Översiktlig policy och plan för uppföljning av skyddade områden i Västernorrlands län

Transkript

1 Översiktlig policy och plan för uppföljning av skyddade områden i Västernorrlands

2 dnr Innehåll Översiktlig plan för uppföljning av skyddade områden i Västernorrlands Strategi för uppföljning av naturtyper, arter och områden i Västernorrlands Syftet med detta dokument Bakgrund Övergripande inriktning och budget för block B Regionala prioriteringar för uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv i block B i Västernorrland Prioritering Hantering av reservatssyften och bevarandemål Hantering av omfattande restaureringsåtgärder Hantering av värdetrakter, riktad uppföljning mm Samordning... 6 Bilaga 1: Preliminär sammanställning över planerad uppföljning i skyddade områden i Västnorrlands... 7 Naturtyper Skyddsvärda arter och andra särskilt viktiga arter Friluftsliv Preliminär budget för Block A Preliminär budget för Block B Bilaga 2 Analys av uppföljning av Block B Bilaga 3 Preliminära tidplaner och detaljplan för uppföljning i skyddade områden. Bild på framsida, Per Sander,- Kattfot-på Rotsidan en minskande torrängsväxt som ett antal sällsynta arter är beroende av som värdväxt.

3 1. Strategi för uppföljning av naturtyper, arter och områden i Västernorrlands 1.1 Syftet med detta dokument Dokumentet har som främsta syfte att beskriva de ställningstaganden som sstyrelsen gör för inriktningen för uppföljning av skyddade natur. Den utgör således en policy för ets uppföljningsverksamhet i skyddade områden. Policyn ska ge tydliga som riktlinjer för hur uppföljning ska inriktas i et. Detta ska tjäna som stöd för de tjänstemän som kommer att arbeta med att bestämma målindikatorer för arter, naturtyper och friluftslivets upplevelsevärden. Policyn ska också användas som stöd vid upprättande av uppföljningsplaner i nya reservat. Målgrupp för policydelen är i första hand de tjänstemän som ska arbeta med planering och registrering av uppföljning, men den ska också användas av andra intressenter och kunna spridas externt. Vilka uppföljningsinsatser som planeras i et och kostnaderna för detta kommer fr.o.m. hösten 2012 att kunna registreras i databasen skötsel-dos. Länsstyrelsen kan komma att successivt sammanställa dessa data i form av områdesvisa, och ibland naturtypsvisa, uppföljningsplaner. En preliminär grov sammanställning av vad som skall göras i et framgår av bilaga 1. Hur omfattande och detaljerad denna bilaga är avgörs av sstyrelsen utefter behov av kunskap om kostnader för uppföljning innan registrering av målindikatorer. I Bilaga 4 finns en regional plan för uppföljning i Västernorrlands de närmaste 12 åren. Dessa handlingar är inte en slutgiltig prioritering, denna prioritering får sstyrelsen hantera utifrån de resurser som finns det aktuella året. Bilagan med analys visar delvis hur vi tänker idag samt kan tänka vid det tillfälle det behövs prioriteringar. Uppföljning som inte betalas med medel från skötselanslaget (exempelvis LIFE+-projekt, ÅGP etc.) ingår inte i denna plan, men ställningstaganden i policydelen bör vägas in vid utformning av dessa verksamheter. Planering-och registrering av uppföljningen är en förvaltningsuppgift för sstyrelsen och skall normalt sett inte belasta budgeten för skötsel och förvaltning av skyddad natur. 1.2 Bakgrund Uppföljningssystemet innehåller två delar som sstyrelserna genomför: Block A, där viss typ av uppföljning är obligatorisk i vissa naturtyper och för vissa arter, och därmed gemensam för alla sstyrelser i landet Block B där varje sstyrelse själva styr över vad som följs upp. Uppföljning sker enligt riktlinjer beslutade av Naturvårdsverket (rapport 6397 Uppföljning av skyddade områden i Sverige, Naturvårdsverket 2010 ). Arbetet styrs genom att målindikatorer kopplade till naturtyper och arter upprättas i alla skyddade områden. Målindikatorer och information om hur dessa följs upp finns i manualer för uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv, tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida ( Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör ca 5 % av medlen för vård och förvaltning av skyddade områden används för uppföljning, varav ca 2,5% för block A och ca 2,5% för block B. Fördelningen mellan blocken kan dock variera från till beroende på vilka arter och naturtyper som förekommer inom de skyddade områdena. Länsstyrelsen Västernorrland har i remissvar om systemets uppbyggnad inte ansett denna nivå som tillräcklig för att kunna genomföra en heltäckande uppföljning. De omfattande genomgångar och analyser som sstyrelsen genomfört inom detta uppdrag visar på att vi skulle behöva revidera denna uppfattning. Uppföljning i block B är ett komplement till den obligatoriska uppföljningen i block A. I block B utförs uppföljning av områdesspecifika målindikatorer. Uppföljningen av dessa ska fylla sstyrelsens behov av kunskap för att kunna genomföra skötsel och förvaltning så att syftet med skyddet uppnås. Uppföljning som omfattas av denna policy indelas i följande delar: Regional prioritering för uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv (block B) Hantering av reservatssyften och bevarandemål (Block A och B)

