Ansökningsomgång yrkeshögskolan 2016 Bakgrunden till myndighetens bedömning

Transkript

1 Ansökningsomgång yrkeshögskolan 2016 Bakgrunden till myndighetens bedömning

2 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2017/1144 ISBN:

3 1 (21) Innehåll 1 Inledning Förutsättningar Inkomna ansökningar Ansökan... 5 YH5000, v.2.0, Bedömning av ansökan Lag och förordning Arbetsmarknadens efterfrågan Befintligt utbildningsutbud Geografisk placering Arbetslivsanknytning Organisatoriska förutsättningar Utbildningens upplägg och innehåll Regeringens direktiv Övrigt Komplettering Helhetsbedömning i konkurrens Besked om utfall Förändringar jämfört med tidigare år Sveriges referensram för kvalifikationer - SeQF Särskilda skäl Avsiktsförklaring Svenska med yrkesinriktning Beviljande av flera omgångar Lämplig placering Utgångspunkter för bedömning Inriktning ansökningsomgång Ekonomiska förutsättningar Resultat i ansökningsomgång Resultat/utfall utbildningsområden Data/IT Ekonomi, administration och försäljning Friskvård och kroppsvård Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Journalistik och information Juridik Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Miljövård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik... 17

4 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (21) 9.13 Säkerhetstjänster Teknik och tillverkning Transporttjänster Smala yrkesområden Reflektioner och slutsatser Kommande utvecklingsarbete... 21

5 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (21) 1 Inledning Denna PM har som syfte att sammanställa relevant information om ansökningsomgången för yrkeshögskoleutbildning med statsbidrag. Avsikten är att öka transparensen i de beslut myndigheten fattar och att kunna ge mer bakgrundsbeskrivning till varför utfallet ser ut som det gör. Med anledning av de förslag som riksdagen fattat utifrån propositionen En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap 1 genomgår yrkeshögskolan sin största förändring sedan starten Ansökningsomgången 2016 har därför på många sätt varit mer komplicerad än tidigare omgångar. 2 Förutsättningar Lagen (2009:128) om yrkeshögskolan (YHL) och Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) reglerar förutsättningarna för bedömningen av ansökningar. Innebörden av förutsättningarna kan kortfattat beskrivas enligt följande: Yrkeshögskolans utbildningar ska svara mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden och drivas i nära samarbete med arbetslivet. Utbildningsanordnare kan vara exempelvis privata utbildningsföretag, kommuner, landsting och universitet och högskolor. Yrkeshögskolan är behovsanpassad och varierar därför över tid avseende innehåll och inriktning. Det medför att nya utbildningar startar och gamla läggs ner utifrån hur arbetsmarknaden förändras. Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningarna är aktiva när det gäller såväl planering som genomförande av utbildningarna. Arbetslivets representanter sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. De flesta av yrkeshögskolans utbildningar erbjuder lärande i arbete (LIA). Utbildningarnas längd varierar, men de flesta är mellan 1,5 och 2 år. Samtliga utbildningar är eftergymnasiala och berättigar till studiemedel från CSN. Utbildningarna kan leda till en yrkeshögskoleexamen efter minst ett år eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen efter minst två år om den studerande uppfyller examenskraven 2. En yrkeshögskoleexamen motsvarar SeQF-nivå 5 och en kvalificerad yrkeshögskoleexamen SeQF-nivå 6. Myndighetens uppgifter för yrkeshögskolan är att: Fatta beslut om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan och beviljas statsbidrag eller särskilda medel. Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar Göra tillsyn Granska utbildningarnas kvalitet Framställa statistik Främja utvecklingen och kvaliteten i utbildningarna 1 Prop. 2015/16:198 2 Bestämmelser om examen finns i 2 kap YHF

6 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (21) 3 Inkomna ansökningar Intresset för att bedriva YH-utbildning är fortfarande stort. När 2016 års ansökningsomgång stängde den 6 september, hade myndigheten fått in ansökningar. De inkomna ansökningarna avser utbildningar vars första omgång kommer att starta hösten 2017 eller våren Antalet ansökningar var i ungefär samma storleksordning som tidigare. De fördelades på 15 olika utbildningsområden och kom från alla län i landet. Även detta år var det storstadsregionerna som skickade in flest ansökningar om att få bedriva yrkeshögskoleutbildningar: Stockholms län (366 ansökningar), Västra Götalands län (246) och Skåne län (210). De tre storstadslänen svarar tillsammans för 63 procent av det totala antalet ansökningar. Minst antal ansökningar kommer från Jämtland (12) och Gotland (3 ansökningar). Fördelat per utbildningsområde har flest ansökningar inkommit inom områdena: Ekonomi, administration och försäljning (301) Hälso- och sjukvård (203) Data/IT (195) I jämförelse med förra året minskade antalet ansökningar inom Teknik och tillverkning som sjönk från en andra till en femte plats, från 240 till 181 ansökningar. Data/IT minskade från 225 till 195 men är ändå kvar på en tredjeplats. Samhällsbyggnad och byggteknik ökade mycket från 161 till 189 i år. Ekonomi, administration och försäljning minskade något men antalet ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren. Inom

