RESULTATDIALOG Aktuell forskning om lärande

Transkript

1 RESULTATDIALOG 2009 Aktuell forskning om lärande VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 2:2009

2

3

4 Utbildningsvetenskap är i dag ett mång- och tvärvetenskapligt forskningsområde som innesluter alla fakultetsområden samt en rad olika discipliner. Den bredd och de olika perspektiv som finns och som växer fram inom området bidrar till forskning om utbildningssystem, undervisning, lärandeprocesser och kunskapsbildning, vilket i sin tur ger nya intressanta forskningsresultat. Även i årets redovisning återfinns forskningsresultat från flertalet av de åtta områden som på ett sätt beskriver forskningens bredd: Utbildningshistoria (med inriktning på att beskriva och analysera t.ex. ämnesutvecklingen inom olika utbildningssystem), Utbildningssystem (forskning om betygs- och urvalssystem, läroplansteori, styrning och ledning, utbildningsekonomi, utbildningspolitik/policy m.m.), Värdefrågor (t.ex. demokrati, etik- och moralfrågor, pedagogisk filosofi), Individens och Gruppens lärande (forskning om kunskapsutveckling, IKT, pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi, sociologiska studier etc.), Didaktik (både allmänna och ämnesspecifika didaktiska frågeställningar inkl. specialpedagogik), Professioner (lärares arbete och yrkesidentitet, lärarutbildning, skolledares arbete, karriärval och vägledning etc.) samt Effektstudier (forskning om reformers effekter, produktivitet och effektivitet). Varje år startar mellan 30 och 40 nya forskningsprojekt och lika många avslutas. Eftersom projekten är mellan tre och fyra år långa pågår det ca projekt samtidigt inklusive forskarskolor. För att ta del av vilka projekt som pågår och som helt eller delvis finansieras av UVK hänvisas till Under rubriken Nyhetsbrev Utbildningsvetenskap återfinns tematiska sammanställningar av pågående forskning. Varje projekt har en huvudansvarig, men i flertalet projekt finns en forskningsgrupp eller ett forskningsnätverk med i genomsnitt ca 10 forskare och doktorander involverade. Detta framgår tydligt i flera av årets redovisningar. Denna rapport, som även utgör underlag för Resultatdialog 2009, med Umeå universitet som värd, innehåller korta presentationer av nyligen eller mycket snart avslutade projekt samt hänvisning till forskarnas/forskningsgruppernas hemsidor där möjlighet till fördjupad läsning finns. Utbildningsvetenskapliga kommittén vill med denna redovisning medverka till att dels sprida kunskap om nya forskningsrön, dels öka möjligheten för den som är intresserad att via kontaktlänkar kunna nå olika forskare. Stockholm i augusti 2009 Ordförande Huvudsekreterare

5 Elsie Anderberg, Högskolan i Jönköping Peter Aronsson, Linköpings universitet Bodil Axelsson, Linköpings universitet Donald Broady, Uppsala universitet Marie Carlson, Göteborgs universitet Rita Foss Lindblad, Göteborgs universitet Christina Garsten, Stockholms universitet Gunilla Halldén, Linköpings universitet Olof Johansson, Umeå universitet Eva Larsson Ringqvist, Växjö universitet

6 Lars Lindström, Stockholms universitet Agneta Linné, Örebro universitet Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Kent Löfgren, Umeå universitet Ulla Karin Nordänger, Högskolan i Kalmar Peter Nyström, Umeå universitet Åke Olofsson, Högskolan i Gävle och Umeå universitet Mats Oscarson, Göteborgs universitet Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet Robert Ramberg, Stockholms universitet Eva Reimers, Linköpings universitet

7 Kerstin Sahlin, Uppsala universitet Minna Salminen-Karlsson, Uppsala universitet Kerstin Severinson Eklundh, Kungliga tekniska högskolan Hans Strand, Stockholms universitet Staffan Thorson, Göteborgs universitet Kajsa Yang Hansen, Göteborgs universitet

