Ensamkommande barn och unga vuxna

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SOCIAL HÅLLBARHET Ensamkommande barn och unga vuxna Regional handlingsplan arbetet före, under tiden och efter ett försvinnande Diarienr: Version 1, juni 2018

2 Innehåll Förord, 3 Bakgrund, 4 Syfte och omfattning Arbetet i Västmanlands län Barnens utsatthet Barnens rättigheter När barnet fyller 18 år och därmed anses som vuxet Agenda 2030 Ankomstskedet, 7 Insatser för att förebygga att ensamkommande försvinner i ankomstskedet I kommunen, 9 Förebyggande insatser för barn efter anvisning till en kommun Socialtjänsten Boendet Skolan God man Hälso- och sjukvården Samhällsorientering Barnet avviker, 12 Rutiner när ett barn avviker/försvinner I ankomstskedet Efter anvisning till en kommun Barnet påträffas, 14 Agerande när ett barn påträffas Socialtjänsten Polisen Checklistor till aktörer, Avvikande efter anvisning till kommun (ungdom under 18 år) 2. Avvikande vid ankomstskedet (ungdom under 18 år) 3. Förebyggande insatser (ungdom under 18 år) Regional handlingsplan ensamkommande barn och unga vuxna Utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län Kontaktpersoner: Claudia Bruschi Ghobadi ( ) och Petteri Hällström ( ) Layout: JG Media 21 Tryck: Åtta45, juni 2018

3 Förord Idag förekommer fortfarande i många delar av världen odemokratiska regimer och/eller krig, där människor lider och mänskliga rättigheter åsidosätts dagligen. Men människor, inte minst barn och ungdomar, ska ha möjlighet att leva i fungerande samhällen med gemensamma värderingar, ideal, respekt för individen och en demokratisk syn på hur ett samhälle ska fungera. Att barn och ungdomar på egen hand lämnar sitt hemland och tar sig vidare till andra och tryggare länder är inget nytt fenomen. Det har skett i åratal. Barn och ungdomar som ensamma flyr utsätts för många risker på vägen till trygghet och säkerhet. Risken för att dessa barn exploateras på olika sätt är enormt hög. Dessutom är det inte ovanligt att de försvinner under resans gång eller under asylprocessen, oavsett i vilket land de befinner sig i. De asylsökande barn som kom till Sverige hamnade i en unik situation. Mottagningssystemet var uppbyggt för att ta emot asylsökande per år, men under 2014 togs över asylsökande emot. En siffra som under modern tid bara kan jämföras med antalet asylsökande under Balkankrisen Den stora flyktingströmmen ledde till stora påfrestningar på systemet, bland annat med stor ökning i väntetiderna gällande beslut i asylärenden. Länsstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att i varje län ta fram och implementera en handlingsplan som motverkar att ensamkommande barn försvinner. I Västmanland har vi valt att ta ett bredare grepp, vi satte som mål att ta fram en handlingsplan för alla ungdomar som kommer till vårt län. Vi har konstaterat att vare sig barnen kommer med sin familj eller utan sin familj finns det faktorer som gör ungdomarna som söker asyl i Sverige extra utsatta. Så även om mycket av informationen i denna handlingsplan gäller just gruppen ensamkommande är det viktigt att innehållet i planen tolkas och beaktas för alla barn och unga vuxna som söker asyl i Sverige. Vidare har Länsstyrelsen även fått i uppdrag från regeringen att samordna och bidra till arbetet med genomförandet av FN:s 17 globala mål inom ramen för Agenda 2030 med social hållbarhet som bas. Denna handlingsplan går helt i linje med flera av Agenda 2030:s 17 mål. Till exempel målen Ingen fattigdom, Hälsa och välbefinnande, God utbildning för alla, Jämställdhet samt Fredliga och inkluderande samhällen. Denna samverkansplan har tagits fram i god samverkan mellan representanter från Länsstyrelsen, Polisen, Region Västmanland, Migrationsverket, Socialtjänsten och boendepersonal. Jag vill därför passa på att framföra ett stort tack till alla som engagerat sig för framtagande och genomläsning samt lämnat synpunkter och återkoppling. Länsstyrelsen hoppas på att planen ska kunna utgöra ett värdefullt verktyg i det fortsatta arbetet med att motverka försvinnande av ensamkommande barn. Västerås, juni 2018 Minoo Akhtarzand Landshövding i Västmanlands län 3

