UTVÄRDERING AV SOLCELLSANLÄGGNINGAR I VÄSTERÅS

Transkript

1 UTVÄRDERING AV SOLCELLSANLÄGGNINGAR I VÄSTERÅS Jämförelse av verkligt systemutbyte mot teoretisk simulerad. ELIAS RAHIMI TOBIAS SUNDQVIST Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete inom energiteknik Kurskod: ERA206 Ämne: Energiteknik Högskolepoäng: 15 hp Program: Högskoleingenjörsprogrammet inom energiteknik Handledare: Bengt Stridh Examinator: Jan Sandberg Uppdragsgivare: Bengt Stridh, MDH Datum: E-post: eri15001@student.mdh.se tst15001@student.mdh.se

2 ABSTRACT Solar cells is one of the cleanest and most environmentally friendly ways to produce electricity. Västerås city has invested in a number of solar systems in public buildings as a step to solve the energy issues of the future and contribute to a sustainable environment. The purpose of this project is to compare the real system yield from Västerås city s solar plants with simulations. Produces the solar plants as expected or not, and if not, what might be the cause. Data were collected about the solar cell installations, by Mälarenergi Elnät and Västerås city. The real system yield was calculated and then the solar plants were simulated in PVGIS (Photovoltaic Geographical Information System) to obtain the theoretical yield. This project shows that most of Västerås city s solar plants have a yield that is as expected according to the simulations or higher. However, there are some solar plants with a low or very low yield compared to the simulations. The yield varies considerably during the year. For those plants where the yield has been studied monthly, the real yield is higher in the second half of the year compared with the first half. The self-consumption varies greatly between the different solar plants, but generally it is high. Some solar plants have a very high self-consumption of 100 % and some have a very low of %. Some solar plants have a higher yield than expected and it may depends to the fact that the installed power is a few percent higher than what the manufacturer states. The simulations might be unsure, because losses, solar radiation and weather may vary. The solar plants that have a low yield compared to the simulations may have a broken or disconnected component, shading and dirt may also affect. To have as high self-consumption as possible is an economically advantage, as long as the plant is not under-dimensioned because the goal is to produce electricity. There is no clear pattern showing which of the four PVGIS simulations is best matched to reality. Keywords: Yield, self-consumption, solar radiation, power generation, shading, slope, azimuth angle, installed power, solar cell, solar panel, building integrated.

3 FÖRORD Detta examensarbete har skrivits som den avslutande delen i utbildningen energiingenjör med inriktning elektroteknik vid Mälardalens Högskola. Samtliga delar av rapporten är skrivna tillsammans av oss två. Målet med examensarbetet var att beräkna systemutbytet för de anläggningar som ägs av Västerås stad och jämföra det med värden från simuleringar. Ett särskilt tack riktas till Bengt Stridh som har varit vår handledare och mycket behjälplig under arbetets gång. Vi vill även tacka Ulf Södergrann från Västerås stad som har hjälpt till med att få fram data och information om solcellsanläggningarna. Västerås i juni 2018 Elias Rahimi och Tobias Sundqvist

4 SAMMANFATTNING Historiskt sett har elproduktionen i världen haft en stor påverkan på miljön då det till stor del har baserats på fossila bränslen, vilka än idag dominerar elproduktionen i världen. Men detta håller på att ändras, då allt mer elektricitet måste framställas ställs det allt högre krav på att elproduktionen ska vara miljömässigt hållbar. Elektricitet producerad med solceller ett av de renaste och miljövänligaste sätten att producera elektricitet på. Västerås stad har med tanke på detta satsat på ett flertal solcellsanläggningar som ett steg för att lösa framtidens energifrågor och bidra till en hållbar miljö. Syftet med detta examensarbete är att jämföra det verkliga systemutbytet från Västerås stads solcellsanläggningar mot simuleringar. Producerar anläggningarna som förväntat eller avviker någon och vad kan det bero på. Även egenanvändningen ska estimeras. Först samlades data in om solcellsanläggningarna, både via Mälarenergi och Västerås stad. Det verkliga systemutbytet beräknades och sedan simulerades anläggningarna i PVGIS (Photovoltaic Geographical Information System) för att få fram det teoretiska utbytet. Detta examensarbete visar att de flesta av Västerås stads anläggningar har ett utbyte som är som förväntat enligt simuleringarna eller högre. Men det finns några anläggningar med ett utbyte som är lägre än simuleringarna. Utbytet varierar kraftigt under året. För de anläggningar där utbytet har studerats månadsvis är det verkliga utbytet högre under den andra halvan av året jämfört med första halvan. Egenanvändningen mellan de olika anläggningarna varierar kraftigt men är högt generellt. Några anläggningar har en väldigt hög egenanvändning på 100 % och några har en mycket låg på %, detta beror på byggnadens elbehov och anläggningens storlek. Att några anläggningar har ett högre utbyte än förväntat kan bero på att installerade effekten är ett par procent högre än vad tillverkaren anger, simuleringarna är något osäkra eftersom förluster, solinstrålning och väder kan variera. De anläggningar som har ett lägre utbyte än simuleringarna kan ha någon trasig eller avstängd komponent, skuggning och smuts kan också påverka. Att ha en så hög egenanvändning som möjligt är ekonomiskt lönsamt, så länge anläggningen inte är underdimensionerad eftersom målet är att producera el. Det finns inga tydliga trender på att utbytet för anläggningarna sjunker över tid. Nyckelord: Utbyte, egenanvändning, solinstrålning, elproduktion, skuggning, lutning, azimutvinkel, installerad effekt, solcell, solcellspanel, byggnadsintegrerad.

5

6 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsning METOD Insamling av data Litteraturstudie Simulering LITTERATURSTUDIE Solcellers utveckling i Sverige Solcell Solcellssystem Byggnadsintegrerade solcellspaneler Byggnadsapplicerade solcellspaneler Utbyte Egenanvändning Ekonomiska aspekter Miljö Faktorer som påverkar produktionen Solinstrålning Väder Skuggning Lutning och Azimutvinkel Förluster från växelriktare Simuleringsprogram PVGIS PVGIS AKTUELL STUDIE...26

7 4.1 Anläggningar Elmätare Global solinstrålning Temperatur Beräkningar Utbyte Egenanvändning Ekonomi RESULTAT Årsvis Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskola Zethelius Hälleborg Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Stadshuset Önstaskolan Blåsboskolan Skultuna fritidsgård Skultuna Idrottsplats Skiljeboskolan byggnad Skiljeboskolan byggnad Skiljeboskolan gymnastiksal Skiljeboskolan gymnastiksal Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan matsal Skallbergsskolan Skallbergsskolan Emausskolan Persboskolan gymnastiksal Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola Månadsvis Egenanvändning Ekonomi DISKUSSION SLUTSATSER...53

8 8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...54 BILAGA 1: PRODUKTIONSDATA SOLCELLSANLÄGGNINGAR (KWH) BILAGA 2: INMATAD EL PÅ NÄTET FRÅN SOLCELLSANLÄGGNINGAR (KWH) FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Byggnadsapplicerade solcellspaneler Figur 2 Nätanslutet solcellssystem Figur 3 Byggnadsintegrerade solcellspaneler Figur 4 Byggnadsapplicerade solcellspaneler Figur 5 Principen för egenanvändning Figur 6 Olika typer av solinstrålning Figur 7 Normal Global solinstrålning i Sverige under ett år Figur 8 Solelsproduktion i förhållande till optimala vinklar i Västerås Figur 9 PVGIS 4, simulering Stadshuset Figur 10 Felvisning för varierad last för elmätaren i Stadshuset Figur 11 Uppmätt global solinstrålning mot en horisontell yta för Stockholm per år Figur 12 Simulerad globalinstrålning för Stockholm per år jämfört med uppmätt medelvärde Figur 13 Medeltemperatur för juli månad i Västerås Figur 14 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovda förskola Figur 15 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Ekebyskolan Figur 16 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Figur 17 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Figur 18 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Zethelius Figur 19 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan öst Figur 20 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan väst Figur 21 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Stadshuset Figur 22 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Önstaskolan Figur 23 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Blåsboskolan Figur 24 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultunagården Figur 25 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultuna IP Figur 26 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad Figur 27 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad Figur 28 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal Figur 29 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal Figur 30 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM Figur 31 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM Figur 32 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan matsal Figur 33 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan Figur 34 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan Figur 35 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Emausskolan Figur 36 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan gymnastiksal

9 Figur 37 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan entré Figur 38 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Dingtuna kyrkskola Figur 39 Simulerat månadsvis utbyte jämfört med medelvärde av verkligt utbyte för Stadshuset mellan år Figur 40 Simulerat månadsvis utbyte jämfört med medelvärde av verkligt utbyte för Bjurhovdaskolan 1 mellan år TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Data över anläggningarna Tabell 2 Egenanvändning i kwh för anläggningar med tillgängliga data Tabell 3 Verkligt utbyte för de olika solcellsanläggningarna Tabell 4 Simulerat utbyte per år jämfört med verkligt medelvärde Tabell 5 Egenanvändningen i % av produktionen Tabell 6 Ekonomisk besparing med egenanvändning i kronor BETECKNINGAR Beteckning Beskrivning Enhet Yf Systemutbyte kwh/kw P Effekt W P0 Installerad effekt kw Elprod Elproduktion kwh Elinmatad på nät El inmatad på nätet kwh Tcell Solcellens temperatur C Tluft Omgivande lufttemperatur kring solcell C G Global solinstrålning W/m 2 η Verkningsgrad - A area m 2 U Spänning V I Ström A

10 FÖRKORTNINGAR Förkortning kwh kw PVGIS SMHI KTH BAPV BIPV STC NOCT AC DC Beskrivning Kilowattimmar Kilowatt Photovoltaic Geographical Information System Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Kungliga Tekniska Högskolan Byggnadsapplicerade solpaneler Byggnadsintegrerade solpaneler Standard test conditions Normal operating temperature Växelström Likström DEFINITIONER Definition Systemutbyte Azimutvinkel Fotovoltaiska effekten Solcellspanel Lutning Beskrivning kwh/kw Vinkel mellan +90 och -90 grader i förhållande till söder Direkt omvandling av solenergi till elektrisk energi Många solceller i serie Vinkel mellan 0 och 90 grader i förhållande till horisontalplanet

