När får styrelsen bryta mot lydnadsplikten? - en undersökning om förhållandet mellan bolagsstämman och styrelsen

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet När får styrelsen bryta mot lydnadsplikten? - en undersökning om förhållandet mellan bolagsstämman och styrelsen Sofia Warnström Lindh Examensarbete i Associationsrätt, 30 hp Stockholm, Vårterminen

2 Abstract The Swedish board of directors has a duty to obey the directions from the annual meeting. There are however exceptions from this duty where the board of directors has a possibility or even a duty to deny execution of the directions from the annual meeting. These exceptions are not always found in statutes but can for example be based on organisational aspects or if the decision is in the interest of the company or not. Therefore, it can be difficult to decide if a decision can or should be denied execution and what the consequences of a misjudgement can result in. The annual meeting has according to the law the highest position in the Swedish corporate form - Aktiebolaget. They therefore have the right to make almost any decision that concerns the company. They can also make a claim for damages if the directors cause damage and dismiss the directors. In comparison with the UK, US and Germany the Swedish shareholders have a high power of authority. This raises questions if the Swedish construction of the board of directors is suitable to provide the directors with the conditions they need to be able to make successful decisions for the company. This also raises questions if the Swedish model is suitable to contribute to a business-friendly climate. In the investigation of these questions Sandgren s rättsanalytiska metod has been used which includes the classical material in the Swedish legal system but also allows other material as other countries legal systems and political considerations. Therefore, relevant aspects of the legal systems in the UK, US and Germany has been portrayed as well as relevant similarities the Swedish construction has to the other Nordic countries corporate governance models. 2

3 1. INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och Material Metod Material Disposition AKTIEBOLAGET OCH DESS ORGANISATION Aktiebolaget Aktiebolagets organisation Allmänt Bolagsstämman Styrelsen Allmänt om styrelsen Styrelsens rättsliga ställning NÄRMARE OM DET HIERARKISKA FÖRHÅLLANDET MELLAN BOLAGSSTÄMMAN OCH STYRELSEN Det hierarkiska förhållandet Hierarkin i praktiken Närmare om lydnadsplikten Undantag från lydnadsplikten vid verkställighet av bolagsstämmobeslut Vägran av verkställighet med stöd av lag, bolagsordning, verksamhetsföremål och syfte Vägran av verkställighet för att upprätthålla funktionsfördelning Vägran av verkställighet för beslut som kränker tredje mans rättigheter Vägran av verkställighet av beslut som innebär bolagsskadliga åtgärder STYRELSENS SKADESTÅNDSANSVAR Allmänt om ansvaret Närmare om ansvaret Det interna ansvaret Det externa ansvaret Skadeståndsbedömningen Skadebegreppet Inom uppdraget Culpabedömningen Adekvat kausalitet Ansvarsfrihet Skadeståndsbedömningen vid verkställande eller vägran att verkställa bolagsstämmobeslut ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER KOMPARATIV UTBLICK Styrelseledamöter i Storbritannien Styrelseledamöter i Tyskland Styrelseledamöter i USA

4 7. ANALYS Inledning Lydnadspliktens utsträckning och medföljande problem Rätt eller skyldighet att vägra verkställighet av bolagsstämmobeslut Konsekvenser av dagens rättsläge Skadeståndsansvar Entledigande Upprätthållande av hierarkin mellan bolagsstämma och styrelse Den svenska styrelsekonstruktionen Konsekvenser med utformningen av styrelseuppdraget Den svenska styrelsekonstruktionen i jämförelse med andra rättsordningar Hur väl svarar dagens rättsläge för relationen mellan bolagsstämma och styrelse mot de allmänna målen med aktiebolagslagstiftningen? Avslutande kommentar Källförteckning

5 Förkortningar ABL Aktiebolagslag (2005:551) AG Aktiengesellschaft AktG Aktiengesetz vom 6. September 1965 CA 2006 Companies Act 2006 (c 46) Di Dagens industri DGCL The Delaware General Corporation Law (Title 8, Chapter 1 of the Delaware Code) HD Högsta domstolen MBCA Model Business Corporation Act (2006) NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop. Proposition SOU Statens Offentliga Utredningar SvD Svenska Dagbladet SvJT Svensk Juristtidning VD Verkställande direktör 5

6 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Företagsskandaler har sedan flera år varit föremål för omfattande mediabevakning. Stor uppmärksamhet riktas främst mot de frågor som berör bolagsledningens, dvs. styrelsens och verkställande direktörens, styrning av bolaget och skadeståndsansvar. Den senaste i raden och kanske även den största företagsskandalen i modern tid i Sverige är kraschen i HQ Bank AB hösten 2010 där bolagsledningen och revisorn undkom ansvar för grovt bokföringsbrott och grovt svindleri i dom som meddelades i juni I november 2016 inleddes en ny huvudförhandling där bankens forna ägare nu kräver skadestånd av bolagsledningen och revisionsfirman KPMG på ett betydande belopp om över fem miljarder kronor. 1 Rättegången rörande skadeståndet är mycket omfattande och ställer Stockholms tingsrätts kapacitet på prov. Provisoriska rättegångssalar har inrättats och handlingar på 12 hyllmeter ska gås igenom under 99 rättegångsdagar. 2 Företagsskandaler är däremot ingen ny företeelse utan två uppmärksammade exempel är luftslottet Fermenta med manipulerade resultat från talet och den så kallade Trustor-härvan från 1990-talet där bolagsledningen anklagades för att ha plundrat företaget. 3 För aktieägare som satsat kapital i ett bolag är det självfallet av yttersta vikt att styrelsen förvaltar bolaget på ett lämpligt sätt. Det är även av vikt att bolaget, och under vissa förutsättningar aktieägarna, kan utkräva ansvar, i likhet med den rättegång som HQ Banks forna ägare driver, eller på annat sätt markera sitt missnöje med styrelseledamöterna. Företagsskandaler sätter frågor kring styrelsens makt och ansvar i fokus och det har framkommit kritik mot hur styrelsekonstruktionen ser ut idag. Vissa menar att styrelsen har alldeles för fria tyglar utan korresponderande ansvar. Det kan även anses klarlagt att styrelsen kan skaffa sig större maktbefogenheter än vad lagstiftningen åsyftat och förutsett. Näringslivet behöver dock skickliga styrelseledamöter och det måste därför finnas en balans 1 Se Brännström, Leif & Granlund, Viktor, Tingsrätten meddelar dom i HQ-härvan, Expressen , 2 Se Cederblad, Johanna, Enorm HQ-rättegång tingsrätten räcker inte till, Svenska Dagbladet (SvD) , 3 Se Bränfeldt, Lars-Eric, Fermenta: Skandalen som alla vill glömma, Affärsvärlden , Aronsson, Olle, Dokument: Trustorhärvan skakade Sverige, Dagens Industri (Di) , Kasvi, Leif, 486 miljoner försvann i Trustorhärvan, Aftonbladet , 6