7 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (21) området Miljövård och miljöskydd kom det inte in några ansökningar i årets ansökningsomgång jämfört med två ansökningar Antalet ansökningar har åren varit runt per år, vilket är en högre nivå än åren då antalet var runt per år. 73 procent av ansökningarna kom från privata utbildningsanordnare och 27 procent från offentliga. Fördelningen i 2015 års ansökningsomgång var 70 procent privata och 30 procent offentliga. 4 Ansökan Inför ansökningsomgång 2016 informerade myndigheten utbildningsanordnarna om de bedömningar som gjorts kring utbildningar som leder till vissa yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser, det vill säga myndighetens ställningstaganden. Syftet var att göra ansökningsprocessen effektivare både för utbildningsanordnare och för MYH. Bedömningar som gällde för samtliga utbildningsområden, såväl som för respektive utbildningsområde, presenterades. Även ändringen av de särskilda förkunskaperna 4 som trädde i kraft den 15 april 2016 publicerades. Vidare införde myndigheten en ny definition för smala yrkesområden för att bättre stödja anordnarnas ansökningar och myndighetens bedömning inom smala yrkesområden. Anvisningar för ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning 2016 publicerades på myndighetens hemsida den 12 maj. I den fanns detaljerad vägledning för samtliga delar i ansökan. I anvisningarna gavs information om vad som gäller för att bedriva YHutbildning. Här presenterades även intervjuer med ansvariga på MYH med tips på sådant utbildningsanordnaren behövde fundera över innan den ansökte. Där fanns bilagor med exempel på hur man fyller i webbansökan och en matris för kursbeskrivningar. Även utbildningsanordnare inom YH, som hade sökt tidigare, 3 Uppgifterna i figuren avviker något från de som publicerades på myh.se i samband med att ansökningsomgången stängde. Detta beror på att det under bedömningen ibland blir tydligt att kodningen av ansökningarna på ett visst utbildningsområde behöver ändras. 4 3 kap. 3 YHF (2009:130)

8 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (21) uppmanades att läsa anvisningarna för att ta del av nyheter som trädde i kraft under året och för att friska upp kunskaperna om YH. I anslutning till ansökan fanns också en länk till samlad information av betydelse för ansökan och dokument som fungerade som underlag för ansökan. Dessutom hänvisades till statistik över det redan beviljade utbildningsutbudet inom YH som utbildningsanordnaren förväntades ta del av. Ansökningsformuläret öppnades den 17 maj Bedömning av ansökan Perioden för handläggning av ansökningarna pågick från mitten av september till mitten av december. För att bedöma inkomna ansökningar följde handläggarna en av myndigheten fastställd rutin, som utgör ett praktiskt stöd utifrån lag, förordning, myndighetens föreskrifter och ställningstaganden. Rutinen säkerställer att det finns en gemensam strategi i bedömningsarbetet och att samtliga ansökningar bedöms i en rättssäker process. Alla ansökningar lästes av två handläggare. Avstämningar gjordes regelbundet i större handläggargrupper samt med enhetschef och verksamhetschef. Utgångspunkt för bedömningen var de uppgifter som fanns beskrivna i ansökan. Bedömningsprocessens olika delar 5.1 Lag och förordning Inledningsvis bedöms om utbildningen uppfyller kraven för att ingå i yrkeshögskolan eller inte. Förutsättningar för att ingå i yrkeshögskolan anges i lagen om yrkeshögskolan 5 och i förordningen om yrkeshögskolan 6. Om ansökan inte uppfyller kraven avslås den. 5.2 Arbetsmarknadens efterfrågan Enligt anvisningarna för ansökan ska utbildningsanordnaren bekräfta att det finns ett uttryckligt behov på arbetsmarknaden av det yrke eller den tjänst som utbildningen ska utbilda till. Efterfrågan ska vara av betydande storlek och sökanden förutsätts visa på ett faktiskt och nära förestående anställningsbehov, vilket ska bekräftas av de referenser/källor som anges. För utbildningar som till stor del leder till eget företagande ska ansökan tydligt beskriva möjligheter till etablering och efterfrågan på de produkter och tjänster som företagandet syftar till. Efterfrågan kan vara nationell och/eller regional. En utbildning kan även ingå i yrkeshögskolan om den medverkar till att utveckla och bevara ett kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde, som är av betydelse för individen och samhället. Utöver de uppgifter som finns i ansökan tar myndigheten del av analyser och rapporter som ger information om arbetsmarknadens efterfrågan. 5.3 Befintligt utbildningsutbud För att undvika en överetablering, undersöks om det redan finns utbildningar som bedrivs inom den tänkta yrkesrollen och som täcker behoven i den aktuella regionen, eller om det finns andra som ansöker om att få starta utbildningar inom samma utbildningsområde eller yrkesroll. 5 Lagen om yrkeshögskolan (2009:128) 6 1 kap. 3. YHF (2009:130)

9 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (21) 5.4 Geografisk placering Utbildningen ska bedömas ha en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. 5.5 Arbetslivsanknytning Att bedöma en utbildnings arbetslivsanknytning handlar främst om att se på vilket sätt och i vilken omfattning arbetslivet varit delaktigt i framtagandet av den utbildning som beskrivs i ansökan samt på vilket sätt arbetslivet kommer vara delaktigt under genomförandet av utbildningen. I ansökan uppmanas utbildningsanordnaren att ange referenspersoner och kontaktuppgifter. (Se vidare 6.3 Avsiktsförklaringar) 5.6 Organisatoriska förutsättningar Verksamheten inom yrkeshögskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Den som verkar inom yrkeshögskolan ska också främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningsanordnaren ska ha förutsättningar att följa de föreskrifter för utbildningen som gäller enligt förordningen för yrkeshögskolan 7. Vid bedömning tillförs uppgifter om utbildningsanordnarens kreditvärdighet. 5.7 Utbildningens upplägg och innehåll För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan ska den väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Om den sökta utbildningen leder till samma kunskaper, kompetenser och färdigheter som en utbildning enligt högskolelagen gör, är huvudregeln att denna utbildning inte kan ingå i yrkeshögskolan. Utbildningen ska ge sådana teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter. Den ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktion av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås. Om utbildningen avser att leda till en examen inom yrkeshögskolan, ska kraven enligt förordningen 8 vara uppfyllda. (Se vidare beskrivning av SeQF nedan). 5.8 Regeringens direktiv Regeringens årliga regleringsbrev, som delges myndigheten i slutet av året, beskriver myndighetens uppdrag och prioriteringar för nästkommande verksamhetsår samt anger nivån på anslagen för att utföra uppdraget. Beviljandet av platser ska hållas inom anslagstilldelningen. 5.9 Övrigt Andra underlag som ingår i den samlade bedömningen av ansökningar som gäller förlängning av pågående yrkeshögskoleutbildningar, är de studerandes sysselsättning efter utbildningen, myndighetens analyser och omvärldsbevakning samt relevanta rapporter och resultat av kvalitetsgranskning och tillsyn kap YHF(2009:130) 8 2 kap YHF

