MKB till detaljplan för Åhus 14:108, Kristianstads kommun, Skåne län. Dnr: Projektnummer: D7258. Antagandehandling

Transkript

1 MKB till detaljplan för Åhus 14:108, Kristianstads kommun, Skåne län Dnr: Projektnummer: D7258 Antagandehandling

2 Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som ett led i Kristianstads kommuns arbete med att upprätta en detaljplan för ett bostadsområde i Åhus. MKB för detaljplaneförslaget för Åhus 14:108, Kristianstads kommun, Skåne län, har utarbetats av Evelina Simonsson, planarkitekt, i samverkan med WSP, Jessica Andersson.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte med projektet Avgränsning Planförslag och alternativ Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder Ekosystemtjänster Samlad bedömning Uppföljning och kontroll Tillkommande prövningar Referenser Bilaga 1: Naturvärdesinventering, Detaljplan för del av Åhus 14:108, Bilaga 2: Arkeologisk förundersökning Åhus 14:108, Sydsvensk arkeologi, Rapport 2017:01 Bilaga 3: Trafik och bullerutredning för Dp Åhus 14:108, Ramboll, Bilaga 4: VA-utredning, Structor, Bilaga 5: Rening av dagvatten och påverkan på recipient, WSP, Bilaga 6: Ekosystemtjänster - Kartläggning och utvecklingsförslag för Detaljplan för del av Åhus 14:08, Ekologigruppen Bilaga 7: industribullerutredning, WSP Bilaga 8: Fördjupad bullerutredning för Dp Åhus 14:108, Ramböll,

4 Icke teknisk sammanfattning Syfte Planen syftar till att utveckla Åhus tätort med en ny tät, varierad och blandad stadsdel av hög arkitektonisk kvalitet med bebyggelse- och gatustruktur som främjar rörelse och vistelse. Planen ska säkerställa naturområden, rekreationsstråk, lokal dagvattenhantering och främja ekologisk mångfald inom och i anslutning till planområdet. Förutsättningar Planområdet ligger ca 1,5-2 km från centrala Åhus. Området avgränsas i söder av Ripavägen, i öster av Tippvägen och i väster av befi ntlig bostadsbebyggelse. I norr och öster ligger en stenmur som avgränsar området naturligt mot omgivande naturmark. Det aktuella planområdet utgörs till stora delar av ett platt och öppet jordbrukslandskap som idag nyttjas som odlingsmark. Stora delar av planområdet utgörs av jordbruksmark av låg klass (1 och 2). Området i planområdets närhet är synnerligen rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder men det fi nns även lämningar från fl ertalet förhistorisk tidsperioder samt från medeltid. Planområdet omfattas inte av natura 2000-område, naturreservat, riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap MB eller några andra dokumenterade bevarandevärda områden. Närområdet har rika natur- och rekreationsvärden. Inom en radie av m från planområdet nås 13 naturreservat och åtta natura 2000-områden enligt habitatdirektivet. Av dessa områden ligger fyra naturreservat och två natura 2000-områden inom en radie av 3000 m från planområdet. Dessa bedöms dock inte påverkas av detaljplaneförslaget. WSP har upprättat en naturvärdesinventering för område, se bilaga 1. Under inventeringen noterades arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845) i de norra delarna av planområdet. Planförslag I detaljplanen prövas markens lämplighet för centrumändamål, förskola och bostäder. Ca bostäder i en till fyra våningar beräknas uppföras. Planen möjliggör för tre möjliga lokaliseringar av förskola. Miljökonsekvenser I planområdets närområde fi nns vatten och vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. För att utreda påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten samt undersöka andelen föroreningar i dagvattnet har WSP upprättat en dagvattenutredning. Resultatet av utredningen visar att om föreslagna dagvattenanläggningar drivs och underhålls på lämpligt sätt blir reningseffekten på dagvatten inom det exploaterade området god. Majoriteten av föroreningarna fastläggs i reningsanläggningen och påverkar inte recipient, varken ytvatten eller grundvatten. Då infi ltrationskapaciteten är hög kommer det endast ledas ytvattenfl öde från området vid större nederbördsfl öden än ett 10-års regn. Majoriteten av dagvattnet som uppkommer inom det exploaterade området transporteras via infi ltration i reningsdammar som ytligt grundvatten till Graften. Området som ska exploateras är litet och de föroreningsmängder som beräknas uppkomma, oavsett reningsgrad i dammarna, är små i förhållande till det totala avrinningsområdet för både Graften och grundvattenförekomsten. Därmed kommer eventuella föroreningar inte påverka varken yt- eller grund- 4

5 vattenkvaliteten. Det förväntas att näringsbelastningen i recipient efter exploateringen blir lägre än nuläget då marken är jordbruksmark. Jordbruksmarken är en unik och icke förnyelsebar resurs som är nödvändig för vår överlevnad. Värdet av marken är därför absolut och ska aldrig viktas mot värdet av en exploatering. Exploatering av jordbruksmarken ska utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Kommunen har utrett olika alternativ för utvecklingsområden i anslutning till Åhus tätort. På grund av olika orsaker som exempelvis risk för översvämningar, påverkan från riksintresseområde för totalförsvaret (skjutfältet vid Rinkaby) har föreliggande lokalisering ansetts vara den mest fördelaktigaste. Länsstyrelsen i Skåne har upprättat en publikation Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). I publikationen anges att de starka kollektivstråken är strukturbildande och ny bebyggelse bör lokaliseras till goda kollektivtrafi klägen med tillgång till service. Åhus, och därigenom planområdet, pekas ut i utredningen som ett regionalt pendlingsstråk och har idag relativt god service och kollektivtrafi k som kan utvecklas ytterligare om ny bebyggelse tillkommer. Det aktuella planområdet är mycket strategiskt beläget och har närhet till kollektivtrafi k. Sammantagningsvis kan anges att negativa konsekvenser kommer att uppstå för jordbruket som näring, men de negativa konsekvenserna bedöms som acceptabla då jordbruksmark med högre klassning fi nns i direkt anslutning i området. Den föreslagna utvecklingen inom planområdet uppfyller riktlinjerna för exploatering på jordbruksmark som anges i publikationen Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). Föreslagen exploatering bedöms tillgodose ett allmänt intresse. Bullerberäkningar har tagits fram som visar att all bebyggelse klarar bullerriktvärdena men att riktvärdena för uteplats överskrids mot Ripavägen. Detaljplanen innehåller bestämmelser som visar hur uteplatser skall skärmas, vilket medför att inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Kristianstads kommun har undersökt risken för översvämningar vid skyfall och stigande havsnivåer. Sammanfattningsvis bedöms kombinationen av infi ltrationsdammar med bräddavlopp till en dagvattenledning säkerställa dagvattenhanteringen inom området, även i ett framtida förändrat klimat med ökad nederbörd, högre temperatur, stigande havsnivåer och förändrade grundvattennivåer. Utifrån många aspekter bedöms planförslaget och nollalterantivet att vara relativt lika. Skillnaden mellan alterantiven ligger inom aspekterna kulturmiljö och landskap, jordbruk samt dagvatten. I planförslaget påverkas aspekterna kulturmiljö och landskap samt jordbruk något negativt, då ett kulturellt öppet odlingslandskap tas i anspråk och exploateras av bebyggelse. Vad gäller dagvatten, visar utredningen och beräkningar att om föreslagna dagvattenanläggningar drivs och underhålls på lämpligt sätt blir reningseffekten på dagvatten inom det exploaterade området god, och inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Majoriteten av föroreningarna fastläggs i reningsanläggningen och påverkar inte recipient, varken ytvatten eller grundvatten. Dock förväntas näringsbelastningen i recipient efter exploateringen blir lägre än nuläget då marken är jordbruksmark. Ur denna aspekt bedöms planförslaget vara att föredra. 5

6 Planområdets geografiska läge. Planområdet är markerad med röd ring. 6

7 Inledning WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Kristianstads kommun arbetat fram föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n är en del av den miljöbedömning som görs för detaljplanen avseende del av Åhus 14:108, Kristianstads kommun. Arbetet med miljöbedömningen och att ta fram MKB-dokumentet har skett integrerat med planarbetet. Miljökonsekvensbeskrivningen har arbetats fram av WSP Sverige AB. Miljöbedömningens syfte och innehåll Det yttersta syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas, dvs inte enbart att beskriva konsekvenserna av planens genomförande. De metoder som används för miljöbedömningen bör således väljas både med utgångspunkt att kunna identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan och med avsikt att utröna vilka miljöaspekter som, och på vilket sätt dessa, bör integreras i planen för att en hållbar utveckling ska främjas. I samband med planer och program skiljer man vanligen på begreppen miljö(konsekvens) bedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Med begreppet miljökonsekvensbeskrivning menas endast dokumentet, medan begreppet miljökonsekvensbedömning avser hela processen, inklusive samråd och att upprätta ett MKB-dokument. Utöver att miljökonsekvensdömningen ska bidra till att planen miljöanpassas syftar processen också till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planens innehåll och utformning. Enligt PBL 4 kap 34 skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållningen med naturresurser. Om en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, skall kraven i 6 kap 12 och 13 miljöbalken tillgodoses. " Bakgrund och syfte med projektet." Bakgrund och syfte Planen syftar till att utveckla Åhus tätort med en ny tät, varierad och blandad stadsdel av hög arkitektonisk kvalitet med bebyggelse- och gatustruktur som främjar rörelse och vistelse. Stadsdelen ska utgå ifrån Åhus skala och lokala förutsättningar och bidra till att främja Åhus karaktäristiska sandiga gräshedsmarker och den biologiska mångfald som hör samman med denna biotop. Planen ska säkerställa naturområden, rekreationsstråk, lokal dagvattenhantering och främja ekologisk mångfald inom och i anslutning till plan-området. Utgångspunkt är att skapa en miljö som inbjuder till vistelse och närrekreation med sammanhängande grönstruktur, trafi kstruktur, stråk och sammanhang som främjar oskyddade trafi kanter och som knyter samman Åhus olika områden och målpunkter. I detaljplanen prövas markens lämplighet för bostäder, centrumändamål, förskola och vård. Ca 300 bostäder i en till fyra våningar beräknas uppföras. I tre större kvarter med fl exibel användning möjliggörs för lokalisering av förskola. 7

8 . Kommunala planer Översiktsplan I Översiktsplan för Kristianstad 2013 ligger planområdet inom utvecklingsområde för bostäder och verksamheter på lång sikt (U4). ). Söder om planområdet anges område B4 utbyggnadsområde för bostäder som även kan innehålla skola och omsorg. B4 har i ÖP:n en högre utbyggnadsprioritering men ligger delvis inom mark med synnerligen höga arkeologiska värden samt bullerpåverkan från väg 118 vilket föranleder till att utbyggnadsstart sker inom U4 med fortsättning söder om Ripavägen för att skapa en sammanhängande tätort. Tippvägen anges i översiktsplanen som del i ett sammanhängande rekreationsstråk med framtida bro över Helgeå. Stråket innebär att Åhus barriäreffekter skulle överbryggas och tätorten sammanbindas, vilket utbyggnaden inom planområdet är en viktig del i. Status för områdena sedan översiktsplanen togs fram är följande; Område B3 är bebyggd, B5 är genomförd och infl yttning påbörjad. B7 ligger inom område angivet i kommunens naturvårdsprogram som skog. Planärende för B2 pågår. Planansökan för B1 har inkommit. Naturreservat för Sånnarna har bildats vilket föranleder till att eventuell omdragning av 118, rödstreckad linje, väster om tätorten inte är aktuellt. Föreliggande detaljplan bedöms vara förenligt med översiktsplanen. Utdrag ur markanvändningskarta för Åhus, ÖP 2013, Kristianstads kommun. Kartan har redigerats genom att planområdets läge illustreras med röd cirkel Detaljplaner För del av planområdet gäller detaljplan för Åhus 23:3, 25:2 del av, m.fl. inom Västra Transval i Åhus, som vann laga kraft år Planen anger mark för småindustri, natur, skydd mot störning genom plantering, gång- och cykelväg, samt ny sträckning av Tippvägen. Planen gjordes för att möjliggöra utökning av dåvarande Åhus Glass österut, vilket inte har genomförts. Detaljplanens genomförandetid har löpt ut. 8

9 Detaljplanelagda områden i anslutning till planområdet. Planområdet är markerad med röd ring. För den norra delen av Tippvägen gäller detaljplan för Åhus 56:80 m fl. med bl.a. golfbana i Åhus, som vann laga kraft Tippvägen är här planlagd inom mark för golfbana med begränsning att marken ska vara tillgänglig för utfart från angränsande fastigheter (y) samt att marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafi k (x). Marken öster om Tippvägen mot förskola och grupphusbebyggelse är planlagd som naturmark, tillfarter till fastigheterna är planlagda som väg. Övrig mark inom planområdet är inte tidigare planlagd. # Avgränsning $." Avgränsning i rum Planområdet är ca 27 ha stort och beläget i den södra delen av Åhus. Planområdet omfattar del av Åhus 14:108 norr om Ripavägen, del av Tippvägen samt förgårds-mark och befi ntliga tillfarter till Mårten Gås förskola enligt gällande plans avgränsning. Planområdet avgränsas i söder av Ripavägen, i öst av Tippvägen inklusive mark framför Mårten Gås förskola (Åhus 55:72), i norr av fastighetsgräns mot AB Kristianstads Golfbana Åhus 514:1 och i väst av den enskilda fastigheten Åhus 21:214. För läge se karta under rubrik 2.2 Kommunala planer samt karta på sid 6. 9

10 $. Avgränsning i sak En miljökonsekvensbedömning ska enligt miljöbalken identifi era och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Miljökonsekvensbeskrivningen för rubricerat projekt inriktar sig på de lokala fysiska miljöeffekter som detaljplaneförslaget bedöms medföra. Kristianstads kommun har upprättat en behovsbedömning, och har bedömt att detaljplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan, bland annat genom att jordbruksmark tas i anspråk. I behovsbedömningen bedöms följande aspekter vara av vikt att beakta i MKB-arbetet: Jordbruksmark Naturmiljö (Rödlistade arter) Miljökvalitetsnormer för vatten Kulturmiljö (Fornlämningar) Tyngdpunkten i denna MKB ligger på att beskriva betydande påverkan på ovanstående aspekter. Under arbetets gång har även aspekterna risker, trafi ksäkerhet och buller bedömts vara viktiga att redovisa i miljökonsekvensbeskrivningen. Övriga aspekter har inte bedömts som betydande av Kristianstads kommun och kommer istället hanteras i planbeskrivningen. Inget specifikt avgränsningssamråd har genomförts med länsstyrelsen. Strax öster om planområdet ligger riksintresse för totalförsvaret, Rinkaby skjutfält. På grund av det långa avståndet bedöms inte riksintresseområdet medföra några konsekvenser för planområdet, inte heller bedöms planförslaget medföra några begränsningar för försvarets verksamheter inom riksintresseområdet. Således behandlas inte riksintresset ytterligare i föreliggande MKB. Riksintresse för totalförsvaret i förhållande till detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet markerat med rött. 10

