Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

Transkript

1 Version Idrottslyftets ABC 2016 och framåt Förhållningssätt och kompletterande riktlinjer för SF, DF och SISU-distrikt

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Ansvar och avgränsningar... 3 Arkivering... 4 Försäkrings- och ansvarsfrågor vid Idrottslyftsverksamhet... 4 Genomförande och rapportering av föreningsprojekt... 5 Idrottslyftets symbol... 5 Idrottsmedelapplikationen... 5 Informationsmaterial... 6 Informations- och utvecklingsträffar... 6 Inköp av material... 6 Kontroller som ska genomföras innan medel beviljas... 7 Kontroller som bör genomföras innan medel beviljas... 7 Nybildade föreningar... 7 Processutvärdering... 8 Referensgrupper... 8 Skolsamverkan... 9 Stödorganisationernas roll... 9 Utbetalning av medel Viktiga datum Återbetalning av medel Återfakturering av föreningsstödet Öppenhet om beslut Bilaga 1 Distriktens arbete med Idrottslyftet

3 Inledning Riksidrottsstyrelsen (RS) beslutade i augusti 2014 att ta fram ett förslag till nya riktlinjer för Idrottslyftet. Arbetet med att forma dessa pågick därefter under hösten 2014 och våren I juni 2015 fattade RS beslut om den nya utformningen, vilket innebär att allt arbete som genomförs i Idrottslyftet från 1 januari 2016 ska utgå från det antagna riktlinjedokumentet. För att underlätta arbetet med att prioritera vilka insatser som ska stödjas och hur förbundet ska använda sitt utvecklingsstöd är det viktigt att hela tiden ha Idrottslyftets syfte och mål i blickfånget: Syfte Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7 25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten. Mål Att samtliga SF, utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7 25 år. Utvecklingsinsatserna ska vara i linje med RF:s anvisningar för barn och ungdomsidrott och leda till att svensk idrott utvecklas, samverkar med andra aktörer och ger goda möjligheter att idrotta i förening Idrottslyftets syfte och mål är tydligt kopplat till idrottens pågående strategiarbete, vilket innebär att Idrottslyftet inte ska vara en egen verksamhet utan istället blir ett medel för att utveckla föreningsidrotten i linje med den av svensk idrott beslutade strategiska inriktningen. Detta dokument, Idrottslyftets ABC har tagits fram för att förtydliga vissa områden i riktlinjedokumentet samt för att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska ingå i förbundens praktiska hantering. När begreppet förbund används i texten avses såväl SF, DF som SISUdistrikt. Idrottslyftets ABC är ett levande dokument som kommer att utvecklas och förändras över tid. Idrottslyftets ABC är tänkt att fungera som ett uppslagsverk, där du via innehållsförteckningen söker dig fram till vad du behöver läsa här och nu. Första gången ni håller dokumentet i er hand rekommenderar vi en genomläsning från start till mål, för att ni ska få en bättre uppfattning om vad dokumentet innehåller. Förutom riktlinjedokumentet och Idrottslyftets ABC är det också viktigt att ta del av de detaljerade riktlinjer som gäller för anläggningsområdet. Ansvar och avgränsningar Genom Idrottslyftet har den svenska idrottsrörelsen fått stor möjlighet att utveckla sin barnoch ungdomsverksamhet, men det innebär samtidigt ett stort ansvar att förvalta pengarna på bästa sätt. Riksidrottsförbundet har det övergripande ansvaret för satsningen och har därmed också mandat att avgöra vad som är rätt och fel hantering av medel. Under 2016 har samtliga förbund genomfört en kartläggning och analys av sin verksamhet, som har mynnat ut i en utvecklingsplan för Planen, som ska godkännas av RF, ligger till grund för hur förbundet får använda sina tilldelade medel. Ovanstående innebär att medelsanvändningen och vad som är OK att satsa på kan variera från förbund till förbund. Under resans gång kan RF också komma att identifiera vissa insatser, 3

4 som oavsett förbund inte ska bekostas av Idrottslyftsmedel. Om så sker uppdateras detta dokument med motsvarande information, som också skickas ut separat till förbundens angivna kontaktpersoner. Arkivering Idrottslyftet och föregångaren Handslaget är en historisk satsning på svensk idrott och det är därför viktigt att handlingar sparas, så att vi även i framtiden kan få information om vilken verksamhet som beviljats resurser. RF:s arkivarie rekommenderar att följande handlingar arkiveras och sparas för framtiden: Beslut om utbetalningar av medel Rapporter/utvärderingar från föreningar som erhållit medel Rapporter/utvärderingar gjorda av DF/SF/SISU-d (finns hos RF) Statistik över tilldelningen av medel (finns hos RF) Vidare rekommenderar RF:s arkivarie att följande handlingar sparas i enlighet med bokföringslagen för att sedan kastas. Det innebär att handlingar som inkommit under 2010 eller tidigare ska sparas i 10 år. Handlingar från 2011 och framåt sparas i sju år. Ansökningar om medel Ekonomiska redovisningar från föreningar som erhållit medel Förbunden avgör själva om dokumentationen sparas på papper eller elektroniskt. Om elektronisk lagring tillämpas är det viktigt att ha back-up, så att informationen inte försvinner vid t ex en hårddiskkrasch. För handlingar som finns i Idrottslyftsapplikationen respektive Idrottsmedelapplikationen ansvarar RF för att ovanstående säkerställs. Försäkrings- och ansvarsfrågor vid Idrottslyftsverksamhet Den verksamhet som finansieras med Idrottslyftsmedel är inte unik på något sätt när det gäller försäkringsvillkor, utan betraktas som vilken föreningsverksamhet som helst. Även om skolsamverkan inte längre är ett prioriterat område i Idrottslyftet är det ett antal förbund/föreningar som fortsatt kommer att satsa på detta för att utveckla sin verksamhet. Det kan därför vara bra att känna till att huvudregeln vid skolsamverkan är att skolan har ansvaret när aktiviteten sker inom ramen för skoldagen. Det är dock viktigt att varje förening/förbund förvissar sig om att skolan har ett fullgott försäkringsskydd och inte tar det för givet. När aktiviteten sker utanför skoltid är det den aktör som utifrån sett bedöms vara mest ansvarig för aktiviteten som också bär ansvaret. Det handlar framförallt om att utreda vem det är som står för kostnaderna för aktiviteten. Om t ex ett antal barn och ungdomar ska bussas från ett ställe till ett annat och föreningen betalar transporten och bistår med ledare, så är det föreningen som har ansvaret. Det innebär dock inte att föreningen per automatik är skadeståndsskyldig om det till exempel sker en bussolycka. Utan som i alla andra situationer i samhället bär individen ett ansvar och föreningen blir endast skadeståndsskyldig om den kan anses ha varit vållande till olyckan. Ett gott råd till samtliga föreningar är att försäkra sig om att de barn och ungdomar som blir skjutsade eller deltar i annan verksamhet har någon form av försäkring via antingen skolan, 4

