Tisdagen den 27 februari 2018 kl. 9.00, i

Transkript

1 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Tisdagen den 27 februari 2018 kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg Återkallelse av serveringstillstånd Skärgårdskrogen i Fiskebäckskil AB, Norra Hamnen 5, Lysekil egen begäran 2 Ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker till allmänheten Norra Hamnen 5 Lysekil tjänstemän 1 Klaus Schmidt 2 Klaus Schmidt Sammanställning över budgeterade placeringar 4 Bostadssocialt samarbetsavtal mellan Lysekils Bostäder AB och socialförvaltningen 3 Julia Lundwall 4 Julia Lundwall/Eva Andersson LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg Rapport beslut om särskilt boende 5 Marianne Sandsten 6 Ej verkställda beslut kvartal 4/ Fikapaus Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/2 Ekonomi Ekonomiskt utfall per januari 2018 muntlig redovisning Eva Andersson/ Eva Bergqvist/Sofia Öhrblad/ samtliga avdelningschefer 8 Socialnämndens årsberättelse Eva Andersson / samtliga avdelningschefer Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion 10 Berättelse för kvalitet och patientsäkerhet Malin Petzäll 10 Malin Petzäll 11 Krisledningsplan Eva Andersson 12 Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande Redovisas på smtr Övrigt Information angående ungdomsgängsläget 14 Val av ledamot i socialnämndens arbetsutskott Säkerhetssamordnare Polis Folkhälsosamordnare Avd. chef IFO 15 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut Sluten del 17 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Redovisas på smtr Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3

4

5

6 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Julia Lundwall, Redovisning av budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten Sammanfattning För att bättre kunna följa budget för placeringar gällande barn och unga samt vuxna, har en redovisning av placeringarna tagits fram. Förslag till beslut Socialnämnden har tagit del av redovisningen. Ärendet Placeringar av barn och unga samt av vuxna med missbruksproblematik kan ha stor påverkan på avdelningens ekonomiska resultat. Dessutom kan stora förändringar av kostnaderna ske, på kort tid. Budgeten för placeringar överskreds 2017, både på barn- och ungdomsenheten och vuxenenheten. Nu har förvaltningen tagit fram en redovisning för att ge nämndens politiker en möjlighet att lättare kunna följa de förändringar som sker under året. I filen framgår vilka placeringar som var kända vid 2018 års början, för vilka det finns budget, samt vilka förändringar som skett under året. Den bilagda filen skall uppdateras så fort någon förändring sker, och förändringens påverkan på budgeten skall framgå. Eva Andersson Förvaltningschef Julia Lundwall Avdelningschef individ- och familjeomsorg Bilaga/bilagor 1. Placeringar Barn- och ungdomsenheten 2. Placeringar Vuxenenheten Beslutet skickas till Avdelningschef Ifo Enhetschef barn- och ungdomsenheten Enhetschef vuxenenheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott /6 23 Sammanställning - budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten Dnr SON Avdelningschef individ- och familjeomsorg redovisar sammanställning avseende kostnader för budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten. Barn- och ungdomsenhet o Kontrakterade familjehem enligt LVU och SoL o Institutionsplaceringar LVU o Institutionsplaceringar SoL o Korttidsvård Vuxenenhet o Familjehem o Institutionsplaceringar missbruk SoL och LVM o Övrig vuxen Redovisningarna visar på avsatt budget och hittills uppbokade placeringskostnader. Beslutsunderlag Förvaltningens skriftliga redovisning kompletterat med muntlig redovisning på sammanträdet. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet tar del av redovisningen. Beslutet skickas till SON för kännedom Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, Bostadssocialt samarbetsavtal mellan Socialförvaltningen och Lysekils Bostäder AB Sammanfattning Lysekils Bostäder AB och socialförvaltningen har tagit fram ett förslag till samarbetsavtal gällande de sociala bostadskontrakten. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna föreslaget samarbetsavtal och teckna avtal med Lysekils Bostäder AB. Ärendet Socialtjänsten ansvarar enligt socialtjänstlagen för att människor som bor eller vistas i kommunen skall få stöd och hjälp i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. När det gäller personer som inte kan erhålla bostad själva på grund av specifika skäl har kommunen ett ansvar för att ge bistånd till detta. Rent praktiskt sker detta genom att socialförvaltningen har kontrakt med fastighetsägaren och sedan hyr ut bostaden i andra hand till den enskilde. Samarbetsavtalet syftar till att Lysekils Bostäder AB ska kunna bidra till anskaffning av bostäder till de personer som bedömts ha behov av stöd på grund av olika orsaker och som av Socialförvaltningen bedöms klara eget boende. Avtalet omfattar de personer som av socialförvaltning anses vara aktuella och prioriterade utifrån specifika omständigheter och situationer där kommunens ansvar för att vara behjälplig vid anskaffning av bostad är ett faktum samt utifrån de målgrupper som överenskommit ligger till grund för detta avtal. Detta prövas nogsamt av socialförvaltningens socialsekreterare/biståndshandläggare. Socialförvaltningen har möjlighet att överlåta andrahandskontraktet till den enskilde tidigast efter 12 månader och under förutsättning att man är överens med Lysekils Bostäder om detta. Avtalet innehåller också regler avseende samarbete med socialtjänsten och ev. uppsägning av andrahandskontrakt om misskötsamhet föreligger. Avtalet omfattar ett år fr.o.m och förlängs ett år i taget om uppsägning ej skett tre månader före kontraktstidens utgång. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

9 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Eva Andersson Förvaltningschef Bilaga/bilagor Bostadssocialt samarbetsavtal mellan socialförvaltningen och Lysekils Bostäder AB. Beslutet skickas till Lysekils Bostäder AB Avdelningschef individ- och familjeomsorg Förvaltningschef socialförvaltningen Enhetschef Vuxenenheten IFO

10 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott /6 24 Bostadssocialt samarbetsavtal mellan socialförvaltningen och Lysekils Bostäder AB Dnr SON Ett förslag till bostadssocialt samarbetsavtal mellan socialförvaltningen och LysekilsBostäder AB har tagits fram. Avtalet omfattar de personer som av socialförvaltningen anses vara aktuella och prioriterade utifrån specifika omständigheter och situationer där kommunens ansvar för att vara behjälplig vid anskaffning av bostad är ett faktum samt utifrån de målgrupper som överenskommet ligger till grund för avtalet. Beslutsunderlag Förslag till samarbetsavtal. Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att socialnämnden beslutar att teckna bostadssocialt samarbetsavtal mellan socialförvaltningen och LysekilsBostäder AB, enligt det förslag som redovisas. Beslutet skickas till SON Justerare: Utdragsbestyrkande:

11 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 0 Skärgårdshemmet 0 Stångenäshemmet 0 Skaftöhemmet 1 Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Område Antal beslut om plats, säbo Lysekil/centrum 1 demenssjukdom Lysekil/centrum väst Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Lysekil/Syd Skaftö Brastad Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Lyse

12 Datum: Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

13 *** TYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1/2 Socialförvaltningen Göran Emanuelsson, Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal , anmälan Sammanfattning Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Rapport skall även gå till kommunfullmäktige samt kommunens revision. Anmälan skall göras då verkställigheten inte har påbörjats inom 3 månader från beslut. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen. Rapporten överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Ärendet Rapport för kvartal 4 har upprättats av socialkontoret och lämnats till IVO. Rapporteringen till IVO sker på individnivå. Förvaltningens synpunkter eller utredning Av rapporten framgår Ej verkställda beslut under kvartal 4-2oL7-5 ärenden, (z kvinnor, 3 män). varav: 3 tidigare anmälda ärende verkställdes under kvartalet, (r kvinna, z män) r tidigare anmälda ärenden avslutades utan verkställighet, (r kvinna, o män) I Marianne Sandsten Avdelningschef Göran Emanuelsson Handläggare Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z registrator@lysekil.se I sekil.se

14 *** LYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (2) Vår beteckning (Databas) <<Diarienn nr <<GrPnr> Bilaga/bilagor Bilaga till Socialnämndens rapport över ej verkställda beslut för kvartal 4-2clr7 Beslutet skickas till Kommunens revisorer Kommunfullmäktige

15 Ej verkställda beslut - bilaga - Redovisning av kvartal_ Tidigare anmälda beslut som har verkställts under kvartal Lag Beslut Status Beslutsdatum Verkställd SoL Kontaktperson SoL Återanmälan LSS Kontaktperson LSS Nyanmälan SoL Dagverksamhet social Nyanmälan Tidigare anmälda beslut som har avslutats utan verkställighet under Lag Beslut Status Beslutsdatum Datum för avslutning Uppehåll/ LSS Kontaktperson LSS Beslutsperiod upphört Ej verkställda beslut under kvartal Lag Beslut Status Beslutsdatum SOL Särskilt boende Återanmälan SoL Särskilt boende Nyanmälan SoL Bostad med särskild service Nyanmälan LSS Gruppbostad Nyanmälan SoL Särskilt boende Nyanmälan Uppehåll i beslut under kvartal Lag Beslut Status Beslutsdatum Verkställd Summa män: 5 Summa kvinnor: 4 Total: :27 Sida 1

16

17 Ärende 7 Ekonomiskt utfall per januari 2018 muntlig redovisning

18 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, Årsrapport 2017 Sammanfattning Årsredovisning 2017 avseende socialnämnden redovisas. Förslag till beslut Nämnden tar del av redovisat material. Ärendet Förvaltningen lämnar redovisning av 2017 års verksamhet och ekonomiska resultat i bilagd rapport. Rapporten innehåller verksamhetsbeskrivning, måluppfyllelse, ekonomisk analys samt beskrivning av verksamhetens utmaningar inför de kommande fem åren. Eva Andersson Förvaltningschef Bilaga/bilagor Årsrapport 2017 Nyckeltal till nämnd IFO 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunchefen Ekonomichef Avdelningschefer Förvaltningschef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

19 Årsrapport 2017 Socialnämnd

20 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Verksamhet... 4 Väsentliga händelser under perioden... 5 Verksamhetens grunduppdrag... 6 Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer... 6 Målgrupp... 6 Verksamhet... 7 Medarbetare... 8 Ekonomi... 9 Utvecklingsmål och indikatorer... 9 Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer... 9 Kompetensutveckling och personalförsörjning... 9 Förebyggande och tidiga insatser Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål Uppdrag Ekonomi Resultaträkning nämnd Nettokostnad Budgetavvikelse per verksamhet Uppföljning av åtgärder för budget i balans Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Ekonomisk analys Framtid Bilagor Bilaga 1: IFO 2017 Bilaga 2: Nyckeltal till Nämnd Socialnämnd, Årsrapport (17)

21 Sammanfattning Socialnämnden ansvarar för att Lysekils kommuns invånare får stöd, vård och omsorg. Nämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. Kommunen har ett yttersta ansvar som omfattar kommuninnevånarna och andra som vistas i kommunen. Socialnämnden har för 2017 antagit två utvecklingsområden: Kompetensutveckling och personalförsörjning samt förebyggande och tidiga insatser. Dessutom har socialnämnden gett ett uppdrag till alla verksamheter att arbeta för en sänkt sjukfrånvaro. Från fullmäktige har nämnden uppdrag att ta fram en plan för ständiga förbättringar. Personalförsörjning är ett strategiskt viktigt utvecklingsmål och där det kommer att krävas flera insatser för att kunna rekrytera personal med rätt kompetens i den utsträckning som avdelningen har behov av. Under året har det varit byte på flera olika chefsbefattningar vilket resulterar i att arbetet saktas av under introduktionstiden. Under året har kompetensutveckling/utbildning startats vad gäller dokumentation och brandskydd. Handledning har pågått i delar av verksamheterna och annan verksamhetsanknuten utbildning har genomförts. Sjukfrånvaron har sjunkit från 9.6 till 8,65 procentenheter under 2017 vilket är resultat av ett intensifierat arbete ute i alla arbetsgrupper. Arbetet i nämndens verksamhet är under ständig utveckling. Arbetet med klienter och brukare sker i enlighet med gällande uppdrag och lagstiftning. Myndighetsutövningen håller god kvalitet och utredningstiderna hålls med visst undantag för avdelningen barn och unga där stor personalomsättning och ökad ärendeinströmning påverkat resultatet negativt. En genomlysning är gjord vilket har resulterat i en handlingsplan med ett antal förbättringsåtgärder inom områden för barn och unga. Efter genomlysningen har processer och rutiner tagits fram för arbetet inom barn och unga. En ökning av antalet orosanmälningar, fortsatt sjukfrånvaro och stor personalomsättning har medfört att verksamheten varit beroende av konsulter för att upprätthålla rättssäkerheten i uppdraget. Det finns 16 placeringar enligt LVU vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Placeringar enligt SoL uppgår till 13 vilket är en minskning med 1 mellan åren. Totalt är 29 barn och ungdomar placerade utanför det egna hemmet. Antalet ensamkommande barn minskar successivt. I januari fanns 80 barn och unga i kommunen. Vid årets slut fanns det 31 stycken. De statliga bidragen har successivt sänkts under första halvåret och är nu mer än halverade. Under året har tre HVB-boenden avvecklats. Nu finns endast Fjällagårdens HVB och Kilens stödboende kvar i kommunal drift. En sammanslagning av handläggare EKB och handläggare för barn och unga har gjorts i syfte att öka effektivitet, samordning, kompetens och arbetsledning. Hemtjänstens verksamhet ses över vad gäller personalresurs och schema i syfte att komma i ekonomisk balans. Även de särskilda boendena arbetar med att sänka sina kostnader. Behovet av korttidsplatser har i genomsnitt varit i balans med tillgången under året. Kommunen har inga betalningsdagar till sjukhuset. LSS verksamheten har fått nya uppdrag där personerna har särskilda behov vilka endast kunnat verkställas genom externa placeringar. Ett av de kommunala LSS-boendena har haft ett fåtal brukare och då vi haft lediga platser i andra enheter har boendet avvecklats. Det kommunala ansvaret för personlig assistans har ökat under året på grund av försäkringskassans striktare bedömningar. Förvaltningen intensifierar nu arbetet med utveckling av ledning och styrning i alla led i syfte att säkerställa alla medarbetares ansvar utifrån deras roller och uppdrag så att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och ger kvalitetsmässigt bra resultat. En resursfördelningsmodell införs i hemtjänsten utifrån beviljad tid för insatsen. Socialnämnd, Årsrapport (17)

22 Nämndens ekonomiska utfall är -22,4 mkr vid årets slut. Verksamhet Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för att Lysekils kommuns invånare får stöd, vård och omsorg. Nämnden har ett särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande samhällsinsatser. Verksamheten är relativt detaljreglerad med avseende på kommunens skyldigheter och den enskildes rättigheter. Ansvaret för socialtjänst I socialtjänstlagen regleras det kommunala ansvaret. Här anges att kommunen ansvarar för att tillhandahålla sociala tjänster för de som bor i kommunen och för andra som vistas där. Detta yttersta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Insatser för barn och deras familjer. Nämnden svarar för förebyggande insatser men också för utredningar och beslut om barn far illa eller på annat sätt behöver insatser. Det finns insatser i form av familjebehandling, aktiviteter på familjens hus och fältassistenter. Nämnden svarar också för familjerättsliga frågor t.ex. i samband med vårdnad och umgänge. Nämnden arbetar också med serveringstillstånd för restauranger och tillsyn i samband med ölförsäljning. Ensamkommande och nyanlända. Socialnämnden ansvarar för mottagande av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända personer. IFO har även ansvaret för mottagande av flyktingar efter etablering. Insatser för missbrukare. Nämnden arbetar med rådgivning, stöd och behandlingsinsatser. Övriga insatser för vuxna. Nämnden bistår de som behöver hjälp med sin försörjning och samverkar med andra i social och arbetslivsinriktad rehabilitering. Nämnden har genom samarbete med Uddevalla kommun en socialjour. Insatser för äldre och funktionshindrade Socialnämnden verkar för att äldre personer och att människor som p.g.a. ålder eller andra skäl har särskilda behov, får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Insatserna består av dagverksamhet, äldreboende, gruppboende, hemtjänst, trygghetslarm, korttidsvård, nattpatrull och färdtjänst m.m. Nämnden bistår även anhörigvårdare. Ansvaret för hälso- och sjukvård Socialnämnden ansvarar för hälso- och sjukvård i särskilda boenden. Ansvaret omfattar även de personer som bor i ordinärt boende och som har ett funktionshinder som gör att det medför stora olägenheter att ta sig till en vårdcentral. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar de insatser som sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast ansvarar för. Arbetet utförs dock till stor del på delegation av övrig vård- och omsorgspersonal. Läkarinsatser svarar regionen för. Socialnämnden ansvarar för tidig rehabilitering i hemmet och har team för trygg hemgång. Ansvaret för stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS och socialpsykiatri. Socialnämnden ansvarar för service och omvårdnad till personer med begåvningshandikapp, autism, autismliknande tillstånd och s.k. vuxenhjärnskadade samt andra med varaktiga och Socialnämnd, Årsrapport (17)

