Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 17 februari 2012, kl

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämnden sammanträde Tid: Torsdagen den 16 februari kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 17 februari 2012, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Peter Thunholm (FP). (Bengt Hellström (SD)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 23 febr, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Spara energi i stadens fastigheter Enligt förslag 6. Säkerhetspolicy Enligt förslag 7. Dagvattenpolicy Enligt förslag 8. Detaljplan Nedra Glumsöv 13:7, 4:4 9. Bokslut 2011 Enligt förslag 10. Verksamhetsberättelse 2011 Enligt förslag 11. Synpunktshanteringen Enligt förslag 12. Tider arbetsutskottet 13. Rapporter a. Bostadsprojekt b. julbordsrapport c. Hållbarhetstest av charkprodukter Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2012\Föredragningslista MN februari.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :17

2 d. Grundvattenrapport e. Badvattenrapport f. Grönsaksrapport g. Miljöredovisning Anmälningar 15. Ev. övrigt 2(2)

3 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Spara energi i kommunens fastigheter Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna föreslår i en motion att kommunen ska utreda och se över energiförbrukningen i stadens fastigheter och byta ut befintliga ljuskällor till LED-belysning. Förslag till beslut Miljönämnden tillstyrker motionen. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_motion_spara_energi_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :01

4

5

6 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Säkerhetspolicy för Landskrona stad Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Säkerhetspolicyn har utarbetats av Strategiska säkerhetsgruppen. Fyra styrdokument om säkerhetsarbete, informationssäkerhet, IT och telefoni samt säkerhetsinstallationer har förts samman till ett gemensamt dokument:. Förslag till beslut Miljönämnden anser att policyn utgör en bra grund för att arbeta med säkerhetsfrågor, men vill betona vikten av att det tas fram tillämpningsanvisningar. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_säkerhetspolicy_ doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :52

7

8

9

10

11

12

13

14

15 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Dagvattenpolicy för Landskrona stad Ärendet har kommit på remiss från NSVA AB. NSVA har utarbetat ett förslag till dagvattenpolicy. Avsikten är att policyn ska följas i plan-och bygglovsprocesser, vid tecknandet av exploateringsavtal, vid VA-anmälan samt i förvaltningarnas och NSVA:s övriga arbete. Förslag till beslut Miljönämnden har följande synpunkter på dagvattenpolicyn: Dagvattenpolicyn behöver kompletteras till att även omfatta befintligt dagvattensystem. Policyn utgör i övrigt en bra grund för vilka åtgärder som bör vidtas vid nyanläggningar, men reningsprinciperna för olika typer av förorenat dagvatten behöver tydliggöras. Särskilt gäller detta för lämpliga metoder att rena vatten från parkeringsytor och trafikerade vägar. Motivering Dagvattenpolicyn behöver kompletteras till att även omfatta befintligt dagvattensystem. Befintligt dagvatten är i vissa delar, inte minst det på södra industriområdet, kraftigt förorenat och det krävs rening av detta före utsläpp. Separeringen av ledningssystemen på industriområdet har medfört att dagvatten som tidigare renades i reningsverket nu släpps ut orenat. Hänsyn till stigande havsnivåer och därmed stigande grundvattennivåer ska inte enbart beaktas vid nyanläggning av dagvattensystem utan detta måste särskilt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_dagvattenpolicy_ doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :31

16 2(2) beaktas när man tar ställning till vilka åtgärder som kan krävas för befintligt dagvattensystem. När det gäller den föreslagna policyn måste nedanstående tre punkter beaktas vid reningen av olika typer av dagvatten. 1. Vissa organiska ämnen bryts väl ned med tiden i en miljö med jord och biologisk aktivitet. D.v.s. bara volymen/ytan för rening är tillräckligt stor så blir det en bra rening av vattnet. 2. Kväve och fosfor ökar produktionen av biomassa, vilket leder till att man kan behöva skörda vegetationen och transportera bort den. 3. Tungmetaller och vissa svårnedbrytbara ämnen blir man ju inte av med utan de bör samlas någonstans. D.v.s. man får ha ett system för att tömma föroreningsansamlingar som inte bryts ned. T ex ta bort sediment i dagvattendammar som tar emot förorenat dagvatten (dammarna får inte konstrueras så att de sköljs ur vid kraftiga flöden). Kanske fundera över specifika filter och att koncentrera föroreningarna till ställen där man kan samla upp dem och lämna dem för destruktion eller låta deponera dem. Reningsprinciperna för olika typer av förorenat dagvatten behöver tydliggöras. Särskilt ska man kanske fundera över lämpliga metoder att rena vatten från parkeringsytor och trafikerade vägar. Vidare bör man kanske på vissa ställen fundera vad man gör när olyckan är framme och något giftigt svårnedbrytbart kommer löst, då är det olämpligt att dagvattnet sprids över stora ytor. Att förlita sig på att dagvattnet ska fördröjas på enskild tomtmark kan vara problematiskt då tomtägaren kanske vidtar olämpliga åtgärder som motverkar fördröjning eller förstör den egna fastigheten. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(4) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för del av Nedra Glumslöv 13:7, 4:4, 4:19 och Strandnäsvägen, Landskrona stad Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för del av Nedra Glumslöv 13:7, 4:4, 4:19 och Strandnäsvägen. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att ställa ut förslaget. Förslaget har kommit på remiss från Stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden vill kraftigt understryka att om ny bebyggelse, parkeringsytor m.m. tillåts ska den anpassas efter rådande byggnadsstilar och utformas så att riksintressena och syftet med naturvårdsförordnandet inte skadas. Breddning av vägen kan vara olämpligt ur landskapsbildssynpunkt. Miljönämnden menar att etablering av ny bebyggelse är olämplig då avståndet till kollektivtrafik är ca 1,9 km (buss) och ca 2,4 km (tåg). Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att bygga om befintliga ekonomibyggnader till bostäder samt att uppföra en ny bostadsbyggnad i området kring Strandnäsvägen väster om Glumslöv. Ett planprogram, godkänt av byggnadsnämnden , ligger till grund för detaljplanen. Detaljplanen strider ej mot gällande översiktsplan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen. Planområdet utgörs av de fastigheter som ligger utmed Strandnäsvägen. Planområdet omfattar fastigheterna Nedra Glumslöv 13:7 och 4:4 samt den samfällda vägen Strandnäsvägen. Området omfattar drygt m 2. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_yttrande_detaljplan_strandnäsvägen_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :55

48 2(4) Området berörs av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och för kustzonen. Området har också förordnande som naturreservat (Glumslövs naturvårdsområde beslutat av Länsstyrelsen). Syftet med Glumslövs naturreservat är att bevara det öppna jordbrukslandskapet med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria. Från Glumslövs backar med sin högsta punkt cirka 100 meter över havet utbreder sig ett öppet jordbrukslandskap ned mot Öresund. Från Glumslövs samhälle och från motorvägen har man en vidsträckt utsikt med Öresund med Ven och Själland som bakgrund. De områden som berörs ligger inom riksintresse för naturvård, naturreservatet Glumslövs naturområde och berörs av riksintresse för kulturmiljövård. I förordnandet som naturvårdsområde 1987 anges syftet till: Att bevara ett öppet jordbrukslandskap med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria. Längs kusten slås vakt om naturvetenskapligt intressanta geologiska skärningar samt vegetationstyper med sällsynta floraelement. I den allmänna målsättningen för markvården anges Syftet med vården och förvaltningen av naturvårdsområdet skall vara att genom ett levande jordbruk bevara det öppna landskapet med sina gårdsmiljöer, fornlämningar och naturliga element i form av träddungar och buskridåer. Valet av åkergrödor skall vara fritt dock att avvikande odling i form av energiskog, julgransodling etc skall föranleda samråd med länsstyrelsen. Inom hela området är det förbjudet att uppföra nya byggnader utan tillstånd av Länsstyrelsen. Planområdet omfattar fastigheterna Nedra Glumslöv 13:7 och 4:4 samt den samfällda vägen Strandnäsvägen. Området omfattar drygt m 2. Planförslaget innebär att ekonomibyggnaderna på Strandnäs gård omvandlas till bostäder. Den gamla ekonomilängan föreslås rymma 6 lägenheter i varierande storlekar. I den gamla drängstugan planeras för en bostad samt utrymme för sopsortering. En ny byggnad föreslås att uppföras mitt för befintlig ekonomibyggnad. Denna föreslås inrymma 6 lägenheter. Huvudbyggnaden på Strandnäs gård byggs om till 2 lägenheter. På Sturenäs gård omvandlas befintliga ekonomibyggnader till 9 lägenheter i två plan. Sammanlagt tillkommer 23 nya lägenheter inom planområdet. Motivering Miljönämnden har tidigare framfört: Miljönämnden menar att planläggning för ny bebyggelse i området är olämplig med hänsyn till bl a brist på närhet till kollektivtrafik och avsaknad av cykelvägar. Miljönämnden vill kraftigt understryka att om ny bebyggelse tillåts ska den anpassas efter rådande byggnadsstilar och utformas så att riksintressena och

49 3(4) syftet med naturvårdsförordnandet inte skadas. Ny bebyggelse ska anslutas till befintligt vatten- och avloppsnät. I samrådsredogörelsen svarar stadsbyggnadsförvaltningen: Cykelväg utmed Ålabodsvägen föreslås i stadens cykelplan. Planområdet ligger relativt nära Glumslöv där goda kollektivtrafikförbindelser i form av buss och tåg finns. Vid tågstationen finns pendlarparkering. Planområdet ligger i en tätbebyggd region och i Glumslöv finns behov av att komplettera bostadsutbudet med andra boendeformer än villaboende. Planförslaget innebär även att befintliga byggnader och gamla gårdslägen utnyttjas. Stadsbyggnadsförvaltningen gör därför bedömningen att planområdet är lämpligt att bygga ut. Stadsbyggnadsförvaltningen har under planprocessen samrått med Länsstyrelsen och funnit att riksintressen inte bedöms att påverkas negativt av planförslaget. Vatten- och avloppsnätet avses att byggas ut och befintlig bebyggelse skall anslutas. En måttlig breddning av vägen till 4,5 meter alternativt 5 meter föreslås. Vägen är på vissa sträckor redan i dag upp mot 4,5 meter. Dispens för breddning av vägen skall sökas hos Länsstyrelsen. I samrådsredogörelsen har dikningsföretaget, vägsamfälligheten, stadsantikvarien och fastigheter i området yttrat sig negativt om förslaget till detaljplan. Flertalet synpunkter har inte tillgodosetts. Av materialet är det svårt att bedöma konsekvenserna av bl a parkeringsplatser breddning av väg mm för landskapsbilden. Lilian Håkansson miljönämndens ordförande Handlingarna finns tillgängliga på:

50 4(4)

51 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Bokslut 2011 Bokslutet för 2011 slutade med ett överskott på 91 tkr för driftbudgeten och 11 tkr för investeringsbudgeten. Målet är att självfinansieringsgraden ska öka för den del som går att avgiftsfinansiera. Målet uppnåddes, självfinansieringsgraden ökade från 43 % 2010 till 46 % Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna bokslutet och överlämna det till kommunstyrelsen. Verksamheten Livsmedel Av totalt 326 livsmedelsanläggningar har 244 anläggningar inspekterats. Många anläggningar har krävt uppföljande inspektioner, i vissa fall så många som 2-3 vid samma anläggning. Totalt har det gjorts 363 inspektioner. Totalt 61 verksamheter blev registrerade. Sammanlagt togs 64 livsmedelsprover. Inspektioner och registrering av verksamheter har prioriterats, men en viss utökad provtagning har skett under året med anledning av deltagande i flera projekt. Närmare bestämt är 7 projekt genomförda av 8 planerade. Miljöskydd Samtliga tillståndspliktiga verksamheter inspekterades och deras miljörapporter granskades. 90 % av planerad tillsyn på C-företagen blev genomförd och mer än 100 % för U-företagen. Tre befintliga B-verksamheter inkom med tillståndsansökan till miljöprövningsdelegationen. Sjutton anmälningar gjordes till åklagare om misstänkta miljöbrott. Upprepade utslagningar av kommunens avloppsreningsverk har medfört omfattande tillsynsarbete i samarbete med NSVA Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\Ekonomi\11listor\hä_bokslut_2011_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :55