11 1 INLEDNING Historiskt sett har elproduktionen i världen haft en stor påverkan på miljön då det till stor del har baserats på fossila bränslen, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid med en påskyndad växthuseffekt som följd skriver Lejestrand (2018). I en artikel skriver Holmström (2018) att de fossila bränslena än idag dominerar elproduktionen i världen. Men då allt mer elektricitet måste framställas ställs det allt högre krav på att elproduktionen ska vara miljömässigt hållbar. I takt med att tekniken blir effektivare och medvetenheten om miljöpåverkan blir större blir förnyelsebar energi ett allt populärare alternativ. Enligt Naturvårdsverket (2017a) är el producerad med solceller ett av de renaste och miljövänligaste sätten att producera elektricitet på. Elproduktionen med solceller har ingen miljöpåverkan alls under drift. Dessutom är solen en outtömlig energikälla och SvD Näringsliv (2013) skriver i en artikel att om endast 4 % av jordens öknar var täckta med solceller skulle det täcka hela världens energibehov. Naturvårdsverket (2017b) skriver att bostäder och lokaler står för en stor del av energianvändningen i Sverige, cirka 40 %. Kraven på energieffektiva byggnader med en låg miljöpåverkan blir allt tuffare vid nybyggnation. Västerås stad har med tanke på detta satsat på ett flertal solcellsanläggningar som ett steg för att lösa framtidens energifrågor och bidra till en hållbar miljö, vilket de presenterar i sin rapport Klimatprogram (2016). 1.1 Bakgrund Västerås stad (Västerås kommun) jobbar aktivt för att minska användningen av fossila bränslen och minska den negativa påverkan på miljön. Det handlar om att energieffektivisera och bygga energismarta byggnader. Men det handlar också om att säkerhetsställa en miljövänlig och hållbar elproduktion. Västerås stad har satt upp som mål att minska koldioxidutsläppen med 60 % per person till år 2020, som jämförelse ligger målet för hela Sverige på 40 % enligt Västerås stads Klimatprogram (2016). Enligt energiansvarig för Västerås stad Ulf Södergrann (2018) har staden ett antal installerade solcellsanläggningar. Det är anläggningar som sitter monterade på skolor, äldreboenden och offentliga byggnader. Västerås stad vill enligt deras rapport Klimatprogram (2016) driva utvecklingen framåt och föregå med gott exempel och ska vid all investering eller ombyggnation av egna ägda byggnader överväga möjligheten att installera solceller eller solvärme. Idag har Västerås stad enligt Södergrann cirka 5200 kvadratmeter solceller med en total installerad effekt på nästan 700 kw. Till år 2020 vill Västerås stad ha ökat andelen installerade solceller med 2500 kvadratmeter, vilket motsvarar ungefär en ökning med 50 % jämfört med idag. Och det beräknas ge en minskning av koldioxidutsläpp med cirka 100 ton per år. I detta examensarbete kommer systemutbytet från ett antal anläggningar jämföras mot simuleringar. Utbytet innebär producerad energi i kwh delat på den installerade effekten för anläggningen i kw. 11

12 Det är mycket viktigt att göra en uppföljning av anläggningarna för att se om de producerar som de borde göra. Detta är något som Västerås stad aldrig har gjort. Utbytet riskerar annars att minska med tiden på grund av att omgivningen förändras. Träd och växter växer upp eller byggnader runtomkring byggs och orsakar skuggning, saker kan också gå sönder och påverka produktionen negativt skriver Exeo Energy (2016). 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att beräkna systemutbytet för de anläggningar som ägs av Västerås stad och jämföra det med värden från simuleringar. 1.3 Frågeställningar Samla in data och beräkna systemutbytet. Kan några trender observeras? Producerar anläggningen som förväntat enligt simuleringarna? Om inte, vad skulle det kunna bero på? Hur ser egenanvändningen ut? Detta påverkar ekonomin för anläggningarna. Hur ser det verkliga utbytet ut jämfört med simuleringar? Jämför årsvis, och månadsvis för ett par anläggningar. 1.4 Avgränsning Arbetet behandlar endast anläggningar ägda av Västerås Stad. Den information som finns över anläggningarna som studeras förutsätts stämma överens med verkligheten, så som produktionsdata, storlek, installerad effekt, lutning och azimutvinkel. De simuleringsprogram som används är endast PVGIS 4 och PVGIS 5. När det gäller ekonomi behandlas endast egenanvändningen och dess besparing, värdet av överskottselen berörs inte. 12

13 2 METOD Metoden i detta examensarbete gick först in på att samla data för solcellsanläggningarna. Det är data över produktionen från anläggningarna, men även information om anläggningarna i sig, så som storlek, installerad effekt, lutning och azimutvinkel. En viss kontroll av data har gjorts, bland annat har azimutvinkeln kontrollerats i Google Maps. Sedan beräknades systemutbytet. Anläggningarna simulerades i PVGIS för att få fram det teoretiska utbytet. Detta jämfördes sedan med det verkliga systemutbytet. 2.1 Insamling av data Det första som gjordes var att samla in data. Det är data om anläggningarna som installerade effekt, lutning, azimutvinkel med mera. Detta gjordes dels med hjälp av Ulf Södergrann som är energiansvarig hos Västerås stad. Även insamling av produktionsdata har gjorts. Detta hämtades i en databas hos Mälarenergi Elnäts dit alla anläggningars elmätare är uppkopplade. Den insamlade produktionsdata från anläggningarna finns i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh) och Bilaga 2: Inmatad el på nätet från solcellsanläggningar (kwh). De data som fås över anläggningarna kan avvika något från verkligheten då noggrannheten på elmätare kan variera. 2.2 Litteraturstudie Elektroniska databaser har använts för att samla in information. Det är databaser som Digitala Vetenskapliga Arkivet, SMHI och liknande. Även olika internetsidor användes för att samla in information för att få en bättre förståelse för arbetet. Litteraturstudien presenteras i kapitel 3 och behandlar solcellsanläggningar hur de fungerar i detalj samt i ett större perspektiv med hänsyn till miljö och ekonomi. Även faktorer som påverkar produktionen tas upp. 2.3 Simulering Simuleringar över anläggningarna gjordes med hjälp av det webbaserade verktyget PVGIS 4 och PVGIS 5. Fyra olika databaser över solinstrålning används för att göra flera simuleringar för varje anläggning, detta för att öka säkerheten i simuleringarna. Simulering i PVGIS ger det teoretiska utbytet (kwh/kw) per år och månad. Detta jämfördes sedan med det verkliga utbytet för varje anläggning. Anledningen till att PVGIS väljs är att det är ett gratis lättillgängligt verktyg som alla kan använda. Nackdelar med PVGIS är att det använder sig av ett standardvärde på förlusterna för verkningsgraden på anläggningen, det går att ändra men då måste verkningsgraden vara känd för varje anläggning. Det finns andra program som är noggrannare, till exempel PVsyst, men då behövs mycket mer information om anläggningarna och mycket mer tid. 13

14 3 LITTERATURSTUDIE För att få en bättre förståelse för arbetet har en del teori samlats in och studerats. Detta visas i kapitel 3.1 till Solcellers utveckling i Sverige I Sverige påbörjades solcellsanvändningen under 70-talet. På den tiden användes det mest i mindre skala så som till fritidsbåtar, sommarstugor och husvagnar där det inte fanns möjligheter att koppla in sig på elnätet enligt Energimyndigheten (2018). Energimyndigheten beskriver också intresset för solcellsanläggningar som ökande. Det på grund av att tekniken blir bättre och framförallt billigare. Idag byggs stora solcellanläggningar och elproduktionen från solceller ökar hela tiden. De som vill installera solceller och vill producera el från sol har även möjlighet att få bidrag. Detta bidrag finns för att gynna förnyelsebara energikällor. En byggnad kan använda sin egen producerade solel och behöver då inte köpa el när solen skiner, detta kallas för egenanvändning. Vid eventuellt överskott kan el matas ut till nätet och säljas. Detta görs genom att installera en elmätare som mäter levererat el per timme. När solen inte skiner köps el från nätet. Nuförtiden har antal solcellanläggningar som har möjlighet att kopplas in på nätet ökat påtalar Johan Lindahl i rapporten National survey report of PV power applications in Sweden (2017). Under 2017 ökade den installerade effekten från solceller i Sverige till 230 MW. Det är en ökning med cirka 65 % jämfört med 2016 enligt SCB (2018). 3.2 Solcell En solcell en anordning som använder solens energi för att direkt producera el. Denna process kallas för den fotovoltaiska effekten. Det vill säga en process där solenergi direkt omvandlas till elektrisk energi utan några steg däremellan. Figur 1 nedan visar byggnadsapplicerade solcellspaneler (BAPV). 14

15 Figur 1 Byggnadsapplicerade solcellspaneler, Istock photo (2016). En solcell är en halvledare. En halvledare är ett material som inte är isolerande, men inte heller leder ström lika bra som en ledare enligt Nationalencyklopedin (2018). När solljuset träffar framsidan uppstår det en spänning mellan fram och baksidan på solcellen. Denna spänningsskillnad utnyttjas. Genom att koppla anslutningar på fram och baksida på solcellen kan man driva en ström, och således utnyttja den elektriska energi som solcellen producerar skriver Vattenfall (2016). Vattenfall skriver också att varje solcell skapar en mycket låg spänning, cirka 0.5 volt. Spänningen måste höjas till en användbar nivå, detta görs genom att seriekoppla flera celler. Flera seriekopplade solceller kallas för solcellspanel. Det finns två olika huvudtyper av solceller skriver Svensk Solenergi (2015) Kristallina solceller och tunnfilmssolceller. Cirka 94 % av världens solcellsproduktion 2016 var kristallina solceller enligt Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems (2018). Tekniken bygger på en tunn skiva av halvledarmaterial. Kristallina solceller har något högre verkningsgrad än tunnfilmssolceller men det går åt mer halvledarmaterial vilket historiskt sett har gjort dem dyrare att tillverka. Tunnfilmssolcellerna består av en mycket tunn film på bara några mikrometer, betydligt tunnare än kristallinsolcellerna. Detta sänker tillverkningskostnaden men också verkningsgraden är lägre för tunnfilmssolceller och det krävs då en större yta för att få ut samma effekt som med kristallina solceller. Tunnfilmssolceller har dock den fördelen att de är mindre känsliga för skuggning och hög värme som annars sänker verkningsgraden. En normal solcellspanel idag har nästan 17 procents verkningsgrad enligt Talesun (2018). Verkningsgraden definieras vid så kallade Standard Test Conditions (STC), då celltemperaturen är 25 C och solinstrålningen 1000 W/m2 vid noll graders infallsvinkel mot panelens normal enligt Voltaics (2011). I verkligheten har man dock sällan eller aldrig dessa förhållanden. Verkningsgraden varierar med celltemperatur, solinstrålning och infallsvinkel. De flesta solcellsanläggningar i Sverige är på småhus och de har sällan helt optimala förhållanden vilket gör att utbytet vanligen blir lägre än vid standard test conditions. När en tillverkare anger märkeffekt så gäller det alltid vid Standard Test Conditions. När celltemperaturen ökar sjunker verkningsgraden och speciellt sommartid har man en celltemperatur som är högre än 25 C vilket gör att effekten blir lägre än märkeffekten. I ekvation 1 nedan så visas hur temperaturen på solcellerna räknas fram. 15