11 $.$ Metod för miljöbedömningen samt bedömningsgrunder En MKB är både ett dokument och en process. Processen kring MKB:n ska integrera miljöaspekterna i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Arbetet med MKB ska ge möjlighet till en ökad insyn för allmänhet och organisationer och därmed bidra till ett breddat kunskapsunderlag. Dokumentet MKB beskriver den planerade verksamhetens påverkan på miljö, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Dokumentet är ett beslutsunderlag för detaljplanen och fungerar rådgivande. MKB ska belysa vilka konsekvenser som kan uppstå om stadsdelen på Åhus 14:108 bebyggs och vad som är viktigt att tänka på i den fortsatta planeringen för att undvika eller begränsa påverkan på omgivande miljö. För att bedöma vilka miljökonsekvenser som uppstår jämförs föreslagen detaljplan med en situation utan att planen genomförs, ett så kallat nollalternativ, se vidare i avsnitt 4.1. Konsekvenserna bedöms utifrån planens inverkan på olika miljövärden, se tabellen nedan. Höga värden och stora förändringar kan ge stora konsekvenser. Konsekvenserna delas också in i negativa och positiva konsekvenser. Om det finns gällande riktvärden, miljökvalitetsnormer eller liknande görs en avstämning mot dessa. Konsekvensbedömningen omfattar det som är reglerat i detaljplanen, dvs. markanspråk inklusive inarbetade skadeförebyggande åtgärder. Följande har utgjort bedömningsgrunder vid konsekvensbedömningen: Formellt skyddade områden (t.ex. fornlämningar eller skyddade arter) Nationellt utpekade värden (t.ex. riksintressen) Regionalt utpekade värden (t.ex. av länsstyrelsen) Lokalt utpekade värden (t.ex. i ÖP eller annat planeringsunderlag) Möjligheten att bibehålla, alternativt uppnå, miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten Påverkan på jordbruksmark Påverkan på spridningssamband för fl ora och fauna Påverkan på landskapsbild och kulturmiljövärden Grad av konsekvens Mycket stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Förklaring Stor påverkan på högsta värde som exempelvis Natura 2000-område, riksintresse eller mycket skyddsvärda arter. Påverkan bedöms så omfattande att den har avsevärda effekter på värdet i området. Värdet försvinner helt eller påverkas i mycket hög grad. Många människor drabbas. Måttlig påverkan på exempelvis naturreservat eller relativt skyddsvärda arter. Påverkan bedöms så omfattande att den har tydliga effekter på värdet i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Många människor drabbas. Begränsad påverkan på exempelvis område i kommunalt naturvårdsprogram och liknande. Måttliga negativa effekter uppkommer för värdet. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet. Relativt få människor drabbas. 11

12 Ingen eller liten konsekvens Positiv konsekvens Ingen, liten eller försumbar påverkan på exempelvis lokalt värde, till exempel rekreationsområde i närhet till bostäder. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner eller påverkas något vad gäller kvalitet. Förbättrade möjligheter för miljövärde eller intresse. Påverkan kan vara i skalan liten, måttlig, stor. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten till värdet ökar avsevärt eller liknande. För att minimera påverkan på miljön ska utöver åtgärder också rimliga alternativ med hänsyn till detaljplanens syfte och geografiska räckvidd identifi eras, beskrivas och bedömas. Normalt sker alternativutredning via den stegvisa planprocessen där tänkbar lokalisering av exempelvis verksamheter eller gator ska prövas via lokaliseringsutredningar, översiktsplaner eller fördjupade översiktsplaner. Se vidare under kap 4 Planförslag och alternativ. $.% Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels finns det osäkerheter förknippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge, så kallade hävbara osäkerheter. Osäkerheter ligger i exempelvis i att de olika underlag och källor som har använts för miljöbedömningen kan vara behäftade med olika brister. Prognoser och beräkningar kan exempelvis vara missvisande på grund av felaktiga antaganden, felaktiga ingångsvärden eller begränsningar och brister i bakomliggande modeller. Arten och omfattningen av osäkerheter framgår inte heller alltid av källrapportena. Osäkerheter förknippade med analyser (exempelvis för trafi k och miljö) som görs i miljökonsekvensbeskrivningen kan exempelvis gälla: Uppgifter och kunskaper om grundläggande data Modeller och beräkningsmetoder av olika slag Slutsatser om konsekvenser 12

13 $ Planförslag och alternativ %." Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen ingår att studera effekter och konsekvenser av ett nollalternativ. Nollalternativet utgör jämförelsealternativ. Nollalternativet inom planområdet utgörs till stor del av nuvarande markanvändning. I öster är dock en mindre del planlagd för verksamheter, och här utgörs nollalterantivet av gällande plan. För beskrivning av gällande detaljplan, se kap 2.2 Kommunala planer. Planområdet består till största delarna av jordbruksmark. Planområdet ligger ca 1,5-2 km från centrala Åhus. Området avgränsas i söder av Ripavägen, i öster av Tippvägen och i väster av befi ntlig bostadsbebyggelse. I norr och öster ligger en stenmur som avgränsar området naturligt mot omgivande naturmark. Det aktuella planområdet utgörs till stora delar av ett platt och öppet jordbrukslandskap som idag nyttjas som odlingsmark. Idagsläget odlas det potatis i området. Riktningen i landskapet är nord-sydlig. Detta förstärks genom vägnätet och skifterna i området. De norra delarna av området består i dagsläget av öppen ängs/hedmark bevuxen på sand. De norra delarna består i dagsläget av öppen ängs/hedmark. 13

14 Två mindre kullar fi nns i området, som är bevuxen med bland annat fl äder. Här fi nns det även mindre upplag av massor som är bevuxna av växter. Massorna tillhör antagligen kommunens pumpstation och dess verksamhet som ligger norr om planområdet. Här är området skräpigt på vissa platser, och mindre upplag av material ligger på små platser i området. Skräpupplag fi nns i området. I det norra området finns ett stråk med stigar, som visar att människor nyttjar denna del av området för rekration. Mellan jordbruksmarken och ängsmarken är området stängslat. Öster om planområdet ligger ett verksamhetsområde, innehållande både mindre industri, byggverksamheter, lagerlokal och kontor. Strax norr om verksamhetsområdet ligger mindre fl erfamiljshus, uppskattningsvis byggda under tidigt 1980-tal. Byggnaderna är invävda i tallskog. Norr om fl erbostadshusen ligger golfbanan. Väster om området ligger ca 3-4 villor, inbäddade av lövträd. Söder om Ripavägen består området också av öppen odlingsmark. Öster om planområdet finns ett verksamhetsområde. 14

15 %. Förkastade alternativ Alternativ lokalisering Kristianstads kommun har utfört en analys gällande potentiella utvecklingsområden i Åhus. Resultatet visar att det i orten inte finns många områden som kan vara aktuella för en komplettering av den befintliga stadskärnan. Strax söder om väg 118 bedöms inte någon exploatering kunna vara aktuell på grund av de arkeologiska värdena. Länsstyrelsen i Skåne har också avrått exploatering längs med kusten på grund av naturvärden och friluftsvärden. Längs med kusten drabbas även många av de potentiella områdena för en exploatering av översvämning och stigande havsnivåer, vilket gör att områden längs med kusten har förkastats. Dessutom fi nns det risk för översvämning av Hammarsjön strax nordväst om Åhus. Hänsyn måste också tas till riksintresset för totalförsvaret, Rinkaby skjutfält. Planområdet Resultatet av analys över potentiella utvecklingsområden i Åhus. Mot bakgrund av detta har andelen utvecklingsområde för bostäder etc. avgränsats till föreliggande detaljplaneområde. Området utgör ett komplement till Åhus befintliga bebyggelse och ligger kollektivtrafi knära. Lokaliseringen av området ger också kommunen 15

16 möjlighet att styra tätortsutvecklingen österut istället för söderut mot kusten. Kommunens översvämningskartering visar även att detaljplaneområdet inte riskerar att översvämmas och påverkas negativt av de stigande havsnivåerna. En utveckling av det aktuella området bedöms vara ett led i att skapa de nya bostäder som Skåne län är i behov av. Föreslagen exploatering bedöms tillgodose ett allmänt intresse. I översiktsplanen för Kristianstad kommun ligger planområdet inom utvecklingsområde för bostäder och verksamheter på lång sikt (U4). Söder om planområdet anges område B4 utbyggnadsområde för bostäder som även kan innehålla skola och omsorg. B4 har i ÖP:n en högre utbyggnadsprioritering men ligger delvis inom mark med synnerligen höga arkeologiska värden samt bullerpåverkan från väg 118 vilket föranleder till att utbyggnadsstart sker inom U4 med fortsättning söder om Ripavägen för att skapa en sammanhängande tätort. Tippvägen anges i Översiktsplanen som del i ett sammanhängande rekreationsstråk med framtida bro över Helgeå (grönstreckning på kartan ovan). Stråket innebär att Åhus barriäreffekter skulle överbryggas och tätorten sammanbindas, vilket utbyggnaden inom planområdet är en viktig del i. Föreliggande detaljplan bedöms vara förenligt med översiktsplanen. Potentiella utvecklingsområden i Åhus. 16

17 Alternativ utformning Längs med processens gång har olika utformningar av planförslaget diskuterats. Nedan redovisas ett antal förslag samt en diskussion till varför utformningen har förkastats. Till en början tog en utformning fram, utformning 1, som tog hela området i anspråk för markbostäder. Efter det att utformningen hade tagits fram, utfördes en arkeologisk utredning. Resultatet från undersökningen resulterade i att utbyggnadsområdet minskades till förmån för två fornlämningsområden i norr. Istället tillkom fl erbostadshus längs med Tippvägen (Utformning 2). Utformning 2 utvecklades till utformning 3 genom att bebyggelsen kompletterades med skola. Även en större andel grönytor lades in för dagvattenhantering och för att ge större möjligheter till rekreation i parkstråket. Ur trafi ksäkerhetssynpunkt, minskades andelen tillfarter till Ripvägen. Utformning 3, justerades till utformning 4 efter det att samråd genomfördes med länsstyrelsen. Efter samrådet minskades andelen bebyggelse för att värna om de fridlysta arterna som framkom under naturinventeringen. Förskoletomten minskades till förmån för park. Planstrukturen justerades genom att fl erbostadshus tillåts uppföras utmed torgbildninarna och högre stadsradshus i de centrala delarna av området. Detta medför en blandad bebyggelsestruktur, som i sin tur medverkar positivt till den sociala hållbarheten för området. Gatunätet i området justerades för att minska möjligheterna till att skapa privata områden samt gynna rörelse. Detta är positivt för den sociala hållbarheten i området. Utformning 4 har sedan förfinats till planförslaget, se beskrivning nedan, kap 4.3 Planförslaget. Utformning 1 17

18 Utformning 2 Utformning 3 18

19 Utformning 4 %.$ Planförslaget Nedan redovisas huvuddragen i planförslaget. För ytterligare information, se plankarta och planbeskrivning. Planen syftar till att utveckla Åhus tätort med en ny tät, varierad och blandad stadsdel av hög arkitektonisk kvalitet med bebyggelse och gatustruktur som främjar rörelse och vistelse. Stadsdelen ska utgå ifrån Åhus skala och lokala förutsättningar och bidra till att främja Åhus karaktäristiska sandiga gräshedsmarker och den biologiska mångfald som hör samman med denna biotop. I området avses skapas en välgestaltad stadsdel med tydliga gaturum på cyklister och fotgängares villkor. Detaljplanen möjliggör ca 300 bostäder med tillhörande infrastruktur, förskola, parkstråk och stora naturområden. Markanvändningen för kvartersmarken anges huvudsakligen till bostäder (B), vilket även innefattar möjlighet till bostadsansknuten service såsom frisör. För en stor del av kvartersmarken tillåts centrumändamål (C) som möjliggör för den typ av service som passar i centrala lägen (exempelvis kontor, handel, närservice). Även vård (D) möjliggörs i vissa kvarter i syfte att kunna möjliggöra bostäder med högre krav och verksamheter som tandläkare eller en mindre klinik. Förskola avses byggas ut i planområdet, tre kvarter möjliggör lokalisering för detta (S1). 19

20 Illustration av planområdet. Området avses byggas ut med tät bebyggelse. Markbostädernas tomter regleras inte men avses omfatta kvm, enstaka friliggande tomter kan bli större. Seniorbostäder kan utformas i kvarter med gemensamhetsanläggning för allmänna ytor och liten tomt med egen uteplats, ca 225 kvm. Bebyggelsetyp regleras genom kvarter som ska uppföras med sammanbyggd bebyggelse (f1) vilket innebär kedjehus, parhus, radhus, sammanbyggda fl erbostadshus. I kvarter som möjliggör en fl exibel användning regleras att friliggande enbostadshus inte får uppföras (f4). I vissa lägen på plankartan regleras inte bebyggelsetyp, vilket möjliggör för friliggande enbostadshus. Utmed torgbildningar avses mindre fl erbostadshus uppföras, dessa lägen relegeras genom bestämmelse att bebyggelse i minst tre våningar (f3) ska uppföras. För att ge en variation i bebyggelsens skala avsätts även planbestämmelse att minst två våningar (f2) ska uppföras i anslutning till bebyggelsen som regleras för minst tre våningar. Lägsta våningsantal sätts för att säker-ställa önskad exploatering och variation av bebyggelse i området. För alla kvarter gäller att fasadmaterial på huvudbyggnad ska utgöras av tegel, sten, puts eller trä. Inslag får göras med andra material inom del av fasad. Med puts avses putsbruk och ej färgad betong. Högsta tillåtna höjd regleras med nockhöjd. I området avsätts olika nockhöjd för att möjliggöra en önskad variation på bebyggelsens skala. Nockhöjd 7 meter ger mån för en villa i två plan, medan det inom område med nockhöjd 9 m och 12 m 20

21 ryms radhus i 2,5-3 plan. Flerbostadshus i 3,5 och 4 plan ryms med nockhöjd 14 meter. Källare får inte anordnas. För att inte gällande riktvärden för trafi k skall överskridas regleras skyddsåtgärder på plankartan för att säkra att tyst uteplats anordnas i zonen närmst Ripavägen. Även mot skolgård vid Ripavägen anges skyddsåtgärder. Omgivningsbuller från snickeriverksamheten inom Åhus 55:71 medför att åtgärd behövs inom område som markeras med a1 på plankartan. Detta ska ske antingen genom att bebyggelse utformas med ljuddämpad fasad och tillgång till skärmad uteplats eller att cyklonen skärmas vid källan. Vägnätet i området är sammanhängande för att binda samman och integrera områdets delar med varandra. Vägarna utformas med smala körbanor för att hålla nere hastigheterna och främja fotgängares framkomlighet. Målet är att utforma bostadsgatorna som lågfartsgator, körbana och dubbelsidig trottoar anläggs i samma nivå med tydliga avgränsning i material, varav trottoaren på den ena sidan görs bredare för att rymma cykel så att barn har möjlighet att cykla utanför körbanan. För att säkerställa att området byggs ut med bebyggelse som skapar tydliga gaturum och ger en småstadskänsla styrs att huvudbyggnader ska placeras med del av fasad utmed förgårdsmark 1,5 meter från gatan. Inom naturmarken utmed Ripavägen avses separerad cykelväg byggas inom planområdet, vilket förtydligas på plankartan (cykelväg). Därutöver avses gång- och cykelväg anordnas inom naturmarken utmed Tippvägen, samt ansluta till Åhus i öster genom naturmarken i den nordöstra delen av planområdet samt den sydöstra vilket kommer att medföra utbyggnader utanför planområdets avgränsning. Dagvatten från området leds till infiltrationsytor där det fördröjs och infi ltreras. Bräddavlopp anläggs på +3.5 meter så att bakvatten från dammarna inte ska kunna ta sig tillbaka till ledningssystemet och orsaka översvämning. Bräddning behövs vid regn större än det dimensionerande 10-årsregnet. En ny dagvattenledning behöver därför anläggas från planområdets sydöstra hörn till Helge å, en sträcka på cirka 450 meter. Dagvattenledningen kan användas för avvattning av ytterligare befi ntliga och planerade områden i Transval. 21