4 Hantering av områden med ogynnsamt/okänt tillstånd och utvecklingsmark (block B) Uppföljning av effekter av engångsåtgärder (block A och B) För att i slutändan kunna göra justeringar av budget inom block B finns riktlinjer för prioritering vid genomförande av uppföljningsåtgärderna. Prioritering anges vid registrering av målindikatorer i fyra klasser, varav tre är aktuella för block B och en för block A. 1 = Obligatorisk (block A) 2 = Skall genomföras (block B) 3 = Genomförs vid ogynnsamt tillstånd (block B). Klassen används i de fall man i vissa naturtyper vill ha en utökad uppföljning i restaurerade ytor eller områden med ogynnsamt tillstånd. 4 = Genomförs med lägre prioritet (block B). Klassen används för målindikatorer som inte är prioriterad i enlighet med policyn men som man ändå av olika orsaker vill registrera. 1.3 Övergripande inriktning och budget för block B Här anges grovt hur mycket resurser som ska läggas på olika typer av uppföljning samt om vissa naturtyper, arter eller friluftslivsaspekter ska prioriteras i uppföljningsarbetet. I Västernorrland bör årligen i genomsnitt 2,5-3 % av skötselbudgeten användas för uppföljning inom block B. Det innebär i dagens penningvärde (2011) sek. En grov inriktning är att ca 90 % av dessa medel ska användas för uppföljning som ligger inom ramen för den särskilda regionala inriktning som redovisas nedan i Ungefär 10 % bör användas för uppföljning av syften/bevarandemål utpekade i de enskilda skyddade områdena av variabler som inte ingår i de särskilda regionala satsningarna. Det finns stora behov att undersöka områden med okänd status men pengarna räcker inte för detta. 1.4 Regionala prioriteringar för uppföljning av naturtyper, arter och friluftsliv i block B i Västernorrland 1.4.1Prioritering Specifikation av de regionala prioriteringarna inom block B I tabell 1 listas målindikatorer som ska följas upp inom regionalt prioriterade naturtyper, arter eller områden, samt motiv till detta. De regionala prioriteringarna ska om inget annat anges registreras som prioriteringsklass 2 i Skötsel-DOS (skall genomföras). I et prioriteras i första hand följande (naturtyper, artgrupper eller områden): Skogar med långskägg Naturvatten med flodpärlmussla. Havsvikar och laguner Skyddsvärda arter som nipsippa, och mnemosynefjäril m fl Hackslåttängar med stagg (6230) I andra hand prioriteras uppföljning av följande: Barrblandskogar med stort inslag av gammal tall Rev och sublitterala sandbanker Friluftsliv i särskilt besöksanpassade områden (där tillgänglighetssatsningar utförts) Havstrandängar

