Omvärldsanalys för Piteå kommun. inför VEP

Transkript

1 Omvärld Närområden Omvärldsanalys för Piteå kommun Invärld Omvärld Invärld Närområden Omvärld inför VEP Invärld Omvärld Närområden 1

2 Omvärldsanalys - Piteå en attraktiv och uthållig kommun Metod och avgränsning Omvärldsanalys kan kortfattat beskrivas med att försöka belysa vad som händer i omvärlden, och hur det kommer att påverka den egna verksamheten på kort och lång sikt. Omvärldsanalyser kan genomföras på olika sätt; SWOT-analyser, trendframskrivningar med olika scenarier, historiska jämförelser, eller beskrivande bilder. Oavsett metod brukar spaningen innehålla analyser på tre nivåer omvärld, närområden och invärld (egna organisationen). Piteå kommun har i 2009 års analys valt att använda trenddiskussioner som ger en beskrivande bild som metod, med fokus på den egna organisationen. Som komplement har sökning i rapporter från andra institutioner skett. De bilder som beskrivs är inte heltäckande utan beskriver mer gemensamma utvecklingslinjer. Källor - Sveriges kommuner och landsting - Arbetsförmedlingen - Skolverkets analys- och utvärderingsavdelning (därigenom Globaliseringsrådet, OECD och Institutet för framtidsstudier) - Långtidsutredningen - Regeringskansliet - Länsstyrelsen i Norrbotten - Luleå Tekniska Universitet - Statens Folkhälsoinstitut - SCB - Arena för tillväxt - Nämnder och styrelsers spaningar i Piteå Kommun Inledning Piteå Kommun har de senaste åren arbetat för att strukturerat inarbeta omvärldsspaning i planeringsprocessen, i syfte att förbättra beslutsunderlag och därigenom ge möjligheter till framförhållning i kommunens strategiska arbete. I omvärldsanalysen för perioden , konstateras att de långsiktiga trenderna som utkristalliserats i de föregående årens analyser, kvarstår och att de i allt högre grad påverkar förutsättningarna för Piteå Kommun. Utifrån denna bakgrund är årets analys mer inriktad på vad som kan påverka kommunen under de närmaste åren och vilka strategier som är viktiga för att möta dessa utmaningar. Globala trender Globalisering Ekonomi, maktförskjutning från väst till öst, tekniska redskap, multipolär världsordning, vikten av ett lands konkurrensförmåga, svensk ekonomi blir mer sammanflätad med omvärlden. Demografi ett åldrande samhälle andel som arbetar minskar i förhållande till den andel som blir försörjd, färre barn föds, förstföderskor är äldre, fler i hög utbildning. Välfärdsstatens uppdrag och finansiering Centralisering, regionalisering samtidigt som det sker en förskjutning från staten till individen, förändrade driftformer men USA går motsatt väg i sjukvårdsreform. Kunskapssamhället kunskap viktigt konkurrensmedel i omvärlden, Internationell handel med tjänster har fyrdubblats på mindre än 20 år, efterfrågan mot tjänster har ökat vilket gör att tjänster får en större roll i ekonomin. Mångfald, integration kulturellt, etniskt, men även attityder och åsikter. Den digitala revolutionen har påbörjats digital kompetens, bildning, medborgarskap. Socialt utanförskap marginalisering av olika grupper. Miljö, klimat - klimat, energi, hållbart välstånd. Disposition Dispositionen utgår från Piteå en attraktiv och uthållig kommun. Ekonomisk uthållighet med en demografi i förändring Ökad individualisering påverkas demokratin? Framtidstro som konkurrensfördel Social uthållighet Ekologisk uthållighet Lagförändringar Trenderna presenteras målade med breda penseldrag, som pågående skeenden i samhället och inte som vetenskapliga sanningar. Därefter diskuteras hur Piteå kommun kan möta förändringar i utvecklingen mot en attraktiv och uthållig kommun i syfte att uppnå kommunens vision och strategiska områden. 2