23 betydande funktionshinder som orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Insatserna består bl.a. av boende i gruppbostad, personlig assistans, ledsagarservice och korttidsvistelse. Nämnden ansvarar också för insatser inom socialpsykiatrin i form av boendestöd eller stödboende. Väsentliga händelser under perioden Under 2017 har ett utvecklingsarbete (IBIC) genomförts vad gäller bedömning, planering av individuella insatser och dokumentation för socialtjänstens brukare. Arbetet fortsätter under Utveckling av samarbete mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har utvecklats under året. Samarbetet med skolan pågår med gott resultat i såväl IFOavdelningen som LSS-avdelningen. Förvaltningen har haft en relativt stor personalomsättning, främst märks det på chefssidan och bland socialsekreterare. För att klara verksamheten för socialsekreterare har lösningen varit att anlita konsulter under stor del av året. Sjukfrånvaron minskade under första halvåret men har under andra halvåret vänt uppåt igen. Socialförvaltningen har under 2017 fått ändrade förutsättningar när det gäller ensamkommande barn. Antalet barn som bor i kommunen har minskat kraftigt och de statliga intäkterna har mer än halverats i förhållande till Intäkterna som minskat är 19 mnkr för EKB. Verksamheternas kostnader vad gäller EKB har minskats motsvarande 8 mkr beroende på att avvecklingen sker i etapper och kan göras när det går att slå samman verksamheter eller flytta om ungdomar mellan boenden. Arbetsrättsliga regler påverkar också processen tiden för förändring. Behovet av insatser för barn och unga ligger på något högre nivå än En positiv förändring har dock skett vad gäller tillgången till egna familjehem i kommunen vilket på sikt förväntas ge en lägre kostnad. Antalet orosanmälningar gällande barn och unga är högt och ökade från 390 år 2016 till 562 stycken år Ett intensivt utvecklingsarbete har genomförts i barn- och ungdomsverksamheten som medfört en förbättrad struktur och kvalitetssäkring av arbetet. Vid tillsynsbesök från IVO har förbättringen blivit uppmärksammad. Under hösten lades handläggningen för ensamkommande barn och övrig barn- och unga-verksamhet samman i en enhet. Inom LSS-verksamheten har verksamhetspedagoger införts för att säkerställa kvalitet för brukarna och utveckla metoder och kunskap i arbetslagen. Ett boende har lagts ner under andra halvåret. Kostnaderna för insatserna i form av personlig assistans har ökat till följd av fler ärenden och försäkringskassans striktare bedömningar. Vård och omsorgsavdelningen har genomgått förändringar vad gäller sammanslagning av hemtjänstgrupper. Ett prestationsbaserat ersättningssystem har under sista kvartalet 2017 arbetats fram för socialtjänsten. Avtal har skrivits om inköp av nytt planeringssystem till hemtjänsten. De särskilda boendena har under hösten arbetat med uppdrag att sänka sina kostnader. Under december månad syns en minskning i personalkostnader i verksamheterna. Kommunen har inga betalningsdagar i förhållande till länssjukvården under Socialnämnd, Årsrapport (17)

24 Verksamhetens grunduppdrag En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är av särskild betydelse för en verksamhets kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. Förhållningssätt och bemötande kan exempelvis vara en sådan faktor. De kritiska kvalitetsfaktorerna är uppdelade i fyra perspektiv: Målgruppsperspektiv Verksamhetsperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiskt perspektiv De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om vi är på rätt väg eller inte. Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer Målgrupp Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend LSS och socialpsykiatri: Delaktighet och inflytande i insatsen Bistånd: Rättssäkerhet Vård och omsorg: Brukarna har inflytande över och är delaktiga i sitt dagliga liv. Vård och omsorg: Brukarnas upplevelse av trygghet och ett gott bemötande. Biståndsavdelningen: Förebyggande och tidiga insatser IFO: Professionellt och gott bemötande Analys och slutsats Andel genomförandeplaner som uppfyller kvalitetskraven 33 % Antal tillfällen för kollegial handledning 52 Antal tillfällen för ärendegranskning 2 Andel brukare som upplever att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål Andel brukare som upplever att de kan påverka vid vilka tider de får hjälp av personalen Andel brukare som känner sig trygga med att bo på ett särskilt boende Andel brukare som känner sig trygga med att bo kvar hemma med stöd av hemtjänsten Antal nya registrerade användare på e- tjänsten En bra plats Andel deltagare i anhöriggrupp som upplevt träffarna med anhöriggruppen som meningsfulla Vuxenenheten: Andel som upplever ett professionellt och gott bemötande 87 % 51 % 90 % 86 % % IFO: Inom Vuxenenheten är upplevelsen av professionellt och gott bemötande högt. En undersökning är även gjord på barn- och ungdomsenheten men där var svarsfrekvensen för liten för att få ett tillförlitligt resultat. LSS/Socialpsykiatri: Under hösten 2017 har en brukarundersökning genomförts på boenden inom socialpsykiatrin och LSS. Brukarundersökningen ställde frågor runt självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel. På frågor som rör delaktighet och inflytande för den enskilde finns det behov att utveckla arbetet inom området självbestämmande där ca 40% upplever att man endast ibland eller inte alls får vara med och bestämma om det som är viktigt. Biståndsavdelningen: Avdelningen har arbetat med rättssäkerhet via extern handledare samt intern kollegial handledning. Intern handledning sker regelbundet en gång i veckan. 91 % Socialnämnd, Årsrapport (17)

25 Ärendegranskning sker två gånger om året. En ny granskningsnyckel (mall) har tagits fram under året och följer socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 100% av deltagarna i anhöriggrupperna upplever träffarna som meningsfulla. Deltagarna upplever att denna form av anhörigstöd är av stor vikt för ett bättre välmående. Antalet registrerade användare på "En bra plats" har ökat med 40% (12 personer) under Ökningen avser framför allt av yngre personer i yrkesverksam ålder. Vård och Omsorg: Resultaten från Öppna jämförelsers brukarenkät 2017 visar att hela 94 procent av hemtjänsttagarna i Lysekil sammantaget är nöjda med hemtjänsten, vilket är 5 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Enligt Öppna jämförelser upplever brukarna också trygghet och ett gott bemötande i hög grad, vilket är mycket positivt. Inflytande och delaktighet är områden avdelningen behöver arbeta vidare med. Verksamhet Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Individ och familjeomsorg: God och stabil samverkan, både internt och externt LSS- och socialpsykiatri: Tydlig samverkan internt och externt Bistånd: Korta handläggningstider Individ och familjeomsorg: Vi arbetar professionellt och rättssäkert Analys och slutsats IFO: Vuxenenheten: Antal ärenden där Samordnad individuell plan (SIP) upprättats Antal teamträffar som genomförts 29 Antal SIP:ar som genomförts 15 Antal dagar från ansökan till beslut, äldreomsorg Antal dagar från ansökan till beslut LSS och Socialpsykiatriev Barn och unga: Andel utredningar som har avslutats inom 120 dagar. Samordnade Individuella Planer är en möjlighet för större delaktighet från individens sida. Det förenklar för individen då färre möten behövs, flera parter hör samma sak och missförstånd undviks. SIP:ar uppskattas som metod både av vuxenenhetens medarbetare och av klienter och förbättrar samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter. Samordnade Individuella Planer används allt mer frekvent men ökningen bromsas dels av att vissa samverkansparter inte prioriterar att medverka samt av att omsättningen på personal varit relativt stor. Andelen utredningar som avslutats inom 120 dagar har ökat från 66% 2016 till 80% En avsevärd förbättring, men målet är att alla utredningar (eller med få undantag, som tydligt kan motiveras) skall avslutas inom föreskriven tid, 120 dagar. Det har varit hög personalomsättning med svårigheter att rekrytera socialsekreterare, och det har varit flera längre sjukskrivningar inom enheten. Detta har inneburit att utredningstiderna i vissa fall har blivit långa. Det finns också svårigheter att mäta resultat för utredningstider då tillvägagångssättet för att avsluta utredningar inte är kvalitetssäkrat och utredare gör på olika sätt i verksamhetssystemet. Biståndsavdelningen: Handläggningstiderna på avdelningen är korta och inom rimlig tid. Inom vård och omsorg och då framförallt till äldre är det korta handläggningstider och snabba beslut. När handläggare skall utreda enligt LSS görs två utredning på varje person och beslut. En behovsutredning och en personkretsutredning. För det behövs ett underlag från läkare, psykolog eller dylikt som styrker funktionsnedsättningens art. I många ärenden finns inte % Socialnämnd, Årsrapport (17)

26 underlagen klara och handläggningstiderna blir därför längre i dessa ärenden. LSS och Socialpsykiatri: Teamträffar genomförs inom samtliga ansvarsområden där vi har ett HSL ansvar. Under året har en utveckling skett vilket innebär att träffar hålls mer frekvent. Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när det är flera verksamheter som ger insatser runt en enskild. Antalet SIP har under 2017 uppgått till 15 stycken. Eftersom planen ska garantera en god kvalitet så är det viktigt att detta instrument utvecklas. Medarbetare Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Attraktiv arbetsgivare Hållbart medarbetarengagemang (HME). 73 God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 8,6 % IFO: Kompetenta medarbetare LSS: kompetenta medarbetare Biståndsavdelningen: Kompetenta medarbetare IFO: Andel medarbetare med kompetens för uppdraget LSS och Socialpsykiatri: Andel medarbetare med relevant grundutbildning Biståndsavdelningen: Andel medarbetare med relevant kompetens 75 % 87 % 100 % Analys och slutsats Allmänt: Sjukfrånvaron har minskat under första halvåret men har under andra halvåret stigit något igen. Dock är det fortfarande en minskning i förhållande till Det pågår ett arbete för att sänka sjukfrånvaron i förvaltningen. Under andra halvåret har förvaltningen påbörjat ett antal förändringsprocesser vilket kan ha påverkan på att sjukfrånvaron ökat. LSS/socialpsykiatri: Målet är att alla medarbetare ska ha minst en gymnasieutbildning utifrån de kompetenskraven vi ställt för verksamheten. Valideringsutbildning är påbörjad under hösten för 4 personal och efter de är klara kommer det successivt slussas in ny personal för validering. IFO: Kompetens hos medarbetare på vuxenenheten och barn- och ungdomsenheten har bedömts utifrån följande: socialsekreterare - socionom/socialpedagog eller annan högskoleutbildning med relevant inriktning, (för BoU kompletterad med socialrätt). För behandlare och övriga medarbetare, utan myndighetsutövning, har kraven satts något lägre. Där har relevant högskoleutbildning och rätt erfarenhet räckt för att medarbetaren skall bedömas ha rätt kompetens. Kompetensen hos medarbetarna på vuxenenheten är hög och bred. Det finns dock bitvis svårigheter att få kompetenta sökanden till utlysta tjänster. BoU: En stor del av medarbetarna har tillräcklig formell kompetens. Barn- och ungdomsenheten har många socionomer bland socialsekreterarna, trots det svåra rekryteringsläget. Internt har medarbetarna i verksamheterna har under året erhållit olika former av kompetensutveckling för att möta upp behoven inom sitt verksamhetsområde. Utbildningar som genomförts under året är Nya Kälvesten, samarbetssamtal, socialrätt, barnsamtalarn, Socialnämnd, Årsrapport (17)

27 familjeterapi steg 2, icdp steg 2, spädbarnsmassage, nätverksutbildning steg 2, ABC föräldrautbildning, anknytning och omsorgssvikt, trauma medveten omsorg, socialt arbete med ensamkommande barn, BBIC. I slutet av året påbörjades det en observationsutbildning där flera av verksamheterna deltar och utbildningen sträcker sig över början av året Ekonomi Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Budget i balans Budgetavvikelse 3 % Individ och familjeomsorg: Budget i balans Budgetavvikelse -23 % LSS- och socialpsykiatri: Budget i balans Budgetavvikelse -9 % Bistånd: Budget i balans Budgetavvikelse 5 % Vård och omsorg: Budget i balans Budgetavvikelse -3 % Analys och slutsats Analys av utfallet per avdelning framgår under avsnittet 7.6: ekonomisk analys. Utvecklingsmål och indikatorer Ett utvecklingsmål är ett prioriterat område som verksamheten väljer att fokusera på under en längre tid. Ambitionen med ett utvecklingsmål är att bibehålla, säkerställa och förbättra kvaliteten i verksamheten. Utvecklingsmålen är av utvecklingskaraktär vilket innebär att verksamheten arbetat för kort tid för att kunna redovisa prestationer och effekter i denna uppföljningsrapport. I denna uppföljning redovisas de åtgärder som planerats för att uppnå utvecklingsmålet och status för de olika åtgärderna. Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer Kompetensutveckling och personalförsörjning Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend Socialförvaltningen ska vara en attraktiv och kompetent arbetsgivare där medarbetare växer och utvecklas och kvalité präglar tjänster. Personalens svar i arbetsmiljöenkät när det gäller uppdragets innebörd och kompetensutveckling. Biståndsavdelningen: Andel medarbetare med relevant kompetens IFO: Andel medarbetare med kompetens för uppdraget LSS och Socialpsykiatri: Andel medarbetare med relevant grundutbildning 4,16% 100 % 75 % 87 % Socialnämnd, Årsrapport (17)

