Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr

Transkript

1 N O R R A S T A T I O N D E N TÄ TA S T A D E N S AT T R A K T I O N S K R A F T G E S T A L T N I N G S - OC H KV A L I T E T S P R O G R A M DP

2 Tullhusparet vid Norrtull

3 I N N E H Å L L Medverkande Norrtullsparken 26 Kollektivtrafik 44 Kommersiella kvarter längs Solnavägen 58 Sammanfattning Hälsingeparken 28 Biltrafik 44 Bostadskvarteret och gården 58 I N T R O D U K T I O N 10 Norrtull 29 Angöring och parkering 45 Arkitektoniskt tema 59 Torsplan och Solnavägen 30 Utryckningsvägar och omledningsvägar 45 Fasaden 59 D E L 1 Norra Stationsgatan 32 GAT U S E K T I O N E R 46 Entrén 59 NORRA STATIONSOMRÅDET IGÅR 14 NORRA STATIONSOMRÅDET IDAG 16 NORRA STATIONSOMRÅDET IMORGON 18 S T A D S B Y G G N A D S P R I N C I P E R 20 Stadens mönster 20 Stadens gränser 22 Topografin, parklandskapet och stadsfrontens linjer 22 Riksintressen 22 S T A D S P L A N E G E S T A L T N I N G 24 Det offentliga rummet 24 DEN NYA BEBYGGELSEN - STADSKVARTERET 34 URBANITET OCH TÄTHET 36 S O L S T U D I E R 38 MARK ANVÄNDNING 40 KOMMUNALSERVICE & FRITID 42 Förskolor 42 Skolor 42 Idrott 42 Äldreboende 42 Kultur 42 T R A F I K S T R U K T U R 44 Gångstråk och cykelstråk 44 M I L J Ö 48 D E L 2 PARKER, TORG & GATOR 52 Markbehandling 52 Ljusplanering 54 D E L 3 RIKTLINJER F Ö R A R K I T E K T O N I S K 58 G E S T A L T N I N G & S A M O R D N I N G Offentligt Privat 58 Fönstret 59 Balkongen 59 Taklandskapet 59 F Ö R S T A U T BYG G N A D S E TA P P E N: K V Kvarter 1 61 Kvarter 2 71 Kvarter 3 83 Kvarter 4 95 Kvarter Kvarter F Ä R G S Ä T T N I N G 132