22 % Förutsättningar, konsekvenser och åtgärder I följande kapitel beskrivs förutsättningarna för detaljplaneområdet. Även detaljplaneförslagets konsekvenser beskrivs. Detaljplanens konsekvenser utgår från att maximal byggrätt utnyttjas. Där negativa konsekvenser bedöms uppstå föreslås, där så är möjligt, åtgärder för att eliminera eller mildra konsekvenserna. I kapitlet beskrivs även nollalternativets konsekvenser. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ, och en jämförelse görs mellan planförslaget och nollalternativets konsekvenser. &." Kulturmiljö och landskap En arkeologisk förundersökning har genomförts år 2016 för planområdet. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 2. Förutsättningar Landskapsbilden inom planområdet utgörs av ett fl ackt skifteslandskap med långa siktlinjer i landskapet och spridd gårdsbebyggelse omgärdade av uppväxta lövträd. Tätortsbebyggelsen i öster avgränsas av en trädridå som sträcker sig utmed Tippvägen och i dess förlängning ned mot Helgeå i söder. Planområdet Historiskt har den magra åkermarken och området söder om Åhus som benämns Sånnarna brukats genom att den i cykler fått ligga i träda. Sedan 1940-talet har de tidigare mindre åkertegarna slagits ihop till en sammanhanhängande åker inom planområdet. I den norra delen av planområdet fi nns ett gräsbevuxet område som legat i träda, marken brukades senast enligt fl ygfoto år Gränser i landskapet som vittnar om skiftesreformen som genomfördes under 1850-talet är stenmuren utmed Tippvägen som markerar ägogräns, de spridda gårdarna i landskapet i anslutning till planområdet, såsom gården inom Åhus 21:214 med tillhörande grusad infartsväg. Marken i norr som nu ligger inom träda minner om trädesbruket. 22

23 Skifteskartor och utvecklingen av planområdet (markerat med rött). Inom planområdet fi nns tre registrerade fornlämningar enligt RAÄ:s register. Dessa utgörs av följande: 119:1 Boplats 120:1 Boplats 118:1 Boplats Området i planområdets närhet är synnerligen rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder men det fi nns även lämningar från fl ertalet förhistorisk tidsperioder samt från medeltid. Ett hundratal meter söder om exploateringsområdet fi nns en av Kristianstadsslättens mest komplexa och omfattande fornlämningar, RAÄ Åhus 35:1. Denna fornlämning täcker ett område av ca x 500 m och är registrerad som en boplats. 23

24 Fornlämningamiljön i närområdet. Planområdet är markerat med röd linje. Undersökningarna visar att område A (se karta på sid 25) omfattar centrala delar av bosättningar från olika perioder, speciellt i öster och centralt i området, dvs. de delar som är högst belägna. Dateringar till mesolitikum, mellanneolitikum samt yngre bronsålder fi nns från området. Inom område B undersöktes en fåra som kan ha utgjort en vallanläggning. Dateringen är inte fastställd. Område C omfattar mycket spridda lämningar medan det inom område D fi nns tydliga koncentrationer av lämningar som talar för att området utgjort delar av bosättningar under fl era förhistoriska perioder. Dessa kan dateras till mellanneolitikum, bronsålder samt äldre järnålder. Även inom område D fi nns koncentrationer av lämningar och spår av bosättningar och aktiviteter från olika perioder, som senneolitikum, äldre bronsålder samt äldre järnålder. Området är även extra intressant eftersom det kan ha utgjort en strandzon under sen mesolitisk eller tidig neolitisk tid. Område F omfattar endast glest spridda lämningar. 24

25 Förundersökningsområdena A-F, markerade med blå linje. Planförslagets konsekvenser Planförslaget bedöms medföra stora förändringar av den befi ntliga landskapsbilden i området. Konsekvenserna av förslaget utgörs av att den öppna jordbruksmarken omvandlas till ett bebyggt rum med bebyggelse och gatustruktur. Föreslagen exploatering kommer att exponeras mot omgivande bebyggelse och bli tydlig i det öppna landskapet. Planavgränsningen är utformad utifrån befi ntliga gränsdragningar i landskapet, Ripavägen avgränsar planområdet söderut och befi ntlig grusväg från skiftet mot väster. Fastighetsgräns mot golfbanans mark avgränsar planområdet i norr. För området mellan befi ntlig stenmur och Tippvägens gaturum utgår detaljplanens avgränsning ifrån gällande fastighetsgränser och del av planlagd naturmark för att få ett sammanhang i områdets utbyggnad. Stenmuren är till stora delar bevarad genom en bestämmelse på plankartan. Vid kartstudier kan ses att avgränsningen av det aktuella planområdet bedöms vara naturlig i landskapet. Det naturliga stödet som fi nns i landskapet, samt upplevelsen av ett komplement till den befi ntliga och samlade bebyggelsen i öster, medför att den negativa påverkan på landskapsbilden bedöms bli begränsad. Den föreslagna gång- och cykelvägen utmed Ripavägen samt mot parkstråket direkt söder om golfbanan, gör också att planområdet kopplas ihop till omgivningen mot ett naturligt sätt. Föreslagen bebyggelse är av tätortskaraktär och en exploatering enligt planförslaget medför att den lantliga karaktären inom planområdet försvinner. Närliggande bebyggelse strax öster om planområdet har redan idag en tätortskaraktär, och föreslagen exploatering utgör en komplettering till denna. Ur ett perspektiv för samhällsutveckling bedöms planområdet utgöra en viktig resurs för Åhus. Att exploatera det aktuella planområdet upplevs vara ett naturligt steg i utvecklingen av tätorten. 25

26 Enligt detaljplanen är utgångspunkten att föreslagen exploatering skall anpassas till Åhus karaktär med vackra bebyggelsemiljöer och sandiga ängsmarker med mycket höga naturvärden. Bebyggelsen kommer att skapa en ny årsring och ambitionen är att det ska bli en framtida kulturmiljö. Den lokala förankringen sker genom gedigna beprövade fasadmaterial som tegel och puts, bebyggelsen placeras i anslutning till gatan för att skapa ett tätt gaturum. Måtten på gaturummet är intima, framkomligheten för fotgängare och cyklister premieras. Bebyggelsen utformas med entré med trapp mot gatan och bröstningshöjd som skiljer på bostadsens sfär och gatans. Skalan på exploateringen och bebyggelsens utformning bedöms vara väl anpassad till stadens övriga skånska bebyggelse, och den befi ntliga bebyggelse som ligger öster om planområdet. I detaljplanen fi nns bestämmelser avseede utformning som säkerställer ambitionerna gällande stads- och landskapsbild. I detaljplanen har en stor andel avsatts som natur och park, vilket bedöms som positivt. Den stora andelen grönska medför att planområdets exponering minskar mot omgivningen, och ger även ett mjukt intryck som mjukt och naturligt övergår till det kulturella odlingslandskapet i norr, väster och söder om planområdet. Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna som måttliga, då en förändring av landskapet sker som är stor och omfattande. Dock har utformningen av planförslaget tagit hänsyn till värdena i landskapet vid utformningen av området. Detaljplanen medför intrång i fornlämning A-C samt F. Detta innebär att exploateringen föranleder att fornlämning A-C samt F kommer att behövas tas bort. Område D samt F kommer inte att beröras av exploateringen på markanvändningen på plankartan utgörs av natur. För ingrepp eller borttagande av eventuella påträffade fornlämningar krävs Läns-styrelsens tillstånd. Om andra fornlämningar (stenpackningar, härdar, skelettdelar etc.) skulle framkomma i samband med markarbeten i området skall dessa omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas i enlighet med 2 kap 10 Kulturmiljölagen (1988:950). Nollalternativets konsekvenser I nollalternativet kommer nuvarande markanvändning att fortgå. Effekterna av nollalternativet bedöms vara att landskapet i stort fortsätter att nyttjas som jordbruksmark. I de sydöstra delarna av planområdet medger nollalternativet en exploatering av verksamhet. Exploateringen föranleder intrång i fornlämning A, vilket medför att lämningen till stora delar behöver tas bort. I övrigt bedöms inte nollalternativet medföra några konsekvenser, varken för landskapsbilden eller för kulturvärdena inom området. Föreslagna åtgärder Sammanfattningsvis så förordas att lämningarna inom område A, B, D och E undersöks vidare vid eventuell exploatering av området medan anläggningarna inom område C och F inte föranleder någon vidare åtgärd. Jämförelse nollalternativ och planförslag Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet bedöms nollalternativet vara att föredra, då befintlig markanvändning kommer att fortgå och andelen lämningar som påverkas är mindre i nollalternativet. Varken planförslaget eller nollalternativet bedöms medföra några nämnvärda negativa konsekvenser för landskapsbilden, dock bedöms planförslaget vara fördelaktigare ur ett samhällsutvecklings- samt stadsbildsperspektiv. 26

27 &. Naturmiljö samt rekreation och friluftsliv WSP har upprättat en naturvärdesinventering för området. Inventeringen kan ses i sin helhet i bilaga 1. Förutsättningar Planområdet omfattas inte av natura 2000-område, naturreservat, riksintresse för naturmiljö enligt 3 kap MB eller några andra dokumenterade bevarandevärda områden. Närområdet har rika natur- och rekreationsvärden. Inom en radie av m från planområdet nås 13 naturreservat och åtta natura 2000-områden enligt habitatdirektivet. Av dessa områden ligger fyra naturreservat och två natura 2000-områden inom en radie av 3000 m från planområdet. Dessa bedöms dock inte påverkas av detaljplaneförslaget, och behandlas därför inte vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Hela Åhus ligger inom Biosfärområde med inriktning som utvecklingsområde, där det kommunala Biosfärkontoret arbetar aktivt för att stärka befi ntliga naturvärden. År 2015 invigdes de nya naturreservaten Horna sandar och Horna grushåla som ligger i Sånnarnas förlängning nordväst om Åhus. Gräsmarkerna inom planområdet och golfbanans mark är en del av den spridningskorridor som ansluter till detta sammanhängande grönstråk. Den norra delen av planområdet används fl itigt för rekreation för närboende, ett rekreationsstråk mot naturreservatet Sånnarna 450 m nordväst om planområdet och över de gräsbevuxna markerna inom enskilda fastigheter däremellan kan urskönjas. Floran i de norra delarna av planområdet. Inom planområdet fi nns dock ett antal stenmurar samt stenrösen. Alléer, pilevallar, åkerholmar, odlingsrösen, stenmurar, källor med omgivande våtmark samt småvatten i odlingslandskapet omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap. 11 ). Det innebär att det inte är tillåtet att vidta åtgärder eller bedriva verksamheter som kan skada naturmiljön i dessa biotoper. Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge dispens från biotopskyddet. 27

28 Planområdet ligger i odlingslandskapet sydväst om Åhus, ett område som sedan mycket länge nyttjats för odling och bete. Aktuellt område har åtminstone sen början på 1900-tal varit åkermark, troligtvis mycket längre. Flygfoto från 1940-tal visar på fl ertalet åkrar. Idag är södra delen fortfarande åkermark. I norra delen, som gränsar mot en ekocertifi erad golfbana, finns idag ängsmark. Det inventerade området består av ett för regionen typiskt landskap med bland annat magra gräsmarker på sandiga jordar. Större delen av ytan utgörs av åkermark, med en mycket sandig jordmån. Av naturliga skäl fi nns inga naturvärden på åkermarken. Trots att ängsmarken inte har någon längre kontinuitet så har det hunnit utvecklas art- och örtrika växtsamhällen på platsen. Etableringen av arter har gynnats av att jordarten är mycket sandig vilket gör att näringsämnen snabbt lakas ut. I närheten av området har det också under lång tid funnits betesmarker vilket gör att spridningsavstånden varit korta vilket gynnat etablering av arter. De smala remsor med gräsmark som finns mellan åkermarken och vägarna i väster, öster och söder har låga naturvärden. Gräs dominerar och inslaget av örter är lågt. Inga rödlistade eller fridlysta arter hittades i dessa områden. WSP har upprättat en naturvärdesinventering för område, se bilaga 1. Under inventeringen noterades arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845) i de norra delarna av planområdet. Hedblomster (Helichrysum arenarium) var mycket allmän inom i princip hela ängsmarken i norr, mest i östra och västra delen. Tvåblad (Neottia ovata) och backsippa (Pulsatilla vulgaris) förekom inom begränsade områden. Backsippa och hedblomster är rödlistade som sårbar (VU) i rödlistan från Båda arterna har missgynnats av att betesmarker i Sverige i allt större utsträckningen växer igen och båda är idag ganska ovanliga. Arterna är dock fortfarande relativt vanliga i östra Skåne. Hedblomster har en av sina kärnförekomster i östra Skåne där arten lokalt är mycket vanlig. Kring Åhus är arten mycket vanlig norr om utredningsområdet, i ett stråk mellan Ripavägen och Helge å. Alla de ovan nämnda kärlväxterna är fridlysta enligt 8 i Artskyddsförordningen (2007:845). Det betyder att det är förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växterna, och ta bort eller skada frön eller andra delar. Om detaljplanen kommer göra intrång där de fridlysta arterna fi nns kommer det krävas en dispens. För att få dispens för arter som är rödlistade brukar det krävas att intrånget kompenseras eller att påverkan på den lokala populationen kan minimeras genom skyddsåtgärder. En del fågelarter noterades inom planområdet. Förekommande arter över gräsmarken var tornfalk, sånglärka, hämpling, sädesärla, törnsångare och stenskvätta. Utöver dessa noterades också förekomst av härmsångare och gök i buskagen kring fastigheterna nordväst om området. Dessa arter är allmänna i dessa typer av miljöer. Fjärilsfaunan inventerades översiktligt. Mindre guldvinge var den vanligaste arten. I övrigt noterades puktörneblåvinge, kamgräsfjäril och kvickgräsfjäril. Inga biologiskt värdefulla träd finns inrapporterade i Trädportalen för det aktuella området. 28