10 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (21) 5.10 Komplettering Om det i ansökan saknas svar på någon fråga, eller om ansökan inte kan bedömas utan komplettering, begärs en sådan. Behov av kompletteringar stäms av mellan handläggare för att en likvärdig bedömning ska göras om flera ansökningar har samma kompletteringsbehov Helhetsbedömning i konkurrens När alla ovanstående steg har gåtts igenom är det dags att väga samman bedömningen av varje ansökan och att ställa dem i förhållande till övriga ansökningar inom samma yrkesområde. I helhetsbedömningen av ansökan tas också hänsyn till graden av medfinansiering. Slutligen görs en avvägning mellan olika yrkesområden utifrån myndighetens övergripande analys om arbetsmarknadens behov samt graden av arbetslivets medverkan Besked om utfall Besluten om vilka utbildningar som får ingå i YH publicerades den 8 februari 2017 på myh.se. 6 Förändringar jämfört med tidigare år Förutom arbetet med att ta fram vilka yrkeshögskoleutbildningar som nästa år ska vara med och möta arbetslivets behov, har myndigheten arbetat med att överföra förslagen i propositionen En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap till praktisk verklighet. Dessutom har myndigheten själv initierat utvecklingsarbete för att förbättra ansöknings-, bedömnings- och analysprocessen. 6.1 Sveriges referensram för kvalifikationer - SeQF Den 1 februari 2016 infördes nya bestämmelser gällande examen och examenskrav vilket innebär att yrkeshögskoleutbildningar kan placeras på nivå 5 respektive 6 i det svenska ramverket för kvalifikationer, SeQF 9. För att en utbildning inom yrkeshögskolan ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen ska utbildningens resultat av lärande uttryckas i kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar nivå 5 i SeQF. För en kvalificerad yrkeshögskoleexamen gäller att resultat av lärande ska motsvara kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar nivå 6 i SeQF. I övrigt när det gäller examen är det nytt för i år att även en yrkeshögskoleexamen ska innehålla ett självständigt examensarbete. Tidigare gällde detta endast kvalificerad yrkeshögskoleexamen. 6.2 Särskilda skäl Den 15 april 2016 infördes nya bestämmelser 10 kring krav för särskilda förkunskaper respektive urvalsgrunder. Liksom tidigare ska särskilda förkunskapskrav vara nödvändiga 9 2 kap YHF 10 3 kap. 3 YHF

11 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (21) för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Skillnaden mot tidigare är att särskilda förkunskapskrav får avse kunskaper från gymnasieskolans kurser eller motsvarande men bara om det finns särskilda skäl 11 gälla yrkeserfarenhet eller andra kunskaper. Ytterligare en förutsättning är att de särskilda förkunskapskraven ska ha betydelse för utbildningens inriktning eller för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om man vill använda yrkeserfarenhet eller andra kunskaper som särskilt förkunskapskrav, ska sökanden i sin ansökan motivera varför det finns särskilda skäl att tillåta detta, det vill säga motivera varför det finns skäl att göra avsteg från huvudregeln. Myndighetens uppgift blir att bedöma det underlag sökanden åberopar. Myndighetens rättssekretariat har genomfört en rättsutredning i syfte att ge vägledning vid tolkning av de nya bestämmelserna. Rättssekretariatet har också tagit fram en vägledning som har använts vid bedömning av ansökningarna. Erfarenheterna från årets bedömningar kommer att användas för att utveckla anvisningarna avseende särskilda förkunskaper och urval inför kommande ansökningsomgång. 6.3 Avsiktsförklaring Avsiktsförklaringen ersätter den tidigare referenstagningen. Avsiktsförklaringarna säkerställer att arbetslivet har varit delaktigt i framtagandet av den planerade utbildningen samt hur de avser att delta i till exempel LIA. Den visar också på i hur hög grad arbetslivet kommer att anställa från utbildningen eller anlita en tjänst utifrån den kompetens som utbildningen ger. Den ökar tydligheten och styrker samarbetet med arbetslivet. Det bör i sin tur öka kvaliteten på utbildningen genom att bedömningarna blir säkrare avseende arbetslivets medverkan. 6.4 Svenska med yrkesinriktning Svenska med yrkesinriktning är inte längre ett kriterium i bedömningen av vilka utbildningar som ska få statsbidrag. Det är dock fortfarande en viktig stödinsats och möjligheten att erbjuda det till studerande finns kvar. 6.5 Beviljande av flera omgångar Det nya regelverket möjliggör att utbildningsanordnare kommer att kunna bedriva YHutbildningar under längre tid. Tanken framöver är att utbildningar i regel ska få starta fler än två omgångar. För vissa utbildningar, till exempel samhällsviktiga och investeringstunga utbildningar, ska det vara möjligt med ännu fler starter i samma beslut. Alla beslut ska dock även fortsättningsvis bygga på att det finns ett behov på arbetsmarknaden, alternativt ett intresse för samhället om det avser smala yrkesområden. De YH-ansökningar som blivit beviljade i årets omgång har fått en blankett bifogad sitt beslut. Med blanketten kan de ansöka om fler omgångar än de ordinarie två. Som grund för att prioritera vilka ansökningar som kan beviljas kommer myndigheten att beakta följande: Arbetslivets efterfrågan på den kompetens utbildningen ger och utbildningsinriktningar som har en varaktig efterfrågan på 3 5 års sikt. Genomströmning och andel studerande som efter avslutad utbildning får ett arbete som motsvarar utbildningens inriktning kap. 7 YHF

