inledning Hela vårt samhälle präglas av organisationer, deras agerande och omvärld. 1 Samtidigt tvingar olika samhällsstrukturer organisationerna att utvidga sina perspektiv till att innefatta allt fler områden. Organisationer kan inte se sig som en egen isolerad cell utan måste interagera med andra företag, kunder, myndigheter med flera. Allt fler krav ställs på hållbarhet, etik och tillväxt vilket gör att organisationen behöver vidga sina vyer från det egna produktionsledet till hela produktionslivscykeln. Det finns många olika typer av organisationer och alla har inte samma förutsättningar. I denna uppsats intresserar vi oss för kulturella organisationer, vilka särskiljer sig från andra organisationer på ett flertal sätt. Kulturella verksamheter anses vara värdefulla för samhället, de anses bland annat vara utvecklande och främja kreativitet. 2 Däremot är dessa värden svåra att tolka i ekonomiska termer. 3 Dessutom genererar kulturverksamheter ofta ingen ekonomisk vinst och får därför offentliga och/eller privata subventioneringar av olika slag. Detta medför att dessa verksamheter oftast har en pressad ekonomi, och även mindre förändringar kan få stora konsekvenser. Det kan vara svårt att veta hur den ekonomiska situationen kommer att se ut de närmsta åren då verksamheten får och/eller söker stöd från år till år, vilket gör det svårt att föra en långsiktig planering. Organisationer strävar efter att överleva och för att göra detta behöver de olika typer av resurser från omgivningen. Resurser kan vara allt från trä till information, från muttrar till pengar. Helt enkelt sådant som organisationen behöver för att kunna bedriva sin verksamhet. För att förskansa dessa resurser måste organisationen interagera med andra aktörer i omgivningen. 4 När en bransch plötsligt ser en stor ökning av resurser möter de nya förutsättningar. Hur hanteras ett sådant tillskott? På grund av den pressade ekonomiska situationen inom den icke-kommersiella delen av kulturbranschen är den viktigaste resursen, för dessa organisationer, ekonomiska medel. Beroendet av offentligt stöd medför även en större känslighet för det politiska trycket jämfört med organisationer med en högre grad av självfinansiering. 5 Politikerna har inflytande över vad subventioneringar och bidrag ska gå till, och ställer även krav på hur medlen ska 1 Alvesson, M. och Sveningsson, S. (red), Organisationer, ledning och Processer, s 9ff 2 Stenström, E., Konstiga företag, s 41ff; Kulturanalys, Finansieringsmodeller för konst och kultur, s 5 och 12 3 Throsby, D., Economics and Culture, s 32 4 Pfeffer, J. och Salancik, G., The external control of organiszations A resource dependence perspective, s 19 och Knutsen, W. L., Adopted institutional logics of contemporary nonprofit organizations, s

6 användas. Samtidigt tillämpar den svenska kulturpolitiken armslängds avstånd, vilket innebär att politiker inte ska detaljstyra kulturen utan begränsa sitt inflytande till att gälla övergripande strukturer. Sedan 1970-talet har kulturpolitiken fokuserat allt mer på att höja barnoch ungdomskulturens status genom olika satsningar. 6 Den senaste satsningen inom detta område är Skapande skola, vilken infördes år Denna satsning innebär att skolhuvudmän kan söka offentliga ekonomiska medel för att finansiera kulturprojekt där elever möter det professionella kulturlivet. 7 Skapande skola-satsningens budget är enligt kulturbranschens mått mätt en stor summa pengar, då den är i storleksordning med vad hela det fria kulturlivet får i statliga bidrag. 8 Med tanke på den strama ekonomiska situation många kulturorganisationer befinner sig i borde denna extra resurs skapa ett stort intresse. År 2013 publicerade Myndigheten för kulturanalys den första externa utvärderingen av Skapande skola-satsningen. I rapporten konstateras att syftet med Skapande skola-satsningen är att utveckla skolan och att satsningens utformning främjar pedagogiska projekt. Ett problem är dock att många ser Skapande skola som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för kulturbranschen. 9 Denna feltolkning skapar ett missnöje hos kulturbranschen som inte är befogat. Om de istället ser Skapande skola som ett nytt slags resursalternativ kan de genom att anpassa sig till de villkor som ställs ta del av den nya resursen. Vad händer inom de kulturverksamheter som arbetar med Skapande skola-projekt? Hur påverkas de av satsningen? 2. Problemformulering När nya resurser tillgängliggörs finns det olika teoretiska utgångspunkter för hur organisationer hanterar detta. Enligt resource dependence strävar organisationer efter att överleva genom att tillskansa sig resurser på ett optimalt sätt. Organisationen måste hantera sitt beroende av andra aktörer samtidigt som den strävar efter att behålla sin egen autonomi. 10 Ett annat sätt att se på resurshanteringen är att samhällets normer och värderingar indirekt styr organisationens handlingar. Enligt institutionell teori resulterar detta externa tryck i att organisationer hittar liknande lösningar och agerar på ett likartat sätt, någonting som kallas för 6 Regeringens proposition 1974:28, Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, s 368ff, Regeringens proposition 1996/97:3, Kulturpolitik 7 Riksdagen, Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan 8 Myndigheten för kulturanalys, Skapande skola En första utvärdering, s 16; Finansdepartementet, Budgetpropositionen för 2014; Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid, s 21 och 71 9 Myndigheten för kulturanalys, Skapande skola - En första utvärdering, s 41ff, 69 och Verbruggen, S., Christiaens, J. Och Milis, K., Can Resource Dependence and Coercive Isomorphism Explain Nonprofit Organizations Compliance With Reporting Standards?, s 8 6