7 mellan styrelseuppdragets begränsningar och styrelseledamöternas ansvar för att inte göra styrelseposten oattraktiv. Bolagsstämman och styrelsen har ett nära förhållande till varandra vilket framgår av att beslutsmakten i det svenska aktiebolaget är delat mellan bolagsstämman och styrelsen. Denna klyvning av beslutsmakten mellan styrelsen och bolagsstämman är en viktig språngbräda för ekonomisk utveckling. Klyvningen av beslutsmakten är dock i vissa fall inte helt klar vilket kan resultera i ovisshet och konflikter inför och vid beslutsfattande och verkställande av beslut. Relationen mellan bolagsstämman och styrelsen och hur styrelsen ska tackla denna i sitt arbete är en intressant fråga att dyka djupare ner i vilket denna uppsats har för avsikt att göra. 1.2 Problemformulering I ett övergripande perspektiv är samhällsekonomin beroende av god näringsverksamhet. Av detta följer att det behövs skickliga styrelseledamöter med tillräcklig frihet att utföra sina uppdrag och att de inte löper större risker än nödvändigt vid utförandet av styrelseuppdraget. Detta ska vägas mot lagstiftarens ambition att skydda aktieägarna som har investerat pengar i bolaget, vilket också är en förutsättning för bolagets bildande. Denna balansgång och problematik uttrycktes i Aktiebolagskommitténs betänkande som hade för avsikt att se över reglerna om stämma, styrelse, ansvar och ansvarsregler under mitten av 1990-talet. 4 Kommittén uttalade vikten av att det måste finnas balans mellan möjligheten för bolaget, aktieägare och tredje man att utkräva ansvar av bolagsledningen vid fel eller försummelse samtidigt som det ska vara möjligt att rekrytera kompetenta personer till bolagsstyrelser. 5 Dessa två målsättningar är inte alltid fullt kompatibla och behöver därför vägas och balanseras mot varandra. Att verka i en marknadsekonomi innebär ett risktagande för aktiebolag. Styrelseledamöterna får därför inte begränsas av ett personligt ansvar som kan resultera i att styrelser avstår från att ta affärsmässigt motiverade risker. 6 Den svenska aktiebolagslagen har gett bolagsstämman den högsta beslutande makten i bolaget. Styrelsen har således en underordnad ställning i förhållande till bolagsstämman och har därutöver en lydnadsplikt mot bolagsstämman. Av detta följer att styrelsen ska rätta sig 4 Se SOU 1995:44 s Se SOU 1995:44 s Se SOU 1995:44 s

8 efter de beslut och direktiv som meddelats av bolagsstämman och verkställa dessa. Bolagsstämmans och styrelsens olika kunskapsnivå, drivkrafter och engagemang i bolaget kan resultera i att ett organ fattar ett beslut som det andra organet inte anser lämpligt. Olika ägarstrukturer hos bolag kan också bidra till att bolagsstämman och styrelsen är mer eller mindre överens. T.ex. har bolag med koncentrerat ägande ofta mer insatta aktieägare representerade vid bolagstämmorna och i andra bolag med staten eller kommuner som ägare tas hänsyn till sådant som inte en vanlig ägare skulle göra såsom t.ex. politiska viljor. 7 Trots att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ är styrelsen ett självständigt organ med egen lagreglerad kompetens och som konstaterats i inledningen är beslutandemakten i viss mån delad mellan dessa två. Styrelsen är även bolagets högst verkställande organ. Detta komplicerar styrelseuppdragets utförande eftersom det främst är styrelsen som ställs inför uppgiften att balansera bolagsstämmans vilja mot sin egen. Styrelsens uppdrag kompliceras ytterligare av risken för att bli skadeståndsskyldig vid utövande av sitt uppdrag eller entledigad. 1.3 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna uppsats är att redogöra för styrelsens relation till bolagsstämman genom att undersöka hur långtgående styrelsens lydnadsplikt mot bolagsstämman sträcker sig när det gäller verkställande av bolagsstämmobeslut enligt svensk rätt. Närmare kommer en utredning att ges om det föreligger situationer när styrelsen inte har skyldighet att verkställa bolagsstämmans beslut och i sådana fall vilka typer av beslut. Som en konsekvens av detta ska även utredas vilka rättsföljder styrelseledamöterna kan drabbas av om de väljer att verkställa eller vägrar att verkställa ett bolagsstämmobeslut. Dessa svar kommer sedan att jämföras med hur andra rättsordningar har utformat förhållandet mellan bolagsstämma och styrelse, verkställighet av bolagsstämmobeslut och medföljande ansvar. Slutligen syftar uppsatsen till att utvärdera hur resultatet av utredningen om styrelsens lydnadsplikt svarar mot aktiebolagsrättens övergripande ändamål om främjande av näringsverksamhet och mot det underliggande ändamålet om skydd för aktieägare. 7 Se Dotevall, Rolf, Skadeståndsansvar För Styrelseledamot och Verkställande Direktör, 1 u., Norstedts Förlag AB, Malmö 1989, [cit. Dotevall, Skadeståndsansvar För Styrelseledamot och Verkställande Direktör], s

