Allan Toomingas/Arbetslivsinstitutet

Transkript

1

2 Användning av dator i arbetslivet % Använder dator i arbetet Män Kvinnor % av all arbetad tid i Sverige sker vid en dator (grov uppskattning) % % Minst halva arbetsdagen Nästan hela tiden

3 Plus all annan dator och IT användning

4 ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Antal Andel %

5 Dator/IT-användningen startar tidigt i livet! "! ä!! #$ %!!" #$ # %# & '(()

6 %& %!' %

7 (!) 40-60% av professionella datoranvändare har besvär i nacke-skuldror eller arm-hand (enligt flera studier)

8 Sätten att undvika musarm är många bra möbler och datorutrustning är ett Flertalet av dagens datorarbetsplatser är försedda med möbler och utrustning av hög standard Moderna kontorsstolar kan justeras på många olika sätt Moderna datorbord är lätta att justera i höjdled Placeringen av utrustningen bör vara optimal 8

9 Men Vet användaren hur man bör justera dem på ett bra sätt? Vet man hur man bör arbeta vid datorn på ett hälsosamt sätt? Och vet man varför? 9

10 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1998:1 Belastningsergonomi 6 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel skall användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Arbetsgivaren skall vidare se till att arbetstagaren ges möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Han skall även följa upp att instruktionerna efterlevs. 10

11 Studie vid Arbetslivsinstitutet Beskriva professionella datoranvändares kunskaper om god arbetsplatsutformning, arbetsteknik och hälsorisker Jämföra kunskapsnivån mellan dem som uppgett att de fått respektive ej fått information och träning i sådana frågor 11

12 Studerad grupp 156 professionella datoranvändare (16 företag) 111 kvinnor och 45 män Medelålder: 34 år Tid i nuv. arbete: knappt 2 år 12

13 Cirka 40 % av operatörerna behärskade alla reglagen på stolen (1-5 reglage)

14 Injustering av stol- och bordshöjd Andel med mindre än +/- 3 cm fel Inställd höjd Ställ in rätt höjd Stol 49 % 60 % Bord 32 % 51 %

15 B i l d s k ä r m Tangentbord Mus Ej framför Nedåtriktad Inom skulderbredd fönster blick och underarms avstånd 15

16 % Variation Pauser 16

17 Kunskaper om hälsorisker Läkarens bedömning Goda (tillräckliga) = minst 3 av Värk, smärta, stelhet, domning, trötthet i: Huvud, ögon, nacke/skuldror, armar/händer, rygg Stress relaterade symptom Spänningar, oro, sömn problem Hals, röst problem Öron, (hörsel problem) Ögon, synbesvär Konditionstapp, vikt uppgång (stillasittande) ,5 17

18 Har fått information och träning angående hälsorisker, injustering av datorarbetsplatsen och hur man bör arbeta långsiktigt hälsosamt? % Ja, tillräckligt 29 Ja, men otillräckligt Nej

19 Kunskaper sitter bättre Signifikant högre kunskaps nivå (index) bättre injusteringar av arbetsplatsen och bättre arbetsställningar (index) bland dem som uppgav att de fått information och träning jämfört med dem som uppgav att de - ej fått 19

20 Sammanfattning av kunskapsstudien Många professionella datoranvändare saknar kunskaper om: hälsorisker i arbetet hur man justerar in arbetsplatsen hur man bör arbeta långsiktigt hälsosamt Många rapporterar avsaknad av information och träning Har man uppfyllt Arbetsmiljölagens krav? Arbetsgivarna får inte ut värdet av investeringarna i bra möbler och utrustning 20

21 Slutsats Kunskaperna når inte fullt ut till slutanvändarna - fältet - praktikerna

22 Och åt andra hållet. Når slutanvändarnas kunskaper och erfarenheter av IT-systemen fram till forskarna i önskvärd utsträckning?