7 isomorfism. 11 Den främsta skillnaden mellan dessa två synsätt är att resource dependence menar att trycket att förändras kommer internt från den egna organisationen medan institutionell teori ser det som extern påverkan. För kulturorganisationer har en ny resurs dykt upp i omgivningen, i form av Skapande skolasatsningen. Satsningen riktar sig till skolan men påverkar kulturorganisationerna eftersom den berör deras publikunderlag. Myndigheten för kulturanalys har påvisat att satsningen påverkar kulturaktörerna, men på vilket sätt? Handlar det om ett internt val eller ett externt tryck när kulturorganisationerna tar till sig Skapande skola? Både resource dependence och institutionell teori har undersökts empiriskt i ett flertal organisationer. För att komplettera den bild som redan finns behövs dock en empirisk undersökning även av kulturbranschen, som möter andra förutsättningar och utmaningar. Vi har sett drag av båda teorierna inom kulturbranschen och intresserar oss därför för vad som kan uppstå i spänningsfältet mellan teorierna. 3. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kulturorganisationer påverkas av att nya resurser tillgängliggörs Frågeställningar! Hur har organisationerna tolkat resursen?! Hur har organisationerna passat in resursen i sin verklighet?! Påverkas resursanvändningen av hur ömsesidigt beroende aktörerna (kultur, skola, kommun) är?! Hur påverkas resursanvändningen av osäkerhet och legitimitet? 11 DiMaggio, P. Och Powell, W., The iron cage revisited, s 149f 7

8 4. Avgränsningar Som ny resurs för kulturbranschen avgränsar vi oss till Skapande skola-satsningen. Inom ramen för Skapande skola har alla konstnärliga uttryckssätt en möjlighet att användas. Med tanke på att denna uppsats har en begränsad tidsrymd var det nödvändigt för oss att begränsa undersökningen till påverkan av ett konstnärligt område. Arbetssättet mellan olika typer av konstarter skiljer sig mycket åt. Vi valde att studera teaterbranschen då vi båda har kännedom om denna bransch och då den är mer homogen än övriga konstområden. Branschen innehåller inte lika många genrer vilket gör att arbetssättet inom olika organisationer är mer likartat och därför jämförbart. Inom teaterbranschen är det också vanligare att arbeta med pedagogiska verktyg och på så sätt ligger de närmare skolvärlden än andra kulturella uttryck. Inom teaterbranschen finns fyra kategorier av verksamhet: enskilda skådespelare, dramapedagoger, fria teatergrupper och teaterinstitutioner. Vi har undersökt de två sistnämnda kategorierna då det är organisationer de valda teorierna behandlar och inte enskilda individer. Totalt har tre institutioner och tre fria grupper undersökts. Då vi inledningsvis märkte att både kulturaktörer och skolklasser ofta förflyttar sig stora sträckor för att samarbeta i Skapande skola-projekt insåg vi att det var nödvändigt att undersöka vitt skilda delar av landet för att få en representativ bild av situationen. Vi valde tre delar av landet som vi bedömde gav olika förutsättningar för kulturaktörerna: Stockholms län samt södra och norra Sverige. I Stockholm finns ett rikt kulturutbud inom ett relativt litet geografiskt område. I södra delen av landet finns två av Sveriges tre största städer och det är relativt tätbefolkat. Norra delen av landet består av glesbygd med ett fåtal institutioner och fria grupper, och avståndet till närmaste storstad är ganska stort. Till södra Sverige räknar vi Blekinges-, Gotlands-, Hallands-, Jönköpings-, Kalmars-, Kronobergs- och Östergötlands län, och till norra Sverige räknar vi Jämtlands-, Norrbottens-, Västerbottens- och Väster Norrlands län. Utifrån återrapporteringarna från Kulturrådet valde vi därefter ut en fri grupp och en institution från vardera del av landet. De institutioner som undersökts är Marionetteatern, som är en del av Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, UngHästen som är en del av Västerbottensteatern i Skellefteå och Regionteater Väst i Uddevalla. De fria grupper som undersökts är Teater Pero i Stockholm, Skuggteatern i 8

9 Umeå och Månteatern i Lund. Samtliga studerade organisationer har egna scener och ensembler vilket gör att deras arbetssätt sannolikt borde likna varandra. 5. Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Vi valde denna metod på grund av att de ämnen vi intresserar oss för passar bäst att undersöka genom en studie där individens uppfattning och tolkning av sin sociala verklighet betonas. 12 Vår undersökning är mer inriktad på hur kulturorganisationerna har agerat, snarare än hur många som har agerat på ett visst sätt. Uppsatsen är en fallstudie av en specifik situation. 13 Vi har undersökt hur Skapande skolasatsningen, i form av en ny resurs, påverkat teaterbranschen. Denna uppsats har en abduktiv ansats. Vi har rört oss fram och tillbaka mellan teori och empiri. 14 Detta tillvägagångssätt beror på att teorin resource dependence var helt ny för oss och att det är en omfattande teori att sätta sig in i. Vi behövde påbörja empiriinsamlingen innan vi satt oss in helt i teorin, vilket också gjorde att vi kunde plocka upp intressanta spår på vägen. Under empiriinsamlingen upptäckte vi drag av institutionell isomorfism och valde därför att lägga till denna teori till uppsatsen även om den har en annan utgångspunkt än resource dependence. Vi ser det som intressant att organisationer som enligt resource dependence bör agera självständigt ändå svarar på omgivningens krav på ett likartat sätt, någonting som överensstämmer mer med institutionell isomorfism. Via Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys gavs tillgång till ansökningar och återrapporteringar från genomförda projekt inom Skapande skola år 2011, vilket är den senast sammanställda bidragsomgången. Inom de valda teorierna, institutionell isomorfism och resource dependence, poängteras vikten av organisationens omgivningar för förståelsen av hur den agerar. Omgivningen är mycket komplex då det finns ett stort antal parametrar som påverkar organisationen. För att hinna hantera informationen inom uppsatsens tidsram begränsades studien av omgivningarna till antal invånare och konkurrensutsättning i regionen. Dessa parametrar visar på möjligheterna för organisationer att framföra sin konst, vilket är 12 Bryman, A. och Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s Bryman, A. och Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s Alvesson, M. och Sköldberg, K., Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, s 56 9

