FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation

Transkript

1 FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation FN i Världspolitiken 733G31. VT 2012 Ett arbete av Sara Lybecker Sigrid Jansson och Robert Englund SAMMANFATTNING Israel-Palestina konflikten är en av de mest långvariga och intensiva gränskonflikter i modern tid. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera Israel/Palestina konflikten, dess bakgrund och nuvarande situation.

2 Innehållsförteckning 3 1.1Syfte och frågeställning 3 1.2Inledning 3 1.3Metod 4 2. Empiri Regionens tidiga historia Sexdagarskriget Israel Palestina idag UNRWA United Nationsrelief and works agency for Palestine refugees Mänskliga rättigheter i den israelska statsapparaten Analys Källkritik Källförteckning 2

3 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att beskriva och analysera Israel/Palestina konflikten, dess bakgrund och nuvarande situation. Utifrån världssamfundets perspektiv ämnar vi undersöka huruvida FN:s agerande i konflikten kan rättfärdigas utifrån deklarationen om mänskliga rättigheter. - Vad föranledde uppkomsten av staten Israel? - Går det att rättfärdiga FN:s relation och agerande i Israel/Palestina frågan? 1.2 Inledning Israel-Palestina konflikten är en av de mest långvariga och intensiva gränskonflikter i modern tid. Konflikten har varit en av de största utmaningarna för världssamfundet sedan upprättandet av Förenta Nationerna. Det är en konflikt som har delat in världen i olika läger och skapat världsomstridd kontrovers. Internationella organisationer får allt svårare att bortse från de motsättningar som finns i regionen, och konflikten är idag mer aktuell än någonsin då Palestina ansökte om medlemskap i Förenta Nationerna i slutet av förra året. 1.3 Metod Vi har valt att använda oss av en deskriptiv metod då vi anser att den är mest lämpad för vår studie. Vidare har vi utgått från FN-stadgan samt deklarationen om mänskliga rättigheter för att analysera Israel/Palestina konflikten. Vi har använt oss både utav litteratur och internetbaserade källor för att få en mer objektiv bild och fler infallsvinklar av konflikten. För att öka studiens interna validitet skulle ett ytterligare utvecklat bakgrundskapitel vara fogligt för att bistå undersökningen med fler analysenheter. Avgränsning Då detta är ett så pass brett ämne har vi varit tvungna att avgränsa oss på grund av studiens omfattning. Vi har valt att fokusera på historiken från sent 1800-tal till modern tid i korthet. Vi har valt ut de konflikter och händelser som i vår mening varit mest relevanta för vårt syfte, men vi är av åsikten att en mer fullständig beskrivning av konfliktens historia hade krävts för att göra konfliktens omfattning rättvisa. 3

4 2. Empiri 2.1 Regionens tidiga historia Under 1800-talets slut lydde regionen där vi idag återfinner Västbanken, Gaza och Israel under det Osmanska riket (Turkiet). Området kallades Palestina eller Det heliga landet och majoriteten av invånarna var araber. I området fanns inget centralstyre och regionens gränser var otydliga. Under samma tidsperiod växte en arabisk nationalism fram vars syfte var att frigöra sig från det Osmanska styret och skapa en självständighet. Storbritannien utnyttjade denna längtan och sökte deras stöd i kampen mot turkarna i utbyte mot löften om autonomi för araberna. 1 Sionismen Sionismen växte fram som en motreaktion med den antisemitism som började etablera sig runt om i Europa som en del av den starka nationalism som rådde. Judarna sågs som annorlunda och möjligen som ett hot mot de nationalstater som man eftersträvade att skapa. Sionismen har sin grund i att även judarna var ett eget folk som därmed förtjänade en egen stat precis som alla andra folkgrupper. Målet med sionismen var att judarna skulle få återvända till sitt hemland, det vill säga Israel, eller Palestina som det hette vid den här tiden. Den som startade debatten om judarnas rätt till ett eget land på allvar var journalisten Theodor Herzl som genom sin artikel Der Judenstaat, som publicerades 1896, argumenterade för att den enda lösningen på frågan om judarna och den antisemitism som rådde var att ge judarna ett eget land. År 1897 sammankallade Herzl den första sionistiska världskongressen där målet om en judisk stat slogs fast och landet som de valde ut var Palestina. Dock eftersträvades vid den här tiden endast att få bosätta sig där, inte nödvändigtvis att ta över hela landet. 2 År 1917 erövrar brittiska imperiet Palestina och istället för att utropa självständighet för araberna så bryter britterna löftet om en arabisk nationalstat och väljer att stödja judarna i sin 1 palestina- fr%c3%a5gan Rutger Lindahl, utländska politiska system 13de upplagan, SNS förlag, Stockholm 2009 s.429 4

5 kamp för en egen stat via Balfourdeklarationen. 3 Balfourdeklarationen som undertecknades 1917 innebar i korthet att den brittiska regeringen väljer att främja judarnas förslag om att etablera en judisk nation, dock under förutsättning att de araber bosatta i området inte skulle påverkas. Palestina brittiskt mandat under Nationernas förbund År 1920 blev Palestina ett brittiskt mandat underställt Nationernas förbund (NF). Mandatet styrdes enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar angående Folkets rätt till självbestämmande: Certain communities formerly belonging to the Turkish Empire have reached a stage of development where their existence as independent nations can be provisionally recognized subject to the rendering of administrative advice and assistance by a Mandatory until such time as they are able to stand alone. The wishes of these communities must be a principal consideration in the selection of the Mandatory. 4 Med utgångspunkt från artikel 22 begärde de arabiska ledarna, bland andra Amin al-husseini som var en utav de främsta ledarna, en nationell regering i Palestina utsedd av de arabisktalande. I början av mandatperioden ökade antalet judiska immigranter i Palestina som köpte upp jord och livnärde sig på jordbruk. Detta oroade den arabiska befolkningen vilket britterna tog hänsyn till och började begränsa den judiska invandringen. Trots dessa försök ökade antalet judiska bosättningar under 1920-talet. 5 Palestina under andra världskriget statens uppkomst 1947 osv. År 1933 valdes Adolf Hitlers till rikskansler i Tyskland. Samma år väljer Hitler att Tyskland ska träda ur Nationernas förbund (NF), som skapats för att garantera den kollektiva säkerheten i världen efter första världskriget. 6 År 1935 träder Adolf Hitlers Nürnberglagar i kraft i landet och kompletteras vartefter med ytterligare förordningar som leder till att redan 3 ur+declaration.htm) Palestina/Fordjupning/ förbund

6 1936 har judarna i princip förlorat alla sina rättigheter i Tyskland. 7 Detta motiverade till ännu våg av judiska immigranterna till Palestina, främst på grund utav Hitlers starka antisemitism. Denna invandring upprörde araberna som började se judarna som ett hot på grund av deras ökade inflytande i regionen. Det här i sin tur föranledde den revolt som det högsta muslimska rådet ledde som en reaktion mot judarna och det brittiska styret. Revolten slogs ner brutalt av Storbritannien och i samband med detta föreslog en brittisk kommission att Palestina skulle delas i en arabisk och en judisk del. Både araber och judar motsatte sig dock detta. Upproret upphörde helt år Klimatet hårdnade och fler och fler judar i Europa flydde till Palestina. Hitler rustade för krig under 1939 och det gjorde även Storbritannien. För att behålla kontrollen och ordningen över området Palestina med de missnöjda araberna som såg oroväckande på den judiska flyktingströmmen, publicerade Storbritannien år 1939 en vitbok som är tydligt tendensiös till arabernas fördel. Återigen hävdar Storbritannien att en arabisk autonom stat är att föredra, eftersom araberna var i majoritet i området. Det infördes också kvotering av judisk invandring till området. 9 Den första september 1939 förklarade Adolf Hitler krig mot Polen och två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Nazityskland. Under kriget fortsatte strömmen av judiska flyktingar från de ockuperade områdena att fly till Palestina. Efter nästan sex års krig kapitulerar Tyskland slutligen på alla fronter den 7-8 maj Nazisterna gjorde sig skyldiga till ett omfattande folkmord på ca sju miljoner judar under dessa år runt om i Europa, och först efter förintelsen får sionismens tankar om en egen autonom stat ett stort genomslag runt om i världen Palestina/Fordjupning/ Palestina/Fordjupning/ världskriget?i_h_word=krigsutbrottet

7 Staten Israel bildas Arabförbundet bildades 1946 och deras ursprungliga medlemmar var Egypten, Irak, Jemen, Libanon, Saudiarabien, Syrien och Transjordanien. Arabförbundet krävde från start att en oberoende arabisk stat skulle bildas i området Palestina, i vilken judarna skulle representeras genom ett kvoteringssystem. Under första delen av 1947 gick de palestinska arabiska ledarna ut och varnade för krig ifall av att en judisk stat skulle utropas. Arabernas hot om krig ignorerades dock då Storbritannien efter andra världskriget inte längre klarade av att ta ansvar för Palestinamandatet och lämnade över ansvaret till FN år FN bestämde sig då för att försöka lösa tvisten mellan araberna och judarna och den 29 november 1947 lade FN fram förslaget om att dela landet i en judisk del respektive en arabisk del där den judiska staten skulle få 55 % av Palestinas yta och den arabiska staten 44 %. På grund av att båda sidor ville ha Jerusalem bestämdes det att staden skulle förvaltas av FN. The Jewish Agency accepterade förslaget men det gjorde inte de palestinska araberna och inte heller arabstaterna runtomkring. Det ledde till ett inbördeskrig där de palestinska araberna fick hjälp av Syrien och Transjordanien. Det var dock judarna som vann kriget och den 14 maj 1948, dagen innan det brittiska mandatet gick ut, utropades staten Israel. Palestinierna fick på grund av nederlaget inte längre delta i förhandlingar som rörde Palestina och de områden som från början varit tänkta att tillhöra den palestinaarabiska staten delades upp mellan grannländerna, det vill säga Transjordanien, Israel och Egypten. Detta gjorde att många palestinier tvingades lämna sina hem vilket ledde till stora flyktingströmmar, dock stannade de flesta kvar inom Palestina men då på områden som tillhörde Transjordanien och Egypten Sexdagarskriget Kriget började i april 1967 med luft och landstrider mellan Israel och Syrien. Detta efter en tid av spänningar mellan länderna. Syrien vände sig snabbt till Egypten som de hade en försvarsallians med sedan ett år tillbaka. Egypten svarar snabbt och den 14 maj har Egyptiska trupper redan börjat avancera mot den södra Israelska gränsen. Egyptens president Nasser meddelar också att all Israelsk sjöfart kommer blockeras i Aqabaviken. Detta var något som 11 palestina- fr%c3%a5gan

8 Israel redan tidigare hade kungjort skulle ses som en krigsaktion. 12 Samtidigt kräver också President Nasser att FN:s fredsstyrkor ska lämna det då Egyptiska territoriet, Gazaremsan. Den 5 juni går Israel till luftburen attack mot Egypten. Luftkriget varade bara i några timmar. Vid dess slut hade Israelska plan lyckats förstöra 17 stycken egyptiska flygfält och i princip utplånat landets flygande flotta. Efter detta var det luftburna motståndet under resten av kriget i princip obefintligt. 13 Tre dagar senare avancerar Israel snabbt mot Egypten och lyckas ockupera Shinaihalvön vis Suezkanalen på den egyptiska fronten. Samtidigt försöker israelerna avvärja från krig på den jordanska fronten, vilket inte gav något resultat. Jordansk militär lyckades dock inte i sina attacker mot Israel vilket ledde till att de förlorade hela västbanken inklusive den heliga staden Jerusalem som, än idag, ligger under israelisk ockupation. 14 De två följande dagarna gick Israel till en aggressiv luftoffensiv mot Syrien. När FN:s säkerhetsråd, den 10 juni, slog igenom resolution 242, där de krävde ett omedelbart eldupphör, upphörde striderna. 15 Då hade Israel lyckats ockupera den jordanska västbanken, den egyptiska Shenaihalvön och de syriska Golanbergen. Med andra ord hade det israelska territoriet utökats till tre gånger sin tidigare storlek. Efter kriget bodde en miljon araber i det utvidgade israelska territoriet. Än i dag lever många av dem under Israeliskt militärstyre på västbanken och Gazaremsan. Det israelska priset för kriget var oerhört lågt jämfört med det pris som arabländerna fick betala. Bara 700 israeliska soldater dödades mot de arabiska soldaterna som stupat i striderna. 16 Efter krigets slut krävde FN:s säkerhetsråd, genom resolution 242, att Israel skulle lämna tillbaka den mark de ockuperat under kriget. Den israeliska tolkningen har dock varit att en del av de territorier som ockuperas skall lämnas tillbaka (Dan Smith, The State Of The Middle East an atlas of conflict and resolution.andra upplagan, Earthscan. 2008) 14 ( ) 15 ( dds- ny.un.org/doc/resolution/gen/nr0/240/92/img/nr pdf?openelement ( ) 8

9 Västbanken, Gaza och palestiniernas politiska klimat Efter det palestinska kriget 1948 kvarstod endast Västbanken och Gazaremsan under arabiskt styre. Två år senare införlivades Västbanken av dåvarande Transjordanien (Jordanien). Efter sexdagarskriget 1967 togs hela Västbanken och Gazaremsan över av Israel som sedan dess har byggt nya bosättningar, framför allt på Västbanken nådde PLO och Israel en överenskommelse där Israel skulle lämna över Gazaremsan och delar av Västbanken, då framför allt staden Jeriko. Dessa delar skulle styras autonomt av Palestinierna. Däremot vägrade Israel att öppna en förbindelse mellan Gaza och Västbanken. 17 Den israelska reträtten utökades Då kom 10% av västbanken och 52% av Gaza att lämnas till det palestinska styret. Sedan återlämnandet av områdena 1993 har organisationerna Hamas och Al-Fatha slagits om makten i områdena. Generellt sätt kan man säga att Hamas har kontrollerat Gazaremsan och haft visst stöd på Västbanken medan Al-Fatha har kontrollerat den markant mindre västbanken. Inga försök till att ena dessa organisationer har lyckats återockuperades större delarna av den tidigare autonoma Västbanken av Israel. 18 För att trygga israelerna från arabisk terrorism påbörjades ett bygge av en enorm mur Muren kommer bli 790 km lång vid dess färdigställande och kallas av Israel för The Antiterrorist Fence. Israel Security Agency påstår att antalet massmord och terrorattacker från organisationer stationerade på västbanken har minskat drastiskt sedan murens första sektion färdigställdes i slutet av Muren tillsammans med den angränsande buffert-zonen förhindrar palestinier från att röra sig fritt i landet de tillhör. Detta är något som palestinierna själva har kallar för en apartheid. Israel håller dock inte med om detta och säger att de inte har med en segregation av folk att göra utan snarare att skydda israeler från terrorism. Något som de menar har ökat vid varje tillfälle de ökat palestiniernas mobilitet, exempelvis år 1993 och år 1998 (se ovan) ) Israel- s+anti- terrorist+fence+- +Answ.htm# ) 9

10 2.3 Israel - Palestina idag Palestina röstades in med stor majoritet i FN- organet UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organitzation). Med 107 röster för och 14 stycken emot blev UNESCO det första FN-organet att erkänna Palestinierna som fullvärdiga medlemmar. Bland de 14 st. länder som röstade nej återfinns USA och Sverige. Över 50 länder valde att lägga ner sina röster i frågan, däribland Storbritannien. Den Israeliska reaktionen på detta blev bland annat att man håller inne med betalningar av tullavgifter till Palestinska myndigheter och förvägrar UNESCO att arbeta i Israel. USA reagerade genom att hota om att dra tillbaka sitt stöd till FN-organet. Vidare anser USA att frågan om ett palestinskt medlemskap skall avgöras utav generalförsamlingen och inte utav enskilda FN-organ. Palestinska myndigheter låter meddela att de kommer fortsätta att söka medlemskap i andra internationella FN-organ såsom exempelvis Världshälsoorganisationen WHO, och Världshandelsorganisationen WTO UNRWA United nations relief and works agency for Palestine refugees UNRWA bildades i samband med Generalförsamlingens resolution 302(IV) som antogs den 8 december Anledningen var den konflikt som 1948 blossat upp mellan araber och israeler i Israel och organisationens uppgift blev att hjälpa de palestinska flyktingarna. Organisationen började sitt arbete den 1 maj På grund av att de inte har lyckats hitta en lösning för de palestinska flyktingarna så har organisationens mandat förlängts av FN:s generalförsamling ett flertal gånger sedan resolutionen antogs. 21 Det som gör UNRWA speciellt är att organisationen endast finansieras av donationer, varav USA står för 43 procent av donationerna (2003), samt att de inom organisationen undviker att framföra palestiniernas politiska mål. Den största skillnaden mellan frivilliga donationer och finansiering via FN:s budget är att de som frivilligt donerar pengar har större inflytande inom 20 ett- av- fa- lander- som- rostade- mot- ett- palestinskt- medlemskap- i- Unesco/

11 de organisationer där de lägger pengarna vilket gör att de stora bidragsgivarna kan dra sig ur när de vill, de är inte uppbundna genom avtal, och dessutom kan de påverka organisationens agenda och mål. USA är den i särklass största bidragsgivaren till FN:s olika program och organisationer vilket ger dem stort inflytande. 22 UNRWA har en egen budget och struktur vilket särskiljer den från det stora flyktingorganet UNHCR. Dessutom rör organet bara de flyktingar som tvingades fly i samband med konflikten mellan araber och israeler För närvarande handlar det om ca 4 miljoner människor. 23 Definitionen av begreppet flykting enligt FN grundar sig på den flyktingkonvention (Genevea refugee convention) som trädde i kraft den 22 april I den framkommer det att en flykting är en människa som på grund av ras, religion, nationalitet, medlemskap i en social grupp, politisk åsikt eller dylikt fruktar för sitt liv och därmed tvingas fly från sitt land. Människor som har tvingats lämna sina hem men som bor kvar i sitt land räknas däremot inte som flyktingar enligt den här definitionen. UNCHR hjälper dock numera även interna flyktingar, asylsökande och folkgrupper som påverkas av konflikter trots att de inte innefattas i mandatet Mänskliga rättigheter i den israeliska rättsapparaten I Israel har det inte från början funnits någon konstitutionsdomstol. Däremot har Israels Högsta Domstol agerat som sådan och sedan 1995 förklarat sig själv fylla funktionen av en sådan. De ser alltså över nya lagstiftningar och beslutar huruvida de lever upp till Israelisk grundlag och lagarna om mänskliga rättigheter. Något som uppskattas av Israels sekulära och arabiska befolkning men inte av dess ultraortodoxa, ortodoxa och traditionella judiska befolkning. Detta då de anser att de inte är tillräckligt representerade inom domstolsorganet. Den Högsta Domstolen ska vara skild från parlament och regering, men samtidigt är det 22 Thomas G.Weiss, Sam Daws, The oxford handbook on the United Nations, oxford university press, Oxford 2007 s Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The united nations: an introduction, Palgrave Mcmillian, 2005, s Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The united nations: an introduction, Palgrave Mcmillian, 2005, s

12 presidenten som utser domarna. Detta efter rekommendationer från landets olika judiciella organ. När en domare är tillsatt ska hen sitta kvar livet ut eller till pensionsåldern 70 år. I Israel finns en del undantagslagar kvar från Britternas Defens Regulations från Den provisoriska israeliska regeringen som tillsattes 1948 bestämde sig för att behålla lagarna och de finns kvar än i dag. Lagarna var, ironiskt nog, från början riktade mot den judiska terrorismen i Palestina. Nu användes den bland annat för att undvika möten med palestinska PLO. Lagarna ger bland annat Israel rätten att utfärda utegångsförbud, utöva censur och hålla personer i administrativ förvaring under obegränsad tid utan rättegång. Detta innebär att någon kan gripas och hållas fängslad på obestämd tid utan rätt till rättegång. Dessa är alla lagar karaktäristiska för en hård auktoritär regim snarare än den moderna demokrati landet utger sig för att vara. En annan kontroversiell del av den israelska lagstiftningen är familjelagarna. Där ligger fortfarande jurisdiktionen hos olika religiösa samfund, judiska, muslimska och kristna. Detta gör frågor som giftermål och skilsmässor svåra då borgliga alternativ inte existerar. Följaktligen är det svårt att gifta sig över religionsgränserna och i vissa fall svårt för en kvinna att skilja sig utan mannens medgivande. Något som även det strider mot tanken om människors likhet inför lagen och lika värde. 25 Frågan om religiös tillhörighet avgör också ens rätt att bli medborgare i Israel. För även om Israel säger sig vara en religiöst obunden stat har de lagar som förenklar medborgarskap för judar samt försvårar medborgarskap för muslimer. När staten skapades skrevs lagen om rätt till hemvändande in i grundlagen. Detta gav alla världens judar rätten till medborgarskap i Israel. Definitionen av jude är här att man är av judiskt ursprung på sin mors sida, har valt att konvertera till judendom eller är gift med en judisk make eller maka. Folk av andra religiösa tillhörigheter måste å andra sidan ansöka om neutralisering för att kunna erhålla medborgarskap i staten. Något som framför allt drabbar de muslimska och kristna flyktingarna från Palestina. Vidare har Israel hundratusentals gästarbetare som är helt utestängda från möjligheten till att söka medborgarskap och har därför inga politiska rättigheter. Som tidigare nämnt innefattar undantagslagstiftningen i Israel ett visst mått av censur. I praktiken används främst denna lagstiftning för att undanhålla information angående 25 Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund Sida ). 12

13 nationella säkerhetsfrågor. De israelska medierna präglas vidare av ett visst mått av självcensur i känsliga frågor som landets kärnvapenprogram och övervåldet mot palestinska demonstranter. 26 Även om detta i sig inte är en fråga om Israels lagstiftning utan snarare landets mediala kultur måste detta ses på som ett hot mot demokratiska världen om informationsrättighet. 27 Vidare är detta inte ett lika stort problem i dag som förut då internet utgör en ocensurerad alternativ informationskälla. Detta i ett av världens internetanvändartätaste länder Analys Efter Nazitysklands förintelse under andra världskriget av Europas judar fick ideologin Sionismen stor genomslagskraft världen över. Tanken om en egen judisk stat hade aldrig förr varit lika aktuell. Storbritannien hade lidit stora förluster under kriget och klarade inte längre av att hantera motsättningarna i det Palestinska området. Mandatet gjorde mer skada än nytta och var därför inte längre attraktivt att förfoga över. Förenta Nationerna fick nu ansvaret för området och ett förslag om en tvåstatslösning presenterades samma år (1947) där Palestinierna och de blivande Israelerna skulle dela på området. Staden Jerusalem, vilka båda hade intresse i, skulle fortsätta förvaltas utav FN. Med viss trygghet skulle man kunna anta att lösningen inte var väl genomarbetad då tidsintervallet mellan Storbritanniens överlåtande av mandatet och FN:s upprättande av staten Israel var knappt sex månader. Det är svårt att föreställa sig att en god demokratisk och diplomatisk lösning nåddes på så kort tid. Vi tänker på hanteringen av flyktingar men på även att skapa goda relationer till grannländerna, bland annat Transjordanien, Syrien och Egypten. Det borde varit uppenbart för Förenta Nationerna att det skulle krävts ytterligare ansträngningar för att stabilisera situationen i området med tanke på den hotbild från arabvärlden som var öppet uttalad. Denna brist på diplomati föranledde troligen det inbördeskrig som följde efter att förslaget (resolution 181) lades fram vilket araberna i regionen samt övriga arabvärlden motsatte sig. 26 Rutger Lindahl, Utländska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag, Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund Sida ). 28 Rutger Lindahl, Utlänska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag,

14 Staten Israel utropades den 14 maj 1948 trots en öppet uttalad hotbild från alla angränsande länder; Egypten, Transjordanien, Libanon samt Syrien. I och med denna hotbild blev den Israeliska staten tvungen att rusta upp en stark försvarsmakt, och är idag en av världens mest utvecklade försvarsmakter och har även med största sannolikhet kärnvapen. Med tanke på det stora ekonomiska stödet ifrån USA inom de flesta sektorer men framförallt till försvarsmakten, anar vi att det har utvecklats ett beroende förhållande mellan staterna. USA är judarnas näst största nation och där återfinns inflytelserika personer som haft och har fortfarande stor betydelse för USA:s engagemang i Israel. Dock tror vi att detta inte är den enda anledningen till USA:s nära relation till Israel, med tanke på landets strategiska position i mellanöstern. På grund av den uppgivna situationen vände sig PLO i september 2011 till FN och ansökte om medlemskap i världssamfundet. USA meddelade omgående att de kommer att använda sin vetorätt i frågan, då de anser att den enda möjligheten till en lösning är en direkt förhandling mellan Israel och de palestinierna. Vi ifrågasätter USA:s förmåga att vara opartisk i frågan, då detta är en fråga som har en stark anknytning till dels det amerikanska folket, dels den amerikanska utrikespolitiken. En försämring av Israels situation eller deras relation sinsemellan skulle med största sannolikhet tära på USA:s utrikespolitiska intressen och kontroll av regionen. Vi har även funnit att Israel på flera punkter bryter emot de mänskliga rättigheterna. I artikel 13 i Deklarationen av mänskliga rättigheter förklaras att alla människor har rätt att röra sig fritt inom gränserna inom en stat, samt att man har rätt att lämna sitt eget land och återvända. Detta är något som Israel systematiskt och kontinuerligt bryter mot bland annat genom den barriär som de låtit uppföra på västbanken. Vi har också reflekterat över artikel 18, som beskriver religions- och åsiktsfriheten, eftersom den judiciella proceduren skiljer sig åt beroende på den sökandes religiösa livsåskådning. Då någon med judisk bakgrund är garanterad medborgarskap i staten Israel måste personer av andra religiösa tillhörigheter genomgå en betydligt mer omfattande process för sitt medborgarskap. En annan del av den israeliska lagstiftningen som är tvivelaktig ur MR synpunkt är familjelagarna. Där ligger jurisdiktionen fortfarande hos respektive religions samfund, vilket gör giftermål över religionsgränserna nästintill omöjliga. Speciellt när inga borgerliga alternativ finns att tillgå. Detta bryter mot artikel nr 16 som tydligt manifesterar allas grundläggande rätt till giftermål och familjebildning. Vidare har vi studerat artikel 7 och 12 men framförallt 15 som vi inte 14

15 anser respekteras i dagens Israel. I artikel 15 förkunnas att alla har rätt till en nationalitet och att man inte kan berövas sin nationalitet. En ska även ha rätt att byta nationalitet om den så önskar. Det kan diskuteras om palestinierna har denna rätt. Förslagsvis borde de palestinska araberna ges möjlighet att söka israeliskt medborgarskap då Israel ockuperar deras ursprungliga hemvist. United Nations Relief and Works agency for Palestine refugees (UNRWA), är det organ som hanterar de palestinska flyktingarna från konflikten Dessa ca fyra miljoner palestinier bistås med förnödenheter såsom exempelvis mat och vatten, men de palestinska politiska åsikterna får inte komma till uttryck. Alltså arbetar inte organet för permanent lösning för dessa människor. Detta är uppseendeväckande, men beror antagligen på att USA är den främsta biståndgivaren (43% 2003). Antagligen skulle inte USA bidra med dessa biståndspengar om UNRWA hade tagit politisk ställning till förmån för en palestinsk stat. Vi ifrågasätter om det är positivt att det finns ett enskilt organ som arbetar för de palestinska flyktingarna, eller om det snarare hämmar palestiniernas situation. Speciellt då den huvudsakliga biståndsgivaren (USA) är tämligen tendensiös i frågan. Som huvudsaklig biståndsgivare utgår vi ifrån att det generar ett stort inflytande i organets arbete. En ytterligare reflektion vi har gjort är att de fredsförhandlingar som har förts genom åren generellt har försvårats av att Palestina inte har ett centralstyre. Vi identifierar flera problem med denna situation, framförallt då det är svårt att veta vem man ska förhandla med. På grund av interna splittringar mellan de politiska partierna Al-fatha och Hamas som kontrollerar olika delar av det palestinska området. Ur en geopolitisk synpunkt är det extra svårt då de olika grupperna har olika förutsättningar i de olika territorierna. Detta försvåras märkbart av den barriär som Israeliska myndigheter byggt längsmed Västbanken, då det försvårar kommunikation rent fysiskt. Med en K-pist är det svårt att diskutera 15

16 - Ebba Grön Källkritik I konflikten mellan Israel och Palestina finns det få aktörer involverade i frågan som inte aktivt ha valt sida. Därför har vi varit väldigt noggranna med att hålla oss till väletablerade och officiella källor. I vissa tillfällen har vi tagit information från organisationer eller myndigheter som uppenbarligen är tendensiösa i frågan. Då har vi varit noggranna med att skriva ut att det är just deras åsikt så den inte missuppfattas som nödvändigtvis korrekt eller vedertagen. Vidare har vi i så god mån som möjligt försökt stärka våra källor i andra källor. Mycket av uppsatsen innehåll bygger på officiella dokument från FN. Dessa ifrågasätter vi inte då de är tagna direkt från organisationen. De är alltså Primärkällor. 16

17 5. Källförteckning Elektroniska källor laration.htm)

18 Tryckta källor Thomas G. Weiss, Sam Daws, The oxford handbook on the United Nations, Oxford University Press, Oxford 2007 Sven Bernhard Gareis, Johannes Varwick, The United Nations: an introduction, Palgrave Mcmillian, 2005 Rutger Lindahl, Utländska Politiska System, 13de upplaga SNS förlag, 2009 Johan Lind, Joakim Ekman. Demokratiseringsprocesser, Studentlitteratur AB, Lund Dan Smith, The State Of The Middle East an atlas of conflict and resolution.andra upplagan, Earthscan