8 Educational science today is a multidisciplinary and interdisciplinary field of research, encompassing all faculty areas and a range of different disciplines. The breadth and the various perspectives that exist and that are emerging in this field form a basis for research into educational systems, teaching, learning processes and knowledge formation; giving rise in turn to new and interesting research findings. This year s report once again features results from most of the eight areas which, in a sense, describe the breadth of the research being undertaken: History of Education, Educational Systems (research on grading and selection systems, curriculum theory, governance and management, educational economics, educational policy etc.), Value Issues (e.g. democracy, ethical and moral issues, philosophy of education), Individual and Group Learning (research on knowledge development, ICT, educational psychology, developmental psychology, sociological studies etc.), Didactics (both general and subject-specific aspects of didactics, including special education), Professions (the work and professional identity of teachers, teacher education, the work of school leaders, career choices and guidance, etc.), and Impact Studies (research on the impacts, productivity and effectiveness of reforms). Every year, between 30 and 40 new research projects are launched and a similar number are completed. As each project has a duration of 3 4 years, some projects are under way at any one time, including doctoral programmes. For further information (in Swedish) on work in progress, funded or co-funded by the Swedish Research Council s Committee for Educational Sciences, readers are referred to Each project has a principal investigator, but most involve a research group or network comprising on average around 10 researchers and PhD students. This is made clear in several of this year s reports. The present publication, which will also form a basis for Results Dialogue 2009, hosted by Umeå University, contains brief presentations of recently (or very soon to be) completed projects, together with references to the researchers /research groups websites, where further information is available. With this report, the Committee for Educational Sciences wishes both to help disseminate new research findings and to make it easier for interested readers to come into contact with the different researchers concerned. Stockholm, August 2009 Sigbrit Franke Chair Elisabet Nihlfors Secretary General

9 Stockholms universitet Har du någonsin försökt att slå två flugor i en smäll och lyckats med den bedriften? Har du dessutom någonsin hållt i en flugsmälla som utlovats vara konstruerad för att slå två flugor samtidigt och lyckats med detta? Nu till ämnet för denna artikel: språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning, sprint (motsvarigheten på engelska är CLIL, Content and language integrated learning). Genom ämnesundervisning på ett främmande språk i Sverige ges elever ökade möjligheter att skaffa sig kunskaper och färdigheter i t.ex. engelska utan att det tar tid från andra ämnen alltså ett slå-två-flugor-i-en-smäll-försök. Och en flugsmälla är konstruerad för dessa syften. Skolverket har valt att kalla den sprint, men det finns många andra benämningar som syftar på samma typ av fenomen, t.ex. språkbad, tvåspråkig eller bilingval undervisning, ämnesbaserad språkundervisning och förstärkt språkundervisning. Det mest intressanta är emellertid inte vilken benämning vi väljer utan själva verksamheten den syftar på. Men det är värt att notera att det ibland verkar som om det är de olika benämningarna som i stor utsträckning rättfärdigar själva verksamheten att bedriva ämnesundervisning på engelska i den svenska skolan. Logiken lyder ungefär: sprint finns alltså fungerar konceptet. Men för att återknyta till flugmetaforen så kan man uttrycka det som att flugsmällan sprint finns visserligen, men det betyder alltså inte att den fungerar. Att samtidigt stimulera elevernas språkutveckling i engelska och stödja elevernas kunskapsutveckling i olika skolämnen är varken enkelt eller okomplicerat. Det är inte bara att göra samma sak på engelska som på svenska i Sverige. Detta framträder tydligt i avhandlingen Svenska i engelskspråkig skolmiljö (Lim Falk 2008). I praktiken är det många faktorer som har betydelse för resultatet, t.ex. lärarnas språkliga bakgrund och kompetens i såväl undervisningsspråket som elevernas modersmål, lärarnas undervisningsstil och metodik, lärarnas språkliga och metodologiska medvetenhet samt elevsammansättningen vad gäller språklig bakgrund och kompetens i undervisningsspråket. I jämförelse med liknande undervisningsformer, inte