10 deras kärnverksamhet. Detta gjordes genom sekundärdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och återrapporteringar från 2011 års Skapande skola-ansökningar. Förutom att studera sekundärdata genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet gjordes utifrån återrapporteringarna. Efter att ha valt ut tre skilda delar av Sverige att undersöka, sammanställdes en lista över teaterinstitutioner och fria teatergrupper som genomfört Skapande skola-projekt i dessa områden. Utifrån denna lista identifierades organisationer som anlitats i flera olika projekt. Vi antog att de organisationer som gjort flera Skapande skola-projekt hade lagt ner mer kraft och arbete på satsningen. Eftersom att vi var intresserade av hur den nya resursen hanterats inom organisationerna behövde de bevisligen ha arbetat relativt mycket med Skapande skola. Sex organisationer valdes slumpmässigt ut och kontaktades via mejl för förfrågan om deltagande. Alla utom teatrarna i Stockholm var intresserade av att delta i studien. Därför användes ett snöbollsurval i denna region. 15 Under det inledande uppsatsarbetet träffade vi verksamma inom branschen vilka hjälpte oss att hitta lämpliga studieobjekt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då vi var intresserade av respondenternas erfarenheter och känslor angående Skapande skola. 16 Med semistrukturerade intervjuer ges respondenterna möjlighet att svara på sitt eget sätt och därmed fås mer relevanta svar som även täcker in fler aspekter än vad som kunnat förutses. 17 Totalt genomfördes åtta stycken intervjuer. Inom varje organisation intervjuades personer som arbetar med kommunikation mot skolor och/eller varit delaktiga i utformningen av ett eller flera projekt inom Skapande skola, vilket i många fall är producentens uppgift. I de fall två personer i samma organisation intervjuades berodde det på att den första personen inte hade arbetat inom organisationen innan Skapande skola-satsningen genomfördes och därför inte kunnat uttala sig om hur utvecklingen sett ut. Dessa intervjuer har skett enskilt. I Stockholm har intervjuerna genomförts på respektive organisations arbetsplats medan intervjuerna utanför Stockholmsområdet, på grund av tidsbrist, genomförts via videosamtal eller telefonsamtal. 15 Bryman, A. och Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s 126f 16 Denscombe, M., Forskningshandboken, s Bryman, A. och Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s

11 Organisation Ort Respondent Yrkesroll Marionett Stockholm Helena Nilsson Konstnärlig ledare teatern Månteatern Lund Anders Widell VD, projektledare Regionteater Väst Uddevalla Helena Wilén Lisa Gröön Dramapedagog Producent Skuggteatern Umeå Jenny Forslund Producent Teater Pero Stockholm Karin Westholm Turnéproducent UngHästen Skellefteå Pär Löfbom Malin Lundqvist Producent Verksamhets- chef Figur 1 Respondenter Inför intervjuerna utarbetades en intervjuguide (se bilaga 1). För att operationalisera frågeställningarna identifierade vi fem teman med utgångspunkt i resource dependence:! Inledning och omfattning. Den inledande delen var till för att få respondenten att känna sig trygg i sammanhanget och våga tala fritt.! Hur har organisationen tolkat resursen? Hur organisationen tolkar resursen påverkar hur den agerar. Ses resursen som kritisk kommer de agera på ett annorlunda sätt än om de ser den som irrelevant, detta är dock en flytande skala.! Hur tätt kopplade är aktörerna (kulturaktör, skola, kommun)? Här undersöks hur samspelet kring Skapande skola-projekt ser ut. Ju tätare kopplingen är desto mer påverkas aktörerna av varandra.! Hur mycket påverkar den nya resursen organisationen? Här undersöks hur organisationerna har passat in Skapande skola i sin verksamhet.! Ser kulturaktörerna resursen (Skapande skola) som begränsande eller möjliggörande? Hur respondenten talar om Skapande skola visar på hur de ser på resursen, skapar den osäkerhet eller möjligheter? Under intervjuerna var dessa teman styrande för samtalet. Frågor kopplade till de utvalda temana ställdes och utrymme lämnades för följdfrågor. Vi lät intervjun ha karaktären av ett samtal och lät därmed respondenten röra sig fritt mellan olika teman. Samtalet styrdes dock så att alla delfrågor berördes. Intervjuernas längd varierade mellan 10 till 50 minuter beroende på hur mycket tid, kunskap och tankar kring ämnet som respondenterna hade. Alla intervjuer spelades in, med respondenternas tillåtelse, varpå de transkriberades och skickades till respektive respondent för godkännande. 11