4 M E DV E R K A N D E P R O J E K T L E D N I N G Aleksander Wolodarski sbk, projektledare, stadsplanegestaltning & arkitektsamordning Emelie Eriksson sbk, bitr. projektledare, byggherresamordning --- S TA D S BYG G N A D S B K bygglov Jerker Axén Marianne Kjellander exploateringsstudier Andreas Björklund, praktikant E X P L K genomförandesamordning Gunilla Wesström fastighetsutveckling Sofie Klingvall trafikplanering Pierre Savard markplanering Vello Parts miljösamordning Ingmarie Ahlberg STA DSB I LDSSTU D I E R solstudier förprojektering exploateringsberäkningar vera arkitekter ab Tobias Nissen Björn Wiklander M A R K P L A N E R I N G andersson jönsson landskapsarkiteker ab Anders Jönsson Anders Nordberg TRAFIKPLANERING grontmij ab Nils - Göran Nilsson Lars Nilsson, tyréns ab Ann Storkitt trafikplanering ( g a r age ) Per Löfvendahl B Y G G T E K N I K pleiner entreprenadprojekt ab Karl - Erik Pleiner konsultgruppen röda tråden ab Sune Lagerström wsp Ulf Sandelius tyréns Ebrahim Zamani F Ä R G S ÄT T N I N G svedmyr färg- & fasadkonsult ab Åke Svedmyr B E LY S N I N G trafikkontoret Henrik Gidlund ljusgestaltning Helena Björnberg --- F Ö RSTA UTBYG G N A DSETA PPE N bau, kv 1 Peter Walker Christopher Berk Ulrika Lundgren Fredrik Sjölander tengbom, kv 2 & 4 Inger Thede Lena Simes Hanna Ruta Sunniva Viking vera arkitekter, kv 2, 3 & 6 Tobias Nissen Björn Wiklander Emma Andersson Mikael Holm Kerstin Thorbech brunnberg & forshed arkitektkontor ab, kv 3 & 6 Sören Eriksson Anna - Paula Andersson Alessandro M. Lucca Rikard Hedin rosenbergs arkitekter, kv 4 & 5 Alessandro Ripellino Henrik Nilzén Lova Lagercrantz nyréns arkitektkontor, kv 5 Johan Nyrén Elisabeth Lundberg Aron Nyrén ncc, kv 1 Olle Forsberg Catarina Selin einar matsson ab, kv 2 & 4 Torsten Josephsson Olof Ramberg Hillevie Jernberg sbc, kv 2, 3 & 6 Håkan Siggelin Ida Bengtsson Mats Österblom veidekke bostad, kv 3 Britta Blaxhult Kristian Eriksson Göran Axelsson ikano bostaden ab, kv 4 & 5 Mia Levedahl Bengt Öquist bouwfonds veidekke, kv 5 & 6 Mats Alvtegen Jens Nordin --- VISUALISERING illustrationer 3d - simu l er ing vera arkitekter Markus Wagner aaro designsystem Petter Aaro illustrationer arkitektur ateljé cladius Claudius Przedmojski modellör sbk Jörgen Edgar fotograf sbk Lennart Johansson karttekniker sbk Harriet Svensk Pia Westerlund Sanna Norrby Mia Lundholm grafisk formgivning vera arkitekter Viet Cuong Truong Karin Cyrén

5

6

7 Stockholms silhuett sett från Fjällgatan på Söder med det nya landmärket Tors Torn S A M M A N F A T T N I N G Genom överdäckning av motorväg och järnväg omvandlas ett ödsligt och bullrigt industrilandskap till en levande och attraktiv stadsdel. En tät stadsstruktur skapas. Kvarteren adderas till en samman hängande stadsmiljö, där det offentliga rummet har en påtaglig storstadskänsla och urban atmosfär. Norrtull omdanas till huvudstadens värdiga entréplats, med tullhusparet från talet och en ny 60 meter hög tornbyggnad på Norrtullsterrassen. Stockholms silhuett berikas med ett nytt landmärke Tors Torn ett 145 meter högt tornpar vid Torsplan. En ny tunnelbanegren förbereds från Odenplan till den nya stadsdelen, med uppgångar på båda sidor om kommungränsen. Stockholm och Solna förenas och integreras med det nya universitetssjukhuset på Karolinska. Fram växer en spännande och miljövänlig stadsdel med en blandning av boende, life - science, vård, verksamheter och kultur. Genom området anläggs en park Vasastadens och Vetenskapsstadens nya länk mellan Hagaparken och Karlberg. Möjligheter finns i framtiden att med spårbunden trafik binda samman Norra Stationsområdet med Universitetet / kth och bostäder i Värtahamnen lägenheter samt hotell och ca arbetsplatser för bl a life-science, kommersiellt centrum med butiker, restauranger och caféer, uppförs inom Stockholm. År 2025 väntas den nya stadsdelen stå helt färdig.

8 Introduktion I N T R O D U K T I O N 10 Stockholm stad och Solna stad har gemensamt upprättat en fördjupning av städernas respektive översiktsplan för området Karolinska Norra Station. Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti Den fördjupade översiktsplanen kommer under flera decennier framöver att vara vägledande för utbyggnaden av en gemensam stadsdel över kommungränsen. Inom respektive kommun har arbetet redan påbörjats med de första detaljplanerna i syfte att förverkliga den gemensamma visionen om en attraktiv och levande stadsmiljö i regionens hjärta med en blandning av boende, forskning, vård, verksamheter och kultur. I Solna har planeringen för det nya universitetssjukhuset kommit långt, den första detaljplanen är klar och projektet har gått in i genomförandeskedet. Parallellt pågår utvecklingen av Karolinska institutets område och för Karolinska östra sjukhusområde har samordning aktualiserats med Norra Stationsprojektet. Den aktuella detaljplanen för Norra Station är en viktig del i förverkligandet av den gemensamma visionen. I detta skede är uppgiften att starta en stadsbyggnadsprocess som möjliggör nödvändiga Aleksander Wolodarski Projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen aleksander.wolodarski@sbk.stockholm.se satsningar på infrastruktur. Med en överdäckning av Norra länken och Värtabanan, sammanlänkning av Vetenskapsstaden, gränsöverskridande ledningssamordning och miljösatsningar läggs grunden för en långsiktig regional satsning. Boende, forskning och verksamheter kommer att komplettera varandra i gränslandet mellan den historiska innerstaden och Karolinska. I det föreliggande materialet presenteras den fysiska strukturen för i stort sett hela Norra Stationsområdet mellan Karlberg och Wenner - Gren Center. Den medföljande aktuella detaljplanen omfattar emellertid det avsnitt av projektet som sträcker sig mellan Norrbackagatan i väster och Sankt Eriksgatan i öster. I nord - sydlig riktning är detaljplane området begränsat av Norra Stationsgatan i söder och kommungränsen i norr. Utbyggnaden av Norra Station innebär att en helt ny årsring läggs till Vasastaden. Det ca 30 ha stora området kommer att växa fram under lång tid. Detaljplanerna för hela Norra Stationsområdet avses därför vara flexibla och skall i huvudsak reglera markens användning och högsta tillåtna byggnadshöjd. Allmänna platser och kvartersmark regleras slutgiltigt i ett för detaljplanerna gemensamt gestaltnings- och kvalitetsprogram. Emelie Eriksson Bitr. projektledare stadsbyggnadskontoret, Planavdelning emelie.eriksson@sbk.stockholm.se Gestaltnings- och kvalitetsprogrammet utgör en del av planhandlingarna och är styrande genom detaljplanebestämmelser beträffande allmänna platser och kvartersmark. Det består av tre delar. Den första allmänna delen beskriver Norra Stationsområdet som helhet och utgör en gemensam bas för gestaltningen av hela projektet. Den andra delen redovisar mark- och ljusgestaltning av parker, torg och gator. Avsnittet beskriver ingående innehållet, gestaltningen och materialkvaliteten av alla offentliga rum. Den tredje delen av programmet innehåller en detaljerad redovisning av varje markanvisat kvarter som underlag för bygglovsprövning. Här definieras slutgiltigt de enskilda kvarterens gårdsrum och bebyggelsens storlek och form, material, färg, volymer, avstånd mellan hus samt nödvändiga öppningar mot norr och söder mm. Både del två och tre kommer att vara levande dokument som utökas och kompletteras allt eftersom Norra Stationsområdet byggs ut. För tillkommande kvarter som markanvisas skall ett motsvarande material som i del tre tas fram. Allt tillkommande material i del två och tre skall redovisas och godkännas i stadsbyggnadsnämnden, för att därefter ingå i gestaltningsprogrammet inför bygglov och genomförande. F Ö L J A N D E P L A N H A N D L I N G A R GÄLLER F Ö R N O R R A S T A T I O N S O M R Å D E T: Norra Stationsområdet den täta stadens attraktionskraft, Gestaltnings - och kvalitetsprogram. Detaljplan för Del av Vasastaden 1:16 mm (Norra Station) i stadsdelen Norrmalm i Stockholm Dp Till detaljplanen hör bestämmelser samt plan- och genomförandebeskrivning. tr a fik - pm Miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattning av riskanalys.

9 Introduktion» Det skall råda regelbundenhet och nyckfullhet, överensstämmelse och motsättning, med här och var överraskningar som skänka bilden omväxling; en sträng planmässighet i enskildheterna, och i det hela ett intryck av livfullt virrvarr, brus och böljande byggnadsmassor.» Marc-Antoine Laugier,

10 12

11 N O R R A S T A T I O N D E L 1 13

12 Norra Stationsområdet igår 14 << Carl Akrells karta 1805

13 Norra Stationsområdet igår N O R R A S T A T I O N S O M R Å D E T IG Å R Lundgrens karta 1885 För år sedan var dalgången mellan Brunnsviken och Karlbergssjön, över Norra Stationsområdet, vattenfylld och farbar. Som en rest av vattenleden fanns ända fram till talet Lilla Bomsjön, nära korsningen av nuvarande Karlbergsvägen - Norra Stationsgatan. Norra förstaden, dvs Norrmalm och Vasastaden införlivades med Stockholm genom Kungliga donationer i flera omgångar under ta let. Tullgränsen flyttades successivt norrut, först till Wallingatan och sedan till Odenplan, som blev en viktig knutpunkt i korsningen mellan Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Mot seklets slut utvidgades staden ytterligare norrut mot nuvarande Norrtull och 1733 befästes denna tullplats med ett tullhuspar. Tullplatsen blev en viktig stadsentré för resande från Uppsala. Dess stora symboliska betydelse underströks ursprungligen av en triumfbåge mellan tullhusen. Tullplatsen blev traktens centralpunkt och gav upphov till en rik flora av krogar. Adelsmän och förmögna borgare lockades att etablera sina gårdar i stadens utkant. Norrtullsgatan blev med tiden ett naturligt stråk för de många sorgetågen på väg mot Norra Begravningsplatsen, som anlades under talets första hälft. Fram till talets slut utgjorde Norrmalms norra delar fortfarande landsbygd drogs Värtabanan genom området och sedan dess har banvallen vid Norrtull skärmat av innerstaden från Hagaparken. På talet restes den första stationsbyggnaden vid det område som sedermera skulle utvecklas till norra innerstadens central för tågbundet gods. I takt med etablering av industrier och därtill hörande bostäder ökade också behovet av planläggning av norra Vasastaden. Den första planen upprättades 1866 av Albert Lindhagen. Den byggde vidare på den rutnätsprincip som varit allenarådande i Stockholm sedan talets början, men den introducerade också nya tankar om parker och grönska. Det var emellertid först under ta let s början som byggandet tog fart i Vasastadens norra delar fick större delen av området mellan Karlbergsvägen och Rörstrandsgatan sin stadsbebyggelse. På talet bebyggdes Rödabergsområdet och ett mindre industriområde började ta form invid nuvarande Vin - och spritcentralens tegelkvarter vid Norra Station.De tidigare planeringsidealen hade nu ändrats, och rutnäten ersattes av ett friare planmönster som skulle samverka med terrängen och skapa variation. Senare skulle industribebyggelse anläggas längs Norra Stationsgatan för att avskärma bostadsbebyggelsen på Röda bergsområdet. I början av talet aktualiserades frågan om en utflyttning av styckegodshanteringen invid Norra Bantorget. Tågtrafiken hade ökat kraftigt och det krävdes mera plats för nya spår intill centralstationen. Till följd av detta fattades beslut om att förlägga godshanteringen till Norra Stationsområdet och 1924 stod den nya styckegodscentralen färdig att tas i bruk Norra Station. Norrtulls tullhus byggda , bild från talet Det så kallade Klockhuset byggt 1924 Brodin & Dahlmans karta 1908 Karta av Stockholms stadsingenjörskontor

14 Norra Stationsområdet idag N O R R A S T A T I O N S O M R Å D E T I D A G 16 Norra Stationsområdet löper genom en öppen dalgång från Wenner - Gren Center i öster till Karlbergsområdet i väster. Stadens front avgränsar området i söder med bebyggelse som främst tillkom under talets första hälft. Stenstadens definitiva gräns markeras av Norra Stationsgatans slutenhet, där stora sammanhängande kvarter med arbetsplatser separerar boende från järnvägen. Bebyggelsens industriella karaktär exponeras mot stationsområdets öppna väg - och järnvägslandskap. Norr därom reser sig Norrbackainstitutet på Karolinska berget och dominerar stadsbilden. Karolinskaområdet är topografiskt avskilt från den historiska staden. Norra Stationsområdet utgör än idag en av de större sammanhängande ytorna i Stockholms innerstad med kvarvarande industribebyggelse. Den låga tegelbebyggelsen ligger fritt i landskapet, där särskilt den tornförsedda expeditionen är framträdande, det så kallade» Klockhuset». I magasinsbyggnaderna pågår detaljhandel och bangården domineras av parkeringsplatser. Värtabanan som ännu är i drift skär genom området i öst - västlig riktning, parallellt med motorvägen som följer kommungränsen i öppet schakt. Sedan godshanteringen slutligt avvecklades under talet präglas området av temporära verksamheter. Under Norrtull pågår idag arbete med en förlängning av Norra länken österut i tunnel mot Roslagstull. Norrtullsplatsen med det gamla tullhusparet från talet präglas av trafikprovisorier. Historiskt sett har trafiken alltid passerat genom tullhusporten, vilket även gällde spårvagnslinjen till Haga och Sundbyberg ända in på talet. På talet hade trafiken ökat så kraftigt att det var nödvändigt att flytta hela trafikpaketet öster om tullhusparet. Vid Norrtullsgatans mynning anlades en rondell som här fördelade trafiken ända fram till talets början då hela trafikytan utvidgades och omvandlades till dagens motorvägslandskap. Tullhusen har alltsedan dess förlorat sin roll som symbolisk entré till den historiska staden. Infarten till Stockholm som låg mellan tullhusen vid Norrtull, flyttades efter 1940 österut Före Norra Stationsområdet sett mot väster

15 Norra Stationsområdet idag Norra Stationsområdet sett mot öster 17

16 Norra Stationsområdet imorgon Promenadstråkets möte med Norrtull >> Till höger syns den nya tornbygg naden på Norrtullsterrassen N O R R A S T A T I O N S O M R Å D E T I M O R G O N 18 Det nya Norra Stationsområdet mellan Vasastaden och Karolinska kommer att spela en viktig roll i Stockholms regionala utveckling. Genom det nya området stärks den centrala stadskärnan, när den får växa ut över den traditionella innerstadens gränser och förenas med stadsbebyggelsen närmast utanför. Sammanlänkningen mellan Solna och Stockholm innebär att viktiga forskningsinstitutioner kommer att ingå i innerstadens urbana struktur och bidra till en dynamisk utveckling både regionalt och lokalt. Förändringarna kommer även att bidra till att integrationen i öst - västlig riktning kommer att förstärkas inom Vetenskapsstaden. Stockholms Universitet, kth och ki utgör del av Vetenskapsstaden med studenter och forskare. Stockholmsregionen har här en unik möjlighet att utveckla kunskaps - och forskningsmiljöer som både relaterar till staden med dess urbana kvaliteter och till nationalstadsparken med sina vetenskapliga traditioner samt natur - och kulturvärden. Intressanta forskningsfält öppnar sig i gränsområden mellan traditionella akademier. Norra Stationsområdet, Karolinska Institutet och det nya universitetssjukhuset kommer att integreras i innerstadens stadsstruktur. Boende, kultur och service samt forskning, undervisning, vård och företagande skapar en attraktiv, trygg och levande stadsmiljö under dygnets alla timmar. Vård, utbildning och forskning blir viktiga delar i den framtida kunskapsstaden som är väl integrerad i en levande stadsmiljö. I gränslandet mellan den historiska stadens intensitet och Hagaparkens gröna lugn, kommer Vasastaden att växa. Ytterligare en unik möjlighet i Stockholms utveckling kan förverkligas när Vasastaden växer norrut. Det nya Norra Stationsområdet, mellan Vasastaden och Haga

17