29 Karta från naturvärdesinventeringen, kan ses i större skala i bilaga 1. Planförslagets konsekvenser De fridlysta arterna som hittades under inventeringarna är i regionen ganska allmänt förekommande arter som är vanliga i landskapens betesmarker och öppna sandmarker. Arterna har en dålig bevarandestatus nationellt men bedöms ha en god bevarandestatus i regionen. Samtliga av de fridlysta arterna är lokaliserade och koncentrerade till de norra delarna av planområdet, vid ängsmarken. Då de norra delarna i detaljplanen är avsatta som natur, berörs inte lokalerna av de rödlistade eller fridlysta arterna. Inget tyder heller på att de fågelarter eller den fjärilsfaunan som lokaliserades vid naturinventeringen skulle lida skada vid ett genomförande av planförslaget. Vid utformningen av detaljplanen har bebyggelsekvarteren placerats så att barriäreffekter undviks, det vill säga att mellan husgrupperna har sammanhängande naturliga grönstråk lämnats orörda som kan fungera som spridningskorridorer både för växter och djur. Grönstråket ansluter till golfbanan i öster. Golfbanans mark utgör en del av den spridningskorridor som ansluter till det sammanhängande grönstråket vid de nya naturreservaten Horna sandar och Horna grushåla som ligger i Sånnarnas förlängning nordväst om Åhus. Vidare bedöms spridningskorridorer för fl ora och fauna vara tillräckliga och väl tillgodosedda i planförslagets nuvarande utformning. Detaljplaneförslaget bedöms inte motverka de mål och riktlinjer som Biosfärskontoret arbetar med vad gäller att stärka befi ntliga naturvärden. Inom planområdet fi nns biotopskyddade objekt såsom stenmur och stenrösen. Stenröserna kommer inte att beröras, dock berörs stenmuren länge med Tippvägen, genom att infarten till de östra delarna av planområdet går igenom stenmuren. Detta innebär att dispens från biotopskyddet måste sökas hos länsstyrelsen. 29

30 Den norra delen av planområdet används idag fl itigt för rekreation för närboende, ett rekreationsstråk mot naturreservatet Sånnarna 450 m nordväst om planområdet och över de gräsbevuxna markerna inom enskilda fastigheter däremellan kan urskönjas. Då det norra området på plankartan är avsatt som natur, kommer inte allmänhetens tillgång till rekreationsstråket att förändras. Tillgängligheten till naturreservatet Sånnarna kommer inte att påverkas. I översiktsplanen för Kristianstads kommunen anges Tippvägen som en del i ett sammanhängande rekreationsstråk med framtida bro över Helgeå. Stråket innebär att Åhus barriäreffekter skulle överbryggas och tätorten sammanbindas, vilket utbyggnaden inom planområdet är en viktig del i. Positiva konsekvenser bedöms uppstå. Sammanfattningsvis bedöms inga nämnvärda negativa konsekvenser uppstå för naturmiljö eller rekreation och friluftsliv. För rekration och friluftsliv bedöms positiva konsekvenser uppstå. Föreslagna åtgärder Inga åtgärder föreslås. Nollalternativets konsekvenser Nollalternativet innebär att marken fortsätter att brukas som jordbruksmark.sannolikt kommer fl oran att se ut ungefär som vid naturvärdesinventeringen, dvs höga naturvärden i de norra delarna av planområdet och inneha ett bidrag till den biologiska mångfalden i närområdet. Jämförelse nollalternativ och planförslag Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet bedöms dock nollalternativet vara att föredra då områdets exploatering tar naturmiljö i anspråk. &.$ Jordbruk Förutsättningar Länsstyrelsen i Skåne har upprättat en publikation Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). Syftet med publikationen är att ge en bakgrund till frågan om markhushållning - med fokus på jordbruksmarken i Skåne - samt sätta in frågan i ett regionalt, nationellt och globalt sammanhang. Planeringsunderlaget visar hur Länsstyrelsen Skåne ser på jordbruksmarkens värde i kommunernas planering, ur ett resurshushållningsperspektiv och som en regional och mellankommunal fråga. I publikationen ange att de starka kollektivstråken är strukturbildande och ny bebyggelse bör lokaliseras till goda kollektivtrafi klägen med tillgång till service. Det anges även att Skåne behöver minst 7000 nya bostäder per år. Den svenska åkermarken klassificerades under 1970-talet i en 10-gradig skala där klass 10 utgjorde den högsta klassen. Klass 8-10 jordar fi nns enbart i Skåne där de med ca ha utgör nästan hälften av åkermarken. Klassningen bygger på markens produktionsförmåga sett som det ekonomiska avkastningsvärdet på 70-talet. Ändrade prisförhållanden och teknisk utveckling mm har delvis ändrat förutsättningarna för klassningen, men i 30

31 avsaknad av bättre material brukar den ändå användas i olika sammanhang. Stora delar av planområdet utgörs av jordbruksmark av låg klass (1 och 2). Åhus omgärdas av jordbruksmark. Planförslagets konsekvenser Jordbruksmarken är en unik och icke förnyelsebar resurs som är nödvändig för vår överlevnad. Värdet av marken är därför absolut och ska aldrig viktas mot värdet av en exploatering. Exploatering av jordbruksmarken ska utgöra ett väsentligt samhällsintresse. För att en exploatering av jordbruksmark ska följa den hänsyn som anges i lagstiftningen så måste exploateringen bidra till strukturer som skapar långsiktig samhällsnytta. Långsiktig samhällsnytta skapas genom att planläggningen stärker de allmänna intressen som anges i plan och bygglagens 2 kapitel 2-4. Sammantaget utgör bostadsbyggande ett allmänt intresse om det tillgodoser behovet av bostäder och ger goda boendemiljöer samt bidrar till långsiktigt hållbara strukturer. I genomsnitt väntas Skåne befolkning öka med invånare per år och behovet av nya bostäder uppskattas till minst per år. De senaste decennierna har skillnaden mellan antalet färdigställda lägenheter och det faktiska behovet varit stort i Skåne. I princip alla kommuner uppger i dag att det råder brist på hyresrätter framför allt i centralorterna, det vill säga i goda kollektivtrafiklägen. Kristianstads kommun har utfört en analys gällande potentiella utvecklingsområden i Åhus. Resultatet visar att det i Åhus inte fi nns många områden som kan vara aktuella för en komplettering av den befintliga stadskärnan. 31

32 Strax söder om väg 118 bedöms inte någon exploatering kunna vara aktuell på grund av de arkeologiska värdena. Länsstyrelsen i Skåne har också avrått exploatering längs med kusten på grund av naturvärden och friluftsvärden. Längs med kusten drabbas även många av de potentiella områdena av översvämning och stigande havsnivåer, vilket gör att områden längs med kusten har förkastats. Dessutom fi nns det risk för översvämning av Hammarsjön strax nordväst om Åhus. Dessutom måste hänsyn tas till riksintresset för totalförsvaret, Rinkaby skjutfält. Mot bakgrund av detta har andelen utvecklingsområde för bostäder etc. avgränsats till föreliggande detaljplaneområde. Området utgör ett komplement till Åhus befi ntliga bebyggelse och ligger kollektivtrafi knära. Lokaliseringen av området ger också kommunen möjlighet att styra tätortsutvecklingen österut istället för söderut mot kusten. Kommunens översvämningskartering visar även att detaljplaneområdet inte riskerar att översvämmas och påverkas negativt av de stigande havsnivåerna. En utveckling av det aktuella området bedöms vara ett led i att skapa de nya bostäder som Skåne län är i behov av. Föreslagen exploatering bedöms därgenom tillgodose ett allmänt intresse. Länsstyrelsen i Skåne har upprättat en publikation; Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). I publikationen anges att de starka kollektivstråken är strukturbildande och ny bebyggelse bör lokaliseras till goda kollektivtrafi klägen med tillgång till service. Åhus, och därigenom planområdet, pekas ut i utredningen som ett regionalt pendlingsstråk och har idag relativt god service och kollektivtrafik som kan utvecklas ytterligare om ny bebyggelse tillkommer. Det aktuella planområdet är mycket strategiskt beläget och har närhet till kollektivtrafik. Närmaste busshållsplats fi nns vid hållplats Åhus Möllebackshemmet ca 750 m från planområdet. Buss mot Kristianstad avgår tre till fyra gånger per timme under pendlingstid morgon och kväll från ovan nämnda hållplats, och upp till tio gånger per timme i pendlingstid från hållplats Glashyttan, ca 2 km från planområdet. Enligt Cykelstrategi för Skåne anser en majoritet av skåningarna att en anslutningsresa på upp till 10 minuter är rimlig för att ta sig till kollektivtrafi ken. Det innebär att upptagningsområdet för en bytespunkt finns inom två till tre kilometers cykelresa. Skånetrafikens upptagningsområde för regionbuss utgörs av 800 meter mellan bostad och busshållplats. För busstrafi k som försörjs med ett gent, rakt nät kan upptagningsområde för pågatågstrafik tillämpas som utgörs av 1500 meter. Kollektivtrafi kförsörjningen i Åhus är möjlig att effektivisera enligt pågåtågsprincipen så att turtätheten vid Möllebackshemmet blir ännu tätare. I detaljplanen föreslås också en förskola med åtta avdelningar att uppföras. Detta kommer att minska behovet av transporter för de boende inom detaljplaneområdet, samt närområdet. Mot bakgrund av ovanstående diskussion bedöms planförslaget vara förenlig med de krav som länsstyrelsen i Skåne ställer i publikationen Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27) för att exploatera på jordbruk. Negativa konsekvenser bedöms uppstå för värdet av åkermarken när jordbruksmarker tas i anspråk för bebyggelse. Att bygga på jordbruksmark medför att naturresurser för livsmedelsproduktion och lokala försörjningsresurser går förlorade. Detta bedöms medföra negativa konsekvenser för möjligheten till ett mer klimatanpassat samhälle med minskad import och transporter av livsmedel. Dock omges planområdet av stora arealer åkermark 32

33 i omgivningen med en högre klassning än den i planområdet, vilket gör att den negativa påverkan främst består i arealbortfall. Den mark som tas i anspråk för exploateringen bedöms kunna undvaras som odlingsmark. Marken inom planområdet har ett mycket lågt odlingsvärde, klass 1 och 2 på en 10-gradig skala, vilket gör att värdet på marken som näring är mycket låg. Bebyggelse inom planområdet kan bidra till att minska bebyggelse på högre klassad mark och på mark med bättre arrodering. Sammantagningsvis kan anges att negativa konsekvenser kommer att uppstå för jordbruket som näring, men de negativa konsekvenserna bedöms som acceptabla då jordbruksmark med högre klassning finns i direkt anslutning i området. Den föreslagna utvecklingen inom planområdet bedöms uppfylla riktlinjerna för exploatering på jordbruksmark som anges i publikationen Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). Föreslagen exploatering bedöms tillgodose ett allmänt intresse. Sammantaget bedöms ingen eller liten konsekvens uppstå. Nollalternativets konsekvenser Nuvarande markanvändning kommer att fortgå. Inga övriga konsekvenser uppstår. Föreslagna åtgärder Inga åtgärder föreslås. Jämförelse nollalternativ och planförslag Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet bedöms dock nollalternativet vara att föredra då områdets exploatering bedöms påverka befi ntlig betesmark. Dock fi nns stora ytor inom samma markanvändning söder och öster om planområdet, vilket gör att påverkan på jordbruksmarken som resurs blir liten. Marken inom planområdet har också ett mycket lågt odlingsvärde, klass 1 och 2 på en 10-gradig skala. &.% Dagvatten samt MKN för vatten och vattenförekomst För planområdet har en VA-utredning upprättats. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 4. Beräkningar av föroreningsmängder har också genomförts. Dessa beräkningar kan ses i bilaga 5. Förutsättningar Ett ledningssystem bestående av dagvattenledningar, spillvattenledningar och vattenledningar sträcker sig vid det planerade områdets östra del i befintlig väg (Tippvägen). Ledningssystemet tillhör Kristianstad kommun. Inget dagvattensystem finns inom området. Straxt utanför områdets sydöstra del fi nns två infi ltrationsbrunnar för dagvatten vid korsningen Tippvägen/Ripavägen. Planområdet är idag relativt fl ackt med små höjdskillnader. Befi ntlig avrinning sker idag huvudsakligen från norr mot söder. Området ligger på postglacial sand och därmed förväntas en mycket högt infi ltrationskapacitet. Endast vid kraftigare regn än 10 års regn kommer ett visst fl öde nå dagvattenledningen. För mindre regnmängder kommer nederbörden infi ltrera i befintliga torrdammar inom området. Området sluttar svagt söderut ner mot Graften (Möllerännan), som är närmaste ytvattenrecipient. Graften utgör sista vattenförekomsten för Helge å, innan utloppet i Hanöbukten. Hela Åhus är beläget på Kristiandstadsslättens grundvattenförekomst. 33

34 Helge ås avrinningsområde är ca km², med källfl öden på sydsvenska höglandet vid Rydaholm och i norra Kronoberg vid sjön Femlingen. Avrinningsområdets består till 70 % av skog och 20 % av åker. Avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm) domineras av skogsmarker. Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark (SMHI vattenweb). Huvuddelen av Helge ås vattenfl öde når Hanöbukten via utloppet i Nyehusen, där det stationskorrigerade medelvattenfl ödet är 43 m 3 /s. En mindre del av Helge ås vattendrag rinner norrut förbi Åhus och mynnar i Hanöbukten via vattendraget Graften, stationskorrigerat medelvattenfl öde är 2,3 m 3 /s, (SMHI vattenweb). Totala transporten av organiskt material (TOC) strax söder om Hammarsjön var under 2016 drygt ton per år. Graften utgör en av två utfl öde för Helge å till Hanöbukten år, 5 % av fl ödet går via Graften förbi Åhus. Stationskorrigerat medelvattenfl öde är 2,3 m 3 /s (SMHI vattenweb).vattenförekomsten är 11 km lång och rinner från Sjögård nordöst genom Åhus. I tabell 3 visas de nettotransporter av kväve och fosfor från hela Helge ås avrinningsområde som via Graften når Hanöbukten. Utifrån fl ödesfördelningen mellan utloppen i Nyehusen och Åhus beräknas transporten av organiskt material (TOC) till 800 ton per år. Den ekologiska statusen i Graften är måttlig (VISS). Ingen av de biologiska kvalitetsfaktorerna är klassade. För näringsämne är statusen med låg tillförlitlighet bedömd till dålig. Bedömningen grundas på en modellerad total fosforkoncentration från S-Hype (SMHI) och referensvärde från uppströms liggande vattenförekomster i Helge å. Dock visar samtliga uppströms vattenförekomster med provtagning på god näringsstatus. Försurningen visar på god status, fl ödet har hög status men vattendragets form och kanter är påverkade. Den kemiska statusen är dålig, beroende på kvicksilver och polybromerade difenyleter. Dessa ämnen har dock förhöjda halter i samtliga vattenförekomster i Sverige. Övriga ämnen som ingår för kemisk status är inte klassifi cerade. Nettotransport av kväve och fosfor till havet från hela Helge ås avrinningsområde genom utloppet i Graften, Åhus (data hämtat från SMHI vattenweb ) 34