12 5.1. Trovärdighet De vanligaste begreppen för att diskutera trovärdighet utgår framförallt från kvantitativ forskningsstrategi. Då denna studie är kvalitativ har vi valt att i detta avsnitt inte diskutera trovärdigheten i termer som validitet och reliabilitet utan använder oss istället av tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och bekräfta. Tillförlitlighet innebär att följa forskarpraxis och säkerställa sanningsenlighet. Överförbarhet innebär att redogöra för respondenternas specifika förutsättningar eftersom att det inte är möjligt att generalisera till andra kontexter. Med pålitlighet menas att alla vägval som gjorts i studien ska redovisas. Möjlighet att styrka och bekräfta innebär att påvisa att studien genomförts med utgångspunkten att vara så objektiv som möjligt. Samtidigt ska medvetenhet visas om att det inte är möjligt att vara fullständigt objektiv. 18 För att öka tillförlitligheten i vår studie har transkriberingarna av de genomförda intervjuerna skickats till respektive respondent. Vi har då fått möjlighet att säkerställa att vi uppfattat respondentens svar korrekt. Alla intervjuerna har utgått från samma intervjuguide för att intervjusituationen ska vara så likartad som möjligt. Respondenterna har i samtliga fall utom två be-funnit sig på sina arbetsplatser vid tidpunkten för intervjun. Detta för att de skulle befinna sig i en trygg miljö. De två avvikande fallen var på resande fot men bedömdes ändå vara bekväma i situationen. Eftersom vi behövt använda olika kommunikationsmedel vid intervjuerna har förutsättningarna för dessa sett olika ut. I mesta möjliga mån har intervjuerna genomförts personligen eller via videosamtal. Detta eftersom många subtila signaler, som kroppsspråk, går förlorade när man inte ser varandra. I vissa fall har tekniken inte fungerat och vi har tvingats använda telefonen för att kunna genomföra intervjuerna. De respondenter som intervjuats via telefon- eller videosamtal kan ha hämmats något av tekniken jämfört med de som intervjuats personligen. Saker som kan ha påverkat respondenterna är exempelvis att de vid videosamtal sett sig själva på bild, vilket kan ta fokus från själva intervjun. Respondenterna har befunnit sig i olika miljöer på sina arbetsplatser. De flesta har befunnit sig i enskilda rum men i minst ett fall har respondenten befunnit sig i ett öppet kontorslandskap, vilket kan ha påverkat vilka svar respondenten har velat ge inför sina kollegor. Alla intervjuerna har spelats in men vi bedömer att detta inte påverkat respondenterna nämnvärt då de talade mycket fritt. 18 Bryman, A. och Bell, E., Företagsekonomiska forskningsmetoder, s 306ff 12

13 För att göra studien så överförbar som möjligt har vi beskrivit organisationernas kontext, däremot har vi inte kunnat ta med alla aspekter av omgivningen. Vi har redogjort för så många detaljer som möjligt. Studien kan ses som representativ för den del av teaterbranschen som arbetar med Skapande skola, men med tanke på att konstnärliga processer ser mycket olika ut inom olika konstområden är endast delar av studien generaliserbar till andra delar av kulturbranschen. De vägval som har gjorts har redovisats noga för att skapa pålitlighet i studien. Vid tidpunkten för ett vägval är det svårt att veta vilken väg som är bäst att gå, det visar sig först senare. Vi har försökt att kritiskt redovisa de vägval som gjorts genom hela studien. En viktig förutsättning i vetenskapliga studier är att forskarna förhåller sig så objektivt som möjligt till sin studie. Att helt bortse från sina egna erfarenheter, värderingar och kunskaper är dock inte möjligt. Därför har vi försökt hålla vår egen kunskap och erfarenhet skild från intervjuerna för att hålla oss neutrala. Detta är även någonting vi haft i åtanke då vi analyserat empirin. De källor som använts går att bekräfta i vetenskaplig litteratur och hos professionella aktörer inom kulturbranschen Kritik till egen studie Teorin om resource dependence är utformad utifrån den amerikanska företagsvärlden. Då kulturpolitiken i Sverige är helt annorlunda mot den i USA är det svårt att tillämpa teorin i sin helhet, då vissa premisser helt enkelt inte stämmer. Powell och Salancik talar om lobbyverksamhet som en viktig strategi för att försöka kontrollera omgivningen, och därmed sitt beroende av resurser. I Sverige används lobbyverksamhet inte i samma utsträckning, dessutom är kulturpolitiken utformad efter principen om armslängds avstånd vilket innebär att politiker inte ska detaljstyra kulturen. Därför har vi valt att bortse från dessa delar av teorin och istället fokuserat på det som är tillämpningsbart i Sverige. Vi för även en diskussion kring de specifika villkoren för kulturen i Sverige. Vi har inte i denna studie kunnat avgöra exakt hur kritisk Skapande skola-satsningen är för de studerade kulturaktörerna. För att kunna avgöra den ekonomiska betydelsen av Skapande skola hade studien behövt innefatta djupgående studier av återrapporteringar, budgetar från skolhuvudmännen samt årsredovisningar från de studerade organisationerna. Detta hade ge- 13

14 nererat ett betydligt mer omfattande empiriskt underlag än vad vi hade möjlighet att analysera. Dessutom har vi inte haft tillgång till mer än ett års underlag, vilket hade medfört att vi ändå inte kunnat se någon utveckling över tid. Trots detta har vi kunnat se tydliga drag av resource dependence. Vi har även konstaterat att satsningen är kritisk, dock inte till vilken grad. En svaghet i studien var vårt inledande intresse för själva satsningen Skapande skola. Detta ledde till en stor koncentration kring det empiriska underlaget och mindre vikt vid teori, någonting som korrigerats i efterhand. Tillämpningen av en abduktiv ansats har också medfört svårigheter vid insamlingen av empirin. Mycket empiri samlades in utan att veta exakt hur den skulle operationaliseras då vi inte bearbetat allt teoretiskt underlag vid tiden för intervjuerna. Den stora mängden empiri gör däremot att det finns ett stort och detaljrikt underlag att bygga analysen på. 6. Teori I denna studie används teorierna resource dependence och institutionell isomorfism för att förklara hur kulturaktörer påverkas av förändringar i sin omgivning. Skapande skola ses som en möjlig resurs i omgivningen och kan potentiellt leda till likriktning (institutionell isomorfism) av de kulturaktörer som arbetar med dessa projekt Resource Dependence Resource dependence handlar om hur betydelsefull omgivningen är för organisationers beslutsfattande och handling. Omgivningen består av alla som berörs av organisationen: individer, grupper, andra organisationer, staten etc. Det kan vara svårt att definiera organisationens gränser eftersom de individer som utgör organisationen även kan ingå i den omgivande miljön. Nyckeln till organisationers överlevnad är förmågan att skaffa och behålla resurser från omgivningen, vilket kräver att organisationen interagerar med andra aktörer. 19 Detta skulle förenklas om organisationer hade fullständig kontroll över alla element som är nödvändiga för deras verksamhet, men så ser verkligheten inte ut. Organisationer är beroende av sin omgivning, men problemet är att omgivningen inte är stabil, pålitlig eller oföränderlig. När resurser från omgivningen inte kan säkerställas skapas sår- 19 Pfeffer och Salancik, The external control of organizations A resource dependence perspective, s xi, 19, 30 och