52 2(3) för att hitta utsläppskällan. Samråd har hållits med E.ON för en eventuell etablering av en biogasanläggning. Hälsoskydd Av totalt 166 inkomna klagomål rörde 109 bostäder och 91 inspektioner genomfördes. I ett särskilt tillsynsprojekt av flerbostadsfastigheter fick 179 fastigheter anmärkningar. De vanligaste bristerna vid de yttre inspektionerna av fastigheter var dåliga fönster, fasad, balkonger och brister i trappuppgång. Under våren och hösten 2011 har det utförts 44 inomhusinspektioner av bostäder som ingick i projektet. I 18 fall har fastighetsägare förelagts om åtgärder. Tillsammans med kommunens fastighetsavdelning inleddes under hösten en besiktning av skolor och förskolor m.a.p. risken för fukt- och mögelskador. Det är i första hand byggnader med platta tak och/eller platta på mark som kontrolleras. 64 sopdispenser har beviljats, 125 latrinärenden har behandlats och 9 nedskräpningsärenden har handlagts. Kemikalieskydd 132 köldmediarapporter har granskats. 6 ärenden om förorenad mark har avslutats och 4 ärenden har tillkommit, totalt har 25 ärenden handlagts. 30 företag har efter begäran utfört s.k. MIFO-inventering. 5 anmälningar inkom om kemisk bekämpning varav 4 gällde golfbanor. 4 företag har ansökt om tillstånd hos länsstyrelsen för transport av farligt avfall och 10 företag har anmält transport av eget avfall. Ett nytt kemikalieregister blev i princip färdigställt. Under året har totalt 12 tillbud och olyckor handlagts. Naturvård Arbetet med miljöövervakning och åtgärder inom Saxån-Braåns vattenvårdskommitté, Rååns vattendragsförbund och Öresundsvattensamarbetet fortsatte. Naturvårdsåtgärder har genomförts i Kvärlövs naturreservat. Nämnden har medverkat i arbetet med ett framtida inrättande av ett kommunalt naturreservat i Saxtorpsskogen. Ett arbete för utvecklingen av Saxtorpsskogen med fokus på natur- och rekreationsvärden inleddes. Arbete för att etablera Skåneleden och andra leder genom kommunen fortgick. Framtid Under 2012 och några år framöver ska samtliga verksamheter som har tillstånd enligt miljöskyddslagen prövas enligt miljöbalken. Det kommer att kräva mycket resurser. Arbetet med klimatanpassning kommer att fortsätta. Fokus kommer även att ligga på bostadsinspektioner. Arbetet med att göra Landskrona till "Miljöbästa kommun" 2013 kräver stora insatser, liksom nämndens satsningar inför stadens 600-års jubileum.

53 3(3) Personal Personalbrist föreligger främst inom områdena hälsoskydd (bostadsinspektioner), tillsyn av förorenade områden och miljöstrategiskt arbete. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

54 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(28) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsberättelse för 2011 En verksamhetsberättelse för miljönämnden har upprättats för år Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att med godkännande lägga verksamhetsberättelsen för miljönämnden för år 2011 till handlingarna. Verksamhetsberättelse Miljöförvaltningen hade under 2011 nio inspektörstjänster, en ekologtjänst, en Agenda 21 samordnare, en utredare, en projekttjänst med utredningsarbete, tre assistenttjänster förutom miljöchef. Totalt hade miljöförvaltningen 16 ordinarie tjänster och en projektanställning. Nämndens ansvarsområde är i huvudsak tillsyn och andra uppgifter enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Nämndens verksamhet påverkas av flera andra lagar och nämnden har vissa uppgifter som remissmyndighet eller på annat sätt enligt t.ex. produktsäkerhetslagen, plan- och bygglagen m.fl. Under 2011 höll nämnden 10 sammanträden med 89 paragrafer. Hälsoskydd Inkomna klagomål på fukt, buller och dyl. översändes till respektive fastighetsägare med upplysning om att utreda klagomålen och att vidta nödvändiga åtgärder. Miljöförvaltningen informerade också om att vi tar ut en timtaxa för vidare utredning i ärendet om klagomålet är befogat. Alla relevanta klagomål Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_verksamhetsberättelse_2011_ _NY.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :25

55 2(28) har fastighetsägarna i år åtgärdat, eller är på gång att åtgärda. Liksom året innan har bl.a. fukt och mögelskador förekommit. Under 2011 har miljöförvaltningen tagit emot totalt 166 klagomål som rör hälsoskydd. 109 av dessa rör bostadsklagomål och 91 bostadsinspektioner utfördes under året. Miljöförvaltningen handlägger anmälningar om etablering av skolor, förskolor, fotvårdssalonger och tatuerare. Särskilt beaktas ventilationen och möjligheter till att upprätthålla en god hygien samt rutiner för kontroll av verksamheten. Tre nya fotvårdsverksamheter och två tatueringsverksamheter har registrerats och inspekterats under Miljönämnden har under året beslutat om ljudnivåvakter för ett antal utomhusevenemang, bl.a. vid karnevalen där det också gjordes inspektioner för att kontrollera att ljudnivåvakt var installerad. Miljöförvaltningen har utfärdat tio saneringsintyg på fartyg i Landskrona hamn och på Öresundsvarvet. Projekt kartläggning och tillsyn av flerfamiljsbostäder Under våren 2011 har det påbörjats ett nytt projekt, kartläggning av flerfamiljsbostäder i Landskrona. Avsikten med projektet är att finna de bostäder som är i sådant skick att de äventyrar de boendes hälsa. Inventeringen har utförts genom yttre inspektion av fastigheter och/eller utifrån fastigheter där miljöförvaltningen mottagit klagomål från hyresgäster och konstaterat brister som rör innemiljön vid inspektion. Cirka 210 enkäter har skickats ut till hyresgäster som bor i de fastigheter som miljöförvaltningen valt att påbörja tillsynen i och hyresgästerna har uppmanats att returnera en ifylld enkät om de upplever problem med t.ex. fukt, mögel eller skadedjur i sin bostad. Miljöförvaltningen har därefter kontaktat hyresgästerna för att boka in bostadsinspektioner. Under 2011 fick 179 fastigheter anmärkningar. De vanligaste bristerna vid de yttre inspektionerna av fastigheter var dåliga fönster, fasad, balkonger och brister i trappuppgång. Under våren och hösten 2011 har det utförts 44 inomhusinspektioner av bostäder, som ingick i projektet. I 18 fall har fastighetsägare förelagts om åtgärder. De vanligaste bristerna i lägenheter är bland annat drag, lukt, ventilation, uppvärmning, skadedjur, mögel och fuktskador. I ett fall skickades beslut till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. En redogörelse av projektet kommer att redovisas i en rapport då projektet är klart. Under 2010 och våren 2011 har det utförts inspektioner av skolor och förskolors egenkontroll. En redogörelse av projektet kommer att redovisas i en rapport. Miljöförvaltningen ger råd och beställer utrustning för att mäta radon i hus och mark i de fall någon misstänker höga radonhalter på sin fastighet. Under året har 12 beställningar av radonmätningar gjorts, av de utförda mätningarna under året så översteg 4 Socialstyrelsens riktvärde 200 Bq/m 3. Av dessa fyra mät-

56 3(28) ningar var tre stycken korttidsmätningar. För att få ett mer tillförlitligt provresultat av radongas i dessa fastigheter bör en långtidsmätning göras. Miljöförvaltningen har medverkat i en samordningsgrupp med Arbetsmiljöverket och några andra nordväst skånska kommuner. I gruppen tas olika hälsoskyddsprojekt upp för diskussion och utbyte av erfarenheter. Miljöförvaltningen har även deltagit i en grupp med representanter från samtliga förvaltningar som bildats utifrån utredningen Landskronas vägval. På uppdrag av stadsledningskontoret ska gruppen föreslå riktlinjer och policys för hur Landskrona stad, med beaktande av gällande lagstiftning, kan organisera och skärpa sina åtgärder riktade mot ägare till misskötta fastigheter och i övrigt föreslå åtgärder för att åtgärda missförhållanden på bostadsmarknaden. Tillsammans med kommunens fastighetsavdelning inleddes under hösten en besiktning av skolor och förskolor m.a.p. risken för fukt- och mögelskador. Det är i första hand byggnader med platta tak och/eller platta på mark som kontrolleras. Bassängbad I bassängerna på Läktarbadet och Karlslundsbadet har mikrobiologiska prover tagits var 3:e vecka och kemiska var 6:e vecka. Under sommarmånaderna har prover tagits på Citadellbadet och Härslövsbadet. Inga större problem med bakterier har förekommit. Strandbad Bakteriologisk provtagning görs varannan vecka under badsäsongen och oftare när prov visat sig vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning, allt enligt rutinerna. Start sker två veckor före badsäsongens början. Badvattenprover togs på 8 stränder, fem på fastlandet och tre på Ven. Totalt togs 66 prover under säsongen. Av dessa var 57 tjänliga, 6 tjänliga med anmärkning och 3 otjänliga. Det innebär att 86 % var tjänliga, 9 % var tjänliga med anmärkning och 5 % var otjänliga. Proverna har tagits varannan vecka. Planärenden Miljöförvaltningen har deltagit i möten med Styrgruppen för fysisk planering och möten för detaljplanearbeten. Mycket tid har lagts ner på medverkan i arbetet med den fördjupade översiktsplanen och planarbetet för Borstahusen. Remissvar har lämnats över detaljplaner, planprogram för detaljplaner och översiktsplan samt bygglov.

57 4(28) Livsmedel Av totalt 326 livsmedelsanläggningar har 244 anläggningar inspekterats. Många anläggningar har krävt uppföljande inspektioner, i vissa fall så många som 2-3 vid samma anläggning. Totalt har det gjorts 363 inspektioner. Totalt 61 verksamheter blev registrerade. Sammanlagt togs 64 livsmedelsprover. Inspektioner och registrering av verksamheter har prioriterats, men en viss utökad provtagning har skett under året med anledning av deltagande i flera projekt. Närmare bestämt är 7st genomförda av 8st planerade enligt följande: Miljöförvaltningen har under året deltagit i arbetsgruppen för miljösamverkan Skånes märkningsprojekt. Uppgifterna i arbetsgruppen har inneburit träffar med andra deltagande kommuner för framtagande av dokument till projektet samt sammanställning och slutrapport. Deltagande i tillsynskampanjen har också gjorts där kontroll av märkning skett i tre butiker med importerade livsmedel och tre butiker med egenproducerade förpackade färdigrätter. Miljöförvaltningen har också deltagit i ett samsynsprojekt om pizzerior tillsammans med kommunerna: Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp och Svedala. Prover togs ut på pizzaingredienser hos sju av Landskronas pizzerior. Sammanställning av resultaten pågår. Egna projekt har även genomförts under året enligt följande: Äggkampanj under påskveckan. Rapport finns för denna kampanj. Glassprovtagning i början av sommaren hos verksamheter som säljer mjuk- eller kulglass Potatiskampanj under vecka 44, rapport finns. Under vecka 49 och 50 har totalt 19 prov tagits på mat från julborden i 4 restauranger. Rapport finns. Under hösten har prover tagits ut på charkprodukter som skivas och förpackas i butiken eller tillagas och sedan kyls och förpackas i butiken. På dessa produkter görs sedan en belastningstest (hållbarhetstest), vilket innebär att proven förvaras enligt anvisning och analyseras dagen innan bäst föredatum. Rapport finns.