16 (1) NOCT 20 T cell = T luft + ( ) G 800 Där T luft är omgivningstemperaturen, NOCT är normal driftstemperatur i solcellerna och G är den globala solinstrålningen. Normalt har en solcellspanel en temperaturfaktor. Den talar om hur mycket verkningsgraden sjunker med ökad temperatur i solcellerna. Ett normalt värde är kring %. Det betyder att verkningsgraden sjunker 0.30 % för varje grad temperaturen ökar i solcellerna enligt Bengt Stridh (2010). Effekten från en solcellspanel räknas ut enligt ekvation 2 nedan enligt Bengt Stridh (2012). Effekt = η A G Där η är verkningsgraden, A är area och G är den globala solinstrålningen. (2) 3.3 Solcellssystem Solcellerna är bara en del av vad som behövs för att använda solel. Det behövs även andra komponenter som till exempel växelriktare, elmätare med mera för att ta hand om den producerade elen och göra den användbar. Tillsammans bildar dessa komponenter ett solcellssystem skriver Solar Region Skåne (2016). Det finns framförallt två olika typer av solcellsanläggningar, nämligen nätanslutet och ej nätanslutet solcellssystem. Ett ej nätanslutet solcellssystem är ett byggnadsapplicerade solcellssystem som sitter på byggnader som inte är kopplade till elnätet. Batterier används då för att lagra energin eftersom behovet av elektricitet inte alltid matchar produktionen. Nätanslutet solcellssystem är det absolut vanligaste idag skriver Lindahl (2017). Ett nätanslutet solcellssystem kopplas in på en byggnad som redan är ansluten till elnätet skriver Solar Region Skåne (2016). Med ett nätanslutet solcellssystem går det att använda solelen i byggnaden när solen lyser. Men vid ett eventuellt överskott av solel kan elen matas in på nätet och säljas. När solen inte lyser och anläggningen således inte producerar någon eller tillräckligt med el för byggnadens behov köps el från elnätet på vanligt vis. 16

17 I Figur 2 Nätanslutet solcellssystem, Solar Region Skånenedan visas ett nätanslutet solcellssystem. På taket sitter det flera solcellspaneler som producerar elektricitet i form av likström. Likströmmen går till en växelriktare som gör om likströmmen till växelström för att kunna användas i huset. Via en elcentral för solcellsanläggningen går strömmen sedan in i byggnadens elcentral. Om det finns ett behov av elen går strömmen in i byggnaden, annars matas den via en elmätare in på elnätet. Elmätaren mäter hur mycket el som går in och ut ur byggnaden. Figur 2 Nätanslutet solcellssystem, Solar Region Skåne (2016). 17

18 3.3.1 Byggnadsintegrerade solcellspaneler På ett tak på en byggnad finns det olika sätt att placera solcellspanelerna på. Byggnadsintegrerade solcellspaneler (BIPV) innebär att de är en del av takkonstruktionen skriver HSB Living Labb (2018). I Figur 3 Byggnadsintegrerade solcellspaneler, Sunroof nedan syns det att de är inbyggda i taket. Viktor Bäck skriver i sitt examensarbete Byggnadsintegrerade solceller (2014) att en nackdel med detta är att kylningen av solcellerna minskar och de får en högre temperatur, vilket sänker verkningsgraden något. Figur 3 Byggnadsintegrerade solcellspaneler, Sunroof (2018) Byggnadsapplicerade solcellspaneler Byggnadsapplicerade solcellspaneler innebär att panelerna installeras på ett redan befintligt tak. Som synes i Figur 4 Byggnadsapplicerade solcellspaneler, Katic nedan sitter solcellspanelerna med ett visst avstånd till taket. Detta gör att det finns gott om luft runt solcellspanelerna så att solcellerna kyls effektivt, och en lägre temperatur på solcellerna ger en högre verkningsgrad enligt Bengt Stridh (2010). Figur 4 Byggnadsapplicerade solcellspaneler, Katic (2018). 18

19 3.3.3 Utbyte Utbytet för en solcellsanläggning definieras enligt standarden IEC International Electrotechnical Commission (2017) som kwh/kw. Det ger ekvation 3 nedan: (3) Y f = El prod (kwh) [kwh/kw] P 0 (kw) Där Yf är utbytet, Elprod är produktionen i kwh och P0 är den installerade DC-effekten i kw. Detta kan göras årsvis, månadsvis eller oftare. Yf är antal timmar vid nominell effekt. Exeo Energy (2016) skriver att utbytet är en mycket viktig parameter för att beräkna lönsamheten för en eventuell installation av ett solcellssystem. Ett beräknat utbyte talar också om hur placeringen av anläggningen påverkar produktionen och således ekonomin. Utbytet påverkas av många faktorer. Det handlar om bland annat lutning, azimutvinkel, skuggning och verkningsgrad hos växelriktare. Men även solinstrålningen påverkar mycket, solinstrålningen beror till väldigt stor del av geografisk placering. Normalt utbyte för en solcellsanläggning i Sverige ligger mellan kwh/kw under ett normalår. Här i Mälardalen kan utbytet nå upp till 1000 kwh/kw om anläggningen är optimalt placerad, i verkligheten är det dock vanligen något lägre eftersom placeringen ofta avviker från de optimala. Observera att produktionen i kwh mäts i AC, det vill säga efter växelriktaren medan den installerade effekten är den sammanlagda DC-märkeffekten för solcellspanelerna. Verkningsgraden hos växelriktaren påverkar alltså utbytet Egenanvändning I första hand används den el som solcellsanläggningen producerar i den egna bostaden eller lokalen. Detta kallas för egenanvändning och på så sätt minskas behovet av att köpa el från elnätet. I de fall då produktionen överstiger det egna behovet av el matas elen in på nätet och säljs. Producenten får då betalt för elen skriver Energi och klimatrådgivningen (2017). I ekvation 4 nedan visas principen för hur egenanvändningen räknas ut. Egenanvändning (kwh) = El prod (kwh) El inmatad på nät (kwh) (4) I Figur 5 nedan visas principen för egenanvändning. Blått visar egenanvändningen, det vill säga den delen av elen som används direkt i hushållet. Rött visar köpt el och grön visar elöverskottet som matas in på nätet och säljs. 19

20 Figur 5 Principen för egenanvändning, Stridh (2018a). 3.4 Ekonomiska aspekter På sin hemsida beskriver Svenska Kraftnät (2016) att handeln med el delas in i två delar. Den ena är överföring av el och den andra är handeln med elen i sig. Kunden får betala en avgift för transporteringen av elen, detta är kostnaden för nätet, alltså den utrustning som krävs för att elen ska kunna överföras dit den behövs. Den andra delen av handeln gäller själva elen. Kunden betalar då för den konsumerade elen, detta för att täcka elens produktionskostnad. Handeln med el går till så att producenten säljer elen till ett elhandelsföretag som sedan säljer elen vidare till konsumenten. Detta sker via Nord Pool som är den nordiska elbörsen. I Sverige betalas energiskatt på all el som produceras eller överförs. Det finns dock undantag, ett av dessa är solcellsanläggningar med en installerad effekt under 255 kw, vars el inte är energiskattepliktig om elen egenanvänds. Dock ska energiskatt fortfarande betalas av slutkunden för överföringen av elen även på dessa anläggningar, detta enligt Skatteverket (2018). Detta gör att det är en ekonomisk fördel att använda sin egenproducerade el istället för att sälja den och eventuellt köpa tillbaka den vid senare tillfälle. I rapporten Investeringskalkyl för solceller av Bengt Stridh och David Larsson (2017) kommer de fram till att en av de största faktorerna som påverkar anläggningarnas ekonomi är investeringskostnaden. 20

21 3.5 Miljö All energiframställning har en miljöpåverkan. Enligt Energimyndigheten (2014) har de fossila bränslena så som kol, olja och naturgas en stor påverkan på miljön. Dessa bränslen förorenar luft och försurar skogar och sjöar och släpper ut koldioxid. Den svenska regeringen (2015) skriver att solceller är en hållbar och förnybar energikälla och de är därför villiga att stötta och investera i tekniken. Det vill säga skapa mer möjlighet att utveckla solcellstekniken inom Sverige. Den svenska regeringen har som mål att Sverige ska ha ett 100 % förnybart elsystem år 2040 enligt Lövin & Baylan (2016). När det gäller solceller påverkar de miljön mindre än många andra energislag. Den största påverkan uppkommer vid tillverkningen och avfallshanteringen av solcellen. Det beror på att materialet som används i solceller är dyra och energikrävande att ta fram enligt Vattenfall (2018). Avfallet måste tas om hand på rätt sätt så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Riksdagen i Sverige har ett miljömål för att styra samhället mot en hållbar och miljövänlig framtid. Det är ett krav att alla elektroniska material ska samlas in och gällande solceller ska minst 80 % återförbrukas och minst 70 % förberedas för återförbrukning enligt Kaneryd (2017). 3.6 Faktorer som påverkar produktionen Solinstrålning Solinstrålning är den energi från solen som når en yta på jorden. Det är denna energi som i solcellen görs om till elektricitet. Solinstrålningen är alltså den enskilt största faktorn som påverkar elproduktionen i en solcellsanläggning. Det finns olika typer av solinstrålning som kan ses i Figur 6 nedan. Figur 6 Olika typer av solinstrålning, ArcGIS Pro (2018). Direkt solinstrålning är strålning som kommer direkt från solen till en yta, medan diffus solinstrålning är solinstrålning som inte är direkt enligt Stridh (2015). Diffus solinstrålning är 21

22 alltså ljus som har passerat genom moln, dimma eller liknande och spridits ut i atmosfären. Reflekterad solinstrålning är solinstrålning som först träffar saker i omgivningen och då reflekteras mot solcellen. Dessa tre bildar tillsammans global solinstrålning. Global solinstrålning är alltså allt ljus som når en yta, direkt, diffus och reflekterad solinstrålning. Enligt SMHI (2018), som har totalt 18 mätstationer för solinstrålning, varierar solinstrålningen beroende på dygn och år. Det finns många faktorer som påverkar solensintensitet, till exempel moln försvagar solinstrålningen. Även partiklar i luften och markreflektionen påverkar instrålningen. Figur 7 nedan visar den normala globala solinstrålningen i Sverige under ett år för perioden Som synes är den globala solinstrålningen som minst i norr för att sedan öka längre söderut. Det är som allra mest på Gotland. Figur 7 Normal Global solinstrålning i Sverige under ett år, SMHI (2017) Väder Det finns även andra faktorer som har påverkan på solcellernas produktion till exempel snö, kyla och nedsmutsning av solpanelerna. Eftersom snö täcker solpanelerna påverkas produktionen. Enligt Solcellsproffsen (2017) påverkade snön årsproduktionen med 3 % på deras referensanläggning som ligger strax utanför Stockholm. 22