35 Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status senast Då ska problem med övergödning vara lösta. Miljökvalitetsnormen för kvicksilver och polybromerade difenyleter är mindre stränga krav, övriga ämnen har god kemisk status som miljökvalitetsnorm. Graften har ett skyddat område utifrån Natura 2000-område, fågeldirektivet. Det ligger dock inte i närheten av det planerade bostadsområdet. Hanöbukten är en kustvattenförekomst på 270 km 2 längs Skånes östkust. Vattendjupet sträcker sig ner till ca 20 meter och salthalten är 7-8 psu i ytvattnet. Vattenomsättningen är god ända in till stranden och bottnarna består främst av välsorterad sand. I vattenförekomsten mynnar ett antal vattendrag såsom Helge å, Tommarpsån, Rörums södra å, Verkaån med fl era (VISS). Helge å är det i särklass största vattendraget som mynnar i förekomsten. Totala infl ödet till Hanöbukten av fosfor och kväve från tillrinnande vattendrag visas i tabellen nedan ( ), tillsammans med övriga utbytet (SMHI vattenweb). Den ekologiska statusen är otillfredsställande på grund av höga halter av fosfor. Halterna av kväve är också förhöjda och ger måttlig status. Den kemiska statusen är dålig, beroende på kvicksilver och polybromerade difenyleter. Dessa ämnen har dock förhöjda halter i samtliga vattenförekomster i Sverige. Övriga ämnen som ingår för kemisk status är inte klassifi cerade. Totala belastningen av kväve och fosfor för Hanöbukten ( ) (data hämtat från SMHI vattenweb ) Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status senast Då ska problem med övergödning vara lösta. Miljökvalitetsnormenen för kvicksilver och polybromerade difenyleter är mindre stränga krav, övriga ämnen har god kemisk status som miljökvalitetsnorm. Vattenförekomsten innehar ett stort antal skyddade områden utifrån badvatten och Natura 2000-områden, både fågelområden och habitatområden. Strax söder om Graftens utlopp i Hanöbukten fi nns ett Natura 2000-område utifrån art- och habitatdirektivet. Planområdet ligger på den drygt 330 km 2 stora grundvattenförekomsten under Kristianstadsslätten (blivande Södra Kristianstadsslätten SE ). Kristianstadsslätten består av sedimentär berggrund och har mycket goda uttagsmöjligheter. 35

36 Kristianstadsslätten har god kemisk status, men det fi nns risk för att det förekommer PFAS. Vidare undersökningar behövs. Den kvantitativa statusen är god, men det finns risk för överuttag då Kristianstadsslättens grundvatten används i många olika sammanhang, bland annat för bevattningsändamål, livsmedelsproduktion och som dricksvatten. Miljökvalitetsnormen för både kemisk och kvantitativ status är att god status ska bibehållas. Inom Åhus fi nns det två vattenskyddsområden, ett mindre område (7 ha) centralt beläget i Åhus och ett lite större (56 ha) ca 5 km nordöst om området. Båda är till för att skydda grundvattenuttag ur de djupa sedimentära kalklagerna. Det pågår just nu planering för tillstånd för ny vattentäkt i Åhus, belägen nordöst i Åhus. Uttagen ska ske i de djupa sedimentära lagerna och sänktratten i berget sträcker sig åtskilliga kilometer runt Åhus. Detta påverkas dock inte av dagvattenhanteringen för planerade nya bostadsområdet i Transval, då dagvattenavrinningen sker i de ytliga jordlagerna. Den planerade exploateringen är inte lokaliserad inom beräknad sänktratt i ytligare jordlager. Planförslagets konsekvenser Detaljplanen innebär att befi ntlig jordbruksmark kommer att exploateras och ett nytt bostadsområde kommer att byggas. Detta innebär att andelen hårdgjord yta inom planområdet kommer att öka och att avrinningen av dagvattnet kommer att ske snabbare. För att kunna bedöma effekterna och konsekvenserna av planförslaget har beräkningar av föroreningsmängder genomförts, se bilaga 5. De riktvärden som har använts vid beräkningarna är hämtade från Regionplane- och trafi kkontoret i Stockholms läns landsting. Dessa är egentligen framtagna specifi kt för utsläpp till recipienter i Stockholm, men då det saknas lokala platsspecifi ka riktvärden kan andra områdens riktvärden ge en anvisning om påverkansgraden från ett utsläpp 1. Resultatet av beräkningarna visar att om ingen intern dagvattenåtgärd anläggs i det exploaterade området beräknas 50 % av dagvattnet infi ltrera i marken, övriga 50 % rinner i dagvattenledningen ut till Graften. Utsläppshalter av fosfor, bly, koppar, kadmium, kvicksilver, suspenderat material och olja beräknas ligga över riktvärden från Stockholm. Vattenfl ö- det från området är dock fortfarande mycket litet vilket innebär att mängden tungmetaller och olja i relation till vattenfl ödet i Graften är försumbara. Även för fosfor, kväve och suspenderat material (jämförs med TOC-transporten) är mängderna försumbara jämfört med den totala transporten i Graften. Då dagvattenfl ödet inte är jämt fördelat kan det dock uppstå situationer med höga halter under korta tidsperioder. Det är därför viktigt att rening och fördröjning av det förorenade dagvattnet sker innan utsläpp till Graften. Andra faktor som motiverar anläggandet av reningsåtgärder av dagvatten är för att minska risk för föroreningsspridning vid till exempel vid en trafikolycka. Eftersom olja fl yter på vattenytan är det viktigt att dagvattensystemet förses med en oljeavskiljande funktion. Då utsläppet från den exploaterade ytan utan rening i normalfallet är försumbart i Graften, kommer inte heller Hanöbuktens vattenkvalitet att påverkas. Hanöbukten påverkas inte hel- 1 Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting,

37 ler av tillfälliga höga föroreningsutsläpp, då dessa späds i Graften innan de når kusten. Om liten infiltration av förorenat dagvatten sker inom området, beräknas inte grundvattnet påverkas av uppkomna föroreningar. Därmed fi nns ingen risk för påverkan på grundvattenförekomstens kemiska status. Den hårdgjorda ytan innebär en mindre mängd grundvattenbildning, men då förekomsten är stor är infi ltrationsmängden inom det aktuella området betydelselöst för grundvattenförekomstens kvantitativa status. Då infi ltrationskapaciteten i de föreslagna reningsanläggningarna inom området beräknas vara mycket hög, kommer det endast att ledas vatten i dagvattenledningen från området till Graften vid regnfl öden som överstiger ett 10-års regn. Majoriteten av vattnet kommer istället att infi ltrera ner i dammbotten och efter transport via grundvattnet kommer delar av det utströmma till Graften. Majoriteten av föroreningar och suspenderat material fastläggs via mekanisk rening (filtrering) i torrdammarnas bottenlager, men då avståndet till Graften från området är ca 500 meter är det troligt att den mekaniska och även i en mindre utsträckning biologiska reningen ytterligare fortsätter i de ytliga jordlagerna under transporten. Ett worst case -scenario för ytvattenpåverkan innebär att totala kvarvarande mängden föroreningar efter rening i dagvattenanläggningen beräknas nå vattendraget. Halterna i utgående vatten efter rening är för samtliga ämnen mycket under Stockholms riktvärden. De utgående mängderna av metaller och olja blir försumbara vid utspädning i Graften, även vid worst case scenario. Även för fosfor, kväve och suspenderat material (jämförs med TOC-transporten) är mängderna försumbara jämfört med den totala transporten i Graften. Dagvattenanläggningarna bidrar också till att ta bort tillfälliga vattenfl ödestoppar, som kan innehålla förhöjda halter av föroreningar. Med oljeavskiljare blir det också mindre risk för att oljeprodukter via spill och/eller olycka når recipient. Då utsläppet är försumbart i Graften, kommer inte heller Hanöbuktens vattenkvalitet att påverkas. För grundvattenförekomsten innebär vatteninfi ltrationen i dagvattenanläggningen en ökad risk för kemisk påverkan. Majoriteten av föroreningarna, framför allt suspenderat material och de partikelbundna metallerna, fastläggs i torrdammens bottenlager, och stor del av de lösta metallerna renas också bort. Då det är relativt små mängder föroreningar som infi ltrerar ner till grundvattnet, samt att förekomsten är mycket stor, kommer infi ltrationen inte riskera att påverka grundvattenförekomstens kemiska status negativt. Då mängden infi ltrerat vatten inte förändras jämfört med nuvarande mängd, påverkas inte kvantitativ status. De dricksvattenuttag som sker inom Kristiandstadsslätten och Åhus tas från djupa grundvattenlager i den sedimentära berggrunden. Infi ltrationen av dagvatten från området ner till Graften sker huvudsakligen i de ytliga marklagrena och påverkar därmed inte grundvattenförekomstens användning som dricksvattenresurs. De sänktrattar som uppkommer i de ytliga jordlagerna utifrån dricksvattenuttag inom Åhus samhälle innesluter inte det aktuella området. Då området svagt sluttar mot Graften kommer majoriteten av grundvattenfl ödet rinna mot Graften. 37

38 Sammanfattande bedömning Om dagvattenanläggningen drivs och underhålls på lämpligt sätt blir reningseffekten på dagvatten inom det exploaterade området god. Majoriteten av föroreningarna fastläggs i reningsanläggningen och påverkar inte recipient, varken ytvatten eller grundvatten. Då infi ltrationskapaciteten är hög kommer det endast ledas ytvattenfl öde från området vid större nederbördsfl öden än ett 10-års regn. Majoriteten av dagvattnet som uppkommer inom det exploaterade området transporteras via infi ltration i reningsdammar som ytligt grundvatten till Graften. Området som ska exploateras är litet och de föroreningsmängder som beräknas uppkomma, oavsett reningsgrad i dammarna, är små i förhållande till det totala avrinningsområdet för både Graften och grundvattenförekomsten. Därmed kommer eventuella föroreningar inte påverka varken yt- eller grundvattenkvaliteten. Inte heller. Det förväntas att näringsbelastningen i recipient efter exploateringen bli lägre än nuläget då marken är jordbruksmark. Dock är inte fl ödet av dagvatten inom området jämt fördelat över tid. Om inte vattnet fördröjs lokalt kan det vid stora regnmängder uppkomma ytvattenavrinning med höga halter föroreningar. För att hindra föroreningsspridning från spill och olycka behövs också oljeavskiljning inom dagvattenreningen. Inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Nollalternativets konsekvenser Om området inte exploateras kommer utsläppen från befintlig jordbruksmark att fortsätta. Det innebär små mängder av tungmetaller och oljeprodukter, men mer av näringsämnen och suspenderad substans. De beräknade utsläppshalterna ligger för dessa ämnen över Stockholms riktvärde. Dock är mängderna små jämfört med den totala transporten i Graften. Föreslagna åtgärder För 100 års regn krävs att större markytor inom planområdet att tas i anspråk för infi ltration och fördröjning. Höjdsättning och väglutning planeras så att inga instängda ytor för vattensamling bildas där planerade fastigheter fi nns. Istället bör höjdsättning planeras så att dagvatten tar sin naturliga väg mot planerade infi ltrationsytor. Jämförelse nollalternativ och planförslag Om området exploateras kommer mängderna av krom, kvicksilver och oljeprodukter att öka, dock är mängderna små och halterna fortfarande mycket under Stockholms riktvärden. Mängden benso(a)pyren är oförändrat (0 kg i båda fallen), övriga ämnen minskar med upp till 80 %, se tabellen nedan. Framför allt minskar utsläpp av näringsämnen och suspenderat material, vilket utgör de ämnen med störst mängdutsläpp från jordbruksmarken. 38

39 Jämförelse mellan nollalternativ och exploaterat område med lokal rening av dagvatten. &.& Trafik och trafiksäkerhet samt kollektivtrafik En trafi k- och bullerutredning har upprättats inom ramen för detaljplanen. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 3. Förutsättningar Detaljplaneområdet och utredningsområdet ligger utmed Ripavägen, som är en landsväg med 70 km/h som hastighetsbegränsning. År 2008 hade vägen en årsdygnstrafi k på cirka 800 fordon per dygn, varav 6 % tung trafi k. Strax öster om utredningsområdet korsar Ripavägen väg 118, där trafi k från Ripavägen har väjningsplikt. På väg 118 mot nordöst nås viktiga målpunkter som centrala Åhus och Kristianstad från planområdet. Väg 118 hade år 2013 en årsdygnstrafi k på 4500 fordon/dygn på sträckan sydväst om Ripavägen, varav 11 % tung trafi k. Ripavägen västerut leder till byn Ripa, varifrån det är möjligt att via Hornavägen så småningom nå väg E22 i riktning mot Malmö, Lund, m.m. Ripavägen saknar gångbanor, vilket innebär att fotgängare tvingas ut i körytan. Längs med väg 118 finns det öster om korsningen med Ripavägen gångbanor på båda sidor av vägen. Det är även möjligt att gå längs Tippvägen, som är en mindre väg i detaljplaneområdets östra kant. Från Tippvägen finns sedan möjligheten att gå över golfbanan, även om det inte är kommunen som har rådighet över gångvägarna där. Det saknas cykelbanor utmed Ripavägen, inte heller längs väg 118 fi nns det cykelbanor. Cykling till centrala Åhus får ske i blandtrafi k på väg 118 eller på mindre gator söder eller norr om väg 118. Det är även möjligt att cykla längs Tippvägen, som dock inte är asfalterad. 39

40 Ripavägen, vy mot väster. Planförslagets konsekvenser I trafi kutredningen, se bilaga 3, beräknades trafikalstringen samt fördelningen av den trafi k som uppkommer när detaljplanen är fullt utbyggt. Resultatet visar att detaljplaneområdet (ca 300 bostäder) samt utredningsområdet söder om detaljplaneområdet (ca 190 bostäder) tillsammans alstrar cirka resor per dygn, varav med bil. Då det kan sitta mer än en person i varje bil innebär det cirka fordonsrörelser per dygn. På lokalgator med bostadsbebyggelse består normalt trafi ken av cirka 2 % tunga fordon, ett förhållande som också kan antas gälla för detaljplaneområdet. Fördelning av trafi ken som alstras i detaljplaneområdet. 40

