Kontakt mellan barn/unga i familjehem och deras föräldrar
|
|
- Niklas Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kontakt mellan barn/unga i familjehem och deras föräldrar Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
2 Föreläsningens uppläggning: Forskningsresultat Familjehemmens röster Föräldrarnas röster Avslutning Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
3 En privat familj används för ett kvalificerat offentligt uppdrag som påverkar familjens alla medlemmar Mycket väl godkända föräldrar förväntas samarbeta med föräldrar som fått underkänt Föräldraskapet delas med socialtjänsten Skapar en särskild sorts familj, där ansvar, planering och beslutsfattande är delat mellan tre parter Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
4 Ny kunskap - nya perspektiv Psykodynamiska teorier om barns utveckling förändrade synen på barns behov Forskningsprojektet Barn i kris (början av talet) betonade betydelsen av barns kontakt med biologiska föräldrar Uppdraget som familjehem förändrades - från ersättningsförälder till kompletterande förälder
5 Kontakt mellan föräldrar och barn i familjehem Vård utanför det egna hemmet bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och kontakt med hemmiljön. Inriktningen bör vara återförening
6 Perspektiv i den sociala barnavården Ett familje-orienterat perspektiv Fokus på förebyggande arbete Föräldrar behåller vårdnaden vid en placering Syftet med placeringen är barns återförening med föräldrarna Familjehemsföräldrar är komplementföräldrar - inte ersättningsföräldrar Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
7 Hur skall kontakten utformas? Tanken att placerade barn och ungdomar i stort sett alltid far väl av att ha kontakt med sina biologiska föräldrar har under lång tid haft närmast paradigmatisk status både i Sverige och i andra länder, men underlaget för detta paradigm har under senare år ifrågasatts. (Lundström o Sallnäs 2009) Lundström o Sallnäs (2009): 52 % ville ha mera kontakt med sina föräldrar En fjärdedel av ungdomarna (n=266) träffade inte föräldrarna regelbundet, ville inte bo med dem, och tyckte att de hade det bra i familjehemmet 20 % hade inte haft någon kontakt med föräldrarna under det senaste halvåret Många önskade mera kontakt med sina syskon
8 Vad säger forskningen? Stabilitet och identitet centralt. Förenar de båda skolorna som tidigare utgjorde en kontrovers (Behovs- och relationsskolorna) Det stora problemet är inte hur kontakten skall regleras och begränsas, utan hur man skall hjälpa och uppmuntra föräldrar att bibehålla kontakten för barnens skull (Thoburn) Bibehållen föräldrakontakt är något annat än bibehållen familjetillhörighet (Andersson) Känslan av varaktighet kommer inte genom lagen utan genom en tyst överenskommelse med barnets mamma (Andersson) I stort oenighet om umgänget. Diskussioner, förhandlingar, rättssaker. Föräldrarna ville ha mer umgänge, familjehemsföräldrarna mindre (Havik)
9 Motsägelsefulla forskningsresultat Kontakt med föräldrar förbättrar barns sociala och känslomässiga utveckling Kontakt med föräldrar försvårar barns anpassning, gör dem hyperaktiva och aggressiva, deprimerade och ångestfyllda Kontakt med föräldrar är en skyddsfaktor för några barn, en riskfaktor för andra Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
10 Triseliotis studie om familjehem Viktig del av uppdraget som familjehem Men Triseliotis påpekar att få familjehemsföräldrar uppgivit detta som motiv Två tredjedelar - ansåg att det var bra för barnen. Negativa- om barnen utsatta för övergrepp 55 procent upplevt svårigheter vid besöken 10 procent hade övervägt att avbryta placeringen p.g.a svårigheter med föräldrar
11 Sinclair et al: 40 procent av familjehemmmen var nöjda med kontakten med biologiska föräldrar Det familjehemmen fann som mest problematiskt var barnens beteende efter besöken regression, mardrömmar, rastlöshet och förvirring. Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