23 Sverige har ett ganska kallt klimat, men kyla är ingen nackdel för solelproduktionen, det är snarare en fördel då verkningsgraden ökar med sjunkande temperatur enligt Stridh (2010). Även nedsmutsning påverkar produktionen negativt, detta är dock inte särskilt mycket och normalt håller regn och vind solpanelerna rena skriver Umeåenergi (2018) Skuggning Skuggning hindrar solinstrålningen från att nå cellen och därmed sjunker effekten. Skuggning kan bero på flera saker, bland annat träd, närliggande byggnader, moln, snö eller smuts på solpanelen, skorstenar, flaggstänger och liknande. Strömmen från en solcell är direkt proportionell mot solinstrålningen som träffar solcellen, om en cell är skuggad till hälften sjunker alltså strömmen i den till hälften skriver Amir Baranzahi i sitt arbete Partiell Skuggning i solpaneler (2018). Då flera solceller sitter i serie i en panel kommer den solcell som skuggas till hälften att begränsa strömmen i hela panelen till hälften och panelens totala effekt sjunker också till hälften enligt ekvation 5 nedan. (5) P = U I Där P är effekten och I är strömmen samt U är spänningen. Baranzahi skriver också att shuntdioder används för att motverka detta problem. Shuntdiodens uppgift är att förbikoppla den skuggade solcellen. På så sätt kan resten av solpanelen bibehålla en hög ström och en hög effekt. Normalt finns tre shuntdioder i en solcellspanel. Skuggas eller skadas en solcell i panelen aktiveras en shuntdiod och strömmen går helt eller delvis genom shuntdioden vilket gör att produktionen bara minskar i en tredjedel av panelen, medan resten av panelens solceller ger normal produktion enligt Stridh (2018a). Vid installering av en solcellsanläggning är det alltså mycket viktigt att platsen har många soltimmar som inte störs av skuggande föremål. Det är också viktigt att hålla rent från träd och buskar som växer upp med tiden Lutning och Azimutvinkel Lutningen på solcellsanläggningen är en avgörande faktor för produktionen. Lutningen räknas från horisontalplanet. En vågrät panel har alltså vinkeln noll grader och en lodrät panel 90 grader enligt Stridh (2018b). Azimutvinkeln är också ganska avgörande och definieras som vinkeln i förhållande till rakt söderläge. Sedan finns det olika sätt att räkna, men ofta räknas vinkeln medsols. Söder är alltså noll, väster är 90 grader och öster är -90 grader. I Figur 8 nedan visas det att produktionen för en solcellsanläggning i Västerås är optimal när lutningen ligger mellan grader och azimutvinkeln ligger mellan -10 till 10 grader från rakt söderläge. 23

24 Figur 8 Solelsproduktion i förhållande till optimala vinklar i Västerås, Stridh (2013) Förluster från växelriktare Växelriktarens uppgift är som tidigare nämnts att göra om likström till växelström. Denna omvandling är inte helt förlustfri, utan alla typer av växelriktare har förluster. Förlusterna i växelriktaren påverkar utbytet enligt Energimyndigheten (2015). Dessa förluster varierar beroende på modell av växelriktare. Enligt en undersökning av förlusterna hos olika växelriktare gjord av Peter Kovacs på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2015) låg förlusterna mellan 5 till 7 % för de nio testade växelriktarna. Nyare växelriktare har normalt ännu lägre förluster på 3-4 % enligt Stridh (2018a). 3.7 Simuleringsprogram De simuleringsprogram som används för att beräkna det teoretiska utbytet är PVGIS 4 och 5. PVGIS står för Photovoltaic Geographical Information System European Commission (2018a). Enligt photovoltaic-software (2018) är programmet knutet till Google Maps och det fungerar så att en plats väljs, antingen genom att skriva in en adress, koordinater eller genom att placera ut en punkt manuellt på kartan. Därefter matas data för systemet in i programmet, som solcellernas lutning, azimutvinkel, installerad effekt, om anläggningen är byggnadsintegrerad eller ej, med mera. Sedan hämtar programmet data över solinstrålning för den aktuella platsen för att kunna göra beräkningen. I Figur 9 nedan visas simulering över Stadshuset i PVGIS 4. Förlusterna för anläggningarna (system losses) är förvalt till 14 % och har använts i detta examensarbete då verkningsgraden för respektive anläggning i detta examensarbete är okänd. Genom att välja den installerade effekten till 1 kw fås utbytet direkt, alltså kwh/kw. 24

25 Figur 9 PVGIS 4, simulering Stadshuset, European Commission (2018a). Data över solinstrålningen är baserad på mätningar vid marknivå samt beräkningar med hjälp av satelliter enligt European commission (2018b). Mätningar vid marknivå görs ofta med en så kallad pyranometer. Pyranometer är ett mätinstrument som mäter solinstrålningen i W/m 2 för en viss plats. Pyranometern mäter global solinstrålning, det vill säga diffus, direkt och reflekterad solinstrålning. European commission (2018b) skriver också att genom att mäta den reflekterade solinstrålningen från jorden med hjälp av satelliter kan det göras beräkningar på hur mycket solinstrålning som når marken, då det är kan beräknas ungefär hur mycket av strålningen som absorberas i atmosfär, moln och så vidare PVGIS 4 PVGIS 4 är föregångaren till PVGIS 5. Databasen över solinstrålning som används heter Climate-SAF PVGIS. Den är framtagen från beräkningar från satellitbilder under en 12-års period enligt European commission (2018c). PVGIS 4 är ett gratis verktyg som finns tillgängligt på internet enligt European commission (2018a) PVGIS 5 PVGIS 5 är en nyare version än PVGIS 4 och fungerar på samma sätt. Skillnaden mellan dessa två versioner är att det finns fler databaser för solinstrålning tillgängliga för PVGIS 5. De tre som används i detta examensarbete är PVGIS 5-SARAH, PVGIS 5-ERA5 samt PVGIS 5-COSMO. PVGIS-SARAH är enligt European commission (2017a) en databas där solinstrålningen är framtagen med hjälp av en algoritm. Tidigare fanns endast denna databas tillgänglig för kartor över Asien, men databasen finns nu tillgänglig för ett större område, däribland Europa. European comission skriver vidare att den andra databasen som heter PVGIS-ERA5 använder sig av solinstrålning som är framtagen från väderdata av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (2018). 25

26 Den tredje databasen, PVGIS-COSMO använder sig av solinstrålningsdata som är uppbyggd av småskaliga simuleringar enligt Cosmo-model (2018). Det är alltså tre helt olika sätt som solinstrålningen har tagits fram på. PVGIS 5 finns tillgängligt gratis på internet, European Comission (2017b). 4 AKTUELL STUDIE Västerås Stad har idag 26 olika solcellsanläggningar utspridda i och runt om Västerås. Den totala installerade effekten är nästan 700 kw, vilket tar upp en yta på cirka 5200 kvadratmeter. Årlig produktion uppnår till cirka kwh. Specifikationer över de olika anläggningarna tillhandahålls av Ulf Södergrann (2018) och presenteras mer detaljerat i kapitel Anläggningar I Tabell 1 Data över anläggningarnanedan visas data över de olika solcellsanläggningarna som Västerås stad har. Data som visas är namn på anläggningen, position för anläggningen i form av koordinater från satellitfoton från Google Maps, installerad effekt, lutning, azimutvinkel, yta, huruvida anläggningen är byggnadsintegrerad eller ej samt det året anläggningen började producera elektricitet. Alla anläggningar är placerade på byggnader ägda av Västerås Stad. Det innebär äldreomsorg, skolor, gymnastiksalar, fritidsgårdar och andra offentliga byggnader. Samtliga anläggningar är nätanslutna och alla har byggnadsapplicerade solcellspaneler förutom de två anläggningarna på Bjurhovdaskolan som är byggnadsintegrerade (BIPV). Några av anläggningarna, som Hälleborg, Önstaskolan och Blåsboskolan är uppdelade i två delar. Solcellspanelerna sitter då i två olika grupper med olika azimutvinklar men de tillhör fortfarande samma anläggning. För dessa uppdelade anläggningar fick två simuleringar göras. Med hjälp av flygfoton uppskattades hur stor del av den installerade effekten som var uppdelad på respektive del. Produktionen simulerades sedan fram i kwh för varje del, sedan summerades dessa för att få total produktion från anläggningen i kwh. Detta dividerades sedan på den installerade effekten för att få fram det simulerade utbytet. 26

27 Tabell 1 Data över anläggningarna. Anläggning Latitud Longitud Effekt Lutning Azimut Yta (kwp) ( ) ( ) (m 2 ) BIPV Startår 1 Bjurhovda förskola Nej Ekebyskolan , Nej Bjurhovdaskolan , Ja Bjurhovdaskolan , Ja Zethelius Nej Hälleborg ,8 18 5;8 200 Nej Piltorpskolan väst Nej Piltorpskolan öst , Nej Stadshuset Nej Önstaskolan , ; Nej Blåsboskolan , ; Nej Skultunagården Nej Skultuna IP Nej Skiljeboskolan Nej Skiljeboskolan , Nej Skiljeboskolan gym , Nej Skiljeboskolan gym , Nej Tillbergaskolan LM , Nej Tillbergaskolan LM , Nej Tillbergaskolan matsal , , Nej Skallbergsskolan , Nej Skallbergsskolan , Nej Emausskolan , Nej Persboskolan gym Nej Persboskolan entré Nej Dingtuna kyrkskola Nej Elmätare Det är okänt vilken modell av elmätare som sitter i respektive anläggning. Men Mälarenergi har tagit fram information om anläggningen på Stadshuset. Stadshuset har valts ut för att det är en anläggning som har ett högt utbyte och startår Vilket betyder att det finns både nyare och äldre anläggningar vilket gör att Stadshuset anses vara lämpligt som referens. Anläggningen har en elmätare som heter Kamstrup 382 enligt Jan Larsson som är marknadsingenjör på Mälarenergi (2018). I Figur 10 nedan visas felvisningen för elmätaren med varierande last. Noggrannheten är sämre för låga laster. Det är kurvan för cos(φ)=1 som gäller i denna rapport. Det syns tydligt att mätfelen är väldigt små, med marginal inom ±0,2 % vilket i praktiken är försumbart. Då det inte finns möjlighet att hinna kontrollera elmätarna för varje anläggning antas liknande förutsättningar gälla för alla anläggningar. 27

28 Årlig solinstrålning (kwh/m2) Figur 10 Felvisning för varierad last för elmätaren i Stadshuset, Larsson (2018). 4.3 Global solinstrålning Som tidigare beskrivits är solinstrålningen den största faktorn som påverkar solelproduktionen. Solinstrålningen varierar mellan olika år och det medför också att produktionen varierar. För att olika år ska vara jämförbara med varandra måste hänsyn tas till solinstrålningen. I Figur 11 visas global solinstrålning mot en horisontell yta för Stockholm som är uppmätt av SMHI vid KTH. Stockholm är den plats närmast Västerås där regelbunden mätning av solinstrålning utförs, solinstrålningen antas vara ungefär samma för de båda städerna. Medelvärdet av solinstrålningen mellan är 1003 kwh/kvadratmeter, vilket är att betrakta som normalt enligt Figur 7. Men dock sticker 2012 och 2013 ut lite grann var solinstrålningen något lägre än normalt och 2013 något högre än normalt Uppmätt globalinstrålning för Stockholm per år Figur 11 Uppmätt global solinstrålning mot en horisontell yta för Stockholm per år, SMHI ( ) År

29 Medeltemperatur ( ) Årlig solinstrålning (kwh/m2) I Figur 12 nedan visas simulerad globalinstrålning mot en horisontell yta per år för de fyra simuleringarna jämfört med medelvärdet av den uppmätta. Mätningen sker vid KTH i Stockholm och simuleringen sker för motsvarande plats. Den simulering som ligger närmast de uppmätta värdena är PVGIS 5 ERA Simulerad globalinstrålning för Stockholm per år jämfört med uppmätt medelvärde Figur 12 Simulerad globalinstrålning för Stockholm per år jämfört med uppmätt medelvärde PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA5 PVGIS 5 cosmo Uppmätt medelvärde 4.4 Temperatur Som det har beskrivits tidigare är, förutom solinstrålningen, också temperaturen på solcellerna en faktor som påverkar solelproduktionen. Temperaturen på solcellerna påverkas av omgivningstemperaturen. Medeltemperaturen för juli månad i Västerås har tagits fram med hjälp av data från SMHIs mätstationer och visas i Figur 13. Det syns tydligt att medeltemperaturen för juli år 2010 och 2014 var något högre än resterande år. Båda åren har en medeltemperatur i juli på över 20. Övriga åren ligger medeltemperaturen mellan 16 och lite drygt 18. Medeltemperaturen för juli månad år är 18,6. Medeltemperatur för juli månad i Västerås ,4 17,3 20,1 18,5 17, ,3 16,6 17,9 17, År Figur 13 Medeltemperatur för juli månad i Västerås, SMHI ( ). 29