41 Samtliga bilresor till/från både detaljplaneområdet och utredningsområdet antas ske via Ripavägen. Via Ripavägen nås de viktigaste målpunkterna, Åhus centrum och Kristianstad, österut, medan mer avlägsna målpunkter som Malmö, Helsingborg, Lund och Hässleholm, huvudsakligen nås genom att köra västerut på Ripavägen. I region Skånes resvaneundersökning från 2013 var cirka 80 % av resorna från Åhus under 20 kilometer långa, de bör huvudsakligen ha haft sina målpunkter inom Åhus eller i Kristianstad. Baserat på det bedöms 80 % av trafi ken från planområdet köra österut på Ripavägen. Av dessa bedöms sedan de allra fl esta, 9 av 10, sedan svänga vänster på väg 118 mot Åhus centrala delar eller mot Kristianstad. Det innebär ett trafi ktillskott på omkringliggande vägar enligt fi gur nedan (avrundat till jämna hundratal). Strax öster om planområdet ligger korsningen mellan Ripavägen och väg 118. Denna är idag en fyrvägskorsning där Ripavägen, som sydöst om korsningen övergår i Nitvägen, har väjningsplikt. För korsningen har belastningsgraden beräknats när planområdet är fullt utbyggt. Resultatet visar att det fortfarande kommer att vara en relativt låg belastningsgrad, och det fi nns således inte något behov av att bygga om korsningen av framkomlighetsskäl. Föreslagen exploatering medför att andelen oskyddade trafi kanter kommer att öka inom området. Med höga hastigheter ökar risken för olyckor och även olyckornas konsekvenser. Idag saknar Ripavägen gångbanor, vilket medför att fotgängare tvingas ut i körytan. Trafi k- säkerheten längs med Ripavägen bedöms inte vara tillfredställande. Längs med väg 118 fi nns det öster om korsningen med Ripavägen gångbanor på båda sidor av vägen. Det är även möjligt att gå längs Tippvägen, som är en mindre väg i detaljplaneområdets östra kant. Från Tippvägen fi nns sedan möjligheten att gå över golfbanan, även om det inte är kommunen som har rådighet över gångvägarna där. Då de allra fl esta gångresor är under en kilometer långa gör områdets läge i utkanten av Åhus att de fl esta målpunkter ligger på ett sådant avstånd att människor kommer välja andra färdmedel än gång. Resor till fots förväntas främst få målpunkter inom området, som förskola och lekplatser, golfbanan norr om området och busshållplatsen på Äspetvägen. Den största risken för allvarliga olyckor i området bedöms vara i korsningen mellan väg 118 och Ripavägen. Här riskerar fotgängare som korsar väg 118 på övergångsstället att bli påkörda. Det fi nns även en risk att fordon kolliderar med varandra. För att ett övergångsställe ska betraktas som säkert så behöver det hastighetssäkras till 30 km/h, det vill säga utformas på ett sådant sätt att bilarna kör i högst 30 km/h när de passerar. Den skyltade hastighetsbegränsningen kan dock ändå vara 40 km/h. Ett övergångsställe som inte är hastighetssäkrat kan ge en negativ trafi ksäkerhetseffekt då det innebär en falsk trygghet för de gående. I stort sett hela Åhus ligger inom fem kilometer från området, vilket är ett avstånd som de fl esta tycker är acceptabelt att cykla. De fl esta målpunkter ligger i riktning mot Åhus centrum, nordöst om området. Men det fi nns även målpunkter rakt norrut. Cykelbanor saknas dock helt i områdets närhet och cyklisterna är hänvisade till körbanan. Den största bristen är att det saknas cykelbana längs med väg 118, som är den kortaste och tydligaste vägen mellan området och centrala Åhus. Trafi kmängden på väg 118 är så pass 41

42 stor att cykling i blandtrafi k inte är att rekommendera. Trafi ksäkerheten bedöms inte vara tillfredställande och risken för att en olycka skall ske bedöms som stor. Nollalternativet Nollalternativet bedöms inte medverka till någon trafi kökning då ingen exploatering föreslås. Nollalternativet bedöms inte medverka till möjligheten att GC-vägnätet inom närområdet förbättras, och att andelen kollektivtrafi k kan öka i området, vilket bedöms som negativt. Föreslagna åtgärder Idag bedöms inte trafiksäkerheten för de gående i området vara tillfredställande. För att gående skall kunna förfl ytta sig på ett trafi ksäkert sätt till fors mellan området och omgivningen rekommenderas följande åtgärder att uppföras: 1. Gångbanor på båda sidor om Ripavägen. Den mest naturliga vägen att gå mot bland annat busshållplatsen på Äspetvägen är att gå på gångbanorna längs väg 118. Då krävs det gångbanor längs Ripavägen för att nå dit. Gångbanor längs med Ripavägen bidrar även till att ge vägen karaktären av en gata i en tätort snarare än en landsväg. 2. En koppling mellan planområdet och Sankt Jörgens väg i golfbanans södra kant. Det fi nns redan idag stigar genom skogspartiet, men det behövs en koppling som är trygg och tillgänglig för alla. Då det planeras en förskola i detaljplaneområdet kan en sådan koppling användas av boende öster om området som ska till förskolan. 3. Ett hastighetssäkrat övergångsställe över Ripavägen vid korsningen med väg 118, så att gående på Ripavägens södra sida ska kunna fortsätta mot centrala Åhus längs med väg Hastighetssäkrat övergångsställe, alternativt en hastighetssäkrad gångpassage, över Ripavägen vid planområdets mitt. Många boende på södra sidan av Ripavägen kommer ha barn på förskolan på norra sidan av vägen och många barn kommer besöka kamrater som bor på motsatt sida av vägen. Då krävs en trafi ksäker korsningspunkt på sträckan. En upphöjning markerar också tydligt för bilister från väster att de har kommit in i ett samhälle. Det kan även behövas ytterligare gångpassager över Ripavägen. Antal och läge för gångpassager avgörs längre fram i planprocessen. 5. Befi ntligt övergångsställe över väg 118 behöver hastighetssäkras till 30 km/h för att skapa en trafi ksäker situation. 42

43 Föreslagna åtgärder på gångvägnätet. Röd elips visar detaljplaneområdets läge. Trafi ksäkerheten för cyklister bedöms inte heller som tillfredställande. Följande åtgärder föreslås för att trafi ksäkerheten skall bli tillfredställande för cyklisterna: 1. Cykelbanor längs med Ripavägen utmed området. 2. Cykelbana längs med väg 118, på södra sidan. 3. En cykelbana som löper utmed golfbanans södra kant och kopplar ihop planområdet med cykelbanan i golfbanans östra kant. 4. Hastighetssäkrad cykelpassage/-överfart över Ripavägen vid korsningen med väg 118 (gemensamt med övergångsställe) och över väg Hastighetssäkrad cykelpassage/-överfart över Ripavägen vid områdets mitt (gemensamt med övergångsställe). Mycket viktig för att även boende i södra delen av området ska kunna använda cykelbanan enligt punkt Asfaltera Tippvägen, eller på annat sätt skapa en cykelkoppling rakt norrut från detaljplaneområdet. 43

44 Föreslagna åtgärder i cykelvägnätet (röda linjer). Röd ellips visar detaljplaneområdets och utredningsområdets läge. Gröna linjer visar befi ntliga cykelbanor och orange linje visar en alternativ väg att cykla på lokalgator för den som inte vill cykla på väg 118. Jämförelse nollalternativ och planförslag Planförslaget medför en trafi kökning, denna bedöms dock som begränsad. Vid en jämförelse mellan planförslaget och nollalternativet, bedöms planförslaget vara att föredra, då denna bedöms medföra möjligheter för en förbättring av GC-vägnätet i området samt att andelen kollektivtrafi k kan öka. &.( Trafikbuller En fördjupade bullerutredning har upprättats inom ramen för detaljplanen. Denna kan ses i sin helhet i bilaga 8. Förutsättningar Enligt förordning 2015:216 gäller följande riktvärden för trafi kbuller vid bostäder: Utomhus vid fasad 60 db(a) ekvivalent ljudnivå* Utomhus vid uteplats 50 db(a) ekvivalent ljudnivå Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 70 db(a) maximal ljudnivå** Lägenheter mindre än 35 kvadratmeter kan utformas enkelsidiga med ekvivalentnivåer upp till 65 db(a) vid fasad 44

45 * = Om 60 db(a) ändå överskrids bör minst hälften av alla bostadsrum i en bostad vara vända mot en sida där 55 db(a) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 db(a) maximal ljudnivå inte överskrids under nattid ** = Om 70 db(a) ändå överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 db och max 5 ggr/timme under dagtid Riktvärdet avser den sammanvägda ljudnivån från alla trafikbullerkällor. I Naturvårdsverkets vägledning är skolgård defi nierad som en öppen plats utomhus i anslutning till skola/förskola där barnen vanligtvis tillbringar sina raster eller där pedagogisk verksamhet bedrivs. Riktvärden för ny skolgård är uppdelad i vilken funktion den avsedda delen av skolgården har, se tabell nedan: Tabell 1: Riktvärden, i frifältsvärde för buller från väg- och spårtrafik på ny skolgård (Naturvårdsverket, 2017) Del av skolgård De delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet Övriga vistelseytor inom skolgården Dygnsekvivalent ljudnivå (dba) * Maximal ljudnivå (dba) * Nivån bör inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn, under den tid då skolgården nyttjas (exempelvis ) Planförslagets konsekvenser samt åtgärder För planförslaget har en fördjupad bullerutredning upprättats. Resultatet visar att planförslaget har goda förutsättningar att tillgodose en god boendemiljö enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande och en god ljudmiljö för elever vid föreslagen förskola i östra delen av planområdet enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafi k. Resultatet av bullerberäkningarna visar att inom planområdet överskrids ej riktvärdet utomhus vid fasad (60 dba) vid något bostadshus. Uteplatser i anslutning till bostäder bedöms generellt vara placerade så att det skyddas från bullerstörningar. För bostäder utmed Ripavägen beräknas riktvärde för uteplats enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande överskridas för antagen placering av uteplatsen på södra sidan av byggnaden. Överskridande gäller ekvivalent ljudnivå eller både ekvivalent och maximal ljudnivå. Vid dessa bostäder bör placeringen av uteplatsen alternativt skyddsåtgärder ses över. För bostadshusen i södra delen av planområdet visar beräkningarna att riktvärden skulle underskridas med en placering av uteplats på norra sidan av bostadshusen mot lokalgatan. Studier av bullerskärmar i tomtgräns för dämpning under riktvärden visar att en skärm vid de östra bostadshusen behöver vara 1,75 m hög ovan vägmitt för att dämpa buller på uteplats ca 1,25 m vid de västra bostadshusen med befi ntlig skyltad hastighet 70 km/h. 45

46 Två förskolor föreslås uppföras inom planområdet, en i östra delen utmed Tippvägen och en södra delen utmed Ripavägen. Studier av skolgårdarnas ljudnivå visar att riktvärden enligt Naturvårdsverket ej överskrids på skolgården i östra delen av planområdet, men att de överskrids för den södra förskolan. Studier av bullerskärm i tomtgräns mot Ripavägen visar att en skärmhöjd på 2 m ovan vägmitt dämpar ekvivalenta ljudnivåer och maximala ljudnivåer på hela skolgården för den södra förskolans skolgård. Ekvivalenta ljudnivåer med prognostiserad trafik år I bullerutredningen har antagits att hastighetsgränsen 70 km/h på Ripavägen förbi planområdet bibehålls även i framtiden. Det bedöms att en sänkning till 40 km/h kan få stor effekt på ljudnivåer utmed vägen. Tidigare utredningar visar att bostadshus i den västra delen av planområdet skulle kunna erhålla ekvivalenta ljudnivåer lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå. Resultatet av bullerutredningen har medfört att planförslaget utformas med planbestämmelser som anger skyddsåtgärder för att säkra att tyst uteplats anordnas i zonen närmst Ripavägen. Detta kan anordnas på olika sätt, huvudbyggnad kan placeras så att tyst uteplats anordnas. Med ett plank i fastighetsgräns kan uteplats anordnas var som inom området. I den fördjupade bullerberäkningen har beräkning gjorts som visar vilken plankhöjd som behövs i de olika lägena. Lägsta höjd för bullerplank i fastighetsgräns anges för tre olika områden på plankartan (m1, m2, m3): m1 =1,25 me-ter, m2 =2,0 meter och m3 =1,75 meter. 46

47 Skolgård avsedd för pedagogisk vistelse, lek och vila föreslås anordnas skärmande från buller från Ripavägen. Skärmning ska utgöras av byggnad eller plank med tät konstruktion. Fördjupad trafi kbullerberäkning visar att plankhöjd 2,0 meter i fastig-hetsgräns mot Ripavägen skärmar förskolekvarteret så att ekvivalenta bullernivåer hålls under 50 dba, i zon närmst planerad infartsväg som avses för parkering uppgår ekvivalent bullernivå till 52 dba. Med plank och antagen bebyggelseplacering uppfylls nivåer under 45 dba ekvivalent nivå för en stor del av skolgården. Ekvivalenta ljudnivåer med föreslagna åtgärder. Kartläggning av bullerstörningar för bostäder längs med Yngsjövägen visar på höga störningar med både dagens trafi ksituation och en framtida när planområdet är fullt utbyggt. En uppskattad trafikökning till år 2014 med Trafi kverkets trafikuppräkningstal beräknas öka bullernivåerna med 1-2 dba ekvivalentnivå jämfört med dagens situation. För de mest utsatta bostäderna beräknas ekvivalenta ljudnivåer till dba och maximala ljudnivåer till dba år Då Yngsjövägen är en statlig väg så omfattas de av Trafi kverkets riktlinjer som anger nivåer inomhus som ej ska överskridas längs befi ntlig infrastruktur. Sett till maximala ljudnivåer bör fasader i bostäderna dämpa mellan 32 och 35 dba både i nuläge och i framtid för att riktvärdet skall underskidas. Då information om bostadsfastigheternas befintliga fasaddämpning saknas bör den vidare kartläggas för att klargöra om riktvärdena för buller inomhus överskrids. 47

48 Nollalternativets konsekvenser Inga konsekvenser då nuvarande markanvändning fortskrider och ingen bebyggelse uppförs. Jämförelse nollalternativ och planförslag Då gällande riktvärden för trafi kbuller inte överskrids varken i planförslaget eller i nollalternativet, bedöms alternativen som likvärdiga. &.) Industribuller Kristianstads kommun har upprättat en industribullerutredning för detaljplaneområdet. Utredningen kan ses i bilaga 7. Förutsättningar Riktvärdena för industribuller anges i Boverkets Rapport 2015:21 - Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsändring av bostäder en vägledning. Nedan anges de riktvärden som bör gälla vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Det är verksamhetsutövaren som ska göra bedömningen av påverkan av industribuller och det kan, i enskilda fall, fi nnas skäl att tillämpa andra värden än de som anges i tabellerna nedan. Bästa möjliga ljudmiljö bör alltid eftersträvas. Tabell 2. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad. Zon A* Bostadsbyggnader bör kunna accepteras upp till Zon B Bostadsbyggnader bör kunna accepteras förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida fi nns och att byggnaderna bulleranpassas. Zon C Bostadsbyggnader bör inte accepteras. Dag 6-18, Leq [dba] Kväll 18-22, Leq [dba] Natt 22-6, Leq [dba] > *För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell 3. 48

49 Utöver detta gäller följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad: Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dba) bör inte förekomma nattetid klockan annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dba. I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på fl era sidor, men oftast har den en exponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad, det vill säga någon form av ljuddämpad sida. I zon B bör bostadsbyggnader ha en ljuddämpad sida där ljudnivåerna uppfylls utomhus vid bostadens fasad samt vid en gemensam eller privat uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden. Tabell 3.Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats. Dag 6-18, LAeq Kväll 18-22, LAeq Natt 22-6, LAeq [dba] [dba] [dba] Ljuddämpad sida Planförslagets konsekvenser Resultatet av mätningen av industribuller visar att största delen av planområdet uppfyller Zon A beskrivet i tabell 2. Bostäder som placeras nära industrin uppfyller Zon B om de får tillgång till ljuddämpad sida. Detta område har markerats på plankartan genom bestämelse. a1. Inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Föreslagna åtgärder Inga åtgärder föreslås Nollalternativets konsekvenser Inga konsekvenser då nuvarande markanvändning fortskrider och ingen bebyggelse uppförs. Jämförelse nollalternativ och planförslag Då inga konsekvenser uppstår för planförslaget, bedöms nollalternativet och planförslaget som likvärdiga. 49