28 Vid 2017 års medarbetarenkät fanns två påståenden avseende uppdragets innebörd och kompetens. Varje medarbetare fick skatta överensstämmelsen på en skala 1-5. Jag utvecklas i mitt arbete Socialförv Kommunen 4,25 Jag vet vad som förväntas av mej i arb Socialförv.4,28 Kommunen 4,28 Jag har tillräcklig kompetens för arb Socialförv. 4,36 Kommunen 4,34 Resultatet blir 4,16 i snitt och är ett bra resultat. LSS/Socialpsykiatri: Målet är att alla medarbetare ska ha minst en gymnasieutbildning utifrån de kompetenskraven vi ställt för verksamheten. Valideringsutbildning är påbörjad under hösten för 4 personal och efter de är klara så kommer det successivt slussas in ny personal för validering. IFO: Kompetens hos medarbetare på vuxenenheten och barn- och ungdomsenheten har bedömts utifrån följande: socialsekreterare - socionom/socialpedagog eller annan högskoleutbildning med relevant inriktning, (för BoU kompletterad med socialrätt). För behandlare och övriga medarbetare, utan myndighetsutövning, har kraven satts något lägre. Där har relevant högskoleutbildning och rätt erfarenhet räckt för att medarbetaren skall bedömas ha rätt kompetens. Kompetensen hos medarbetarna på vuxenenheten är hög och bred. Det finns dock bitvis svårigheter att få kompetenta sökanden till utlysta tjänster. BoU: En stor del av medarbetarna har tillräcklig formell kompetens. Barn- och ungdomsenheten har många socionomer bland socialsekreterarna, trots det svåra rekryteringsläget. Internt har medarbetarna i verksamheterna har under året erhållit olika former av kompetensutveckling för att möta upp behoven inom sitt verksamhetsområde. Förebyggande och tidiga insatser Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend Socialnämndens verksamheter ska stödja och stärka medborgarnas egna förmågor att leva ett självständigt och gott liv. IFO: Antal ansökningar om insatser, missbruk och barn och unga Andel riskbedömningar för fall, trycksår och malnutrition som resulterat i handlingsplan Barn och unga: Andel ansökningar om insats Andel deltagare i anhöriggrupp som upplevt träffarna med anhöriggruppen som meningsfulla Antal nya registrerade användare på e-tjänsten En bra plats % 7 % 100 % 44 Barn och unga: Antal dygn i placering 996 Barn och unga: Antalet öppenvårdsinsatser som barn- och ungdomsenheten kan erbjuda 9 IFO: Måttet avseende andelen ansökningar om insats på barn- och ungdomsenheten (7%) är högre än värdet för 2016 (som var 5%) men lägre än målvärdet 8%, som sattes i samband med handlingsplanen för enheten. Socialnämnd, Årsrapport (17)

29 Antal vårddygn per månad var under 2017, 996 stycken vilket överstiger målvärdet 780 dygn, som sattes i handlingsplanen för BoU. Motsvarande siffra var 917 för föregående år. Öppenvårdsverksamheten är inriktad på barn, ungdomar och deras föräldrar. Behandlingsarbetet sker enskilt, med föräldrar eller familjen beroende på individens behov och förutsättningarna i övrigt. Öppenvården är utförare av ungdomstjänst och särskilt kvalificerade kontaktpersoner samt medling vid ungdomsbrott. Öppenvårdsteamet har under senare delen av året bytt lokaler. De har flyttat till två i hopslagna lägenheter på Almgatan. Lokalerna har renoverats och möblerats för att möta behovet som finns. Det finns nu möjligheter till samtal, nätverksmöten och att använda lokalerna till utredningslägenhet. Dessutom finns möjligheter till att ha umgänge mellan barn och föräldrar i de fall det inte kan ske i hemmet. Det har varit 58 st. barn i öppenvårdsinsatser under 2017 vilket är en ökning med 33 barn jämfört med Under 2017 har det inkommit 562 anmälningar och 43 ansökningar gällande barn/ungdomar som far illa/behöver stöd, detta ska jämföras med 2016 då det inkom 351 anmälningar och 39 ansökningar. Andel ansökningar som avser barn under 7 år har ej kunnat mätas under Detta är ett viktigt mått för att följa förebyggandearbetet och kommer att följas under Det går dock att utläsa att den största delen inkomna anmälningar och ansökningar gäller ungdomar och inte målgruppen 0-12 år. Antal dygn i placering fortsätter ligga högt. Flertalet åtgärder är tillsatta för att på sikt minska antalet. Förebyggandeenheten: Fältarbetet i verksamheten utgår ifrån målgruppen ungdomar år. Arbetet som bedrivs är generellt, förebyggande och uppsökande. Arbetet sker ute bland ungdomar på skolor, fritidsgårdar och i kommunens olika delar där ungdomar befinner sig. De arbetar med att förebygga riskbeteenden och istället erbjuda positiva alternativ genom gruppverksamheter och andra aktiviteter där goda relationer kan upprättas. Under året har fältarbetet bestått av flera aktiviteter. I samverkan med skola möter fältassistenterna alla elever i årskurs 7 kring ett identitets- och trygghetsarbete. Under sommaren 2017 var det flera sommarlovsaktiviteter som var välbesökta. De har också haft grupper med ungdomar där de haft matlagning, löpning och läxläsning. Fältassistenterna har varit med vissa kvällar och trygghetsvandrat och vid större engagemang i kommunen har de varit med för att fånga upp ungdomar i ett förebyggande syfte. Familjeförskolan har en kurator och en förskolelärare som arbetar med gravida, föräldrar och barn 0-6 år som besöker familjens hus. Arbetet bedrivs generellt och förebyggande. Det finns b. la. öppen förskola, Baby Café och spädbarnsmassage inom verksamheten. De ger råd och stöd i föräldraskapet. En sidoeffekt av att familjens hus är lokaliserad i ett bostadsområde med många nyanlända, är att många vuxna som besöker verksamheten även söker hjälp med att läsa dokument och att ringa till andra myndigheter. Ett arbete pågår just nu med att se över möjligheterna till att öppna en familjecentral i Lysekils kommun där flera aktörer samverkar och familjeförskolan är en del av den. En projektledare finns och studiebesök görs. Biståndsavdelningen: Avdelningen arbetar med förebyggande insatser i form av anhörigstöd. Anhörigsamordnare träffar anhöriggrupper regelbundet och planerar att starta ytterligare en grupp för anhöriga till personer med missbruksproblematik. Det är av stor vikt att anhörigas situation belyses och att det finns forum för stöd och gemenskap för denna grupp. Anhörigsamordnare ger stöd till enskilda via samtal och ger stöd i samtalsgrupper. Anhörigstöd via Webbverktyget "en bra plats" har fått ett ökat intresse och då framförallt av yngre personer i yrkesverksam ålder. Enkätundersökning av anhörigverksamhet är genomförd under hösten 2017 och visar på hög Socialnämnd, Årsrapport (17)

30 nöjdhet och stor meningsfullhet. Anhörigträffarna upplevs som en ventil och andningshål. Biståndshandläggare har under året fortsatt implementering av utredningsmetodiken IBICindividens behov i centrum. Genom IBIC ska den enskild i ökad utsträckning ges möjlighet till ökad inflytande över planeringen, genomförandet och uppföljningen av de vård- och omsorgsinsatser hen får. Under 2018 planeras alla utredningar att genomföras i IBIC LSS: Inom avdelningen jobbar man med förbyggande insatser både vad det gäller att utveckla anhörigstödet men också arbeta förebyggande i vardagen utifrån det stöd varje enskild brukare behöver. Inom barn- och ungdomsverksamheterna så har ett tätt samarbete med särskolan utvecklats under året. Arbetet handlar om att hitta helhetslösningar på hemmaplan för de barn/ungdomar som har komplexa behov och kan ha svårt med att byta miljöer. Anhörigsamordnare inbjuden till arbetsplatsträffar. Arbete med att utveckla ombudsfunktionerna kommer att göras under vår Vård och omsorg: Trygg Hemgång är ett team som arbetar med möjligheten till en trygg hemgång när det är ett förändrat behov efter sjukhusvistelse. Teamets uppgift är att under en begränsad period utifrån det individuella behovet skapa en trygg och ordnad tillvaro samt utreda vilka behov som finns för att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Avlastning i hemmet, dagverksamhet och växelvård på korttidsenhet är insatser som ska syfta till att man så länge som möjligt ska kunna leva ett självständigt och gott liv. Generellt ska omvårdnadsarbetet präglas av ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt för att stärka och upprätthålla den enskildes förmågor. Även tvärprofessionella träffar utifrån Senior Alert och genomförandeplanen för den enskilde hålls på enheterna i detta syfte. Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål Sammanfattningsvis arbetar alla avdelningar med förebyggande arbete i olika delar enligt ovan gjorda redovisning. Insatserna pågår i form av såväl strukturinriktade, allmänt inriktade och individuellt inriktade insatser. Arbetet behöver utvecklas med att ta fram indikatorer för arbetet men rent praktiskt pågår många insatser som börjar ge resultat. För utvecklingsområdet kompetensutveckling och personalförsörjning har arbetet inte kommit så långt beroende på att det saknats samarbetspartners för utveckling av personalförsörjningsplan. Kompetensutvecklingsplaner har tagits fram på flera avdelningar. På grund av avdelningschefsbyte saknas det på vård och omsorgsavdelningen. Dock framgår det av 2017 års medarbetarenkäts resultat att medarbetarna i hög grad har kunskap om sitt uppdrag och att de upplever att de har tillräcklig kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Uppdrag Uppdrag Status Kommentar Varje nämnd och styrelse ska upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalité Vi har tre områden som ingår i förbättringsplanen enligt nedan: 1.Genomgång av resultatet av öppna jämförelser och beslut om 2 förbättringsområden per år och avdelning. 2.Genomgång av resultatet av KPB och upprättande av handlingsplan och förbättringsåtgärder per år och avdelning. 3.Systematiskt arbete med avvikelsesystemen i förvaltningen och löpande åtgärder för att förbättra Socialnämnd, Årsrapport (17)

31 Uppdrag Status Kommentar verksamheten utifrån dessa per avdelning och enhet. Målsättningen är att göra rätt från början i största möjliga grad och ta del av våra kunders erfarenheter av vår verksamhet Varje chef ska utarbeta en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron samt arbeta förebyggande för att höja frisknärvaron inom sin verksamhet. Varje avdelningschef skall ta fram en kompetensutvecklingsplan för sin avdelning Uppdrag har lämnats till avdelningscheferna i enlighet med uppdragsbeskrivning. Under årets första fyra månader ligger sjukfrånvaron i socialförvaltningen på 8.72% sjukfrånvaro varav 39,88% utgör den långa sjukfrånvaron överstigande 60 dagar. Vid årets slut hamnade sjukfrånvaron på 8,65% för hela förvaltningen varav 42,43% utgör den långa sjukfrånvaron överstigande 60 dagar. Sjukfrånvaron sjönk första halvåret till 7,95% för att sedan stiga igen under andra halvåret Uppdrag är lämnad till avdelningscheferna att upprätta kompetensutvecklingsplan för sin avdelning. Planerna samordnas sedan till en förvaltningsövergripande plan för kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsplan är upprättad på LSS/socialpsykiatriavdelningen. Implementering av IBIC på biståndsavdelningen fortgår enligt plan. Ekonomi Resultaträkning nämnd Belopp i tkr Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Verksamhetens nettokostnader Budget nettokostnader Budgetavvikelse Andel av kommunens nettokostnader (%) 44,9 44,2 46,2 Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet Verksamhet/enhet belopp i tkr Stab, nämnd och ledning Avdelning Bistånd Individ-och familjeomsorgsavdelningen Avdelning LSS/Socialpsykiatri Avdelning Vård och omsorg Summa Socialnämnd, Årsrapport (17)

32 Under har förvaltningen genomfört verksamhetsförändringar. Färdtjänst och bostadsanpassning har flyttats från socialförvaltningen. Administrationen har 2017 fördelats ut från Stab, nämnd och ledning till avdelningsnivå. Biståndsavdelningen ingick i Stab, nämnd och ledning under men redovisas nu separat. En jämförelse mellan åren kan därför inte göras. Budgetavvikelse per verksamhet Belopp i tkr Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Stab, nämnd och ledning Avdelning Bistånd Individ-och familjeomsorgsavdelningen Avdelning LSS/socialpsykiatri Avdelning Vård och omsorg Summa Under har förvaltningen genomfört verksamhetsförändringar. Färdtjänst och bostadsanpassning har flyttats från socialförvaltningen. Administrationen har 2017 fördelats ut från Stab, nämnd och ledning till avdelningsnivå. Biståndsavdelningen ingick i Stab, nämnd och ledning under men redovisas nu separat. En jämförelse mellan åren kan därför inte göras. Uppföljning av åtgärder för budget i balans Sparåtgärd belopp i tkr Beslut Effekt Not Sparåtgärd Effekt i tkr Not Minskning av hemtjänstpersonal Anpassning dygnskostnad säbo med 100:-/ dygn och plats Avveckling av Badhusberget gruppbostad Minskning av timanställning, noggrann prövning av behov vid frånvaro Minskning av tjänst i receptionen 25% Minskning av sjukfrånvaro 1% Momsåtersökning extra Summa För att åstadkomma budget i balans har förvaltningen tagit fram en åtgärdsplan som framgår av ovanstående. Socialnämnden tog beslut om handlingsplanen i juni Anställningsstopp infördes från 1 september. Inom hemtjänstgrupperna pågår en schemaöversyn för att minska personalkostnader. Arbetet med att tillsätta tjänster och minska timanställningar pågår samtidigt för att undvika mer- och övertid för ordinarie personal. Dock har ingen ekonomisk effekt uppnåtts till följd av åtgärden att minska hemtjänstpersonal. Inom de särskilda boendena pågår arbete med att anpassa kostnader inom given ram. Detta innebär en sänkning av personalbemanning på samtliga boende. Under december 2017 börjar effekt synas då personalkostnaderna minskat och låg i nivå med budget. Avveckling av ett LSS-boende har gjorts under hösten Det fåtal brukare som bodde där har fått nya lägenheter inom kommunens övriga LSS-boenden. En liten besparing gjordes i år motsvarande 459 tkr men beräknas ge en kostnadsminskning motsvarande 3,5 mnkr för Aktivt arbete har prioriterats i alla personalgrupper för att få igång ett ekonomiskt medvetande, framförallt när det handlar om personalkostnader. Fastställande av minibemanningsmått görs i enheterna och man ersätter endast de timmar som efter noggrann prövning bedöms behövas i verksamheten. Alla verksamheterna inom Socialförvaltningen arbetar med åtgärder för att minska sjukfrånvaron på sina enheter. Sjukfrånvaron har minskat under året med 0,95 procentenheter. Socialnämnd, Årsrapport (17)

33 Förvaltningen har avvecklat alla boenden för ensamkommande utom Fjällagårdens HVB och Kilens stödboende. En anpassning av personaltätheten på kvarvarande boenden EKB pågår. Handläggarna för EKB har minskats och lagts samman med handläggarna för avdelningen för barn och unga i syfte att möjliggöra samordning och bättre effektivitet. Inför 2018 är bedömningen att kommunen klarar sitt åtagande genom att ha HVB och Stödboende på Kilen. På IFO, inom enheten för Barn och Unga, har det gjorts ett genomlysningsarbete med hjälp av konsult i syfte att kartlägga och lägga en struktur för framtida arbete i enheten. Rapport har presenterats för socialnämnden i juni Resultatet har visat på att en satsning på enheten för barn och unga behövs för att komma ikapp med ärenden, få möjligheter att handlägga inom fastställda tidsgränser, följa upp och ompröva ärenden mer frekvent och aktivt. Tre extra tjänster har lagts in i ram för 2018 i syfte åstadkomma en rättssäker verksamhet. Förvaltningen har under året utrett möjligheten till att utöka "kärntruppen", som är en central bemanningsenhet, för att minska övertid/mertid i verksamheterna. Målsättningen är att utöka verksamheten under Alla verksamheter arbetar med att ta fram handlingsplaner utifrån det nya resultatet "Kostnad per brukare" i syfte att hitta möjligheter till effektiviseringar. Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar Belopp i tkr Nettoinvesteringar Anläggningstillgångar bokfört värde Kommentar Under året har det varit investeringar i sängar och möbler på de särskilda boendena. Även nya kontorsmöbler till socialkontoret. Ekonomisk analys Förvaltningsledningen visar ett överskott på 3,6 mnkr på grund av ökade intäkter till följd av momsåtersökning bakåt i tiden. Biståndsavdelningen visar ett överskott motsvarande 0,3 mnkr på grund av att vakanser ej ersatts. Avdelningen för Individ- och familjeomsorgen, visar ett underskott på -13,1 mnkr. Intäktssidan visar +11,0 mnkr som till största delen kommer från Migrationsverket. Personalkostnaderna visar +3,2 mnkr, vilket beror på vakanta tjänster samt avveckling av EKB-boenden. Dock uppstår högre kostnader på tillfälligt inhyrd personal/konsulter på grund av rekryteringssvårigheter vad gäller socialsekreterare och chefer. Kostnad för konsulter och handledning är - 6,9 mnkr. Köp av verksamhet har ett resultat på -18,9 mnkr på grund av fler placeringar jämfört med budget. Placeringarna fördelar sig på Vuxna -1,9 mnkr, barn och unga -10,8 mnkr och EKB - 6,2 mnkr. I budgeten för 2018 har vi budgeterat upp placeringar på Barn och Ungdom utifrån de placeringar som finns f.n. Förebyggandeenheten går med underskott motsvarande -0,3 mnkr. Ekonomiskt bistånd: -1,0 mnkr varav flyktingmottagandet är -0,8 mnkr. I resultatet för Individ och familjeomsorgen finns avslag på ersättningar från Migrationsverket (som är överklagat och ligger i Förvaltningsrätten) på 2,0 mnkr som avser en placering från 2015, 0,6 mnkr avseende en familjehemsplacering 2016 samt avslag på ett Socialnämnd, Årsrapport (17)