10 minst de s.k. språkbaden, i tvåspråkiga samhällen som t.ex. Kanada och Finland framstår den svenska sprintundervisningen som tämligen tafatt och godtyckligt utformad. Språkbaden, som är den främsta inspirationskällan för sprint, har utformats med utgångspunkt i inlärningsteorier med tydliga mål och kriterier, medan sprint är en verksamhet vars utformning tyder på en bristfällig, för att inte säga obefintlig, analys av vad sprint egentligen innebär i under visningspraktiken i Sverige, vilka faktorer som särskilt bör beaktas och vilka ställ ningstaganden och överväganden som behöver göras. Sprint kan vara allt möjligt engelskans roll skiftar mellan skolor, mellan klasser, mellan ämnen och situationer, vilket därmed också innebär att förutsättningarna för elev ernas utveckling i såväl svenska som engelska varierar. En av avhandlingens utgångspunkter är därför att de varierande villkor och förutsättningar som råder i sprint undervisningspraktiken har betydelse för elevernas möjligheter till såväl kunskapsutveckling som språkutveckling i engelska men naturligtvis också i svenska. I denna artikel vill vi dels presentera huvudresultaten från projektet Sprint och svenskan i skolan, dels lyfta fram centrala resonemang från avhandlingen som vi anser vara betydelsefulla både för den fortsatta forskningen i ämnet och för undervisningsformens framtid samt diskutera slutsatser och konsekvenser i ett vidare perspektiv. Projektets övergripande syfte har varit att ta reda på vilken inverkan engelskspråkig ämnesundervisning, sprint, har på gymnasieelevers svenska. Huvudintresset har alltså riktats mot det språk vars användning i undervisningspraktiken begränsas i och med sprint. Eftersom utvecklingen av elevernas svenska i skolan dels är beroende av hela det omgivande språksamhället, dels är knuten till varje skolämne, berör dock frågan om vad som händer med elevernas svenska i sprintsammanhang inte bara svenskämnet. Avhandlingen handlar därför om det språkbruk som är knutet till skolämnenas olika kunskapsdomäner. Detta språk kan vi kalla ämnesanknutet eller ämnesrelaterat språk, och elevernas förmåga att ta detta språk i bruk blir då ämnesanknuten kommunikativ kompetens. Mer specifikt ställs följande frågor: Hur ser elevernas deltagande i den offentliga klassrumsinteraktionen ut? Tar eleverna ett ämnesanknutet språk i bruk? Vilken typ av ämnesanknutet språk använder eleverna, på svenska och på engelska? Hur hanterar eleverna skolans ämnesdiskurser i sitt skriftspråk? När och till vad används svenska respektive engelska? Går det att urskilja några mönster eller strategier hos elever och lärare? Hur upplever