12 Föräldrars upplevelser: (Havik & Moldestad) Svårt att visa känslor, eller få ta ansvar när umgänget var i familjehemmet Alla ville bli erkända som en viktig familj för barnet Några föräldrar såg det som att om de accepterade och samarbetade så skulle de bli belönade med att få en större plats i barnens liv. Blev besvikna när det inte blev så. Svårt att se att barnen såg familjehemmet som sin primära familj Svårt att fylla umgängestiden med mening Barnet kan ha alltför stora förväntningar på att allt skall vara perfekt då de träffas. Föräldrarna vågade inte alltid fråga barnet om besöken- var rädda för att barnen inte ville komma på besök
13 Barnens upplevelser (Andersson) Svårt att hantera (återkommande) besvikelser. Att känna sig bortprioriterad Barnen betonar att de vill vara vanliga. Mycket kompetenta barn de förstod varför de inte kunde bo hemma Barnen uppskattade familjehemmet trygghet, stöd, tillhörighet Om barnen kände sig trygga i familjehemmet blev det också lättare att tala om föräldrarna och förhålla sig till att de hörde till två familjer För en del barn kunde det bli till en fördel något som gjorde dem bättre än andra att ha två familjer
14 16 unga om kontakten med föräldrarna (Från vård till vuxenliv) Två ungdomar hade mammor som avlidit Två ungdomar hade mammor som var okontaktbara på grund av gravt missbruk Tolv ungdomar uppgav sig inte ha någon kontakt med sin biologiska mamma Endast två ungdomar uppgav att de hade en någorlunda stabil kontakt med sin pappa Kontakten med föräldrarna var ofta sporadisk, oförutsägbar, och skedde många gånger endast på ungdomarnas initiativ Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
15 Efter placeringens slut Flera har återupptagit kontakten med föräldrar som tidigare varit frånvarande Men återupptagen kontakt innebär inte alltid att det finns ett stöd från föräldern Föräldrars egna problem medför fortfarande ett mer eller mindre obefintligt stöd Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Yvonne Sjöblom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
16 Kontakt med föräldrar efter avslutad samhällsvård Många föräldrar har själva en problematisk livssituation Placerade barn som blir kvar i familjehem eller HVB-hem tills de är tonåringar förenas återförenas sällan med sina föräldrar För placerade unga över 18 år är mediantiden I vård ca 4 år Kontakten med föräldrarna blir glesare ju längre placeringen varar Vid 18 års ålder hade vart sjunde barn som varit i vård fem år eller mer förlorat sin mor eller båda föräldrarna, vid 25 års ålder handlar det om nästan vart fjärde barn. Här finns ett problem kopplat till det familjeorienterade perspektivet
17 Familjehemsföräldrarna i min avhandling: 366 enkätsvar Intervjuer med 34 familjehemesföräldrar Olika slags upplevelser - både positiva och negativa Medvetenhet om betydelsen av kontakt Då är halva jobbet gjort! Ändrad inställning över tid Osäkerhet vid besöken Ofta en affär mellan de två mödrarna I enkäten förvåning över vad som uppfattas som en stark föräldrarätt
18 Positivt: Jag tycker att det har berikat mig i mitt liv så mycket, att vara fosterförälder... så jag säger det att jag kan rekommendera det till andra människor, för jag tycker att det är en sån berikande del att det är en sån massa mer människor som man lär känna... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
19 Negativt: Att veta att där skall man träffa någon som dagen innan har skällt ut en, så att man inte är värd ett rött öre. Man vet ju inte vad man möter på andra sidan dörren, och det känns inte bra. Dom gör oss otillräckliga inför Marcus. Och det känns ju varje gång han kommer därifrån...dom förmedlar tydligen en känsla i honom, att vi inte är bra... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
20 Om kontakten: Kontakten med föräldern, den är A och O, hur man sköter den. Och där skall man inte sätta sig och tro att man är någon besserwisser, utan där får man hålla sig, inte släppa dom för mycket inpå sig, men samtidigt så får man ju ändå försöka räcka ut handen, och möta...så att det blir bra för barnet, för det är ju barnet det gäller.... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