9 För att uppnå dessa syften avhandlar uppsatsen följande frågeställningar: - Hur ser relationen ut mellan bolagsstämman och styrelsen och särskilt lydnadsplikten? - Har styrelsen, trots lydnadsplikten mot bolagsstämman, möjlighet och ibland även en skyldighet att vägra att verkställa bolagsstämmobeslut? Och i sådana fall vilka slags beslut? - Hur ser ansvaret ut för styrelsen vid verkställande eller vägran att verkställa bolagsstämmobeslut? - Hur svarar nuvarande rättsläge mot ändamålet om främjande av näringsverksamhet och om skyddet för aktieägare? Uppsatsen är skriven för en läsare med grundläggande kunskaper på området men som inte besitter några expertkunskaper. 1.4 Avgränsningar Uppsatsen har till främsta syfte, som har redovisats ovan, att presentera en utredning om hur lydnadsplikten ser ut för styrelsen och hur ansvarsreglerna ser ut vid verkställighet av bolagsstämmobeslut. Uppsatsen är utformad utifrån styrelsens perspektiv men även en viss diskussion kommer att föras kring hur bolagsstämmans beslutandemakt upprätthålls i praktiken. Uppsatsen presenterar en del fakta kring styrelseorganet som även är tillämpligt på VD:n. VD:ns roll kommer dock inte att behandlas. Uppsatsen kommer i sin senare del att redogöra för de konsekvenser som kan drabba styrelseledamöterna vid verkställande eller vägran att verkställa bolagsstämmobeslut. Endast civilrättsligt ansvar i form av skadeståndsansvar och även entledigande kommer att behandlas. Straffrättsligt ansvar kommer således att lämnas därhän. Det skadeståndsansvar som kommer att behandlas är det personliga skadeståndsansvar som kan grundas på 29 kap. 1 Aktiebolagslag (2005:551) [cit. ABL]. Andra ansvarsregler för styrelsen som faller utanför ovannämnda lagrum kommer därför ej att undersökas i denna uppsats. Vidare är det endast styrelsens ansvar för verkställande eller underlåtelse att verkställa bolagsstämmobeslut som kommer att utredas och därför kommer inte alla möjliga handlingar som kan leda till ansvar enligt ovannämnda lagrum att utredas. 9

10 1.5 Metod och Material Metod Uppsatsen uppnår syftet genom att tillämpa den rättsvetenskapliga metoden. Denna metod rymmer dock ett flertal metoder med ett juridiskt perspektiv varför preciseringar behöver göras. Det är omstritt vilka juridiska metoder som omfattar vad, vilket kräver att man inte endast väljer en metod utan även definierar vad metoden innebär. Denna uppsats väljer att använda Sandgrens rättsanalytiska metod vars första steg avser att fastställa gällande rätt. De accepterade rättskällorna för fastställande av gällande rätt är: lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin. 8 I denna del sammanfaller den rättsanalytiska metoden med den rättsdogmatiska metoden. 9 Den rättsdogmatiska metoden har dock kritiserats för att ge deskriptiva och i viss mån inskränkta resultat vilket påverkar nyttan av ett sådant arbete. 10 Den rättsanalytiska metoden tillåter att ett perspektiv läggs på rätten där det finns utrymme för att som ett andra steg presentera en analys av resultatet av gällande rätt. 11 Denna analys kan innefatta material som inte tillhör de accepterade rättskällorna. Förutom de accepterade rättskällorna kommer därför utländsk rätt att presenteras och analyseras för att visa på hur andra rättsordningar har löst de problem som uppsatsen avhandlar. Det finns flera skäl att lämna utrymme åt utländsk rätt när det kommer till bolagsledningen och styrelseansvar. För det första är den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen i vissa delar sparsam och det kan därför vara angeläget att beakta utländsk rätt för att finna lösningar i den mån det anses lämpligt. 12 De nordiska grannländerna som har haft en nära utveckling till den svenska aktiebolagsrätten har därför i viss mån beaktats. 13 Främst den finländske juristen Taxells arbeten har beaktats. För det andra är det intressant att undersöka hur rättsordningar som skiljer sig från svensk rätt har utformat regleringen för sina bolagsorgan. De länder som valts för en jämförande analys är Storbritannien, Tyskland och USA. Dessa har valts eftersom alla dessa länder är exempel på stora ekonomier och även haft en utveckling som inte samverkat med den svenska såsom de nordiska länderna haft. Alla dessa tre länder har också 8 Se Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära, Korling & Zamboni (red.), Studentlitteratur, Lund, 2013 [cit. Kleineman, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära], s Se Kleineman, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära, s Jfr Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, svensk Juristtidning (SvJT) 2002 s. 261, s. 270 f. 11 Se Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare Ämne, material, metod och argumentation, 3 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, s Se Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 2 u., Norstedts Juridik AB, Vällingby, 2008, [cit. Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar], s Se prop. 1975:103 s

11 lösningar som skiljer sig från den svenska när det kommer till hur förhållandet ser ut mellan bolagsstämma och styrelse och vilka möjligheter bolagstämman har att sanktionera styrelseledamöter. Rättsordningarna bidrar således med intressant material till de problem som finns i det svenska aktiebolaget och hur dessa kan eller borde lösas. Den rättsanalytiska metoden inrymmer även i viss mån att ett rättspolitiskt perspektiv läggs på rätten. 14 Den rättsanalytiska metoden tillåter således en analys om hur rätten kan eller bör ändras för att tillgodose ett visst ändamål. Uppsatsen kommer således inleda med att fastställa gällande rätt, de lege lata, för att sedan sätta detta i ett perspektiv och diskutera problem och i sitt slutskede lösningar, de lege ferenda Material De rättskällor som innefattas i rättskälleläran har använts för att fastställa gällande rätt, vilket i detta fall har varit att fastställa om styrelsen, trots lydnadsplikten mot bolagsstämman, har möjlighet och kanske i vissa fall skyldighet att vägra att verkställa bolagsstämmobeslut och även hur detta påverkar styrelseledamöternas skadeståndsansvar. Lagstiftningen på området utgörs främst av ABL där bolagsstämmans och styrelsens respektive roll regleras och även i viss mån i vilka situationer styrelsen har möjlighet att vägra verkställande av bolagsstämmobeslut. ABL innehåller även den relevanta skadeståndsbestämmelsen för styrelsen, vilken kommer att redogöras för. Utöver lagstiftning består bolagets normkällor även av bolagsordning och stiftelseurkunden vilka normalt inte svarar direkt på de frågeställningar som uppsatsen har att besvara. Kompletterande rättskällor har därför använts. Den praxis som rör skadeståndsansvar för styrelseledamöter är begränsad och ger därför begränsad vägledning när det gäller att besvara uppsatsens frågeställningar. Den praxis som är relevant presenteras dock men kommer endast att ligga till stöd för mer allmän fakta. På grund av brist på rättsfall är det naturligt att vända sig till och lägga tyngden vid andra rättskällor. Förarbeten har flitigt diskuterat hur lagstiftarens syfte med hur de båda organen, bolagsstämman och styrelsen, ska fungera och samverka. I tidigare aktiebolagslagar fanns även relevant reglering för uppsatsens frågeställningar som utmönstrats ur nuvarande ABL men som dock fortfarande har relevans för gällande rätt. Denna omständighet har motiverats i 14 Se Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s. 105, s. 108 fotnot