15 barhet hos organisationen. 20 Icke vinstdrivande organisationer är beroende av bidrag från staten, kommunen eller andra organisationer. Detta beroende gör dem extra sårbara för förändringar av ekonomiska resurser och omgivningens påtryckningar. Organisationers överlevnad beror på om de kan hantera flödet av resurser, genom att behålla sin autonomi och hantera sitt beroende av andra aktörer. 21 Knutsen beskriver att den statliga finansieringen är en betydande resurs för ickevinstdrivande organisationer, framförallt i västvärlden. Eftersom denna resurs kommer utifrån finns dock en risk att statens värderingar undertrycker de värderingar som gör ickevinstdrivande organisationer unika, det vill säga demokrati, familj, religion och/eller profession. 22 Organisationer som har samma slags beroenden från omgivningen använder ofta samma slags strategier för att hantera dessa beroenden. Det svåraste beroendet att hantera är staten. Detta beror på att staten har en mängd olika intressen, inom olika områden 23, vilket gör att organisationen inte är lika viktig för staten som staten är för organisationen. Det blir en ojämn maktfördelning. Eftersom att staten har ett brett ansvar gentemot många olika aktörer medför detta i praktiken att politiska beslutsfattare ofta inte inser konsekvenserna av sina handlingar. 24 Alla organisationer präglas av ett visst mått av interdependence, det vill säga ömsesidigt beroende gentemot andra aktörer. Ömsesidigt beroende uppstår när en aktör inte helt kontrollerar alla nödvändiga villkor för att en handling ska inträffa eller för att önskat resultat ska uppnås. Ömsesidigt beroende karaktäriserar relationen mellan aktörer, men relationen mellan dessa behöver inte vara balanserad eller symmetrisk. När utbytet inte är lika viktigt för de olika parterna uppstår asymmetri vilket resulterar i att beroendet blir ojämnt. 25 Ickevinstdrivande organisationer har en ökande nivå av ömsesidigt beroende. 26 Pfeffer och Salancik tar upp tre faktorer som är kritiska för att bestämma hur beroende en organisation är av en annan. För det första; hur viktig resursen är och i vilken grad organisationen behöver den för att överleva. För det andra; i vilken grad intressentgrupper kontrollerar resurs- 20 Pfeffer, J. och Salancik, G., The external control of organizations, s 2f och Verbruggen, S., Christiaens, J. och Milis, K., Can Resource Dependence and Coercive Isomorphism Explain Nonprofit Organizations' Compliance With Reporting Standards?, s 8 22 Knutsen, W. L., Adapted institutional logics of contemporary nonprofit organizations, s Hillman A. et al., Resource Dependence Theory: A Review, s Pfeffer, J. och Salancik, G., The external control of organizations, s 257ff 25 Pfeffer J. och Salancik, G., The external control of organizations, s 40f och Malatesa, D. och Smith, C., Lessons from Resource Dependence Theory för Contemporary Public and Nonprofit Management s 21 15

16 fördelningen och dess användning. Och för det tredje; hur många möjliga resursalternativ som finns. 27 Det är inte bara många av de berörda aktörerna som är beroende utav varandra utan hela omgivningen som organisationen befinner sig i är sammankopplad. Interconnectedness, tät koppling, är ett begrepp som anger i vilken grad organisationen är kopplad till andra organisationer i omgivningen. 28 Detta innebär att en händelse i en del av miljön påverkar hela den övriga miljön på olika sätt. Att vara djupt inbäddad i ett interorganisatoriskt nätverk, bestående av aktörer som är tätt kopplade, kan gynna organisationens framgång. 29 Vi tolkar detta som att nätverket skapar styrka hos de berörda organisationerna då de kan ta hjälp av varandra. Pfeffer och Salancik beskriver att det är viktigt att förstå hur organisationer väljer ut och behandlar information från omgivningen för att förstå hur kontexten påverkar organisationens agerande. Detta är viktigt eftersom organisationer agerar utefter sin egen uppfattning om omvärlden. Uppfattningen av omvärlden är inte alltid rättvisande. Organisationer kan misstolka ömsesidigt beroende och krav, fortsätta vara hängivna gamla praktiker eller misslyckas med att se konflikter mellan olika krav. Organisationen kan anpassa sig till de uppfattade kraven från omgivningen på två olika sätt. Endera kan organisationen försöka förändras utefter kraven genom att anpassa sin struktur, management, teknologi, produkter, värderingar etc. Eller så kan organisationen försöka förändra omgivningen så att den passar den egna verksamheten genom att exempelvis bedriva lobbyverksamhet för att få politiken att förändra omgivningen till deras fördel. Dock är det oftast externa aktörer i omgivningen, till exempel staten, som förändrar omgivningen och på så sätt förändrar villkoren för den enskilda organisationen. 30 Organisationers handling påverkas även av begränsningar. I de flesta fall är handling inte möjlig utan begränsningar eftersom att de underlättar valmöjligheterna. Däremot ses de ofta som ovälkomna då de kan reducera kreativitet och anpassningsbarhet. Begränsningarna som påtvingas organisationen för att tillfredsställa en typ av efterfrågan kan påverka dess förmåga att tillfredsställa andra behov. Det är dock inte bara organisationer som begränsas av den eko- 27 Pfeffer, J. och Salancik, G., The external control of organizations, s Malatesa, D. och Smith, C., Lessons from Resource Dependence Theory för Contemporary Public and Nonprofit Management, s Pfeffer, J. och Salancik, G, The external control of organizations, s 64ff 30 Pfeffer, J. och Salancik, G, The external control of organizations, s 14, 89, 106f och