50 &.* Risker och störningar För bedömning angånde industribuller, se avsnitt 5.7 Industribuller. Förutsättningar Strax nordost om planområdet ligger en pumpstation. I Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete, anges 50 meter som riktvärde för skyddsavstånd till en pumpstation som betjänar fl er än 25 personer. De problem som kan uppstå är störande lukt och buller. I anslutande område för småindustri fi nns två verksamhetsfastigheter. Dessa utgörs av Åhus 55:70 och RA-byggen. Inom fastigheten Åhus 55:70 fi nns verkstad och däckförvaring. I lokalerna fi nns även kontorshotell, lagerverksamhet, bohagsmagasinering samt lokaler åt en möbelhandlare. Enstaka lastbilstransporter kan ske nattetid. RA-byggen inom fastigheten Åhus 55:7, är ett snickeriföretag som ger upphov till buller genom fl istugg, cyklon, ventilation, tömning av containers med glass. I samband med lackeringsarbeten kan verksamheten ge upphov till mindre emissioner från lösningsmedel som ger upphov till lukt. Den förkastliga vindriktningen i området är från väster vilket innebär att doften huvudsakligen drar in över befi ntligt bostadsområde. Verksamheten är i drift dagtid kl Planförslagets konsekvenser Avståndet mellan pumpstationen och föreslagen bebyggelse överskrider 50 m, som är det skyddsavstånd som bör tillämpas mellan bostäder och pumpstationer som betjänar över 25 personer. Ingen negativ konsekvens bedöms uppstå. Till miljö- och hälsoskyddskontoret inkom ett klagomål från en närboende gällande lukt från lösningsmedel från RA-byggen. Samma dag klagomålet inkom tog miljöoch hälsoskyddskontoret kontakt med den intilliggande förskola. Förskolan hade inte känt någon lukt av lösningsmedel. De produkter som bolaget har använt under störningarna är härdare (09031X071), Laqvin Proof (ED ), WEDETT SURFACER TIX VIT syrehärdare (14632V302) samt TEKNOSOLV För att minska lukten har bolaget höjt luktutsläppspunkten med två meter samt installerat två ytterligare fi lter. Generellt arbetar bolaget med att minska sina utsläpp och miljöpåverkan. Sedan ett par år tillbaka har bolaget övergått till att ytbehandla alla sprutmålade produkter för utomhusmiljö i ett vattenbaserat system. Inomhusprodukter ytbehandlas med det för ändamålet lämpligaste systemet. Syrehärdande färger och lacker är mycket slitstarka och inte känsliga för vatten. Att helt övergå till vattenbaserat förkortar slutprodukten livslängd. Enligt bolaget diskuterar de tillsammans med kunden fram den bästa behandlingen och upplyser om de olika produkternas egenskaper, miljöpåverkan och livslängd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade med stöd av miljöbalken 2 kap. 2, 3 samt 7 och 26 kap. 9 att de förhållanden som råder vid den klagande fastigheten inte utgör någon olägenhet för människors hälsa av sådan omfattning att det var befogat att kräva att AB RA Byggen skulle vidta några ytterligare åtgärder än de som redan vidtagits. Bolaget anses ha kunskaper om de kemiska produkter som används. 50

51 Bolaget anses även ha vidtagit de åtgärder som anses skäliga för att motverka skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Ca 600 m norr om planområdet ligger ett gammalt skrotupplag som är föroenat. År 2002 utfördes en markundersökning på platsen. Proverna år 2002 är tagna i det övre markskiktet. Resultatet visade att fastigheten klart är påverkad av skrotverksamheten som tidigare har bedrivits på platsen. Här fi nns höga halter av olja, PAH, tungmetaller och PCB. År 2008 gjordes en kompletterande undersökning med syfte att ta reda på om de ytliga föroreningarna även hade spridits på djupet. Det togs ut sju jordprover på en nivå mellan 0,3 1,0 meter under markytan. Här fanns inga förhöjda halter. De slutsatser man kan dra är att det fi nns en ytlig fyllning som ställvis är kraftigt förorenad. Då den ligger på ytan bedöms det inte finnas risk för spridning av föroreningarna till planområdet. Inom Åhus 57:5 väster om planområdet vinterhålls ca kor. Avstånd till gödselstack och föreslagen bostadsbebyggelse överstiger 200 meter, och inga konsekvenser bedöms uppstå från djurhållning. Föreslagna åtgärder Inga åtgärder föreslås Nollalternativets konsekvenser Inga konsekvenser då nuvarande markanvändning fortskrider och ingen bebyggelse uppförs. Jämförelse nollalternativ och planförslag Då inga konsekvenser uppstår för planförslaget, bedöms nollalternativet och planförslaget som likvärdiga. &.+ Klimat Förutsättningar, planförslagetskonsekvenser och åtgärder I kommunens översiktsplan redovisas de områden som i kommunen riskerar att drabbas av översvämning vid en framtida förhöjd havsvattennivå. Enligt analysen i översiktsplan kommer inte det aktuella planområdet att drabbas av förhöjda vattennivåer, varken från Helgeån eller Hammarsjön. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet är utformat så att dagvattnet avleds till ett antal dammar som i normalfallet är torra. Huvuddelen av dagvattnet ska i dammarna kunna infi ltrera till grundvattnet.det vatten som eventuellt inte infi ltreras, kommer att bräddas till en ledning och vidare till en större, planerad dagvattenledning söderut till Helge å. Dammarna kommer då att fungera även som renings- och utjämningsmagasin. Marknivån vid de planerade dammarna i planområdets södra del, föreslås till cirka 4-5 meter över nuvarande medelvattennivå i havet. De planerade dammarnas bottennivå kommer att ligga på cirka +3 till +3,3 meter. Grundvattennivåer har i området uppmätts kring +2,4 meter.

52 Planområdets södra del är beläget ca 0,5 km norr om Helgeåns norra gren/möllerännan. Det är en kort sträcka till utfl ödet i Åhus hamn och fallet är obetydligt. Det medför att Helgeåns vattennivå i stor utsträckning styrs av havets nivå. Med förväntade stigande havsnivåer kommer den här delen av ån troligen att utgöra en havsvik större delen av året. Enligt SMHI:s rapport Framtida havsnivåer i Sverige (Klimatologi nr 48, 2017) kan medelvattenståndet enligt RCP8,5 år 2100 stiga upp till cirka en meter över nuvarande referensnivå i västra Hanöbukten. Förutom allra närmast stranden är det medelvattenståndet som påverkar/dämmer grundvattnet i de jordlager som har förbindelse med havet. Havsnivån avgör därför en nedre gräns för vilka naturliga grundvattennivåer som bildas utmed kustområdet. Dock stiger inte grundvattennivån långt inåt land en meter då havsnivån höjs. Beroende på jordarter etc. fi nns en mer eller mindre brant gradient från havet och inåt land. Påverkan från stigande havsnivåer på denna gradient klingar av inåt land. Kristianstads kommun har i fl era undersökningar studerat hur varierande havsnivåer påverkar grundvattennivåerna utmed fyra profi ler längs Åhuskusten. Om grundvattennivån vid planområdet antas ligga cirka 2,5 meter över nuvarande havsnivå kommer grundvattennivån fortfarande att vara klart över havsnivån vid ett framtida medelvattenstånd på +l,0 m. Då avståndet från planområdet till Helge å är långt, cirka 500 m, bedöms det inte som sannolikt att grundvattennivån i planområdet kommer att stiga nämnvärt. Enligt tidigare undersökningar är det mer sannolikt att grundvattennivåerna i planområdet kommer att påverkas av förändrad nederbörd och temperatur, och inte genom stigande havsnivåer. Kristianstads kommun har vid tidigare tillfällen utfört en modellering av grundvattenförhållandena på Kristianstadsslätten i ett framtida klimat. Kortfattat visar resultaten att nivåerna för grundvattnet i jordlagren troligen kommer att stiga inledningsvis på grund av ökad nederbörd i denna del av landet. Mot slutet av seklet kommer de åter att sjunka på grund av högre temperatur som ger ökad avdunstning och ökad transpiration från växterna. Dessa förändringar kommer dock troligen att överskuggas av hur marken kommer att odlas och bevattnas. Redan idag sker betydande uttag i området, även från området, även i ett framtida förändrat klimat med ökad nederbörd, högre temperatur, stigande havsnivåer och förändrade grundvattennivåer. l ett framtida klimat kan krav komma att ställas på ännu mer grundvattenuttag till bevattning, dels för att odlingsförhållandena blir alltmer gynnsamma (under förutsättning att bevattning kan ske), dels för att uttag ur Helge å kan bli omöjliga på grund av att åns nedre delar blir alltmer dominerad av havsvatten. Resultaten från modelleringen visar att det är förändringar i samhället med grundvattenuttag som främst kommer att påverka grundvattenförhållandena. Med ökade grundvattenuttag kommer nivåerna även i jordlagren att sjunka. Inom föreslagna dammar kommer avståndet mellan dammbotten och grundvattennivån inom området idag vara i storleksordningen 0,5-1 meter. Om grundvattennivån tidvis skulle stiga upp till dammbotten, kan ändå stora mängder vatten infi ltrera genom dammarnas sidor och ut till grundvattnet. Funktionen är inte beroende av att dammarna ständigt är torra. Systemets funktion att omhänderta dagvatten från området är inte heller beroende av att allt vatten måste infiltrera via dammarna. Som framgått ovan kommer återstående vatten att bräddas ut via en större dagvattenledning till Helge å. Även vid stigande havsnivåer kommer denna ledning att fortsätta fungera, även om utloppet kan behöva fl yttas längre upp. 52

53 Sammanfattningsvis bedöms kombinationen av infi ltrationsdammar med bräddavlopp till en dagvattenledning säkerställa dagvattenhanteringen inom området, även i ett framtida förändrat klimat med ökad nederbörd, högre temperatur, stigande havsnivåer och förändrade grundvattennivåer. Nollalternativets konsekvenser Inga konsekvenser då nuvarande markanvändning fortskrider och ingen bebyggelse uppförs. Jämförelse nollalternativ och planförslag Då inga konsekvenser uppstår för planförslaget, bedöms nollalternativet och planförslaget som likvärdiga. & Ekosystemtjänster Kristianstads kommun har upprättat en analys av ekosystemtjänster för planområdet, se bilaga 6. (." Detaljplanens påverkan på platsens ekosystemtjänster Biologisk mångfald Naturen i området består i dag av sandiga gräsmarker, åkermark och olika typer av rösen. Områdets högsta värden är knutna till sandiga marker som rymmer både fridlysta växter och boplatser för ett fl ertal rödlistade insektsarter. Inom området fi nns samband för spridning till planområdets närhet. Planområdet ingår i en spridningskorridor som sammanbinder värdefulla sand- och gräsmarker. Att överföra befi ntlig jordbruksmark till gräsmark bedöms kunna medföra att en större del av området kommer att uppnå naturvärdesklass 1 inom en tidsperiod på år. Ett exempel på områdets platsunika potential är sandmarkerna inom naturreservatet Horna sandar där en del av området i det blivande reservatet under fem år utvecklades från konventionell grönsaksodling till rika gräsytor med hög biologisk mångfald. Jämfört med nuläget bedöms den biologiska mångfalden på platsen kunna öka jämfört med befi ntlig situation om åtgärder och skötsel genomförs. Beräknad kvalitet bedöms som knappt tre gånger så hög som för nuläget. Möjligheten att använda bränning och bete av ängsytor som skötselåtgärd försvinner troligtvis i och med att ny bebyggelse uppförs i direkt anslutning till befi ntlig ängsmark. Bränning och bete är effektiva skötselmetoder i sandig gräsmark. Spridningsmöjligheter bedöms dock att påverkas negativt eftersom en stor andel av spridningskorridoren riskerar att blockeras av bebyggelse. Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget och de gröna ytor genomförst är bedömningen att park- och naturytorna skulle kunna uppvisa naturvärden i olika grad. Norr om bebyggelsen kommer ett större område att kunna uppnå högsta naturvärde. Övriga områden bedöms uppnå vissa potentiella värden. 53

54 Rekreation I och med en exploatering av planområdet kommer upplevelsevärden på platsen att påverkas. Den mark som planläggs som natur, park och torg kommer kunna bidra med nya rekreativa värden. Även de privata trädgårdarna och bostadsgårdarna kan bidra med rekreativa värden, dock endast tillgängliga för de boende vilket innebär att ytorna och värdena blir otillgänglig för de som inte bor här. På de befi ntliga ängsytorna och talldungarna i norra delen kommer upplevelsevärdet artrikedom och naturpedagogik att fi nnas kvar utan ytterligare insats, förutsatt att den befi ntliga situationen bevaras över tid. På övriga orangemarkerade ytor fi nns det goda förutsättningar för att skapa hög artrikedom i kombination med andra rekreativa funktioner i planområdets park- och naturytor. De arter som är knutna till sandmarkerna tål och kan även gynnas av slitage. De mer skyddade lägena (tex ej utmed Ripavägen) har även goda förutsättningar för naturpedagogik med närhet till bostäder och förskolor På de orangemarkerade ytorna fi nns förutsättningar för upplevelsevärdet aktivitet och utmaning. Här finns föreslagna park- och naturytor med möjlighet till ett innehåll som uppmuntrar till fysisk aktivitet, som t.ex. utegym och hinderbana. Ytorna med fornminne har en begränsad möjlighet till anläggning och därför lägre potential för detta värdet. För parky- 54