58 5(28) Ytterligare ett projekt om fosfater i råa julskinkor var inplanerat sedan föregående år. Men inte heller i år kunde något laboratorium genomföra analysen. En hel del arbete har lagts ner på Landskronakarnevalen även i år. Miljöförvaltningen gjorde 59 inspektioner under karnevalen där kontrollen omfattade bland annat hantering, egenkontroll, utrustning och personalhygien samt att de hade ett beslut som stämde för verksamheten. En del verksamheter fick ett återbesök eftersom det fanns vissa avvikelser på någon av de kontrollerade punkterna. I år behövdes dock ingen avvisas från platsen, men vi skickade rapporter till respektive kommun där de med anmärkningar hade fått sitt beslut. Utförligare rapport om karnevalen finns sedan tidigare. Miljöförvaltningen har fortsatt att lägga ut inspektionsrapporterna på Landskrona stads hemsida där resultatet av inspektionen visas med en så kallad smiley symbol enligt följande: grön glad, gul neutral och röd sur. Miljöförvaltningen deltog med en person i årets Nordiska tillsynskonferens som arrangerades av Danmark och var förlagd till Köpenhamn. Två inspektörer deltog i livsmedelsverkets utbildning planering av offentlig livsmedelskontroll och tre inspektörer deltog i livsmedelsverkets utbildning om kontrolluppdraget. Vidare deltog miljöförvaltningen vid de två länsträffarna som anordnas varje år i Skånelän och detta år arrangerades de av Klippan och Bromölla samt i samsynsgruppens möten i Landskrona, Burlöv och Lomma där vi bl.a. diskuterar livsmedelsfrågor som gäller oklarheter vid inspektioner och pågående eller kommande projekt. Som tidigare år har gemensamma inspektioner med vuxenenheten, polisen samt räddningstjänst gjorts på krogar och pizzerior under kvällstid vid 4 tillfällen. Under året har samtliga verksamheter riskklassats på nytt enligt livsmedelsverkets nya vägledning. Omklassningen har tagit mycket tid i anspråk under senare delen av Samtliga verksamheter har kontaktats främst per telefon för att samla in de nya uppgifterna. Uppgifterna har därefter förts in på varje objekt i ärendehanteringssystemet. Miljöförvaltningen tillsammans med mentorskap i det lilla näringslivet anordnade i början av året en informationsträff för företagare som driver mindre butiksverksamheter. Miljöförvaltningen informerade om företagens ansvar med fokus på egenkontroll och märkning av livsmedel. Miljöförvaltningen har även på nämndens begäran anordnat en utbildning för livsmedelspersonal inom de

59 6(28) offentliga verksamheterna i kommunen. Utbildningen hölls under 4 halvdagar i december med totalt 75 anmälda deltagare. Under året har miljöförvaltningen gjort 9 åtalsanmälningar mot livsmedelsverksamheter. Polisens specialsektion i Helsingborg har börjat utreda anmälningarna. Ett system med företagsbot på 5000 kronor för brott mot livsmedelslagen har införts. Anmälningarna har gällt oregistrerad verksamhet, märkning och hantering av livsmedel vid felaktig temperatur. Renhållning Under året handlades 4 anmälningar om kompostering, 11 ansökningar om gemensamt kärl, 54 ansökningar om uppehåll i sophämtning och 10 ansökningar om förlängt intervall för hämtning av sopor. Möten har hållits med FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) och teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen angående utökande av antalet återvinningsstationer i Landskrona. FTI har bl.a. sökt bygglov för en ny återvinningsstation i Glumslöv. Nedskräpning Totalt 9 nedskräpningsärenden har handlagts under 2011 och 1 av dessa har åtalsanmälts. Dricksvatten Resultat för 7 st. dricksvattenbrunnar Enskilda vattentäkter Barnvattenprover Under året inlämnades 8 barnvattenprover d v s prover från gravida eller familjer med barn under ett år där miljönämnden bekostar analysen varav 1 st. var uppföljningsprov på enbart de mikrobiologiska och kemiska parametrarna. Dricksvattnet i 5 av 8 brunnar får den samlade bedömningen Tjänligt med anmärkning Övriga 3 brunnar bedömdes som tjänliga ur dricksvattensynpunkt. Bedömning av dricksvattnet görs enligt Socialstyrelsens allmänna råd om dricksvatten (SOSFS 2003:17). Detaljerat resultat framgår av tabellen nedan: Mikrobiologiskt 7 brunnar Kemiskt (normalkontroll) 5 brunnar Bekämpningsmedel. 5 brunnar Tjänligt (ej påvisat) Tjänligt med anmärkn (påvisat) Otjänligt 0 0 0

60 7(28) Resultat totalhårdhet Hårdheten i 4 av 7 dricksvattenbrunnarna ligger över gränsen för tjänligt med anmärkning (> 14ºdH). Vattnets hårdhet påverkar främst dess tekniska karaktär och kan leda till utfällning av kalk och andra ämnen. Resultat bekämpningsmedel Dricksvattnet i 2 av de 7 brunnarna innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel men inte i sådan halt att det låg över riktvärdet för otjänligt (0,10 μg/l) enligt Socialstyrelsens allmänna råd om dricksvatten (SOSFS 2003:17). De uppmätta pesticidernas Halter var BAM 0,081 μg/l, Floroxipyr 0,013 μg/l samt Metazaklor 0,019 μg/l. Kommunala dricksvattnet Under året har miljöförvaltningens fortlöpande utövat tillsyn av NSVA AB:s egenkontroll genom att ta del av analysrapporter och varit i kontakt med NSVA AB gällande åtgärder och omprov vid försämrad vattenkvalitet. I mars övergick dricksvattenförsörjningen från Ringsjön till Bolmen igen som är huvudvattentäckt för Landskrona stad. I anslutning till övergången inkom det flera klagomål på lukt, smak, gulbrunt vatten p.g.a. rostutfällningar i galvade ledningar samt även problem med bakterier. Några månader efter övergången har klagomålen nästan helt upphört och ligger nu på en förväntad nivå. Under våren togs på grund av detta mycket tillsynstid i anspråk. Legionella Inget fall av legionärssjuka har rapporterats i Landskrona stad. Däremot har miljöförvaltningen tagit prov efter klagomål på för låga temperaturer på varmvattnet i tre olika fall. I ett skolkök konstaterades det att det fanns halter av legionellabakterier i varmvattensystemet och miljönämnden krävde höjning av temperaturerna samt varmvattensanering för att komma tillrätta med problemet. I de övriga två fallen som var bostäder påträffades inte legionella men varmvattentemperaturen konstaterades vara för låg och krav på höjning av temperaturen ställdes av miljönämnden. Avlopp Enskilda avlopp med vattentoalett Under året har 1 nytt tillstånd getts till enskilda avlopp. Tillståndet som gavs gällde ett minireningsverk för en nybyggd privatbostad. En nergrävd sluten tank påträffades vid sjöbodarna i Lundåkrahamnen. En miljösanktionsavgift dömdes ut pga. utebliven ansökan och fastighetsägaren förelades med vite att plocka bort tanken. NSVA har kontaktat miljöförvaltningen med önskemål om stöd i form av generella utsläppsförbud till fastighetsägare med enskilda avlopp som är bosatt inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Miljöförvaltningen har då informerat att det inte finns utrymme i vår lagstiftning

61 8(28) för några generella förbud men att miljönämnden kan fatta beslut i det enskilda fallet om NSVA inkommer med klagomål. Annat slag av toalett än vattentoalett Sammanlagt har 125 ärenden inkommit under år 2011 gällande anmälningar om eget omhändertagande av latrin enligt renhållningsordningen. De allra flesta av fallen är anmälningsärenden som gäller övertagande av befintliga latrinanläggningar på koloniområdena i samband med nytt arrende. Ca 20 av ärendena gäller ansökningar om att få inrätta mulltoalett eller urinseparerande toalett enligt kommunala föreskrifterna. Miljöskydd NSVA (Nordväst Skånes Vatten och Avlopp) har haft stora problem med utslagningar av reningsverket i Landskrona. Miljöförvaltningen har hjälpt NSVA att spåra källan till föroreningarna då det misstänks komma från någon industri i södra industriområdet. Miljöförvaltningen har granskat företagen i berörda området, översänt dokument till NSVA, inventerat företag i aktuellt område, gjort inspektioner med inriktning mot utsläpp i avlopp och tagit prover. Hela ärendet har tagit mycket tid i anspråk. NSVA har även tagit fram en dagvattenpolicy för Landskrona stad där miljöförvaltningen har deltagit aktivt. Stadsbyggnadsförvaltningen har inlett en riskundersökning för industrierna i en fördjupad översiktsplan med hjälp av externa konsulter. Miljöförvaltningen har bistått med dokumentation och kunskap. E.ON har planerat en förgasningsanläggning för träflis som kommer producera biogas. Anläggningen är unik i Sverige och väldigt stor. E.ON har valt att utreda flera lokaliseringar och i dagsläget står valet mellan Landskrona eller Malmö. Företaget har börjat med samråd i båda kommunerna men kommer lämna in en tillståndsansökan, när de bestämmer sig. Tillståndspliktiga verksamheter A-verksamheter Landskrona stad har fyra stycken A-verksamheter där Länsstyrelsen har tillsyn men miljöförvaltningen ofta får yttra sig i olika ärenden. Scandust har tagit vattenprover för att undersöka om de har släppt ut förorenat vatten som kan slå ut reningsverket. ScanDust och Boliden Bergsöe har haft periodiska besiktningar som miljöförvaltningen har deltagit på.

62 9(28) B-verksamheter B-verksamheter är verksamheter som tillståndsprövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen och miljöförvaltningen har tillsynen på verksamheterna. Miljönämnden hade vid årets slut tillsyn över 14 B-verksamheter. Lantbruken ingår inte i redovisningen i detta avsnitt, se i stället avsnitt Lantbruk. Oresund DryDocks AB (ODD, f.d. Öresundsvarvet) har lämnat in en ny tillståndsansökan för framtida expanderingar. Tidigt samråd och samråd för allmänheten har hållits därefter ska ansökan om tillstånd lämnas in vilket företaget ännu inte har gjort. ODD har även köpt in en ny flytdocka som är dubbelt så stor som den gamla, därför har företaget muddrat i den gamla dockgropen i södra hamnbassängen. Sedan har dockan slitit sig och hamnat i Lundåkrabukten. Hanteringen av muddermassorna har varit bristfällig och resulterat i ett flertal inspektioner och ett förbud med vite. Hela processen med flytdockan och alla ärenden kring det har varit väldigt tidskrävande. Landskrona Galvanoverk påbörjat en ny tillståndsansökan förra året men den fortgår fortfarande. Det har även anmält en mindre ändring i verksamheten, om nya processkemikalier. Scandiflex Pac AB har inlett en ny tillståndsansökan som kommer fortgå under De har även inkommit med anmälan om mindre ändring av en tredje tryckpress. Haldex brake AB har anmält att de har ändrat utsläppspunkter med interna filter och de har ändrat sitt kontrollprogram som har godkänts. Basmetal AB har anmält att de vill hantera annat avfall än skrot som papper, plast, trä och brännbart, tillståndsprocessen har pågått under Thorn lighting AB har anmält installation av demonstrationsanläggning. Syngenta Seeds har anmält installation av en ny biopanna och nedmontering av utrustning. Nordic Raw Material har anmält att de ska införskaffa en ny skrotsax. Trioplast har under året anmält en klichétvätt, ny återvinningsanläggning för granulat, påsmaskin och en ny extruder. Verksamheten hade ett omfattande driftstopp som även det har anmälts till miljöförvaltningen. Protega AB har anmält att verksamheten ska läggas ner eller säljas, detta har medfört krav på markundersökningar av fastigheten. ABB AB har återkallat sitt tillstånd och flyttat sin verksamhet. Haldex Traction AB har köpts upp av BorgWarner AB och de har även återkallat sitt tillstånd.