12 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (21) 6.6 Lämplig placering Lämpligheten av en utbildnings regionala eller nationella placering utifrån arbetslivets behov är nu ett kriterium vid konkurrens om statsbidrag eller särskilda medel till utbildningen. Tidigare gällde en från samhällssynpunkt lämplig regional placering som en faktor för att bedöma om en utbildning kunde ingå i yrkeshögskolan. 7 Utgångspunkter för bedömning 7.1 Inriktning ansökningsomgång 2016 För att samhället ska kunna möta det tydliga och stora behov som finns på bland annat bostadsmarknaden har MYH denna gång valt att lägga extra tyngd på området Samhällsbyggnad och byggteknik. Det innebär inte att utbildningsområdet blivit störst, men att det får en större andel av det totala antalet platser. Det betyder också att övriga områden får stå tillbaka något då myndigheten har att hålla sig inom det av regeringen tilldelade anslaget. De ansökningar som bedöms bäst motsvara de starkaste kompetensbehoven och där arbetslivets medverkan är stor prioriteras. 7.2 Ekonomiska förutsättningar Regeringens anslagstilldelning för yrkeshögskoleutbildningar för 2017 uppgår till drygt miljoner kronor. Utrymmet för att bevilja nya platser i ansökningsomgång 2016 var ungefär 223 miljoner kronor, vilket är något mindre än året innan. I regeringens direktiv till MYH för 2017 anges att anslaget även ska användas för att finansiera införandet av behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan och till att verkställa beslut om att en utbildning som ska ingå i yrkeshögskolan kan omfatta fler än två utbildningsomgångar. I och med att besluten framöver kommer att omfatta fler utbildningsomgångar, kommer en större andel av anslaget att vara intecknat. Utrymmet att bevilja nya utbildningsplatser i den årliga ansökningsomgången kommer därför att minska. 8 Resultat i ansökningsomgång 2016 Grunden för bedömning av ansökningarna är den information som finns i själva ansökan. Ett viktigt underlag för den slutliga bedömningen av vilka utbildningar som ska beviljas, är i vilken grad anordnarna kan redovisa att det finns ett uttryckligt och nära förestående anställningsbehov på arbetsmarknaden av det yrke eller den tjänst som utbildningen ska utbilda till. Myndigheten kompletterar behovsbilden i ansökan med information från en rad olika källor. Det kan handla om uppgifter som finns i våra administrativa system till exempel regionala rapporter, som vi själva tar fram. Vi tar också del av Arbetsförmedlingens statistik och information, statistik från SCB och aktuella rapporter och/eller strategier som publiceras. Tillgången till information varierar mellan de olika utbildningsområdena. Såväl beskrivningar av efterfrågan i ansökningarna som de övriga underlag myndigheten har att tillgå varierar i omfattning och kvalitet, vilket återspeglas i de områdesspecifika redovisningarna nedan.

13 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (21) I årets beslutsomgång har de anslagna medlen gjort det möjligt att bevilja 27 procent av ansökningarna. Förra året beviljades drygt platser för båda de beviljade utbildningsomgångarna och i år beviljar vi drygt platser för två utbildningsomgångar, fördelade på 351 utbildningar. Flest platser beviljas inom utbildningsområdena Ekonomi, administration och försäljning (4 518 platser), Samhällsbyggnad och byggteknik (3 536 platser), följt av Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (2 934 platser). De län som tilldelas flest platser är Stockholms län (6 022 platser), Västra Götalands län (4 306 platser) och Skåne län (3 018 platser). Sett till antal platser fördelat per invånare (20 64 år) är det Västra Götalands län, Stockholms län och Jönköpings län som beviljas flest platser i denna ansökningsomgång. 21 procent av det totala antalet nya platser inom yrkeshögskolan kommer att genomföras på utbildningar som bedrivs på distans. Störst antal platser med distansupplägg finns inom utbildningsområdena Hälso- och sjukvård samt socialt arbete, Ekonomi, administration och försäljning samt Teknik och tillverkning. 9 Resultat/utfall utbildningsområden Redovisningarna nedan utgår från de områdesspecifika handläggargruppernas sammanfattande bedömningar efter att samtliga ansökningar granskats, anslagstilldelning blivit känd och ledningens prioriteringar presenterats. Uppgiften om att utbildningsområden ökar eller minskar är en jämförelse mellan befintliga och nya platser med avslut och befintliga platser Exakt antal platser kommer att presenteras på myh.se under april 2017.

14 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (21) 9.1 Data/IT Utbildningsområdet täcker många olika kompetenser som förändras kontinuerligt. Nya yrken, yrkesbenämningar och kompetensbehov uppstår lika fort som gamla försvinner. Den snabba förändringen orsakas i stor utsträckning av teknikutvecklingen och förekomsten av nya programmeringsspråk. Samma yrkesroll kan kräva kompetens från högskola eller från yrkeshögskoleutbildning. Programmerare, systemutvecklare, mjukvarutestare är exempel på vanligt förekommande yrkesroller. Myndigheten beviljar utbildningar inom Front Endutveckling, systemutveckling, applikationsutvecklare, programmering och kravanalys/test. Andra utbildningar som beviljas är projektledning, systemhantering och spelutveckling, IT-säkerhet och visualisering (molnet), Business Intelligence-analytiker och Dev Ops-integrerare. Virtual Reality-utvecklare tillkommer som ny yrkesroll. Systemutvecklare ges till mindre orter (Linköping, Örnsköldsvik, Sundsvall). Spelutbildningar och IT-säkerhetstekniker har fått en relativt hög andel utbildningar beviljade. Inga befintliga yrkesroller försvinner. Få distansutbildningar har beviljats i år på grund av låg examinationsgrad för det utbildningsupplägget inom Data/IT. De huvudsakliga skälen för beviljande har varit hur väl anordnarna beskrivit nationell och regional efterfrågan, arbetslivsanknytning (LIA och ledningsgrupp) samt geografisk lokalisering. Målsättningen har varit att få utbildningar i hela landet. Pågående utbildningar med bra resultat, högt söktryck och hög genomströmning, bundna utbildningar (före distans), tvååriga utbildningar (före ettåriga) har prioriterats samt en tydligare påvisad jämn könsfördelning i rekryteringen till utbildningarna. De flesta ansökningar inom Data/IT som ansöker om SeQF nivå 6 har inte bedömts ligga på den nivån. Ansökningarna har istället bedömts ligga på SeQF nivå 5. Antalet beviljade platser inom området minskar något. Den största minskningen står utbildningar inom systemhantering och programmering för. Den största ökningen finns inom IT-säkerhetsområdet och inom utbildningar till nätverkstekniker (molnbaserade tjänster). Vägledande vid bedömningen har varit myndighetens kontakter med branschorganisationer samt den egna djupanalys som myndigheten genomförde inom utbildningsområdet under våren Ekonomi, administration och försäljning Området är ett av de största sett till antalet studerande inom yrkeshögskolan. Det innehåller flera stora yrkesroller, som exempelvis redovisningsekonom, vårdadministratör och kvalificerad försäljare. Exempel på övriga yrkesroller inom området är lönekonsult, inköpare, upphandlare, affärsutvecklare, marknadsförare, bank/försäkringsrådgivare och e-commerce/business manager. En dryg fjärdedel av de utbildningar som beviljats är utbildningar till vårdadministratörer/medicinska sekreterare. För denna inriktning beviljas 19 av 22 ansökningar. Det huvudsakliga skälet för avslag inom området är konkurrens. Utbildningar till rådgivare/administratör inom bank eller försäkring, butikskommunikatör, butikschef, teamledare inom vård och socialadministratör får genomgående avslag. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. Besluten stämmer överens med yrkesanalyser, regionala rapporter och annan tillgänglig statistik.