11 och förhåller sig lärare och elever till undervisningspraktiken? Vilken är lärarnas och elevernas inställning till användning av svenska och engelska i olika ämnen och situationer? Hur ser lärare och elever på den egna respektive den andra partens språkliga kompetens i engelska och svenska? Studien är etnografisk och bygger på ett omfattande fältarbete i två naturvetarklasser, en med undervisning på engelska i ämnen som kemi, fysik och historia och en med undervisning på svenska i samtliga ämnen, under elevernas tre år på gymnasiet. Den språkliga praktiken undersöks med olika typer av metoder, t.ex. deltagande observation, intervjuer, enkäter, analyser av elevtexter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Syftet med den breda ansatsen har varit att skapa förutsättningar för en allsidig och nyanserad beskrivning och tolkning av dels lärares och elevers språkliga beteende i sprintpraktiken, dels de upp lev elser och uppfattningar lärare och elever ger uttryck för. På ett övergripande plan belyser undersökningen den språkliga praktiken i två gymnasieklasser. Mer specifikt belyser det empiriska materialet språkbruk och interaktion i en sprintklass respektive en kontrollklass a) i olika ämnen (kemi, fysik, historia, religion och svenska), b) i olika typer av lektioner (olika typer av plenarlektioner och laborationslektioner) och delar av lektioner (inledningsfas, kärnfas, t.ex. genomgång av nytt stoff etc.), c) i relation till olika lärare och d) i relation till samma lärare men i olika ämnen och situationer. En relevant fråga i sammanhanget är i vilken grad beskrivningar och resultat från ett kvalitativt närstudium av undervisningspraktiken i två gymnasieklasser kan sägas vara generaliserbara. Olikheterna mellan olika lärare och undervisningssituationer har visat sig vara stora, men genom att lärarnas och elevernas språkliga beteende i olika ämnen och situationer har studerats under en treårsperiod framträder inte bara de varierande villkoren och förutsättningarna utan så småningom även likheter och samband mellan förutsättningar, omständigheter, praktik och utfall. Resultaten är därför menar vi generaliserbara i viss utsträckning. Valet av undervisningsspråk har stor betydelse för såväl lärare som elever. Användningen av engelska i stället för svenska påverkar lektionernas struktur, uppläggning och undervisningens kvalitet: lektionerna blir mer föreläsningsaktiga, styrda och mindre dynamiska, och undervisningen präglas i stor utsträckning av envägskommunikation med många översättningsdiskussioner och upprepningar. Vidare påverkas klassrumsinteraktionen. I gymnasieklassrum där engelska används som undervisningsspråk blir det

12 tyst. Sprintelevernas aktiva deltagande i klassrumsinteraktionen är mindre än kontrollelevernas och de använder inte ett ämnesrelaterat språk i samma utsträckning vare sig i tal eller i skrift. Sprintelevernas deltagande i klassrumsinteraktionen ökar dock när undervisningsspråket är svenska. Det framgår av analyserna av lektionerna i historia och svenska. Under dessa lektioner visar sprinteleverna att de har potential att delta aktivt i den ämnesanknutna klassrumsinteraktionen. Utifrån undersökningen kan man således dra följande slutsatser: (1) Svenska som undervisningsspråk är en förutsättning för elevernas aktiva deltagande i den ämnesanknutna klass rumsinteraktionen. (2) Engelska som huvudsakligt undervisningsspråk på verkar på ett väsentligt sätt dynamiken i klassrummet, dvs. dialogen mellan lärare och elever hindras eller försvåras. Den minskade språkanvändning som sprint för med sig för eleverna påverkar deras möjligheter att utveckla ett ämnesrelaterat språkbruk. Undersökningen visar vidare att kontrolleleverna använder ett adekvat ämnesrelaterat språk, i både tal och skrift, i större utsträckning än sprinteleverna. Det är anmärkningsvärt inte minst med tanke på att kontrolleleverna på det hela taget är mindre studiemotiverade och över lag presterar betygsmässigt sämre än sprinteleverna i samtliga ämnen. Däremot uppvisar sprint eleverna en större språklig säkerhet än kontrolleleverna i svenskämnet. I svenska har de samma förutsättningar som kontrolleleverna när det gäller undervisningsspråk och språkträning. Denna del av undersökningen understryker den faktiska språkanvändningens betydelse för språkutvecklingen. Utifrån den relation mellan engelska och svenska som faktiskt råder i undervisningen i sprintklasser i dag kan man alltså dra slutsatsen att engelskan utgör ett hinder. Det upplever också både lärare och elever. Elev erna undviker att använda engelska, och lärarna (åtminstone de som har svenska som modersmål) utgår från att användning av engelska kan inverka hämmande på elevernas kunskapsutveckling. De påpekar ständigt att det är viktigt att språket inte blir ett hinder. Språket får inte vara ett hinder men är det likväl hela tiden. De agerar därför ständigt genom olika kodväxlings strategier för att försöka minska friktionen. I detta sista avsnitt ska vi peka på tre frågor av mer principiell natur som projektet Sprint och svenskan i skolan också aktualiserar och som alla på olika sätt har med språkets betydelse i skolan att göra. Den didaktiska frågan. Det som projektet framför allt synliggör är hur betydelsefullt språket är i undervisningspraktiken. Närmare bestämt belyses den ömsesidiga relation som råder mellan språket och kunskapen respekti-