34 stödboende på 0,5 mnkr. I resultatet finns också osäkra fordringar för placering för EKB som avser 2017 motsvarande 1,0 mnkr. Avdelningen för LSS/socialpsykiatri visar ett underskott motsvarande - 7,2 mnkr. Personalkostnaderna visar -1,4 mnkr på grund av större individuella omvårdnadsbehov än beräknat vid start av verksamhet på nya boendet på Kvarngatan samt en ökad hyreskostnad på 0,4 mnkr. Kostnaden är korrigerad i 2018 års budget. Köp av verksamhet visar -4,7 mnkr på grund av nya placeringar under 2017 samt för ett ärende som var planerat att ta hem vilket ej gått att genomföra. I övrigt finns det kostnader för nytillkomna ärenden inom personlig assistans som inte ersätts av Försäkringskassan motsvarande -0,7 mnkr. Avdelningen Vård och omsorg visar ett underskott på -6,0 mnkr. Intäktssidan visar +3,0 beror på högre intäkter än beräknat för sommargäster, stimulansmedel och lönebidrag. Personalkostnaderna är -7,0 mnkr vilket beror på extrabemanning på natten och extrapersonal utanför budget. Avvikelsen fördelar sig på -3,5 mnkr i särskilt boende varav - 2,2 mnkr avser nattbemanningen och på -4,3 mnkr i hemtjänsten. Köp av verksamhet ger en negativ avvikelse avseende två barnärende i hemtjänsten -0,9 mnkr. Nytt avtal gällande färdtjänst medför ett underskott för omsorgsresor motsvarande -0,3 mnkr. Totalt är resultatet för hela förvaltningen -22,4 mnkr. Framtid IFO: Personalförsörjningen är en utmaning, nu och i framtiden. Särskilt myndighetsutövande socialsekreterare är svårrekryterade, medan behandlande och förebyggande tjänster är lättare att rekrytera. Nya tillvägagångssätt för att locka socionomer och socialpedagoger att söka sig till oss, behöver utarbetas. Några nya sätt har prövats, såsom deltagande i socionommingel och annons på kollegieblock till studenter. Andra sätt är att ta emot praktikanter, studentmedarbetare eller dylikt. Eventuellt skulle ett samarbete med Högskolan Väst vara en möjlighet. En plan för detta behöver tas fram under 2018 och de nya tillvägagångssätt som prövas behöver utvärderas, för att se vilka man skall behålla under de kommande åren. Anpassning till efterfrågan av EKB-platser. Antalet platser som behövs för ensamkommande sjunker fort och anpassningar skulle behöva göras i snabbare takt än vad som egentligen är möjligt. Samtidigt har verksamheten för två år sedan varit i rakt motsatt läge då rekordsnabb expansion krävdes. Det är viktigt att tillvarata de kunskaper som finns i verksamheten, både kring hur man bäst expanderar och hur man smidigast minskar verksamheten. En sammanställning av dessa erfarenheter kommer att göras under Vi behöver gå mot ökad digitalisering och förenkling av återkommande processer. Socialtjänstens insatser bör kunna sökas digitalt, med Bank-ID på samma sätt som man söker till exempel föräldrapenning. En digitaliserad ansökan och delvis automatiserade handläggningsprocesser kan frigöra tid att ägna åt socialt arbete, samt ge en bättre arbetsmiljö i form av en jämnare arbetsbelastning över månaden. Detta arbete kan förhoppningsvis göras tillsammans med andra kommuner i vårt närområde och åtminstone påbörjas under Det är av stor vikt att medarbetarna involveras i dessa planer, att eventuella farhågor och risker analyseras samt att det finns en plan för hur besparade tidsresurser skall användas. Socialnämnd, Årsrapport (17)

35 Stöd och hjälp på hemmaplan behöver kunna erbjudas för många av de problem som barn, familjer och vuxna söker hjälp för. En varaktig förändring påbörjas helst i hemmiljön, i de fall där det är möjligt. Såväl barn- och ungdomsenheten som vuxenenheten drar över budget när det gäller placeringar. Ett mer effektivt öppenvårdsarbete, och ett utbud av insatser som passar fler, skulle kunna ge lägre kostnader och mer varaktiga förändringar. Under 2018 har socialtjänsten fått ett delat ansvar för en ny målgrupp: personer med spelmissbruk. Ansvaret, som tidigare var sjukvårdens, är nu delat mellan region och kommun. Samverkan krävs för att klara det delade ansvaret, och spelmissbruk behöver inkluderas i de samverkansavtal som finns för personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. LSS/socialpsykiatri: De främsta utmaningarna framåt består i personalförsörjningen samt att ha en så resurseffektiv verksamhet som möjligt. Flexibilitet i befintliga boenden, möjlighet till hemmaplanslösningar och samarbete med närliggande kommuner blir mycket viktiga framåt. Införandet av verksamhetspedagoger fortsätter under kommande år samt utveckling av arbetsmetoder. Under 2018 kommer funktionen personligt ombud att införas i Lysekil i en samverkande organisation med kommunerna inom Fyrbodal vilket ger personer med psykisk ohälsa möjligheter till förbättrat stöd. När det gäller personlig assistans utreds huvudmannaskapet för detta på statlig nivå. Utredningen skall vara klar hösten 2018 och den förväntas klargöra ansvar för bedömning, utförande och ekonomi för den personliga assistansen. Arbetet med utveckling av brukarmedverkan fortsätter under de kommande åren. Vård och omsorg: Den allra största utmaningen för vård och omsorg är personalrekryteringen och framtida personalförsörjning, detta gäller flertalet av de yrkesgrupper som återfinns inom vård och omsorg, undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer. Med en allt åldrande befolkning och därmed fler i behov av vård och omsorg så behöver Lysekils kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens resurser är ändliga och det finns också en stor i utmaning i hur verksamheten planerar och använder sina resurser på bästa sätt och vilka prioriteringar som man därmed behöver göra. Arbete med att erbjuda alla anställda heltider kommer att vara resurskrävande, inte bara ekonomiskt utan också när det gäller att använda medarbetarnas kompetens på ett bra sätt och utveckla personalens flexibilitet. Byggstart av nytt vård- och omsorgsboende i Fiskebäck är planerat vilket innebär en utökning med sju platser i kommunen. Utöver detta behöver ytterligare ett boende med cirka 30 platser till skapas under de närmaste fem åren för att möta kommande behov. Teknikanvändning inom äldreomsorgen är ett område som behöver utvecklas för att kunna ge stöd och skapa trygghet för den enskilde på nya sätt som ökar autonomi och självständighet. På så sätt kan resurserna prioriteras till de insatser som kräver personell närvaro. Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gör att kommunen ytterligare behöver samverka både internt och externt för att uppfylla dessa krav. I samband med detta kommer också kraven att öka vad gäller snabba omställningar vad gäller personalbemanning och insatser för att klara omvårdnaden i hemmet. Socialnämnd, Årsrapport (17)

36 Vård- och omsorg Budget /mån jan feb mar apr maj jun juli aug september 5212 Särskilda boenden: Antal belagda platser Lysekilshemmet - somatik 25 24,10 25,00 24,61 24,80 23,74 23,67 24,32 24,26 24,73 Antal belagda platser Lysekilshemmet - demens 46 42,61 42,79 42,13 43,67 43,26 42,67 41,58 41,84 43,13 Antal belagda platser Stångenäshemmet - somatik 28 27,87 28,00 27,74 27,20 27,35 27,10 28,00 28,00 28,00 Antal belagda platser Stångenäshemmet - demens 9 9,00 9,00 9,00 9,00 9,00 8,80 9,00 9,00 9,00 Antal belagda platser Stångenäsh - parboendeplatser somatik (2 lgh m 4 platser) 4 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 Antal belagda platser Stångenäsh - parboendeplatser demens (1 lgh m 2 platser) 2 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 2,00 Antal belagda platser Skaftöhemmet - somatik 11 8,16 9,11 9,10 10,00 10,13 10,00 10,00 9,55 8,80 Antal belagda platser Skaftöhemmet - demens ,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Antal belagda platser Skärgårdshemmet - somatik 30 29,06 29, ,83 29,45 30,00 30,00 30,00 30,00 Antal belagda platser Skärgårdshemmet - demens 18 18,00 18,00 17,71 17,00 17,00 15,97 15,19 14,77 15,00 Summa genomsnitt belagda platser - somatik 92,19 94,32 94,45 94,83 93,68 93,77 95,32 94,81 94,53 Summa genomsnitt belagda platser - demens 71,61 71,79 70,84 71,67 71,26 69,43 67,77 67,61 69,13 Summa genomsnitt belagda platser ,81 166,11 165,29 166,50 164,94 163,20 163,10 162,42 163,67 Antal personer med beslut om särskilt boende ,00 172,00 170,00 169, Väntetid från beslut till inflytt 34,37 19,75 41,00 62,00 34,00 63,42 41,00 0,00 17, Hemtjänst Antal personer med verkställda beslut av hemtjänst Antal "beviljade" timmar Utfall i tkr Trygg hemgång Antal inskrivningar i trygg hemgång under månaden (nya) Antal utskrivna ur Trygg hemgång under månaden varav antal till korttidsboende Utfall i tkr Hemsjukvård HSL Antal vårdtagare som haft hemsjukvård under månaden Korttidsplats inkl. växelvårdsplats Beläggningsgrad Kompassen 10 11,42 10,46 12,42 9,50 7,42 7,00 7,65 7,10 8,27 Antal personer på växelvårdsplatser 14,00 12,00 12,00 11,00 9,00 9,00 8,00 9 Antal personer på trygghetsplatser 1,00 1,00 2,00 1,00 1,00 2,00 1, Antal personer på korttidsplats demens 1,00 1,00 0,00 0,00 0,00 Antal personer på korttidsplats palliativ 4,00 3,00 1,00 0,00 0,00 2 Antal personer på korttidsplats i väntan på säbo 3,00 3,00 3,00 2,00 1,00 1 Antal personer på korttidsplats övriga 6,00 3,00 7,00 7,00 9, Lysekilshemmet (demens) 2 0,45 0,86 1,00 1,27 0,87 1,40 1,03 1,74 1,03 Gullvivan 1 0,68 0,25 0,35 0,53 0,55 0,57 0,81 1,00 0, Betalningsansvar Antal betaldagar Social Dagverksamheten- somatik (Brastad,Lysekil,Skaftö) Inskrivna Antal besök Paus Paus 15 13

37 okt nov dec Summa Genomsnitt 23,58 22,90 24,35 24,2 41,97 43,33 44,42 42,8 27,29 27,80 27,32 27,6 9,00 9,00 9,00 9,0 3,00 3,00 3,00 3,0 2,00 2,00 2,00 2,0 8,00 8,10 10,42 9,3 0,00 0,00 0,00 0,0 29,52 29,10 28,16 29,5 16,42 16,83 16,45 16,5 91,39 90,90 93,26 93,6 69,39 71,17 71,87 70,3 160,77 162,07 165,13 163, ,9 7,16 6,88 19,00 28, , , ,3 0,0 0, , , ,6 98,1 0,0 0, ,2 0,0 0,0 9,87 7,93 8,84 9, , ,9 0, , , ,3 0,71 1,27 0,61 1,0 1,03 1,03 0,84 0,

38 Verksamhetsstatistik 2017 IFO Budget /mån Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Snitt -17 Snitt -16 Snitt -15 Snitt -14 vsh-kod Vuxen Aktualiseringar anmälningar ,5 12 ansökningar , begäran om yttrande , totalt , Utredningar (ej ekonomi) inledda under månaden , avslutade under månaden , Insatser vuxen med missbruk Totalt antal insatser: ,6 59,4 10 Totalt antal personer med insats ,25 37,3 43, Antal personer i öppenvård , ,1 38, Antal personer med insats avseende boende ,5 7, SoL HVB Antal personer , ,6 2,6 12 Antal dygn/månad SoL Familjehem Antal personer ,75 0,6 1,0 12 Antal dygn/månad LVM - HVB Antal personer , ,7 0,8 12 Antal dygn/månad

39 56 Insatser för övriga vuxna Totalt antal insatser ,7 20,8 22,1 10 Totalt antal personer med insats ,3 20, Antal personer i öppenvård , ,9 2, Antal personer med insats avseende boende , ,1 19, Försörjningsstöd/Ekonomiskt bistånd Totalt utbetalt, tkr , ,1 12 Därav försörjningsstöd, tkr , ,5 12 Därav livsföring i övrigr, tkr , Antal hushåll ,75 169,6 244,4 12 Antal biståndsmottagare , ,5 150,6 12 Därav antal barn under 16 år som reg. enbart med födelseårtal , ,5 12 Varav till flyktinghushåll , ,8 12 Återbetalat ekonomiskt bistånd (tkr) ,5 105,2 12 Försörjningshinder arbetslös , sjuk med läkarintyg ,25 12 sjuk- eller aktivitetsersättning , Pension arbetshinder , föräldralediga ,25 12 Ensamkommande ungdomar ,25 12 Arbetande, deltid ,75 12 Arbetande, heltid utan försörjningshinder ,75 12 Arbetsförberedande insatser , #NAMN? Arbetspraktik , Övriga kommunala arbetsmarknadsinsatser ,25 12 Ej aktuellt med kommunala arbetsmarknadsinsatser , Förmedlingsmedel Antal personer med förmedlingsmedel ,9 62,4 12

40 Barn- och Ungdom Aktualiseringar anmälningar , ansökan , begäran om yttrande , kallelse till nätverksmöte totalt ,0 12 Utredningar inledda under månaden , avslutade under månaden , Insatser för barn och unga Totalt antal insatser ,3 79,9 76,4 10 Totalt antal barn med insats , Antal barn med extern öppenvård , ,8 16, Antal barn med intern öppenvård , ,8 9, SoL - HVB Totalt antal barn , ,3 8, SoL - Familjehem Totalt antal barn , ,8 1,5 12 Antal dygn/månad varav konsulentstödda , LVU Totalt antal barn , ,0 10,4 12 Antal dygn/månad LVU - HVB , ,9 3, LVU- Familjehem , ,9 4,6 12 varav konsulentstödda ,

41 obj Ensamkommande flyktingbarn Aktualiseringar anmälningar , ansökningar , begäran om yttrande , totalt ,25 4,3 12 Utredningar inledda under månaden , avslutade under månaden , Totalt antal barn/unga med insats ,4 19,3 12 Kilen - antal ungdomar HVB/utsluss: , ,3 17,0 12 Fjällagården - antal barn: , ,3 12 Almgården - antal barn: , Stöten - antal barn: , Totalt på våra HVB: , Totalt Antal dygn/månad Antal barn/unga i andra HVB , ,5 1,8 12 Antal dygn/månad 5 Antal barn/unga i familjehem , ,6 0,0 12 Antal dygn/månad varav konsulentstödda ,75 12 Antal barn med kontaktperson/kontaktfamilj , , Antal barn/unga i stödboende Antal dygn/månad