17 nomiska, sociala, politiska och legala omgivningen. Lagar, sociala normer, värderingar och politiska resultat påverkas i sin tur av organisationer, genom deras försök att överleva, växa och förbättras. 31 En viktig del i resource dependence är hur organisationer hanterar osäkerhet och beroende. Ett vanligt sätt att hantera detta är genom att försöka kontrollera resurser genom att köpa upp konkurrerande organisationer eller bilda allianser av olika slag. Pfeffer och Salancik beskriver att dessa lösningar dock inte är lika effektiva i tätt kopplade ( interconnected ) sociala system. Organisationerna kan då behöva hjälp från staten. Statlig reglering kan ske på olika sätt varav ett är direkt ekonomisk subvention, antingen till enskilda organisationer eller till en bransch. 32 Forskning visar att offentliga organisationer, vilka är statligt reglerade, är mindre känsliga för marknadens intressen och mer känsliga för politiska intressen. 33 Kundernas beslut blir mindre viktiga än de från lagstiftare och statliga tjänstemän. Statlig reglering sker för att skydda eller gynna det allmänna goda eller någon subklass av det offentliga. När en organisation är del av ett statligt system, och beroende av det, måste dess mål och handlingar vara legitima, det vill säga av värde för staten och dess medborgare. Därför är det viktigt för organisationer att visa att deras verksamhet kan bidra till det allmänna goda. 34 Organisationer kan även stärka sin legitimitet genom att få statlig finansiering menar Jung och Moon. De beskriver även att äldre organisationer kan ha större legitimitet med hänsyn till sin historia. 35 Jung och Moon ser den statliga inblandningen i ickevinstdrivande organisationer som två sidor av ett tveeggat svärd. Å ena sidan reduceras organisationernas autonomi och å andra sidan befästs deras rykte och legitimitet. Författarna har undersökt kulturella organisationer och beskriver att statens stöd till kulturen ofta uppfattas på två olika sätt. Dels som nödvändig för att skapa möjligheter för både organisationer och individer, och dels som kontrollerande av kulturella aktiviteter vilket begränsar artistisk frihet. Författarna anser att det statliga stödet är både positivt och negativt. Stödet skadar organisationens autonomi och hämmar därmed 31 Pfeffer, J. och Salancik, G, The external control of organizations, s 15, 29 och Pfeffer, J. och Salancik, G, The external control of organizations, s 188 och 204f 33 Malatesa, D. och Smith, C., Lessons from Resource Dependence Theory för Contemporary Public and Nonprofit Management s Pfeffer, J. och Salancik, G, The external control of organizations, s 193, 201 och Jung, K. och Moon, M. J., The Double-Edged Sword of Public-Resource Dependence, s 212ff 17

18 kreativiteten samtidigt som det ger ekonomisk möjlighet att utveckla kreativa idéer. Deras studie tyder på att större krav på professionalism, inom professionen, stärker autonomin Institutionell isomorfism I likhet med resource dependence handlar institutionell teori om hur organisationer påverkas av sin omgivning. DiMaggio och Powell beskriver att organisationer inte enbart konkurrerar om resurser och kunder utan även om politisk makt och legitimitet. Förhållandet till omgivningarna påverkar hur organisationen handlar, fattar beslut och utvecklas. De organisationer som är beroende av en och samma källa för finansiering, personal och legitimitet blir mer underkastad denna resursleverantörs nycker. 37 Organisationer inom samma omgivning tenderar att med tiden likna varandra allt mer och denna process kallas isomorfism, eller institutionell isomorfism. Homogeniseringen beror inte enbart på att organisationer anpassar sig efter rent teknologiska krav från omgivningen. Organisationer anpassar sig även efter vad de tror att samhället förväntar sig av dem, detta för att öka sin legitimitet. 38 Isomorfism är därmed en mer eller mindre oavsiktlig konsekvens av en legitimeringsprocess. Organisationer upplever formella och informella tryck från de organisationer de är beroende av samtidigt som det finns vissa kulturella förväntningar från samhället. 39 Ett exempel på detta är att kulturinstitutioner tillämpar samma slags struktur som finns i den externa byråkratiska omgivningen med ekonomi- och marknadsavdelningar etc. 40 Branscher blir mer påverkade av isomorfism när dominansen, beroendet samt inblandningen av professioner är större. Ickevinstdrivande organisationer borde därför, enligt Leiter, vara mer mottagliga för isomorfism då de ofta är underkastade makten hos andra organisationer, speciellt finansiärer och staten, samt är insnärjda i olika professionella nätverk. 41 Det finns tre olika typer av isomorfism: 1) tvingande, 2) mimetisk och 3) normativ. 1) Tvingande isomorfism har att göra med politiskt inflytande, makt och legitimitet. Det handlar inte enbart om politiska sanktioner utan kan också vara ett resultat av resurs- 36 Jung, K. och Moon, M. J., The Double-Edged Sword of Public-Resource Dependence, s 206, 209, 212ff och DiMaggio, P. och Powell, W., The iron cage revisited, s 150 och Boxenbaum, E. och Jonsson, S., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism, s DiMaggio, P. och Powell, W., The iron cage revisited, s Chong, D., Arts Management, s Leiter, J., An Industry Fields Approach to Isomorphism Involving Australian Nonprofit Organizations, s