63 10(28) SWEP, Thorn Lighting och Scandiflexpac har ansökt om tillstånd för hanterng av brandfarligvara där miljöförvaltningen har yttrat sig. ABB AB Swedewater, Haldex Brake, Ernst Hjort, Cemex, Landskrona Galvanoverk och Guneverken genomgick periodisk besiktning under året. Miljörapporter Miljörapporter från 14 av 14 verksamheter som måste lämna miljörapport har granskats. Årsrapporter Årsrapporter från 47 verksamheter som är förelagda att lämna in årsrapporter har granskats. Inspektioner Under året genomfördes tillsyn av 13 B-verksamheter, 48 C-verksamheter och 35 U-verksamheter. Anmälningspliktiga verksamheter SWEP har anmält att de vill installera en tunnelugn och hantera vätgas. De har även ansökt om ökat grundvatten uttag hos Länsstyrelsen. Under året inkom följande företag med anmälan om miljöfarlig verksamhet (Cverksamheter): Bioenergi Skandinavia AB ABB AB Swedewater (flytt av verksamhet) Vindkraftverk Norra Möinge 11:1 Värmepumpar Anmälningar om inrättande av värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten har handlagts. Särskilt beaktas att kollektorslangen ska vara hel dvs. ej skarvad, vilken köldbärare och köldmedium som skall användas, vilka säkerhetsanordningar som finns på anläggningen och om anläggningen kommer att inrättas inom naturskyddsområde eller inom blivande vattenskyddsområde. Under året har totalt 20 anmälningar handlagts. Av dessa gällde 12 jordvärme och 2 grundvattenvärme och 4 bergvärme. Trafik Arbetet inom trafikområdet bestod främst av att handlägga klagomål på trafikbuller. Under året handlades 3 ärende gällande klagomål på trafikbuller.

64 11(28) Lantbruk B verksamheter, lantbruk Miljöförvaltningen har deltagit i ett Miljösamverkan Skåne projekt gällande tillsyn på lantbruksföretag avseende näringsläckage. Miljöförvaltningen har medverkat i en tillsynsgrupp för lantbruksinspektörer. B verksamheter, lantbruk Miljörapport från en B-verksamhet har granskats. Lantbruk 15 lantbruksverksamheter inspekterades under året. Ett par lantbrukare har upphört med verksamheten, alternativt så arrenderar de ut marken till annan lantbrukare. Resultatet av inspektionerna visade på god hantering av kemiska bekämpningsmedel och tillfredsställande dokumentation vid omhändertagande av farligt avfall. På de gårdar som har djur har gödselhanteringen inspekterats. Rötslam Under året har två ansökningar om att få sprida rötslam på jordbruksmark handlagts. Sökande har fått besked om att miljöförvaltningen avser att förbjuda spridning av slam i kommunen. Länsstyrelsens beslut om att upphäva nämndens förbud mot spridning av rötslam överklagades till miljödomstolen. Övrigt Diverse förfrågningar från allmänheten, media och andra myndigheter angående djurhållning, gödselförvaring, gödselspridning, rutiner vid rötslamsärenden, aktuella ärenden m.m. har besvarats. Kemikalietillsyn Köldmedierapportering Vid början av 2011 fanns totalt 132 köldmedieanläggningar i kommunen som omfattades av skyldigheten att rapportera resultatet från den årliga återkommande kontrollen av anläggningen. Utöver detta har tre nya anläggningar påträffats, och därutöver har ytterligare två anläggningar anmälts under året. Vid slutet av året fanns således totalt 137 anläggningar registrerade. Installerade, påfyllda och omhändertagna mängder för rapporteringspliktiga anläggningar under 2010 redovisas nedan: CFC HCFC HFC Sammanlagd installerad mängd (kg) 0 492, ,24 Sammanlagd påfylld mängd vid läckage (kg) ,81 Sammanlagd omhändertagen mängd (kg) 0 300,50 217,51

65 12(28) Tio verksamheter har fått miljösanktionsavgift p.g.a. brister i kontrollintervall, sju verksamheter har fått miljösanktionsavgift p.g.a. försenad kontrollrapportering och två verksamheter har fått miljösanktionsavgift p.g.a. utebliven anmälan av installation av större köldmedieaggregat. Tillsyn av importörer och tillverkare av kemiska produkter P.g.a. förändringar genom en ny miljötillsynsförordning så har inte miljöförvaltningen längre någon tillsyn över primärleverantörer av kemiska produkter. Totalt tre företag (ett B-företag och två U-företag) inspekterades ändå under början på året, eftersom tillsynsärendena hade påbörjats innan ändringarna trädde i kraft. Kemikalieinspektionen har nu tagit över tillsynen på samtliga primärleverantörer, och miljöförvaltningen för en kontinuerlig dialog med Kemikalieinspektionen vid överlämning av tillsynsärendena. Kosmetiska och hygieniska produkter Vid början av 2011 fanns sex företag i Landskrona som importerade eller tillverkade kosmetiska eller hygieniska produkter anmälda till Läkemedelsverkets kosmetikaregister. Planen var att inspektera fyra av dessa sex, men två av dem lades ned under året och ett av dem sköts upp i väntan på ett tillsynsprojekt inom detta tillsynsområde. Ett företag inspekterades i en gemensam tillsyn med Läkemedelsverket. För tillsyn över kosmetiska och hygieniska produkter på Landskronakarnevalen, se separat rubrik om Landskronakarnevalen. Förorenade områden Under året har fyra nya ärenden gällande konstaterat förorenade områden påbörjats, och sex ärenden har avslutats. Totalt har ca tjugo olika ärenden med konstaterat förorenade områden handlagts. Utöver detta har tjugo verksamheter blivit förelagda att inkomma med MIFOinventeringar, och samtliga har inkommit. Länsstyrelsens inventering av förorenad mark Länsstyrelsen har under 2011 fortsatt inventera förorenade områden inom Landskrona enligt MIFO-metoden. I detta arbete har miljöförvaltningen bistått med adresser, arkivmaterial samt övrig information. Kartläggning av kemikalieflödet, kemikalieregister Under 2011 har mycket arbete lagts på ett nytt omfattande kemikalieregister, vars syfte är att ha kontroll över vilka kemikalier som används inom kommunen, samt vilka mängder det rör sig om. För närvarande arbetar förvaltningen

66 13(28) tillsammans med företaget Tekis för att ta fram ett kompetent register i Ecos, där uppgifter från företagens kemikalieförteckningar ska kunna importeras. Produkten är nästan färdigställd, och kommer sannolikt att börja användas under Kemiska risker i bostäder, PCB i byggnader Till den 1 juli 2008 skulle alla fastigheter med byggnader som är uppförda eller renoverade mellan åren ha inkommit med inventeringsresultat avseende PCB. Långt ifrån alla aktuella fastigheter har inkommit med dessa inventeringar. Miljöförvaltningen har under 2011 börjat förelägga identifierade fastighetsägare om att inkomma med resultat av PCB-inventeringar. Det register som tidigare upprättats används i detta ändamål, och uppdateras kontinuerligt. Farligt avfall Handläggning av anmälningar samt remisser på transport av farligt avfall har utförts under året. Ett register över verksamheter som har anmält eller har tillstånd för att transportera farligt fanns sedan tidigare, men under året har ett nytt register byggts upp som är kopplat till Ecos. Fyra verksamheter har fått tillstånd för transport av farlig avfall och tio verksamheter har anmält egen transport av farligt avfall under I övrigt har arbetet med farligt avfall primärt bestått i att informera och svara på frågor från verksamhetsutövare och privatpersoner. Tillsyn av tillståndspliktig kemikaliehantering Vid början av 2011 fanns det i Landskrona en verksamhet med tillstånd att hantera farliga eller särskilt farliga kemiska produkter enligt förordning (2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, och under året tillkom ytterligare ett tillstånd. Någon direkt tillsyn har inte bedrivits på området under året, med anledning av att Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att se över tillståndsreglerna. Landskronas miljöförvaltning har blivit specifikt tillfrågad att sitta med i en referensgrupp för projektet med översynen av reglerna, och har under året deltagit i denna referensgrupp. Projektet är ej färdigställt ännu, utan fortgår under Landskronakarnevalen och övrig tillsyn inom Kemikalieskydd, konsument Systematisk kemikalietillsyn bedrevs på Landskronakarnevalen under året. Tillsynen omfattade en genomgång av Karnevalens utbud av produkter och tjänster som innefattade kemiska samt kosmetiska och hygieniska produkter. Resultatet av denna tillsyn finns närmare beskriven i årets karnevalsrapport.

67 14(28) Kort kan nämnas att tre förbud utfärdades under årets karneval, samtliga inom området kosmetiska och hygieniska produkter. I övrigt så har miljöförvaltningen bistått allmänheten med råd kring kemiska produkter, och i enstaka fall även gjort hembesök för att bedöma hälsorisker för boende v.b. kemiska produkter som förekommer i byggmaterial. Kemisk bekämpning Fem ansökningar om kemisk bekämpning har inkommit till nämnden under året, varav fyra var från golfbanor. Den femte var från stadens idrottsanläggning. I samarbete med miljökontoret i Helsingborg och miljöförvaltningen i Lund hölls ett informations- och diskussionsmöte under våren för representanter från golfklubbar i Landskrona stad, Helsingborg stad och Lunds kommun. Informationsmötets fokus låg på kemiska bekämpningsmedel och alternativ till dessa. Övrigt arbete Under året har miljöförvaltningen bistått upphandlingsenheten med hjälp att ta fram krav i underlaget för upphandling av diverse olika artiklar. Miljöförvaltningen har även deltagit i två Miljösamverkan Skåne-projekt, ett gällande förorenade områden och ett gällande tillsyn enligt REACH. Miljöförvaltningen har bistått Lunds universitet med kunskap på kemikalieområdet genom gästföreläsningar, dels på en allmän kurs om naturvetenskap och dels på ett par kurser inom utbildning för miljö- och hälsoskydd. Föreläsningarna har då primärt handlat om tillsyn över förorenade områden, PCB i byggnader, cisterner och kemiska produkter. Arbetet har bestått av förberedelser, föreläsningar samt tentamensfrågor och rättning. Under året har totalt ett tiotal olyckor och andra tillbud handlagts. Vissa av dessa har varit av mindre betydande karaktär, medan andra har varit allvarligare olyckor som krävt omfattande handläggning Miljöredovisning för Landskrona kommun Miljöförvaltningen har på kommunstyrelsens uppdrag producerat en miljöredovisning för Landskrona stad. Miljöredovisningen omfattar 46 sidor i A4 format och trycks i en upplaga om 1000 exemplar och ska skickas ut till samtliga kommuner i Skåne, företag, statliga och regionala myndigheter års redovisning har miljögifter som tema. Vidare innehåller miljöredovisningen information om kommunens miljöarbete och miljötillståndet. Redovisningen kan laddas ner från kommunens hemsida under rubriken Miljö och hälsa och Miljöredovisning. Arbete med att utveckla och uppdatera en databas för mil-

68 15(28) jöövervakning har utförts under året. Databasen kan nås via hemsidan och det skall gå att avläsa tillståndet i miljön och utfört miljöarbete i relation till uppställda mål. I huvudsak relaterar databasen, som kallas Miljöbarometern, till de nationella miljökvalitetsmålen i ett Landskronaperspektiv. En rapport på innehållet i databasen kan enkelt fås genom att gå in på Miljöövervakning Luften Mätningar av luftkvaliteten sker dels inom det s.k. URBAN-mätnätet och dels genom s.k. DOAS-mätningar. Landskrona ingår tillsammans med ett stort antal kommuner i URBAN-projektet som bygger på samarbete mellan miljöförvaltningarna och IVL, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. DOAS-mätningarna utförs kontinuerligt med en fast monterad utrustning i taknivå. Mätningarna görs längs två sträckor över staden och visar bakgrundsbelastningen av svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak, ozon och vissa kolväten. Resultaten sammanställs årsvis. Under året 2011 har ett nytt mätskåp för PM2.5 köpts in till miljöförvaltningen. Skåpet är placerat på Eriksgatan i anslutning till övrig mätutrustning där. Resultaten kommer att automatiskt rapporteras in och ingå i sammanställningen för DOAS-mätningarna. Luften i Skåne Luften i Skåne är ett samarbetsorgan där Landskrona ingår tillsammans med Helsingborg, Lund och Malmö. Syftet med Öresundsluft är att presentera luftkvalitén i och kring vår närmiljö. I projektet Luften i Skåne redovisas sedan 1998 kontinuerligt resultaten av mätningarna av luftföroreningar med DOAS-teknik på Internet. Förhoppningen är att fler skall kunna ta del av mätningarna och informationen kring den lokala miljö- och luftsituationen. URBAN Landskrona kommun ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urban-mätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna. Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL, Svenska miljöinstitutet. Under vinterhalvåret 2010/11 har mätningar i Landskrona gjorts i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154.