5 hemmet eller föreningen. Om inte annat för att visa omsorg och omtanke om utövarna. Mer information om vad föreningarna bör tänka på ur försäkringssynpunkt finns på hemsidan Svensk Idrott. Genomförande och rapportering av föreningsprojekt De föreningssatsningar som beviljats under 2016 bör genomföras och slutrapporteras till förbundet senast under februari månad 2017, detta för att förbundet i sin tur ska rapportera till RF senast den 15 mars. Den redovisning av 2016 som förbundet ska göra till RF sker via Idrottslyftsapplikationen. Välj fliken Äldre Idrottslyft överst på sidan i inloggat läge på förbundets IdrottOnline-sida och därefter Rapportera till RF i menyn till vänster på sidan. De förbund som under 2016 fått möjlighet att omvandla medel från föreningsstöd till centrala utvecklingsmedel ska därutöver göra en separat redovisning i enlighet med utsända instruktioner. RF arbetar för närvarande med att se över hur förbunden ska redovisa den verksamhet som genomförs under 2017, information skickas ut till förbundens kontaktpersoner i månadsskiftet februari/mars Idrottslyftets symbol En ny symbol (logga) har tagits fram under hösten 2016, som ett led i att förmedla att vi nu arbetar på ett annat sätt än vad vi gjorde igår. Symbolen bör synliggöras när verksamhet som finansieras med hjälp av Idrottslyftsmedel genomförs och kan med fördel användas tillsammans med föreningsmärket och/eller förbundslogotypen. Symbolen finns att ladda ner på Svensk Idrotts hemsida. Det förekommer att de aktiviteter som finansieras med Idrottslyftsmedel även får stöd från andra håll, t ex sponsorer. De vill också bli synliggjorda och RF har därför fått frågor om det är OK att exponera Idrottslyftets symbol tillsammans med företagsloggor. Svaret är ja, så länge det inte handlar om företag som förknippas med alkohol, tobak, pornografi, främjande av utländska spelbolag eller annan uppenbart olämplig verksamhet. Idrottsmedelapplikationen Idrottslyftsapplikationen har inför 2017 ersatts med Idrottsmedelapplikationen, som samtliga förbund måste använda för att hantera föreningarnas ansökningar/återrapporter och utbetalningar. RF har i inledningen av 2017 erbjudit omfattande utbildningsinsatser för att alla förbund ska komma igång med applikationen. Därutöver kvarstår fortsatt följande tillfällen: Ärendehantering SF 8 mars respektive 6 april i lokal Stadion på Idrottens Hus eller via videokonferens ( Ärendehantering distrikt 2 mars respektive 16 mars i lokal Stadion på Idrottens Hus eller via videokonferens ( 5

6 I samband med vårens stora Idrottslyftsträff den 4 5 april erbjuder vi också support i Idrottsmedelapplikationen mellan kl den 4 april. OBS! Alla ärenden som behandlats innan 2017 finns fortsatt kvar i den gamla applikationen, som ni i inloggat läge på förbundets sida hittar genom att överst på sidan välja fliken Äldre Idrottslyft. Har ni tekniska problem med applikationen vänder ni er till RF:s helpdesk för att få hjälp, detsamma gäller för era föreningar. Ni kontaktar helpdesk genom att maila till forbund@idrottonline.se. Föreningarna mailar istället support@idrottonline.se. Måndag - torsdag kl är det också möjligt för er och era föreningar att få hjälp via telefon. Ni ringer och föreningarna ringer Manualer för Idrottsmedelapplikationen hittar ni på hemsidan för IdrottOnline. Informationsmaterial På hemsidan Svensk Idrott finns aktuell information om Idrottslyftet. RF kommer vid behov att fram ytterligare informations- och marknadsföringsmaterial, t ex broschyrer, filmer och mallar av olika slag. Hör gärna av er till Idrottslyftets koordinator Lena Björk om ni har några särskilda önskemål kring detta. Att förbundet har tydlig information på sin hemsida om hur arbetet med Idrottslyftet ser ut och vilka villkor som gäller hos er är viktigt. Länka därutöver gärna till RF:s generella information om Idrottslyftet. Några riktlinjer kring hur respektive förbund ska profilera/marknadsföra Idrottslyftet finns inte. Har ditt förbund för avsikt att ta fram material kring Idrottslyftet får ni gärna först göra en avstämning med Idrottslyftets koordinator. Detta för att bland annat säkerställa att eventuella generella beskrivningar om Idrottslyftet är korrekta. Informations- och utvecklingsträffar Riksidrottsförbundet genomför regelbundet informations- och utvecklingsträffar för förbunden. Information om dessa sprids via e-post till förbundens kontaktpersoner för Idrottslyftet. Våra större träffar marknadsförs också via Svensk Idrotts nyhetsbrev. Dokumentation från genomförda träffar samlar vi på Svensk Idrotts hemsida. Nästa stora utvecklingsträff för SF, DF och SISU-distrikt kommer att arrangeras den 4-5 april Utvecklingsträffarna är en del i det kompetensutvecklingsprogram som såväl SF som distrikt ska erbjudas kring barn- och ungdomsidrott i enlighet med RS beslut om Idrottslyftet. Inköp av material Många föreningar beviljas medel för inköp av material. I dessa fall ska det regleras hur länge materialet förväntas vara i användbart skick (avskrivningstid) och vad som gäller om föreningen lägger ner sin verksamhet. 6

7 När det gäller avskrivningstiden ska det i beviljandet skrivas in att om avyttring sker innan avskrivningstidens utgång ska föreningen återbetala beviljade medel i relation till antal kvarstående år. När det gäller vad som ska hända om föreningen lägger ner sin barn- och ungdomsverksamhet innan avskrivningstidens utgång är ett förslag att det material som köpts in för Idrottslyftsmedel ska tillfalla aktuellt förbund för spridning till andra föreningar. Tänk på att detta villkor också ska skrivas in i beviljandet. Kontroller som ska genomföras innan medel beviljas Innan medel beviljas ska förbundet säkerställa att föreningen bedriver barn- och ungdomsverksamhet, genom att kontrollera att föreningen ansöker om LOK-stöd. (Handlar satsningen om att starta upp barn- och ungdomsverksamhet ska föreningen vid ett eventuellt beviljande göras uppmärksam på möjligheten att ansöka om LOK-stöd.) Visar det sig vid kontroll av LOK-stödet att föreningen har fått avslag på sin ansökan, ska inte heller Idrottslyftsmedel beviljas. För att underlätta förbundens kontroll av LOK-stödet kommer Idrottsmedelapplikationen att utvecklas så att det i aktuellt ärende framgår om föreningen sökt LOK-stöd eller inte. För aktuell LOK-stödsstatus kan ni också alltid kontakta LOK-stödsgruppen. Tänk på att alla föreningar måste ha registrerat organisationsnummer och ett föreningstecknat plus- eller bankgiro i IdrottOnline för att medel ska kunna beviljas. För att registrera aktuella uppgifter skickar föreningen ett meddelande till lok@rf.se. (Det är också viktigt att föreningarna meddelar lok@rf.se om konton avslutas, så att RF kan plocka bort dessa ur systemet. På så sätt undviker vi att medel skickas fel och blir avvisade.) Kontroller som bör genomföras innan medel beviljas Innan medel beviljas bör förbundet ta reda på att ersättning för samma kostnad inte beviljats från annat håll. För satsningen som helhet är det OK att erhålla medel från olika aktörer, men dubbelfinansiering får inte förekomma. För att få reda på om föreningen förväntas få eller har fått medel från andra parter ställs en fråga om det i Idrottsmedelapplikationens föreslagna ansökningsformulär. (LOK-stöd får dock sökas även för aktiviteter som finansieras till 100 % med andra bidrag, under förutsättning att aktiviteten uppfyller LOK-stödsreglerna) Det kan ibland också finnas anledning att kontrollera föreningarnas ekonomiska stabilitet, framförallt om det är aktuellt att bevilja större belopp. En bild av föreningens ekonomiska stabilitet kan bl a fås genom att studera balansräkningen i föreningens årsredovisning. Vid tveksamheter bör ansökan avslås eller medel utbetalas undan för undan i anslutning till genomförd verksamhet. Nybildade föreningar Föreningar som precis bildats och blivit medlemmar i ett eller flera SF har tillgång till Idrottsmedelapplikationen under förutsättning att de öppnat sin hemsida i IdrottOnline och kan därmed ansöka om Idrottslyftsmedel. 7

8 Restriktivitet bör dock råda vid beviljande av medel. Innan större belopp beviljas bör det finnas en viss stabilitet i föreningen. Det kan därför vara lämpligt att låta föreningen genomföra ett verksamhetsår innan medel beviljas. På så sätt har man möjlighet att få en bild av föreningens inriktning och utvecklingspotential. Många förbund tillämpar olika former av stöd för nybildade föreningar. Dessa bidrag uppgår i regel till mindre belopp och kan vara den stimulans som är nödvändig för att föreningen ska få fart på barn- och ungdomsverksamheten i inledningsskedet och kan således beviljas direkt. Processutvärdering I det beslut som fattats om Idrottslyftet anges att en processutvärdering av arbetet ska genomföras. RF genomförde i slutet av 2015 och början av 2016 en gedigen process för att komma fram till vilken aktör som skulle anlitas. Valet föll på Strategirådet, som nu kommer att följa vårt arbete under hela perioden (fram till 2019 års utgång). Referensgrupper I arbetet med Idrottslyftet uppstår löpande verksamhetsfrågor som behöver hanteras. I många av dessa frågor behöver RF vägledning av förbunden för att landa rätt och har därför tillsatt två referensgrupper, en med distriktsrepresentanter och en med SF-representanter, som sammankallas vid behov. Referensgrupperna är underställda Idrottsrådet och vid behov kommer frågor att föras vidare dit. Referensgrupperna är liksom Idrottsrådet inget beslutande organ, utan har endast en rådgivande funktion. Referensgrupperna består av 8 representanter vardera. Därutöver kommer de tjänstemän från distrikt och SF som ingår i idrottsrådet att bjudas in. Representanterna till SF-gruppen har handplockats. En viktig parameter var att minst en förbundsrepresentant per kategori (Idrottslyftets differentiering) skulle ingå. Distrikten fick själva inom respektive region utse två representanter till referensgruppen. Följande personer ingår i respektive referensgrupp: SF Veide Lingås, Castingförbundet Pia Josephson, Gymnastikförbundet Anders Wiiand, Handbollförbundet Emil Risberg, Innebandyförbundet Erik Vesterlund, Judoförbundet Dag Johansson, Kanotförbundet Leif Thorstenson, Parasportförbundet Katta Sterner, Skateboardförbundet Distrikt Henrik Persson, Gävleborg Peter Gårdestedt, Halland Michael Fleuron, Norrbotten Martin Edbladh, Skåne Anders Nissar, Stockholm Petra Ericson, Värmland Marie Persson, Västmanland Bengt Palmér, Västra Götaland Representanter från Idrottsrådet Representant från Idrottsrådet Lena Sulkanen Bowling????? Eva Bjernudd, Korpen 8

9 Skolsamverkan Skolsamverkan är inte längre ett prioriterat område i Idrottslyftet, men är ändå ett tillvägagångssätt som kommer att användas av ett antal förbund/föreningar för att utveckla verksamheten. Om stöd för skolsamverkan beviljas är det viktigt att följande är uppfyllt: Verksamheten är beslutad av idrottsförening och skolledning Verksamheten ersätter inte ämnet idrott och hälsa Verksamheten genomförs främst i skolans närområde Verksamheten erbjuds primärt samtliga elever i vald klass/skola. I begränsad omfattning kan insatser göras för särskilda målgrupper (dock ej idrottsprofil). Fortsatt verksamhet i föreningens regi erbjuds efter projekttidens slut. När det gäller hur aktiviteter på elevens val och friluftsdagar ska bedömas uppstår ofta funderingar Är det skolans ansvar att bekosta dessa aktiviteter eller är det möjligt att finansiera verksamheten med Idrottslyftsmedel? Om ni ser att aktiviteten bidrar till att föreningens verksamhet utvecklas och bidrar till att Idrottslyftets syfte och mål uppnås är det OK att bevilja medel, som helt eller delvis täcker föreningens kostnader. När det gäller elevens val bekostas aktiviteter av introduceringskaraktär, som genomförs vid enstaka tillfällen eller under en kortare period. (Om flera föreningar önskar göra detta innebär det att en längre period kan fyllas med Idrottslyftsaktiviteter, men varje enskild förening kan endast göra insatser under kortare tid). När det gäller skolsamverkan och möjligheten att ansöka om LOK-stöd är aktiviteter på lektionstid inte berättigade LOK-stöd, däremot kan det finnas möjlighet att få stöd på övrig tid (håltimmar och raster etc). För att stöd ska erhållas måste aktiviteten ha tillkommit på föreningens initiativ och den ska genomföras för att föreningen vill utveckla sin egen verksamhet. Därutöver måste verksamheten såklart uppfylla övriga villkor i LOKstödsreglerna, t ex 60-minutersprincipen. Eftersom att det finns flera parametrar som måste vara uppfyllda för att föreningen ska vara berättigad till LOK-stöd bör förbunden kommunicera möjligheten med viss försiktighet, så att föreningen inte uppfattar att de blir lovad stöd. Mer information om LOK-stödet finns på Svensk Idrotts hemsida. Stödorganisationernas roll I Idrottslyftet ska RF och SISU Idrottsutbildarna med sina respektive distrikt fokusera på att stötta SF:s och föreningarnas arbete baserat på identifierade behov. Hur detta ska ske framgår i viss utsträckning i det av RS antagna riktlinjedokumentet, därutöver hittar ni en utförligare beskrivning i bilaga 1. Många SF har en önskan om att komma i kontakt med distrikten för att informera om sitt sätt att arbeta med Idrottslyftet samt också tydliggöra områden där deras föreningar behöver stöd av distrikten. För att förmedla denna information är det lämpligt att vända sig till distriktens utsedda idrottskontakter t ex via e-post eller videkonferensmöten. SF kontaktar Idrottslyftets koordinator Lena Björk för att få hjälp med att samordna detta. 9

10 Utbetalning av medel De utbetalningar som ett förbund registrerar i Idrottsmedelapplikationen under en vecka (måndag söndag) utbetalas av RF till föreningen tisdagen veckan därpå. Var noga med att kontrollera att de utbetalningar ni verkställer i applikationen är korrekta innan ni slutgiltigt godkänner dem. Utbetalningarna läses därefter automatiskt upp i en utbetalningsfil och där ska RF ur säkerhetssynpunkt inte göra några justeringar. Det betyder att medel som mot förmodan felaktigt betalas ut måste krävas tillbaka och återbetalas av föreningen, läs mer i avsnittet Återbetalning av medel nedan. Om en satsning beviljas kr eller mer ska ett separat meddelande med kort information om satsningen skickas till Idrottslyftets koordinator. Detta görs i samband med att förbundet skapar utbetalningen i Idrottsmedelapplikationen. Rutinen är viktig för att säkerställa att stora belopp inte av misstag betalas ut till föreningarna. OBS! Denna rutin gäller inte för DF:s arbete med området Ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer, som hanteras i annan ordning. RF ser gärna att flera föreningar tillsammans genomför aktiviteter/satsningar. Där det är möjligt önskar vi att respektive förening ansöker om sin del i satsningen, vilket också innebär att utbetalningen kommer att styras till respektive förening. Detta är ett krav i de fall där ni i förväg vet att flera föreningar kommer att ta emot medel. Det betyder att en ansvarig förening inte kan ta emot alla medel och därefter slussa dem vidare till övriga medverkande föreningar. Detta är nödvändigt för att RF ska få in bättre statistik och kunna göra en korrekt uppföljning. Det säkerställer också att eventuella oegentligheter i en förening inte ekonomiskt påverkar övriga. Utbetalningar för samtliga satsningar måste vara skapade i Idrottsmedelsapplikationen senast den 31 december aktuellt år. De medel som därefter återstår går tillbaka till RF. OBS! För DF:s arbete med området Ökad tillgänglighet till anläggningar och idrottsmiljöer gäller att beslut ska vara fattade senast den 31 december. Första delbidraget ska därefter rekvireras senast ett år efter beslut. När det gäller utbetalning av förbundens utvecklingsstöd sker det i samband med att ordinarie verksamhetsstöd utbetalas, vilket innebär att pengarna skickas från RF 18 januari, 18 april, 18 juli och 18 oktober. Viktiga datum I detta dokument presenteras ett antal datum, här nedan följer en sammanställning av dessa. Fler datum kommer att tillkomma, t ex för höstens stora Idrottslyftsträff samt när uppgifter om önskemål av fördelning mellan utvecklingsstöd och föreningsstöd inför 2018 ska lämnas in. 2 mars 2017 Utbildningsträff för distrikt i Idrottsmedelapplikationen (ärendehantering) 8 mars 2017 Utbildningsträff för SF i Idrottsmedelapplikationen (ärendehantering) 15 mars 2017 Sista dag för SF, DF och SISU-distrikt att lämna in rapport om IL

11 16 mars 2017 Utbildningsträff för distrikt i Idrottsmedelapplikationen (ärendehantering) 4 5 april 2017 Idrottslyftsträff för SF, DF och SISU-d 6 april 2017 Utbildningsträff för SF i Idrottsmedelapplikationen (ärendehantering) 31 december 2017 Sista dag att verkställa utbetalningar i Idrottsmedelapplikationen för Idrottslyftet 2017 Återbetalning av medel Om det uppmärksammas att en förening inte genomfört ett projekt enligt plan eller om föreningen av annan anledning erhållit för mycket medel ska DF/SF/SISU-d se till att bidraget återbetalas. Det är viktigt för idrottens trovärdighet. Felaktigt använda eller ej utnyttjade medel ska föreningen betala tillbaka direkt till RF på bg Vid inbetalning ska följande anges: Föreningsnamn, Idrottslyftet, ärendenummer samt vilket förbund som beviljat medlen. Återbetalda medel kommer respektive förbund till del och kan fördelas till nya föreningssatsningar. Kraven om återbetalning överensstämmer med förordning (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet, där följande finns angivet: 11 Mottagaren av ett statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt, 2. bidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 3. mottagaren inte lämnar sådana handlingar och andra uppgifter som avses i 8 1. Förordning (2009:1589). Har ni frågor om utbetalningar/återbetalningar vänder ni er till Sara Didriksson på RF:s ekonomiavdelning via e-post sara.didriksson@rf.se eller telefon Återfakturering av föreningsstödet Det förekommer att förbund ibland beviljar medel till föreningar och sedan tar tillbaka dessa för att genomföra insatser för föreningens räkning. Det kan t ex handla om föreningsutveckling, läger och utbildningsverksamhet. I vissa fall innebär dessa aktiviteter att förbunden anställer personal som finansieras med hjälp av föreningsstödet. Behovet av att göra återfakturering på detta sätt bör nästintill ha försvunnit, då förbundet inför 2017 i sin utvecklingsplan haft möjlighet att ange hur mycket av de medel som förbundet totalt har tilldelats som RF ska utbetala till förbundet (utvecklingsstöd) respektive till förening (föreningsstöd). Behöver återfakturering trots allt användas är det viktigt med tydlighet. Föreningarna bör själva aktivt bestämma sig för att vara en del i satsningen och redan i samband med anmälan/ansökan vara införstådd med vilka krav/villkor som gäller. För att upprätthålla hög trovärdighet är det också viktigt att förbundet kan motivera nivån på de medel som återfaktureras. De medel som hämtas hem ska täcka faktiska kostnader med direkt koppling till genomförd aktivitet. 11

12 För att förenkla återfaktureringen betalar vissa förbund ut medlen till en mottagande förening, trots att flera föreningar är involverade i satsningen. RF rekommenderar att utbetalning görs till alla deltagande föreningar, trots att det innebär en något utökad administration. Det tydliggör för den enskilda föreningen att de deltar i en verksamhet som är finansierad av Idrottslyftet samtidigt som det bidrar till att bättre synliggöra Idrottslyftets bredd. Öppenhet om beslut Föreningar, media och andra intresserade vänder sig med jämna mellanrum till såväl RF som SF, DF och SISU-distrikt med önskemål om att få tillgång till Idrottslyftsunderlag av olika slag. RF:s allmänna ståndpunkt är att eftersträva så stor öppenhet som är lämpligt och praktiskt möjligt. Vi vill så långt det går undvika att den som efterfrågar något får en känsla av att vi vill undanhålla information. Vid förfrågningar om beviljade medel kan med fördel de rapporter som kan skapas i Idrottslyftsapplikationen samt de sammanställningar som kan göras i den nya Idrottsmedelapplikationen användas. Mer information än så anser inte RF att ni/vi bör/är skyldiga att lämna ut gällande beslut om föreningarnas tilldelade medel och projekt. Föreningarnas ansökningar och utvärderingar är våra arbetsunderlag och inte något vi behöver delge utomstående. Istället kan vi med fördel rekommendera att den som vill veta mer om något specifikt projekt tar kontakt med berörd förening. Frågor om Idrottslyftets ABC besvaras av: Lena Björk Koordinator för Idrottslyftet Riksidrottsförbundet lena.bjork@rf.se 12

13 Bilaga 1 Distriktens arbete med Idrottslyftet I detta PM beskrivs hur RF:s och SISU:s distrikt ska arbeta med Idrottslyftet Då RF:s och SISU:s distrikt i praktiken fungerar som en gemensam stödorganisation, men med olika uppdrag, används i kommande text enbart begreppet distrikten. Detta dokument har två syften, det ska ge distrikten vägledning i deras arbete med Idrottslyftet och samtidigt ge SF förståelse för vilket stöd deras föreningar kan erhålla via distrikten. Innan distriktens uppdrag i Idrottslyftet beskrivs i detalj inleds dokumentet med repetition av Idrottslyftets syfte, mål och utgångspunkter för perioden , där 2016 har fungerat som ett övergångsår från det gamla till det nya regelverket. Detta har ursprungligen presenterats i Idrottslyftets riktlinjedokument, som fastställdes av Riksidrottsstyrelsen i juni I texten nedan har ett antal kompletterande kommentarer lagts till för att förtydliga vissa aspekter. Syfte, mål och utgångspunkter Idrottslyftets syfte under perioden är: Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten. Målet för arbetet är: Att samtliga SF, utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7-25 år. Utvecklingsinsatserna ska vara i linje med RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott och leda till att svensk idrott utvecklas, samverkar med andra aktörer och ger goda möjligheter att idrotta i förening. Här kan det vara värt att förtydliga att med SF menas SF och dess föreningar, vilket medför att distrikten får en viktig roll för att hjälpa SF att utveckla verksamheten lokalt. För att förtydliga hur Idrottslyftsarbetet ska bedrivas har syfte och mål kompletterats med följande fem utgångspunkter: 1. Att Idrottslyftet får en starkare koppling till det pågående strategiarbetet. Idrottslyftet ska inte vara en egen verksamhet utan ett medel att utveckla föreningsidrotten i linje med den av svensk idrott beslutade strategiska inriktningen, vilket betyder att de övergripande mål vi ska sträva mot är följande: 13

14 Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. För Idrottslyftet innebär det att fokus ligger på att stimulera till ett livslångt idrottande, där det är verksamheten i föreningen som ytterst ska utvecklas. Varje utvecklingsinsats ska tydligt bidra till att idrottsrörelsen lever och leder efter sin värdegrund, i linje med anvisningarna för barn- och ungdomsidrott. Kompletterande kommentar till utgångspunkt nr 1: Idrottslyftet är ett av flera verktyg för att kunna arbeta mot de mål Svensk Idrott vill uppnå. Det är viktigt att Idrottslyftet blir en del av helheten och inte något som görs vid sidan om. Därmed blir det också viktigt att fundera kring hur Idrottslyftets medel används i relation till andra medel som distriktet också förfogar över. Hur kan ni totalt få ut så stor effekt som möjligt? 2. Att Idrottslyftet får en tydligare koppling på föreningsidrottens egenvärde snarare än på vissa grupper eller frågor. Idrottslyftet ska bidra till att utforma en verksamhet som inte bara är öppen för alla utan också av alla upplevs som attraktiv och välkomnande. Lyckas idrottsrörelsen med detta kommer den också att rekrytera, och behålla, barn och ungdomar som den idag inte når och därmed också bättre uppfylla den viktiga samhällsfunktion som idrotten har. Kompletterande kommentar till utgångspunkt nr 2: Det är viktigt att komma ihåg att det är långsiktig och hållbar verksamhetsutveckling som står i fokus. Vi får inte lockas att enbart göra det kortsiktiga som t ex för stunden aktiverar många ungdomar. Denna typ av aktiviteter kan det också finnas ett behov av, men ska de fylla en funktion inom ramen för Idrottslyftet måste de kopplas samman med nästa steg. Vad krävs för att dessa ungdomar ska stanna inom föreningsidrotten och få ett livslångt intresse? Hur arbetar vi för att uppfylla och därmed implementera de krav och önskemål som framkommer? 3. Att RF och SF ges en tydligare ledande roll i arbetet. RF ska i större utsträckning följa SF:s arbete med utvecklingen av idrottsverksamhet för barn och unga. Konkret innebär det att RF/SISU stöttar SF med att ta fram utvecklingsplaner, godkänner dessa och även följer upp dessa tillsammans med SF. Det innebär också att SF gentemot sina föreningar, har uppdraget att maximera nyttan med medlen och därmed tydligare följa upp vad som görs och vilka resultat som genereras. Det viktiga är att effekter blir märkbara på föreningsnivån. Kompletterande kommentar till utgångspunkt nr 3: Distrikten omnämns inte specifikt i denna utgångspunkt, men fungerar även inom detta område som RF:s förlängda arm på regional nivå. Distrikten har också precis som SF ett uppdrag att gentemot distriktets föreningar maximera nyttan med medlen. För att kunna göra det på ett bra sätt är det 14

15 viktigt att en noggrann kartläggning och analys av den idrottsverksamhet som finns för barn och unga inom distriktet har genomförts. 4. Att idrottsrörelsens stödorganisationer ses som en enhet och erhåller resurser för att kunna stötta SF:s och föreningarnas arbete utifrån identifierade behov. Detta innebär att RF med sina distrikt och SISU Idrottsutbildarna med sina distrikt tillsammans optimerar sina medel och krafter i rollen som stödorganisationer. Förväntad effekt är ett än bättre stöd till SF i deras utvecklingsarbete. Kompletterande kommentar till utgångspunkt nr 4: Denna punkt innebär att distriktens uppdrag i Idrottslyftet är tvådelat. Distrikten ska dels använda medel för att stärka idrotten i distriktet utifrån de behov som identifierats i distriktets kartläggning och analys och dels använda medel för mer SF-specifika insatser i linje med det som framkommit i SF:s kartläggnings- och analysarbete och som därefter uttryckts i deras utvecklingsplaner. Distriktens arbete med idrottsövergripande och SF-specifika insatser beskrivs mer i detalj i kommande avsnitt. 5. Att kraven på SF är olika beroende på omfattningen av deras föreningsverksamhet och i vilken utsträckning SF har en organisation som kan arbeta med frågorna. De SF som har störst verksamhet får större krav på sig avseende sina utvecklingsplaner och sitt deltagande i kompetensutvecklingsinsatser. Erfarenheten har visat att Idrottslyftet i många fall är en isolerad verksamhet i SF och därmed bör krav ställas för att säkerställa ett större internt engagemang. Det leder till att betydligt fler blir involverade i utvecklingsinsatser kopplade till Idrottslyftet. Kompletterande kommentar till utgångspunkt nr 5: Detta är en punkt som RF upplever att såväl små som stora SF tycker känns naturlig och bra. Differentieringen gäller kraven på SF:s arbete. Om den också på något sätt ska användas för att underlätta prioriteringar i distriktens arbete är inte fastställt. Utgångspunkten är dock att vi vill vara en bra stödorganisation för såväl stora som små SF, men att karaktären på våra insatser kommer att variera beroende av förbundens behov. Distriktens uppdrag 1 idrottsövergripande insatser Utifrån den kartläggning och analys som distriktet genomfört får distriktet möjlighet att arbeta med att utveckla idrottsverksamheten för barn och unga. Arbetet ska utgå från Idrottslyftets syfte och således också kunna kopplas till anvisningarna för barn- och ungdomsidrott. Varje distrikt avgör själv utifrån sin kartläggning och analys vilka områden som behöver utvecklas och vilka strategier som tillämpas för att uppfylla detta. Insatserna ska dock vara av idrottsövergripande karaktär, vilket innebär att enstaka föreningar inte kan ta del av medel för en specifik insats som inte ingår i ett större sammanhang. Samtliga distrikt har lämnat in en utvecklingsplan till RF för sitt idrottsövergripande arbete. Dessa har granskats av RF på samma sätt som SF:s inlämnade planer och en godkänd plan har varit en förutsättning för att medel ska erhållas Då distrikten i de idrottsövergripande insatserna måste ta en ledande och proaktiv roll ska inte längre några allmänna utlysningar av medel göras till IF. IF som är i behov av utvecklingsinsatser eller som kan bidra i arbetet i enlighet med valda utvecklingsområden 15

16 identifieras istället främst via uppsökande verksamhet. Vid behov kan givetvis även upprop göra via distriktets hemsida/nyhetsbrev, där föreningar kan efterlysas för särskilda ändamål. Ska IF erhålla medel för insatser de utför ska dessa medel utbetalas via Idrottsmedelapplikationen. Distriktens uppdrag 2 SF-specifika insatser Utöver de idrottsövergripande insatserna ska distrikten också arbeta med SF-specifika insatser utifrån de behov som SF uttryckt i sina utvecklingsplaner. Att skapa sig en allmän uppfattning om SF:s planer är ett bra sätt att få en generell bild av de utvecklingsbehov som finns i svensk idrott. SF:s planer ger er också möjlighet att få insikt i det enskilda förbundets specifika behov och önskemål, vilket är viktigt att ha kännedom om för att kunna bemöta SDF och föreningar med anpassade insatser. För att få insikt i hur respektive SF har format sitt arbete har distrikten fått tillgång till SF:s godkända planer. För att stärka relationen och förståelsen mellan SF och distrikt kommer också de gemensamma träffar som genomförs två gånger årligen att fokusera på kontaktskapande mellan organisationerna. För att underlätta för och guida stödorganisationerna i arbetet med SF:s föreningar har SF i sina utvecklingsplaner fått ange vilket fokus de önskar att IF i huvudsak ska ha i sitt utvecklingsarbete Det har varit möjligt för SF att uppge fem olika fokusområden för IF och i vissa fall innehåller varje fokusområde flera parametrar. RF har gjort en sammanställning av vad SF angivit och det kan förenklat sammanfattas på följande sätt, där de tre förstnämnda är de som flest SF lyfter fram: Utveckling av tränings- och/eller tävlingsverksamheten för att rekrytera och/eller behålla fler. I vissa fall har SF tagit fram koncept för detta som bör implementeras av IF. Utvecklingsarbete för att få en väl fungerande förening. Kan t ex handla om att skapa mål, strategier och handlingsplan för föreningens barn- och ungdomsverksamhet. Kan också handla om arbete med värdegrundsfrågor. Arbetet bör utgå från de styr- och måldokument och eventuella koncept som respektive SF har. Utbildning i olika former, såväl allmän som SF-specifik, för flera av föreningens målgrupper, främst organisationsledare och aktivitetsledare. Ledarförsörjning/ledarvård flera SF uttrycker att deras föreningar behöver hitta fler ledare och/eller ta hand om sina ledare bättre. Jämställdhet/mångfald/ungdomsdelaktighet flera SF uttrycker detta på ett antal olika sätt. I vissa fall handlar det om ökad jämställdhet/mångfald bland de aktiva och ibland bland ledarna. När det gäller ungdomsdelaktighet handlar det oftast om att involvera ungdomarna, så att de upplever att de kan vara med och påverka den verksamhet de deltar i, men också om att de ska bli ledare. 16

17 Ökad tillgänglighet i form av t ex fler och attraktivare anläggningar och ökad tillgång till material/utrustning önskar flera SF att deras föreningar ska få. Detta fokusområde bör främst kunna kopplas samman med distriktets anläggningsstöd. Samverkan med andra vill SF att deras föreningar ska ha. Oftast uttrycker SF att de vill att IF ska samverka med andra IF inom aktuell idrott, men det förekommer också önskemål om samverkan över idrottsgränserna. För att verka för samverkan inom respektive idrott ser RF att det bra om distriktet kan arbeta tillsammans med SDF för att nå IF. Med tanke på den trots allt begränsade ekonomi som finns avsatt till distriktens arbete inom ramen för Idrottslyftet måste uppdraget avgränsas. Det innebär att distrikten i sitt arbete kommer att fokusera på kompetenshöjande insatser för att hjälpa IF att utveckla den verksamhet som SF vill se. Det kan t ex handla om utbildning och bildning i olika former samt nyttjandet av olika verktyg för att främja förenings- och idrottsutveckling. Det är viktigt att medel nyttjas till insatser som inte är genomförbara utan Idrottslyftets bidrag. Så länge det inte påverkar kvalitén i utbildningen ska t ex inte viktiga utbildningar behöva ställas in på grund av för lågt deltagarantal. Föreningar som har ett tydligt behov av processtöd ska kunna få hjälp med det, oavsett hur kopplingen till distriktet har sett ut eller kommer att se ut framöver. I processerna är det rimligt att anta att de i flera fall kommer att leda till insatser som föreningen på något sätt behöver finansiera för att kunna genomföra. RF vill här tydliggöra att distriktens medel för SF-specifika insatser inte ska användas till detta ändamål, såvida det inte handlar om fortsatta kompetensutvecklingsinsatser. Däremot kan distrikten vara föreningen behjälplig med att hitta andra finansieringslösningar för dessa insatser. Beroende av vad föreningen ska göra kan det t ex finnas möjligheter kopplat till distriktens idrottsövergripande insatser, distriktens anläggningsstöd, distriktens etableringsstöd, SF:s Idrottslyftsmedel, SISU-distriktens ordinarie stöd, kommunala bidrag, Allmänna Arvsfonden och EU-medel. Ett annat alternativ är att aktiviteten måste deltagarfinansieras för att kunna genomföras. Då det är många olika kompetensutvecklingsinsatser som är viktiga att genomföra i det SFspecifika arbetet är det viktigt att inte någon enskild del tar för stort ekonomiskt utrymme i anspråk. Det finns i distriktsledet en viss oro för att de skulle kunna bli en bank för att finansiera SF:s egna utbildningar. I de fall SF i sin utvecklingsplan identifierat att de egna utbildningarna är en viktig framgångsfaktor finns det utrymme för våra distrikt att bidra i detta arbete. I vilken utsträckning detta kan ske beror på många samverkande faktorer och kan därför skilja sig från distrikt till distrikt. Maxbeloppet är dock satt till kr per person och utbildning och totalt max kr årligen per förening. Det innebär att det är viktigt att varje SF tänker till kring hur utbildningarna utan att kvalitén blir lidande blir så kostnadseffektiva som möjligt, så att kostnaden inte blir ett hinder för deltagande. Upplever SF att det blir alltför stora skillnader i hur distrikten hanterar SF:s utbildningar (eller andra SF-specifika behov) är det viktigt att under året göra RF (Idrottslyftets koordinator) uppmärksam på detta, så att ett tydligare regelverk vid behov kan formas inför

18 Alla utbetalningar till IF för SF-specifika insatser ska göras via Idrottsmedelapplikationen. Det är dock inte heller här aktuellt med något allmänt utlysningsförfarande eftersom att insatserna ska vara kopplade mot vad det enskilda SF:et identifierat för behov. Det handlar således för distriktet främst om att i möten med IF (och SDF) komma fram till vilka fortsatta insatser som behöver genomföras. Övrigt RF har inte angett någon riktning kring hur mycket av distriktets totala medel som ska läggas på idrottsövergripande respektive SF-specifika insatser. Aspekter som kan spela in är t ex vad som framkommit i distriktens kartläggning och analys, hur man genomför sitt ordinarie uppdrag och hur man nyttjar distriktets övriga bidragsströmmar. Det är dock viktigt att SF upplever att det stöd deras föreningar får är likvärdigt över landet. RF kommer därför att följa arbetet noggrant under 2017 för att vid behov kunna ge tydligare vägledning inför Vilken redovisning RF förväntar sig att distrikten gör av sitt arbete under 2017 presenteras i månadsskiftet februari/mars. Då det finns anledning att tro att mycket av den verksamhet distrikten genomför kommer att registreras i utbildningsmodulen, har RF lagt in två frikoder som vi önskar att ni använder er av. En som heter Idrottslyftet SF-specifika insatser och en som heter Idrottslyftet idrottsövergripande insatser. 18