Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Bildningsstyrelsens arbetsutskott - Ordinarie ledamöter kallas - Ersättare för kännedom Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Bildningsstyrelsens arbetsutskott S-rum bildning Tid: Onsdag 21 mars klockan 14:00 Val av justerare samt plats och tid för justering Måna Hesselrud (M) med Lars Stålberg (KL) som ersättare Bildningsförvaltningen måndag 26 mars kl 14:00 Ärende 1. Yttrande Lena Lönnqvist medborgarförslag om simundervisning för kvinnor 2. Yttrande Ulf Bergs (M) motion om rondellen vid By skola 3. Yttrande Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om förbättrad integration i Avesta Kommun 4. Fastställande av timplaner för Karlfeldtgymnasiet 5. Patientsäkerhetsberättelse

2

3

4

5

6 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Georgios Nielsen Yttrande - Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning för kvinnor Sammanfattning Detta yttrande avser Lena Lönnqvist medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar särskilda simkurser för kvinnor. Sammanfattningsvis önskar hon att endast kvinnor får delta, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden och att kursen har låg kursavgift eller ingen avgift. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Bakgrund Medborgarförslaget Medborgarförslaget innebär att Avesta kommun bör arrangera simkurser för kvinnor enligt följande: Enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där deltagarna inte är synliga för män under lektionstiden och att kursavgiften är låg eller obefintlig. Motiveringen till medborgarförslaget är att många kvinnor i Avesta inte kan simma och att de behöver kunna simma eftersom det finns många sjöar och andra vattendrag i närmiljön. Medborgarförslagsställaren menar att det är farligt för en själv och för ens barn att inte kunna simma och att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Simundervisningen behöver vara gratis eller till mycket låg avgift eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Medborgarförslagsställaren anser att simkurserna bör vara på en tid då bara kvinnor befinner sig i den bassäng som används. Avesta kommuns badhus i nuläget Avesta kommun har två badhus, ett mindre i Horndal och ett större (Metropoolen) i Avesta centrum. Allt öppethållande idag är för allmänheten och enbart simundervisning för skolor sker utanför ordinarie öppettider. Metropoolen I Metropoolen kan badkläder och handduk hyras för 20 kr/gång. Till badkläder räknas baddräkt, badbyxor och burkini. Burkinis finns att hyra i allt från mindre barnstorlek till XL, med ungefär