21 Betydelsen av en god kontakt: Det har hänt att mamman har ringt, och när vi säger det så säger Dora ja, det är väl den där jädra morsan! hon pratar inte ens om henne... Men det är som vi har sagt, att hon får säga själv när hon vill träffa henne, det är inget som vi skall tvinga henne till, och det har vi talat om för mamman och hon accepterade det, och hon har varit här många gånger, och då har hon bara suttit och pratat med oss. Hon ser ju oss som kompisar och det är väl det som gjort att det är så lätt.. (Familjehemspappa) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
22 Höga krav på familjehemmen Jag tycker att det känns som om det förväntas av en att man skall vara så öppen och trevlig mot de biologiska föräldrarna. Man skall samarbeta till det ytterstas gräns och man skall kunna förbise den uppgjorda planen därför att det passar föräldern bättre... så man får vara väldigt vaksam, så att man inte åsidosätter sig själv för mycket, samtidigt som man skall lyssna på föräldrarna och deras problem, och det är en jättejobbig bit (Familjehemspappa) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
23 Mamma kan inte spela spel Fast hon bryr sig inte om Mia överhuvudtaget när hon är här. Hon vill dricka kaffe och äta middag och prata.. I: Kan man hjälpa henne med detta på något sätt, så att hon ser Mia? Susanne: Ja, jag försöker att göra så att de kunde göra något tillsammans... Sist när de var här nu, i fredags, då sa jag till Mia innan hon kom då att då kanske du och mamma kan spela ett spel eller någonting, ni kanske kan gå till lekplatsen själva och då ville ju inte hon det, ja, då skulle ju jag eller Olivia följa med, eller Olle. Så det verkar som om hon inte ville vara själv med mamma. Mamma kan inte spela spel... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
24 Osäkerhet vid besöken: Det är just den stunden dom är här, då kan man inte med att ta upp dom och gossa med dom, för dom barnen vi har är väldigt gossiga barn allihop. Och det känner jag då när föräldrarna är här, det kan inte jag göra... jag kanske kan, men man gör det inte, jag är lite rädd för... jag tycker det är jobbigt.. (Familjehemspappa) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
25 När föräldrarna inte kommer Det känns jobbigt... för då säger man att nu är det spikat de här helgerna... för han är ju så stor så han vill veta när han skall hem, och så kommer helgen, och så blir det ingenting. Och då får vi bara sitta och vänta på nästa samtal från socialsekreteraren... Men idag så säger jag inte längre något. Vi får se... säger jag... Jag skulle vilja att dom ställde krav på mamman, för som det är nu så får hon bolla hur som helst, det är ingen som säger till henne att nu håller du på det som vi har bestämt... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
26 Allmänna Barnhuset bjöd 13 föräldrar att vistas 3 dagar på Sätra Bruk 12 kvinnor, en man Fokusgruppintervjuer i olika konstellationer Spelades in, transkriberades Boken Föräldrars röster Intervjuer med 16 föräldrar 14 kvinnor, 2 män Rekryterade på olika sätt: 2 frivilligorganisation 7 annons i Metro 7 socialtjänsten En fokusgrupp Transkriberats, analyserats i NVIVO Samarbete med forskare från England och Norge Ingrid Höjer
27 Före placeringen - föräldrarnas synpunkter Delaktighet Att få vara med i planeringen Det gick bra till alltså helt enkelt för vi hade en underbar socialsekreterare då. Och jag fick ju faktiskt åka och titta på flera familjehem innan jag valde det här (Anna) Information Att få veta vad som skall hända, vilka alternativ som kan finnas Respekt Att bli lyssnad till Relation Att möta samma person, slippa upprepa sin historia Ingrid Höjer
28 Krisreaktioner Tydliga krisreaktioner tolkas som aggressivitet, fientlighet - används i bevisföringen som kriterier på bristande föräldraförmåga Uppenbara krisreaktioner uppmärksammas inte - känslor av förtvivlan Beslut fattas utan att föräldrarna förstår dess konsekvenser Ingrid Höjer