42 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Sammanfattning En partsgemensam grupp har tagit fram ett nytt förslag på samarbetsavtal som ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling gällande försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förslag till beslut Socialnämnden antar upprättat Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Ärendet Kommunerna i Västra Götaland har sedan år 2000 ett samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen kring inkontinenshjälpmedel och distributionen av dessa hjälpmedel. Nuvarande avtal löper ut En partsgemensam grupp har tagit fram ett nytt förslag på samarbetsavtal som ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling gällande försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Parterna föreslås teckna ett avtal för perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Västkoms styrelse har den 10 oktober beslutat att rekommendera kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att anta Samarbetsavtal för försörjning och nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Direktionen i Fyrbodals kommunalförbund beslutade den 30 november 2017 att rekommendera medlemskommunerna att anta samarbetsavtalet. Förvaltningens synpunkter En partsgemensam grupp har tagit fram förslaget till samarbetsavtal och liknande avtal finns sedan tidigare avseende andra hjälpmedel, vilket kommunen ser fungerat väl. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

43 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll Handläggare Bilaga/bilagor Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Beslutet skickas till

44 vid Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion mellan Kommun xxxx och Västra Götalandsregionen Gäller från och med 1 maj

45 1. Samarbetsparter I detta avtal samarbetar var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Vårdgivare är de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Utförare är Servicenämnden genom Område hjälpmedel och läkemedelsnära produkter inom Västra Götalandsregionen. 2. Bakgrund I Västra Götaland styrs ansvarsförhållandena av Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (Hälso- och sjukvårdsavtalet) och relaterade handböcker vid förskrivning av; Förbrukningsartiklar vid inkontinens, blås- och tarmdysfunktion Nutritionsprodukter Stomihjälpmedel Diabeteshjälpmedel Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och länets kommuner upphör Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter att träda ikraft Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Detta samarbetsavtal reglerar försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna samt vårdgivarnas och Regionservice samarbete kring denna verksamhet. 3. Syfte och mål Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av försörjning för nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 4. Samarbetsavtalets omfattning och avtalsperiod Detta samarbetsavtal med specifikationer reglerar Västra Götalands 49 kommuners och Västra Götalandsregionens gemensamma ansvar för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Parterna tecknar ett avtal för perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. 5. Avtalsinnehåll Förskrivning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. är en hälso- och sjukvårdsinsats som kontinuerligt påverkas av 1

46 förändrade förutsättningar. Förändrade förutsättningar kan ändra behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förändring av innehållet i specifikationerna kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN). Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Specifikation A Finansiering av försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 6. Vårdgivarens ansvar Vård och behandling med nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska följa gällande lagar och regelverk. 7. Gemensamt finansiellt ansvar Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 8. Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp två gånger om året. Nedanstående grupp ansvarar för uppföljning av ekonomin Verksamhetschef Skövdedepå/LMN Regionutvecklare - Kunskapsstöd för läkemedel och hjälpmedel Verksamhetsdeltagare Västra Götaland Verksamhetsdeltagare Kommun Controller Regionservice/Skövdedepå/LMN Controller Koncernstab hälso- och sjukvård Controller/ekonom kommun 1-2 st. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) ansvarar för uppföljning och utvärdering av samarbetsavtalet. 2

47 Samarbetsavtalet ska följas upp avseende patientsäkerhet och leveranssäkerhet samt ekonomi enligt vad som framgår nedan. Rapportering görs till respektive vårdgivare. Finansiering av samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Läkemedelsnära produkters (LMN) roll för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9. IT-stöd Vårdgivarna och Regionservice har ett IT-system som ger stöd vid beställning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 10. Uppsägning och övergång Om överenskommelse rörande fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp senast tolv månader innan avtalstiden löper ut förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör ska vårdgivarna och Regionservice samverka kring hantering av administration, teknisk dokumentation, lokaler och personal. Regionservice är skyldig att till vårdgivarna överlämna uppgifter som är av betydelse inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 11. Tvist I de fall tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal inte kan lösas inom ramen för samarbete och styrning (Specifikation D) i detta avtal, ska tvist avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 3

48 Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande 4

49 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland 5

50 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter Kunskapsorganisationen Läkemedelsnära Produkter finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av LMNs kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Kostnaden per produktområde kan komma att ändras utifrån ändrade krav på uppdraget enligt specifikation C. Över och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. För mer information se Specifikation C. 6

51 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 7

52 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av produkter ifrån Skövdedepån Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland ska regleras enligt kravspecifikation. Skövdedepåns kundtjänst och distribution finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av Skövdedepåns kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. Kostnadsspecifikation för de olika extra kostnader ex. akutleverans, anskaffning mm. 8

53 Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9

54 Specifikation B Innehåll 1. Beskrivning av produktområden Krav på hantering av produktsortiment Leveransregler Kundtjänst Fakturering Kvalité och uppföljning Roller och ansvar Utveckling

55 1. Beskrivning av produktområden Blås- och tarmdysfunktion Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Nutrition Produkter inom: Livsmedel för speciella medicinska ändamål som kosttillägg/näringsdrycker, komjölksproteinfri modersmjölksersättning, sondnäring, berikningsprodukter, produkter för metabola sjukdomstillstånd och specialprodukter med mera. Glutenfria och proteinreducerade torrvaror Sondmatningstillbehör nasogastrisk sond, gastrostomiknappar och kopplingsslangar, gaststomikatetrar, enterala sprutor, sondmatningsaggregat med mera. Patientantalet uppgår till ca individer 2. Krav på hantering av produktsortiment 2:1 Inköp av upphandlade produktsortiment VGR som distributör ska köpa produkter via Koncerninköps upphandlade leverantörer. Koncerninköp ansvarar för att förse distributören med aktuella handlingar. 2:2 Delegation kring frågor om produktleverantörens avtal Distributören äger rätt att ha till förfogande avtalshandlingar inklusive allmänna bestämmelser kopplade till produktleverantörerna under den tid som avtalet gäller. Distributören ska använda delegationen i syfte att kontinuerligt utveckla relationen med produktleverantörerna med målet att effektivisera och utvärdera logistikförutsättningar. 2:3 Anskaffning (dispensprodukter) av produkter utanför avtal ej upphandlade produkter Vid speciella behov som inte kan tillgodoses av det upphandlade sortimentet kan förskrivare beställa produkter utanför avtal. Enbart av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) godkända dispensprodukter kan förskrivas. Övriga produkter är ej möjligt att förskriva. Distributören ska debitera kunden enligt produktleverantörens prislista. Leveranstiden ska inte överstiga 10 arbetsdagar. Om leveranstiden överstiger 10 dagar ska återkoppling via mail till förskrivaren ske. Patienten kontaktas via telefon/mail. Distributören ska förse VGR/LMN med information om anskaffningar enligt överenskommen rutin. 11

56 2:4 Registervård av produktavtal i Sesam Läkemedelsnära Distributören ansvarar för att artikelregistret i Sesam LMN innehåller korrekta uppgifter. Uppdatering och registervård utförs i nuläget manuellt för beställningssystemet Sesam (LMN). Samtliga artikelförändringar skall godkännas av LMN/Koncerninköp enligt överenskommen process. Processen innebär bl.a. en säkrad kommunikation via fastställd struktur i Excel. 2:5 Lagerhållning och transport av produkter Produkterna ska lagerhållas och hanteras på ett sådant sätt att dess kvalité inte riskeras. Distributören ska förpacka samtliga produkter så att de klarar transport. Kartonger ska vara av god kvalité och i neutralt emballage. 2:6 Sterila produkter och produkter med begränsad hållbarhet För sterila produkter och med begränsad hållbarhet gäller att minst 2/3 av hållbarhetstiden ska återstå vid leverans till distributör. Hållbarhetstiden för leverans ut till patient ska inte understiga den tid förskrivning har för avsikt att räcka. 2:7 Ompackning av produkter I förekommande fall ska distributören packa om produkter från produktleverantör, för leverans ut till patient. Sterila produkter som ompackas ska följa gällande regelverk. Antalet produkter som ompackas kan komma att variera över tid. 2:8 Produktförändringar Samtliga produktförändringar under pågående avtalstid ska kanaliseras från produktleverantör till LMN/Koncerninköp, där beslut om produktförändring sker. Distributören ska i samråd med produktleverantör hantera produktförändringen. Beslut om tillägg av ny produkt i produktavtal beslutas av LMN/Koncerninköp som vidarebefordrar korrekt information till distributören. 2:9 Sortimentsbyte i samband med ny produktupphandling. Process för sortimentsbyte utarbetas som i en överenskommelse mellan LMN och distributör. Ambitionen är att minska kassationen. Distributör ska förses med korrekt information i form av fastställd struktur i Excelformat minst tre månader innan nytt avtal börjar gälla. Eventuella konverteringslistor/crosstabeller och annan information i samband med sortimentsbytet utförs av LMN produktkonsulent. 2:10 Returer av produkter Retur orsakad av felplock eller transportskada En leverans som innehåller fel artiklar mot beställningsunderlaget eller om en transportskada har skett, ska distributören ta emot en returorder samt komma överens med patient om ny leverans. Den som har kostnadsansvaret krediteras varuvärdet och distributören står för distributionskostnaden. 12

57 Retur orsakade av förskrivare eller patient Transportrelaterade returer ex. produkter som inte hämtats från utlämningsställe, felaktig portkod och adress debiteras den som har kostnadsansvaret en returkostnad. Förskrivaren/patient ska återkoppla gällande felaktig produkt inom två veckor från leveransdatum Den som har kostnadsansvaret debiteras en returkostnad enligt avtalad prislista. Retur ska inte ske: Om produkten är av ett så ringa värde att frakt och logistikkostnaderna överstiger varuvärdet. För produkter förskrivna utanför avtal. Produkter från dödsbon. 2:11 Reklamation av produkt Om levererad produkt visar sig vara behäftad med fel kontaktar patienten distributör för retur och ny leverans i enlighet med upprättad överenskommen process LMN/Distributör. Returer och reklamationer där ny leverans till patient är nödvändig skall hanteras med kortast möjliga leveranstid. Det kan innebära akuta leveranser för att inte äventyra patientsäkerheten. 3 Leveransregler. 3:1 Leverans till ordinärt boende Ska ske kl. 08:00 19:00 vardagar Samtliga beställningar ska levereras inom 4 arbetsdagar, beställningsdagen är dag 0. Beställningen ska levereras i sin helhet vid samma tillfälle. Delleveranser ska enbart ske vid restsituationer från produktleverantör. Leveransalternativ se 3:7. 3:2 Leverans till kommunala särskilda boenden Ska ske kl. 08:00-16:00 vardagar till en anvisad fast leveranspunkt. Transportören ska även kunna erbjuda inbärningstjänst till enskild avdelning/enhet om så önskas. 3:3 Akutleverans/Expressleverans Akut leverans kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter dagen efter att beställning skett och ska även innefatta patienter boende på orter med lantbrevbärarlinje. Beställningen ska vara distributören tillhanda före kl. 14:00 vardagar. En akut leverans kan begäras av förskrivare eller patient. Expressleverans kan bara nyttjas för nutritionsområdet. Kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter samma dag som beställningstillfället. Beställningen ska vara distributören tillhanda innan kl. 14:00 vardagar. Kan enbart begäras av förskrivare. 13

58 3:4 Utomlänsleveranser/ Patienter som vistas utomlands Patienter som är folkbokförda i Västra Götaland kan få leverans till annan ort utanför länet inom Sverige. Leverans till utlämningsställe utanför länet medför ingen extra transportkostnad. Önskas leverans till hemadress utanför länet tillkommer ytterligare avgift. Patienter som under en tid vistas utomlands kan endast få sina beställda produkter levererade inom Sveriges gränser. Det innebär att patienten själv ansvarar för att produkter transporteras till utlandet. 3:5 Kollimärkning och följesedlar Samtliga leveranser inklusive särskilt boende ska individmärkas. Leverans ska vara försedd med en följesedel per individ. Följesedeln ska innehålla information om levererade och eventuella restnoterade produkter, uttagsnummer samt hur många antal uttag som finns kvar på förskrivningen. 3:6 Leveransförseningar Om leveranstiden överskrider 5 dagar ska patienten kontaktas. 3:7 Leveransalternativ Följande leveransalternativ skall vara möjliga. Får ställas utanför (FSU), innebär att leveransen ska ske till ordinärt boende utan mottagarkontroll (kvittens). Produkterna ska ställas skyddat för väderleksförhållanden, och om möjligt på ett sådant sätt att eventuell risk för stöld elimineras. I flerfamiljshus ska produkterna ställas utanför patientens dörr. Leverans till utlämningsställe innebär leverans till något av transportörens avtalade utlämningsställe/servicepoint för paket, inom Sverige. Avisering sker via sms om mobilnummer angivits annars aviseras leveransen med brev. 4 Kundtjänst Distributören ska driva en kundtjänst och utföra service för patienter och vårdgivare i Västra Götaland. Kundtjänst ska utföra varierande arbetsuppgifter enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Distributören ansvarar för att kundservice har nödvändig kompetens. LMN ansvarar för information och utbildning enligt överenskommelse med distributören. LMN och distributör ansvarar för att utveckling av arbetet sker i takt med förändrade behov/förutsättningar. 4:1 Uppdragsbeskrivning Kundtjänst Ta emot beställningar via telefon/1177 på registrerade förskrivningar. Leveransavisering till patienter Leveransfrågor via e-post och telefon Registrering av manuella förskrivningar enligt gällande rutiner. Hänvisa av produktfrågor till respektive produktkonsulent inom LMN Informera förskrivare och patienter i samband med leveransförseningar Ta emot produktreklamationer enligt rutin. 14

59 4:2 Tillgänglighet Kundservice ska vara tillgänglig via telefon och mail vardagar procent av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. E-post skall besvaras inom 2 timmar. 5 Fakturering I Sesam LMN finns ett register över samtliga kunder/kostnadsansvariga. Samtliga kunder/ kostnadsansvarig ska faktureras en gång/månad enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. 5:1 Betalningsvillkor 30 dagar netto. 6 Kvalité och uppföljning 6:1 Kvalitetsuppföljning Ska ske månadsvis enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. Uppföljningen ska innehålla ett antal parametrar inklusive returleveranser. Statistiken redovisas totalt och separerat per produktområde. Patientsäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser Förhindra upprepning av negativa händelser Ledningsrådet LMN kvartalsvis Leveranskvalitet (Rätt produkt till rätt patient i rätt tid) Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion/rutin Ledningsrådet LMN kvartalsvis 15

60 Leveranssäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel läkemedelsnära produkter som levererats inom fastställd leveransram Säkerställa att patientens behov av läkemedelsnära produkter tillgodoses Ledningsrådet LMN kvartalsvis Tillgänglighet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 3 minuter ska vara 85 % Säkerställa god tillgänglighet Ledningsrådet LMN kvartalsvis 7 Roller och ansvar Distributören ansvarar för att lagar, regler och riktlinjer inom ramen för uppdraget följs. 8:1 Utveckling Distributören ska samverka med Ledningsrådet LMN och kan under avtalstiden komma överens med vårdgivarna om förändringar och utveckling i syfte att öka kvalitet för patienterna samt öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. 16

61 8:2 Samverkan Ska ske kontinuerligt och vid särskilda behov enligt överenskommelse för samverkan. Ledningsrådet LMN Läkemedelsnära Produkter Process Distribution Process Produkt Process IT Process Ekonomi 17