7 Sida 2 10 burkinis per storlek. I Metropoolen anordnas simkurser för vuxna. Det startar oftast två nya simgrupper per termin och pågår 8 gånger à 45 minuter. Hela simkursen kostar 1000 kr/person. Horndals badhus I Horndal hyrs badkläder och handduk också ut för 20 kr/gång. Det finns även burkinis i olika storlekar att hyra för samma kostnad. Det anordnas inte simkurser för vuxna i Horndal. I båda badhusen är det tillåtet att använda träningskläder i badklädesliknande material som badkläder. Ett alternativ till burkini kan till exempel vara heltäckande träningsbyxor, långärmad träningströja och badmössa, eller annan huvudbonad som är lämplig för ändamålet. Analys av rimliga konsekvenser Om kommunen tillstyrker medborgarförslaget Om kommunen tillstyrker medborgarförslaget innebär det på kort sikt en extra kostnad för kommunen i form av betalning till simlärare och förlorade intäkter från inträdesbiljetter till badhuset. Det kan sända signaler att Avesta kommun gynnar vissa grupper framför andra. Om en grupp får sina önskemål uppfyllda på bekostnad av en stor del av övriga samhället öppnar det att andra grupper ser större möjligheter att kunna påverka det offentliga rummet. Om alla tillåts påverka det offentliga rummet riskerar det offentliga rummet att försvinna, eftersom det inte är möjligt att tillfredsställa allas önskningar och upplevda behov. De medborgare som inte tillhör gruppen som nämns i medborgarförslaget stängs ute den tid som badhusen används för kvinnosim. På lång sikt kan det skapa irritation bland Avestas övriga medborgare, att en grupp prioriteras framför andra individer eller grupper. Kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma skulle ha ökade möjligheter att delta i simundervisning och lära sig simma om kommunen tillstyrker förslaget. Denna grupp kan då känna sig trygg i att de kan simma om nöden kräver det. Däremot kommer de att ha svårt att kunna använda sin simkunskap i vardagen. Om Avesta kommun tillstyrker detta förslag finns det en risk att det blir konflikter längre fram när denna grupp kvinnor inser att de knappt kan använda sin kunskap i vardagen, då badhusen i Avesta kommun har öppet för alla samtliga öppettider. Om kommunen avstyrker medborgarförslaget Om kommunen avstyrker förslaget fortsätter badhusverksamheten som vanligt och alla kommunens medborgare är välkomna till badhusen under samtliga öppettider. De kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma väljer kanske att inte delta i simundervisning, vilket gör att de fortsätter gå igenom livet utan att kunna simma. Säkerhetsaspekten fortsätter då att vara ett problem. Det finns risk att den grupp kvinnor som inte kan simma känner sig ovälkomna och det kan leda till en negativ inställning till kommunen och en känsla av utanförskap. Förvaltningens bedömning Kommunens uppdrag Ett av Avesta kommuns uppdrag är att fördela kommunala medel på ett sätt så att det främjar så många som möjligt på ett så effektivt och rättvist sätt som möjligt i alla avseenden tillämpar kommunen likställighetsprincipen enligt kommunallagen. Ett annat uppdrag är att utforma offentliga miljöer i kommunen och se till att alla är välkomna till dessa miljöer. Kommunen bör också värna om allas lika rättigheter och ta beslut som går i linje med den värdegrund som är

8 Sida 3 synonym med en västerländsk demokrati och de tillkommande styrdokument som varje kommunen arbetar fram därur, som exempelvis Avesta kommuns Program om interkulturell integration. I övriga delar av detta kapitel presenteras en samlad bedömning om varför förvaltningen anser att det inte är möjligt att fullfölja ovan nämnda uppdrag och samtidigt tillstyrka medborgarförslaget. Programmet interkulturell integration Den 20 juni 2016 antogs Programmet om interkulturell integration av Avesta kommun kommunfullmäktige. Programmet handlar om hur Avesta kommun ska arbeta med integration de närmsta åren och vilken värdegrund kommunen ska stå på i arbetet med integration i kommunen. Mål Alla medborgare ska lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Alla medborgare ska interagera med varandra och samverka utifrån intresse, behov och/eller kompetens, oavsett bakgrund. Målet ska nås bland annat genom att verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. Förståelse och insikt behövs för varandras olika bakgrunder och förutsättningar. Därefter anser programmet att vi ska konstatera varandras likheter istället för olikheter. Interkulturell integration Avesta kommun har valt att använda ett interkulturellt förhållningssätt i sitt integrationsarbete, vilket innebär att kommunens medborgare med olika bakgrunder inte ska leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle, utan interagera med varandra och ha utbyte av varandras olikheter och se likheter genom att samverka utifrån kompetens, intresse och/eller behov. I januari 2016 antog Europarådets ministerråd en rekommendation till medlemsstaterna om interkulturell integration. Den nya lagstiftningen är ett tydligt ställningstagande på Europanivå, för interkulturell integration, där fokus ligger på att bejaka olika bakgrunder, livsstilar och kulturella kontexter, men att fokusera på det gemensamma. Förvaltningens yttrande Offentliga platser En grund i ett demokratiskt samhälle är att ingen ska stängas ute från det offentliga rummet. Avesta kommuns badhus drivs i kommunal regi delvis med intäkter från badhusets biljettpriser som betalas av besökarna och delvis genom subvention som bekostas av skattekollektivet. Eftersom driften av badhusen delvis betalas av skattekollektivet är badhusmiljön i de kommunala badhusen en offentlig plats. I egenskap av sådan bör den inte stänga ute någon grupp. Genom att erbjuda simundervisning för kvinnor under ordinarie öppettider då endast kvinnor skulle vara välkomna stängs halva befolkningen ute från badhuset dessa tider. I samhället finns vissa grupper och individer som av olika anledningar anser att de inte kan ta del av badhuset som offentlig plats. Anledningarna kan variera från person till person och från grupp till grupp. Badhusmiljön som offentlig plats har utformats under lång tid i Sverige och är utformad så att den ska passa så många som möjligt. Till en viss gräns kan kommunen försöka gå specialbehov till mötes och bedöma från fall till fall vad som är rimligt, men om alla intressegrupper skulle få sin vilja igenom skulle den offentliga miljön försvinna, eftersom det inte är möjligt att kombinera alla önskemål. Kommunens roll är i första hand att värna om rättigheten att kunna ta del av det offentliga rummet utifrån juridiska aspekter, att utifrån diskrimineringslagen och annan relevant lagstiftning