5 Lägre prioritering har uppföljning av följande naturtyper och artgrupper: Rikkärr Sydväxtberg med lövvärden Tabell1 Särskilt utpekade satsningar för uppföljning inom block B. Naturtyp/naturtypsgrupp Målindikator/variabel Motiv Kommentar Långskägg Populationsstorlek Viktigt motiv till bildning av ett stort antal reservat Undersökning styp finns Naturvatten med flodpärlmussla Föryngring av mussla Viktig ekologisk funktion i prioriterad naturtyp Undersökning styp finns Havsvikar och laguner Dykinventering av vegetation. Fiskinventering av yngel. Häckfågelinventering. Prioriterad naturtyp nationellt och internationellt. I et har vi ytterst få grunda vikar och laguner. Skyddsvärda arter Populationsutveckling, föryngring, spridning Nationellt viktiga arter Hackslåttermarker Population av gentiana Unik miljö nationellt Barrblandskogar med gammal tall Rev och sublitterala sandbankar Friluftsliv, särskilt besöksanpassade områden Bränninsgsresultat och arter knutna till gammal tall, graninväxt Utbredning av blåmusselbankar Antal besökare, nöjdhetsindex Naturreservaten är refugie i landskapet där gammal tallskog får bli brandpräglad Vi har bara ett området med dessa naturyper Omfattande ekonomiska insatser Havstrandängar Häckande fågelarter Sällsynta men viktiga miljöer för fåglar Rikkärr Sydväxtberg, lövvärden Fotopunkter, diken, restaureringar, popul-ationer av rikkärsarter Volym löv, mängd död ved, trädslagsfördelning Skötselkrävande artrik miljö Särskilda naturvärden knutna till denna miljö 5 Hantering av reservatssyften och bevarandemål Minst ett mål för struktur eller typisk art (inkl. mål inom block A) ska upprättas om naturtypen är utpekad i reservatssyftet. Här anges vid registrering för block B prioriteringsklass 2 för i et högt prioriterade och medelprioriterade naturtyper/arter, samt prioriteringsklass 4 för lägre prioriterade grupper. För faktorer som är utpekade som huvudsyftet med reservatet skall dock prioriteringsklass 2 som regel registreras. I reservatsbeslut där bevarandemålen är uppföljningsbara bör motsvarande målindikator i första hand registreras. Då reservatsbeslutet specificerar uppföljning som ska utföras ska man också sträva efter att registrera motsvarande målindikator. I äldre reservatsbeslut med bevarandemål som inte är uppföljningsbara avgör regional prioritering och särskilda satsningar i vilken mån målindikatorer kopplade mot bevarandemålet upprättas. Vid registrering av målindikatorer ska i stor utsträckning som möjligt de målindikatorer som finns i uppföljningsmanualerna (och i Skötsel-DOS) användas. Egenformulerade målindikatorer används bara i undantag i de fall målindikator som kopplar mot huvudsyftet med reservatsskyddet saknas. 1.6 Hantering av omfattande restaureringsåtgärder 5 % av kostnaden bör gå till uppföljning för engångsåtgärder sek i naturtyperna brandpräglad boreal skog, restaurering av kulturmarker och vattendrag. Om restaureringskostnaderna bekostas av särskilda medel skall medel avsättas av dessa för uppföljning.