15 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (21) 9.3 Friskvård och kroppsvård Området är ett av de mindre utbildningsområdena inom yrkeshögskolan. Inom området finns yrkesroller som exempelvis friskvårdskonsulent, medicinsk massageterapeut och hudterapeut. De ansökningar som beviljas är inom Hud-och massageterapeut, Hud- och spaterapeut och Massage- och Friskvårdsterapeut. De utmärker sig i konkurrensen med mycket bra avsiktsförklaringar. Badmästare avslås för andra året i rad. Frisörerna får genomgående avslag då det är en gymnasial utbildning. De huvudsakliga skälen för avslag är konkurrens, alltför svag arbetslivsanknytning och bristande efterfrågan på yrkesrollerna. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet är oförändrat. Besluten stämmer med yrkesanalyser, regionala rapporter och annan tillgänglig statistik. 9.4 Hotell, restaurang och turism Utbildningsområdet Hotell, restaurang och turism inriktar sig mot tre olika områden som överlappar varandra ekonomiskt och organisatoriskt. Inom hotellområdet återfinns utbildningar till Hotel Management, Management inom hotell och besöksnäringen, Hospitality Management och Receptions-, konferens- och housekeepingansvarig. En stor del av arbetsmarknadens behov inom restaurang kan tillgodoses av personer med gymnasieutbildning. De eftergymnasiala yrkesroller som efterfrågas kan delas in i specialister eller arbetsledare. Restaurangbranschen efterfrågar personer som kan arbetsleda på olika nivåer, som exempelvis kökschefer, köksmästare och arbetsledare inom storkök. Food and Beverage Managers har ett helhetsansvar för mat- och dryckeshantering på större restauranger. Inom turismområdet finns det ett ständigt behov av olika yrkesroller. Inom området finns utbildningar som syftar till olika typer av guider, resekonsulter (inklusive TRAC), agenter inkommande turism samt koordinatorer, projektledare och affärsutvecklare inom turism. Andra typer av yrkesroller inom turismområdet är destinationsutvecklare. I årets ansökningsomgång beviljas utbildningar till arbetsledande positioner inom hotellområdet: Internationell sommelier, Matsalschef och Food & Beverage Manager. De utbildningar som prioriterats i bedömningen har en stark anknytning till aktuellt arbetsliv, vilket också visas i bra avsiktsförklaringar. De flesta avslagen har gällt konkurrens inom samma yrkesområde. Inom restaurangområdet är det vanligt att den generella personalbristen beskrivs istället för behovet av en specifik yrkesroll, exempelvis gällande köksmästare och kvalificerade kockar. Yrkesrollerna köksmästare, kökschef och restaurangchef får genomgående avslag även i år. Utbildningarna har tidigare dåliga resultat och hög andel outnyttjade platser. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet minskar. Enligt uppgifter publicerade av Tillväxtverket har den totala omsättningen och antalet personer sysselsatta inom svensk turism ökat kraftigt under senare år. Störst har ökningen varit inom hotell- och restaurangbranschen. Tillväxten inom branschen beräknas fortsätta under Trots att MYH ser en tydlig efterfrågan för flera av områdets inriktningar, har området av konkurrensskäl en lägre beviljandegrad än medelvärdet för samtliga utbildningsområden.