62 Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 18

63 Specifikation C Läkemedelsnära Produkters (LMN) roll och uppdrag LMNs uppdrag ska utföras enligt evidensbaserad praktik (EBP). LMN arbetar med kvalitet och kompetens kring läkemedelsnära produkter, som stöd för Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland. Uppdraget omfattar produkter, distribution och IT-stöd. LMN ska arbeta med: Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Enligt upphandlingsplan Uppföljning Kvartalsvis Rapportering var Ledningsrådet LMN Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Administrativ service och support av beställarsystem Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Kvalitetsrapport Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Ledningsrådet LMN 19

64 Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 20

65 Allmänt Specifikation D anger hur samarbete och styrning hanteras. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i Ledningsrådet LMN. Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter (LMN) Ledningsrådet LMN är ett forum för utveckling av förskrivnings- och försörjningsprocesserna och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Med läkemedelsnära produkter avses produkter vid blås- och tarmdysfunktion, diabetesprodukter, stomiprodukter och nutritionsprodukter. Ledningsrådet LMN består av representanter från Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Uppdrag Ledningsrådet LMN utgör forum för principiella frågor och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Ytterligare produktområden kan tillkomma efter beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören. Arbetsuppgifter Ledningsrådet LMN ska Ansvarar för regelverk för förskrivning och hantering av läkemedelsnära produkter Verka för evidensbaserad förskrivning och jämlik vård i Västra Götaland genom handböcker Vara uppdragsgivare för Läkemedelsnära produkter (LMN) Identifiera behov och initiera utbildningsplanering gällande läkemedelsnära produkter Initiera och följa upp upphandlingar inom området Initiera utveckling av IT-stöd inom området Initiera, prioritera och svara för utvecklingsinsatser inom området Bereda frågor för politiska beslut Omvärldsbevaka, följa och bidra till utveckling inom området Utgöra forum för informationsutbyte mellan verksamheterna i kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverka med berörda parter inom sitt ansvarsområde. 21

66 Arbetsorganisation Ledningsrådet LMN består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Koncernstaben för Hälso- och sjukvård VGK 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 9 VGRs förvaltning Arbetsformer Ledningsrådet för Läkemedelsnära produkter sammanträder tio gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslut ska dokumenteras. Beredningsgrupper LMN ansvarar för att hantera och bereda frågor kopplade till samarbetsavtalet. Förkortningar LMN Länkar Läkemedelsnära produkter VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Ledningsråd LMN Samorganisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund. VästKom Ledningsrådet LMN 22

67 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Berättelse för kvalitet och patientsäkerhet 2017 Sammanfattning Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2o11:9 ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Vårdgivare, bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Förvaltningen har upprättat en gemensam berättelse för kvalitet och patientsäkerhet. I fokus är det arbete som har en direkt koppling till de personer som får insatser från oss. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till berättelse för kvalitets-och patientsäkerhet för Ärendet Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår där ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2o11:9 Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2o11:9 ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Vårdgivare, den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen och patientsäkerhetsberättelsen ska enligt författningen ha en sådan detaljeringsgrad att det går, att bedöma hur det systematiska arbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Förvaltningen har upprättat en gemensam berättelse för kvalitet och patientsäkerhet. I fokus är det arbete som har en direkt koppling till de personer som får insatser från oss. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

68 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Eva Andersson Förvaltningschef sjuksköterska Malin Petzäll Medicinskt ansvarig Bilaga Berättelse för kvalitet och patientsäkerhet 2017 Beslutet skickas till Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utredare Avdelningschef vård och omsorg (f.v.b. till berörda) Avdelningschef individ-och familjeomsorg (f.v.b. till berörda) Avdelningschef LSS-och socialpsykiatri (f.v.b. till berörda) Avdelningschef bistånd (f.v.b. till berörda)

69 Sid 1/12 Berättelse för kvalitet och patientsäkerhet År 2017 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet Eva Andersson, Maria Johansson, Line Legén och Malin Petzäll Dnr: SON Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

70 Lysekils kommuns Innehåll Inledning... 3 En struktur för verksamhetsstyrning och kvalitetsarbete... 3 Övergripande mål för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete... 3 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning och utvärdering... 3 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet och kvalitet... 4 Intern kontroll... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållanden... 5 Riskanalys... 6 Personalens rapporteringsskyldighet avseende lex Sarah och lex Maria... 6 Lex Sarah rapporter och lex Sarah anmälningar... 6 Hantering av klagomål och synpunkter... 7 Samverkan med brukare och närstående... 8 Resultat... 8 Nationell mätning... 8 Kompetensutveckling under året... 9 Hälso- och sjukvårds avvikelser samt Lex Maria Sociala avvikelser Förbättrande åtgärder i verksamheterna Kvalitets-och utvecklingsarbete per enhet Tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Processer och rutiner Förvaltningens planerade utvecklingsområden för patientsäkerhetsarbetet året Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Kvalitetsberättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2o11:9 7 kap. 1 Sida 2 av 12

71 Inledning Förvaltningen har för andra gången en gemensam berättelse för kvalitet och patientsäkerhet. I fokus är det arbete som har en direkt koppling till de personer som får insatser från oss. Berättelsen gör på inget sätt anspråk på att vara heltäckande eftersom mycket av det goda kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår dagligen inte kan redovisas i ord eller statistik. En struktur för verksamhetsstyrning och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter. För att hålla en god kvalitet i verksamheterna är det därför viktigt att det finns tydliga dokumenterade strukturer för mål och verksamhetsstyrning och för systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete. Socialnämnden antog under april 2017 riktlinjer för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med riktlinjen är att ge förtroendevalda, chefer och medarbetare ett underlag för att förstå och aktivt kunna delta i kvalitetsarbetet. I stora drag innebär ett ledningssystem för kvalitet att verksamheten identifierar och arbetar utifrån de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet samt att verksamheten följer upp och förbättrar sina resultat, processer och rutiner med hjälp av riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering. Lysekils kommun beslutade om en ny styrmodell Styrmodellen bygger på målstyrning och på löpande egenkontroll av verksamheternas kvalitet genom s.k. kritiska kvalitetsfaktorer. En kritisk kvalitetsfaktor är en faktor som är särskilt viktig för att lyckas med grunduppdraget och uppnå hög kvalitet och effektivitet. Kopplat till varje faktor identifieras sedan indikatorer. Indikatorn ska vara mätbar och utgöra måttet på kvalitet/effektivitet. Under år 2017 har verksamheterna följt upp sina mål och kvalitetsfaktorer. Resultaten redovisas i verksamheternas uppföljningar och ligger till grund för prioriteringar av mål och åtgärder i årets verksamhetsplan. Övergripande mål för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Övergripande värderingar: Öppet, enkelt, värdigt. Dessa värdeord gäller för samtliga verksamheter inom Lysekils kommun. Inom socialförvaltningen har varje avdelning och enhet tolkat dessa värdeord och implementerat i respektive verksamhet. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden har det övergripande ansvaret för verksamheternas kvalitet och säkerhet. Förvaltningschef ansvarar tillsammans med avdelningschefer och enhetschefer för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetare har ansvar för att aktivt delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen har en ledningsgrupp där avdelningschefer, förvaltningschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ingår. Här tas patientsäkerhet och kvalitetsfrågor upp löpande. Struktur för uppföljning och utvärdering Förvaltningschefen ansvarar för det övergripande kvalitetsarbetet inom och över de olika verksamhetsområdena med stöd från utredare och MAS. I uppföljningen ingår bland annat: möten och besök i verksamheten uppföljning av rutiner granskning av journaler, akter, genomförandeplaner analys av Socialstyrelsens öppna jämförelser Sida 3 av 12

72 utredning av lex Sarah rapporter och avvikelser utredning av klagomål och synpunkter egenkontroll Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet och kvalitet Alla som skrivs in i den kommunala hälso- och sjukvården ska bedömas utifrån risk för fall, risk för undernäring och risk för trycksår. Alla personlyftar har genomgått besiktning. Den kommunala hälso- och sjukvården är konsumenter av nationell patient översikt (NPÖ)och använder det frekvent vilket ger en effektivare verksamhet. På så vis att man får ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. NPÖ ger också ökad vårdkvalitet tack vare helhetsbild av patienten. Det leder till mindre kostsamt och tidskrävande dubbelarbete samt en bättre planering och samordning mellan vårdgivare. Beslut har fattats på ledningsnivå om en effektivare madrassmodell på särskilt boende enligt socialtjänstlagen med målet om färre trycksår. Broschyrer med fallprevention har lämnats ut till brukare med hemtjänst och deras närstående. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll innebär att systematiskt och regelbundet följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat och kvalitet. Förvaltningen har under 2017 deltagit i socialstyrelsens undersökningar inom ramen för Öppna jämförelser och i SKL:s undersökning kommunernas kvalitet i korthet (KKiK). Brukarundersökningar är genomförda för alla äldre med hemtjänst och i särskilt boende och inom alla bostäder med särskild service enligt LSS och SOL, samt inom boendestödet. Verksamheternas resultat i de olika kvalitetsmätningarna sammanställs och analyseras inom förvaltningen och är ett viktigt underlag i verksamhetsstyrningen och det systematiska förbättringsarbetet. En stor del av egenkontrollen bedrivs inom ramen för kommunens styrmodell genom uppföljning av verksamheternas kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer. Inom ramen för detta arbete har t.ex. hemtjänsten under 2017 genomfört en granskning och uppdatering av alla brukares genomförandeplaner. Nationella kvalitetsregister Jämförelser genomförs av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet genom deltagande i nationella register såsom Svenska Palliativregistret. I registret registreras dödsfall och hur den senaste tiden i livet varit för våra patienter. Mål för sjuksköterskornas arbete sätts utifrån parametrar från Palliativregistret. Resultat från föregående år analyseras och åtgärder planeras och genomförs av enhetschef tillsammans med medarbetare. Under året har arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor slutfört en omfattande webbutbildning i palliativ vård, det har skett i tvärprofessionella grupper med efterföljande reflektioner. Under året har också undersköterskor påbörjat utbildningen i verksamheterna med målet att kvaliteten och säkerheten ska höjas. Kommunen deltar också i kvalitetsregistren Senior alert och verktyget BPSD. Sida 4 av 12

73 Systematisk loggning Loggning har genomförts flertalet gånger under året inom avdelningarna vård- och omsorg samt LSS och socialpsykiatri. Urval av loggposter har skett genom en kombination av systematik och slumpmässighet. Granskningen omfattar vem som har öppnat journalen/akten och läst eller skrivit ut. En bedömning görs av om personen varit behörig eller inte. Samtliga loggposter var behöriga. Dokumentation Egenkontroll utförs också genom journalgranskning med syftet att följa upp att dokumentationen fyller gällande krav samt för att identifiera utvecklingsområden. Journalgranskning av hälso- och sjukvårdsdokumentationen har gjorts en gång under året. Ett identifierat utvecklingsområde för året var just dokumentation och utbildningsdagar har ägt rum för alla arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor med syftet att höja kvaliteteten och belysa vad man ska dokumentera med granskningens resultat som utgångspunkt. Intern kontroll Samtliga nämnder i Lysekils kommun antar varje år en intern kontrollplan med ett antal olika kontrollpunkter. För 2017 granskades följande områden: Avstämning av fakturor mot avtal och fakturaunderlag: Syftet med avstämningen har varit att säkerställa att gällande rutiner vid betalning har efterföljts. Resultatet visade att fem fakturor av 20 st utvalda inte hade hanterats i enlighet med gällande rutin, dvs att det saknades dokumentation om kontrollmomentet vid betalningen av faktura. Åtgärder i form av tydliggörande av rutin och dess efterlevnad, samt förslag om att kontrollmoment bör dokumenteras i E-builder lades i samband med kontrollen. Frånvarorapportering i verksamhetssystemet Heroma: Syftet har varit att säkerställa att korrekt lön betalas ut, frånvarorapporten är rätt samt att chefer har rutiner för att följa upp så att personalen rapporterar sin frånvaro i Heroma. Granskningen visade flera brister i frånvarorapporteringen och en åtgärdsplan fanns redan utifrån ett revisionsarbete. Arbete har pågått därefter, inom förvaltningen, under året för att förbättra rapporteringen. Kontroll av rutiner för hantering av privata medel: Syftet med granskningen har vart att säkerställa att verksamheterna efterföljer gällande rutiner kring hantering av privata medel i särskilt boende och LSS, samt att kontrollera att rutinen har fungerat väl för ändamålet. Kontrollen valdes utifrån att det inkommit flera rapporter i enlighet med Lex Sarah 2016 avseende hanteringen av egna medel. Granskningen 2017 visade att rutinen nu efterföljdes och att den var korrekt anpassad för ändamålet. Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållanden Gemensamma rutiner för kommun och region finns för vårdplanering, informationsöverföring och rapportering av förbättringsarbete i Västra Götaland. Samverkansavtal finns med primärvården. Samarbete finns mellan kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edet och man har även en del gemensamma vårdprogram. Vidare finns det i varje kommun sen närsjukvårdsgrupper som sammanträder 4 gånger om Sida 5 av 12

74 året. Där bearbetas gemensamma frågor som bland annat vård- och omsorg, missbruk, psykisk ohälsa samt barn och unga. Både Individ och familjeomsorgen (IFO) och biståndsenhetens myndighetsutövare samverkar på flera sätt internt med olika avdelningar och med olika verksamheter inom förvaltningen. Den interna samverkan regleras också av en övergripande rutin som leder till inte bara bättre samverkan i individärenden, utan också till ett kunskapsutbyte mellan avdelningarna. Biståndsenheten har flera externa samverkansformer för att möta flera brukargrupper, så som vuxna med psykisk ohälsa och personer med demens. Samverkan sker även genom Västbus som reglerar samverkan kring barn, samt anhörigverksamheten som samverkar med andra kommuner. På IFO samverkar vuxenenheten med framför allt Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten, och barn- och unga enheten har tät kontakt med skola och även polisen i det förebyggande arbetet. Under 2017 initierades också ett samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin. Inom barn- och ungdomsverksamheterna enligt LSS har det arbetats fram en tydlig samverkan med särskolan och ett utvecklingsarbete pågår med att integrera barn- och ungdomsboende och skola i en helhetslösning både vad gäller personal, metoder och förhållningssätt. Alla verksamheter använder sig av Samordnad individuell plan (SIP) som är ett redskap för att öka den enskildes inflytande och som också leder till utökad samverkan. SIP är ett utvecklingsområde som på flera enheter följs noga utifrån att det är ett utvecklingsområde för att mäta till exempel brukarinflytande. Teamträffar är också en samverkansform där möten sker tvärprofessionellt utifrån brukarens behov inom avdelningen för vård och omsorg. Riskanalys Riskanalyser har gjorts kopplat till brukare och verksamhet under året som inför ny lagstiftning i och med trygg och effektiv utskrivning, sommarbemanning, inför budget kommande år. Riskanalyser används också för enskilda brukare t.ex. vid hemgång eller vid risk för missförhållanden. Personalens rapporteringsskyldighet avseende lex Sarah och lex Maria Avvikelsehantering är en del av det systematiska förbättringsarbetet och är en förutsättning för att förvaltningen ska kunna förebygga kvalitetsbrister och lära av sina misstag. All personal rapporterar avvikelser och negativa händelser i verksamheterna. En lathund har skapats som stöd för verksamheten för att underlätta rapporteringen. Verksamheter inom individ och familjeomsorg har under året genomgått utbildning i rapporteringsskyldighet avseende lex Sarah och lex Maria. Under föregående år genomgick större andelen av medarbetarna utbildning i rapporteringsskyldighet, under detta år kan man se en ökad medvetenhet och följsamhet till skyldigheten. Lex Sarah rapporter och lex Sarah anmälningar Missförhållanden och risk för missförhållanden utreds av förvaltningens lex Sarahutredare. Om lex Sarah-utredaren bedömer att det rapporterade utgör ett allvarligt missförhållande görs en anmälan till IVO. Under 2017 inkom totalt 35 lex Sarah-rapporter, vilket är något färre än 2016 då 41 rapporter inkom. I utredningen av rapporterna bedömdes 1 rapport vara en HSLavvikelse och 4 rapporter vara sociala avvikelser. Sida 6 av 12