29 Samarbete med familjehemmet från föräldrarnas perspektiv Information till familjehemsföräldrarna viktigt Familjehemsföräldrarna måste ha klart för sig vad uppdraget innehåller - att samarbete med föräldrarna ingår som en självklar del Även kontakt med barnets övriga nätverk ingår i uppdraget Ingrid Höjer
30 Samarbetet fungerar väl när Föräldrarna blir tillfrågade om sin åsikt Föräldrarna får delta i beslut om barnet Föräldrarna blir informerade om barnets vardagsliv - stort som smått Föräldrarna känner sig välkomna i familjehemmet Ingrid Höjer
31 Samarbetet blir problematisk när Föräldrarna känner sig ovälkomna i familjehemmet Konkurrens uppstår mellan föräldrar och familjehemsföräldrar Föräldrarna hålls utanför viktiga beslut som rör barnen Ingrid Höjer
32 Föräldrarnas perspektiv på samarbete Samarbetet fungerar så länge som föräldrarna intar en underordnad position - en asymmetrisk relation utgör förutsättningen för samarbete med familjehemmet Om föräldrarna blir mera jämlika och ställer krav kan samarbetet bli problematiskt Känslan av att vara i underläge verkar hämmande, svårt för föräldrarna att uttrycka en egen vilja och ha egna synpunkter Ingrid Höjer
33 Oro för att barnen skall välja familjehemsföräldrarna Sorg över allt de missat i barnens liv Frustration över att inte få dela med sig av sin föräldrakunskap, även till familjehemmet Men också lättnad över att ha fått hjälp, över att ha någon att dela barnen med Ingrid Höjer
34 Där sitter ju jag och inte ser in alls. Då undrar man om nån tänker på hur jag känner mig. Hur jag reagerar? Allt hemskt som jag föreställer mig kan hända när det bara är lösryckta saker jag får veta. Dom har ju hela sammanhanget, medan jag bara har urklipp som jag skall pussla ihop och det blir ett pussel på fem tusen bitar, och det är inte lätt att få ihop (Inger, intervjustudien) Ingrid Höjer
35 En dålig mor Känslan av att vara en dålig mamma är framträdande Men jag har ju känt mig i underläge hela tiden men det /./ det ligger mycket på mig också att man har den här skammen och skulden och tycker att man är en dålig mamma som inte har klarat av det här då (Gunilla). Påverkar förhållandet till familjehem och socialtjänst, men också till de egna barnen Ingrid Höjer
36 Olika erfarenheter av samarbete med familjehemmet Flera föräldrar hade sina barn i flera olika familjehem Radikalt olika utformning av samarbetet Välkomnande familjehem som inte kritiserade, och som bjöd in till delaktighet Familjehem som uppfattades som ogästvänliga, som att de helst ville ha barnen för sig själva, och som kritiserade föräldrarna Hur kan vi förstå/hantera en sådan skillnad? Ingrid Höjer
37 Umgänget med barnen Det är svårt att använda tiden väl när umgänget sker i familjehemmet Umgänge i det egna hemmet är att föredra - om det går att genomföra Om det inte går - kan umgänge på neutral plats vara en bättre lösning Föräldrarna jämför sig med familjehemsföräldrarna - tycker sig ha mindre resurser, mindre att erbjuda barnen Ingrid Höjer
38 Cecilia: Det var ju fruktansvärt känslomässigt laddat. Inte att komma, men att gå. Och jag vet att jag mådde ju dåligt men liksom, det skulle jag ju inte visa för honom... och man la på en mask. För det vet jag ju nu efteråt att den har ju han skådat igenom, men då tyckte jag ju att jag var väldigt duktig och samlade ihop mig för den stunden jag skulle träffa honom. Men han tyckte ju det var jätteroligt när jag kom. Och vi var ute och lekte och vi var i hans rum och... och såhär då va. Men visst, det var... det kändes ju fruktansvärt att han inte bodde hos mig! Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
39 Cecilia om delaktighet Och sen hette det nej men nu är Christoffer så stor så han vill inte att mamma ska komma på skolavslutningen. Jag har inte fått vara delaktig i skolan fast jag har velat komma på föräldramöten, träffa med läraren. Jag har inte fått göra nånting. Och det är jag så besviken på att jag inte fått vara delaktig för att... det är fortfarande jag som är Christoffers mamma. Hon (familjehemsmamman) har hållit mig ute från skolan totalt. För att hon tror... hon tror att Christoffer skulle fara illa om hans klasskamrater får veta att jag, att Christoffer har en annan mamma. Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