69 16(28) Kontinuerliga mätningar d v s mätningar hela året görs av partiklar i gaturummet. Partiklar PM10 - Kalenderåret 2010 För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 μg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen 50 μg/m 3 i gaturummet under 8 dygn. Årsmedelvärdet var 20 μg/m 3. Under 88 dygn överskreds den nedre utvärderingströskeln (25 μg/m 3 ). En kombination av mätningar och beräkningar krävs för partiklar (PM10) i Landskrona stad eftersom den nedre utvärderingströskeln överskrids mer än 35 dygn samt att föroreningsnivån överskrider 20 μg/m 3 (årsmedelvärde). Partiklar PM10 - Vinterhalvåret 10/11 PM10 har mätts under vinterhalvåret (oktober-mars) i urban bakgrund sedan vinterhalvåret 01/02 och i gaturummet sedan vinterhalvåret år 02/03. Sedan kalenderåret 2004 har helårsmätningar gjorts i gaturummet. För vinterhalvåret 10/11 (november april) överskreds miljökvalitetsnormen för PM10 (50 μg/m 3 ) i bakgrunden under 0 dygn och i gaturummet under 3 dygn. Vinterhalvårsvärdet var för urban bakgrund 17 μg/m 3 och för gaturummet var 19 μg/m 3. Antalet överskridande av den övre utvärderingströskeln (35 μg/m 3 ) var 14 dygn i den urbana bakgrunden och 17 dygn i gaturummet. Kvävedioxid (NO2) Kvävedioxid (NO2) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan Mätningarna 10/11 är passiv provtagning på månadsbasis i bakgrunden helårsvis och s.k. aktiv dygnsprovtagning i gaturummet under vinterhalvåret. Vinterhalvårsmedelvärdet var 13 μg/m 3 i urban bakgrund. Bensen Under år 2010 mättes flyktiga organiska kolväten (VOC) i Landskrona i gaturum. Årsmedelvärdet (1,2 μg/m 3 ) för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 μg/m 3 ) som ska vara uppfylld år Även den nedre utvärderingströskeln (2 μg/m 3 ) underskrids. Resultatet ligger dock över generationsmålet för Sverige som ska nås senast år 2020 (1 μg/m 3, årsmedelvärde).

70 17(28) Svaveldioxid (SO2) Vinterhalvårsmedelvärdet 10/11 för svaveldioxid (SO2), baserat på passiva månadsmätningar, var 1,1 μg/m 3 i den urbana bakgrunden att jämföra med 0,6 μg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen och miljömålet på 5 μg/m 3. Sot Sot har mätts i Landskrona bakgrund i Landskrona sedan Sot har dock inte mätts i bakgrunden sedan vinterhalvåret 2006/07. Sot har istället mätts i gaturummet. Ozon De uppmätta ozonhalterna var i förhållande till de senaste åren relativt normal. Under året är halterna som högst under våren eller sommaren. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. De uppmätta ozonhalterna var förhöjda, och direktiven för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under Om man undantar de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Fallande stoft I vanlig ordning har kontinuerliga mätningar pågått för att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft. Provtagning har gjorts vid fyra olika mätstationer ( Hilleshög, S Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ). Rapport kommer att sammanställas inom kort. Gräs Under 2011 har även metallundersökning utförts på gräs odlad i krukor, som placerats på sju olika platser i kommunen. Rapport kommer att sammanställas inom kort. Grönsaker Sedan 1981 har sallat och grönkål odlats för bestämning av blyhalter. Gränsvärde för bly i kålgrönsaker och bladgrönsaker har genom EG-förordning 1881/2006 fastställts till 0,3 mg/kg våtvikt (färskvikt). Under 2011 odlades det sallat och grönkål på 9 platser runt om i kommunen. Medelvärdet för blyhalten i sallat var under året 0,08 mg/kg mätt i färskvikt. Det är under det gränsvärde på 0,30 mg/kg. Provresultaten för sallat 2011 visar det samband som förväntades, att blyhalten skulle vara som högst vid provplatserna närmst industriområdet. Medelvärdet för blyhalterna i grönkål på alla 6 platserna var 0,12 mg/kg, vilket är under gränsvärdet på 0,3 mg/kg. Resultaten från grönkålsanalyserna påvisade

71 18(28) också ett förväntat samband mellan blyhalterna och provplatserna. Den provplats där odlingen lyckades 2011 och som ligger närmst utsläppskällan från södra och sydöstra Landskrona var också den provplats som hade klart högst värde (0,4mg/kg). Tungmetaller i mossor Under november har ett 70 tal prover av bergklomossa insamlats i kommunen de har analyserats på arsenik, kadmium, koppar, krom, järn, molybden, nickel, bly, antimon, tenn, volfram och zink. Insamlingen av mossa har skett i hela kommunen. Liksom vid provtagningarna 1983, 1995 och 2006 är halterna av bl. a bly, krom, koppar, nickel, tenn och zink högre i Landskronas industriområde och tätort än i övriga kommunen. Vatten Projektet 50 brunnar Under hösten 2010 genomfördes provtagning av 50 brunnar i kommunen. Projektet är delvis en uppföljning av ett liknande studie som utfördes på 100 brunnar i Landskrona under 2005/06. Projektet syftar till att jämföra både mikrobiologiska- och kemiska parametrar samt halter av pesticider med provresultaten från Dessutom skall halter av pesticider i dricksvattenbrunnarna jämföras med halterna i människans kropp genom urinprovtagning. Undersökningen kan klargöra om halterna av bekämpningsmedel i dricksvatten från enskilda brunnar på landsbygden ger en ökad belastning av bekämpningsmedel på denna befolkningsgrupp. Halterna i urinen kan jämföras med halterna i brunnen och framförallt med andra befolkningsgrupper. Projektet har anknytning till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Preliminärt resultat En preliminär bedömning av halter på samtliga 50 brunnar med avseende på förekomst av kemiska bekämpningsmedel visar att totalt 13 brunnar hade otjänligt vatten vid provtagningstillfället. Bedömningen baseras på socialstyrelsens rekommenderade riktvärden får halter av bekämpningsmedel i dricksvatten för enskilda vattentäkter. Riktvärden för enskilda bekämpningsmedel är nämligen 0,10 µg/l samt 0,50 µg/l för totalhalt. Antalet brunnar med otjänligt dricksvatten har minskat jämfört med år 2005 då var det 17 brunnar som hade otjänligt dricksvatten. De mest förekommande bekämpningsmedlen som orsakar otjänligt vatten i brunnarna är BAM (2,6-diklorbensamid), Atrazin samt Atrazindesetyl. Jämförelse av halter i vatten med urin samt bearbetning av enkäterna, bearbetning av inkomna enkäter från deltagarna samt statistiska analyser kommer att genomföras under september och oktober Med hjälp av stat-istiska metoder kan man klargöra om halterna av bekämpningsmedel i dricks-vatten från enskilda brunnar på landsbygden ger en ökad belastning av bekämpningsmedel på denna befolkningsgrupp.

72 19(28) Vattentäkter Provtagning av vattentäkter och enskilda brunnar, se Dricksvatten Öresundssamarbetet Under 2010 har Öresundsvattensamarbetet: Uppdaterat hemsidan. Framställt kartor över Öresunds bottenfauna, vegetation och olika sedimenttyper. Framställt roll-ups med information om Öresund växt- och djurliv samt information om Öresundsvattenssamarbetet. Inlett samarbete med World Maritime University och Helsingörs marina laboratorium för diskussioner om möjliga och lämpliga skyddsformer i Öresund. Översatt informationsbroschyr om Öresundsvattensamarbetet till engelska. Medverkat på Havets dag i Malmö. Inlett planering av en rapport om miljögifter i Öresund. Vattenkontroll Resultatet av vattenkontrollen presenteras kontinuerligt på kommitténs hemsida allteftersom resultaten blir färdiga. Vattenkontrollen för Råån och Saxån för hela 2011 blir färdig först i april En sammanfattning av vattenkontrollen för Saxån-Braån för 2010 ges nedan Väder och vattenföring År 2010 hade Svalöv en medeltemperatur på 6,5 o C vilket är under normalen. Nederbörden var 762 mm vilket är över normalen. Medelvattenföringen vid Saxåns mynning var 3,0 m3/s, vilket är mindre än medelvattenföringen för åren , 3,6 m3/s. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syrgashalterna uppvisade några lite lägre värden under året. I Välabäcken, pkt 30, noterades det lägsta värdet under året, 5,1 mg/l, vilket klassas som måttligt syrerikt tillstånd, klass 2, enligt NV:s bedömningsgrunder. På ytterligare fyra lokaler noterades, vid något tillfälle, syrgashalter som klassades som måttligt syrerikt tillstånd. Vid övriga tillfällen var syretillståndet tillfredställande under hela året och uppnådde högsta klass, klass 1, syrerikt tillstånd. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var i huvudsak låg på samtliga provpunkter, men visade förhöjda värden vid några tillfällen. I januari månad noterades det högsta värdet i Välabäcken, pkt 30, 10,4 mg/l. Ljusförhållanden De högsta grumligheterna uppmättes i november då det regnat dagarna före provtagningen. Grumligheten var mycket hög på samtliga lokaler men framför allt i Örstorpsbäcken, pkt 3:2, och i Braån, pkt 5, här noterades värden som var bland de högsta sedan Baserat på årsmedelvärden, bedömdes enligt Na-

73 20(28) turvårdsverkets klassning alla provpunkterna vara starkt grumlade (klass 5). Samtliga provpunkter hade högre årsmedelgrumlighet än föregående år. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom området är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Näringstillstånd I Örstorpsbäcken, pkt 3:2 noterades den högsta årsmedelhalten av fosfor, 174 μg/l och i Välabäcken, pkt 30, noterades den högsta årsmedelhalt av kväve, 9120 μg/l. I jämförelse med årsmedelvärdet för åren var fosforhalterna 2010 lägre på alla provpunkterna förutom i Örstorpsbäcken, pkt 3:2, bäcken i Trolleholm, pkt 28:2, och Braån vid Asmundtorp, pkt 5. När det gäller kvävehalterna 2010 var medelhalterna lägre än årsmedelvärdet för på alla provpunkterna, förutom i bäcken i Trolleholm, pkt 28:2 och i Välabäcken, pkt 30. Beräknade trender visar att det finns en tydlig tendens till sjunkande fosforhalter och en svag tendens till sjunkande kvävehalter under tidsperioden Metaller Metallanalys av vatten från Saxån i Häljarp visade på låga och mycket låga halter av alla analyserade metaller förutom av koppar som noterades i måttlig halt. Metallanalyserna av vattenmossa, som utplanterats på fem lokaler i vattensystemet, resulterade i hög halt av krom i Saxån, pkt 16. Övriga metaller noterades i mycket låga, låga och måttliga halter. Bekämpningsmedel Bekämpningsmedelsundersökningen i Saxån vid Häljarp (mars, maj-augusti och november) visade att vattnet innehöll högsta summahalten i november, 0,484 μg/l och i augusti noterades flest antal substanser. Totalt registrerades 40 olika aktiva substanser, varav 28 i bestämbara halter och 12 som spår (då halterna låg mellan detektionsgränsen och bestämningsgränsen). Ämnestransport Totalt beräknas 8,0 ton fosfor, 720 ton kväve och 710 ton TOC ha förts ut till Öresund via Saxån. Transporten av fosfor, kväve och TOC 2010 var lägre än medeltransporten för åren (TOC, ). Arealförlusten för hela avrinningsområdet under år 2010 var 0,22 kg fosfor och 20 kg kväve per hektar. Den högsta arealförlusten i delavrinningsområdena beräknades för fosfor i Örstorpsbäcken (0,49 kg/ha) och för kväve i Välabäcken (23 kg/ha). Perifyton Båda provtagningslokalerna där kiselalger analyserades, Braån vid hembygdsgården, pkt 5, och Saxån vid Saxtorp, pkt 16, bedömdes ha måttlig status 2010, liksom Surhetsindexet ACID visade att ingen surhetspåverkan föreligger. På båda lokalerna var mellan 2-3 % av kiselalgsskalen deformerade,