75 De vanligaste orsakerna till att anställda gör en lex Sarah-rapport är att en beviljad insats inte utförts eller blivit utförd på ett felaktigt sätt. Ofta handlar det om att en existerande rutin inte har följts. Utöver detta handlar många rapporter om att personal har brustit i sitt bemötande av brukaren. Lex Sarah-rapporter uppdelade på händelsekategori, antal Beviljad insats inte utförd Brister i bemötande Bristande följsamhet till metod, arbetsplan, rutin, Brister i rättssäkerhet Brister i utförande av insats Fysiskt övergrepp Brister i dokumentation/informationsöverföring Insats mot enskilds vilja Ekonomiskt övergrepp Psykiskt övergrepp/kränkning Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik Sexuellt övergrepp Kommentar: En lex Sarah-rapport kan tilldelas fler än en händelsekategori. Av utredningarna av de rapporterade missförhållandena framkommer det att det ofta är bristande kunskap om rutiner, otillräckliga personalresurser eller bristande kompetens kring bemötande som ligger bakom det inträffade. Flera rapporterade avvikelser hade också kunnat förebyggas genom ett bättre planeringsverktyg i hemtjänsten. De åtgärder som verksamheterna vidtagit eller planerar att vidta för att förhindra upprepning av missförhållandet handlar ofta om att implementera befintliga rutiner i personalgruppen genom t.ex. information på APT och upprättande av checklistor, samtal med och handledning av personal i värdegrunds- och bemötandefrågor, utbildningsinsatser i dokumentation samt vid behov tillfällig förstärkning av personalresurser. När det gäller planeringssystem i hemtjänsten har avtal om inköp av ett sådant skrivits under I två lex Sarah-rapporter bedömde utredaren det inträffade som en risk för allvarligt missförhållanden och anmälde missförhållandet till IVO. I det ena fallet handlade det om att en brukare inte fått sina beviljade insatser utförda under en längre period. Det andra fallet handlade om att en anmälningsskyldig som ville lämna en orosanmälan inte fick kontakt med socialtjänsten förrän efter 20 timmar. IVO bedömde att nämnden identifierat orsaker till det inträffade och vidtagit åtgärder för att förhindra att något liknande inträffar igen och avlutade ärendena. Hantering av klagomål och synpunkter Utreds av berörd tjänsteman, oftast närmaste chef. Dialog sker och eventuellt möten med berörda parter. Ett samtal sker ofta med den enskilde och därefter ses verksamheten över om det ska ske några förändringar utifrån klagomålet. Resultat återförs till alla berörda. Redovisning till nämnden sker om ärendet har kommit via Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har det inkommit ett klagomål till IVO avseende hantering av ett familjehemsärende på IFO och ett avseende vård och omsorg. Sida 7 av 12

76 Sammanställning av klagomål och synpunkter görs av enhetschef och rapporteras till ledningen en gång om året. 40 klagomål och synpunkter har mottagits inom verksamheterna i avdelningarna LSS/Socialpsykiatri samt vård och omsorg gällande händelser som berör bemötande, utförandet av insats, fysisk miljö eller utrustning/teknik, trygghet/säkerhet samt personalens kompetens och annat som att utförande inte följer genomförandeplan. Vi har ingen jämförbar siffra från tidigare år. Vid myndighetsutövning förekommer ibland klagomål som grundar sig i missnöje av beslut, det är dock viktigt att i dessa fall utreda om det handlar endast om beslutet i sig eller om det rör sig om brister eller fel i verksamheten. Samverkan med brukare och närstående Samverkan med anhöriga sker via anhörigverksamhet både genom grupper och enskilda samtal men också genom webbtjänsten en bra plats. Webbtjänstens syfte är att erbjuda målgruppen yngre anhöriga en möjlighet till att öka social interaktion och stärka kommunikationen mellan anhöriga oberoende av tid och plats. I det dagliga arbetssättet involveras man bland annat i upprättandet av genomförandeplaner och hälsoplaner. Inom avdelningen för LSS/socialpsykiatri har en studiecirkel anordnats för brukare och närstående och godemän har bjudits in till dialog för en ökad delaktighet i de boendes vardag. Flera verksamheter har utsett anhörigombud och även arrangerat anhörigträffar ett par gånger om året. Samråd sker också vid skydds- och begränsningsåtgärder och samordnad vårdplanering. Rutin för kontakt med anhöriga poängteras specifikt vid introduktion av nyanställda. Resultat Nationell mätning Förvaltningen har deltagit i mätningen Svenska HALT, det är återkommande årliga mätningar som utförs av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende enligt socialtjänstlagen i Sverige. Med syfte att stödja det förebyggande arbetet inom området. Resultaten ger vilka riskfaktorer som finns för att infektioner ska få fäste. Infektioner Andel brukare med bekräftade infektioner förvärvade på särskilt boende var 2% att jämföra med riket 1%. 66,7% av infektionerna var urinvägsinfektioner och för riket var det 35,9%. Andel brukare som behandlades med antibiotika var 3 % vilket var samma som riket. Inkontinens Fler personer på särskilt boende i Lysekils kommun har inkontinens 69,1% jämfört med riket 60,9%. Trycksår Sår är en förhöjd risk för infektioner, 11,2 % personer på särskilt boende har sår (ej trycksår) att jämföra med rikets 9,1%. 9,9% av personer boende på särskilt boende har trycksår i Lysekils kommun, vi har fler trycksår på särskilda boenden jämfört med rikets 4,3%. Resultatet har lyfts till ledningsnivå och åtgärder har beslutats om, vilket är en effektivare madrass modell. Vi ser att vi använder i hög grad behandlande madrasser när såret har uppstått. Vi kommer nu att byta ut madrasser i sängar på våra särskilda boenden med tätare frekvens än tidigare för att förhindra uppkomst av trycksår och infektioner. Sida 8 av 12

77 I övrigt kan inga andra slutsatser dras som kan vara orsak till resultatet. Det är av yttersta vikt som tidigare att man som patient blir riskbedömd och att individuella hälsoplaner upprättas och följs för att förebygga uppkomsten av trycksår. Hygien Personalens följsamhet till hygien rutiner följs inte specifikt i undersökningen men är en viktig aspekt i sammanhanget vårdrelaterade infektioner och måste alltid diskuteras i samband med presentation av resultatet av denna mätning. Alla särskilda boenden har gjort hygienronder där man fått direkt återkoppling om förbättringar på plats. Likaså har hygiensjuksköterskor från regionen vart ute i verksamheten för specifikt stöd men också i form av workshop med alla hygienombud. Inom hemvård har uppföljning gjorts i verksamheten i form av observation av följsamheten till klädregler där man likaså givits en direkt återkoppling om behov av förbättring. Kompetensutveckling under året Delegeringsutbildning Sjuksköterskor har utbildat vård-och omsorgspersonalen inför delegering likt tidigare år vilket är kravet för att få en delegering. Vi ser en ökning av antal medarbetare som gått utbildningen i läkemedelshantering år 2017, 230 personer jämfört med förra årets 197, detta beror delvis på att vid avvikelser har man funnit behov av att utbilda personal och då har utbildning varit en åtgärd som vidtagits för hela personalgrupper. Antalet medarbetare som genomgått insulinutbildning har nästintill halverats från till 43 personer 2017, detta ses vara delvis en följd av krav skärpts på förkunskaper hos medarbetare för att få delegering för insulingivning. Därtill har utbildning arrangerats i hantering av hostmaskin, bukdialys, förflyttning, blodprovtagning och inkontinens. En kompetens- och utvecklingsplan För avdelningen LSS/Socialpsykiatri är en plan framtagen för åren Den är styrande för vilka kompetenshöjande insatser som bör prioriteras. Ett stort arbete är genomfört inom hela avdelningen för att utveckla kompetensen genom kurser för ledning, förstärkning i form av verksamhetpedagoger och att föra in reflektionstid samt utbildning i delaktighetsmodellen för en ökad brukarmedverkan. Kompetenslyft Kompetenslyft har gjorts inom avdelningen Individ och Familjeomsorg för myndighetsutövare utan formell kompetens inom området socialrätt. Dessa har fått läsa in kursen på högskola. På barn- och ungdomsenheten har flera utbildningar skett för att öka förutsättningarna för att kunna bedriva svårare utredning- och behandlingsarbete på hemmaplan så som traumamedveten omsorg, nätverksutbildning och observationsutbildning. Inom hemtjänsten har medarbetare gått valideringsutbildning för undersköterskor och kurs om välfärdsteknologi. Vidare under året har medarbetare inom förvaltningen fått ta del av olika former av utbildningsinsatser, bland annat: Lågaffektivt bemötande Inom avdelningen för individ och familjeomsorg har man fått utbildning i lågaffektivt bemötande. Denna utbildning hölls i första hand utifrån ett arbetsmiljöperspektiv då lågaffektivt bemötande går ut på att hantera personer med problemskapande beteende och därför kunna undvika situationer som kan uppstå involverande hot och våld. Motiverande samtal MI Medarbetare från flera verksamheter som möter brukare i myndighetsutövning och i utförandet av insatser har under året genomgått utbildning i motiverande samtal. Sida 9 av 12

78 Socialdokumentation Dokumentation var ett område för utveckling under Alla chefer och medarbetare, cirka 400 personer, inom avdelningarna för LSS/Socialpsykiatri samt vård och omsorg genom gick under året utbildning. Därtill inrättades rollen dokumentationshandledare som en förstärkning i verksamheterna, man utbildade totalt 13 dokumentationshandledare. Individens behov i centrum På förvaltningen och inom berörda avdelningar pågår arbetet med att utbilda och implementera IBIC, Individens behov i centrum, som är ett utredning- och uppföljningsverktyg. Alla enhetschefer och dokumentationshandledare har gått workshop i metoden och sättet att dokumentera på. Vidare har alla biståndshandläggare genomgått utbildning och ett pilotområde planeras till början av Hälso- och sjukvårds avvikelser samt Lex Maria Ingen Lex Maria anmälan har gjorts under året. Enhetschefer har tillsammansmed arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor deltagit i workshops beträffande avvikelsehantering. Med fokus på hur det ska hanteras för att förhindra upprepning av avvikelser och höja kvaliteteten på vården och omsorgen som ges. Antalet läkemedelsavvikelser är 661 stycken för detta år. Vilket innebär att det sker eller kunde ha skett någon typ av negativ händelse där läkemedel är involverat 1,8 gånger dagligen. Varje dag så signeras ett överlämnande av läkemedel 2004 gånger, vilket innebär att 99,9% av läkemedelsöverlämnandena sker utan avvikelse. Avvikelserna som uppstått handlar om glömska eller att fel dos har iordningsställts men också hur man läser ordinationshandlingar. Patientsäkerhetsåtgärder som vidtagits är att rutin för delegation av hälso- och sjukvårdsuppgifter har förtydligats, avlastning för arbetsgrupper med hög arbetsbelastning har gjorts, nya arbetssätt är under utprovning och utbildningsbehov har setts över. Och i sällsynta fall så har delegationer återkallats. Antalet fallavvikelser har ökat mot föregående år samtidigt som det förebyggande arbetet sker i högre utsträckning med teamträffar och riskbedömningar enligt bedömningsinstrument. Vi vill att brukare ska vara uppe och röra på sig om man kan och inte begränsas till följd av en risk för fall. Utmaningen är att det sker på ett så säkert sätt som möjligt. Det är en målgrupp som har försämrade kroppsliga funktioner som också kan medföra sämre balans. Personalen ska skriva avvikelser när fall har ägt rum men också där man ser risker kopplade till att fall kan ske. Under föregående år utbildades samtlig personal inom berörda avdelningar så siffran förväntas vara högre då inte alla tidigare rapporterat avvikelser. Vårdövergångarna från regionalsjukvård till den kommunala hälso- och sjukvården är inte alltid sömlösa här pågår ett ständigt förbättringsarbete. Dialogen och det kommunnära arbetet har utvecklats i den lokala närsjukvårdsgruppen. Där alla vårdgivare, socialtjänst, elevhälsa och skola ingår. I Fyrbodal genomförs också en kartläggning av alla hemgångar från slutenvård till kommun som presenteras för samtliga vårdgrannar och politiker så att man uppmärksammar förbättringsområden och risker och hot mot kvalitet och patientsäkerhet. Sida 10 av 12

79 Sociala avvikelser Enhetschef är ansvarig för att ta emot, utreda, åtgärda och följa upp sociala avvikelser. Avvikelsen ska diskuteras och återkopplas till medarbetarna på enheten där den inträffat, i syfte att arbeta förebyggande och med kvalitetsförbättring. Under 2017 har 87 sociala avvikelser rapporterats. Antalet sociala avvikelser har ökat stort sedan 2016 då det totalt rapporterades 15 avvikelser. Ökningen antas bero på att anställda i förvaltningen har fått ökad kunskap om vad avvikelser är och hur de ska rapporteras. Detta i sin tur bedöms vara ett resultat av att nämndens rutin för avvikelsehantering från 2016 har implementerats i verksamheterna och av en stor utbildningsinsats om lex Sarah och lex Maria som genomfördes i slutet av Det är mycket positivt att avvikelser uppmärksammas och rapporteras i ökad utsträckning då avvikelse- och lex Sarah-rapporter ger nämnden ett nödvändigt underlag för att komma till rätta med brister i verksamheten och att förhindra att liknande brister inträffar igen. De flesta sociala avvikelser handlar om att en beviljad insats inte utförts eller har blivit utförd på ett felaktigt sätt. Inom verksamheter enligt LSS handlar det ofta om att personalen inte har hunnit med aktiviteter som är överenskomna i genomförandeplanen. Utöver detta handlar avvikelserna ofta om brister i dokumentationen eller informationsöverföringen. Sociala avvikelser uppdelade på händelsekategori, antal Brister i dokumentation/informationsöverföring Brister i utförande av insats Annat Beviljad insats inte utförd Bristande följsamhet till metod, arbetsplan, rutin, Brister i bemötande Psykiskt övergrepp/kränkning Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik Ekonomiskt övergrepp Brister i rättssäkerhet Insats mot enskilds vilja Förbättrande åtgärder i verksamheterna Biståndsenheten har utvecklat LSS och barnperspektivet i barnutredningarna. Kvalitets-och utvecklingsarbete per enhet Om avvikelseutredningarna visar på brister i verksamhetens kvalitet och effektivitet ska åtgärder vidtas för att komma till rätta med bristerna och förhindra upprepning. Åtgärdsplaner upprättas alltid i samband med en lex Sarah-utredning. Det pågår ett utvecklingsarbete inom förvaltningen kring hur arbetet med åtgärdsplanerna ska följas upp och dokumenteras. De resultat och erfarenheter som avvikelseutredningarna ger används i verksamhetsstyrningen. Så har t.ex. ökad kunskap om dokumentation varit ett prioriterat mål inom avdelningarna LSS/Socialpsykiatri och vård och omsorg under Sida 11 av 12