23 En forskares funderingar Vem forskar vi för? Vem behöver våra kunskaper? Hur skall vi nå ut? Ställer vi rätt frågor?

24 ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVET Effektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 68) I en värdering av ITA*-forskningens bidrag till de övergripande effektmålen om tillväxt, demokrati, kompetens och god arbetsmiljö växer en bild fram där vi kan se tydliga tecken på en positiv spiral kring tillväxt och kompetens. Samtidigt finner vi endast relativt svaga tecken på att program och projekt haft positiva effekter på arbetsmiljön.. Vi kan konstatera att ITA*-programmen inte förmått bryta den trend mot ökade kvalitetsbristkostnader pga bristande användbarhet med effekter på de anställdas arbetsmiljö. *ITA = IT i Arbetslivet

25 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning FAS 2007 (sid 7) Svensk arbetsmiljöforskning hör till den bästa i världen Den relativa andelen artiklar med svenska författare i förhållande till befolkningsmängd visar att Sverige ligger etta i världen inom belastningsergonomi och på andra plats inom arbetsmiljöområdet. En viktig faktor har varit den långa traditionen av samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom arbetsmiljöområdet.

26 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning FAS 2007 (sid 28) Men. Omfattningen av kunskapsutbytet mellan forskning och praktik förefaller ganska ojämn. Det framgår tydligt av bristen på strukturer för användargrupperna att förmedla kunskapsbehov till forskarna. Det gäller också förmedlingen av forskningsresultat till praktiker och andra användargrupper så att de kan leda till praktiska förbättringar. Några forskare har lagt ner mycket arbete på kunskapsöverföring Internetsidor med praktisk vägledning för yrkesverksamma och allmänheten. Det verkar finnas en klyfta mellan forskning och praktik i Sverige som borde ses över.

27 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning FAS 2007 (sid 29) Utbytet av kunskap från användargrupper till arbetsmiljöforskare och vice versa bör förbättras. Förmedlingen av forskningsresultat skulle kunna förbättras så att den blir mer användbar för arbetsmiljöstrategiska behov och praktiska förbättringar Hjälpmedel och metoder behöver utvecklas för att arbetsmarknadens parter, andra användargrupper och forskarsamhället ska kunna ha ett effektivt kunskapsutbyte. Kunskapsutbytet bör systematiskt analyseras. Vetenskapliga studier av metoder och strategier som främjar tillämpningen av ny vetenskaplig kunskap behövs (implementeringsforskning).

28 Goda exempel på användning / spridning av kunskaper -Users Award -TCO märkning -Bildskärmsombud -Webbsidor Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket mfl

29

30 Hur kan kunskapsutnyttjandet och återföringen förbättras? Vem bör / kan ta ökat ansvar? -Forskarna -Parterna -Bildskärmsombuden -Företagshälsovården -Skolan -Arbetsmiljöinspektörerna -Tillverkarna / producenterna

31 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet -Hur kommer det sig att arbete med en datormus kan leda till förtidspension? -Hur länge är det riskfritt att arbeta vid dator? Finns det gränser?

32 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet Kan datorarbete vara livsfarligt? (!)

33 * &

34 +, &--% Viktuppgång under ett år vid minskad fysisk arbetsaktivitet från 4 till 2 MET Kg Vecka nr./.

35 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet Hur blir det om man sitter framför en dator / TV timmar / dag från barndomen och framåt i livet?

36 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet Vad skall man välja för yrke om man fått musarm redan i skolan? Datorn har blivit vårt vanligaste arbetsredskap (* %

37 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet -Vad bör man göra för att undvika musarm? -individen -företaget/arbetsplatsen -samhället Om man fått musarm: -vad bör man undvika för att inte bli sämre? -vad kan man fortfarande arbeta med? -vad bör man göra för att bli frisk?

38 En forskares funderingar på behovet av mer kunskap om IT i arbetslivet Hur bör man göra för att långsiktigt optimera arbetsprestationerna vid dator/it? Cost-Benefit analyser av optimering av användbarhet och arbetsmiljöförhållanden

39 Vilka kunskaper anser ni att forskningen skall söka efter?

40 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning FAS 2007 (sid 29) Det behövs fler systematiska interventionsstudier. Det finns ett stort behov av att utveckla vetenskapliga metoder som fastlägger interventioners effektivitet och verkningsgrad. Användningen av. ekonomiska utvärderingsmetoder bör uppmärksammas.