74 21(28) vilket tyder på en svag miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Bottenfauna I Saxån, pkt 16, och Braån, pkt 5, var föroreningsgraden obetydlig. I Långgropen, pkt 24, var föroreningspåverkan måttlig, medan Svalövsbäcken, pkt 15:2, och Välabäcken, pkt 30, bedömdes ha en betydligt föroreningspåverkad bottenfauna. Den sammanvägda ekologiska statusen bedömdes vara hög i Saxån, pkt 16, och Braån pkt 5. Övriga lokaler hade en god ekologisk status. Fem ovanliga arter noterades i årets undersökning, snäckorna Bithynia leachii, Valvata cristata och Gyraulus crista samt igeln Hemiclepsis marginata och svampsländan Sisyra sp. Strandbad Provtagning av strandbad och bassängbad, se Hälsoskydd. Internationellt samarbete Miljöförvaltningen deltar i ett danskt-svenskt samarbete kring Öresunds vattenmiljö. Samarbetet startades 1995 och sekretariatet har sitt säte i Köpenhamn med en anställd sekreterare. Arbetet leds av en styrgrupp där representanter för kustkommunernas miljömyndigheter och länsstyrelsen ingår på svensk sida. På dansk sida ingår representanter från danska staten och större kommuner. Det praktiska arbetet sköts av en arbetsgrupp med representanter från Helsingborg, Landskrona, Malmö, Länsstyrelsen, Miljöcenter i Roskilde, Köpenhamns kommun och representant från övriga kommuner med avrinning till Öresund. Samarbetsavtalet har förlängts till För ytterligare information om samarbetet se Se även under havet. Naturvård Naturvårdsarbetet har till stor del utförts i enlighet med det handlingsprogram som utarbetats. Saxån-Braån Saxån-Braåns vattenvårdskommitté är ett samarbetsorgan för miljönämnderna i Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalöv, kommitténs säte är i Landskrona. Vattenkontrollen redovisas på kommitténs vårmöte i maj. Se även kommitténs hemsida Under 2011 har försök gjorts med så kallade passiva provtagare för bekämpningsmedel uppströms och nedströms en grönsaksodling. Provtagarna mätte under en period av ett par veckor. Inga skillnader kunde detekteras. Förberedelser för kontinuerlig provtagning med en automatisk mätstation av vissa para-

75 22(28) metrar har gjorts. Avsikten är att dessa ska kunna presenteras online på kommitténs hemsida. Skolklasser har erbjudits exkursioner till vattendragen i Svalöv, Marieholm, Dösjebro och Häljarp. Tolv exkursioner har genomförts. Historiska kartor över Saxån och Braåns lopp 1812, 1912 och 2000 samt dikningsföretag mm presenteras på hemsidan via Google Maps. Råån Arbetet med Råån drivs genom Rååns vattendragsförbund som är ett samarbetsorgan för Helsingborgs, Landskronas, Svalövs och Bjuvs kommuner och några andra intressenter. Förbundet har sitt säte i Helsingborg. Arbetet med att anlägga dammar och våtmarker har haft särskilt fokus på området nedströms Tågarp där omfattande modelleringsarbete har utförts för att kunna genomföra naturvänliga rensningar av vattendraget. Även i Råån bedrivs kontroll av vattenkvaliteten med årlig rapportering. Guidningarna av skolklasser har fortsatt vid Bulls Måse under 2011 har 1300 elever guidats. En tredjedel har varit från Landskronas skolor. Se även vattendragsförbundets hemsida: Havet Beredskap har funnits för att kunna övervaka och ta prover på algtoxin vid en algblomning under sommaren. Se även Örsundsvattensamarbetet, Internationellt samarbete och badvatten. I Landskrona hamn har provtagning och analys av tungmetaller och konditionsindex i blåmusslor genomförts. En mätsond för registrering av vissa parametrar har placerats på Staffans bank i Öresund (30 m djup). Mätsonden står ute i ca ett halvt år därefter tas den upp och töms på mätdata och servas. Liknande mätningar genomförs i Helsingborg. Övrigt Miljöförvaltningen har utarbetat ett handlingsprogram med naturvårdsprogrammet som grund. Där finns ett 20-tal punkter som planeras att genomföras eller påbörjas under Där kan förutom tidigare berörda projekt följande nämnas: Arbete för att etablera Skåneleden genom kommunen och andra vandringsleder (se fortgår. Övervakning av vissa rödlistade växt- och djurarter har genomförts och miljöförvaltningen har deltagit i utplanteringsarbetena av grönfläckig padda mm. Miljöförvaltningen har medverkat i att organisera skötseln av kommunens bronsåldershögar, i planeringen av Länsstyrelsens och Region Skånes arbete med restaurering av naturmarkerna på Ven. I samarbete med Länsstyrelsen och markägare har de gamla tegelgravarna norr om Sundvik restaurerats. LONA-projektet Restaurering av stäppartad torräng i Sundvik har slutförts. Ytterligare inventeringar i Saxtopsskogen har genomförts. Inventering av råkor, häckfåglar i Kvärlöv och vinterfågelräkningar har genomförts. Ett arbete för utveckling av Saxtorpsskogen med fokus på natur och rekreationsvärden har inletts. För en del av skogen har det fattats beslut om att för en tid om tre år förbjuda vissa verksamheter som kan skada naturmiljön.

76 23(28) Datasystem och hemsidan Arbetet med att utarbeta ett kemikalieregister som knyts till eller ingår i ECOS har fortsatt Möjligheter att externt kunna koppla upp sig mot miljöförvaltnings server via så kallad VPN-klient har använts och fungerar sådär. Miljöförvaltningens hemsida har uppdaterats fortlöpande. Viktiga externa länkar där delar av miljöförvaltningens arbete presenteras är Öresundsvattensamarbetet, Rååns vattendrags förbunds hemsida och Saxån-Braåns vattenvårdskommittés hemsida. Vidare har databasen kallad Miljöbarometern där resultatet av miljöövervakning och miljömålsarbete i Landskrona kan följas via hemsidan uppdaterats. Den miljöövervakning och det miljömålsarbete som presenteras har ofta ett mål som skall uppnås och det görs en bedömning om tillståndet förbättras eller försämras. Miljöbarometern är tillgänglig för allmänheten på adressen Under sommaren har liksom tidigare år en särskild sida med badvattenkvalitet varit i drift. Vidare har resultatet av livsmedelsinspektionerna i form av så kallade smileys fortsatt presenteras på hemsidan där kan även inspektionsprotokollet fås fram. Arbetet med att effektivisera användningen av ECOS har bedrivits med att öka användningen av mallar för olika typer av skrivelser. Miljöledning Miljöledningssystemet Agenda 21-samordnarna har under året haft kontinuerliga kontakter, möten och utbildningar med förvaltningarnas miljöhandledare, enhetschefer och deras miljöombud för att samordna miljöledningsarbetet. Utbildningsmaterialet Utbildningsmaterialet för grundläggande miljöutbildning och miljöledningssystemet uppdaterades under hösten.

77 24(28) Miljöredovisning Agenda 21-samordnaren tog fram underlagsmaterial till 2010-års miljöredovisning, skrev diverse avsnitt samt producerade trycklayouten. Förslag till kommunala miljömål Agenda 21-samordnarna, tillsammans med representanter från samtliga förvaltningar, tog fram ett förslag till nya kommunala miljömål. De tidigare 8 miljömålen har dels genomförts, dels blivit inaktuella, omprioriterats eller blivit en naturlig del i det dagliga miljöarbetet. Därför föreslås det istället 4 nya miljömål för perioden Dessa fyra mål områden har valts ut utifrån hur stor effekt och förbättringspotential de har för miljön samt också i förhållande till den finansiella insatsen. Miljömål 1 - Utbildning och information Mål: Personal och förtroendevalda ska ha kompetens inom miljöområdet. Miljömål 2 - Hållbara energisystem Mål: Kommunens verksamheter ska vara fossilfria (spillvärme räknas som fossilfri). Miljömål 3 - Hållbara transportsystem Mål: Utsläpp från kommunens transportarbete ska minska. Alla fordon som leasas eller köps drivs med grön el eller grön gas. Miljömål 4 - Varor och tjänster Mål: Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra minst 50% av budgeten för livsmedelsinköp. Ekologiska livsmedel Referensgruppen för ekologisk mat har under året hållit två möten. Miljögrytan, med kostpersonalen som målgrupp, utkom med 1 utgåva och Miljönytt, omsorgsförvaltningens motsvarighet, med 2 nummer. Invigning av cykelbron Tillsammans med personal från TSB organiserade Agenda 21-samordnaren invigningen av den nya cykelbron över E6. Till invigningen producerade vi allt informationsmaterial och deltog aktivt i arrangemanget. Bilpool Vi bistod användarna även under 2011 med bokningar och lösningar av diverse tekniska problem. Vi deltog i 2 seminarier om upphandling av miljöfordon med Hållbar Mobilitet Skåne som värd.

78 25(28) Nätverk för kommuner Agenda 21-samordnarna har under året deltagit i två nätverksträffar för miljöledning med olika Skånekommuner. Miljömål Miljöförvaltningen har återstartat 3 olika grupper för miljömål, en industrigrupp, en lantbruksgrupp och en bostadsgrupp. Miljöförvaltningen har tagit hjälp av extern konsult för miljömålsarbetet. Ett flertal möten har hållits med respektive grupp. Uppslutningen har varit bra och det har varit en positiv respons från de medverkande. Utöver dessa möten har ett flertal interna planeringsmöten hållits. Klimatanpassning Kommunstyrelsen i Landskrona har gett miljöförvaltningen i uppdrag att samordna arbetet med klimatanpassning i kommunen. Klimatanpassning innebär att samhället ska anpassas till de förändringar som klimatändringen medför för olika sektorer i Landskrona. Arbetet startade i december 2009 med representanter från de kommunala förvaltningar, bolag och industrier som bedöms ha störst behov av anpassning. Strategiska trygghetsgruppen Säkerhetschefen leder den strategiska trygghetsgruppen som snart kommer ingå i BRÅ. Miljöförvaltningen har medverkat i gruppen och arbetat för att öka tryggheten i Landskrona. Enkäter Under året har 33 enkäter besvarats. Utvärdering av verksamhetsplanen för 2011 Det löpande arbetet som till stor del utgörs av inspektioner, handläggning av klagomål och remisser, miljöövervakning samt rapportskrivning har utförts till stor del. Antalet genomförda inspektioner inom miljöskyddet har till största delen nått uppsatta mål. För tillsynen av lantbruk finns en eftersläpning och orsaken till detta är främst att ordinarie inspektör var tjänstledig under hösten. För kemikalietillsynen blev utfallet lägre än planerat. Men orsaken till detta har naturliga förklaringar. Tre verksamheter hade upphört och för två verksamheter hade tillsynen, genom lagändring, gått över till kemikalieinspektionen.