30 4.5 Beräkningar För samtliga anläggningar finns data över produktionen tillgänglig på Mälarenergi Elnäts sida utom för Hälleborg. Anläggningen har bara lokal visning över produktionen på grund av avsaknad av uppkoppling till objektet. När det gäller egenanvändningen saknas det data om andelen el inmatad på nätet på ett flertal anläggningar. Egenanvändningen beräknas för de anläggningar där det finns tillgänglig data, vilket kan ses i Tabell Utbyte Det verkliga utbytet för de enskilda anläggningarna beräknades genom att ta produktionen från anläggningen dividerat på den installerade effekten enligt ekvation 1 som tidigare presenterats i kapitel Utbytet beräknades helårsvis för de olika anläggningarna. För att förenkla jämförelsen av det verkliga utbytet med de simulerade beräknades ett medelvärde av utbytet för de olika åren ut. Vid beräkning av medelvärdet uteslöts vissa felaktiga årsvärden. De år som inte är helår, till exempel anläggningen på Bjurhovda förskola startas upp för första gången i september 2011 vilket kan ses i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh), uteslöts. I vissa fall där produktionen eller dataloggningen uppenbart har stått stilla en lägre tid har även dessa årsvärden uteslutits från medelvärdet. Till exempel anläggningen på Bjurhovda förskola stod stilla under ett par månader på sommaren 2014 vilket också kan ses i produktionsdata i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh). Det verkliga utbytet redovisas i Tabell 3 Verkligt utbyte för de olika solcellsanläggningarna Egenanvändning Andelen egenanvänd el från solcellsanläggningarna räknades ut genom att ta den producerade elen minus den el som är inmatad på nätet, och sedan dividera detta med den producerade elen vilket kan ses i ekvation 6 nedan. (6) Egenanvändning (kwh) Andel egenanvändning = [%] El prod (kwh) Produktionsdata och data över inmatad el på nätet kan studeras i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh) och Bilaga 2: Inmatad el på nätet från solcellsanläggningar (kwh). Uträkningar för egenanvändningen gjordes endast för de anläggningar där data för inmatad el på nätet finns tillgänglig. 30

31 4.5.3 Ekonomi Egenanvändningen i kwh redovisas i Tabell 2 Egenanvändning i kwh för anläggningar med tillgängliga data. Tabell 2 Egenanvändning i kwh för anläggningar med tillgängliga data. Egenanvändning (kwh) Anläggning Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskolan Zethelius Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården Persboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola För att beräkna hur mycket ekonomisk besparing egenanvändningen ger tas data från tabellen ovan och multipliceras med elpriset per kwh enligt ekvation 7. (7) Besparing (kr) = Egenanvändning(kWh) elpris(kr) Elpriset för köpt el för Västerås stad är cirka 80 öre per kwh enligt Södergrann (2018). Staden betalar ingen moms. 31

32 5 RESULTAT Resultatet av detta arbete redovisas i kapitel 5.1 till Årsvis I Tabell 3 Verkligt utbyte för de olika solcellsanläggningarna visas det verkliga utbytet för de olika solcellsanläggningarna. Det visas utbyte per år för varje anläggning, och medelvärdet av dessa år. Hälleborgs anläggning saknar produktionsdata och utbytet kan ej beräknas. Rutorna med röd ton är exkluderade från uträkningen av medelvärdet då värdet är missvisande eftersom det saknas produktionsdata för någon period, vilket kan studeras närmare i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh). Det är svårt att se några tydliga trender på utbytet. Det är bara för Bjurhovda förskola som utbytet sjunker år för år från För ett flertal anläggningar har utbytet ökat år 2017 jämfört med tidigare år. Tabell 3 Verkligt utbyte för de olika solcellsanläggningarna. Verkligt utbyte per år (kwh/kw) Anläggning Medelvärde Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskolan Zethelius Hälleborg Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Stadshuset Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården Skultuna IP Skiljeboskolan Skiljeboskolan Skiljeboskolan gym Skiljeboskolan gym Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan matsal Skallbergsskolan Skallbergsskolan Emausskolan Persboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola

33 I Tabell 4 Simulerat utbyte per år jämfört med verkligt medelvärde visas det simulerade utbytet per år för respektive anläggning för de fyra olika simuleringarna jämfört med det verkliga medelvärdet. Vid simuleringarna antas en systemförlust på 14 %. Rutor med röd ton visar att det simulerade värdet är lägre än det verkliga medelvärdet, och grön ton betyder att det simulerade värdet är högre än det verkliga medelvärdet. Detaljerad jämförelse av det verkliga utbytet jämfört med det simulerade sker i kapitel till och med Tabell 4 Simulerat utbyte per år jämfört med verkligt medelvärde. Simulerat utbyte per år jämfört med verkligt medelvärde (kwh/kw) Anläggning PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Verkligt Medelvärde Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskolan Zethelius Hälleborg Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Stadshuset Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården Skultuna IP Skiljeboskolan Skiljeboskolan Skiljeboskolan gym Skiljeboskolan gym Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan matsal Skallbergsskolan Skallbergsskolan Emausskolan Persboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola

34 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Bjurhovda förskola Figur 14 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovda förskola. visar medelvärdet av det verkliga utbytet i jämförelse med de fyra olika simulerade värdena för Bjurhovda förskola. Det verkliga utbytet ligger på 914 kwh/kw och är högre än samtliga simulerade utbyten som ligger mellan 839 och 882 kwh/kw och anläggningen producerar således mer än förväntat Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovda förskola Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 14 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovda förskola Ekebyskolan I Figur 15 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Ekebyskolan. syns medelvärdet av det verkliga utbytet från Ekebyskolan jämfört med de simulerade utbytena. Det verkliga utbytet på 847 kwh/kw ligger något lägre än de simulerade, men kan anses stämma ganska väl överens med varandra Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Ekebyskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 15 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Ekebyskolan. 34

35 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Bjurhovdaskolan 1 Medelvärdet av det verkliga utbytet för Bjurhovdaskolan 1 ligger på 746 KWh/kW. Detta är under de simulerade värdena som ligger mellan 871 och 918 kwh/kw som ses i Figur 16. Bjurhovdaskolans anläggning har alltså ett utbyte som är lägre än förväntat Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 16 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskola 2 Anläggningen Bjurhovdaskolan 2 ligger på samma plats som Bjurhovdaskolan 1. Vilket betyder att de simulerade värdena ej skiljer mellan anläggningarna. Däremot ses i Figur 17 att medelvärdet av det verkliga utbytet för Bjurhovdaskolan 2 är 808 kwh/kw vilket är högre än för Bjurhovdaskolan 1. Det verkliga utbytet är ganska mycket lägre än de simulerade Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 17 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan 2. 35

36 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Zethelius I Figur 18 syns det att medelvärdet av det verkliga utbytet ligger på 696 kwh/kw. Detta är väldigt lågt jämfört med de simulerade som ligger mellan 856 och 897 kwh/kw och utbytet är sämre än väntat Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Zethelius Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 18 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Zethelius Hälleborg Jämförelse av utbyte kan ej ske då data över produktionen saknas Piltorpskolan öst Medelvärdet av utbytet för Piltorpskolan öst ligger på 926 kwh/kw. Det är högre än de simulerade som ligger mellan 851 och 892 kwh/kw vilket syns i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan öst Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 19 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan öst. 36

37 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Piltorpskolan väst I Figur 20 visas att medelvärdet av det verkliga utbytet för Piltorpskolan väst ligger på 951 kwh/kw. Det är högre jämfört med de simulerade och anläggningen producerar bättre än förväntat och har således ett högre utbyte än väntat Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan väst Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 20 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Piltorpskolan väst Stadshuset Stadshusets utbyte är högre än förväntat. Medelvärdet av det verkliga utbytet för Stadshuset ligger på hela 973 kwh/kw, jämfört med simuleringarna som har värden mellan 854 och 926 kwh/kw. Detta visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Stadshuset Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 21 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Stadshuset. 37

38 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Önstaskolan I Figur 22 visas medelvärdet av det verkliga utbytet jämfört med de simulerade för Önstaskolan. Det verkliga utbytet ligger på 955 kwh/kw vilket är högre än de simulerade värdena som är som högst på 925 kwh/kw Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Önstaskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 22 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Önstaskolan Blåsboskolan De simulerade värdena för Blåsboskolan jämfört med det verkliga visas i Figur 23. Alla simulerade värdena ligger mycket högre än det verkliga medelvärdet på 829 kwh/kw. Detta betyder att anläggningen inte har det utbyte som förväntas av simuleringarna Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Blåsboskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 23 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Blåsboskolan. 38

39 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Skultuna fritidsgård Skultuna fritidsgård producerar något lägre än förväntat vilket kan ses i Figur 24. Även simuleringarna ger ett lågt utbyte. Samtliga simulerade värden är dock högre än medelvärdet av de verkliga utbytet Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultunagården Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 24 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultunagården Skultuna Idrottsplats Skultuna idrottsplats har ett medelvärde för utbytet på 838 kwh/kw. Detta är ungefär vad som förväntas enligt simuleringarna som visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultuna IP Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 25 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skultuna IP. 39

40 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Skiljeboskolan byggnad 1 I Figur 26 visas det verkliga medelvärdet på 904 kwh/kw. Enligt simuleringarna är detta ett rimligt värde, till och med något högre än tre av de fyra simuleringarna Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 26 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad Skiljeboskolan byggnad 2 Anläggningen på Skiljeboskolan byggnad 2 har ett utbyte som är lite över förväntan. Medelvärdet av det verkliga utbytet på 913kWh/kW är högre än samtliga simuleringar som ses i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 27 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan byggnad 2. 40

41 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Skiljeboskolan gymnastiksal 1 I Figur 28 visas utbyten för Skiljeboskolan gymnastiksal 1. Det verkliga utbytet på 816 kwh/kw är som förväntat av simuleringarna Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 28 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal Skiljeboskolan gymnastiksal 2 Skiljeboskolan gymnastiksal 2 har ett verkligt utbyte på 818 kwh/kw som kan ses i Figur 29. Detta värde stämmer väl överens med simuleringarna. Det verkliga utbytet från gymnastiksal 2 är ett par kwh/kw högre än för gymnastiksal 1, detta trots att de är placerade på exakt samma tak och har samma lutning och azimutvinkel som kan ses i tabell Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 29 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skiljeboskolan gymnastiksal 2. 41

42 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Tillbergaskolan LM 1 Anläggningen Tillbergaskolan LM1 har ett högre utbyte i verkligheten än vad simuleringarna ger vilket visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 30 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM Tillbergaskolan LM 2 Det verkliga utbytet från anläggning Tillbergaskolan LM2 är mycket lågt jämfört med de simulerade. Anläggningen producerar kraftigt under det som är förväntat, det verkliga utbytet är endast 386 kwh/kw och enligt simuleringarna borde det ligga mellan ungefär kwh/kw enligt Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM Per år 386 PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 31 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan LM2. 42