80 2017 och värdegrundsarbete och bemötandefrågor ett prioriterat mål inom vård och omsorg Tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Under hösten 2017 har IVO haft ett tillsynsprojekt gällande all myndighetsutövning inom socialtjänsten i Västra Götalands och Hallands län. I detta projekt har utredningar från både IFOs och Myndighetsavdelningen granskats och intervju av personal har skett. Efter kontrollen beslutade IVO att socialnämnden i Lysekil behöver säkerställa att alla verksamheter genomför riskanalyser och egenkontroller. Övriga delar avseende myndighetsutövningen i de material de granskade möter de krav som ställs på verksamheten. IVO har också gjort tillsyn kring socialnämndens uppföljning av barn och unga placerade i hem för vård eller boende (HVB) vid socialtjänsten i Lysekils kommun. Tillsynen resulterade i beslut om åtgärder avseende; dokumentation, vårdplaner, genomförandeplaner, besöka barnen, enskilda samtal med barnen samt att övervägande och omprövningar om vården ska göras enlighet med gällande lagstiftning. Utifrån beslutet har flera åtgärder gjorts i verksamheten som redovisats till socialnämnden och IVO i december Processer och rutiner Under året har Barn- och ungdomsenheten tagit fram processer och rutiner. Rutiner har också tagits fram eller uppdaterats inom bl.a. hemtjänsten och på förvaltningsövergripande nivå. Förvaltningens planerade utvecklingsområden för patientsäkerhetsarbetet året 2018 Mål Minskad andel trycksår. Strategi Förebyggande arbetssätt med riskbedömningar och åtgärdsplaner. En patientsäker dokumentation av god kvalitet. En verksammare sårläkning. Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvårdsdokumentation, på inslagen bana med kontinuerliga uppföljningar och dialoger. Sårprojekt med direkt handledning och utbildning. Patienter ska få vård på optimal vårdnivå och säkra informationsöverföringen till nästa vårdgivare Införa beslutsstöd så att bedömningen av patientens hälsotillstånd alltid sker på ett strukturerat sätt. Sida 12 av 12

81 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Lysekils kommuns medverkan i Samverkande sjukvård Sammanfattning I Fyrbodals kommuner inklusive Lilla Edet så ingår nu 11 av 15 kommuner i samverkande sjukvård. Utvecklingen av denna typ av samverkansformer ökar nationellt och är positivt uppmärksammat. Det gör skillnad i människors liv där man likt Lysekils kommuns invånare har långt till sjukhus och antalet ambulanser i området är få, samt att de har stort täckningsområde. Socialförvaltningen har utrett vad det skulle innebära för kommunen att ingå avtal om samverkande sjukvård med Norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Förvaltningen ser att det skulle bidra till stor nytta för kommunens samtliga invånare, att vård ges på rätt vårdnivå. Förslag till beslut Socialnämnden ingår avtal i ett år om samverkande sjukvård med Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden därefter utvärdering med möjlighet till förlängning. Ärendet Lysekils kommun har idag ett avtal om närsjukvårdsuppdrag och det finns en möjlighet att utöka omfattning av avtalet, att ingå i samverkande sjukvård. Det skulle innebära att kommunens sjuksköterskor kan ge sjukvård på uppdrag av andra vårdaktörer som t.ex. SOS Alarm, kommunens hemtjänst, primärvården och I Fyrbodals kommuner inklusive Lilla Edet så ingår nu 11 av 15 kommuner i samverkande sjukvård. Det är i dagsläget Lysekil, Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla som inte är med. I de större städerna så pågår nu ett utvecklingsarbete gällande hur samverkande sjukvård kan se ut för dem som har nära till sjukhus. Utvecklingen av denna typ av samverkansformer ökar nationellt och är positivt uppmärksammat för att det gör skillnad i människors liv, där man likt Lysekils kommuns invånare har långt till sjukhus och antalet ambulanser i området är få samt att de har stort täckningsområde. Samverkande sjukvård skulle för medborgarna innebära att man kan få hjälp på plats tidigare, i väntan på en ambulans. Det innebär att ambulansen kan köra iväg patienten tidigare till sjukhus, att patienten får lindring snabbare eller livsnödvändig hjälp fortare. Det kan också innebära att man får stanna kvar i hemmet med hjälp från sjuksköterska alternativt att bedömningen blir att man kan söka vård på sin vårdcentral nästa dag och då kan ambulansen istället hjälpa någon Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

82 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Vår beteckning SON nr annan. Det är av dessa anledningar som möjligheterna för Lysekils kommun att ingå nu ses över. Förvaltningens utredning Information har inhämtats från samverkande sjukvårds projektledning och deras verksamhetsberättelse. Frågeunderlag har skickats ut till närliggande kommuner och kommunens sjuksköterskor. Riskbedömning har genomförts av Vårdförbundet, enhetschef för sjuksköterskeenheten och medarbetare. Projektledning för samverkande sjukvård har besökt den lokala närsjukvårdsgruppen och medarbetarna vid sjuksköterskeenheten för information om samverkande sjukvårds uppdragsformer. Det har också varit på dagordningen, för dialog och information, vid två tillfällen i förvaltningens fackliga samverkan. Förvaltningens utredning visar att det skulle bidra till stor nytta för kommunens samtliga invånare att ingå i samverkande sjukvård då det på detta sätt ges vård på rätt vårdnivå. Personer som kan få hjälp i hemmet får det, personer som kan söka på vårdcentralen när den är öppen gör det och de personer som är i behov av ambulans och akutsjukvård får det. Brukarperspektiv Den ordinarie verksamheten går alltid före ett uppdrag i samverkande sjukvård. Men våra brukare kan också få tillgång till det sjukvårdsmaterial som ingår i avtalet och kan således få hjälp snabbare av kommunens sjuksköterskor. Sjukvårdsmaterial som man idag inte har utan måste invänta en ambulans för att få. Sjuksköterskorna får en ökad kompetens till fördel för våra brukare. Samverkan med andra vårdgivare minskar också risken för att någon ska hamna emellan stolarna. Personalperspektiv Risker för sjuksköterskorna ses ringa utifrån ett arbetsmiljöperspektiv då man har möjlighet att göra sig otillgänglig i händelse av att man befinner sig i en situation där man inte bör bli avbruten. Kommunens sjuksköterskor blir inte kontaktade om det är en hot och våldssituation på plats eller om de befinner sig för långt ifrån den som är i behov av hjälp. För vård- och omsorgspersonal i hemtjänsten innebär det att också de kan få hjälp i en situation som kan vara svår att lösa. I närliggande kommuner ses samverkande sjukvård som en rekryteringsfördel. Det ses också som en möjlighet till kompetenshöjning, genom utbildning som ges och den erfarenheten det genererar. Ekonomiskt perspektiv Att ingå i samverkande sjukvård innebär att kommunen får en årlig ersättning om 400 tkr och för varje utfört uppdrag ersätts verksamheten med 4tkr. Utbildningen som ges i samband med att kommunen ingår avtal bekostas av norra hälso- och sjukvårdsnämnden, de ersätter all personals arbetstid.

83 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Vår beteckning SON nr I närliggande kommuner har inte samverkande sjukvård genererat ytterligare anställningar av personal, material eller fordon. Samverkande sjukvård står för sjukvårdsmaterial och vissa arbetskläder som kommunen behöver för att utföra uppdragen. Man bistår också med att vara sammankallande och metod i händelse av behov av krishantering kopplat till uppdrag i samverkande sjukvård. Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll Handläggare Bilaga/bilagor 1. Riskbedömning 2. Information om Samverkande sjukvård Beslutet skickas till Förvaltningschef Avdelningschef för vård och omsorg Enhetschef för sjuksköterskeenheten Medicinskt ansvarig sjuksköterska

84 Sid 1/4 Riskbedömning och handlingsplan inför beslut om eventuellt utökat avtal om Samverkande sjukvård Riskbedömningen omfattar följande plats/platser: Sjuksköterskeenheten, Lysekils kommun Datum: Riskbedömningen genomförd av: Lotta Pettersson, enhetschef APT Linda Moum, Vårdförbundet Alla anställda haft möjlighet att lämna synpunkter Verksamheten har under många år haft avtal med regionen om att vid behov under kväll och natt kunna göra hembesök av sjuksköterska för personer som ej är beviljad kommunal hälso- och sjukvård. Från början gällde detta för personer 65 år och äldre men från 2016 gäller avtalet från 18 år. Uppdragen kan komma från 1177, MÄVA eller jourcentral och man har rätt att säga nej om det ej kan rymmas inom befintlig tid. De allra flesta uppdragen har utförts på uppdrag av De senaste åren har besök utförts i nedanstående omfattning; 2014; 8 utförda 1 som man ej kunde ta 2015; 21 utförda 0 som man ej kunde ta 2016; 16 utförda 3 som man ej kunde ta 2017; 3 utförda 5 som man ej kunde ta (uppgifterna gäller januari-september) Det utökade avtalet avser att kunna göra hembesök dygnet runt samt att åka på uppdrag i väntan på ambulans (IVPA). Avtalet innebär också att kommunens sjuksköterskor vid behov kan vända sig till sjuksköterskor inom ambulans för assistans. Sjuksköterskorna har våren 2017 haft möjlighet att lämna sina erfarenheter och synpunkter kring Samverkande sjukvård i en enkät. Alla anställda haft möjlighet att lämna synpunkter Inga synpunkter har inkommit. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

85 Sid 2/4 Som positivt med avtal ses: Möjlighet till assistans från sjuksköterskor i ambulans. Kompetenshöjning. Ökad möjlighet för akuta bedömningar av brukare med kommunal hälso- och sjukvård. Bättre samarbete med andra vårdgivare. Större trygghet för kommunens invånare. Risker som lyfts upp är sammanställt nedan. Risker för brukare som vi ej har ansvar för idag är inte medtagna. Vid eventuellt avtal om görs detta i samverkan med Samverkande sjukvård. Resultat av riskbedömning arbetsmiljö Riskkällor och risker Risk att uppdraget som kommunsjuksköterska blir ännu mer splittrat med olika arbetsuppgifter Risk för att inte kunna ta sig till uppdrag på grund av för få bilar Svårighet att rekrytera sjuksköterskor om de som söker sig till kommunen ej vill arbeta med akutsjukvård Allvarlig risk X X Annan risk Handlingsplan Åtgärder Ansvarig Klart när? Uppföljning/ kontroll Tydlig prioriteringsordning Leasing av ytterligare 2 bilar. Kostnad; 2 x 45 tkr i leasingavgift + 2 x kr för bensin = kr Vara tydlig vid annonsering att det ingår i uppdraget Risk för hög arbetsbelastning X Uppdrag görs enbart när det finns utrymme X Enh.chef Enh.chef Var och en utifrån situation Innan eventuell uppstart Löpande Löpande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

86 Sid 3/4 Stress för akuta prioriteringar och etiska dilemman Risk att uppdragen läggs på vissa sjuksköterskor Rädsla och osäkerhet för att åka på IVPA-larm Utökad anställning av sjuksköterska. Kostnad; kr Enh.chef X Tydlig prioriteringsordning Enh.chef och MAS Tydliga rutiner för möjlighet att kunna göra sig onåbar Enh.chef Innan eventuell uppstart Innan eventuell uppstart Innan eventuell uppstart X Schemaläggning Enh.chef Innan eventuell uppstart X Schemaläggning så att man vet vilka som har uppdraget för dagen. Enh.chef Innan eventuell uppstart Rutin att alltid åka 2 på IVPA-larm. Rutiner tas fram tillsammans med ambulansen inför eventuell uppstart Utbildning inför eventuell uppstart Enh.chef Innan eventuell uppstart Bristande kompetens X Utbildning inför eventuell uppstart Enh.chef Innan eventuell uppstart Regelbunden utbildning inom ramen för samverkande sjukvård. Enh.chef Löpande Risk för övertid X Åtagande av uppdrag ska inte leda till övertid då får man säga nej. Om det blir övertid trots det ersätts det enligt avtal Var och en utifrån situation Enh.chef Löpande Löpande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

87 Sid 4/4 Osäkra arbetsmiljöer med risk för hot och våld Blir utsatt för ifrågasättande av övrig personal inom kommunen vid väntetider Ökad risk för högre belastning på sommaren på grund av ökad befolkning och minimerad bemanning och endast ordinarie personal som kan ta IVPA-larm X Rutin att alltid åka 2 på IVPA-larm Enh.chef Löpande X X Information till berörda verksamheter Enh.chef Innan eventuell uppstart Samma prioriteringar får råda med risk att färre uppdrag blir utförda. Semestervikarier kan inte utbildas för att kunna ta IVPA-larm Var och en utifrån situation Löpande Resultat av riskbedömning patientsäkerhet Riskkällor och risker Akuta besök tar tid från ordinarie arbete Att brukare med kommunal hälso- och sjukvård får vänta Allvarlig risk X Annan risk Handlingsplan Åtgärder Ansvarig Klart när? Uppföljning/ kontroll Uppdrag görs enbart när det finns utrymme Var och en utifrån situation X Uppdatera prioriteringsordning Enh.chef /MAS IVPA görs enbart om det finns utrymme Var och en utifrån situation Löpande Innan eventuell uppstart Löpande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

88 Våra samverkansparter I Samverkande sjukvård ingår den kommunala hälso- och sjukvården, 1177 Vårdguiden, vårdcentraler, ambulansverksamhet samt MÄVA inom NU-sjukvården. Samarbetet bedrivs nu i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Mellerud, Åmål och Lilla Edet. Samtal kring upplägg och former förs med övriga kommuner i Fyrbodal. Vill du veta mer eller komma i kontakt med oss? Besök vår webbsida Följ oss på facebook snabbare tryggare säkrare

89 Genvägar till en tryggare vård Hemsjukvård Den gemensamma samverkansmodellen består av fyra olika uppdragsformer. Vilken form som väljs beror på när, var och vilket vårdbehov som uppstår och vilka resurser som finns tillgängliga för stunden. En viktig del av samverkan är att våra samverkansparter kan be varandra om hjälp och ha en nära dialog med varandra. närmare Samverkande sjukvård har startats för att skapa en snabbare, tryggare och säkrare hälso- och sjukvård i Fyrbodal. Denna samverkansmodell innebär att vi tillsammans tillvaratar de samlade sjukvårdsresurserna på effektivaste sätt och erbjuder rätt vård på rätt plats så nära patientens hem som möjligt. Alla invånare ska känna att de har tillgång till en snabb, trygg och säker vård oavsett var de bor. Vårdcentral Hemsjukvård SOS Alarm Samverkande sjukvård Ambulans 1177 Vårdguiden MÄVA Uppdrag från 1177 När en patient ringer 1177 och sjuksköterskan som svarar har svårt att på telefon bedöma vilken insats som är den bästa för patienten, kan sjuksköterskan kontakta sjuksköterskan inom den kommunala hemsjukvården eller inom ambulanssjukvården. Sjuksköterska som blir kontaktad kan då åka hem till patienten för bedömning och göra behandlingsuppdrag på plats i patientens hem. Hjälpa varandra Sjuksköterskor inom de olika vårdorganisationerna kan be varandra om hjälp. Detta kan ske vid bedömningar, arbetsanhopningar eller där ett par extra händer behövs. På så vis skapas ett tvärprofessionellt team där sjuksköterskorna i de samverkande vårdorganisationerna har möjlighet att hjälpa, konsultera och lära av varandra. IVPA i väntan på ambulans Om SOS Alarm får ett larm och ambulansen har lång framkörningstid kan operatören kontakta sjuksköterska i den kommunala hemsjukvården och be dem åka till patienten i väntan på att ambulans ska anlända. Sjuksköterskorna inom den kommunala hemsjukvården är utrustade med akutvårdsläkemedel och har utbildats i akutvårdsinsatser. Sjuksköterskorna som kommer först till platsen gör de första insatserna och förbereder patienten inför ambulanstransporten. Direktinläggning på MÄVA MÄVA-patienter är patienter äldre än 75 år med ett flertal kroniska medicinska diagnoser som ofta är i behov av sjukhusvård. Sjuksköterska i ambulans eller primärvårdsläkare kan tillsammans med MÄVA, NU-sjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning, bedöma om patienten uppfyller kriterierna för MÄVA-patienter även om patienten inte tidigare har varit inskriven på MÄVA. Patienten kan då läggas in direkt på MÄVA utan att behöva passera akuten.

90

91

92

93

94