13 ve mellan förmåga att hantera det ämnesrelaterade språket och framgångar i skolämnena. I dagens ämnesundervisning ligger fokus på ämnesinnehållet språkets roll och betydelse uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Sprintundervisningen ställer denna problematik på sin spets och tydliggör betydelsen av den språkliga dimensionen i ämnen där språket vanligtvis bara är ett självklart och naturligt redskap i arbetet: dels sker ju (så är tanken i alla fall även om det som framgått inte alltid ser ut så i praktiken) undervisningen på engelska, vilket redan det är kontraproduktivt eftersom all forskning visar att vi lär oss bäst på vårt modersmål, dels lyfter man alltså inte fram och tar hänsyn till vare sig språkets betydelse i läroprocessen eller det ämnesrelaterade språkets betydelse för kunskapsutveckling. Här behövs med andra ord ett stort mått av didaktiskt nytänkande, dvs. nya sätt att undervisa och organisera undervisningen på. Detta för oss över till nästa punkt. Den skolpolitiska frågan. Kunskapen om modersmålets och det ämnesrelaterade språkbrukets betydelse för skolframgång måste spridas till alla inblandade: politiker, skolledare, lärare, föräldrar och elever. Här krävs med andra ord dels omfattande fortbildningsinsatser och attitydförändringar, dels större fokus på denna fråga inom lärarutbildningen. Också mer skolinternt finns det mycket att göra på detta område: ämneslärarna behöver öka sina kunskaper och sin medvetenhet om den språkliga dimensionen i sina ämnen och svensklärarna måste bredda sitt perspektiv och öka sina kunskaper om språkbruk i andra ämnen och situationer. Det största ansvaret ligger dock hos ämneslärarna det är de som behärskar ämnet och förfogar över det ämnesspecifika språkbruket. Därmed har de också störst möjligheter att bidra till att eleverna utvecklar ett ämnesanknutet språk. (Detta avsnitt bygger på Strand 2009.) Den språkpolitiska frågan. Den särskilda språklag som riksdagen nyligen antagit rymmer bland annat en bestämmelse om den enskildes tillgång till språk, däribland rätten till modersmål. Detta är naturligtvis utmärkt. Om vi menar allvar med att alla elever så långt det över huvud taget är möjligt ska ges lika möjligheter att tillägna sig goda kunskaper i skolans olika ämnen så måste vi också börja ta betydligt större hänsyn till språkets roll i skolan och undervisningen. Enkelt uttryckt är det språk som är knutet till de olika skolämnena ett andraspråk för alla, oavsett om det språk som används i undervisningen är engelska eller svenska. Vi bör därför anpassa skolans ämnesundervisning efter detta för att motverka att faktorer som social bakgrund och etnisk tillhörighet kommer att spela en stor och sorterande roll även i framtiden. Detta är med andra ord en demokratisk och därmed språkpolitisk fråga.

14 Litteratur Lim Falk, M. (2008) Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 46.. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm: Stockholms universitet. Strand, H. (2009) Vägen till framgång i skolan: det ämnesrelaterade språket. I: Meddelanden från Språkvårdssamfundet 45. Uppsala: Språkvårdssamfundet.

15 Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté arrangerar årligen konferensen Resultatdialog med syftet att sprida kunskap om aktuell forskning och samtidigt skapa en mötesplats för dem som är intresserade av utbildningsvetenskaplig forskning. De forskare som medverkar slutredovisar projekt som har haft forskningsmedel från UVK. I denna rapport har forskarna bidragit med en kort presentation av projektet och dess resultat. Artiklarna i rapporten visar på bredden av den forskning som med stöd av UVK bedrivs vid svenska universitet och högskolor. Klarabergsviadukten Stockholm Tel Fax vetenskapsradet@vr.se Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. ISSN ISBN