3 Ekonomisk uthållighet - med en demografi i förändring Världens ekonomier sammanflätas allt mer i den globalisering som sker. Långtidsutredningen bedömer särskilt att den förändrade befolkningssammansättningen med en åldrande befolkning, förändrade efterfrågemönster mot större tjänsteinnehåll och fortsatt internationalisering kommer ha betydelse för hur ekonomin utvecklas och för hur politiken bör utformas framöver. Ekonomisk utveckling i världen Konjunkturen vänder uppåt läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Tillväxten förväntas bli svagare än vid tidigare uppgångar främst inom OECD området. Tillväxtekonomier som exempelvis Kina och Indien stärker sina förutsättningar. Välfärdsstaternas upplåning ökar. Ekonomisk utveckling i Sverige BNP positivt andra och tredje kvartalet 2009 Arbetslösheten bedöms öka till Privat konsumtion håller konjunkturen uppe. En demografi som innebär att färre ska försörja allt fler leder till arbetskraftsbrist, risk för minskade skatteintäkter och minskad befolkning. Ekonomisk utveckling i regionen Starkare konjunktur än riket. Fortsatt stora investeringar. Trävaruindustrin och uppdragsverksamhet håller konjunkturen uppe. Byggindustrin upplever stark nedgång i konjunktur. Försörjningskvoten förväntas drastiskt öka. Ekonomisk utveckling i Piteå Stark ekonomi över tid. Positiv, om än svag, resultatnivå. God likviditet och soliditet. God finansiell profil i förhållande till andra kommuner. Känslighet för minskade skatteintäkter De grundläggande förutsättningarna för att en kommun ska kunna ge service och bedriva verksamhet är befolkningsunderlaget och den skattekraft som kommunen har. Dessa förutsättningar är inte bara viktiga för den enskilda kommunen utan också för den region kommunen verkar i. För att nå goda förutsättningar i en region ökar behovet av samverkan med andra kommuner, samverkan är också en möjlighet för att öka kommunens attraktionskraft. Ökad produktionsutveckling Grundläggande faktorer för tillväxtens utveckling är arbetsutbud och produktivitet. Långtidsutredningens menar att trots världsekonomins nedgång så har produktivitetsutveckling skett över tid sedan början på 1990-talet. Mycket pekar på att den positiva utvecklingen beror på strukturella faktorer som t.ex. utvecklingen inom IT, internationaliseringen, innovationer samt avregleringar. De antar att den utvecklingen kommer att fortsätta. Produktivitetsutveckling bestäms av investeringar, arbetskraftens kompetens och tekniska utveckling. En tydlig trend är att tjänstesektorns roll i ekonomin ökar som en följd av att hushållen köper fler tjänster. Tillgången till likvida medel kommer att vara på en fortsatt låg nivå i och med att nationalstaterna tvingas nyttja lånemedel. Till viss del kan detta komma att tränga undan investeringar som i ett annat läge skulle ha genomförts. Tillsammans med brist på arbetskraft kan dessa faktorer riskera att produktionsutvecklingen avstannar. Kommunernas ekonomi i Sverige Sveriges kommuner och landsting (SKL) förutspår att ekonomin i hela kommunsektorn blir särskilt svag under 2011, då underskott på mellan miljarder väntar. Orsaken är den stigande arbetslösheten, men även ökade krav inom vård och omsorg, vilket ställer krav på produktivitet och återhållsamma lönekrav. Fullt resursnyttjande i den svenska ekonomin beräknas först Vid årsskiftet drar en av de största avtalsrörelserna någonsin igång, löner och villkor för 3,3 miljoner medarbetare på arbetsmarknaden ska förhandlas samtidigt. I kommunsektorn berörs ca en miljon anställda. Enligt SKL innebär nästa års avtalsrörelse flera utmaningar. Dels infaller denna avtalsrörelse under den värsta ekonomiska krisen på mycket länge. Arbetsgivarorganisationerna är överens om att den ordning som ska gälla är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska sätta det så kallade märket. Nu när de olika parterna har lagt de första buden inför kommande förhandlingar så visar dessa på en stor differens som i ekonomiska termer sträcker sig från 0 11 miljarder i löneökning för den sammanslagna kommun- och landstingssektorn. Vikten av stark ekonomi En god ekonomi är grunden för att en kommun ska kunna möta konjunktursvängningar och tillsammans med övriga samhället bidra till utveckling. Piteå har ett gott utgångsläge för att exempelvis vara med och delfinansiera olika projekt som är positiva för kommunen i sin helhet. 3

