Syftet med dagens möte?

Transkript

1

2 Innehåll Bakgrund (historia, fakta, mål, direktiv och projekt och uppdrag) Syfte med dagens möte? Arbete med Strategi och Marin GI (grön infrastruktur) - underlag (bevarandevärden?) - analyser - resultat (värdefulla marina områden mm)

3 Syftet med dagens möte? Presentera vårt förslag på hur vi skall uppnå miljömål (eller i alla fall sträva ditåt ) om bevarande i kust och hav Höra vad ni tycker och tänker/tycker om det

4 Strategi för bevarande av marina miljöer och arter i Västerhavet Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland Del av Skydd och förvaltning av marina områden Västerhavet (särskilda åtgärdsprojekt medel från HaV) Områdesskydd, miljöövervakning, fiske Omfattar både skydd och förvaltning Inkluderar även strandmiljöer och arter beroende av dessa Fångar formuleringar i miljömålen Har kopplingar till direktiv och konventioner (förordningar och åtgärdsprogram)

5 Grön infrastruktur Vad är det? Ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element* som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Syftet med grön infrastruktur: - bidra till bevarande av biologisk mångfald - främja ekosystemens status och resiliens - stärka ekosystemtjänster som är viktiga för samhället i stort - verka för gröna lösningar istället för artificiella Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. RU GI ska redovisas 1 oktober 2018 till regeringen. * Artificiellt skapade strukturer i landskapet, till exempel vandringstrappor för fisk, andra ekodukter, skapade biotoper, vägkanter eller anlagda grönområden.

6 Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur (GI) Syfte Identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster. Mål De ska ligga till grund för insatser från olika aktörer som leder till att säkra ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelse avseende berörda miljökvalitetsmål och möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat, redovisa behov av skydd, skötsel och restaureringsinsatser, utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering. Remiss 24 april 25 juni 2018

7 Sverige nationella miljömålssystem Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Ett generationsmål anger inriktningen för en samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Exempel Miljökvalitetsmål ( för havet extra viktiga) Hav i balans samt en levande kust- och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Ingen Övergödning Tips: Miljomal.nu

8 miljömål forts. Etappmål Biologisk mångfald och områdesskydd Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt.

9 Direktiv och konventioner EU direktiv Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet (Natura 2000) Gynnsam bevarandestatus Havsmiljödirektivet (MSFD) God miljöstatus Vattendirektivet (WFD) God ekologisk status Havsplaneringsdirektivet (MSP) Havsplaner beslutade senast 2021 Internationella konventioner OSPAR (Konventionen för skydd av Nordostatlanten, HELCOM (Konventionen för skydd av Östersjöns marina miljö, Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

10 Miljömål - internationellt Internationella miljömål FN Konvention om Biologisk Mångfald (CBD) -> Aichimålen ( beslutade vid CBD mötet i Nagoya) - Mål 11: År 2020 är minst 17 procent av land- och sötvattensområden samt minst 10 procent av kust- och havsområden - särskilt områden av stor betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster - bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl sammanhängande nätverk av skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade bevarandeåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap. Agenda 2030 FN:s globala hållbarhetsmål ( Mål 14: Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.

11 Regeringsuppdrag? Lök på laxen? Eller Regeringen som blåslampa? Ett sätt för Regeringen att påskynda miljömålsarbetet kan vara att formulera specifika regeringsuppdrag till nationella och regionala myndigheter. Pågående eller rel. nyss avslutade RU som kopplar till Strategi/Marin GI Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (GI) - > Naturvårdsverk, HaV, Länssyrelserna Handlingsplan för skydd av marina områden ->HaV) Med inspel från alla kustlänsstyrelsen Reglering av fiske mm verksamheter marina i skyddade områden -> HaV

12 Vad ska (önskar vi) Strategin för Västerhavet ge svar på? Vilka bevarandevärden som ska prioriteras. Viktiga ekosystemtjänster Påverkansanalys Prioritering av nya områden som behöver skyddas eller befintliga skydd som behöver revideras/kompletteras, för att få ett funktionellt nätverk av skyddade områden. Identifiering av vilken typ av skydd/åtgärder som behövs. Gemensamma bevarandemål och målindikatorer för hela Västerhavet samordning av uppföljning. Bristanalys (vilken kunskap saknas) Övriga åtgärder som behövs