9 Sida 4 tillse allas rättigheter att ta del av det offentliga rummet. Utöver denna grundläggande rättighet har inte kommunen möjlighet att ta hänsyn till upplevda begränsningar att använda möjligheten att ta del av det offentliga rummet Grupper med svåra socioekonomiska förhållanden Det finns många grupper i samhället som har svag ekonomi och inte har tillgång till allt i samhället, som till exempel långtidsarbetslösa, fattigpensionärer, folk med stora skulder och ensamstående föräldrar. Förvaltningen menar att kommunens uppgift är att se till att skattemedel används på ett effektivt sätt som främjar så många som möjligt. Det finns dock en gräns för hur mycket kommunen kan göra för enskilda grupper eller individer. Förvaltningen anser att kommunen inte bör arbeta på de nivåer som handlar om individen eller gruppen, utan ta hänsyn till kollektivet och hur det gynnas bäst. Badhusens priser Badhuset är en offentlig plats med subventionerade priser. En vanlig badbiljett till en arbetande vuxen är subventionerad till viss del och priserna för studenter, pensionärer och ungdomar är ännu mer subventionerade. Det är skattekollektivet som står för denna subvention. Badhusets priser är satta genom en avvägning mellan vad individen kan betala och vad skattekollektivet bör subventionera. Biljettpriserna ska göra det möjligt för så många som möjligt att komma till badhuset, samtidigt som skattekollektivet inte ska subventionera en orimligt stor del av driften av badhuset. Om skattekollektivet skulle stå för en väldigt stor del av kostnaden finns risken att kommunen inte har råd att driva kommunala badhus. Medborgarförslaget önskar att simundervisningen för kvinnor bör vara till mycket låg eller ingen avgift och det bedömer förvaltningen inte är rimligt, utifrån resonemanget i detta stycke. Den värdegrund som råder i Sverige har olika grupper kämpat för under lång tid. Denna värdegrund värnar om jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Värdegrunden menar att alla människor har lika stort värde och att alla människor ska vara välkomna på offentliga platser, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning eller ålder. Programmet om interkulturell integration menar också att vi i Avesta kommun ska verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. Förvaltningen anser att kommunen bör verka för lösningar som är i linje med denna värdegrund. Samlad bedömning Förvaltningen anser att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Däremot finns möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Förslag till beslut: - Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avslås.

10

11

12

13

14 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Bengt Albertsson Yttrande angående Ulf Bergs (M) motion om rondellen vid By skola Ulf Bergs förslag: - Avesta kommun undersöker möjligheten att rondellen vid By skola får ett annat användningsområde som både gynnar trafiksäkerheten och möjliggör placering av exempelvis en adventsgran på vintern och en majstång på sommaren. Utifrån att planetringen av både buskar och träd i rondellen vid By skola har vuxit upp till en storlek som gör att växtligheten skymmer sikten och så utgör vegetationen en viss trafikfara. Att förändra utformningen med att bl.a. ta bort all högväxande vegetation, samt ge möjlighet till andra användningsområden som inte skymmer sikten skulle öka trafiksäkerheten. Det viktigaste är att förändringarna ger en högre trafiksäkerhet, men det skulle också ge möjligheter till varierande utsmyckningar i rondellen och öka den estetiska upplevelsen. Förslag - Motionen tillstyrks enligt yttrande från resultatenhetschef Grundskola.