4 Demografi och skattekraft i Piteå De grundläggande syftena med att ha en långsiktigt stark finansiell ställning för en kommun är att bl.a. kunna möta förändringar i demografi, så att en god service kan upprätthållas till dem som behöver. Piteå kommun har under den senaste femårsperioden arbetat aktivt för att stärka ekonomin på ett sådant sätt att den är långsiktigt hållbar och att kommunen klarar av att möta påfrestningar i form av kommande pensionsutbetalningar, ökat investeringsbehov, normala konjunktursvackor, volymökningar med mera. För 2010 ser Piteå ut att klara balanskravet då regeringen ger extra stadsbidrag för det enskilda året. De prognostiserade resultaten för 2011 och 2012 ser betydligt sämre ut, och det är tveksamt om Piteå kommer att klarar balanskravet för dessa år. Löneökningarnas storlek är av stor betydelse för kommunens ekonomi. I budget för 2010 är löneökningar budgeterade till 2,3 %, utfallet av avtalsrörelsen får utvisa om det är tillräckligt. Grafen ovan visar på en nationell demografisk utveckling för några kommunala verksamheter, vilket tyder på ökade kostnader nationellt på alla områden förutom gymnasieskolan. Den demografiska trenden är att antalet äldre ökar. Såväl internationellt som nationellt inträffar för första gången att antalet 19-åringar som är på väg in på arbetsmarknaden är färre än antalet 65-åringar. Medelåldern i Piteå är för kvinnor 43,1 år och för män 40,4 år. Medelålder har stigit med 1,5 år sedan år Totalt minskade åldersgruppen 1-25 år med 135 personer mellan 2007 och 2008 i Piteå. Detta ökar vikten av att locka unga vuxna till kommunen Demografins förändring i Sverige En åldrande befolkning Sedan 80-talet har förväntad livslängd ökat med närmare fem år, främst beroende på bättre levnadsvanor. Ökad försörjningsbörda för den arbetande befolkningen på grund av ökad livslängd och en hög andel pensionärer. Barnafödandets utveckling, Barnafödandets utveckling kännetecknas i Sverige av årliga svängningar. Under hela 2000-talet har antalet födda barn ökat från år till år. Denna trend fortsätter under Prognosen är att ökningen kommer att avta utifrån att barnafödandet stiger i ålder. Invandringen står för huvuddelen av befolkningstillväxten och får betydelse för antal personer i yrkesverksam ålder. Ökad utbildningsnivå Sedan 70-talet har utbildningsnivån ökat. Antalet personer med enbart grundskoleutbildning på arbetsmarknaden minskar. Vid den kommande arbetskraftsbristen är det viktigt att både kommunen som ort och arbetsgivare upplevs attraktiva. Det är också viktigt att de unga arbetslösa som bor i kommunen har rätt kompetens när konjunkturen vänder, men också att nyinflyttade som kommer till kommunen integreras på ett sådant sätt att de vill stanna i Piteå. Piteå kommun har över tid haft en positiv befolkningsökning även om den senaste tiden inneburit en marginell minskning. Befolkningen går mot att bli allt äldre, vilket ökar vikten av att locka unga vuxna till kommunen. Norrbottens län har en minskande befolkning över tid och de grundläggande förutsättningarna för inlandet och länets små kommuner försämras. Detta påverkar även kusten och de större kommunerna. En möjlig utveckling är allt fler från inlandet flyttar mot kusten, även inom de åldersgrupper som har ett stort behov av stöd och service. Samverkan är ett viktigt instrument för att möta framtidens utmaningar. Andra instrument är minskad byråkrati i flexibla organisationer med förenklade administrativa rutiner, utvecklade processer i kärnverksamheterna samt en god medborgardialog. Avslutande frågor Hur kan Piteå kommun verka för att öka invånarantalet? Hur kan möjligheterna till att det finns kompetent arbetskraft i kommande generationsskifte ökas? Hur kan samverkan breddas inom kommunen, mellan kommuner, samt i regionen för att skapa en attraktiv boende- och etableringsort? 4

5 Ökad individualisering - påverkas demokratin? Trender i omvärlden Centralisering, regionalisering och samtidigt en förskjutning av ansvar från stat till individens egenansvar, och egna val. Sverige har låtit individualiseringstrenden få genomslag i lagstiftningen genom allt fler reformer där den enskilde får valfrihet att välja, med en offentlig finansiering. Variationen av de behov som medborgarna har leder till ytterligare individualisering. Digital reformering avseende information och tjänster, vilket också innebär grund för konkurrens mellan världens länder. Den enskilde medborgaren har en ökad insyn i olika frågor, men också en ökad medvetenhet om rättigheter och skyldigheter i samhället. Tillgången till information och ökad kunskap är generell även om det finns skillnader mellan generationer. Vad betyder det för Piteå? Tillgänglighet till information Den digitala utvecklingen har påverkan på information och kommunikation. Kravet på rätt och lättillgänglig information ökar liksom användandet av fler medier och forum. Det är viktigt att kommunens informationsspridning möter de behov av information som utvecklas. Mångfald och integration ökar behovet av information för olika grupper i samhället. Genom att allt fler söker information på fler arenor ökar kraven på att kommunen använder klarspråk till medborgaren, i så väl tal som skrift. Kvalitetsarbete och medborgardialog I en tid med minskade resurser är det viktigt att fokuserar på att utveckla verksamhetens processer, så att kvalitetsutveckling kan ske inom befintliga ramar. Tillgänglighet till digitala tjänster Behovet ökar av att som medborgare kunna utföra tjänster digitalt dygnet runt. Detta avser såväl information som E- tjänster vid kortare kontakter samt digital information och dokumentation vid längre kontakter (exempelvis inom skolan). För att inte skapa utanförskap för grupper i samhället som inte har tillgång till digitala medier, ökar vikten av tillgång på datorer på offentliga platser. Ökad kunskap och förändrade krav Ökad information leder till ökad kunskap och förändrade krav på hur kommunens service utformas. Detta kopplat till en ökad konkurrens och valfrihet inom offentlig sektor, leder till vikten av ökad information om kvaliteten i kommunens tjänster, så att medborgarna ser en tydlig koppling mellan verksamheternas kvalitet och kostnader. Dessutom ökar kraven på juridisk kompetens. Förskjutning mot individualisering När individens ansvar och egna val ökar för det med sig att man bortser från sociala sammanhang och istället individualiserar problem. Det är viktigt att vara uppmärksam på effekter och hur resursfördelningen bör se ut för att styras till dem som mest behöver det. Avslutande frågor Hur kan Piteå stärka demokrati och delaktighet? Hur kan Piteå möta och förhålla sig till förändrade behov och krav på kommunens service? Hur ska Piteå förhålla sig till den ökade konkurrensen inom offentliga tjänster? Hur kan Piteå utveckla en effektiv och lättillgänglig information som är tillgänglig för medborgarna inom såväl traditionella som nya medier, och samtidigt verka för att inte skapa ett utanförskap för vissa grupper? Hur kan kommunen bli mer flexibel för att möta förändrade behov genom att både prioritera och förenkla administrativa rutiner? Hur kan Piteå gasa istället för att bromsa, vilka möjligheter finns det i trenderna? 5

6 Framtidstro - en konkurrensfördel En förutsättning för en attraktiv boendeort och ökad befolkning är att det finns framtidstro och en bra arbetsmarknad i kommunen och regionen. Goda utbildningsmöjligheter kommer att vara ett viktigt medel för att utveckla kommunens attraktivitet. Trender i omvärlden Trots begynnande återhämtning förväntas lågkonjunkturen ha fortsatt negativ effekt på arbetsmarknaden. Prognosen är att ökningen av den totala arbetslösheten kommer att stabiliseras tidigast under Stigande arbetslöshet drabbar i första hand ungdomar, invandrare och lågutbildade. Arbetslösheten är kostsam, arbetslöshet leder till minskade skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder ökar. Den största generationsväxlingen någonsin med risk för arbetskraftsbrist och svårigheter att rekrytera rätt kompetens, får troligen att genomslag när konjunkturen vänder och den demografiska utvecklingen slår igenom. Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare. Ansökningar till högskole- och universitet ökar kraftigt. Tillgänglig arbetskraft Unga i fokus Piteås ungdomar i gymnasieskolan har goda värden för antal som fullföljer gymnasieutbildningen samt behörighet till universitet och högskola. Däremot har Piteå låga värden för andel som etablerar sig på arbetsmarkanden inom två år efter avslutat gymnasium. Piteås ungdomar har också en högre hemvändartendens jämfört med andra kommuner. Ovanstående visar att Piteå borde ha goda förutsättningar jämfört med genomsnittet för landets kommuner. Trots det har Piteå hög ungdomsarbetslöshet, och låg etablering på arbetsmarkanden. Rätt kompetens genom utbildning Vid framtida arbetskraftsbrist är Piteås ungdomar en tillgång, förutsatt att de har rätt kompetens och inte har utvecklat ett passivt bidragsberoende. De som kommer att drabbas hårdast i generationsväxlingen är de utan utbildning och yrkeserfarenhet. Under en lågkonjunktur blir vikten av arbetsmarknadsåtgärder tillsammans med utbildnings- insatser viktig för att säkerställa att rätt kompetenser finns tillgängliga när konjunkturen vänder. Som arbetsgivare behöver man förbereda sig för den kommande generationsväxlingen och hur de kan undvika kompetensbrist när växlingen sker. Inriktningen mot att mildra arbetslösheten kan väntas fortsätta fram till åren Yrkesinriktad vuxenutbildning kommer att behöva anpassas så att den inriktas på att undvika arbetskraftsbrist, framför allt inom de större yrkesgrupperna. För att kunna erbjuda en bredd i utbildning krävs samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare inom arbetsmarknadsregionen. Ökad befolkning Piteå Sveriges högsta köpkraft Boindex undersökning visar för tredje kvartalet 2009 att Piteå har högsta köpkraften i landet när boendekostnaderna är betalda. En annan undersökning visar att avgifterna för vatten, värme el, m.m. är så låga att Piteå är den 6:e billigaste kommunen i landet. Integration en möjlighet En god integration av såväl invandrare som personer med funktionsnedsättning är viktigt för kommunen såväl för befolkningsökning som för att öka tillgång till arbetskraft men också för ökad mångfald. Arbetstillfällen Kommunens tillväxtarbete har en bred ansats och arbetet är inriktat på att stödja; Nyföretagande, Befintliga företag, Etableringar. Näringslivet måste också varieras så att sårbarheten minskas. Det är viktigt att kommunens organisation kan vara flexibel och lyhörd för att möta upp de behov av bygglov, tillstånd, parkeringar, trafikplanering m.m. som kan komma vid nyetableringar och förändringar i det lokala näringslivet. Avslutande frågor Hur kan Piteå Kommun motverka kommande arbetskraftsbrist? Hur kan Piteå verka för att skapa möjligheter så att unga har utbildning och rätt kompetens när generationsväxlingen sker? Hur ska Piteå bidra till att skapa ett positivt klimat för arbete och företagande? Hur kan Piteå skapa en god integration som bidrar till befolkningsökning? 6

7 Social uthållighet Trender i Sverige Fler lever i nya familjekonstellationer. Fler barn pendlar mellan föräldrar. Fler barn har rötter i andra länder. Barnfamiljernas ekonomi har förbättrats. Färre barn bor i familjer med låga inkomster Grupper av barn som halkat efter i välfärden är barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter, barn till ensamstående föräldrar. Fler arbetslösa. Fler ställs utanför trygghetssystemen och försörjningsstödet ökar. Motverka socialt utanförskap De senaste årens lågkonjunktur har påverkat antal personer i behov av stöd för sin försörjning. Samtidigt sker en förändring av trygghetssystem som arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring. Piteå har en hög andel människor som har behov av arbetslöshets- eller sjukersättning. Risken är stor för att människor som, av olika skäl, utförsäkras hänvisas till försörjningsstöd. Jämställdhet mellan män och kvinnor är viktigt för att en socialt uthållig kommun, såväl vad avser kommunen som arbetsgivare, att kommunens verksamheter jämställdhetsintegreras och att kvinnor har samma möjlighet till arbete. Våld i hemmet drabbar främst kvinnor och barn och får stora konsekvenser i form av individuellt lidande och sämre möjligheter för barn, som blivit utsatta eller bevittnat våld, att utvecklas till trygga och självständiga medborgare. Förebyggande insatser för en god folkhälsa Piteborna självskattar sitt allmänna hälsotillstånd högt, men de största riskområdena för Piteås medborgare är riskabla alkoholvanor, fetma, och hjärtinfarkt. Kvinnor i Piteå har högre ohälsotal, trots att de självskattar de det allmänna hälsotillståndet högre än männen. En orsak kan vara att kvinnor har en högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, än männen. Även undersökningar bland unga visar att Piteå har högre andel övervikt och fetma samt högre andel tjejer med psykisk ohälsa. Andelen unga som dricker regelbundet har minskat, men när de dricker, dricker de sig berusade. En alltmer liberal syn på alkohol innebär behov av förebyggande arbete både för unga och vuxna. Kommunen har en viktig roll i det alkoholförebyggande arbetet när det gäller exempelvis tillsyn av åldersgränser, utskänkningstillstånd och annat förebyggande arbete. Sociala frågor i fysisk planering Boende Bostadsområden i Piteå ska ha en god social miljö som medger att de boende kan känna trygghet i sin vardag. Grönområden, varierad bebyggelse och infrastruktur är tre viktiga byggstenar. Ett attraktivt centrum som är tillgängligt för alla är också viktigt liksom att det offentliga rummet avspeglar de värden som Piteå vill framhålla. Piteå kommun avser ansöka om Årets stadskärna 2011/2012. I Piteå ska bostadsbyggandet vara differentierat och möta behov och efter efterfrågan som exempelvis student och seniorbostäder samt en utveckling mot mer varierade boendemiljöer. Utveckling av landsbygden är viktig för kommunens utveckling, därför pågår ett aktivt arbete i samverkan med byarna och landsbygdsråd. Aktiv fritid Kultur- och fritidsliv har betydelse för att utveckla Piteå som attraktiv ort. Allt fler äldre som är allt friskare skapar behov av möjligheter till en aktiv fritid och mötesplatser. Även unga efterfrågar mötesplatser där unga kan träffas. Föreningslivet är en viktig resurs i