40 Föräldrarna om barnens situation Viktigt att ge barnen en chans att få lugn och ro i familjehemmet Flera berättar om att barnen på många sätt har det bra i familjehemmet Barnen tar mycket ansvar, både för föräldrar och fosterföräldrar Viktigt för barnen att samarbetet fungerar Barnen behöver ett eget ombud Ingrid Höjer
41 Svårigheter i samarbetet med familjehemmet kan orsakas av Skilda uppfattningar om placeringens mål Den asymmetriska relationen känslor av underlägsenhet Ojämlika resurser Ingrid Höjer
42 Föräldrarnas förutsättningar Föräldraskapet som individuellt projekt en försvårande faktor? En motsägelsefull situation:föräldrarna har inte klarat att ta ansvar för sina barn - samtidigt förutsätts de klara samarbetet med socialtjänst och fosterföräldrar Försiktig anpasslighet - kan tolkas som passivitet Aktivt engagemang - kan tolkas som besvärlighet Ingrid Höjer
43 En professionell utmaning Kontakt mellan barn och föräldrar skall alltid ses som ett komplext system av relationer Relationer ändras över tid och så också kontakten mellan barn och föräldrar Socialtjänstens stödjande insatser viktiga för att hålla kvar föräldrarnas engagemang Fortfarande mycket begränsad forskning - få dokumenterade forskningsresultat om effekten av kontakt mellan placerade barn och deras föräldrar Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
44 Att ha två mammor: Jag är Annas mamma, och hon har en mamma till, det är två mammor, men ingen av oss är på låtsas, alla är på gravaste allvar mammor, och det finns ingen som är på låtsas. Att man har två mammor det har jag ju arbetat med i alla år, ända sen hon var bebis, att göra detta väldigt positivt att hon har två familjer... och vara väldigt tydlig med att hon har två familjer... och att båda är betydelsefulla, och att ingen gör skillnad på henne... (Familjehemsmamma) Ingrid Höjer, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
45 Publikationer: Höjer, I (2007) Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem? Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset 2007:2. Höjer, I (2008) Hur är det att vara förälder och ha sitt barn placerat i fosterhem?. I tidningen Familjehemmet, nr 1, 2008, s Höjer, I (2009) Birth Parents Perception of Sharing the Care of Their Child With Foster Parents. Vulnerable Children and Youth Studies 2, pp Schofield, G, Moldestad, B, Höjer, I, Ward, E, Skilbred, D, Young, J & Havik, T (2011) Managing Loss and a Threatened Identity: Experiences of Parents of Children Growing up in Foster Care, the Perspectives of their Social Workers and Implications for Practice. British Journal of Social Work 41, pp Höjer, I (2011) Parents with children in foster care how do they perceive their contact with social workers? Practice, Vol. 23, issue 2, pp Ingrid Höjer
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet
universitet Ingrid Höjer, Det stora problemet med familjehemsvården är att den inte ses som en permanent lösning på ett barns problem, och att den inte fungerar som en sådan. På många sätt är familjehemsvårdens
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution
Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Göteborgs
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Perspektiv. Metod. Delaktighet - på barns villkor? Att växa upp med fostersyskon. Monica Nordenfors
Att växa upp med fostersyskon Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för f r socialt arbete Göteborgs universitet Studien handlar om fosterföräldrarnas egna barn och syftet var
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
KUNSKAPSÖVERSIKT STÖD TILL
2012-01-01 FOU- NORDVÄST KUNSKAPSÖVERSIKT STÖD TILL FÖRÄLDRAR VARS BARN HAR BLIVIT PLACERADE I SAMHÄLLSVÅRD Hanna Nylander FoU-Nordväst 2012 Innehåll 1.0 Syfte:... 2 2.0 Frågeställningar:... 2 3.0 Inledning/Problembeskrivning:...