19 beroende, 42 ett exempel på detta kan vara att kulturorganisationer måste få en viss procentdel av finansieringen från kommersiella företag för att vara berättigad att få vissa bidrag från staten. 43 Chong beskriver att organisationers finansieringskällor spelar stor roll för hur organisationen formas. Chefer kan ägna mycket energi till att följa pengarna genom att förändra organisationen och lägga till vissa program, även om de nya inslagen inte passar organisationens mål så väl. 44 2) Mimetisk isomorfism härstammar ur osäkerhet. När organisationer möter osäkerhet kan de imitera andra organisationer som uppfattas som framgångsrika eller legitima. Ju bredare personal- eller kundgrupp organisationen har desto större blir trycket att erbjuda tjänster som även andra organisationer erbjuder. 3) Normativ isomorfism har med professionalism att göra. 45 Professionella grupper definierar själva sina arbetsmetoder och villkor vilket gör att de sprider samma arbetssätt till de olika organisationer de arbetar för. Dessa tre typer av isomorfism kommer från olika håll i omgivningen. Tvingande isomorfism kommer ofta ovanifrån, från staten eller någon annan maktinstans, medan mimetisk och normativ isomorfism kommer från organisationer eller grupperingar på samma nivå som organisationen. 46 DiMaggio och Powell beskriver att professionella aktörer måste kompromissa då de har att göra med icke-professionella klienter, chefer och lagstiftare vars åsikter inte stämmer överens med professionens värderingar och arbetssätt. Därför blir professionella aktörers projekt sällan så som de planerat eller önskat Boxenbaum, E., Jonsson, S., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism, s Kulturbryggan, Om finansiell samverkan 44 Chong, D., Arts management, s DiMaggio, P., och Powell, W., The iron cage revisited, s 150f 46 Boxenbaum, E. och Jonsson, S., The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism, s DiMaggio, P. och Powell, W., The iron cage revisited, s 153f 19

20 7. Definitioner Kulturpolitiken har haft en tydlig riktning mot barn och unga genom åren. Inledningsvis förklaras kort hur den politiska utvecklingen lett fram till Skapande skola-satsningen, samt hur den är utformad. Avslutningsvis definieras skillnaden mellan teaterinstitution och fri teatergrupp vilket är av vikt för den empiriska studien Kulturpolitiken och Skapande skola- satsningen Kultur- och utbildnings-politiken i Sverige har varit sammanlänkade i olika grad från år 1974 och fram till idag. Under perioder har kultur- och utbildningsområdena tillhört samma departement men idag ligger de på två olika departement. Sen 70-talet och framåt har politikerna belyst vikten av barn- och ungdomskultur och betydelsen av skolan för att nå ut till alla barn oavsett social bakgrund. 48 De senaste åren har staten infört strukturella förändringar inom både kultur och utbildningsväsendet. För kulturpolitiken har detta inneburit en ännu tydligare fokusering kring barn och unga. 49 Den hittills största satsningen på barnkultur infördes i och med Skapande skola. Skapande skola är en satsning som ska underlätta för skolor att införliva kultur i undervisningen. År 2008 infördes Skapande skola som då omfattade årskurs 7-9 och hade en budget på 55 miljoner kronor*. 50 Idag inkluderas hela grundskolan (F-9) och budgeten har ökat för att år 2014 ligga på 173 miljoner kronor Regeringens proposition 1974:28, Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga kulturpolitiken, s 368ff, Regeringens proposition 1996/97:3, Kulturpolitik 49 Regeringens proposition 2009/10:3, Tid för kultur, s.68. * 55 miljoner kronor avsattes år 2008, men hela bidraget kunde inte fördelas och överfördes därför till år Myndigheten för kulturanalys, Skapande Skola En första utvärdering, s Kulturdepartementet, Skapande skola satsning på mer kultur i skolan 20

21 År Årskurs Statligt bidrag i tkr F Figur 1 Skapande skolas utveckling. Källa: Myndigheten för kulturanalys, Skapande skola En första utvärdering, s 16 Ändamålet med Skapande skola-satsningen är dels att långsiktigt integrera kulturella och kreativa uttryckssätt i skolan och dels att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna. 52 Eleverna ska genom satsningen få tillgång till ett brett spektra av uttrycksformer och möjlighet till eget skapande. 53 Satsningen innebär att skolornas huvudmän, vilket för kommunala skolor är kommunen och för privata skolor dess ägare, kan söka bidrag från Kulturrådet. Bidraget söks årsvis. Den ansökan som skickas till Kulturrådet ska innehålla projektbeskrivning med målgrupp, budget och samarbetspartners samt en handlingsplan som beskriver förankringen i skolan. Grundtanken är att de aktiviteter som ingår i Skapande skola inte ska tränga undan annan kulturell verksamhet. Bidraget ska vara ett komplement till redan pågående verksamhet. Det får inte användas för att kompensera eventuella kommunala nedskärningar.. 54 Ett sätt att säkerställa att Skapande skola inte ersätter den kontinuerliga kulturella verksamheten på en skola är att samma kulturaktör inte får anlitas mer än tre år i följd. Detta ska även bidra till en spridning av anlitade kulturaktörer på den enskilda skolan Riksdagen, Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan 53 Statens kulturråd, Skapande skola 54 Statens kulturråd, Skapande skola 55 Myndigheten för kulturanalys, Skapande skola - En första utvärdering 21