den utvecklingen. Klimatförändringarna med mildare vintrar förändrar fritidsvanor och förskjuter tiden på året när olika aktiviteter är möjliga att utföra, samt att behovet av mötesplatser utomhus. Samtidigt ökar variationerna på olika aktiviteter som kräver specialiserade anläggningar som exempelvis skateboardramp, boulearena och friskvårdsanläggning. Avslutande frågor Hur kan Piteå skapa förutsättningar för tolerans till mångfald och minska utanförskap? Hur kan Piteå verka förebyggande för en god folkhälsa? Hur kan Piteå möta förändrade behov av attraktivt boende och en aktiv fritid? Hur kan Piteå tydligt integrera även sociala frågor i kommunens fysiska planering? 7

8 Ekologisk uthållighet Klimatförändringar Medeltemperaturen stiger i världen, och innebär bl.a. smältande polarisar, ökad risk för översvämning, risk för ras med mera. Världen håller klimatmöten. Energifrågan är en internationell fråga som är säkerhetspolitiskt laddad. Energianvändningen ökar kraftigt. En väl fungerande energiförsörjning är central för ekonomin. Norrland har goda möjligheter att utveckla affärsmöjligheter inom vind, vatten, turism samt bioenergi. Behov av förnyelsebar energi ökar. Ökad nederbörd som leder till högre grundvattennivå, ökad risk för bortspolning av vägar, risk för ras och skred, påverkan av dammsäkerheten, men också ger mer vatten i kraftverken. Vatten en global bristvara. Alternativa transporter behövs där järnväg har en betydande roll. Politisk styrning Genom en tydlig och stark politisk styrning kan klimathoten mötas, även om de till en början kan uppfattas som obekväma beslut. Förändringen kan också innebära ny arbetsmarknad, vilket kommer att kräva nya kompetenser och nya yrken. De nya behoven medför utbildningsbehov på gymnasiet, vuxenutbildning och högskoleutbildning, men kräver även forskning. Kraven på miljöriktiga beslut och miljöriktiga val ökar och berör bland annat lokaloch närproducerat, energiförbrukning, förutsättningar för ett energisnålt resande, förnyelsebara energier, förändrade beteenden m.m. Energi Omställningen till ett hållbart energisystem skapar förutsättningar för export och investeringsfrämjande aktiviteter inom till exempel energieffektivisering och förnyelsebar energi. De kunskaper som finns samlat inom biobränsleproduktion och produktion av fordonsbränslen ger också upphov till synergistiska möjligheter. Utbyggnad av vindkraft kommer att skapa efterfrågan på lokala leverantörer när det gäller exempelvis byggande och montering av vindkraftverk. För en framgångsrik utbyggnad är det viktigt att en parallell utbyggnad och investering i infrastruktur sker. Övergången av förnyelsebar energi kommer att öka efterfrågan på bioenergi och kunskapen om förädlingen av dessa. Piteå är världsledande inom detta område och målsättningen måste vara att så förbli. Ökade energipriser och utsläppsrätter påverkar kommunens ekonomi och ett arbete för att minska energianvändningen är viktigt ur såväl ekonomisk som ekologisk synpunkt. Det innebär ökade krav på miljövänliga fordon, lägre bränsleförbrukning och riktiga materialval. Luft - vatten Ökad nederbörd kan vintertid komma att betyda mera snö, vilket ökar behovet av snöröjning och ökad risk för nedisning av kontaktledningar. Ökade flöden kan komma att påverka ytvattenkvaliteten och i sin tur påverka risken för dricksvattenkvaliteten genom ökad mängd förorening. Bebyggelsen kommer i viss utsträckning hotas i samband med översvämningar. I takt med ökad nederbörd kommer mer fukt och mögel i byggnaderna att uppstå, fuktskador i källare på grund av överbelastat dagvattennät då frekvensen av intensiva regn bedöms öka i framtiden. Andel vattendrag med god status i Piteå är 53 %. Vattenmyndighetens beslut i december 2009 om status