43 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Tillbergaskolan matsal Tillbergaskolans matsal har också ett verkligt utbyte som ligger mycket lägre än vad som förväntas. Det ligger på 637 kwh/kw och enligt simuleringarna borde det kunna nå upp till nästan 790 kwh/kw, detta visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan matsal Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 32 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Tillbergaskolan matsal Skallbergsskolan 1 Skallbergsskolan anläggning 1 producerar som förväntat. Det verkliga utbytet stämmer väl överens med de flesta simulerade värdena vilket kan studeras i Figur 33. Det är bara PVGIS 5 SARAH som ger ett betydligt lägre utbyte Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 33 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan 1. 43

44 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Skallbergsskolan 2 Anläggning 2 på Skallbergsskolan producerar mer än vad som enligt simuleringarna är förväntat, vilket kan ses i Figur 34. Det verkliga utbytet ligger på 931 kwh/kw och simuleringarna mellan 842 och 886 kwh/kw. Noterbart är att anläggning 2 har ett högre utbyte än anläggning 1, trots att anläggningarna ligger på samma plats, dock har anläggning 2 en något större lutning på 20 grader jämfört med 17 grader för anläggning Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 34 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Skallbergsskolan Emausskolan I Figur 35 syns det att det verkliga utbytet för anläggningen på Emausskolan är på 914 kwh/kw. Detta är högre än vad simuleringarna ger och anläggningen producerar alltså bättre än förväntat. De simulerade värdena ligger mellan 825 och 881 kwh/kw Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Emausskolan Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 35 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Emausskolan. 44

45 Systemutbyte per år (kwh/kwp) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Persboskolan gymnastiksal Anläggningen på Persboskolans gymnastiksal producerar lägre än förväntat. Utbytet från simuleringarna är mellan 793 till 820 kwh/kw, medan det verkliga utbytet endast ligger på 755 kwh/kw. Detta visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan gymnastiksal Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 36 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan gymnastiksal Persboskolan entré Anläggningen på Persboskolans entré har ett verkligt utbyte på 896 kwh/kw, detta är högre än de simulerade värdena som ligger mellan 826 och 860 kwh/kw. Anläggningen producerar bättre än förväntat. Utbytena visas i Figur Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan entré Per år PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde verkligt utbyte Figur 37 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Persboskolan entré. 45

46 Systemutbyte per månad (kwh/kw) Systemutbyte per år (kwh/kwp) Dingtuna kyrkskola Dingtuna kyrkskola har ett verkligt utbyte på 770 kwh/kw som är betydligt sämre än de simulerade som ligger från 847 upp till 945 kwh/kw. Anläggningen producerar alltså sämre än förväntat enligt Figur 38. Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Dingtuna kyrkskola Per år PVGIS 4 PVGIS 5 ERA 5 Medelvärde verkligt utbyte PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 COSMO Figur 38 Simulerat årligt utbyte jämfört med verkligt för Dingtuna kyrkskola. 5.2 Månadsvis Figur 39 visar medelvärdet av det verkliga utbytet jämfört med simulerat per månad för stadshuset. Det verkliga utbytet är som simuleringarna, men för vissa månader är det högre. Från maj till oktober är utbytet högre än förväntat, skillnaden är som allra störst i juli och augusti. Simulerat månadsvis utbyte jämfört med verkligt för Stadshuset Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde av verkligt utbyte Figur 39 Simulerat månadsvis utbyte jämfört med medelvärde av verkligt utbyte för Stadshuset mellan år

47 Systemutbyte per månad (kwh/kwp) Figur 40 visas medelvärdet av det verkliga utbytet jämfört med simulerat. Bjurhovdaskolan 1 har ett verkligt utbyte som är lägre än simuleringarna för de flesta månader. Det är bara juli och augusti som har ett utbyte som förväntat. Simulerat månadsvis utbyte jämfört med verkligt för Bjurhovdaskolan Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad PVGIS 4 PVGIS 5 SARAH PVGIS 5 ERA 5 PVGIS 5 COSMO Medelvärde av verkligt utbyte Figur 40 Simulerat månadsvis utbyte jämfört med medelvärde av verkligt utbyte för Bjurhovdaskolan 1 mellan år Egenanvändning Andelen egenanvänd el från solcellsanläggningar där sådan data finns tillgänglig redovisas årsvis i Tabell 5. Egenanvändningen varierar mellan de olika anläggningarna, från som lägst på 31 % för Piltorpskolan väst 2014 till 100 % för vissa anläggningar. Variationen mellan olika år för en och samma anläggning är i regel dock inte stor, förutom för Ekebyskolan där egenanvändningen har sjunkit från år Egenanvändningen är högre det första året för Bjurhovda förskola och Bjurhovdaskolan 1 jämfört med senare år. 47

48 Tabell 5 Egenanvändningen i % av produktionen. Egenanvändning (andel i %) Anläggning Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskolan Zethelius Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården Persboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola Ekonomi I Tabell 6 redovisas hur stor besparing i kronor som görs med den egenanvända energin från solcellsanläggningarna per år. Intäkter från försäljning av överskottsel är inte medräknat. Zethelius och Önstaskolans anläggningar är de som sparar mest pengar med egenanvändning. Några år för Zethelius är besparingen lite drygt kronor per år. Piltorpskolan väst anläggningen sparar minst pengar med egenanvändning, knappt kronor Beräkningarna baserar sig på ett elpris på 80 öre, vilket beskrivs i kapitel Tabell 6 Ekonomisk besparing med egenanvändning i kronor. Egenanvändning [kr] Anläggning Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan Bjurhovdaskolan Zethelius Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården Persboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola

49 6 DISKUSSION Resultatet av arbetet visar att de flesta anläggningar har ett utbyte som är ungefär som förväntat eller mer jämfört med simuleringarna. Men det finns några anläggningar som sticker ut, både sådana som producerar mer och mycket mindre än förväntat. Anläggningar som producerar över förväntan jämfört med simuleringarna är Bjurhovda förskola, Piltorpskolan öst och väst, Stadshuset, Önstaskolan, Tillbergaskolan LM 1, Skallbergsskolan 2, Emausskolan, samt Persboskolan entré. Bjurhovda förskola har ett mycket bra utbyte, medelvärdet är 914 kwh/kw. Utbytet sjunker 2014 då det var noll produktion i augusti och september. Varför produktionen stod stilla är okänt, men det kan bero på flera olika saker. Vid ombyggnation kan systemet ha tagits ur drift. Det kan ha varit något fel på till exempel en växelriktare eller liknande, eller så var det avstängt av misstag och det tog ett tag innan man upptäckte det. När anläggningen väl kom igång igen var produktionen på samma nivåer som tidigare. Vad gäller Tillbergaskolan LM1 är utbytet för anläggningen över förväntan jämfört med simuleringarna. Dock är ej utbytet för 2015 inkluderat i medelvärdet, detta på grund av att produktionen har stått stilla från juli till oktober det året. Detta kan bero på liknande anledningar som Bjurhovda förskola. Att några anläggningar har ett utbyte som är högre än vad simuleringarna ger är lite överraskande eftersom anläggningarna åldras i verkligheten och verkningsgraden sjunker med tiden. Skuggning och smuts är svårt att förutsäga och så vidare. Anläggningar som har ett utbyte som är kraftigt under förväntan jämfört med simuleringarna är Zethelius och Tillbergaskolan LM2. Men även Bjurhovdaskolan 1 och Tillbergaskolans matsal har ett anmärkningsvärt lågt utbyte jämfört med simuleringarna. Någonting ser ut att ha hänt med anläggningen Zethelius. De senaste två åren, 2016 och 2017 har utbytet varit under förväntan. Tidigare har utbytet legat på över 900 kwh/kw för ett normalår, för att 2016 ligga på endast 245 kwh/kw. Detta är en så pass kraftig försämring att det är rimligt att anta att ett stort fel har inträffat. Om man studerar Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh) ser man att anläggningen aldrig står stilla och ger noll produktion, utan all produktion har bara sjunkit. Anläggningen Zethelius är ganska stor med en installerad effekt på 41 kw, det är den största anläggningen Västerås stad har. Eftersom anläggningen är stor finns det sannolikt flera växelriktare och anläggningen är uppdelad i flera delar. Det kan vara ett fel på en sådan del, produktionen sjunker då kraftigt utan att hela anläggningen stannar, till exempel en trasig växelriktare. Det skulle också kunna vara en eller flera solcellspaneler som har gått sönder och sänker den totala produktionen. Det är troligtvis flera iså fall då det finns shuntdioder som bypassar den skadade solcellspanelen. Utbytet för Tillbergsakolan LM2 är kraftigt under det som kan förväntas enligt simuleringarna. Utbytet har varit mycket lågt sedan anläggningen togs i drift Medelvärdet av det verkliga utbytet ligger på endast 386 kwh/kw och samtliga simuleringar ger ett utbyte på över 850 kwh/kw. Om man studerar produktionen närmare i Bilaga 1: Produktionsdata solcellsanläggningar (kwh) kan man se att produktionen överlag är lägre än vad som kan förväntas, samt att anläggningen står stilla till och från, ofta mitt i sommaren, vilket är mycket olyckligt då sommaren är den tid som står för majoriteten av årsproduktionen. Eftersom anläggningen från start har ett dåligt utbyte skulle det kunna vara så att Västerås stad har fel uppgifter på den installerade effekten för denna anläggning. Det kan ge ett felaktigt uträknat utbyte. Det kan också vara något fel på anläggningen, någon växelriktare som inte går som den ska. En annan anledning till att produktionen står stilla ibland kan vara att anläggningen har stängts av vid ombyggnation eller renovering av 49