12 förarbeten vilket gör detta till en viktig rättskälla i denna uppsats. Med beaktande av att lagstiftningen och praxis på området ger sparsamma svar på uppsatsens frågeställningar kommer förarbeten att få en stor betydelse. Även doktrinen har tillmätts stor betydelse i denna uppsats då doktrinen flitigt har diskuterat och analyserat styrelseansvar i allmänhet men även de situationer då beslut kommer från ett högre organ och om och i vilken mån styrelseledamöter kan underlåta att verkställa dessa beslut. Det finns både samstämmighet och olika uppfattningar i doktrinen om hur rättsläget ser ut vilket presenteras i uppsatsen och även diskuteras i den avslutande analysen. 1.6 Disposition Efter uppsatsens inledande metodkapitel kommer kapitel två att ge en grundläggande introduktion till hur det svenska aktiebolaget ser ut, dess funktion och syfte. Efter det kommer aktiebolagets organ, i detta fall endast bolagsstämman och styrelsen, att presenteras med fokus på vilka uppgifter de enligt lagregler är skyldig att utföra och även hur relationen ser ut dem emellan. Detta kapitel har till avsikt att ge läsaren en översiktlig bild av aktiebolagets konstruktion och dess organ för att lättare kunna tillgodogöra sig senare innehåll. Kapitel tre kommer närmare att behandla förhållandet mellan bolagsstämman och styrelsen där tyngdpunkten kommer att ligga på den lydnadsplikt styrelsen har mot bolagsstämman. Här kommer även diskuteras vilka skyldigheter bolagsstämmobeslut genererar för styrelsen. Härefter presenteras två eventuella konsekvenser av att styrelsen bryter eller efterlever lydnadsplikten. Den första konsekvensen, skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 ABL, kommer således att diskuteras i kapitel fyra vilket även kommer att redogöra för grundförutsättningarna för skadeståndsansvar enligt nämnda lagrum. Den andra konsekvensen, entledigande av styrelseledamöter, kommer att diskuteras i efterföljande kapitel fem. Kapitel sex kommer att redogöra föra hur styrelsen och stämman ser ut, agerar och verkar gentemot varandra i andra rättsordningar. Avslutningsvis kommer en sammanfattning ges över vad uppsatsen har avhandlat och en analys att ges över de svårigheter styrelsen står inför och hur dessa kan åtgärdas. 12

13 2. AKTIEBOLAGET OCH DESS ORGANISATION 2.1 Aktiebolaget Aktiebolaget har status av en juridisk person med rättigheter och skyldigheter vilket medför att ägarna saknar direkt anknytning till bolaget. 15 Ett aktiebolag skiljer sig således från andra bolagsformer genom att delägarna, aktieägarna, normalt sett inte har ett personligt ansvar för bolagets skulder. 16 Ett begränsat personligt ansvar för bolagets skulder gör investerare mer villiga att investera sina pengar just i aktiebolag. Aktiebolagen möjliggör därför näringsverksamhet som annars hade varit för riskfylld för enskilda ägare. 17 Denna bolagsform ger därför goda förutsättningar för skapande av fler företag och gynnar därmed samhällsekonomin i stort. Den högsta normkällan för aktiebolaget är ABL och kompletterande lagstiftning. Vid sidan av detta fungerar bolagsordningen och även stiftelseurkunden som normkälla för bolaget. Tillsammans brukar dessa benämnas bolagets konstitution. 18 Bolagsordningen benämns ofta som aktieägarnas yttersta direktiv för hur bolagets verksamhet ska bedrivas och är styrande för bolagets verksamhet Aktiebolagets organisation Allmänt ABL:s bestämmelser om bolagets organisation syftar till att underlätta för bolagets organisation och ledning. Bestämmelserna ger aktieägarna en möjlighet att utöva viss övervakning av bolagsledningens förvaltning av bolaget och är även grunden för ansvarsfördelningen mellan de olika bolagsorganen. 20 Det aktiebolagsrättsliga organisationsschemat utgår från att bolaget har en tredelning av de uppgifter som bolaget ska fullgöra, det beslutande organet bolagsstämman, ett eller två verkställande ledningsorgan styrelse och i vissa fall VD 21, samt ett kontrollerande organ revisorerna. 22 Mellan dessa organ finns en 15 Se Bergström, Clas och Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, [cit. Bergström & Samuelsson], s Se 1 kap. 3 ABL. 17 Se Stattin, Daniel, Företagsstyrning En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2 u., Uppsala Universitet, Uppsala, 2008 [cit. Stattin], s Se Stattin, s Se Stattin, s Se Svernlöv, s Endast i publika bolag är det obligatoriskt med verkställande direktör 8 kap. 50 ABL. 13