13 Exempel åtgärder för bevarande av marin mångfald Nya områdesskydd enligt Miljöbalken (Naturreservat, Biotopskydd) L, K Översyn av gamla områdesskydd (Naturreservat, Naturvårdsområden) L Skydd enligt annan lagstiftning (Regleringar av Fiske, Sjöfart, Jakt) L, H Förvaltning av skyddade områden (Tillsyn, Uppföljning, Restaurering) L, K Andra åtgärder när det gäller fiske både yrkesfiske och fritidsfiske H (Redskapsutveckling, Förbättrad tillsyn, Fångstbegränsningar, Ökad kunskap om olika bestånd och påverkan på dessa) Förbättrad Kustzonsförvaltning (Kustzonsplanering, Hållbar turism) K Vägledning, information (ex. Muddring) L, H, Ö Åtgärder enligt åtgärdsprogram (regionala miljömål, havsmiljödirektivet och vattendirektivet) H, L, K t ex restaurering, förvaltningsplaner, uppföljning, mm Kunskapshöjande åtgärder (Ökad kunskap om var olika bevarandevärden finns och hur de påverkas av olika verksamheter, Kartläggningar av bottenstrukturer och bättre strömmodeller) H, Ö, L

14 Restaurering av marina miljöer Svåra och dyra åtgärder Ålgräsängar (plantering, förbättrad vattenkvalitet) Blåmusselbankar (utsättning av nya musslor och/eller nät, borttagande av japanska jätteostron) Ostronbankar (utsättning av nya ostron, borttagande av japanska jätteostron) Ögonkorallrev (utsättning av nya korallfragment, konstgjorda rev) Hästmusselbankar (utsättning av nya musslor?) Grunda mjukbottnar förbättrad vattengenomströmning (utrivning av vägbankar) Om det går är bevarande av levande miljöer alltid billigare än restaurering

15 Bevarandevärden Vilka miljöer och arter ska prioriteras? Utpekade arter och habitat (livsmiljöer) för Natura 2000, OSPAR och HELCOM Rödlistade arter Habitat och arter med höga naturvärden Habitat och arter som producerar viktiga ekosystemtjänster Grunda mjukbottnar 0-15 meter (ålgräsängar, blåmusselbankar) Djupa mjukbottnar >15 meter (sjöpennebottnar, musselbottnar) Grunda hårdbottnar 0-30 meter (tareskogar, mossdjursamhällen) Djupa hårdbottnar >30 meter (svampdjurssamhällen, ögonkorall) Strandmiljöer (strandängar, branta klippor) Marina däggdjur och fåglar (tumlare, tobisgrissla) Fiskar och större kräftdjur (torsk, hummer)

16 Ekosystemtjänster Stödjande Biogeokemiska kretslopp Primärproduktion Näringsvävar Biologisk mångfald Livsmiljöer Resiliens Försörjande (Producerande) Livsmedel Råvaror: Biologiska material Gödning/jordförbättring Genetiska resurser Resurser för bioteknik: Fettsyror Proteiner Bioenergi Reglerande Luft- och klimatreglering Sedimentkvarhållning Reglering av övergödning Biologisk reglering Reglering av giftiga ämnen Kulturella Rekreation Estetiska värden Vetenskap och utbildning Kulturarv Inspiration Naturarv

17 Bevarandevärden Ekosystemtjänster Bevarandevärden / Ekosystemtjänster Grunda mjukbottnar Djupa mjukbottnar Grunda hårdbottnar Djupa hårdbottnar Strandhabitat Däggdjur och fåglar Fisk och större kräftdjur Livsmedel X X X X X X X Biologiska material X X X X X X X Gödning/jordförbättring X X X X Genetiska resurser X X X X X X X Fettsyror/Proteiner X X X X X X X Utsmyckningar X X X X X Bioenergi X X X X X Biogeokemiska kretslopp X X X X X X Primärproduktion X X X Näringsvävar X X X X X X X Biologisk mångfald X X X X X X X Livsmiljöer X X X X X Resiliens X X X X X X X Luft- och klimatreglering X X X X X Sedimentkvarhållning X X X Reglering av övergödning X X X X X Biologisk reglering X X X X X X X Reglering av giftiga ämnen X X X X X X X Rekreation X X X X X X X Estetiska värden X X X X X X X Vetenskap och utbildning X X X X X X X Kulturarv X X X X X X X Inspiration X X X X X X X Naturarv X X X X X X X

18 Havets ekosystemtjänster

19 Naturvärdesbedömning (MOSAIC) Naturvärdesbedömningen är gjord efter MOSAIC ett ramverk som håller på att tas fram av HaV för bland annat grön infrastruktur. Ekologiskt/Biologiskt värde: - Livshistoriskt viktig - Hotstatus - Biologisk mångfald - Ekologisk funktion Ekosystemtjänster: - Försörjande - Reglerande - Kulturella ID Biotisk ekosystemkomponent Livshistoriskt viktigt Hotstatus NATURVÄRDESPOÄNG Del 2 - regional bedömning Del 1 - bedömning per havsområde Del 1a Del 1b Biologisk mångfald Försörjande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster 1.1 Grunda mjukbottnar (0-6 meter) Estuarier Blottade ler- och sandbottnar Laguner Ålgräsängar Ålgräsbottnar Vegetationsklädda mjukbottnar som domineras av andra kärlväxter Rödlistade kärlväxter Grunda sandbottnar (0-30 meter) Grus- och skalgrusbottnar Skalgrusbottnar med tare Ostronbankar Blåmusselbankar Blåmusselbottnar Mjukbottnar med sjöpennor Sjöpennebottnar med större grävande organismer Sjöpennebottnar med rödlistade sjöpennor och associerade arter Maerlbottnar Ekologisk funktion Ekologiskt/biologiskt värde och indirekta ekosystemtjänster Direkta ekosystemtjänster Lokal viktning Totalpoäng

20 Prioriterade marina bevarandevärden i länet Grunda mjukbottnar 0-6 meter (ålgräsängar) Biogena rev (ögonkorall, ostron, hästmussel-/blåmusselbankar) Exponerade, grunda hårdbottnar (tareskogar) Djupa revmiljöer (hornkoraller, svampdjur, mossdjur, sten-/blockbottnar) Djupa mjukbottnar med mycket sjöpennor och grävande djur Strömspolade sand/grusbottnar med maerl (röda kalkalger) Sand- eller lerbottnar med islandsmussla (Arctica islandica) Salta strandängar Lek- och uppväxtområden för fisk Mynningsområden Viktiga områden för fåglar (häckningsområden, rastplatser, övervintringsområden)

21 Var finns dessa? (prioriterade arter/miljöer) Ej heltäckande data Stora brister, framför allt i djupare områden, både när det gäller bottentopografi (djup)/ bottentyp (substrat) och inventeringar av arter/miljöer Som underlag har använts nationella databaser/datavärdar (SMHI - SHARKweb, Artportalen) och Länsstyrelsens egna inventeringar.

22 Representativitet - bottentyper Fördelning av bottentyper i länet: hårdbottnar hårdbottnar hårdbottnar Grunda mjukbottnar 0-6 meter 3 % Bottnar med sand/finsand 1,5 % Exponerade sten/blockbottnar 0,3 % Minst 10 % av varje bottentyp behöver skyddas. Ovanliga bottentyper behöver skyddas i större utsträckning.

23 Representativitet geografiskt Andel skydd i olika havsområden: V N Kustområdet 39 % 64 % Territorialhavet 4 % 36 % Ekonomisk zon 12 % 23 %

24 Värdefulla/intressanta marina områden (värdetrakter) Hög ansamling av prioriterade bevarandevärden Sällsynta bevarandevärden och bottentyper Bevarandevärden och bottentyper som är skyddade i liten omfattning (eller skydd som behöver ses över/ändras) Fördelning geografiskt Områden viktiga för larvspridning (konnektivitet)

25 Påverkansfaktorer - analys Påverkansanalys: Hur stor yta påverkas? Hur många bevarandevärden påverkas? Hur allvarlig är påverkan? Hur snabbt kan värdena återställas? Väldigt hög påverkan: Utsläpp av växthusgaser (havsförsurning, ökad vattentemperatur, havsnivåhöjning) Hög påverkan: Marint skräp (mikro och makro) Utsläpp av näringsämnen (övergödning) Bottentrålning Främmande arter Exploatering Brist på bete/slåtter

26 Påverkansanalys Vad påverkar de olika bevarandevärdena? Hot/Aktivitet Grunda mjukbottnar Djupa mjukbottnar Grunda hårdbottnar Djupa hårdbottnar Marina däggdjur och fåglar Fisk och tiofotade kräftdjur Terrestra strandhabitat Kulturvärden Utfyllnader x x x x x x Deponering av muddermassor x x x x x x x Konstruktioner x x x x x x x x Bortsprängning av hårdbotten x x x Havsnivåhöjning x x x x x Muddringar x x x x x x x Ankring x x x x x Bottentrålning x x x x x Bottensatta fiskeredskap x x x x x x Skrapning efter musslor x Slitage, fysisk störning x x x x x x x x Utvinning av sand/grus/sten x x x x x x x Storskalig skörd av makroalger x x Olje-/gasutvinning x x x x x Destruktiv forskning/ utbildning x x x x x x Undervattens-sprängningar x x x x x Erosion x x x x Ökad avrinning x x x x x x Störningar på marina däggdjur/fåglar/fiskar x x Marint skräp x x x x x x x Spillvatten/kylvatten x x x x Allmän temperaturförhöjning i havet x x x x x x x Havsförsurning x x x x x x Utsläpp av kemiska ämnen x x x x x x x Olje-/kemikalieolyckor x x x x x x x x Lagring av CO 2 x x x Utsläpp av näringsämnen x x x x x x x Främmande arter/ Omflyttning av arter x x x x x x Ohållbart fiskuttag x x x x x x Bifångster x x Boplundring/tjuvjakt/ tjuvfiske x x För hårt bete/slåtter x x x x För lite bete/slåtter x x x Trend

27 Vad händer nu 2018? Remiss, Regional handlingsplan GI + Strategin, 24 april 25 juni Fler möten med olika intressenter? Kommunerna? Marint naturvård och skyddsarbete Kartläggningar å inventeringarutsjöområden Fortsatt arbete med påbörjade och planerade skydd (nya och översyn) Fortsatt uppdatering av bevarandeplaner (alla Natura 2000 områden) Arbete med åtgärdsprogram hotade arter/miljöer (ålgräsängar och revmiljöer) Havsplanering Kustzonsplanering (Blå ÖP NB, MKKZF Projekt GR+Orust&Uddevalla) Inspel i havs och vattenförvaltningsarbetet Adaptiv förvaltning marina värden Kosterhavet Informationsinsatser

28 Skydd av nya områden/ Utvidgningar av gamla Marstrands skärgård* Vinga-Fotöskärgården* Nord Långön Vrångöskärgården Svabergsgrunden Vanguards grund Vinga väster SV Väderöarna Södra Strömstad Hjärterön Jorefjorden Koljön biotopskydd ålgräs * remiss hösten 2018

29 Översyn av gamla naturreservat Stigfjorden Kälkerön* Stigfjorden Kalvöfjorden* Näverkärr* Gullmarn (nationalpark?) Pater Noster-skärgården Härmanö Nöddökilen Orrevikskilen Trossö-Kalvö-Lindö Tanumskusten Tannamskilen Breviks kile Klåverön * arbete pågår

30 Kontaktuppgifter Naturavdelningen, Enheten för Naturskydd: Maria Kilnäs, tel , Ewa Lavett, tel , Anders Olsson, tel , Naturavdelningen, Kosterhavets nationalpark: Anita Tullrot, tel ,

31 Diskussionsfrågor Är det rätt områden som är utpekade som värdefulla marina områden? Är det bevarandevärden eller områden som förbisedda? Vilken annan typ av verksamhet finns i dessa områden och var behöver dessa prioriteras? Förslag på ytterligare eller andra åtgärder????