50 byggnaden, det kan också bero på åsknedslag eller jordfel. Det finns enligt Södergrann (2018) inga larm på någon av Västerås stads anläggningar så det kan ta ett tag innan det upptäcks att en anläggning står stilla. Det är svårt att se några tydliga trender på utbytet. Detta eftersom det inte finns data över långa tidsperioder för de flesta anläggningar. Dock kan man se några saker i Tabell 3. Bjurhovda förskola har ett något sjunkande utbyte från 2013 och framåt. Detta kan bero på att anläggningen åldras. Zethelius har som ovan nämnt ett mycket sjunkande utbyte de senaste två åren. Dingtuna kyrkskola är en anläggning med många års produktionsdata, men det finns ingen tydlig trend på att utbytet över tid stadigt skulle minska eller öka. Variationerna beror snarare på väder och solinstrålning. För flera anläggningar var utbytet högt 2016 jämfört med andra år, detta stämmer överens med att den uppmätta globala solinstrålningen var något högre för detta år. Vad gäller solinstrålningen var det högst 2013 och lägst 2012 som har tagits upp tidigare i Figur 11. Detta kan man även se om man tittar på det verkliga utbytet för anläggningarna i tabell 3 i kapitel 5. De anläggningar som fanns vid den tiden kan man se har ett något lägre utbyte 2012 och ett något högre 2013, detta beror sannolikt på att solinstrålningen varierar. Temperaturens påverkan är inte lika lätt att se i utbytet från anläggningarna. Den kallaste sommaren var 2015 med en medeltemperatur på 16,6 i juli. Vi kan dock inte se några tecken på att 2015 skulle ha ett lägre årsutbyte. Att temperaturen har en påverkan är klart, men solinstrålningen påverkar mycket mer. En intressant iakttagelse är att Bjurhovdaskolan 1 och 2 har ett något lägre utbyte än de simulerade. Detta kan bero på att dessa anläggningar är byggnadsintegrerade. Solcellerna får då sämre kylning med en ökad temperatur och sämre verkningsgrad som följd. Dessa anläggningar är de enda som är byggnadsintegrerade. Jämförelse av utbyte för anläggningen Hälleborg kan ej ske på grund av att produktionsdata saknas. I resultatet ser man att det inte är helt tydligt vilken simulering som ger ett utbyte som är närmast verkligheten. Det varierar från anläggning till anläggning vilket är förvånande då anläggningarna ligger ganska nära varandra. Det finns heller inga tydliga tecken på att någon simulering avviker mer än någon annan, det varierar från fall till fall. Men studerar man tabell 3 och 4 verkligt noga kan man dock se en tendens till att PVGIS ERA 5 är något närmare verkligheten några gånger fler än de andra. Det är också denna simulering som är närmast verkligheten när det gäller solinstrålningen som jämförs i Figur 12 i kapitel Global solinstrålning4.3. En annan intressant sak är att PVGIS 4 är den simulering som ger mest solinstrålning när vi jämför med den uppmätta solinstrålningen från SMHI i kapitel 4.3 samt de andra simuleringarna. Då borde PVGIS 4 ge ett högre utbyte än alla andra simuleringar och högre än verkligheten. Men inget av detta kan vi tydligt se i vårt resultat vilket är lite märkligt. Trots högre solinstrålning så är inte utbytet högre, det är något annat i simuleringen som påverkar utbytet. Det är inte möjligt att se utifrån de data vi har, hur stor påverkan eventuell skuggning har. Att vissa anläggningar producerar lite mindre skulle kunna bero på skuggning. Men enligt Södergrann (2018) är den partiella skuggningen generellt låg, men det kan förekomma. Den elmätare som sitter i Stadshuset heter som tidigare nämnt Kamstrup 382 och har en bra noggrannhet, felvisningen är på cirka ±0,2 %. Det är tillräckligt noggrant för att vi ska försumma mätfelet i detta examensarbete. De anläggningar som vi har som producerar under det förväntade avviker betydligt mer än så. Men denna elmätare sitter inte på alla anläggningar, detta är bara ett exempel. De äldre anläggningarna kan ha sämre noggrannhet än de nyare, men det går inte att veta med den information vi har tillgänglig. 50

51 Generellt har alla anläggningar lägre lutning än optimalt, vilket drar ner verkningsgraden. Optimal lutning i Västerås är som tidigare sagt kring 40 grader, men den anläggningen som har bäst lutning är Blåsboskolans som har en lutning på 30 grader. Några anläggningar har ända ner till 10 graders lutning vilket motsvarar en verkningsgrad på 89 % vid optimal azimutvinkel. Men azimutvinkeln är långt ifrån optimal för flera anläggningar. Till exempel Tillbergaskolans matsal har en azimutvinkel på hela 67 grader med en lutning på 15 grader. Detta gör att man kan förvänta sig ett något lägre utbyte för denna anläggning, och utbytet är också lågt på 637 kwh/kw. Men det är fortfarande högre än Tillbergaskolan LM 2 trots att den har bättre lutning och azimutvinkel, vilket tyder på att det måste vara något annat fel på anläggningen som nämnts tidigare. Den anläggning som har bäst utbyte är Stadshuset, detta trots att det finns andra anläggningar till exempel Bjurhovdaskolan 1 och 2 som har både bättre lutning och azimutvinkel. Detta visar att lutning och azimutvinkeln inte är de enda avgörande faktorerna för ett bra utbyte, även skuggning är en faktor som påverkar utbytet. Skuggning kan komma av andra byggnader, träd eller likande. Anledningen till att anläggningarna inte har optimala vinklar för högt årsutbyte är att de oftast installeras på en redan befintlig byggnad, då blir anläggningarnas lutning och azimutvinkel som takets, men detta är som sagt inte ett särskilt stort problem. När det gäller utbytet månadsvis har anläggningarna Stadshuset och Bjurhovdaskolan 1 ett lägre verkligt utbyte första halvåret och högre andra halvåret jämfört med simuleringarna. Utbytet för anläggningarna är som högst från april till augusti. Detta kan bero på solinstrålningen men också på väder. Juni till augusti är sommarmånader och har många soltimmar och ofta stabilt väder. Våren kan vara ostabil med sämre väder och svår att förutsäga. Utbytet är dock lägre för månaderna på hösten än på våren, men på hösten är det högre än vad simuleringarna ger. Vi valde att studera Stadshuset och Bjurhovdaskolan 1 månadsvis för att Stadshuset är den anläggning som har högst utbyte av alla och Bjurhovdaskolan 1 har ett lägre utbyte än genomsnittet men fortfarande komplett produktionsdata för alla månader, det kan vara intressant att jämföra dessa två. Vi ser att Stadshusets anläggning producerar bättre på vintern än Bjurhovdaskolan 1, trots att solpanelerna på Bjurhovdaskolan 1 har en högre lutning och eventuell snö borde åka av lättare. Kanske kan det bero på att Stadshuset ligger mitt inne i staden, vilket Bjurhovdaskolan inte gör. I centrum kan det vara ett par grader varmare än utanför, så det kan bli något mindre snö på panelerna. Det finns inte data över el inmatad till nätet för alla anläggningar, därför har egenanvändningen bara kunnat tas fram för vissa anläggningar vilka har redovisats tidigare. Generellt ligger egenanvändningen högt men det finns ett par anläggningar som har lägre. Det är framförallt Piltorpskolan väst och Skultunagården där egenanvändningen ligger kring %. Detta kan vara rimligt eftersom att när anläggningen producerar mest, mitt i sommaren, drar byggnaden el som minst, allra helst eftersom det är skolor och fritidsgårdar som ofta är stängda under sommaren. Men det betyder också att anläggningen är något överdimensionerad för byggnaden. Man vill försöka matcha maxproduktionen med förbrukningen eftersom det är oekonomiskt att köpa en anläggning som är så stor att man matar in massor på nätet. Ty investeringskostnaden är stor och det är mer lönsamt att använda elen själv än att sälja den. Några anläggningar har mycket hög egenanvändning, ett par ligger på 100 % hela tiden. Det är Zethelius, Önstaskolan och Persboskolan entré. Att Zethelius har 100 % egenanvändning är rimligt. Anläggningen är ganska stor med en installerad effekt på 41 kw, men Zethelius är ett 51

52 ganska stort äldreboende som kräver energi året runt och de har nog inga problem att komma upp i den effektförbrukningen. Då är det mer anmärkningsvärt att Önstaskolan och Persboskolan entré har 100 % egenanvändning. Persboskolan entrés höga egenanvändning skulle kunna förklaras med att anläggningen endast är på 15 kw. Men Önstaskolans anläggning är på 31,9 kw vilket är stort, den har dessutom ett bra utbyte på 955 kwh/kw. Att Önstaskolan skulle göra av med så mycket energi även mitt i sommaren när skolan rimligtvis är stängd är lite märkligt, men skolan är ganska stor och det kan ju förekomma aktiviteter även på sommaren. Dock kan man se i bilaga 2 att anläggningen matar in någon enstaka kwh då och då till nätet. Detta tyder på att mätningen fungerar som den ska och att det kan stämma med 100 % egenanvändning. Men det betyder också att anläggningen är perfekt dimensionerad för byggnaden. Maxproduktionen matchar verkligen behovet om endast någon kwh behöver matas in på nätet då och då. Egenanvändningen för Ekebyskolan har minskat kraftigt år 2016 och 2017 jämfört med tidigare år. Det har i flera år legat kring % för att 2016 gå ner till 56 %. Detta beror på att Ekebyskolans verksamhet lades ner årsskiftet på grund av för få elever. När verksamheten lades ner minskade elbehovet för skolan och även egenanvändningen. Att egenanvändningen är hög det första året för Bjurhovda förskola och Bjurhovdaskolan 1 jämfört med resterande år kan bero på att produktionen startades sent på året. Egenanvändningen är som högst på vinterhalvåret eftersom elbehovet är stort och produktionen är låg. På sommaren är det tvärtom, vilket ger en låg egenanvändning, startar produktionen sent får man siffror som inte representerar ett helår. När det kommer till ekonomi sparar egenanvändningen in pengar då man slipper köpa el. All egenanvändning är bra och det är som tidigare sagt bättre att använda elen själv än att sälja den ur ett ekonomiskt perspektiv på grund av elskatter. De anläggningar med hög egenanvändning är också de anläggningar som sparar mycket pengar. Zethelius är den anläggning som sparar mest pengar på sin egenanvändning, upp till kr per år. Anläggningen är stor och andelen egenanvänd el är 100 % hela tiden. Det är två klara fördelar. Dock tas inte hänsyn till investeringskostnader i detta arbete. När det gäller det insamlade produktionsdata från anläggningarna är det svårt att kontrollera om det stämmer helt och hållet. Det är rimligt att anta att en del data skulle kunna avvika något från verkligheten, på grund av dålig noggrannhet på elmätare och liknande, men det är inga stora avvikelser. De anläggningar som har ett mycket dåligt utbyte måste ha något annat, större, problem. Då flera olika simuleringar görs för varje anläggning ger det en indikation om hur pålitliga dessa är. Möjligtvis skulle ett helt annat simuleringsprogram också ha använts för att ge ännu mer pålitlighet. Ett exempel på ett sådant program är PVsyst. För att kunna göra simuleringar i PVsyst behövs dock mera information om varje anläggning, som antal paneler, panelernas effekt och modell samt modell av växelriktare. PVsyst ger något noggrannare beräkningar av utbytet, men den information som behövdes fanns inte tillgänglig och den bedömdes som alltför tidskrävande att försöka samla in. Därför användes PVGIS där denna detaljerade information inte behövs. En viss kontroll av azimutvinkeln för anläggningarna gjordes med hjälp av flygfoton i Google Maps och Eniro, det ger dock inte exakt värde men det syns om vinkeln stämmer ungefär. Som tidigare nämnt antas förlusterna för solcellsanläggningen till 14 % vid simulering. Detta är en felkälla, för att få ett mer tillförlitligt resultat skulle simuleringar göras med olika förluster eftersom den verkliga förlusten för de olika anläggningarna är okänd. 52