55 torna som innehåller dagvattenfördröjning fi nns det begränsningar vad gäller tillgänglighet och allas möjlighet att vara delaktiga i fysiska aktivitet I den norra delen av området är bedömningen att upplevelsevärdet kulturhistoria kommer fi nnas kvar. Dock kommer en tydlig visuell koppling till det omgivande kulturlandskapet väster och söder ut att saknas. Detta gör att upplevelsevärdet blir lägre och platsens tidigare karaktär och sammanhang kommer att förändras. Åhus möte med det omgivande historiska öppna landskapet påverkas också och tätortsgränsen fl yttas ut på ett sätt som påverkar karaktären och landskapsbilden i ett större område än bara planområdet. Upplevelsevärdet utblickar och öppna landskap kommer fortsättningsvis fi nnas i norr och väster. Dock i lägre grad än idag då det landskapliga sammanhanget och kopplingarna till angränsande öppna landskap till stor del försvinner. På övriga ytor i planområdet kommer inte upplevelsevärdet att finnas kvar. Luftrening Om området byggs ut enligt detaljplaneförslaget och anläggning av gröna ytor genomförs enligt förslag i denna rapport är bedömningen att den luftrenande kapaciteten ökar knappt tre gånger jämfört med nuläget. Det är dock fortfarande en liten andel av den totala ytan där denna tjänst fi nns. Pollinering Utbyggnad av detaljplaneförslaget och anläggning av gröna ytor enligt förslag i framtagen rapport görs bedömningen att större andelen av de gröna ytorna i området kommer att ha mycket hög potential att hysa pollinatörer. Tallskogen i öster bedöms ha samma kvaliteter som i nuläget. Infiltration och flödesreglering Detaljplaneförslaget innebär hårdgörning av mark vid utbyggnaden av bostäder och gator vilket kommer att minska kapaciteten för ekosystemtjänsten fl ödesreglering. Det bedöms ändå fi nnas god kapacitet för fl ödesreglering kvar i området. Delar av lågpunkten i sydvästra delen av området bevaras som park med föreslagen dagvattenhantering. Här föreslås fördröjning och rening av dagvatten vilket kommer att förbättra kapaciteten för vattenrening i planområdet. Det fi nns goda förutsättningar att ytterligare stärka kapaciteten för vattenrening på kvartersmark inom planområdet, men detta styrs inte av detaljplanen. (. Föreslagna åtgärder för att utveckla och stärka ekosystemtjänster inom planområdet De allmänna natur- och parkytorna i den nya stadsdelen kommer bli mycket viktig för närrekreation för ung som gammal i området. Så långt det är möjligt har de rekreativa funktionerna kombinerats med åtgärderna för att bevara och öka platsens biologiska mångfald. Stora delar av grönytorna behöver även användas för att lösa områdets dagvattenhantering. Förutsättningarna för att skapa värdefulla miljöer liknande de omkringliggande sandmarkerna i Åhus är mycket goda. Utifrån platsens naturliga förutsättningar kan en hög biologisk mångfald utvecklas på kort tid i de större öppna grönytorna, och medelhög biologisk mångfald inom bebyggelsens grönområden. Målbilden för miljöerna är med nödvändig- 55

56 het artrika urlakade sandgräshedar med betydande andelar blottad sand. I målbilden ingår också småmiljöer som kan berika den huvudsakliga naturtypen. De framgångsrika åtgärder som genomförs i omgivande reservat är lämpliga att använda på ett anpassat sätt även i föreliggande detaljplaneområde. På följande fi gur redovisas förslag och principer för hur detaljplaneområdets biologiska mångfald kan gynnas och utvecklas. Förslag till hur platsens biologiska mångfald kan gynnas och utvecklas. Källa: ekosystemtjänster - Kartläggning och utvecklingsförslag för detaljplan för del av Åhus 14:108, Ekologigrupen. 1.Sandgräshed (Natura 2000-naturtyp 2330) 2. Ogräsåker/Allmogeåker/Trädesåker 3. Sandgropar och sandåsar 4. Sandiga stigar 5. Sandiga stengärden 6. Ekstolpar - lavarnas korallrev 7. Träkonstruktioner med solitärbi-hål 8. Gröna tak med ängsvegetation 9. Biodepåer med död ved 10. Sanddyner av överskottsmassor 11. Naturliga variationer i lignossortimentet (träd och buskar) 12. Kvaliteter utmed gatorna 13 Rekreativa målpunkter 14 Klimatanpassade överbyggnader och växtbäddar 56

57 Samlad bedömning )." Detaljplanens miljökonsekvenser De viktigaste frågorna för planalternativet har varit påverkan på jordbruksmark, naturmiljö, miljökvalitetsnormer för vatten samt kulturmiljövärden i form av fornlämningar. Under planprocessen gång har även konsekvenserna från aspekterna trafi k, buller och klimat varit viktiga att analysera. Under framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen har vidare undersökningar och inventeringar gjorts/upprättats för att bedöma planförslagets effekter och konsekvenser. Sammanfattningsvis bedöms inte planförslagets genomförande medföra några större negativa konsekvenser. För de aspekter där negativa konsekvenser bedöms kunnat uppstå har åtgärder föreslagits som har minskat eller helt eliminerat de negativa konsekvenserna. Åtgärder har i vissa fall hanterats inom ramen för detaljplanen och några är förslag till åtgärder som kommer att hanteras vidare i planeringsprocessen. Utifrån de bedömningar som har utförts i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning samt utefter de åtgärdsförslag som har framförts, och fastslagits i detaljplanen, bedöms inte projektet medföra någon betydande miljöpåverkan. Jämförelse med nollalternativet Utifrån många aspekter bedöms planförslaget och nollalterantivet att vara relativt lika. Skillnaden mellan alterantiven ligger inom aspekterna kulturmiljö och landskap, jordbruk samt dagvatten. I planförslaget påverkas aspekterna kulturmiljö och landskap samt jordbruk något negativt, då ett kulturellt öppet odlingslandskap tas i anspråk och exploateras av bebyggelse. Vad gäller dagvatten, visar utredningen och beräkningar att om föreslagna dagvattenanläggningar drivs och underhålls på lämpligt sätt blir reningseffekten på dagvatten inom det exploaterade området god, och inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Majoriteten av föroreningarna fastläggs i reningsanläggningen och påverkar inte recipient, varken ytvatten eller grundvatten. Dock förväntas näringsbelastningen i recipient efter exploateringen blir lägre än nuläget då marken är jordbruksmark. Ur denna aspekt bedöms planförslaget vara att föredra. ). Överensstämmelse med miljöbalken Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens kapitel 2 behandlar de så kallade allmänna hänsynsreglerna. Reglerna innebär bland annat att den ansvarige måste ha kunskap om verksamheten eller åtgärden, att man ska vidta skadeförebyggande åtgärder och att verksamheten eller åtgärden ska också lokaliseras till en lämplig plats, hushålla med råvaror samt använda bästa produkt och teknik. Kommunen har via planeringsprocessen med översiktsplan och detaljplan med miljöbedömning utrett alternativa lokaliseringar. Detaljplanen är anpassad efter de höga naturvärden som förekommer inom området och hänsyn har tagits till dessa vid utformningen av detaljplanen. Ytterligare krav på kvalitetssäkring, miljöhänsyn och säkerhet under byggti- 57

58 den behöver ställas under bygglovprövningen. Detaljplanen bedöms vara förenlig med de allmänna hänsynsreglerna. Hushållningsprinciper Miljöbalkens kapitel 3 innehåller grundläggande bestämmelser för hushållningen med mark- och vattenresurser. Där anges bland annat att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare anges att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen samt att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Riksintressen enligt Miljöbalkens kapitel 3 berörs ej av planområdet. En fortsatt utveckling med en stadsdel som kompletterar Åhus nuvarande sammanhållna bebyggelse placerat i ett strategiskt läge, bedöms av Kristianstads kommun medföra en god hushållning med mark. Föreslagen lokalisering beaktar miljökvalitetsnormerna samt de högsta miljövärdena i området och möjliggör samtidigt syftet med detaljplanen. Detaljplanen bedöms vara förenlig med hushållningsprinciperna i miljöbalkens kapitel 3. Kapitel 4 redovisar särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vatten för vissa områden, s.k. riksintressen. Inom områdena får exploatering ske endast på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Planförslaget bedöms inte påtagligt skada planområdets natur- och kulturvärden. Detaljplanen bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens kapitel 4. Miljökvalitetsnormer Miljöbalkens kapitel 5 behandlar miljökvalitetsnormer, vilka ska säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Idag fi nns MKN för omgivningsbuller, föroreningar i utomhusluft, kemiska föreningar i fi sk- och musselvatten samt kvalitetskrav för vattenförekomster. Det aktuella planområdet omfattas av MKN för luftföroreningar samt MKN för vatten och vattenkvalitet. Normer för vattenkvalitet berörs av dagvattenhantering. Med föreslagna reningsåtgärder bedöms att vattenförekomster inte påverkas negativt. Detaljplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av fastställda miljökvalitetsnormer. En utbyggnad enligt detaljplanen kommer att leda till en ökad trafi kintensitet. Ökad trafi k innebär ökade utsläpp av kväveoxider och partiklar. Totalt bedöms trafiken efter att full byggrätt är utnyttjad inom planområdet, att uppgå till ca 4500 resor per dygn. Ökningen bedöms vara av begränsad karaktär. Andelen trafi k kan också komma att minska om gång- och cykelvägar kompletteras inom planområdets närhet. Den relativt låga andelen trafi k och det öppna, välventilerade landskapet medför att gällande miljökvalitetsnormer för luft inte överskrids. Enligt publikationen Riskbedömning av gatu- och vägstråk i 58

59 Göteborgsregionen för partiklar (PM10), Rapport 143 (juni 2007) och med en generell utgångspunkt från generell kunskap om avgashalter, går det att konstatera att gällande miljökvalitetsnormer med stor säkerhet inte överskrids. Allmänt kan sägas att trafi ken måste uppgå till ca fordon per dygn på ett vägavsnitt med ett slutet gaturum innan det är meningsfullt att i detalj beräkna om cancerogena ämnen, ozon, artiklar etc. kan uppgå till skadliga nivåer eller innebära risker för känsliga personer. Bullerberäkningar har tagits fram som visar att all bebyggelse klarar bullerriktvärdena men att riktvärdena för uteplats överskrids mot Ripavägen. Detaljplanen innehåller bestämmelser som visar hur uteplatser skall skärmas, vilket medför att inga nämnvärda negativa konsekvenser bedöms uppstå. Nationella miljömål Planförslaget medför en ökad trafi kintensitet, men andelen bedöms bli mycket begränsad. Samtidigt försvinner det bidrag inom övergödningen som gödsling av jordbruksmark inom området kan medföra. Områdets centrala och strategiska läge ger dock goda förutsättningar för energisnåla transporter som GC-trafik samt kollektivtrafi k (tåg, buss), och minskar därför trafi kens påverkan på miljömålet. En utbyggnad av planområdet ger ökat underlag för att utveckla kollektivtrafiken i området. Detta bedöms påverka miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Fisk luft och Ingen övergödning positivt. Negativa konsekvenser bedöms uppstå för värdet av åkermarken när jordbruksmarker tas i anspråk för bebyggelse. Att bygga på jordbruksmark medför att naturresurser för livsmedelsproduktion och lokala försörjningsresurser går förlorade. Dock omges planområdet av stora arealer åkermark i omgivningen med en högre klassning än den i planområdet, vilket gör att den negativa påverkan främst består i arealbortfall. Den mark som tas i anspråk för exploateringen bedöms kunna undvaras som odlingsmark. Marken inom planområdet har ett mycket lågt odlingsvärde, klass 1 och 2 på en 10-gradig skala, vilket gör att värdet på marken som näring är mycket låg. Detaljplanen kommer att medföra negativa konsekvenser för jordbruket som näring, men konsekvenserna bedöms som acceptabla då jordbruksmark med högre klassning fi nns i direkt anslutning i området. Den föreslagna utvecklingen inom planområdet uppfyller riktlinjerna för exploatering på jordbruksmark som anges i publikationen Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken i Skåne (2015:27). Föreslagen exploatering bedöms tillgodose ett allmänt intresse. Detaljplaneförslaget bedöms dock motverka miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Möjligheten att utveckla Åhus stad och komplettera orten med en ny stadadel i ett kollektivtrafiknära läge och med möjligheten att skapa ett nytt centrum med service bedöms medverka till en socialt hållbar utveckling och medför därför även en god hushållning med naturresurser. Detaljplanen medverkar därigenom till att uppfylla målet om en God bebyggd miljö. 59

60 Vid utformningen av detaljplanen har den naturinventering som kan ses i bilaga 1 legat till grund. Områden med höga naturvärden har i detaljplanen undantagits för exploatering, och i stället avsatts som natur, vilket innebär ett automatiskt skydd för exploatering. Detaljplanen bedöms varken motverka eller medverka till att miljömålet Ett rikt växtliv uppfylls. ( Uppföljning och kontroll När en detaljplan har genomförts ska den beslutade myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om det betydande miljöpåverkan som planens genomförande faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller kommunen tidigt skall få kännedom om sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder för avhjälpande kan vidtas (6 kap 18 miljöbalken). Ur ett mer principiellt perspektiv har uppföljning stor betydelse för att tillgodose syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet med hållbar utveckling. De miljökonsekvenser som följer av en plan eller program är svåra att förutse i planprocessen och arbetet med miljöbedömningen. Uppföljningen visar på skillnader mellan bedömda och verkliga miljöeffekter samt behov av ytterligare åtgärder för att förhindra eller begränsa betydande konsekvenser. Uppföljningen bidrar på så sätt till kunskapsuppbyggnad och på sikt bättre och effektivare miljöbedömningar. För uppföljning av dagvatten bör kommunen upprätta ett kontrollprogram där kontroll av föroreningshalten samt fl öden görs. Flöden kan kontrolleras genom fl ödesrör. Kontroll av bullervärden för bostadsfastigheter längs med Yngsjövägen bör utföras när planområdet är fullt utbyggt. ) Tillkommande prövningar Det åligger exploatör/verksamhetsutövare att söka de tillstånd som kan krävas för dess verksamhet. Inom planområdet kan nedanstående punkter användas som underlag för detta. Exploatören/verksamhetsutövaren ansvarar för att nödvändiga myndighetskontakter utförs och godkännanden inhämtas, ytterligare tillstånd kan krävas än vad som anges här. Verksamheter och åtgärder som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 9 kap miljöbalken får inte utföras utan godkännande från rätt instans (A/B/C- verksamheter). Om förorenad mark påträffas ska det omedelbart anmälas till tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken 10 kap 9. Om eventuella okända fornminnen upptäcks inom planområdet ska arbetena, i enlighet med 2 kap 10 Kulturmiljölagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Dagvatten inom ett detaljplanelagt område som inte bara berör en fastighet klassas som avloppsvatten, enligt miljöbalken 9 kap 2 punkt 3, och ska anmälas till kom- 60

61 munen. Om dagvattendammarna anläggs under grundvattennivån räknas de som vattenverksamhet och ska hanteras enligt miljöbalkens 11 kap. Det kan innebära en anmälan till länsstyrelsen alternativt en tillståndsprövning av mark- och miljödomstolen. I samband med anmälan bör lämpligt kontrollprogram tas fram. För stenmurarna och stenrösen som berörs behövs dispens från biotopskyddet enligt 7 kap miljöbalken sökas. Dispensen söks hos länsstyrelsen i Skåne län. * Referenser Miljöbalken PBL Länsstyrelsens GIS-databas Skogsstyrelsens GIS-databas Riksantikvarieämbetets GIS-databas Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Skåne utveckling 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne län. Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5), Boverket Hållbar dag- och dränvattenhantering - Råd vi plandering och utförande (publikation P105), Svenskt Vatten 2011 Markhushållning i planeringen Jordbruksmarken Skåne, publ. 2015:27, Länsstyrelsen i Skåne län Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar (PM10), Rapport 143 (juni 2007), Miljöförvaltningen Göteborgs stad Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen. Regionplane- och trafi kkontoret, Stockholm läns landsting, Rapport 2015:21 - Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsändring av bostäder en vägledning, Boverket Framtida havsnivåer i Sverige Klimatologi nr 48, 2017, SMHI 61

62 VI ÄR WSP WSP är e av världens ledande analys- och teknikkonsul öretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global exper s. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi llgång ll ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi ll en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com