och åtgärdsprogram för kommer att innebära ökade arbetsinsatser inom planering samt för att genomföra åtgärder. Infrastruktur och transporter Norrbotniabanan skulle ge snabba persontransporter och bidra till förstorade arbetsmarknader, men även till effektiva godstransporter. En modern järnväg skulle halvera restiderna längs kusten, en förutsättning för en attraktiv kollektivtrafik. Banan skulle även innebära behov av personalresurser, nya kompetenser, planering av infrastrukturförändringar inom kommunens organisation. Klimatförändringar och miljöarbetet kommer att beröra även persontransporter inom kommunen. För att främja andra transportmedel bör kommunen i sina planer verka för förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivtrafik. Avslutande frågor Hur kan Piteå ta tillvara på konkurrensfördelarna inom området förnyelsebar energi? Hur kan Piteå delta i att förändra beteenden som medför en minskad miljöpåverkan? Hur kan Piteå skapa förutsättningar för alternativa transportmedel? Hur kan Piteå verka förebyggande för en god miljö? 8

9 Lagförändringar Utvecklingsområden Ökade lagförändringar En av samhällets grundläggande byggstenar är lagstiftning och rättssäkerhet. Den allt snabbare förändringstakten innebär tätare lagförändringar och tidsutrymmet att införa lagarnas intentioner minskar. Samtidigt beslutas många EU-direktiv som också påverkar verksamheterna. Denna utveckling påverkar såväl möjligheten att upprätthålla en god kompetens inom de olika lagområdena som att den snabba förändringstakten påverkar möjligheterna till en långsiktig planering. Dessutom innebär ovanstående att allt färre anställda kommer att vara uppdaterade på den senaste lagstiftningen, vilket medför ett behov av juridisk specialistkompetens, såväl inom respektive verksamhetsområde som allmänjuridisk kompetens. Ökad konkurrens av offentliga tjänster Under de senaste åren har äldre lagar justerats och nya tillkommit när det gäller inköpsregler, tjänster och konkurrens som alla påverkar kommunerna. Samtidigt har kommunerna enligt kommunallagen ett ansvar för att vissa verksamheter och tjänster ska erbjudas medborgarna. Dessa lagstiftningar kan komma att påverka kommunen såväl ekonomiskt som organisatoriskt. Den allt snabbare takten i lagförändringar som sker både utifrån EU och nationellt påverkar kommunerna. För att kunna möta de förändringar som sker såväl ur ett medborgarperspektiv som ur ett ekonomiskt perspektiv ökar kraven på juridisk kompetens, språkkunskaper m.m. Satsning på att bibehålla och om möjligt öka invånarantalet Behov av breddad samverkan i kommunen, med andra kommuner, i regionen Vikten av marknadsföring som stärker varumärket Piteå. Breddad information och medborgardialog Tillgänglig infrastruktur inom IT Förhållningssätt mot ökad konkurrens inom offentliga tjänster Framtidstro som ett konkurrensmedel Motverka arbetskraftsbrist både för Piteå som ort och Piteå kommun som arbetsgivare Integration en möjlighet till befolkningsökning och arbetskraft Rätt kompetens när konjunkturen vänder - Fokus på unga Bidra till ett positivt klimat för arbete och företagande Förebyggande folkhälsoarbete inom övervikt, riskabla alkoholvanor och psykisk ohälsa Motverka utanförskap möjliggöra delaktighet för alla grupper - resursfördelning till dem som bäst behöver det Möta förändrade behov av boende och aktiv fritid Integrera sociala frågor i fysisk planering Hur kan Piteå ta tillvara på konkurrensfördelarna inom förnyelsebar energi? Hur kan Piteå delta i att förändra beteenden som medför en minskad miljöpåverkan? Hur kan Piteå skapa förutsättningar för alternativa transportmedel? Hur kan Piteå verka förebyggande för en god miljö? 9

10 För ytterligare information kontakta Mats Berg Kommunchef