53 Märkeffekten har en viss tolerans, till exempel 0 % till % enligt (Stridh, 2018a). Tillverkaren garanterar alltså att man får märkeffekten och det finns en viss marginal. Anläggningen kan alltså ge några procent mer än vad märkeffekten är. Detta har en liten påverkan på utbytet eftersom utbytet räknas ut med hjälp av märkeffekten och det kan vara på grund av detta som vissa anläggningar har ett högre utbyte än förväntat. Det är bra av Västerås stad att de väljer att satsa på solcellsanläggningar. Detta eftersom det är en bra åtgärd för att minska miljöpåverkan och bidra till ett hållbart samhälle, trots att det inte är självklart att det är en ekonomisk vinst. Som stad har de dessutom en större påverkan att inspirera och driva branschen framåt än vad vanliga privatpersoner har, det kan vara viktigt att staden tar sitt ansvar för miljön och gör en politisk markering. 7 SLUTSATSER Slutsatserna av detta arbete är att de flesta anläggningar har ett utbyte ungefär som förväntat, men vissa anläggningar avviker. Den anläggning som har allra bäst utbyte är Stadshuset, med ett årligt utbyte på 973 kwh/kw vilket är mycket högt. Även Piltorpskolan väst och Önstaskolan har ett högt utbyte. Anläggningar som har mycket lågt utbyte jämfört med simuleringarna är Zethelius, och Tillbergaskolan LM2. Men även Bjurhovdaskolan 1, samt Tillbergaskolans matsal har ett ganska lågt utbyte. Det kan finnas många anledningar till detta. Anledningen till att Zethelius har börjat producera dåligt beror sannolikt på något fel, som en trasig solpanel eller en växelriktare som är trasig eller avslagen. Tillbergaskolan LM2 har producerat dåligt hela tiden, det beror på att anläggningen har stillestånd i perioder, ofta mitt i sommaren. Det kan bero på att anläggningen har stängts av manuellt på grund av någon ombyggnation eller liknande. När det gäller utbytet månadsvis har anläggningarna Stadshuset och Bjurhovdaskolan 1 ett lägre verkligt utbyte första halvåret och högre andra halvåret jämfört med simuleringarna. Utbytet för anläggningarna är som högst från april till augusti. Det är mycket svårt att se några tydliga trender om utbytet för någon anläggning sjunker över tid. Bjurhovda förskola är den enda anläggning där utbytet är stabilt sjunkande över tid, resterande anläggningar varierar från år till år. Generellt är egenanvändningen av solelen hög, upp till 100 % för några anläggningar, vilket sparar upp till cirka kr per år. Önstaskolans anläggning är perfekt dimensionerad för byggnaden. Det installerade effekten är så pass stor att egenanvändningen ligger på 100 % men elöverskottet är litet. Ett par anläggningar sticker ut och har en låg egenanvändning på kring 40 % vilket är oekonomiskt då anläggningen är överdimensionerad och det är mer lönsamt att använda elen själv än att sälja den. 53

54 8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Kontrollera varför Zethelius och Tillberga LM2 producerar dåligt, kanske är någon komponent trasig. Besök anläggningarna och kolla hur taket ser ut, om anläggningen skuggas av byggnader eller träd som har vuxit upp med tiden eller likande. Gör simuleringar i något annat program än PVGIS. Till exempel PVsyst. För att få mer tillförlitlighet i de uppmätta data över produktionen borde elmätare och växelriktare kollas upp för alla anläggningar. Man måste kolla att de fungerar som de ska och även vilken modell det är. Det kan sitta olika modeller på de olika anläggningarna och de olika modellerna kan ha olika noggrannhet i mätningen. 54

55 Referenser ArcGIS Pro. (den ). Modeling solar radiation. Hämtat från ArcGIS Pro: den Baranzahi, A. (den ). Partiell skuggning i solpaneler. Hämtat från Solarlab Sweden: den Bäck, V. (2014). Byggnadsintegrerade solcellssystem. Uppsala: Uppsala Universitet. Hämtat från den Cosmo-model. (den ). Consortium for Small-scale Modeling. Hämtat från cosmomodel.org: den ECMWF. (den ). About. Hämtat från ecmwf.int: den Energi och klimatrådgivningen. (den ). Solceller. Hämtat från Energi och klimatrådgivningen: den Energimyndigheten. (den ). Fossila energikällor. Hämtat från energikunskap.se: den Energimyndigheten. (den ). Solceller växelriktare. Hämtat från Energimyndigheten: den Energimyndigheten. (den ). Solceller. Hämtat från Energimyndigheten.se: den European Comission. (den b). PVGIS 5. Hämtat från PHOTOVOLTAIC GEOGRAPHICAL INFORMATION SYSTEM: den European commission. (den a). Radiation databases. Hämtat från re.jrc.ec.europa.eu: den European Commission. (den a). PVGIS 4. Hämtat från Photovoltaic Geographical Information System - Interactive Maps: den European commission. (den c). PVGIS meteorological Data. Hämtat från files.pvsyst.com: den European commission. (den b). PVGIS radiation databases. Hämtat från re.jrc.ec.europa.eu: den Exeo Energy. (den ). Calculating Solar Panel Output. Hämtat från den Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems. (2018). PHOTOVOLTAICS REPORT. Freiburg: Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems. Hoare, K. (den ). Solar Power Self-Consumption - The Facts! Hämtat från Solarquotes: den Holmström, C. (den ). Elproduktion med fossila bränslen-internationellt. Hämtat från Ekonomifakta.se: den HSB Living Lab. (den ). BYGGNADSINTEGRERADE SOLCELLER. Hämtat från HSB Living Lab: 55

56 den International Electrotechnical Commission. (2017). International Standard. Geneva: International Electrotechnical Commission. Hämtat den Istock photo. (den ). Elbolag kör på efter husrannsakan. Hämtat från västmanlandsnyheter.se: den Kaneryd, L. (den ). Miljöpåverkan och avfallshantering av solceller. Hämtat från Energimyndigheten.se: innovation/konferenser/solforum/presentationer/2017/linda-kaneryd---miljopaverkanoch-avfallshantering.pdf den Katic, I. (den ). Solceller. Hämtat från Teknologiskt institut: den Kovacs, P. (2015). Jämförande provning av Nätanslutna solelsystem Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hämtat från /slutrapport---jamforande-provning-av-natanslutna-solelsystem rev pdf den Larsson, J. (den ). Marknadsingenjör Mälarenergi. (B. Stridh, Intervjuare) Hämtat den Lejestrand, A. (den ). Klimatpåverkan och växthusgaser. Hämtat från Energiföretagen.se: den Lindahl, J. (2017). National survey report of PV power applications in Sweden. Eskilstuna: Energimyndigheten. Hämtat från weden_-_2016.pdf den Lövin, I., & Baylan, I. (den ). Så gör vi Sverige 100 procent förnybart. Hämtat från Regeringskansliet: procent-fornybart/ den Nationalencyklopedin. (den ). Halvledare. Hämtat från ne.se: den Naturvårdsverket. (den b). Energieffektivisering i bostäder och lokaler. Hämtat från Naturvårdsverket.se: den Naturvårdsverket. (den a). Förnybar energi. Hämtat från Naturvårdsverket.se: Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fornybar-energi/ den Nylander, J. (den ). Rekordstort överskott på energi. Hämtat från SVT.se: den Näringsliv, S. (den ). Solpaneler på 4 procent av jordens öknar räcker. Hämtat från svd.se: den photovoltaic-software. (den ). PVGis. Hämtat från den Regeringen. (den ). Miljösatsningar i vårbudgeten. Hämtat från regeringen.se: 28 den SCB. (den ). Antal solcellsanläggningar och installerad effekt (MW), efter region. År Hämtat från Statistiska centralbyrån: 56

57 EN EN0123/InstSolcel lny/?rxid=e073941b fb d81 den Skatteverket. (den ). Energiskatt på el. Hämtat från Skatteverket: r/energiskattpael c7b1442f256bae5e4c.html den SMHI. ( ). Års- och månadsstatistik. Hämtat från SMHI: den SMHI. ( ). Nederbörd, solsken och globalstrålning. Hämtat från SMHI.se: den SMHI. (den ). Normal globalstrålning under ett år. Hämtat från SMHI.se: den SMHI. (den ). Solstrålning i Sverige. Hämtat från SMHI.se: Solar Region Skåne. (den ). Hur fungerar ett solcellssystem. Hämtat från Solar Region Skåne: den Solar Region Skåne. (den ). Är det lönsamt att intallera solel. Hämtat från Solar Region Skåne: den Solcellsproffsen. (den ). Allt om solceller på 5 minuter. Hämtat från Solcellsproffsen: den Stridh, B. (den ). Spelar solcellstemperaturen någon roll. Hämtat från Bengts nya villablogg: den Stridh, B. (den ). Hur mycket ger solceller per m2? Hämtat från Bengts nya villablogg: den Stridh, B. (den ). Hur påverkar lutning och vädersträck produktionen av solel. Hämtat från Bengts villablogg: den Stridh, B. (den ). Hur mycket el ger solceller i Sverige? Hämtat från Bengts nya villablogg: den Stridh, B. (den ). Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning. Hämtat från Bengts villablogg: den Stridh, B. (den a). (E. Rahimi, & T. Sundqvist, Intervjuare) Stridh, B. (den b). Ordlista. Hämtat från Bengts nya villablogg: den Stridh, B., & Larsson, D. (2017). Investeringskalkyl för solceller. Stockholm: E2B2. Hämtat från den Sunroof. (den ). integrerade solceller. Hämtat från Sunroof.se: den Svensk Solenergi. (den ). Solcellens funktion. Hämtat från svensksolenergi.se: den Svenska Kraftnät. (den ). Elhandel. Hämtat från Svenska kraftnät: den

58 Södergrann, U. (den ). Energy controller. (E. Rahimi, & T. Sundqvist, Intervjuare) Talesun. (den ). TP660P 60 cell series. Hämtat från talesun.com: den Umeåenergi. (den ). Bra att veta om solceller. Hämtat från Umeåenergi: den Vattenfall. (den ). Så fungerar solenergi. Hämtat från Vattenfall.se: den Vattenfall. (den ). Solenergi. Hämtat från Vattenfall.se: den Voltaics, S. (den ). Standard test conditions (STC): definition and problems. Hämtat från Sino Voltaics: den Västerås stad. (den ). Klimatprogram Västerås: Västerås Stad. Hämtat från Vasteras.se: matprogram pdf den

59 BILAGA 1: PRODUKTIONSDATA SOLCELLSANLÄGGNINGAR (KWH) Månad Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan 1 Bjurhovdaskolan 2 Zethelius aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun

60 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar

61 apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

62 Månad Hälleborg Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Stadshuset Önstaskolan jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun

63 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb Månad Blåsboskolan Skultunagården Skultuna IP 5 Skiljeboskolan byggnad 1 Skiljeboskolan byggnad 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt

64 nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

65 Månad Skiljeboskolan gymnastiksal 1 Skiljeboskolan gymnastiksal 1 Tillbergskolan LM1 7 Tillbergskolan LM2 Tillbergskolan matsal sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan

66 feb Månad Skallbergskolan 1 Skallbergskolan 2 Emausskolan 8 Persboskolan gymnastiksal Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj

67 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

68 mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

69 BILAGA 2: INMATAD EL PÅ NÄTET FRÅN SOLCELLSANLÄGGNINGAR (KWH) Månad Bjurhovda förskola Ekebyskolan Bjurhovdaskolan 1 Bjurhovdaskolan 2 Zethelius jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt

70 nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul

71 aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

72 Månad Piltorpskolan öst Piltorpskolan väst Önstaskolan Blåsboskolan Skultunagården jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj

73 jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb Månad Perboskolan gym Persboskolan entré Dingtuna kyrkskola jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug

74 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

75 mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug

76 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb

77 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: 2 Webb: