Kritiken av Israel har alltså varit hård, men vad är den egentligen värd?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kritiken av Israel har alltså varit hård, men vad är den egentligen värd?"

Transkript

1 Författad av Fähstorkh ons, 26/03/ :44 Israel har påbörjat byggandet av en barriär på Västbanken och runt Jerusalem. Den norra delen av barriären som består av diken, murar och taggtråd är redan färdig. Israel hävdar att barriären behövs för att hindra terrorister från att ta sig in i landet. Den s.k. palestinska myndigheten har naturligtvis motsatt sig uppförandet av det nya byggnadsverket. Om man får tro PLO använder israelerna terroristhotet som en förevändning för att stjäla mark från palestinierna. Men kritiken har inte endast kommit från arabiskt håll. Fördömandet av Israel har varit närmast unisont. Enligt FN hotar den israeliska barriären freden i Mellanöstern. Påven Johannes Paulus II gör samma analys och har kallat barriären för "ett nytt hinder för freden". EU har dömt ut det israeliska projektet som moraliskt förkastligt och USA:s president George Bush har hotat med indragna lån om israelerna fullföljer sina planer. Kritiken av Israel har alltså varit hård, men vad är den egentligen värd? Är alla murar av ondo? En del av dem som kritiserar Israel förefaller mena att den israeliska muren är av ondo därför att alla murar är av ondo. Från PLO:s sida har det hävdats att "Bad Fences Make Bad Neighbors". Problemet med påståenden av denna typ är givetvis att de förutsätter det som de skulle bevisa, i det här fallet att den israeliska barriären är ett "bad fence". USA har uppfört ett större stängsel vid gränsen mot Mexiko i syfte att försvåra illegal invandring och narkotikasmuggling. Enligt kritikerna har detta lett till en "militarisering av gränsen" (det är här underförstått att militariseringsprocesser är något dåligt). Det är svårt att ta denna typ av "argument" på allvar. Leder militärens repetitionsövningar till en motsvarande militarisering av landsbygden? Kanske borde man låsa in landets alla poliskonstaplar på polisstationerna, om inte annat så för att undvika en militarisering av stadskärnorna. Föreställningen att alla murar är moraliskt klandervärda baseras ytterst på den extremt besynnerliga premissen att människor alltid agerar utifrån goda föresatser och när de inte gör det, är det någon annans fel. Detta är givetvis hundraprocentigt nonsens och det enda som gör tesen intressant är att den ofta framförs av personer som i övrigt har en konfliktteoretisk syn på mänskligt liv. Om denna teori hade varit korrekt, hade det inte existerat några krig. Det hade inte behövs några fängelser eller någon Bankinspektion eftersom alla människor hade varit sanna altruister. Det finns dessvärre ingenting som talar för att denna teori är sann. Den kan därför heller inte användas som argument mot Israels ambition att uppföra en mur mellan sig och palestinierna. Innan vi tittar lite närmare på skälen för och emot den israeliska muren, skall vi ställa ytterligare en fråga: vad för typ av mur är det som israelerna håller på att uppföra? Page 1 of 8

2 En ny Berlinmur? Är den israeliska muren en ny Berlinmur? Knappast. Den 155 kilometer långa Berlinmuren uppfördes i augusti 1961 av kommunistregimen i det forna Östtyskland i syfte att hindra medborgarna från att lämna landet. Något motsvarande syfte finns inte med den israeliska muren. Israeliska medborgare har aldrig haft några problem med att lämna sitt land. Den israeliska muren är tvärtom tänkt att hindra personer från att olagligt ta sig in i Israel och där begå brott. Apartheid? En annan åsikt som har framförts är att Israel med muren skapat något som liknar Apartheidsystemet i Sydafrika. Men inte heller denna liknelse är meningsfull. Syftet med muren är att hindra terrorister från att operera i Israel. Det är korrekt att muren även begränsar rörelsefriheten för oskyldiga palestinier, men det är inte syftet med den, utan en oundviklig bieffekt av den. Faktum är att när muren är färdig kommer den att begränsa alla involverade parters rörelsefrihet. Varför en mur? Men varför väljer Israel att bygga en mur? Varför kan israelerna inte göra som svenskarna, dvs. nöja sig med att kontrollera identitetshandlingar. Det finns ingen motsättning mellan de två säkerhetssystemen och israeliska gränsvakter kommer även i fortsättningen att granska misstänkta personers identitetshandlingar. Den av israelerna planerade barriären är istället tänkt att fånga upp dem som väljer att inte passera genom de tungt bevakade gränsposteringarna, utan som istället försöker ta sig in i landet illegalt. Muren skall komplettera de redan existerande säkerhetssystemen. Att Israel skulle bli kritiserat för sitt murprojekt var ingen överraskning. Trots att vår egen gräns inte bevakas av militär personal har det svenska gränsskyddet utsatts för hård kritik. Svenska medborgare med afrikanskt påbrå har klagat över att de regelmässigt stoppas av övernitiska passkontrollanter. Kritik av denna typ är närmast löjeväckande. Det är i och för sig korrekt att gränspoliser inte har till uppgift att uppehålla svenska medborgare med besvärliga frågor, men kärnfrågan är ju hur en passkontrollant kan veta att en given person är svensk medborgare. Sett ur ett gränskontrollsperspektiv finns det bara två möjligheter. Man kontrollerar alla pass. Man baserar kontrollen på någon form av klassificering. Ett rimligt klassifikationskriterium är naturligtvis individens utseende. Afrikaner ser inte ut som etniska svenskar. Eftersom afrikaner inte ser ut som etniska svenskar är Page 2 of 8

3 det bara naturligt att de fastnar i passkontroller. De passkontrollanter som inte begär identitetshandlingar av afrikaner, sköter alltså inte sitt arbete. Att israelerna kräver att araber identifierar sig, att man genomsöker deras bilar och uppför en barriär i syfte att skydda sig mot muslimsk terrorism, är egentligen inget sä märkligt. Vilket land hade inte gjort det? Israels skäl Innan vi kan värdera det israeliska beslutet att låta bygga en mur, måste vi ställa oss följande frågor: Har Israel ett säkerhetsproblem? Har Israel rätt skydda sig mot muslimsk terrorism? Har Israel rätt att bygga en mur på Västbanken? Överdriver Israel säkerhetsproblemet? Har Israel ett säkerhetsproblem? Det är alldeles uppenbart att Israel har problem med muslimsk terrorism. Ingen förnekar detta faktum. Har Israel rätt att skydda sig mot terrorism? Även på denna fråga måste svaret bli ett entydigt ja. Israel har inte endast rätt att skydda sig emot terrorism, det är den israeliska statens plikt att skydda de egna medborgarna emot terrorister. Har Israel rätt att bygga en mur på Västbanken? Svaret på denna fråga är intimt förbunden med frågan om vem som äger Västbanken. Svaret på den sistnämnda frågan är att ingen äger Västbanken, men att Israel är den stat som skulle kunna göra legitima anspråk på området (mer om detta i "Är muren illegal?"). De som hävdar att Israel inte har rätt att bygga på området, menar antingen att det är politiskt oklokt av Israel att göra det eller så vet de inte vad de talar om. Men är inte murbygget ett uttryck för att Israel överdriver säkerhetsproblemet? Alla länder i världen har någon form av gränsskydd. Olika länder kan ha olika starkt gränsvärn, men alla länder har någon form av gränsskydd och nivån på detta skydd står i regel i direkt proportion till det upplevda hotet. Rörelsefriheten mellan de skandinaviska länderna har en lång och stolt tradition bakom sig. Den allt överskuggande förklaringen till att detta system har varit möjligt att genomföra är naturligtvis att Skandinavien har varit relativt förskonat från gränsöverskridande brottslighet. Finns det verkligen någon som tror att Sverige inte hade stärkt gränskontrollerna om Danmark hade börjat exportera självmordsbombare till Skåne? USA har inga större truppkoncentrationer vid gränsen mot Mexiko. Detta är logiskt eftersom USA inte uppfattar Mexiko som en fientligt sinnad stat. Däremot har amerikanerna uppfört en murliknande konstruktion vid samma gräns i syfte att hindra mexikaner från att illegalt ta sig in i landet. Sverige har valt att begränsa sin mur till att omfatta passkonstroller vid viktiga gränsstationer. Den amerikanska barriären, som är nästan sju gånger så lång som den planerade israeliska muren, har inte endast stärkt säkerheten vid gränsen mot Mexiko, den har även medfört att kriminaliteten i de amerikanska gränsstäderna har minskat radikalt. Bara i Nogales, Arizona har brottsligheten minskat med 40 procent (Mexikos president Vincente Fox har givetvis krävt att USA river barriären). Page 3 of 8

4 Om Sverige har rätt att kontrollera identitetshandlingar vid gränsstationerna och USA har rätt att bygga en mur mellan sig och Mexiko, borde väl Israel har rätt att uppföra murar, diken och taggtråd i syfte att skydda sig mot muslimsk terrorism? Eller hur? Det är svårt att se varför gränskontroller av denna typ skulle vara illegitima. Varför är det fel att stoppa terrorism, illegal invandring eller narkotikasmuggling? "Muren löser inga problem" En åsikt som har framförts är att muren inte löser några problem. Bland annat har det sagts att terroristerna kommer att gräva tunnlar under muren eller skjuta raketer över den. Naturligtvis ligger det något i denna invändning, men syftet med murbygget har aldrig varit att lösa de problem som kritikerna tar upp. Självfallet är israelerna införstådda med att det kommer att grävas tunnlar och att det finns risk för att man skjuter raketer över muren. Frågan är om muren gör det svårare för terrorister att ta sig in i Israel. Lika litet som Sveriges regering tror att våra gränskontroller kan stoppa inflödet av narkotika och illegala invandrare, inbillar sig Israels regering att muren kommer att sätta stopp för terroristerna. Om muren bidrar till att försvåra terroristernas aktiviteter, har den fullgjort sitt ändamål. Faktum är att den av den israeliska staten tilltänkta muren på Västbanken och runt Jerusalem inte är den enda barriär som israelerna har byggt i syfte att skydda den egna befolkningen. Den huvudsakliga förklaringen till att de palestinska självmordsbombarna använder sig av Västbanken när de försöker ta sig in i Israel, är att Gazaremsan sedan flera år tillbaka är inhägnad av en snarlik barriärkonstruktion. En annan åsikt som har framförts är att muren står i motsatsställning till fredssträvanden. Men inte heller detta argument har särskilt mycket för sig. Israelerna bygger inte muren primärt därför att de tror att det gagnar freden, utan för att skydda sig. Huruvida muren bidrar till eller försvårar fredssträvandena i regionen återstår att se. Fredsprocessens framtid vilar ytterst i det palestinska ledarskapets händer. PLO är naturligtvis fullt införstådda med att om det inte hade varit för den arabiska terrorismen, så hade Israel inte uppfört någon mur mellan sig och palestinierna. Att de gärna låtsas annat är en helt annan sak. Den av israelerna tilltänkta muren är en rent defensiv konstruktion. Avsikten med muren är att den skall komplettera den mer offensivt inriktade politiken. Före muren Idag kritiseras israelerna för att man bygger en mur mellan sig och palestinierna. När man tar del av kritiken är det lätt att få intrycket att kritikerna menar att det var bättre förr, dvs. att det israeliska agerandet var mer "moraliskt" när man använde sig av traditionella diplomatiska och militära påtryckningsmedel. Ingenting kunde dock vara mer felaktigt. Kritiken av Israel var inte mindre intensiv innan israelerna började uppföra barriären. Inte heller var den mindre befängd. Hur många gånger har vi inte hört hur Israel anklagats för att sabotera fredsprocessen Page 4 of 8

5 när israeliska trupper gått in i något av de s.k. ockuperade områdena i syfte att eliminera terrorister? Det kritikerna inte förstår eller låtsas att de inte förstår är att en dialog mellan Israel och PLO bara kan generera fred om vissa omständigheter är för handen. För att en dialog mellan Israel och PLO skall bli meningsfull, måste parterna inte endast vara kapabla att sluta avtal, de måste också ha makt att verkställa besluten. Uttryckt på ett annat sätt: den israeliska staten och den palestinska myndigheten måste ha rimlig kontroll över det som sker på det egna territoriet. Låt oss ta den svenska gränskontrollen som ett exempel. Varför har Sverige en gränskontroll gentemot Danmark? Det beror inte på att Sverige uppfattar Danmark som en fientligt sinnad makt. Sverige vet att Danmarks regering gör vad den kan för att stoppa gränsöverskridande kriminalitet, men eftersom Danmarks regering omöjligen kan stoppa all illegal verksamhet, har även Sverige gränskontroller. Om Sveriges regering inte är nöjd med den danska gränskontrollen, kommer statsminister Göran Persson att kontakta Danmarks regering. Israelerna resonerar på samma sätt som Sveriges statsminister. Om samtal med palestinierna skall vara meningsfulla, måste det palestinska styret kontrollera sitt territorium. Antingen har det palestinska styret makt att stoppa terroristattackerna eller så saknar det denna makt. Eftersom terroristattackerna fortsätter är det rimligt att anta att de antingen äger rum med det palestinska styrets goda minne eller att de palestinska ledarna inte har kontroll över sitt folk. Alldeles oavsett vilken tolkning man väljer, blir slutsatsen densamma: den israeliska staten har rätt att med vapen och murar försvara sina medborgare. Vad är det för mening med att skriva avtal om den ena parten inte har makt att genomdriva avtalet? Det är problemet i ett nötskal. Är muren illegal? Det har sagts att Israel inte kommer att få bukt med terrorismen innan palestinierna fått en egen stat. Påståendet att Israel är en ockupationsmakt, att palestinierna äger Västbanken och att det israeliska murbygget äger rum på palestinsk mark, är en integrerad del av denna uppfattning. Låt oss titta lite närmare på detta argument. Varför har Israel trupper på Västbanken? Palestina var ursprungligen en del av det Ottomanska imperiet. Efter första världskriget kollapsade det Ottomanska imperiet och området hamnade under brittiskt förmyndarskap. År 1917 utfärdade England den s.k. Balfourdeklarationen. Balfourdeklarationen delade upp mandatet i två delar: allt land till väster om Jordanfloden skulle tillhöra den nya judiska staten, medan området öster om floden skulle tillhöra Transjordanien (Transjordanien betyder bokstavligen "Landet på andra sidan Jordanfloden"), sedermera Jordanien. Enligt denna delning tillhörde Västbanken det judiska Palestina överlämnade England Palestinamandatet till Förenta Nationerna. Samma år beslutade FN om en ny delningsplan. Enligt den nya planen skulle all mark till öster Page 5 of 8

6 om Jordanfloden tilldelas Transjordanien. Den västliga delen skulle delas upp i två områden: en judisk del och en arabisk del. Den arabiska delen skulle bestå av bl.a. Västbanken och Jerusalem skulle bli en s.k. internationell zon. Judarna accepterade motvilligt delningsplanen, medan deras arabiska motpart sade nej. Den 14 maj 1948 utropades staten Israel. Den 15 maj samma år anfölls Israel av Egypten, Jordanien, Syrien, Irak och Libanon. En följd av konflikten var att Jordanien annekterade Västbanken. I juni 1967, dvs. 19 år senare, anfölls Israel ånyo av Jordanien, Egypten och Syrien. Konflikten som går under namnet "sexdagarskriget" utmynnade i en fullständig seger för Israel. En följd av kriget var att Israel bemäktigade sig bl.a. Golanhöjderna, Gazaremsan och Västbanken. Det är viktigt att hålla detta i minnet: Israel invaderade inte Jordanien i syfte att bemäktiga sig Västbanken, det var Jordanien som angrep Israel och förlorade Västbanken till Israel. Israels närvaro på Västbanken har alltså en defensiv förklaring. Ur juridisk synvinkel är detta ett betydelsefullt faktum. Det är inte självklart att två länder som tvistar om ett territorium har samma rätt till det. Jordanien hade inte endast ockuperat Västbanken i strid med FN:s delningsplan, jordanierna använde också Västbanken som språngbräda för militära attacker mot Israel. Det faktum att Jordanien var en ockupationsmakt och att israelerna uppnådde kontroll över Västbanken när de försvarade sitt land mot utländsk aggression, innebär att det inte är självklart att Israel måste återlämna området till Jordanien. Sådan är juridiken: Jordanien har sig själv att skylla. Så långt verkar det alltså som om Israel har rätt till Västbanken. Innebär detta att Västbanken inte är ockuperat av Israel? Frågan är något mer komplicerad än så. Även om det är korrekt att Israel inte har förvärvat Västbanken på ett lagstridigt sätt, är det likafullt uppenbart att området aldrig var tänkt att bli en del av den judiska staten. Innan vi kan besvara frågan om Västbanken är ockuperat av Israel, måste vi således reda ut egendomsfrågan. Vem är den rättmätige ägaren till Västbanken? Ett problem med ockupationsargumentet är att Jordanien sedan 1988 inte gör anspråk på Västbanken. Är det verkligen meningsfullt att anklaga Israel för ockupation av Västbanken om Jordanien inte längre vill kännas vid området? Men problemet går djupare än så. Som vi har sett var Jordanien aldrig någon rättmätig besittare av Västbanken. Tvärtom, Jordanien ockuperade Västbanken i strid med FN:s delningsplan från Som vi också har sett är det inte självklart att Israels närvaro på Västbanken utgör en ockupation av området: Genèvekonventionen stipulerar att en ockupation föreligger när ett givet landområdes rättmätige ägare förlorat kontrollen över det till följd av militär aggression, men Jordanien var aldrig legitim innehavare av Västbanken. FN:s delningsplan från 1947 skapade förutsättningar för utropandet av en arabisk stat på Västbanken, men denna process avbröts när området annekterades av Jordanien. Uttryckt på ett annat sätt: eftersom förslaget förkastades av araberna är det idag ingen som äger Västbanken. För att uttrycka det mer konkret: det har alltsedan det Ottomanska imperiet inte funnits någon rättmätig ägare till Västbanken. Den enda stat som skulle kunna göra anspråk på Västbanken är Israel. Men israelerna gör inte anspråk på området. Istället för att hävda att Västbanken till följd av sexdagarskriget är en del av Israel, hävdar israelerna att Västbanken utgör ett s.k. "omstritt" område. Palestinierna är egentligen araber som av olika skäl befinner sig i området. Föreställningen att palestinierna skulle utgöra en från alla andra araber i området Page 6 of 8

7 distinkt folkgrupp, är en idé som skapats av araberna själva därför att det gör det lättare för dem att ställa territoriella krav på Israel. Faktum är att under de nära två decennier som Västbanken var ockuperat av Jordanien, var det ingen som betraktade palestinierna som en från andra araber i området distinkt grupp. Följaktligen var det heller ingen som krävde att en palestinsk stat skulle upprättas i området. Den s.k. "palestinska frågan" blev aktuell först efter det att Jordanien förlorat Västbanken till Israel. Det var efter det misslyckade jordanska invasionsförsöket som araberna i området började tala om sig själva som palestinier och hävda att även de har rätt till en egen stat. PLO har i decennier påstått att Västbanken tillhör palestinierna och att organisationens målsättning är att befria hemlandet från den israeliska ockupationsmakten, men faktum är att PLO bildades redan 1964, dvs. när Västbanken var ockuperat av Jordanien. Finns det verkligen någon som på fullt allvar inbillar sig att Arafats målsättning var att befria Västbanken från Kung Husseins välde? Knappast, PLO var en arabisk organisation skapad för militära angrepp mot Israel och fram till 1971 hade organisationen sitt högkvarter i Jordanien. Israel ifrågasätter inte "palestiniernas" rätt till en egen stat, däremot ifrågasätter israelerna självklarheten i påståendet att denna stat skall bildas på Västbanken därför att området av någon underlig anledning skulle tillhöra "palestinierna". Det finns inga palestinier och Västbanken tillhör ingen. Västbanken skulle kunna tillhöra Israel, men eftersom Israel inte gör anspråk på området, tillhör det ingen. Därmed kan vi ta ställning till frågan om den israeliska murens lagenlighet. Den israeliska muren är inte olaglig i den meningen att den kränker någon annan stats egendomsrättigheter. Den är lika laglig som de "palestinska" bosättningarna på Västbanken. Det "palestinska" argumentet att muren är olaglig därför att den åtminstone delvis är byggd på s.k. "palestinsk mark", är falskt. Palestinierna är inte ett folk och de äger inte en tum av Västbanken. Araberna accepterade aldrig FN:s delningsplan utan försökte att med våld tillskansa sig hela det forna brittiska mandatet. Det var när detta hade misslyckats som arabstaterna började klaga över att "palestinierna" inte hade något eget hemland på Västbanken. Israelerna har också upprepade gånger visat att de menar allvar när de säger att Västbanken är ett omstritt område. Att som "palestinierna" gör kräva av Israel att landet förbehållslöst lämnar Västbanken är dock meningslöst. Israel gör inte anspråk på Västbanken i den meningen att man anser att området numera ingår i staten Israel. Israelerna menar att Västbanken utgör ett omstritt område och att dess framtida status skall avgöras i fredliga förhandlingar. Innan vi kan förstå varför israelerna inte är villiga att oreserverat lämna Västbanken, måste vi förstå att kontrahenterna i Mellanösternkonflikten inte är judar och palestinier, utan staten Israel och arabvärlden. Israels ovilja att lämna Västbanken uttrycker ingen strävan att ockupera området, utan ett försök att slå vakt om landets territoriella integritet i en fientligt sinnad omgivning. Det räcker med att kasta en hastig blick på FN:s delningsplan för att inse att de som utformade den inte hade Israels säkerhet i åtanke. Det är således inte särskilt svårt att förstå varför Israel kräver att hotet från terrorismen undanröjs innan man går med på en normalisering av relationerna till "palestinierna". Trots dessa svårigheter har Israel förhandlat med "palestiniernas" företrädare under hela 90-talet. År 1993 ingick Israel och PLO den s.k. "Principdeklarationen mellan Israel och PLO". Deklarationen stadgade att Israels armé under en femårsperiod skulle retirera från Västbanken och Gazaremsan. En palestinsk myndighet Page 7 of 8

8 upprättades med ansvar för bl.a. utbildning, kultur, hälsovård, socialvård. Under 1995 och 1996 utrymde den israeliska armén ett flertal städer och byar på Västbanken, däribland Ramallah, Tulkarem, Qalqiliya, Jenin, Nablus och Betlehem. År 1996 valdes ett palestinskt lagstiftande råd och Arafat blev palestiniernas första president. Det som såg ut att kunna utvecklas till en framgångsrik fredsprocess avbröts dock av en serie terroristattacker riktade mot bl.a. Tel Aviv. Det som idag sker i Israel och på Västbanken är egentligen bara ett uttryck för det faktum att vi är tillbaka på ruta ett. Även om fredsprocessen inte är dödförklarad, är det uppenbart att israelerna numera anser att närvaron av israeliska soldater i de ockuperade områdena inte är någon fullgod garant mot terroristattacker. Det är därför man har påbörjat byggandet av muren. Source URL: Page 8 of 8

Israel och dess fiender

Israel och dess fiender Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger

Läs mer

Israel-Palestina konflikten

Israel-Palestina konflikten Israel-Palestina konflikten Konflikten började år 1948. Ungefär 14 500 döda från år 1948-2009. Israel staten uppkom år 1948. Konflikten har varat i över 60 år och detta har pågått i många år tillbaks i

Läs mer

Judendomens historia

Judendomens historia Judendomens historia Judendomens historia 1. Historiska händelser 2. Religiösa föreställningar 3. Religiösa seder Moses 1.Flykten från Egypten, Ökenvandringen/Invandringen till Kanaans land Abraham 1.Patriarkernas

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Israel - Palestina Konflikten

Israel - Palestina Konflikten NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

Vilka är rötterna till Israel-Palestinakonflikten?

Vilka är rötterna till Israel-Palestinakonflikten? Utan en förklaring av imperialismens roll i Palestina är det omöjligt att förstå konflikten som rasat i över 50 år. Konflikten kan inte begränsas till det geografiska Palestina utan spelar en roll i hela

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

! " "# # $% $ $ $ ### & ' & ()

!  # # $% $ $ $ ### & ' & () "# *+ ',-. /01(" 2"*1*23 14! Gazaremsan är nu världens största koncentrationsläger. Läget blir allt mer outhärdligt för dess 1,5 miljoner palestinier. Leverans av mat, medicin och bränsle stryps, eller

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0275/2007 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av uttalandena av rådet och kommissionen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0275/2007 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av uttalandena av rådet och kommissionen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 4.7.2007 B6-0275/2007 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Francis

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Vi får inte glömma Guds plan med Israel och judarna

Vi får inte glömma Guds plan med Israel och judarna Vi får inte glömma Guds plan med Israel och judarna Ingen av oss har kunnat undgå att märka att situationen i Mellanöstern igen en gång är väldigt spänd. Tyvärr är nyhetsrapporteringen kring händelserna

Läs mer

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga.

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga. Flyktingsituationen efter det andra världskriget och dess lösning - försök till en begränsad översikt. : Lennart Eriksson, lelle@lelles.com statsvetare och sociolog Syftet med denna framställning är dels

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten

Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1314 av Mikael Oscarsson (KD) Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf. Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka

Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf. Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka ISBN: 978-952-67422-0-5 Ab Forsberg Rahkola Oy Vems Land? Jerusalems

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation

FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation FN i Världspolitiken 733G31. VT 2012 Ett arbete av Sara Lybecker Sigrid Jansson och Robert Englund SAMMANFATTNING Israel-Palestina konflikten

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern, som antogs av rådet vid dess 3443:e möte den 18 januari 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern, som antogs av rådet vid dess 3443:e möte den 18 januari 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 18 januari 2016 (OR. en) 5328/16 COMEP 3 MAMA 11 CFSP/PESC 36 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 5332/16 COMEP 4 MAMA

Läs mer

Islam är ingen religion det är en dödskult!

Islam är ingen religion det är en dödskult! Islam är ingen religion det är en dödskult! Av demokratbloggen Vi måste en gång för alla avfärda myten att Islam är en religion. Det är ingen religion och har aldrig varit det. Islam är ingenting annat

Läs mer

Israels strävan efter fred

Israels strävan efter fred Israels strävan fred efter Israels strävan efter fred Innehållsförteckning: Inledning 3 Jerusalem: Fredens stad 4 Sionisternas fredsförsök 4-5 1937: Peel-kommissionen 6 1947: FNs delningsplan 6 1948:

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Upphörande av bistånd till den palestinska myndigheten

Upphörande av bistånd till den palestinska myndigheten Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2016 av Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD) Upphörande av bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014 2019 Plenarhandling B8-0346/2017 15.5.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer

Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten

Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten Enskild motion KD Motion till riksdagen 2018/19:613 av Magnus Oscarsson och Mikael Oscarsson (båda KD) Ställ krav på biståndet till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

2

2 Stockholms arbetarekommuns årsmöte 22 april 2017 2 3 4 STS Bromma-Kungsholmen, STS Stockholms stad Socialdemokrater för tro och solidaritet, Bromma-Kungsholmens förening i Stockholm, motionerade till Arbetarekommunens

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet.

Mot bakgrund av inlämnade identitetshandlingar får du anses ha styrkt din identitet. 2 (7) Ansökan med mera Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 1 november 2006 och ansökte om asyl den 7 november 2006. I inlaga från det offentliga biträdet som inkom den 18 januari 2007 har du

Läs mer

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.

Hare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen universell preskriptivism för sin lära. Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.12.2012 B7-0571/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer

Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)

Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V) Utlåtande 2011: RI (Dnr 333-437/2011) Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:19) av Ann-Margarethe

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

En palestinsk stat - ett hot mot Israel? föredrag vid en Pugwashkonferens om Mellanöstern i Stockholm 10-12 december 1993

En palestinsk stat - ett hot mot Israel? föredrag vid en Pugwashkonferens om Mellanöstern i Stockholm 10-12 december 1993 En palestinsk stat - ett hot mot Israel? föredrag vid en Pugwashkonferens om Mellanöstern i Stockholm 10-12 december 1993 En palestinsk stat, omfattande Västbanken och Gaza, har ofta karaktäriserats i

Läs mer

EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN Giraffada Foto: Filmcentrum Ziads pappa är veterinär på zoo och Ziad tillbringar all sin lediga tid tillsammans med djuren, allra helst de två girafferna. Allt skulle nog vara bra om de inte bodde på Västbanken,

Läs mer

Israels grepp om Palestina ockupation, kolonialism eller apartheid?

Israels grepp om Palestina ockupation, kolonialism eller apartheid? Israels grepp om Palestina ockupation, kolonialism eller apartheid? För palestinierna på Västbanken och i Gaza är morgondagen alltid oviss. Israels ockupation påverkar alla delar av människors liv. För

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om andra världskriget. Vi får veta varför Tyskland startar krig mot alla länder omkring sig. Vi får veta varför Sverige inte väljer sida under

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Föreläsning 7 och 8. Föreläsning 8. Högtider och Familjeliv.( Groth 229-260+ Donin s 52-101))

Föreläsning 7 och 8. Föreläsning 8. Högtider och Familjeliv.( Groth 229-260+ Donin s 52-101)) Föreläsning 7 och 8 Föreläsning 7 Staten Israel efter 1 VK och fram till nutid. Jerusalem som helig stad och Israel som det heliga landet. Judarnas historia i Sverige. Messiasföreställningar i judendomen.

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier

Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier Hemma var är det? För mig, och för israeler och palestinier Handledning för studiecirkel i anslutning till föreställningen 48 Minutes for Palestine med Ashtar Theatre Hemma var är det? För mig, och för

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Skolan i Betlehem. Engelsklektion

Skolan i Betlehem. Engelsklektion Betlehem Här kommer en liten hälsning från Betlehem. Jag tänkte försöka ge er en liten övergripande bild av mitt liv i det heliga landet. Tiden här flyger verkligen iväg, vilket är ett bra tecken på att

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr=

`ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= DET TALADE ORDET GÄLLER! `ÉÅáäá~=táÖëíê ãë=~åñ ê~åçé=îáç== ìíêáâéëéçäáíáëâ~=çéä~ííéå=á=êáâëç~öéå=ommsjmojnr= Herr talman, ärade åhörare här på läktaren och du som sitter där hemma och lyssnar framför radio

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Israel vs Israel. Rekommenderad för åk 9 & gymnasiet

Israel vs Israel. Rekommenderad för åk 9 & gymnasiet Israel vs Israel Den israeliska ockupationen av Gaza, Västbanken och östra Jerusalem har pågått i 44 år alltsedan 1967, och den omstridda konflikten fortsätter att inte bara dela israeler och palestinier

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Öppna frågans argument

Öppna frågans argument Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet

Läs mer

KAIROS PALESTINA II. Lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte (Jesaja 1:17).

KAIROS PALESTINA II. Lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte (Jesaja 1:17). KAIROS PALESTINA II ÖPPET BREV från The National Coalition of Christian Organizations in Palestine, NCCOP, till World Council of Churches och den ekumeniska rörelsen Lär er göra det goda. Sträva efter

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Före Kristus. 1918 Brittiska trupper intar Palestina.

Före Kristus. 1918 Brittiska trupper intar Palestina. Palestinakonflikten i årtal Hämtad från Gahrton, Per: Palestinas frihetskamp, Historia, analys och personliga iakttagelser (2008) Stockholm, Carlsson bokförlag ISBN 978 91 7331 177 9 Före Kristus Ca 1400

Läs mer

50 sedan sexdagarskriget Det är alltså 50 år sedan sexdagarskriget 1967, det som av större delen av arabvärlden men framför allt Israels ärkefiende

50 sedan sexdagarskriget Det är alltså 50 år sedan sexdagarskriget 1967, det som av större delen av arabvärlden men framför allt Israels ärkefiende 50 sedan sexdagarskriget Det är alltså 50 år sedan sexdagarskriget 1967, det som av större delen av arabvärlden men framför allt Israels ärkefiende Egypten var tänkt att göra slut på den judiska staten

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Motioner och utlåtanden. Grupp E Nationella och internationella frågor

Motioner och utlåtanden. Grupp E Nationella och internationella frågor Motioner och utlåtanden Grupp E Nationella och internationella frågor Stockholms arbetarekommuns årsmöte 27-28 april 2013 2 Innehåll Motion E1 Använd våra skattepengar till något nyttigt, inte till onödiga

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Harris Ja, exakt så sa jag.

Harris Ja, exakt så sa jag. Harris Tack Maajid, för att du tar dig tid att prata med mig. Du bedriver ett oerhört viktigt arbete. Jag vet inte hur pass ense vi är om islam eller om möjligheterna att reformera tron och det ska bli

Läs mer

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl.

Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. 2 (8) Ansökan med mera reste in i Sverige den 28 januari 2006 och ansökte två dagar senare om asyl. Som skäl för sin ansökan har bland annat uppgett följande. Han är palestinier från Västbanken. Han lämnade

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Studieplan för boken Inshallah Konflikten mellan Israel och Palestina

Studieplan för boken Inshallah Konflikten mellan Israel och Palestina Studieplan Studieplan för boken Inshallah Konflikten mellan Israel och Palestina En bok av fotografen/journalisten Donald Boström Övriga texter av Lars Boström, Cordelia Edvardson, Per Gahrton, Jan Guillou,

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0072/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer

Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004

Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004 Möte med fredsaktivister i Jerusalem 2004 Nils E Eriksson Halmstad De norska fredskvinnor, som arrangerade Internationella människorättsmarschen i Israel och Palestina vid jul och nyårstid 2003 har fortsatt

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Två folk och ett land Judarnas invandring till Palestina och uppkomsten av Israel-Palestinakonflikten

Två folk och ett land Judarnas invandring till Palestina och uppkomsten av Israel-Palestinakonflikten Beteckning: HRV:C10:8 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Två folk och ett land Judarnas invandring till Palestina och uppkomsten av Israel-Palestinakonflikten Gülten Bedikanli Januari 2010

Läs mer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2. Logik Vid alla matematiskt resonemang måste man vara säker på att man verkligen menar det man skriver ner på sitt papper. Därför måste man besinna hur man egentligen tänker. Den vetenskap, som sysslar

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 10.12.2014 B8-0357/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor

Läs mer