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 BILDNING/ Utbildning och arbetsmarknad Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Ulf Peterson Resultatenhetschef Utbildning och arbetsmarknad Svar på remittering från kommunstyrelsen om punkt 4 i Jonas Thomassons (M) och Maarit Hesslings motion om förbättrad integration i Avesta kommun: En bättre samverkan ska upprättas med det lokala näringslivet. Tillsammans med arbetsförmedlingen och eventuella kompetensförstärkande åtgärder förbättras matchningen. Svar: Delegationen för unga och nyanlända, DUA, har regeringens uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan och utvecklandet av nya samverkansformer i syfte att effektivisera unga och nyanländas etablering i samhället. Arbetsförmedlingen och Avesta kommun har sedan oktober 2015 en lokal överenskommelse om samverkan rörande unga. Överenskommelsen beskriver hur det gemensamma arbetet rörande unga år som varken arbetar eller studerar ska organiseras och bedrivas. Ny målgrupp i DUA är nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Avesta kommun arbetar med att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot arbetslösheten inom målgruppen nyanlända, får större genomslag på lokal nivå. Syfte är att skapa en lokal överenskommelse avseende samverkan nyanländas, gärna företrädesvis ungas, etablering på arbetsmarknaden. Dua har presenterat en modell för fördjupad samverkan om nyanlända. Den som vill utveckla en lokal modell med stöd från Dua skriver en överenskommelse där modellen finns som bilaga. I den lokala modellen arbetar Arbetsförmedlingen och Avesta kommun med att kartlägga och analysera målgruppen nyanländas sammansättning och behov. Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov har genomförts av Arbetsförmedlingen och kartläggningen av lokala kompetensförsörjningen har genomförts gemensamt av Arbetsförmedlingen och Avesta kommunen. Analysen har baserats på kartläggningarnas data och diskuterats på olika mötesplattformar mellan Arbetsförmedlingen och kommunen samt även regionalt med andra närliggande kommuner med gemensamma utmaningar som t.ex. Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. Definition av gruppen nyanlända är inom 36 månader från första uppehållstillståndet. Utifrån kartläggning och analysen har ett antal olika lokala jobbspår identifierats och förslag på 3 st. kommer till en början att arbetas fram. De 3 lokala jobbspåren är inom vård och omsorg, barnomsorg och basindustri. I den lokala överenskommelsen kommer de 3 lokala jobbspåren att beskrivas och innehålla en beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras. Arbetsprocessen kring individerna kommer att vara indelade i olika moduler och ska följa det upplägg som redan finns idag där Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringssamtal och etableringsplan och för beslut vid de gemensamma ställningstaganden som finns när utbildning i svenska för invandrare påbörjats. Beroende på vilka erfarenheter och utbildningar individerna har kommer det etableras individuella handlingsplaner och bedömningar görs huruvida det är aktuellt att delta i ett lokalt jobbspår eller inte. Individen kan vara direkt matchningsbar gentemot arbetsmarknaden och då är inte jobbspår aktuellt. Det kan vara andra kompetenshöjande insatser som behövs innan man deltar i ett lokalt jobbspår. En arbetsmarknadspolitisk förberedande

42 Sida 2 insats, som är en del i en långsiktig och målmedveten anställningskedja, är extratjänster inom kommunens olika verksamheter. Insatsen kan motivera och inspirera individer mot att studera för att bli anställningsbara i framtiden. Under anställningen kan då ett lokalt jobbspår utformas individuellt utifrån behov och förutsättningar. Arbetsförmedlingen och Avesta kommun arbetar även med att utveckla, bredda och stärka de arbetsförberedande verksamheter som redan i dag erbjuds. I Arbetsmarknadsenhetens olika verksamheter kan fler nyanlända få delta i en kommuninsats från Arbetsförmedlingen och samtal förs om att växla upp verksamheter för att klara av att möta de behov målgruppen har samt för att kunna arbeta med fler individer. Här är en samlokaliserad samverkan mycket viktig och att man då ser över vilka personella resurser som finns gemensamt och hur man eventuellt kan omfördela dem. Under 2018 kommer arbetat med att skapa fler lokala jobbspår att arbetas fram och att fortsätta analysera hur det framtida utvecklingsbehovet kommer att se ut. Hur ska de arbetsförberedande insatserna utvecklas inför att en person ska kunna delta i ett lokalt jobbspår om man är kortutbildad? Hur ska den nyanlända högskoleutbildade etableringstid kortas och effektiviseras för att snabbare komma ut på arbetsmarknaden? Här är det viktigt att öka kontakten med näringslivet och det ska ske i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Avesta kommun. Arbetsförmedlingen har en viktig roll här och kan bidra med att utöka nätverket med hjälp av företagsrådgivarna. Då finns goda förutsättningar för att skapa fler lokala jobbspår utifrån näringslivets behov av framtida kompetensförsörjning för en bra och hållbar tillväxt. Förslag - Med ovanstående yttrande anses motionen besvarad.

43 .

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57 BILDNING/Utbildning och arbetsmarknad Datum Brevnr/Diarienr Bildningsstyrelsen Handläggare: Ulf Peterson Resultatenhetschef Utbildning och arbetsmarknad Beslut om timplaner för de nationella programmen på gymnasiet I skollagen redovisas vilka kurser och som kan erbjudas eleverna på de nationella programmen på gymnasieskolan. Där finns också ett mått på hur stor omfattning varje kurs ska ha samt hur stor omfattning programmen ska ha. Ett nationellt program ska innehålla poäng heltidsstudier och i stort sett de flesta kurser, men inte alla, värderas till 100 poäng. Utifrån denna ramregel, som styrs av skollagen, har varje elev sedan rätt till ett antal timmar i undervisning för att nå sina mål. Antalet timmar finns också beslutade om i skollagen. En elev på ett yrkesprogram har rätt till 2430 undervisningstimmar och om eleven studerar på ett högskoleförberedande program har de rätt till 2180 undervisningstimmar. Enligt lagen är dessa mått ett minimum, golvet, för hur mycket undervisningstid en elev har rätt till. Varje huvudman kan själva bestämma om man vill ge mer timmar till undervisning och då är eleven skyldig att närvara på dem. Dessa timmar ska, för varje program, fördelas på ett antal kurser, ämnesområde och på gymnasiearbetet. Denna fördelning ska göras utifrån en kunskap och erfarenhet om var behovet av undervisning är störst, för att eleverna ska nå sina mål. Den stipulerade undervisningstiden för varje kurs ska kompletteras med ytterligare tid för stöd och extrastöd till de elever som har svårt att nå sina mål. Beslutet om hur många timmar som ska erbjudas för en kurs är ett myndighetsbeslut och pga. betydelsen av hur mycket timmar en elev erbjuds riktar man sig till huvudmannen som ansvarig för att fatta beslutet. Nedan finns utdrag ur två av de styrdokument som talar om vad som gäller i denna fråga: Skollagen Kap 16. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 18 Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Gymnasieförordningen 4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning Programmens omfattning Undervisningstid

58 Sida 2 22 Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras. Förslag till beslut: - Att bildningstyrelsen fastställer Karlfeldtgymnasiets timplaner enligt bilaga - bildningstyrelsen ger varje rektor på gymnasiet delegation på att genomföra förändringar i och fatta beslut om timplaner för varje nationellt program utifrån stödinsatser och fördelning av lärartid inom kursen