16 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (21) 9.5 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Utbildningsområdet Hälso- och sjukvård samt socialt arbete omfattar till största delen utbildningar till tandsköterska, utbildningar inom funktionshindersomsorg och socialpedagogiskt behandlingsarbete. Det innefattar även utbildningar inom psykiatri och vidareutbildningar för yrkesaktiva undersköterskor inom äldrevård och somatisk specialistsjukvård. Utöver det finns utbildningar till integrationspedagog samt enstaka utbildningar till yrkesroller som till exempel ambulanssjukvårdare, steriltekniker, apotekstekniker och medicinsk fotterapeut. Många utbildningar inom området bedrivs som distansutbildningar på deltid. Flest antal platser beviljas för utbildningar till tandsköterska (14 utbildningar), vilket motsvarar 444 platser. Vad gäller utbildningar inom funktionshindersomsorg, socialpedagogiskt behandlingsarbete och psykiatri samt vidareutbildningar för undersköterskor inom äldrevård och somatisk vård samt integrationspedagogutbildningar, beviljas 3 7 ansökningar per yrkesområde. Därutöver beviljas enskilda ansökningar till yrkesroller som ambulanssjukvårdare, ortopedtekniker och specialistutbildad undersköterska välfärdsteknologi. En ny utbildning som beviljas är läkemedelstekniker. Det huvudsakliga skälet för avslag inom området är konkurrens. För utbildningar inom somatisk sjukvård och äldrevård har det varit avgörande att såväl ansökan som referenser styrkt att utbildningen leder till nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter och/eller en ny yrkesroll. Motsvarande krav har varit vägledande för utbildningar till stödpedagog eller liknande yrkesroller inom funktionshinderområdet. De utbildningar som prioriterats i bedömningen har tydligt kunnat styrka efterfrågan på specifikt stödpedagoger. Många av de ansökningar som inte prioriterats har helt eller till allt för stor del beskrivit den allmänna bristen av och efterfrågan på kompetens inom hälso- och sjukvården som helhet. En ansökan till yrkesrollen synrehabiliterare, som för närvarande bedrivs inom yrkeshögskolan, får avslag då den inte bedöms uppfylla kraven på särskilda skäl för att kunna ha yrkeserfarenhet som ett särskilt förkunskapskrav, vilket gör att den inte uppfyller arbetslivets kompetenskrav. Vissa utbildningsanordnare har ansökt om kvalificerad yrkeshögskoleexamen, men myndigheten har i flera fall gjort bedömningen att utbildningen snarare befinner sig på nivå motsvarande yrkeshögskoleexamen. Det finns även utbildningsanordnare som ansökt om ett utbildningsupplägg med yrkeserfarenhet som särskilt förkunskapskrav, men där myndigheten bedömt att särskilda skäl inte föreligger. De anordnare som fått sina ansökningar beviljade har fått villkorade beslut med krav om att ändra examen och ta bort yrkeserfarenheten från förkunskapskraven. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. De beslut som fattats ligger i linje med myndighetens omvärldsbevakning. Behovet av tandsköterskor är stort, vilket branschen har påtalat i flera år. Myndigheten har med årets beslut förhoppningsvis bidragit till att tillgodose behovet. Ökningen av utbildningar till integrationspedagog grundas till stor del på bedömning av rådande samhällssituation med ökat behov av denna eller motsvarande kompetens i flyktingmottagandet. Utbildning inom ambulanssjukvård återkommer då ansvariga i storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg, Malmö) styrker att efterfrågan på kompetensen är fortsatt stor. Vidare har branschen informerat om att allt fler landsting övergår från bemanning med två specialistutbildade sjuksköterskor i ambulansen till en specialistutbildad sjuksköterska

17 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (21) och en ambulanssjukvårdare. Den utbildning som funnits inom YH har goda resultat med hög examensnivå och resultatuppföljning som visar att de examinerade får rätt arbete. 9.6 Journalistik och information Området Journalistik och information omfattar utbildningar som leder till yrkesroller som bildjournalist, teknikinformatör och webbkommunikatör. Många yrkesroller inom området har överlappande och närliggande kompetenser till andra utbildningsområden och gränsytorna gentemot bland annat utbildningsområdena Data/IT, Ekonomi, Administration och Försäljning och Kultur, Media och Design är ibland svåra att definiera. De ansökningar som beviljats är inriktade mot webbkommunikation, digitala strategier samt teknikinformation. De utbildningar som har beviljats är redan pågående utbildningar med god kvalitet och som uppfyller kraven på att ingå i yrkeshögskolan. Skälet till avslag har varit i konkurrens inom området eller mot andra områden på grund av svagare konkret efterfrågan av yrkesrollen/kompetensen. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. Det är framförallt de korta utbildningarna som ökar. Den största ökningen är inom teknikinformation som är ett yrkesområde där kompetensen i huvudsak tillhandahålls genom yrkeshögskoleutbildning. Inga nya analyser har gjorts under Besluten stämmer överens med myndighetens tidigare analyser, myndighetens omvärldsbevakning samt andra aktörers rapporter såsom till exempel en skrivelse från Föreningen teknisk information (FTI) kring kompetensbehovet inom teknikinformation. 9.7 Juridik Området är ett av de minsta utbildningsområdena inom yrkeshögskolan och omfattas av yrkesrollen paralegal/juristassistent sam IP-paralegal som har en särskild inriktning mot patentadministration. De ansökningar som beviljats är tre utbildningar varav två syftar att leda till yrkesutgången paralegal/juristassistent (Skåne och Västernorrland) och en till IPparalegal (Värmland). I myndighetens befintliga utbud finns redan pågående utbildningar i Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Båda ansökningarna till Paralegal/juristassistent har föregångare. De har, utifrån genomgång av tillsynsrapporter, bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Ansökan till IP-paralegal beviljas för första gången. Övriga ansökningar avslås i konkurrens inom området med hänvisning till svagare arbetslivsanknytning. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. Besluten överensstämmer med myndighetens analys av efterfrågan. Avsiktsförklaringar bekräftar att Paralegal/juridisk assistent nu är en etablerad yrkesroll som efterfrågas av både offentliga och privata arbetsgivare. Bland annat uttrycker många myndigheter såsom migrationsverket, hovrätt, tings- och förvaltningsrätt behov av utbildade paralegals. Utifrån myndighetens intervjuer med aktörer inom branschen bekräftas bilden av behovet av yrkesrollen IP-paralegal samt att den bidrar till mervärde för landets tillväxt genom att kompetensen används i arbeten som gäller patent och innovation. 9.8 Kultur, media och design Utbildningsområdet består av en rad delområden, där det största delområdet är medieproduktion. De största inriktningarna inom medieproduktion är grafisk formgivning, design och copywriting; film- och TV-produktion samt illustration, reklam, grafisk formgivning och foto. Många utbildningar inom yrkesområdena leder till kompetenser som är överlappande och närliggande till andra utbildningsområden som Journalistik och information, Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning samt Teknik och tillverkning.