6 1.7 Hantering av värdetrakter, riktad uppföljning mm Värdetrakter bör användas för uppföljning av följande naturtyper och målindikatorer: Skog areal av undertyper, typiska arter Sjöar och vattendrag Riktad uppföljning ska främst tillämpas i följande naturtypsgrupper: Marina naturtyper och Våtmarker Fördelning av uppföljningsinsatserna mellan områden och år kan ske genom slumpning för uppföljning i t ex skogslandskapet där hälften områdena följs inom en 12-års period. 1.8 Samordning Översikt över regional eller nationell miljöövervakning och ÅGP mm, som ska samordnas med uppföljningen i et. Tabell 1. Befintlig regional och nationell miljöövervakning där samordning bör ske. Naturtyp/naturtyps grupp Miljöövervakningsprogram Målindikator Kommentar Skär och små öar Kustfågelinventering Typiska arter kustfåglar Slumpad stickprovsinv. Ängsmarker Jordbruksmark, ÅGP Humlor och fjärilar Havsörn Havsörn Antal bon och ungar Vattendrag Artövervakning i sötvatten Juvenila flodmusslor, fisk, kiselalger Fågel Svensk fågeltaxering Antal individer per art och rutt Navarån och Juån m fl Fanerogamer Floraväkteri Rödlistade fanerogamer I samarbete med botaniska fören. Insekter Faunaväkteri Kungsörn Viltförvaltningen Antal bon MOF; ÅOF m fl Estuarier Vegetationsklädda bottnar Mängd makrofyter Sjöar Miljögifter i insjöfisk Miljögift viktenhet per g TS Navarn Sjöar Utter Biologisk provtagning sjöar Artövervakning i sötvattenmiljöer Fisk och makrofyter Antal individer Sundsvallsbukten Navarn, Mossaträsk Vissa år Sjöar Vattenkemi Kemiska parametrar Navarn, Juån, Sjöar och vattendrag Bottenfauna Arter och antal individer Navarn, Slåttermark ÅGP/Finnögontröst Populationsutveckling Högänge

7 Bilaga 1: Preliminär sammanställning över planerad uppföljning i skyddade områden i Västnorrlands Den preliminära sammanställningen över planerad uppföljningen i et listar i tabellformat uppföljningsinsatser som planeras i et och kostnader för detta. Sammanställningen bygger i dagsläget på schabloner och relativt grova antaganden om kostnader. Den kommer efter registrering av målindikatorer SkötselDOS att kunna ersättas mer detaljerad information/anger uppföljningsinsatser och kostnader. Länsstyrelsen väljer själv om denna sammanställning ska biläggas den översiktliga planen och i så fall med vilken detaljeringsgrad sammanställningen ska göras. Uppföljning inom Block A Här beskrivs den uppföljning som ingår i Block A. Som underlag används Excellmatriser som listar all uppföljning inom Block A, dataunderlag från BIDOS och KNAS som distribueras till sstyrelserna i januari 2011, samt Excellmatriser för uträkning av kostnader. Denna del av dokumentet kommer inledningsvis att bygga på schabloner och grova antaganden, men kommer efter registrering av målindikatorer att kunna ersättas mer detaljerad information. När registrering av målindikatorer är klar är det därför lämpligt att uppdatera innehållet i den översiktliga planen. Det är därefter lämpligt att med ca 6 års mellanrum uppdatera planen. I tabell 3 anges vilka målindikatorer i Block A som är aktuella för olika naturtyper och arter i et och i vilken omfattning uppföljning kommer att ske (antal uppföljningsenheter per år mm). Inom Block A ingår också uppföljning av större engångsåtgärder (restaureringar). Enligt riktlinjer från Naturvårdsverket ska engångsåtgärder överstigande kostnad på sek följas upp. Tabell 1. Uppföljning av naturtyper inom Block A i Västernorrland. Bearbetad excellmatrismall har redigerats Västernorrlands. Naturtyps-grupp Hav Omdrev Naturtyp Variabel Areal 12 Alla, Habitat 1110, 1130,1140,1150,1160,1170, 1622, 1650 Muddring, samt ianspråktagande av strandzon för bryggor eller annan bebyggelse. 12 Alla grunda miljöer, habitat 1110,1130,1140,1150,1160,162 0,1650 Kommentar omfattning och metod Uppdatering av VIC-natur för icke dynamiska typer. Fjärranalys för föränderliga grunda habitat ex laguner och sandbankar Ingreppsindikator som ofta faller under tillsyn. Fjärranalys digitala flygbilder. Grov skattning av tid och kostnad dv/omdrev Första omdrevet kräv mer tid eftersom det nog kan behövas fältkontroller 12 dagsv 6 dagsverke Grumling (orsakad av muddring, båttrafik, etc) 12 Alla grunda miljöer; 1110,1130,1140,1150,1160,162 0,1650 Satellitbildsanalys. Ingen aning, är det troligt att vi kan göra detta??

8 Stränder Sjöar Vattendrag Slåter och betesmark Areal 12 Alla, habitat 1210,1220, 1230, 1621,1630,1640,2180 Exploatering, bebyggelse, bryggor, etc. Träd- respektive buskskikt, täckningsgrad Uppdatering av VIC-natur för icke dynamiska typer. Fjärranalys för föränderliga habitat ex naturtypsgruppen öppna dyner (data för naturtypsgrupp räcker). För 1210 räcker att följa ett begränsat stickprov i fält. 12 Alla Ingreppsindikator som ofta faller under tillsyn. Fjärranalys, satellit. 12 Dyner, 1620 utanför AC och BD Fjärranalys, flygbildstolkning Första omdrevet kräv mer tid eftersom det nog kan behövas fältkontroller 10 dagsv 6 dagsverke Förekomst av blottad sand 12 Dyner utanför AC och BD Fält Typiska arter fåglar 6 Dyner (endast Skåne och Västkusten) Fält Areal 12 Alla Mäts främst genom uppdatering VIC-natur. Flödesreglering enligt Hydromorfologiska bedömningsgrunder (NV-07) med avseende på hydrologi Exploatering, bebyggelse, bryggor, etc , 3130 Information hämtas från rapportering vattendirektivet 12 Alla Ingreppsindikator som ofta faller under tillsyn. Kart- eller fjärranalys. Areal 12 Alla Mäts främst genom uppdatering VIC-natur. Fria vandringsvägar, dvs låg fragmenteringsgrad/barriäreffekt (Hydromorfologiska bedömningsgrunder NV-07) Förekomst av juvenil flodpärlmussla 12 Alla Information hämtas från rapportering vattendirektivet 12 Alla (med förekomst av arterna) Fältmetod. Samordning uppföljning av arter i bilaga 2 och gemensamt delprogram RMÖ/ÅGP för flodpärmussla. Areal 6 Alla Uppföljning i fält eller med flygbild initieras av indikation på felklassning i samband med UF typiska arter, eller annan indikation på arealförändring. Krontäckning av träd respektive buskar 12 Alla exkl. ren- eller ishävdade naturtyper i AC och BD Flygbildstolkning. För buskskikt kan även bedömning vid fältbesök användas. Liten kostnad osäker Tid för registrering och sammanställning 1 dv 4000 kr * dv Kan ej uppges Tid för registrering och sammanställning 1 dv 4000 kr Mycket lite arbete? 6 dagsverke se artuppföljning 3 dagsverke 3 dagsverke

9 Antal grova och ihåliga träd , 9070 (undantaget skogsbete) Samordnas med ÅGP Förekomst av hamlade träd 12 Alla Samordnas med uppföljning av genomförda åtgärder i Skötsel-DOS Täckningsgrad av bar jord och sandblottor Förekomst av typiska kärlväxtarter Fält - samordnas med kärlväxtuppföljning 12 Alla, undantaget 6430, 6450, 9070, samt ren- eller ishävdade naturtyper i AC och BD Fält Endast rapportering ingår i krontäckning 20 dagsverken Förekomst av typiska fågelarter 12 Havsstrandäng och fuktängar > 15 ha exkl. ishävdade naturtyper i AC och BD Fält, Långharsholmen, Öfjärden och Stornäset 15 dagsverken Areal 12 Alla Mäts främst genom uppdatering VIC-natur. Krontäckning av träd respektive buskar , 7220, 7230 i södra Sverige. Hävdad myr (alla naturtyper). Flygbildstolkning. 12 dagsverken 12 dagsverken Täckningsgrad av vattenspegel Flygbildstolkning 6 dagsverken Myrar Förekomst av diken med avvattnande effekt Täckningsgrad av brunmossor i bottenskiktet 6 Alla Mäts endast vid indikation satellit och i restaureringsmark. Gäller i första hand UF av diken registrerade i VIC-natur. Flygbild/fält. 12 Rikkärr och källor i södra Fältmetod. Sverige Basinventeringen identifierade endast en bråkdel av dikena. 12 dagsverken Förekomst av typiska moss- och kärlväxtarter, samt negativa indikatorarter 12 Hävdad myr. Rikkärr och källor i södra Sverige Fält Skog Areal 12 Alla inkl under-grupper 9010 Skog mäts främst genom uppdatering VIC-natur. Vid behov görs fältkontroll av registrerad utvecklingsmark och områden som fallit ut vid satellitbaserad förändringsanalys. Trädslagsfördelning (= undergrupper för 9010) , 9060 Satellitbildstolkning i barrskog på naturtypsgruppsnivå genom fördelning av KNAS-klasser 24 dagsverken Har Västernorrland gjort i basinventering, endast komplettering, 24 dv

10 Graninslag 12 Ädellövskog Graninslag KNAS. Fältmetod kan också användas. Täckningsgrad av trädskiktet Flygbildstolkning Hydrologisk regim. Vattendirektivets bedömningsgrunder. Arealen brunnen skog region/trakts- eller områdesnivå Virkes- eller veduttag eller betydande markpåverkan i områden med fri utveckling 12 91E0, 91F0 Bedömning samordnas med uppföljning vattendrag , 9060 Registerhållning av centralt register. Areal som brunnit senaste 6 åren 12 Alla Ingreppsindikator som ofta faller under tillsyn. Satellit, tillsyn/fält 2 dv Svårt att tidsätta. Ganska lite men 3 dv. Tabell 2. Uppföljning av arter inom Block A i Västernorrland i skyddade områden. Målindikatorer inom Block A utgår från antingen populationsstorlek, förekomst, och/eller livsmiljö. Svensk namn Förekomst Livsmiljö Popstorlek Omdrev år Kommentar omfattnig/antal förekomster etc NS-objekt =Naturskyddat objekt 6 1 Viltförvaltningen tillfälligt i NS-objekt Grov skattning av tidsåtgång och kostnadv/omdrev sammanställningstid Varg x Järv x 1 Viltförvaltningen tillfälligt i NS-objekt sammanställningstid Gråsäl x 12 Nationell miljöövervakning (NMÖ) sammanställningstid Utter x 12 Regional miljöövervakning (RMÖ) sammanställningstid 1 Viltförvaltningen, finns i några NS-objekt sammanställningstid Lodjur x som t ex Skuleskogen, Omneberget Lax (i sötvatten) x RMÖ (Moälven) Fångstdata från FVO sammanställningstid Flodpärlmussla x x x 12 RMÖ, kalkning, ÅGP i ett tiotal NS-objekt Otandad grynsnäcka x Förekomst endast utanför skyddade områden * (kan komma att upptäckas i skyddat o Kalkkärrsgrynsnäcka x 12 Finns i 2 objekt * 8 kkr 6 Kostnad ingår i ÅGP-art finns i ett objekt, arten kan finnas i fjärilsuppfölj för Violett guldvinge x x fler objekt * naturtyp 12 RMÖ, finns ej ännu registrerad i NS-objekt Bredkantad dykare x * Större 6 68 kkr barkplattbagge x x ÅGP-art i sju NS-objekt 12 Slät Tallkapuschongbagge Grov tallkapuschongbagge Aspbarkgnagare x x x x 12 Brandfältsuppföljning <5 år, 5 NS-objekt Brandfältsuppföljning < 5 år, 5 NS-objekt 6 ÅGP Ej konstaterad ännu i et, men finns troligen Endast efter bränning ingår uppföljning av tallskog Endast efter bränning Ingår efter uppföljning tallskog

11 6 96 kkr Guckusko x 11 NS-objekt kkr Lappranunkel x 7 NS-objekt 6 32 kkr Myrbräcka x 5 NS-objekt Skogsrör x 12 4 NS-objekt 4 kkr Sötgräs x x 12 ÅGP, 10 NS-objekt 16 kkr 12 OHalsviksravinens, bör finnas i fler 4,5 kkr Grön sköldmossa x reservat 12 4 kkr Käppkrokmossa x 1-2 NS-objekt 12 Utbredning någonstans kring Billabergets Nordisk klipptuss x NR * Norna 6 6 NS-objekt 56 kkr Långskaftad svanmossa 12 Gideåbergsmyrarna NR 2 kkr Ävjepilört 12 2 NS-objekt 24 kkr Stensimpa 12 8 NS-objekt Ingår i elfisket 12 Osäkert antal, måste basinventeras 52 kkr Mikroskapania (inlandet). * Större Vattensalamander 12 3 NS-objekt 8 kkr Bottenviksmalört x 6 1 NS-objekt 8 kkr 12 2 NS-objekt Halsviksravin och 2,5 kkr Platt spretmossa x Skuleskogen * Bör eventuellt eftersökas i särskild inventering Uppföljning inom block B Inom Block B kan Länsstyrelsen fritt välja hur uppföljningen ska gå till. Riktlinjen är att man gärna ska se till olika bevarandesyften för de olika reservaten, men här kan även kan ingå regionala satsningar som också kan samordnas med miljöövervakning och ÅGP. Friluftsliv ingår också som en viktig del av Block B. Naturtyper I detta stycke listas de målindikatorer/variabler som sstyrelsen anser bör följas upp inom Block B i olika naturtyper. Utöver den i tabell 5 listade uppföljningen kommer en viss mängd mer specifikt områdesanpassad uppföljning att tillkomma. Uppföljningen av naturtyper utgör ofta en omfattande del av uppföljningen inom Block B. Förslag till vilka typer av målindikatorer/variabler som i första hand ska användas vid registrering av olika naturtyper listas i tabell 5. De målindikatorer som listas här skall registreras i Skötsel-DOS med prioritet 2 (skall genomföras). Efter registrering erhålls noggrannare bild över kostnad och omfattning av uppföljningen och det kan leda till justering av prioklass för vissa målindikatorer. De naturtyper som föreslås få den mest omfattande uppföljningen utgörs av de som är högst prioriterade i policydokumentet.

12 Tabell 3. Uppföljning av naturtyper inom block B. Grupp Naturtyp/naturtypsgrupp och antal UE Målindikator/variabel /metod Om-drevs period Kommentar/typ av stickprov Utförare Grov skattning av tidsåtgång och kostnad/omdrev Lövskog Volym löv, mängd död ved, trädslagsfördelning 12 Sydväxtberg, lövrika skogar LST 40 kkr Skog Uppföljning av granskog Kontinuerligt stickprov Stickprov från 4-6 objekt per år. LST 120 kkr Brandpräglade (tall)skogar Metod för uppföljning av brandfält och granandel i bestånden 12 år granandel i alla tallobjekt Alla bränningar, LST 120 kkr Vattendrag Naturyp 3260 Vattenkemi, Musslor Fisk, Bottenfauna 12 De objekt som inte omfattas av MÖ och Kalkeffektuppfölj. LST 378 kkr Slåtter-och betesmark 1630 havsstrandängar Häckande och flyttande fåglar Humlor och fjärilar 12 Konsult 160 krkr 180 kkkr Hav Laguner och grunda vikar Fisk, fiskyngel, makroalger, kutfågel 6 Konsult 499 kkr Myr Rev Blåmussla 6 Konsult 150 kkr Rikkärr Fotopunkter Växter 12 1 reservat per år i genomsnitt LST 34 kkr Restaureringar LIFE Transekter 6 LST 40 kkr Fåglar Häckfågeltaxering 12 LST 84 kkr Skyddsvärda arter och andra särskilt viktiga arter Skyddsvärda arter utgörs av arter som är särskilt utpekade i reservatssyften och bevarandeplaner för Natura 2000-områden. För Natura 2000-områdena ingår arter listade i habitatdirektivets annex 2 i Block A. I tabell 6 nedan listas de arter för vilka sstyrelsen vill göra särskilda uppföljningsinsatser. Det kan gälla utökad uppföljning av arter ingående i habitatdirektivet, arter ingående i fågeldirektivet, eller andra arter som anses särskilt angelägna att följa upp i de skyddade områdena ur ett regionalt perspektiv.

13 Tabell 4. Uppföljning av arter inom block B. Svensk namn Popstorlek Livsmiljö Förekomst Omdrev år Kommentar omfattning/antal förekomster etc Strandsandjägare x x 6 Moälven ÅGP-art 24 kkr Ängssvampar 2 De flesta skyddade ängsmarker 224 kkr Långskägg x 4 Ett dussin lokaler 168 kkr Population av 240 kkr ÅGP-program alla lokaler gentianor 2 x Skuleskogen, Mjältön och där den 48 kkr Jättepraktbagge 2 annars förekommer, ÅGP Granbodåsen, ; Bodåsen, Harrån, 18 kkr Trolldruvemätare x 4 Sundsjöåsen/ÅGP Mnemosynefjäril x 2 Smedsgården, Tolvösand, Myckeg 36 kkr Låsbräkenarter 2 Se bilaga kkr Jättesköldslav 12 Rankleven 1 ggr 4 kkr Glesgröe 12 Halvt dussin reservat/floraväkteri 8 kkr Glanstagel 12 Smitingen Härnöklubb 4 kkr Nipsippa 12 3 lokaler 24 kkr Älväxing x 6 1 lokal 8 kkr Blåpranunkel kkr Grov skattning av tidsåtgång och kostnad per omdrev Friluftsliv Uppföljning av friluftslivet sker bara inom Block B. Förslag till målindikatorer som ska följas upp i olika typer av reservat listas i tabell 7. En särskild uppföljning av besöksanpassade områden är prioriterat i enlighet med policyn för uppföljningsverksamheten. Tabell 5. Uppföljning av friluftsliv inom block B. Typ av reservat Målindikator /metod Omdrevs period år Särskilt besöksanpassade områden, 7 st. Särskilt besöksvärda Med viktiga infartsvägar Totalt Enkätundersökning upplevelsevärden Antal personer/besöksräknare Utförare Grov skattning av tidsåtgång och kostnad 7 Lst kr/reservat 12 LST 2 st per år 10 dv/år kr/år Antal bilar/bilräknare 12 LST 3 st per år 4 dv/år kr/år kr/år

14 Översiktlig budget för uppföljningen Den sammanlagda kostnaden för uppföljning inom Block A och B beräknas bli ca sek, d v s % av skötselbudgeten. Preliminär budget för Block A I tabell 8 listas förslag till preliminär grov budget för uppföljningen inom block A. Kostnaderna baserar sig på grova beräkningar som redovisas i tabell 3-4. Den sammanlagda kostnaden per år beräknas till ca sek, d v s 2,3 % av skötselbudgeten. Utgångspunkten för beräkning av kostnad för uppföljning av engångsinsatser är 5 % av dagens kostnad för insatser med budget på över sek. Tabell 6. Beräknad kostnad (i tusentals kronor) för uppföljning inom block A Naturtypsgrupp Kostnad per 12 år kkr Kostnad per år kkr Betes- o slåttermark Sjöar o vattendrag Hav och Stränder Myr Skog Engångsinsatser bekostas i regel av projektpengar Total summa Preliminär budget för Block B I tabell 7 listas förslag till preliminär grov budget för uppföljningen inom block B. Kostnaderna baserar sig på grova beräkningar som redovisas i tabell 5-7. Den sammanlagda kostnaden per år beräknas till ca sek, d v s ca 6 % av skötselbudgeten. Tabell 7. Beräknad kostnad (i tusentals kronor) för uppföljning inom block B Naturtypsgrupp Kostnad per omdrev kkr Kostnad per år kkr Betes- o slåttermark Sjöar o vattendrag Hav och Stränder r Myr Skog Engångsinsatser bekostas i regel av projektpengar x Friluftsliv Total summa