14 hierarki som framgår av 8 kap st. ABL e contrario och allmänna associationsrättsliga principer Bolagsstämman I svensk rätt är aktien förenad med rösträtt. Detta eftersom det är aktieägaren som bär risken om företagets verksamhet går dåligt. 24 Av förarbeten framgår det att rösträtten främjar en aktiv ägarfunktion och även att det är ett viktigt inslag i en fungerande marknadsekonomi att ha aktieägare som tar ansvar för företagens och näringslivets utveckling. 25 Dessa syften uppfylls genom att bolagsstämman är överordnad de andra bolagsorganen och har behörighet att fatta beslut i nästan alla frågor som rör bolagets verksamhet. I 7 kap. 1 ABL anges att aktieägarnas beslutanderätt över företaget utövas vid bolagsstämman. ABL:s sjunde kapitel innehåller ett flertal regler för bolagstämman som säkerställer att det ska finnas en balans mellan stora och små ägare. 26 Dessa trygghetsåtgärder gör det möjligt att reagera mot missbruk så att även småsparare ska vilja satsa pengar i bolag. Till bolagsstämmans allra viktigaste uppgifter hör att besluta om bolagsordningsändringar och att utse styrelsen. Genom dessa två beslut kan all makt eller kompetens i bolaget direkt eller indirekt härledas från bolagsstämman. 27 Bolagsstämman kan däremot inte företräda bolaget vilket istället ankommer på styrelsen enligt 8 kap. 35 ABL. För att bindande bolagsstämmobeslut ska kunna fattas krävs att kallelseförfarfarandet har iakttagits om inte samtliga aktieägare har kommit överens om att formella korrekta kallelser inte ska utfärdas enligt 7 kap. 23 ABL. Alla aktieägare som är införda i aktieboken på dagen för stämman har rätt att närvara och rösta i frågar som tas upp på bolagsstämman enligt 7 kap. 2 ABL. 28 Enligt 7 kap ABL ska en årsstämma hållas varje år och ska avhandla vissa obligatoriska beslut, t.ex. beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. 22 Se SOU 1941:9 s. 304 och Svernlöv, s. 30. De bolag som är skyldiga att ha revisor framgår av 9 kap. 1 3 st. ABL. 23 Se Stattin s Se Stattin, s Se prop. 1997/98:99 s Se Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 5 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015,[cit. Sandström], s Se Sandström, s. 178 f. 28 I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämman den som upptagits som aktieägare på avstämningsdagen enligt 7 kap. 2 och 28 3 st. ABL. 14

15 2.2.3 Styrelsen Allmänt om styrelsen Styrelseledamöter utses normalt av bolagsstämman och vanligtvis för ett år (se 8 kap. 13 ABL). Styrelsens uppdrag omfattar att sköta bolagets organisation och förvaltning enligt 8 kap. 4 ABL i enlighet med regler i ABL, föreskrifter i bolagsordningen och direktiv från bolagstämman. Till förvaltningen hör de uppgifter som enligt ABL eller bolagsordning inte har förbehållits bolagsstämman. 29 Dessa är främst att fatta beslut om bolagets redovisning och affärsverksamhetens inriktning m.m. 30 Styrelsen har inte bara en rättighet utan även en skyldighet att agera till förmån för bolaget. Detta gäller inte enbart styrelseledamöter som aktivt handlat utan även de som har förhållit sig passiva. 31 Att styrelseledamöterna ofta betecknas som sysslomän innebär att de har en omsorgs- och lojalitetsplikt mot bolaget. 32 Vidare har styrelsen rätt att utse särskild firmatecknare vilket kan vara en person inom eller utom styrelsen (8 kap. 37 ABL). Styrelsen är det högsta verkställande organet i aktiebolaget. Behörigheten att verkställa beslut är knuten till styrelseorganet som sådant och inte till de enskilda ledamöterna. Detta betyder att mer än hälften av ledamöterna måste rösta för en åtgärd som ska verkställas av styrelsen enligt 8 kap. 35 ABL. Består styrelsen av två ledamöter har ordförande rätt att företräda bolaget ensam. 33 Eftersom styrelsen sköter bolagets organisation ska styrelsen avge direktiv om hur fördelningen ska se ut mellan ledningsorganen (styrelsen och VD) enligt 8 kap. 4 1 st. ABL. VD:n ska handha frågor som berör den löpande förvaltningen 8 kap. 29 ABL. Genom arbetsfördelningen kan styrelsen frånta VD:n sådana uppgifter som vanligtvis tillhör denne så länge funktionen kvarstår. 34 Styrelsen kan även delegera uppgifter inom styrelsen vars lämplighet måste kontrolleras enligt 8 kap. 4 4 st. ABL Styrelsens rättsliga ställning Styrelsens samt styrelseledamöternas rättsliga ställning är omdiskuterad i Sverige och det råder inte fullständig enhällighet om dess status. Förarbeten till den nu gällande och tidigare aktiebolagslagar är i huvudsak överens om att styrelseledamöterna står i sysslomanskap till 29 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s Se Sandström, s Se Sandström, s Se Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 273 ff. 33 Se NJA 2005 s Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s

16 bolaget, om än en särskild typ av syssloman. Däremot finns viss begreppsförvirring i och med att det bl.a. i prop. 1975:103 s. 540 uttalas att styrelseledamöter står i direkt sysslomannaförhållande till bolaget medan t.ex. SOU 1941:9 s. 323 menar att styrelsen som organ intar sysslomannaställning gentemot bolaget. Det råder således inte en samstämmig uppfattning om det är styrelseledamöterna eller styrelsen som organ som anses stå i sysslomanskap till bolaget. 35 Även i doktrinen finns olika uppfattningar om styrelsen och styrelseledamöternas rättsliga ställning. Stattin menar att det är styrelseledamöterna som intar ställning som sysslomän gentemot bolaget. 36 Detta kan motiveras av att de ingår ett avtal med bolaget, erhåller vederlag och har att iaktta en lojalitet- och omsorgsplikt vars försummande kan leda till skadeståndsskyldighet. Nial menar å andra sidan att styrelsen som organ är ett företroendeorgan och intar därför ställning som företroendemän. 37 Dotevall menar att styrelseledamöterna inte kan betraktas som sysslomän men att de är ett organ med drag av sysslomannaskap. 38 Östberg menar att styrelsen inte ingår avtal med bolaget utan ska anses vara en del av det. 39 Ansvaret är däremot individuellt. Styrelseledamöterna står däremot i avtalsförhållande till bolaget eftersom dessa väljs av bolagsstämman och förutsätter samtycke från ledamoten. 40 Frågan har även behandlats i praxis där HD, i NJA 2013 s. 117, framhöll att styrelsen som organ har en sysslomannaställning gentemot bolaget men uttalade sig inget om styrelseledamöternas ställning. I Svea hovrätts dom den 19 mars 2014 mål T uttalades att en styrelseledamot hade att iaktta den omsorg och lojalitet som förutsätts av en syssloman. Detta är dock ett vagt uttalande och klargör inte frågan. Sammanfattningsvis torde den härskande uppfattningen vara att styrelsen intar en organställning gentemot bolaget och att varje organledamot betecknas som sysslomannaliknande, vilken jag samstämmer med. 35 Jrf även SOU 2004:47 s. 201 och prop. 1997/98:99 s Se Stattin, s Se Johansson, Svante, Svensk Associationsrätt i huvuddrag, u. 11., Norstedts juridik, 2014, [cit. Johansson] s. 117 f. 38 Se Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s Se Östberg, Jessica, Styrelseledamöters lojalitetsplikt Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter, Jure Förlag AB, Stockholm, 2016, [cit. Östberg], s Se Östberg, s