79 26(28) På livsmedelsområdet gjordes betydligt färre inspektioner än planerat, även om det gjordes fler inspektioner än under Totalt planerades 323 inspektioner för 2011, vilket innebar att alla anläggningar skulle få en inspektion. För 2010 planerades 190 inspektioner. Uppenbarligen var det en felplanering som har rättats till för Arbetet med att klassa om alla anläggningar stal mycket tid från livsmedelstillsynen. Förutom det löpande arbetet innehåller planen en rad olika projekt inom olika arbetsområden. Av totalt 81 projekt har 79 % genomförts, 11 % har påbörjats men blev inte klara och 10 % har inte påbörjats. Resultatet är nästan i exakt nivå med den prognos som gjordes i september. Anledningarna till att projekt inte har genomförts är flera. Den främsta anledningen är nytillkommande och relativt tidsödande icke inplanerade arbetsuppgifter. Inom hälsoskyddet är det inventeringen av skolor och förskolor m.a.p. risken för fukt- och mögelskador som tillkommit. Inom miljöskyddet har handläggningen av Öresundsvarvets flytdocka och utslagningen av kommunens avloppsreningsverk krävt mycket tid, liksom handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden. För kemikalieskyddet har ett nystartat projekt med länsstyrelsen om hantering av schaktmassor, olyckor och tillbud samt utslagningen av reningsverket tagit mycket tid, För naturvårdsarbetet är det arbetet med den fördjupade översiktsplanen, planen för Borstahusen och inrättandet av ett kommunalt naturreservat i Saxtorpsskogen som tagit mycket tid. Avsaknaden av externa medel och att externa samarbetspartners har förhindrat genomförandet av vissa projekt. Detta har resulterat i att några projekt har fått slopas och andra har flyttats fram till 2012 eller 2013.

80 27(28) Statistik över tillsyn/handläggning 2011 I tabellen ges en redovisning av det totala antalet objekt som finns i kommunen och hur många av dessa som har inspekterats eller handlagts på annat sätt. Antal objekt Planerade inspektioner Antalet inspekterade objekt Miljöskydd miljötillsyn A miljötillsyn B miljörapport B miljötillsyn C årsrapport C miljötillsyn U årsrapport U trafik? Lantbruk/hästar lantbruk hästar Kemikalieskydd kemtillsyn A kemtillsyn B kemtillsyn C kemtillsyn U kosmetiska och hygienska prod Köldmedierapporter Cisterner 4 Bekämpningsmedel 5 Kemikalieskydd, konsument 7 Förorenad mark, tillkomna 4 Förorenad mark, avslutade 6 PCB-ärenden tillkomna 22 PCB-ärenden avslutade 1 Farligt avfall, mellanlagring 1 Farligt avfall, transport 5 Olyckor och tillbud 12 Livsmedel livsmedelsanläggningar totala antalet kontroller 363 registreringar 61 provtagningar 64 inspektioner karnevalen 59 registreringar karnevalen 7

81 28(28) Hälsoskydd Bassängbad Strandbad Sopdispenser 64 Radon 12 Bostad inspektioner 91 Bostad klagomål 109 Övriga klagomål hälsoskydd 57 Nedskräpning 9 Värmepumpar 19 Dricksvattenklagomål 16 Avlopp 3 Barnvattenprover 8 Legionellaprovtillfällen 4 Latrinärenden 125 Miljösanktionsavgift/åtal Miljösanktionsavgifter 21 Åtalsanmälningar 17 Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

82 Rapport 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Anita Nilsson Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Synpunktshantering 2011 Till miljöförvaltningen har inkommit 5 ärenden via synpunktshanteringen under året. Klagomålen har inte riktat sig mot miljöförvaltningens handläggning utan utgör klagomål på olägenheter som faller utanför ramen för synpunktshanteringen. Miljöförvaltningen har således inte haft några klagomål på hur ärenden har handlagts. De inkomna klagomålen har handlagts inom miljöförvaltningens ordinarie tillsyn. Anita Nilsson assistent Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Synpunktshantering 2011.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :06

83

84 1(2) Miljöförvaltningen Inventering och tillsyn av flerbostadsfastigheter Landskrona stad 2011 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2012:2 Miljöförvaltningen Landskrona

85 2(2) Inventering och tillsyn av flerbostadsfastigheter i Landskrona 2011 Miljöförvaltningen driver ett förebyggande projekt som går ut på att inventera flerfamiljsbostäder i syfte att finna de bostäder som är i sådant skick att de äventyrar de boendes hälsa, samt att undersöka hur fastighetsägare sköter flerbostadsfastigheter för att förebygga olägenhet för miljön och människors hälsa i Landskrona. Miljöförvaltningen får med jämna mellanrum klagomål från hyresgäster som rapportera om olika brister i sina hyreslägenheter. Detta är ett stort problem eftersom det i en del fall kan leda till allvarliga och långvariga hälsoproblem för hyresgästerna om inte hyresvärden vidtar korrekta åtgärder. Människans hälsa och välbefinnande är mycket beroende av en god inomhusmiljö. Inomhusmiljö varierar mycket beroende på hur den används, underhålls och sköts. Miljöförvaltningen kan ställa krav på att det vidtas åtgärder i lägenheter bland annat gällande drag, lukt, ventilation, uppvärmning, skadedjur, mögel och fuktskador. Olika tillvägagångssätt kan vara klagomålsbrev, inspektion, föreläggande/ föreläggande med vite, förbud mot uthyrning med eller utan vite samt inskrivning i fastighetsregistret. För att ta fram underlag för inventeringen utfördes undersökningar av fastighetsbranschen och andra kommuner kontaktades. En översikt över områden som borde ingå i projekten utfördes genom studier av tidigare bostadsklagomålsärenden. Inventeringen har utförts genom yttre inspektion av fastigheter i Landskrona som sedan följts upp med en enkätundersökning. I enkäten ingår frågor om vilka/vilket problem som finns i lägenheten. Alternativen är följande: fukt och mögel, dålig ventilation, kallt i lägenheten, skadedjur eller varmvattnet är inte tillräckligt varmt. Projektet inleddes i den östra delen av Landskrona med att yttre inspektioner utfördes och bilder togs på plats under februari och mars Det östra området avgränsades av Stora Norregatan Järnvägsgatan Regeringsgatan S:t Olovsgatan Hantverkaregatan samt Tranchellsgatan Tegelbruksgatan. Cirka 116 fastigheter fick anmärkningar på fasad och fönster och några hade även andra utvändiga brister. I vissa fastigheter gjordes även en snabb översyn av trapphusen om entrédörren var olåst. De vanligaste bristerna vid de yttre inspektionerna av fastigheterna var dåliga fönster, dålig fasad, dåliga balkonger och brister i trappuppgång. Enkäter delades ut till de boende i cirka 33 fastigheter där förvaltningen av fastigheterna bedömdes vara dålig. I de 33 fastigheterna utfördes cirka 32 inomhusinspektioner. Beslut togs om 18 förelägganden med eller utan vite och i ett fall gjordes en inskrivning i fastighetsregistret. Fastighetsägare fick mellan tre veckor till tre månader på sig att utföra åtgärder. Uppföljande inspektioner pågår för närvarande. De vanligaste bristerna som konstaterades i bostäderna i området vid inspektionstillfällena var problem med fukt och mögel, drag och dåliga fönster, dålig ventilation och låg lufttemperatur. Inventering fortsatte under hösten 2011 och början av 2012 med området som avgränsas av Carl XI:s väg -Norra Infartsgatan-Eriksgatan-Storgatan. Cirka 63 fastigheter fick anmärkningar på fasad och fönster och några hade även andra utvändiga brister. I de västra och centrala delarna av Landskrona kunde det konstateras att många fönster var i dåligt skick och att det fanns en risk att det ställde till med problem för hyresgästerna. I en del fall var träet kring fönsterkarmarna ruttet och det fanns hål i karmen på flera ställen. Det fanns också ett antal lägenheter med trasiga fönsterrutor, vilket innebär risk för att skadedjur tränger in i bostaden, lufttemperaturen sjunker samt en stor risk för drag samt fukt- och mögelskador. Enkäter har eller ska skickas ut till de boende i cirka 18 fastigheter. Under 2012 fortsätter projektet med syftet att utifrån yttre inspektioner samt klagomål från hyresgäster välja ut missköta fastigheter i Landskrona och följa upp med inomhusinspektioner och eventuella sanktioner. Rapport inventering av flerbostadsfastigheter i Landskrona

86 1(3) Miljöförvaltningen Rapport om julbordsprovtagning Landskrona stad 2011 Ninni Andersson Miljöinspektör Rapport 2012:3 Miljöförvaltningen Landskrona

87 2(3) Projekt julbord 2011 Miljöförvaltningen utförde ett projekt under december 2011 där julbord i Landskrona stad kontrollerades. Kontrollen genomfördes med provtagning av livsmedel. Syftet med projektet var att kontrollera förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier och indikatorbakterier i livsmedel som serveras på julborden då detta ger en indikation på hur hygienen samt hanteringen av dessa livsmedel ser ut bland verksamheterna. Julbord serveras oftast som buffé, ett förhållningssätt som kräver extra noggrann hantering, god kunskap bland personalen och bra utrustning för att kunna hålla god kvalitet på sina livsmedel. Proverna skickades iväg till Alcontrol AB i Malmö för analys. Vilka mikrobiologiska parametrar som användes vid analysen bestämdes utifrån det aktuella livsmedlet samt om det varmhölls eller kylförvarades. Följande mikroorganismer ingick i analyserna: aeroba mikroorganismer, jästsvampar, Enterokocker, E-coli, Enterobacteriaceae, mögelsvamp, Bacillus cereus, Koagulaspositiva stafylokocker och Clostridium perfingens. Genomförande Totalt kontrollerades fyra verksamheter och fyra-fem livsmedelsprover togs på varje ställe för analys. Främst känsliga livsmedel eller egenproducerade livsmedel valdes ut för analys. Bland dessa valdes följande ut: ris á la Malta/ risgrynsgröt, majonnäsbaserade röror, patéer eller pastejer, kallrökt eller gravad lax, sill och om möjligt en varmhållen rätt. Proverna togs direkt från julbordet eller från förberedda fat i kyl. Av totalt 19 utvalda livsmedelsprover bedömdes inget som otillfredsställande, tre stycken utföll med anmärkning. En kopia på analysrapporterna med provtagningsresultatet skickades till de berörda verksamheterna för uppföljning. Vid konstaterande av brister i hanteringen påtalades detta för verksamheten direkt och följdes upp med råd och anvisningar. Resultat Resultatet visar att 3 av 19 prov var godtagbara med anmärkning men inget av proverna blev bedömt som otillfredsställande enligt tabellen nedan. Objekt Typ av livsmedel Provplats Temp. Mikrobiologisk bedömning Curla Hotell Öresund Landskrona slott Leverpastej Buffé + 13 C Godtagbart med anmärkning Ört- och vitlökssill Buffé + 13 C Tillfredställande Gravad lax Buffé + 10 C Tillfredställande Ägg med röra Buffé + 9 C Tillfredställande Ris ála malta Buffé + 9 C Tillfredställande Ägg med röra Buffé + 9 C Godtagbart med anmärkning Senapssill Buffé + 8 C Tillfredställande Risgrynsgröt Kyl + 2 C Tillfredställande Skinka Buffé + 10 C Tillfredställande Laxpaté Buffé + 12 C Tillfredställande Inlagd sill Kyl + 4,5 C Tillfredställande Vitlökssill Kyl + 5 C Tillfredsställande Currysill Kyl + 5 C Tillfredställande Ris a la Malta Kyl + 4 C Tillfredställande Kommentar Aeroba m. och jästsvamp Jästsvamp S/gem/Ninni/Julbord/Rapport julbord 2011