41 ANVÄNDNINGSDRIVEN UTVECKLING AV IT I ARBETSLIVET Effektvärdering av tjugo års forskning och utveckling kring arbetslivets användning av IT P E R T E N G B L A D & Å K E W A L L D I U S VINNOVA 2007 (sid 79) En utökad och långsiktig satsning på innovativa lösningar i arbetslivets IT-användning bör bland annat innefatta stöd till fördjupade tvärvetenskapliga och interaktiva arbetsformer där särskilt ekonomi och arbetsmiljö/hälsa ges ett större utrymme i samspel med verksamhets- och IT-kunnande.

42 Men.. Ont om forskare Hög medelålder bland arbetsmiljö forskare Dålig återväxt Minskande resurser, få tjänster Få inom belastningsergonomi Obs belastningsskador = vanligaste problemet Extremt få inom synergonomi Obs datorarbete = öga-hand koordination Bildskärmen är i blickpunkten

43 Offentliga FoU-medel för arbetsmiljöforskning i Sverige (2005 års penningvärde) milj kr EU 400 Försäkbol/kommun mfl Univ/högskola Övr forskn fonder FAS/VINNOVA ASF/AMFO/Ralf ASS/AI/ALI % på 10 år Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning, FAS 2007, sid 22 Prognos

44 Utvärdering av svensk arbetsmiljöforskning FAS 2007 (sid 6) Svensk arbetsmiljöforskning upplever för närvarande flera hot inför framtiden genom den kraftiga minskningen under senaste 10- årsperioden på sökbara forskningsmedel, nedläggning av Arbetslivsinstitutet samt osäkerheten om den framtida inriktningen för de enheter som utlokaliserades i början av 2000-talet från Arbetslivsinstitutet till universiteten. Det har tagit lång tid att bygga upp den svenska strukturen och kompetensen för arbetsmiljöforskning, som uppskattas och utnyttjas internationellt. Det är inte bara ett svenskt intresse att den kan vidareutvecklas.

45 Forskningsstöd VINNOVA 2005* Projektstöd miljoner kr Totalt IT/Dator** Andel IT/Dator Sammanlagt % *Årsberättelse 2006 **Under rubrikerna: Informations- och kommunikations teknik + Tjänster och IT-användning

46 Forskningsstöd FAS Antal projekt med stöd Totalt IT/Dator* Andel IT/Dator Arbetsmiljö ,5% Arbetsorganisation ,7% Arbetsmarknad Folkhälsa ,4% Välfärd Omsorg/sociala rel Sammanlagt ** 1,7% *Enligt projekttitel ** Varav 3 st efter 2001

47 Forskningsstöd AFA Antal projekt med stöd Totalt IT/Dator * Andel IT/Dator Arbetsorg. Psykosoc faktorer % Fysiska faktorer Ergonomi, Rörelseorg. sjukdomar % Arbetsmiljömetodik, Intervention Rehabilitering Utbildnings/info material Övriga Sammanlagt 296 2** 0,7% *Enligt projekttitel ** Varav 0 st efter 2001

48 Forskningsstöd sammanfattning Samlat offentligt stöd till FoU inom arbetslivsområdet = ca 700 miljoner / år * Därav till IT inom arbetslivet = ca 20 miljoner/år ** Dvs knappt 3 % *Levin & Wikman, ALI 2006 ** Tengblad & Walldius, VINNOVA 2007

49 Forskningsstöd sammanfattning Dvs knappt 3 % Jämför! Datorn har blivit vårt vanligaste arbetsredskap Använder dator i arbetet Män Kvinnor %

50 Sammanfattning Dator och IT är dagens vanligaste arbetsmiljö och verktyg Spridning / användning av befintliga kunskaper kan förbättras Återföring / nyttjande av brukarnas erfarenheter / behov kan förbättras Resurser för kunskapsbildning om Dator/IT ej i proportion till användningen

51 Tack för uppmärksamheten!