18 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (21) Området påverkas starkt av digitaliseringen. Utbildningar som tidigare riktats mot mer analoga arbetssätt blir tydligare kopplade till den nya digitala tekniken. Här kan nämnas utbildningar som leder till arbete inom grafisk produktion såsom till Originalare och Art Director. Flertalet av de utbildningar som har beviljats är redan pågående med god kvalitet. Några nya har beviljats, bland annat en utbildning till VR-producent. Ingen ansökan till fotograf har beviljats. Huvudsakliga skäl till avslag har varit att ansökningar har prioriterats bort i konkurrens inom området eller angränsande utbildningsområden på grund av svagare efterfrågan på arbetsmarknaden. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet minskar. Inga nya analyser har gjorts under Besluten ligger i linje med myndighetens tidigare analyser, myndighetens omvärldsscanningar samt andra aktörers rapporter och analyser, till exempel Arbetsförmedlingens prognos för kulturarbetsmarknaden. 9.9 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Området är litet inom yrkeshögskolan utifrån antalet studerande, men innehåller många olika yrkesroller. Vissa av yrkesrollerna finns bara inom yrkeshögskolan. De största utbildningsinriktningarna är trädgårdsmästare, hovslagare, driftsledare lantbruk, skogsbrukstekniker och djurvårdare. Flest ansökningar (elva stycken) gällde yrkesrollen arbetsledande trädgårdsmästare. Av de tio ansökningar som beviljats är fyra inom arbetsledande trädgård och tre inom häst. Inga inriktningar får genomgående avslag. Huvudsakliga skäl till beviljande var arbetslivets behov och att det i någon inriktning var landets enda utbildning till den angivna yrkesrollen. Huvudsakliga skäl för avslag var utbildningarnas nivå och svag medverkan från arbetslivet. Några avslag på grund av konkurrens drabbar utbildningar som har framgångsrika föregångare. Alla beviljade ansökningar om arbetsledande trädgårdsmästare är distansutbildningar med procents studietakt. Besluten medför att utbildningsportföljen inom området som helhet ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året. Antalet platser ökar för inriktning arbetsledande inom trädgård. Besluten stämmer med yrkesanalyser, regionala rapporter och annan omvärldsbevakning. Området är relativt stabilt och myndigheten har god kontakt med näringen Miljövård och miljöskydd Inga ansökningar har kommit in inom detta utbildningsområde Pedagogik och undervisning Området är ett av de mindre inom yrkeshögskolan. Det domineras av utbildningar till trafiklärare. Övriga yrkesroller inom området är utbildningar till flyginstruktörer (flyg och helikopter) samt studiehandledare på modersmål. Antalet ansökningar inom området är fortfarande litet även om det har ökat från 22 ansökningar 2015 till 30 ansökningar Ökningen avser främst ansökningar till studiehandledare på modersmål.

19 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (21) Av de 30 ansökningarna beviljas nio (fem trafiklärare, två studiehandledare på modersmål och två flyginstruktörer) motsvarande 200 platser per omgång. Huvudsakliga skäl för avslag är främst avslag i konkurrens med hänvisning till att behovet bedömts vara svagare i förhållande till ansökta platser. Fyra av ansökningarna har avslagits då de bedömts inte uppfylla kraven på att ingå i yrkeshögskolan. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. För trafiklärare är yrkeshögskolan den enda utbildningsvägen till yrket. Här har myndigheten tillgång till underlag vad gäller branschens efterfrågan på nationell och regional nivå. Då huvudmännen för skolan måste erbjuda studiehandledning på modersmålet, finns en stor efterfrågan på yrkesrollen. Det kan dock finnas andra aktörer som kan bidra till kompetensförsörjningen. Årets beslut innebär en försiktig ökning av antalet utbildningar och platser Samhällsbyggnad och byggteknik Karaktäristiskt för området är att det innehåller många yrkesroller med specifika inriktningar. De största yrkesrollerna är byggproduktionsledare och fastighetstekniker. Yrkesrollerna byggproduktionsledare och fastighetstekniker dominerar årets ansökningsomgång med 39 respektive 25 ansökningar. Ansökningarna inom Samhällsbyggnad och byggteknik håller i regel hög kvalitet och underlag har funnits för att bevilja så många utbildningar och platser som analyser visar behövs. Dock lyckades inte alla inom området anläggning motivera särskilda skäl för att ha yrkeserfarenhet som särskilt förkunskapskrav. Det medförde att det inte har funnits möjlighet att bevilja så många utbildningar inom området som myndigheten önskat. Skälen till avslag har varit olika och inget tydligt mönster har framträtt. Yrkesroller med genomgående avslag är fastighetsskötare och fastighetsvärdar då det tidigare beslutats att dessa yrkesroller hör hemma i gymnasieskolan. Inga av årets ansökningar motiverar en revidering av detta beslut. I besluten har myndigheten medvetet försökt skapa ett jämnt utflöde av studerande för att de ska hinna tas emot av arbetsmarknaden efter slutförd utbildning. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar avsevärt. Området Samhällsbyggnad och byggteknik tillhör de områden som har störst kompetensbehov enligt den regionala information myndigheten har delgetts under Att behoven är stora bekräftas även i branschkontakter och i aktuella rapporter 12. Ökningen av antalet platser stämmer väl överens med myndighetens samlade behovsanalys Säkerhetstjänster Området är brett och innehåller vitt skilda yrkesroller som projektledare, grupp- och arbetsledare för tekniska säkerhetssystem och/eller bevakning, säkerhetstekniker, säkerhetssamordnare, brandskyddssamordnare, arbetsmiljöingenjör, kvalitets- och miljöledare samt arbetsmiljöcontroller. Säkerhetsbranschens tjänster omfattas av en rad regleringar och lagar och inom vissa yrkesroller finns även restriktioner vad gäller ålder. Informationssäkerhet återfinns även inom området Data/IT. 12 Till exempel den statliga utredning Slutsatser och förslag på åtgärder för att säkerställa tillräcklig arbetskraftskapacitet inom byggsektorn (Dnr: N2016/05027/PUB) publicerad 19 december 2016,