88 3(3) Örenäs slott Janssons frestelse Buffé + 61 C Tillfredställande Gravad lax Buffé + 10,4 C Godtagbart med anmärkning Leverpastej Buffé + 11,2 C Tillfredställande Ägg med räkor Buffé + 11,4 C Tillfredställande Löksill Buffé + 12 C Tillfredsställande Jästsvamp Nedan finns en tabell med resultatet av tidigare genomförda julbordsprover Provresultat med anmärkning 4 av 32 5 av 33 7 av 35 2 av 35 3 av 19 Flera av proverna höll något för höga temperaturer vid provtagningstillfället vilket i vissa fall kunde bero på hantering i samband med uppläggning. Enligt verksamheterna sparade ingen mat som stått framme på julbordet och faten fylldes på med mindre mängder ofta för att hålla ned temperaturen på de kylda rätterna. Diskussion I år togs färre prov på julbord än tidigare. Det beror på att det verkade hållas färre julbord än tidigare år och att flera verksamheter höll julbord en fredag eller lördag då det är svårare att skicka prover till laboratoriet. Första provtagningen skedde oanmält men endast en verksamhet höll julbord vid det tillfället. Vid andra provtagningen begärdes därför datum och tid för julbord in från verksamheterna. Årets resultat påminner om föregående år och tyder på att julborden generellt hanteras på ett bra sätt. Det finns dock fortfarande möjligheter att förbättra hanteringen eftersom några prover fick anmärkning på grund av för högt antal jästsvampar eller aeroba mikroorganismer. 12 av de 14 temperaturkontroller som utfördes på kalla rätter på julbordsbuffén visade på en temperatur högre än 8 C. Kylning av kalla rätter är ett av de problematiska momenten vid julbord eftersom maten står framme en längre tid. I de fall tillräckliga möjligheter till kylning av rätterna på buffén saknades försökte verksamheterna att endast ha små mängder framme och istället fylla på ofta för att hålla en låg temperatur på livsmedlen. På vissa ställen varierade temperaturerna trots det mellan 9-13 C. S/gem/Ninni/Julbord/Rapport julbord 2011

89 1(3) Miljöförvaltningen Rapport om hållbarhetstester på chark- och delikatessprodukter Landskrona stad 2011 John Samuelsson Miljöinspektör Rapport 2012: 4 Miljöförvaltningen Landskrona

90 2(3) Projekt hållbarhetstester på chark- och delikatessprodukter 2011 Miljöförvaltningen har utfört ett projekt angående hantering och hållbarhetstester av produkter som sålts över disk i livsmedelsbutiker. Miljöförvaltningen besökte fyra butiker och tog 13 prov vid första besöket samt 5 uppföljande prov. Bakgrund Tidigare projekt har visat en del brister i hanteringen i de manuella delikatessdiskarna därför har detta projekt genomförts för att se hur efterlevnaden är vid denna hantering. Resultat och diskussion Provtagningsplats Prov Resultat första provet Uppföljande provtagning Coop Forum Rökt skinka Godtagbart med anmärkning. Godtagbart med anmärkning. Kokt skinka Godtagbart med anmärkning. Fanns ej vid besöket. Ica Kvantum Rökt skinka Godtagbart med anmärkning. Tillfredställande Kokt skinka Godtagbart med anmärkning. Godtagbart med anmärkning. ICA Häljarpshallen Rostbiff Godtagbart med anmärkning. Tillfredställande Grillat fläsk Godtagbart med anmärkning. Fanns ej vid besöket. Räksallad Tillfredställande Onsalakorv Godtagbart med anmärkning. Fanns ej vid besöket City Gross Potatissallad Tillfredställande. Rallarkorv Spickeskinka Kräftsallad Räksallad Tillfredställande. Godtagbart med anmärkning. Tillfredställande. Tillfredställande. Godtagbart med anmärkning. Resultatet visar en tendens att de varor som skivas manuellt i butik ofta får anmärkning. Tre verksamheter fick efter provtagningarna föreläggande att inkomma med rutiner för personlig hygien för personal i delikatessdiskarna samt rutiner för rengöring av maskiner. De inkomna rutinerna grundar sig på branschriktlinjerna som anger att maskinen ska rengöras dagligen. Det framgår dock inte att rengöring ska utföras under dagen. Om maskinen används flera gånger under dagen och inte rengörs mellan användningarna finns risk för tillväxt av mikroorganismer. Därför borde rutinerna kompletteras med rengöringsanvisningar under dagen. Inga prover har påvisat patogena mikroorganismer. Dock har höga halter av totalantal aeroba mikroorganismer samt jäst- och mögelsvamp påvisats. Detta indikerar på brister i hanteringen t.ex. rengöring av ytor som kommer i kontakt med livsmedel. Rapport projekt hållbarhetstester 2011

91 3(3) Branschriktlinjer Svensk Dagligvaruhandels branschriktlinje Säker mat i din butik rekommenderar följande märkning till kund: rökt skinka, kött, korv och kalkon: hållbarhet 7 dagar kokt skinka: hållbarhet 5 dagar rökta korvar t ex salami: hållbarhet 10 dagar Flera butiker som besökts har angett att de följer branschriktlinjerna när de anger hållbarhetsdatum på de egenpaketerade produkterna. Med tanke på att så pass många prover fått anmärkning är de datumen förmodligen satt för långt för de aktuella produkterna. Uppföljning Miljöförvaltningen kommer att följa upp projektet med fler prover samt prov med kontaktplattor av skärmaskiner samt granskning av verksamheternas rutiner. Rapport projekt hållbarhetstester 2011

92 Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA STAD 2011 Rapport John Thorbäck Miljöinspektör Rapport 2012:1 Miljöförvaltningen Landskrona

93 Sammanfattning 2 Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Inför 2011 års provtagning fick en brunn bytas ut mot lämpligare sådan. Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager som täcker vattenmagasinen. Några områden har däremot mer lättgenomsläppliga jordmåner vilket gör det enklare för föroreningar att ta sig ner till grundvattnet. En sådan plats är norr om Säby där Tullstorps vattentäkt ligger. Då detta är kommunens reservvattentäkt och ett av de få ställen i kommunen med dåligt naturligt skydd skulle området behöva få ett utökat skydd i form av att klassas som vattenskyddsområde. På så sätt blir det möjligt att ställa krav på försiktighetsåtgärder inom området och att långsiktigt säkra Landskrona stads dricksvattenförsörjning. Prov har tagits vid två tillfällen under året, i mars-april i fyra bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar och i september i en bergbrunn samt de tio jordlagerbrunnarna. Proverna har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider. Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. Endast två av provbrunnarna har mjukt vatten, medan åtta brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader. Fem av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder. Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom tre. Vid provtagningen 2011 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i tio av brunnarna. Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten. Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordlagerbrunnarna att genomföras två gånger under 2012 och bergbrunnarna kommar att undersökas HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

94 Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Geologisk översikt 5 3. Grundvattentillgångar 6 4. Grundvattenskydd 7 5. Kontrollprogrammet 7 6. Analysmetoder 8 7. Resultat Nitrat Fosfat Hårdhet Fluorid Turbiditet Järn och mangan Bly Koliforma bakterier E.coli Övriga parametrar Bekämpningsmedelsrester Atrazin BAM (2,6-diklorbanzamid) Provplatser Regionala resultat och fortsatta undersökningar 16 Referenser 16 Bilaga 1 17 HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

95 4 1. Inledning Miljönämnden har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna randzon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1). Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berg- Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., undre jura (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn). HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

96 5 grund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita - mellersta jura ( Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand- och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1) Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1). 3. Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar). HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

97 6 grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand- och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mostenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 2-5 l/s ( l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1). 4. Grundvattenskydd Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jord- eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1). Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet. 5. Kontrollprogrammet De i kontrollprogrammet ingående brunnarnas adresser samt typ kan utläsas i tabell 1. Deras exakta belägenhet framgår dock av bilaga 1. Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtagningen De provpunkterna är belägna på fastigheterna: Vadensjö 19:2, Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och Hilleshög 25:1. Ytterligare en provpunkt har bytts ut inför 2011 års provtagning. Den provpunkten flyttades från Annelöv 3:10 till Annelöv 3:11 på grund av att provplatsen inte längre är i bruk. Under 2011 har två provtagningsomgångar genomförts. En under mars-april (våren) och en under september månad (hösten). Vid provtagningen på våren provtogs samtliga jordlagerbrunnar samt fyra av de HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

98 7 Nr Fastighet Adress Typ Djup Not. B1 Hilleshög 25:1 Tingsvägen 111 Berg 150 Ny 2005 B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36 B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106 B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103 B5 Saxtorp 32:15 Ålstorpsvägen 26 Berg 76 B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2 B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 Ny 2005 B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 Ny 2005 B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17 B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 Ny 2005 B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3 B15 Annelöv 3:11 Annelövs trädgård Jord - Ny 2011 Tabell 1. Provpunkternas plats och typ. fem bergsbrunnarna. Under höstprovtagningen provtogs åter igen samtliga jordlagerbrunnar samt den kvarvarande bergsbrunnen (provpunkt B4). Avsikten var att provta punkt B4 samtidigt som övriga bergsbrunnar men på grund av en trasig pump sköts den provtagningen upp. För att tydliggöra presentationen redovisas dock punkt B4 i diagrammen för vårens provtagningar tillsammans med övriga bergborrade brunnar. 6. Analysmetoder I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakteriologiska parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel. För pesticider anges endast de ämnen som påvisats i proverna. Följande pesticider har ingått i analyserna: Acetamiprid, alaklor, amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxikonazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil, flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol, flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil, imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, karbofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos, kloridazon, kvinmerak, linuron, meta benstiazuron, metalaxyl, metamitron, metazaklor, metolaklor, metribuzin, metsulfuronmetyl, pendimetalin, penkonazol, pikoxystrobin, pirimikarb, procymidon, prokloraz, propamokarb, propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin, spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn, Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl, tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl, tritikonazol, 2,4-D, benazolin, bentazon, diklorprop, fenoxaprop-p, fluazinam, fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA, mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon. Detektionsgränsen för pesticider har legat på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l. HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

99 8 7. Resultat I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och jämföra förändringar över året. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet. Här redovisas resultatet av några ämnen. 7.1 Nitrat Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten. Jämförvärdet skall representera ett naturligt bakgrundsvärde för det aktuella ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l. Endast fyra brunnar har nitrathalter i nivå med jämförvärdet. Tre av dessa brunnar är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd och jordlagerbrunnen tillhör en vattenförening. Resten av brunnarna har förhöjda eller mycket förhöjda värden. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten (referens 2). På våren hade fem av jordlagerbrunnarna ett vatten med högre halter än 20 mg/l (figur 3) och på hösten hade fyra av jordlagerbrunnarna högre halt än 20 mg/l. I vissa av brunnarna hade halten nitrat ökat på hösten och i vissa hade halten sjunkit. Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. 7.2 Fosfat Höga halter av fosfat kan indikera påverkan av föroreningar från enskilda avlopp, bristfälliga gödselanläggningar eller liknande. På våren hade fyra av brunnarna högre halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten) (referens 2). En av dessa var en bergbrunn. I ett fall (Tofta) hade vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4). På hösten och våren var det samma provpunkter som hade förhöjda värden. Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2011 års provtagning. Halten av nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt. HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

100 9 Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2011års provtagning på våren. Halten fosfat skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt. 7.3 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet. Nästan allt grundvatten inom Landskrona kommun är mycket hårt. Endast två av brunnarna har mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna har hårt eller mycket hårt vatten. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader, dh, ger i analysen bedömningen tjänligt med anmärkning (referens 2). Skillnaden i hårdhet skiljer sig mycket lite från vår till höst. Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader bedöms som tjänligt med anmärkning. HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

101 10 för hälsan. Hårt vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöanpassade rengöringsmedel. Viss forskning tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. 7.5 Turbiditet Höga värden på turbiditet erhölls i två av brunnarna (figur 7) på våren och inte i någon på hösten. Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet. Höga värden på turbiditet indikerar påverkan av ytvatten och bör alltid undersökas om vattnet används som dricksvatten. Gränsen för tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU (referens 2). Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. Halter under 0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd. 7.4 Fluorid Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor (figur 6). För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Endast tre av bergbrunnarna hade en halt som översteg detta värde, varav en även översteg halten för tjänligt med anmärkning som ligger på 1,3 mg/l. Om fluoridhalterna är över det bör vattnet inte ges till barn under ett halvt års ålder (referens 2). Ingen av jordbrunnarna kom upp i halter på 0,8 mg/l varken på våren eller på hösten 7.6 Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk synpunkt. HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012

102 11 Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. En turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning. Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2011 års provtagning. En järnhalt på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3 mg/l. HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012