17 3. NÄRMARE OM DET HIERARKISKA FÖRHÅLLANDET MELLAN BOLAGSSTÄMMAN OCH STYRELSEN I det följande kommer styrelsens och bolagsstämmans förhållande till varandra närmare att utredas och vilka möjligheter respektive skyldigheter det finns för styrelsen att bryta mot lydnadsplikten och således vägra att verkställa ett direktiv från bolagsstämman. 3.1 Det hierarkiska förhållandet ABL bygger på att de olika bolagsorganen bolagsstämman, styrelsen och även VD:n har kompetens som är exklusiv och delvis överlappande. Vidare utgår ABL från att ett högre organs beslut ska respekteras av ett lägre organ. 41 Detta förhållande framgår tydligt av 8 kap st. ABL där det e contrario stadgas anvisningsrätt för överordnade organ och lydnadsplikt för underordnade organ. Förhållandet följer även av allmänna associationsrättsliga principer. 42 Den hierarkiska ordningen förhindrar också ett lägre organ fullgör uppgifter som tillkommer ett högre organ. Den svenska aktiebolagsrätten följer den s.k. neo-klassiska ekonomiska teorin genom att aktieägarna ges avgörande inflytande över bolaget. 43 Denna teori förutsätter att största möjliga ekonomiska aktivitet följer av att den som erhåller vinsten ska ha avgörande kontroll över bolaget, dvs. aktieägarna. Aktieägarnas drivkraft att maximera vinsten bidrar således till att skapa effektivitet och resursutnyttjande. 44 Stattin pekar på tre huvudargument varför bolagsstämman ska inneha den slutliga bestämmanderätten i aktiebolaget. För det första står aktieägarna den primära risken och ska därför ha den avgörande kontrollen över bolaget. 45 Det är mest effektivt att den som har rätt till vinsten också tillerkänns beslutandemakten. Även av rättviseskäl borde den som har rätt till utdelning ges rätt att minimera riskerna att förlora det satsade kapitalet. 46 Slutligen torde aktieägarna vara mer riskbenägna än företagsledningen och anställda varför det är lämpligt att lägga den slutliga beslutanderätten på aktieägarna för att gynna näringslivet i stort Se Sandström, s Se Stattin, s Jfr prop. 1997:98:99,s. 75 f. 44 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s Se Stattin, s. 87 och SOU 1995:44, s Se Stattin, s Se Stattin, s

18 Övergripande fokus är därför i svensk rätt och även i de andra nordiska länderna att majoritetsägarna ska ges stora maktbefogenheter att kontrollera aktiebolaget samtidigt om minoritetsägarna ska ges skydd mot missbruk av majoritetsägarna. 48 Detta brukar kallas den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Tanken med modellen är att detta ger majoritetsägarna incitament och verktyg till att långsiktigt agera för bolagets bästa. Bolagsstämmans makt bidrar även till att styrelsen måste redovisa sitt arbete och föra en dialog med aktieägarna. I en rapport som undersökte faktorerna i bolagsstyrning i de nordiska länderna kom utredaren fram till fem gemensamma grundpelare: i) Bolagsstämmans rätt att besluta i alla frågor som inte uttryckligen tillhör andra bolagsorgans exklusiva kompetens, ii) Icke-anställda styrelseledamöter som är underordnad bolagsstämman, iii) En verkställande bolagsledning, vanligen VD:n, som är underordnad styrelsen och iv) En lagstadgad revisor som är utnämnd och rapporterar främst till bolagsstämman 49 Den nordiska lagstiftningen har även haft som syfte att göra det enkelt för individuella aktieägare att delta i och fatta välinformerade beslut på bolagsstämman. Detta har åstadkommits genom att ge förhållandevis generösa regler för individuella aktieägare. 50 T.ex. har aktieägare till endast en aktie rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma enligt 7 kap. 16 ABL och styrelsen och VD:n har skyldighet att lämna upplysningar till bolagsstämman om enskild aktieägare begärt detta enligt 7 kap. 32 AB. Bolagsstämman kan i de flesta fall endast lämna bindande direktiv till bolagsledningen genom stämmobeslut. Som nämnts i måste vissa regler iakttas för att ett bolagsstämmobeslut ska anses bindande. Iakttas dessa regler står det fritt för bolagsstämman att fatta bindande beslut i nästan alla frågor som rör bolaget vilket följer av att aktieägarna ska ha möjlighet att skydda sina intressen i bolaget. 51 Som bolagets högsta organ kan bolagsstämman således utöva inflytande över nästan alla frågor som rör bolaget, även sådana förvaltningsfrågor där ABL inte ger bolagsstämman någon uttrycklig kompetens. 52 Bolagsstämman kan till exempel rikta ett direktiv till styrelsen att avsätta den VD:n även om det ankommer på styrelsen att 48 Se Lekvall, Per, The Nordic Corporate Governance Model, SNS Förlag, Stockholm, 2014, [cit. Lekvall], s Se Lekvall, s Se Lekvall, s Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 41 f. 52 Se Bergström & Samuelsson, s