20 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (21) Besluten baseras på myndighetens analys av informationssäkerhetsområdet samt på Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämndens (BYA:s) samlade bedömning om bevakningsbranschen framtida kompetensbehov. Tidigare YH-utbildningar inom bevakningsområdet har haft låg matchningsgrad. Det är tveksamt om arbetsledande roller ska utbildas inom YH. Troligare är att dessa befattningar tillsätts och kompetensutvecklas internt av branschen. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet minskar avsevärt. Myndighetens omvärldsbevakning visar ett ökat behov av kompetens inom informationssäkerhet. Myndighetens analys visar att det finns utbildningar på universitet och högskola som förser arbetslivet med sådan kompetens. Inom bevakningsbranschen råder en viss oklarhet inom vilken utbildningsform arbetsledande och samordnande yrkesroller ska utbildas då komplexiteten mellan traditionellt fysiskt skydd och integrering med datorstöd och datorkommunikation ställer högre krav på kompetens Teknik och tillverkning Teknikområdet innehåller utbildningsinriktningar inom maskin- och verkstadsteknik, energi- och elektroteknik, elektronik, automation, fordons- och farkostteknik, hantverk samt industriell ekonomi och organisation. Tillverkningsområdet består i huvudsak av utbildningsinriktningar inom livsmedelsområdet, textilier/konfektion, träteknik, plast och gummi samt berg- och mineralteknik. Många av yrkesrollerna i utbildningsområdet är flaskhalskompetenser för industrin. Huvudskäl för beviljande inom utbildningsområdet är en starkt påvisad efterfrågan från arbetslivet, god arbetslivsanknytning samt en tydlig linje mellan utbildningens examensnivå, innehåll och förkunskapskrav. Avsiktsförklaringarna gav god ledning för att bedöma efterfrågan samt arbetslivsanknytning. Genomgående gäller avslag för yrkesrollerna projektledare el, solcellsprojektör, ventilationstekniker/-ingenjör, produktionstekniker, CNC-operatör, tågtekniker, bergarbetare och innovationsutvecklare. Inom dessa utbildningsområden har det kommit in relativt få ansökningar med i jämförelsevis låg kvalitet, stor andel gymnasialt innehåll och svag arbetslivsanknytning. Alla har därför fått avslag i konkurrens. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet minskar avsevärt. Området Teknik och tillverkning utmärker sig genom att ha svårt att rekrytera och fylla sina platser samtidigt som området innehåller ett stort antal yrkesroller. Området teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, delvis av konjunkturella svängningar samt kommande pensionsavgångar. Det bör också nämnas att industrin ökar satsningarna på service och underhåll av sina olika produkter (systemleveranser), vilket påverkar innehållet i olika yrkesroller. Bristen på yrkesutbildade tekniker är fortsatt tydlig. Oavsett konjunkturläge är efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som bland annat produktionstekniker, automationstekniker samt inom el-området stor. Energi, drift och underhåll är ett annat kompetensområde som kommer att efterfrågas på grund av den höga åldersstrukturen och den alltför låga kompetensnivån hos arbetskraften som finns tillgänglig idag. Det finns inga motsatsförhållanden mellan beslut och den omvärldsbevakning som varit aktuell i form av yrkesanalyser, regionala rapporter samt andra informationskällor. Myndighetens anslag har dock inte räckt till för att täcka befintligt behov.

21 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (21) Enligt MYH:s kontakter med branschföreningen Svensk Solenergi rekryteras solcellsprojektörer från högskolan. Myndigheten bedömer att många ansökningar inom området innehåller en alltför stor andel gymnasiala inslag och därmed motsvarar SeQF nivå 4. Pågående utbildningar som lämnat förnyad ansökan, har goda resultat och där efterfrågan kvarstår har dock i vissa fall fått ansökan beviljad trots att de inte fullt ut kan anses motsvara SeQF nivå 5. Berörda utbildningsanordnare kommer att behöva arbeta om utbildningsinnehållet tillsammans med arbetslivet för att kunna fortsätta bedriva sin utbildning inom yrkeshögskolan Transporttjänster Området omfattar utbildningar till yrkesroller kopplade till de fyra transportslagen flyg, järnväg, bil samt båt. Exempel på yrkesroller är lok- och tågförare, logistiker, speditör, helikopterpilot samt kommersiell drönaroperatör. Huvudskäl för beviljande inom området är tydlig och konkret efterfrågan samt stark arbetslivsanknytning. Huvudskäl för avslag är i konkurrens. Kommersiell drönaroperatör tillkommer som ny yrkesroll. Ingen yrkesroll försvinner. Antalet beviljade platser inom utbildningsområdet ökar. Lokförare ökar avsevärt vad det gäller platser. Inga yrkesroller får genomgående avslag. Behovsanalysen som ligger till grund för besluten är gjord via omvärldsinformation i ansökningar, avsiktsförklaringar samt analys på handläggarnivå i samband med bedömning/beredning av ansökningarna. Information har också inhämtats från Arbetsförmedlingen Smala yrkesområden Inom smala yrkesområden förekommer dels ansökningar om utbildningar som i likhet med andra YH-utbildningar leder till en viss yrkesinriktning, exempelvis urmakare, mathantverkare, bössmakare eller kusk för brukshästkörning. Det förekommer även ansökningar om lärlingsutbildningar till ett större antal traditionella hantverksyrken inom en och samma ansökan. Smala yrkesområden fördelar sig på flera olika utbildningsområden inklusive området övrigt och konkurrensutsätts inte mot varandra som en egen grupp. Ansökningarna bedöms inom det utbildningsområde där de hör hemma. Däremot bedöms kvaliteten hos ansökningarna och intresset för individen och samhället att bevara eller utveckla det kvalificerade yrkeskunnandet. Då det ekonomiska utrymmet är begränsat blir det av detta skäl ett urval av de föreliggande ansökningarna som kan beviljas. Huvuddelen av alla ansökningar inom smala yrkesområden avser traditionellt yrkeskunnande som av olika anledningar är av intresse att bevara och/eller utveckla. Det finns ett långsiktigt behov av dessa utbildningar och omsättningen av olika yrkesinriktningar är låg över tid. Därför är också det ekonomiska utrymmet för ansökningar inom nya yrkesinriktningar begränsat. 10 Reflektioner och slutsatser Vi kan konstatera att intresset för att ansöka om att bedriva YH-utbildning är fortsatt högt och att det är en grannlaga uppgift att välja ut den fjärdedel av ansökningarna som kan beviljas statsbidrag. Merparten av de inkomna ansökningarna håller god kvalitet. Vi bedömer att procent av ansökningarna avsåg utbildningar som skulle kunna ingå i YH, och att procent avsåg utbildningar med hög potential att bli bra utbildningar