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Barn som flyttas i offentlig regi
Barn som flyttas i offentlig regi Jag tycker inte att jag känner mig hemma överhuvudtaget alltså det har jag aldrig gjort någonstans så jag vet inte. Man har ju blivit sviken så många gånger. Man har behövt
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson
Lyckliga familjen En film av Markus Andreasson En vägledning inför diskussioner kring Lyckliga familjen för dig som leder utbildningsgrupper för blivande familjehem eller handledningsgrupper för familjehem
Erfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012
Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala
ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Ungas möte med socialtjänsten
Ungas möte med socialtjänsten Maria Thell Matilda Karlsson Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Bilaga 6 Enkät till brukare
Datum 2018-04-10 Brukarenkät Treatment Foster Care Bilaga till rapport Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Treatment Foster Care oregon nr 279 (2018) Bilaga 6 Enkät till brukare
Med utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Ansökan om stämning. Kärande. Ombud. Svarande. Ombud. Yrkande. Bakgrund. Anna Nilsson Lillgatan Lund
Lunds Tingsrätt Ansökan om stämning Grupp 1B1: Julia Rangemo, Dalia Masri, Joel Birkaskog och Daniel Mathus 2017-04-18 Kärande Anna Nilsson Lillgatan 32 233 45 Lund Ombud Grupp 1B1 Juridikbyrån AB Bryggaregatan
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Till alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05
ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05 ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG
1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?
Södertörns bedömningsmall för umgänge Frågeställningarna är sammanställda utifrån erfarenhetsdagen 2 oktober 2015. Mallen är indelad i fyra områden; inhämtande av information, bedömning, planering/beslut
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Stöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom
Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn
Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget
Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.
HFD 2017 ref. 39 Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en
4 Målgrupp Barn 7-18 år men en Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en Sjukdom/en allvarlig fysisk el psykisk sjukdom, ett missbruk, en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, en
Barns upplevelser av instabil samhällsvård
Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ
INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ Vad är en kontakfamilj och kontaktperson? En kontaktfamilj tar emot ett eller flera barn i sitt hem, vanligtvis under ett bestämt antal
Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering.
HFD 2017 ref. 40 Fråga om umgänge mellan en förälder och barn som har omhändertagits för en s.k. uppväxtplacering. 14 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Högsta förvaltningsdomstolen
Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla
Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att
Systematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Dags att prata om
2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Information till dig som vill bli familjehem
1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en
Till dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
På väg Enkät för den unge
På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Resursperspektiv inom den sociala barnavården
Resursperspektiv inom den sociala barnavården Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete Stockholms Universitet transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren Upplägg Olika
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen
Lägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14
VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE AA Ombud: Jur.kand. Miriam Lisak Advokatfirman Credo AB Korsgatan 3 411 16 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden Västra
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar
Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar
Om hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v)
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2007-10-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Om hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från
mellan barn och föräldrar
mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Föräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018
Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018 Exempel på kommentarer: Tack vare personalen Man kan aldrig veta vad som händer under dagen Vi älskar våra förskolepedagoger! Duktig personal och fin verksamhet. Då
Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer
Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
På väg. Enkät inför utflyttning. - för dig som bor i familjehem eller HVB
På väg Enkät inför utflyttning - för dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller
Familjehemsplacerade barns umgänge med sina föräldrar. ur familjehemmets perspektiv
Göteborgs Universitet Institutionen för socialt arbete Familjeterapeuterna Korsvägen AB Fortbildning för familjehemssekreterare Med fokus på handledning av familjehem B-uppsats Familjehemsplacerade barns
Barns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du