19 tillsätta den VD:n enligt 8 kap. 27 ABL. Om bolagsstämman utfärdar direktiv inom styrelsens område innebär det en motsvarande inskränkning i styrelsens befogenhet. 53 Å andra sidan, när bolagsstämman anförtror styrelsen att sköta bolagets angelägenheter avhänder de sig möjligheten att kunna följa verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i detalj. 54 Av detta följer att man skulle kunna argumentera för att den formella makten över bolaget ligger hos bolagsstämman men att den reella makten ligger hos styrelsen, vilket diskuteras vidare i avsnitt Styrelsens uppgifter är främst att sköta bolagets övergripande förvaltning mellan stämmorna och behöver, för att kunna fullgöra denna uppgift exekutiv kompetens i form av firmateckningsrätt, en rätt som bolagsstämman saknar. Eftersom firmateckningsrätten ligger hos styrelsen kan inte bolagsstämman genom föreskrift i bolagsordningen eller stämmodirektiv framtvinga att styrelsen ska bemyndiga viss person till firmatecknare enligt 8 kap. 37 e contrario ABL. Det är också av vikt att styrelsen ges rätt att utse VD:n som operativt ska leda bolaget. Övriga styrelseuppgifter är mestadels kontrollerade av bolagsstämman Hierarkin i praktiken Det har varit föremål för diskussion att styrelsen innehar det avgörande inflytandet i bolaget genom dess kännedom om bolagets verksamhet och ekonomiska förhållanden och att bolagsstämmans uppgifter har blivit begränsade till att endast avgöra de frågor som uttryckligen ankommer på bolagstämman genom lag eller bolagsordning. 56 Styrelsen har sakkunskap och en förmåga att driva bolaget som bolagsstämman vanligen saknar. Styrelsen har även möjlighet att förstärka sin ställning genom aktieinnehav, insamling av fullmakter eller att hindra utomstående att komma in i bolaget genom olika åtgärder. Det får inte heller förringas att styrelsen har till uppgift att bereda de frågor som ska tas upp på bolagsstämman vilket också ger en fördel eftersom de genom beredningen har skaffat sig kunskap och kunnat utforma beredningen efter det beslut som önskas av styrelsen. 53 Jfr 8 kap st. och 8 kap st. 2 men ABL. 54 Se Bergström & Samuelsson, s Se Sandström, s Se Nial, Håkan, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, Kurt Grönfors (red.), Festskrift Knut Rodhe: Studier i krediträtt och associationsrätt, Norstedt, Stockholm, 1976, [cit. Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag], s

20 Aktiebolag kan vara olika stora vilket också avspeglar hur relationen och den reella hierarkin ser ut mellan bolagsstämman och styrelsen. I små bolag kan ägarna och styrelsen mer eller mindre vara identiska. I dessa bolag förekommer det sällan kompetenstvister bortsett från aktioner som kan beslutas av minoritetsägare, om sådana är möjliga. I stora bolag är aktieägandet ofta spritt och ägarna saknar oftast kunskap för att kunna agera aktivt vid bolagstämmorna. Trots att aktieägarna har en utförligt reglerad rätt att övervaka företagets skötsel och påverka verksamhetsinriktningen kan små aktieägare ha begränsade skäl att utöva denna rätt genom att delta och rösta på bolagsstämman. Detta eftersom det är svårt för sådana aktieägare i stora aktiebolag att samla och organisera opposition och således utmana styrelsen. Att många bolagsstämmor lider av lågt deltagande framgår av en undersökning som visade att bland de 16 svenska börsföretag som omsatte mest aktier värdemässigt var endast 1,5 procent av samtliga aktieägare företrädda på stämman. 57 Detta är dock en gammal undersökning från 1985 men ingen dramatisk förändring kan anses ha skett sedan dess. 58 En annan väg att gå är att undersöka hur stor andel av aktieägare som är företrädda genom att undersöka andelen av det samlade röstetalet. Det är en intressantare undersökning med tanke på att ungefär två tredjedelar av de noterade bolagen i Sverige innehar en aktieägare med minst 20 procent av det totala röstetalet i bolaget och att en sjättedel av de noterade bolagen hade en majoritetsägare med minst 50 procent av röstetalet i bolaget. 59 Dessa ägare spelar ofta en aktiv roll och tar särskilt ansvar för styrningen av bolaget och sitter ofta även i styrelsen. 60 En undersökning som utredde just denna fråga visade att 60 procent av röstetalet var företrädda vid de ordinarie bolagsstämmor i aktiemarknadsbolag som genomfördes år Även dessa är ålderstigna siffror och ska inte anses vara en exakt bild av nuvarande läge, men kan ändå anses ge en indikation på hur situationen ser ut idag. En annan undersökning från 2008 granskade deltagandet på bolagsstämmor i elva stora svenska börsbolag av aktieägare med 100 aktier eller fler. Undersökningen kom fram till att sju av tio av aktuella aktieägare aldrig går på bolagsstämmor. 62 Dessa låga siffror vittnar om att aktieägare i stor grad inte tillvaratar sina intressen i bolaget utan lämnar över ansvaret till styrelsen. 57 Se Bergström & Samuelsson, s Se Bergström & Samuelsson, s Se Skog, Rolf & Sjöman, Erik, Appendix D Corporate Governance in Sweden, Per Lekvall (red.), The Nordic Corporate Governance Model, SNS Förlag, Stockholm, 2014, [cit. Skog & Sjöman], s Se Skog & Sjöman, s Se Skog, Rolf, Bolagsstämma on-line en kommentar, Norstedts Juridik, JT 1999/2000, s. 235, s Se Ekenstam, Anna-Clara af, Aktieägarna tycker till om bolagsstämman och ansvarsfriheten, mars 2008, 20

21 3.2 Närmare om lydnadsplikten Skyldigheten för styrelsen att följa bolagsstämmans direktiv och riktlinjer brukar benämnas styrelsens lydnadsplikt. 63 Bolagsstämmans anvisningsrätt med tillkommande lydnadsplikt för styrelsen etablerades i svensk rätt redan vid tillkomsten av 1848 års ABL. 64 I års ABL fanns uttrycklig reglering om att styrelsen skulle rätta sig efter de föreskrifter som stämman meddelade. Denna bestämmelse återfinns inte i den nuvarande ABL men det är ingen tvekan om att denna plikt ska fortbestå. 65 Detta anses följa av allmänna associationsrättsliga principer och kan även utläsas av 8 kap st. e contrario ABL. 66 Denna lydnadsplikt är dock inte utan undantag vilket kommer att diskuteras i det följande. Styrelsen kan antingen klandra bolagsstämmobeslutet eller passivt välja att inte verkställa det Undantag från lydnadsplikten vid verkställighet av bolagsstämmobeslut Som redan konstaterats har bolagsstämman möjlighet att fatta beslut och även att ge direktiv rörande nästan alla frågor som rör bolaget, även den styrelsen tillkommande förvaltningen. Styrelsen är dock ett åtskilt bolagsorgan och har ett eget ansvar för sina handlingar. Av detta följer att styrelsen i vissa situationer kan anses ha möjlighet och kanske även en skyldighet att vägra att verkställa vissa bolagsstämmobeslut för att undgå skadeståndsansvar eller för att fullgöra styrelsefunktionen. Frågan om lydnadspliktens begränsningar ska belysas närmare i det följande Vägran av verkställighet med stöd av lag, bolagsordning, verksamhetsföremål och syfte Styrelsen har inledningsvis inte någon skyldighet eller rätt att verkställa bolagsstämmobeslut som är rent brottsliga. 67 Vidare står det klart att styrelsens lydnadsplikt är efterställd lag och ordning. 68 Bolagsstämmobeslut som därför är omedelbart och definitivt ogiltiga, s.k. aktiebolagsrättsliga nulliteter, eller beslut som är klanderbara på annan grund och har klandrats, kan och ska därför åsidosättas. Uppräkningen i 7 kap st. ABL ger en god idé om vilka beslut som anses vara nulliteter men ger inte en uttömmande uppräkning. Bedömningen får därför göras utifrån vilken effekt beslutet har på någon viss regel och vilken 63 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s Se Hagströmer, Johan, Om aktiebolag enligt svensk rätt, Akademiska Boktrycket, Stockholm, 1872, [cit. Hagströmer], s Se prop. 1975:103, s Se Stattin, s. 83 och prop. 1975:103, s Se Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s Jfr 8 kap st. och 7 kap ABL. 21