22 7.2. Institution och fri grupp I denna uppsats särskiljs institutioner och fria grupper inom teaterbranschen. Med institution menar vi offentligt ägda organisationer. Dessa organisationer styrs av politiska ledamöter och större delen av finansieringen ges av staten, länet eller kommunen genom årliga anslag. Med fria grupper menar vi teatersällskap som drivs av teaterverksamma eller privata aktörer och som finansieras av biljettintäkter, privata medel och stöd som gruppen själv behöver ansöka om. I Sverige finns sex statliga nationella kulturinstitutioner: Kungliga Operan, Kungliga Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen. 56 Utöver dessa finns det även ett 30-tal lokala och regionala teaterinstitutioner. När det kommer till det fria kulturlivet är det svårare att uppskatta antal teatergrupper då det finns en mängd små organisationer, samt att denna del av branschen inte är lika stabil som den institutionella delen. Dock är de fria grupperna betydligt fler än teaterinstitutionerna. För 2012 låg Sveriges kulturbudget på knappt 6,5 miljarder kronor, av dessa fördelades knappt 3% till hela det fria kulturlivet. Av dessa 3% fick samtliga fria teatergrupper cirka 50 miljoner kronor 57, vilket är samma summa som fördelades till enbart institutionen Stockholm Stadsteater samma år. 58 Förutom att institutioner är större både vad gäller omsättning och antal anställda, så kan de även i högre utsträckning ha fast anställd personal. I och med att den ekonomiska situationen är mer osäker för de fria grupperna präglas de av korta anställningar. Oftast är det den konstnärliga personalen, som till exempel skådespelare, regissörer och kostymörer, som tas in för ett specifikt projekt medan det finns en fast kärna som sköter administrationen. Inom barnoch ungdomskultur har det fria kulturlivet länge varit mer aktivt än institutionerna och många inriktar sin verksamhet till denna målgrupp. Inom institutionerna är barn- och ungdomskultur däremot oftare en mindre del av verksamheten. Sedan 2007 ska dock de statliga institutionerna erbjuda barn- och ungdomskultur i en högre utsträckning än tidigare Finansdepartementet, Budgetpropostionen för 2014; Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid, s Finansdepartementet, Budgetpropostionen för 2014; Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid, s 21 och Stockholms Stadsteater AB, Årsredovisning Regeringen, Barn- och ungdomsstrategier

23 8. Empiri Detta avsnitt inleds med en beskrivning av de utvalda organisationerna, sedan skissar vi upp den omgivning de befinner sig i. Slutligen redovisas intervjuerna Studerade organisationer I tabellerna nedan presenteras grundläggande uppgifter om de studerade organisationerna. Inom kulturbranschen är olika typer av projektanställningar vanliga. Både fria grupper och institutioner använder sig av den här typen av anställningar. I tabellerna anges endast antalet tillsvidareanställda personer för att det är svårt att jämföra olika typer av anställningar med varandra. Organisationerna får olika sorters offentligt stöd. I tabellerna anges hur stort verksamhetsstöd de fick av Kulturrådet år 2013 för att visa på skillnaden i storleksordning mellan organisationernas statliga stöd. Fri grupp Antal tillsvidare- anställda Omsättning 2013 Stöd från Kulturrådet Månteatern 1 6,5 miljoner 1 miljon Skuggteatern 7 2,6 miljoner Teater Pero 6 9,9 miljoner 2 miljoner Figur 3 Verksamhetsformation fria grupper Månteatern är en fri grupp med säte i Lund. Teatern grundades 1986 och spelar för barn och unga. De har även turnerande verksamhet. För närvarande har de fem föreställningar på repertoaren varav fyra passar Skapande skola. På hemsidan finns information riktad mot skolornas kulturombud där teatern berättar att de gärna samverkar i Skapande skola-projekt. De fram-håller även att de gärna samarbetar med kommunens egna pedagoger. Skuggteatern grundades år 2001 och är en fri grupp med scen i Umeå. De turnerar även i hela Sverige. Deras verksamhet vänder sig till alla åldrar, men framför allt till barn och de erbjuder även kurser inom teater. På Skuggteatern arbetar de mycket med improvisation. De har sju produktioner på repertoaren och samtliga kan användas inom Skapande skola. På hemsidan finns en egen flik för Skapande skola. Där finns information om vad satsningen innebär, för- 23

24 slag på hur Skapande skola-projekt kan se ut och de har även länkat till Kulturrådets hemsida. 60 Teater Pero är en fri grupp med fast scen i Stockholm, men har även turnerande verksamhet i hela Sverige. Teatern bildades 1983 och inriktar sin verksamhet främst mot barn och unga men har även föreställningar för vuxna. Grunden för föreställningarna är mimteknik tillsammans med musik och dialog. De har för närvarande sex föreställningar på repertoaren, varav fyra passar målgruppen för Skapande skola (F-9). På hemsidan har två av föreställningarna markerats med Skapande skola-loggan samt en kort text som beskriver att det finns en möjlighet att knyta pedagoger till föreställningarna. 61 Institution Kulturhuset Stadsteatern (Marionetteatern) Antal tillsvidare- anställda Ca 300 (4) Omsättning* 2013 Stöd från Kulturrådet 130 miljoner 50 miljoner Regionteater Väst miljoner 34 miljoner Västerbottens- teatern (UngHästen) 34 (4) Figur 4 Verksamhetsinformation institutioner Källa: Statens kulturråd *För hela institutionerna ** Sammanlagt från Kulturrådet, Region Västerbotten och Skellefteå kommun 30 miljoner 27 miljoner** Marionetteatern grundades 1958 och var då en fri grupp. År 2003 blev teatern en del av Stockholm Stadsteater, nuvarande Kulturhuset Stadsteatern, och därmed en del av en teaterinstitution. Målgruppen är främst barn och unga men de spelar även för vuxenpublik. De har fyra produktioner på repertoaren och har även ett Skapande skola-paket i tre delar. Detta redovisas noga under en egen flik på hemsidan. 62 Regionteater Väst är en institution med turnerande scenkonstföreställningar för barn och unga i Västra Götaland. Verksamheten är uppdelad i två delar: teater och dans. Teaterverksamheten utgår från Uddevalla och har sex produktioner på repertoaren som alla passar Skapande skola. De marknadsför inte specifikt på hemsidan att de gör Skapande skola-projekt, men under 60 Skuggteatern, Om oss 61 Teater Pero, Om Pero 62 Kulturhuset Stadsteatern, Om Marionetteatern 24