22 funktion den är tänkt att fylla. 69 Prövningen av giltigheten av ett bolagsstämmobeslut kan ske genom att styrelsen klandrar beslutet enligt 7 kap ABL eller passivt genom att inte verkställa beslutet. 70 De beslut som kan klandras är sådana som inte tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot ABL, Årsredovisningslag (1995:1554) eller bolagsordningen enligt 7 kap. 50 ABL. Nial menar att det inte krävs att uttrycklig lagregel i angivna lagar har överträtts för att beslutet ska kunna angripas, utan även överträdelse av icke uttalade principer såsom likhetsprincipen gör beslutet klanderbart. 71 Klandertalan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet enligt 7 kap st. ABL. Prövnings- och klanderplikten har ett samband på så sätt att om bolagsstämmobeslutet inte klandras inom klanderfristen på tre månader kan bolagsledningen verkställa det om det inte är en nullitet eller frågan anses förfallen pga. uppskov under klanderpreskriptionstiden. 72 Som ovan nämnts kan bolagsstämmobeslut som inte tillkommit i behörig ordning klandras. Detta kräver att det föreligger ett bolagsstämmobeslut även om det är behäftat med formella fel. 73 För att formella felaktigheter ska påverka bolagsstämmobeslutets giltighet krävs det att felaktigheten påverkat utgången av beslutet. Däremot om det är ett avsiktligt agerande, såsom att låta bli att kalla en störande minoritetsägare kan beslutet eventuellt klandras. 74 Ett fel saknar även betydelse om samtycke lämnas av den eller de som berörs av beslutet. 75 I fråga om de fall där det inte föreligger ett bolagsstämmobeslut, men där direktiv ändå getts gäller följande. Styrelsen är till en början inte skyldig att följa direktiv som har lämnats av en enskild aktieägare, även om denne är ensam aktieägare i bolaget. Denna situation blir extra aktuell i koncernförhållanden eller i bolag där det finns en majoritetsaktieägare. I dessa fall föreligger inte stämmoanvisning utan snarare en åsikt. Gränsen mellan att styrelsen känner sig bunden att handla i enlighet med instruktionen eller inte är inte helt enkelt att dra. Stattin menar att det blir en bedömningsfråga som dock kan utmynna i att det föreligger anvisnings- 69 Se Stattin, s Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s Se Nial, Håkan, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Sjösteens boktryckeri, Stockholm, 1934, [cit. Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut], s. 22 f. 72 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelning mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s Se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen (2005:551), (1 juni 2016, Zeteo), kommentaren till 7 kap , jfr NJA 2015 s Se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen (2005:551), (1 juni 2016, Zeteo), kommentaren till 7 kap Se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen (2005:551), (1 juni 2016, Zeteo), kommentaren till 7 kap

23 rätt. 76 Det kan således vara möjligt att fatta bindande anvisningar utan att formella regler för bolagsstämman har iakttagits och reglerna för formella bolagsstämmobeslutet gäller därför även för dessa. 77 Exempel på detta är delegation vid nyemission enligt 13 kap ABL. 78 Nial har diskuterat frågan om privata överenskommelser mellan aktieägare kan jämställas med bolagsstämmobeslut. Han menar att detta kan skapa svårigheter såsom att formellt riktiga bolagsstämmobeslut skapar större klarhet och säkerhet än privata överenskommelser och att de regler som avser bolagsstämmobeslut inte självklart kan tillämpas på privata överenskommelser. 79 Han menar även att ett bolagsstämmobeslut som princip alltid i förhållande till alla aktieägare antingen är giltigt eller ogiltigt och klanderbart. Detta leder då till att efterföljande samtycke inte ska tillmätas verkan utan att det krävs att samtycke ska föreligga vid beslutandsfattandet på bolagsstämman. 80 I 8 kap st. ABL stadgas att en ställföreträdare för bolaget inte får verkställa anvisningar som strider mot denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Med detta menas att styrelsen självständigt måste pröva om anvisningen är förenlig med dessa lagar och bolagsordningen och vägra verkställighet om så inte är fallet. 8 kap st. ABL gäller dock inte om beslutet blivit gällande genom klanderpreskription enligt 7 kap st. ABL. Bestämmelsen ska dock inte tolkas som att alla överträdelser av dessa lagar ger en skyldighet för styrelsen att inte verkställa beslutet. 8 kap st. ABL ska av systematiska skäl inte tolkas vidare än ABL:s skyddsregler. Därför ska styrelsen verkställa sådana beslut som i och för sig strider mot ABL men där aktieägare kan medge överträdelser av regler som skyddar dem själva och samtliga ägare som berörs av beslutet samtyckt till beslutet. 81 Dotevall och Taxell menar att trots den snäva formuleringen i 8 kap. 41 ABL kan bolagsledningen även vägra att verkställa bolagsstämmobeslut som står i strid 76 Se Stattin, s Se Stattin, s Jfr Stattin, s. 278 f. 79 Se Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s Se Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s Se Stattin, s