4 Bakgrund Handlingsplanen gällande ensamkommande barn och unga ska bidra till ett bättre förebyggande arbete och mer samordnat agerande vid försvinnande och påträffande. Syfte och omfattning Handlingsplanens syfte är att bidra till lingsplan. Tanken med handlingsplanen är att alla att effektivisera samverkan mellan människor som kommer till Sverige som barn ska länets olika aktörer i frågor som rör få samma förutsättningar. Därför benämner vi ensamkommande barn och unga fortsättningsvis ensamkommande och barn som som försvinner. Förutom att förhindra själva för- anlänt till Sverige med föräldrar som just barn och svinnandet ska planen möjliggöra ett mer samordnat agerande vid avvikande och påträffande. när de blir 18 år som unga vuxna. Planen ska ses som ett levande dokument som Utifrån planens syfte ska samtliga aktörer i Väst- revideras vid behov. Ansvarig för att initiera revideringen är Länsstyrelsen. Alla berörda aktörer manlans län se över sina rutiner och sitt arbetssätt så att skydd för det enskilda barnet, samverkan har ansvar för att uppmärksamma Länsstyrelsen med andra aktörer och uppföljning av barn som på uppkomna revideringsbehov. avviker/försvinner är i enlighet med denna hand- 4

5 Arbetet i Västmanlands län I Västmanlands län har en arbetsgrupp bestående av representanter från polisen, boende för ensamkommande barn och unga, Region Västmanland, socialtjänsten, Migrationsverket, skolan samt Länsstyrelsen utarbetat en länsgemensam handlingsplan. Arbetsgruppen har i stora delar använt sig av material från Stockholmsrapporten samt Söder- manlands och Västernorrlands handlingsplaner. Planen har sedan anpassats till Västmanlands län. Beslutet om att arbeta fram en länsgemensam handlingsplan kring ensamkommande barn som försvinner/avviker togs och förankrades i Integrationsrådet den 29 november Handlingsplanen ska också ses som ett förebyggande arbete inför att barnet övergår till vuxen ålder. Barnens utsatthet Migrationsverkets nationella statistik över ensamkommande barn visar att ensamkommande barn registrerades som avvikna under perioden 2013 till och med september Bland de avvikna var pojkarna överrepresenterade. Flest avvikna från Afghanistan I Västmanland var 60 barn avvikna vid mättillfället 31 maj Det motsvarar 4,3 procent av samtliga mottagna barn under perioden. Vanligaste ursprungslandet bland de avvikna var Afghanistan, följt av övriga nationaliteter och på tredje plats Somalia och Syrien. Människohandel med barn vanligt Länsstyrelsen i Västmanland gjorde 2015 en kartläggning av människohandel med barn i Sverige. Den visar att 64 procent av 210 identifierade ärenden handlade om misstänkt människohandel med ensamkommande. Typen av exploatering varierar och det rör sig om sexuell exploatering, tvångsarbete och tiggeri. Rädsla för myndigheter Många barn vill inte ge sig till känna för myndigheterna eftersom de är rädda och hotade till livet. Det förekommer att barn lämnar inlärda svar på frågor om exempelvis namn, ålder, nationalitet, språk och anledning till vistelsen i Sverige. En del barn hamnar även utanför myndigheternas mottagningsarbete. Faktorer som kan anses påverka detta är exempelvis ändrad lagstiftning, långa handläggningstider, bristande information, bemötande och boendeplacering. Barnet hamnar då i en utsatt situation utan skyddsnät, där barnets rättigheter till skydd och utveckling kränks. Barnens rättigheter Sverige är förpliktigat att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Hela den offentliga sektorn och dess anställda ska därför respektera, skydda och uppfylla barnkonventionen. Barnkonventionen gäller alla barn Ensamkommande barn har, precis som alla andra barn, bland annat rätt till: l Att få skydd (artikel 11, 19, 20, 22, 32-38). l Att få gå i skolan (artikel 28-29). l Att ha god hälsa och få hälso- och sjukvård samt rehabilitering vid behov (artikel 24, 39). l Att ha rätt till liv och utveckling samt att ha rätt till vila och fritid (artikel 6, 31). l Att ha ett fredat privatliv (artikel 16). l Att vara delaktig och få sina åsikter respekterade i förhållande till ålder och mognad (artikel 12 13). 5

6 Barnen är rättighetsbärare Genom att se barnen som rättighetsbärare kan den offentliga sektorns aktörer och frivilliga organisationer i länet minska deras utsatthet och tillsammans med de unga främja och förebygga avvikanden och försvinnanden. Rättighetsperspektivet ger också samtliga aktörer i länet en gemensam plattform att agera utifrån. När barnet fyller 18 år och därmed anses som vuxet I Sverige anses en individ vara myndig (vuxen) när hen fyller 18 år. Efter detta ändras de förpliktelser samhället anses ha gentemot ungdomen drastiskt. Ungdomen är i samhällets ögon inte längre ett barn. Samma sak händer om Migrationsverket bedömer att ungdomen är 18 år, även om hen sagt att hen är yngre än 18 år. Ändringar som kan påverka ungdomen l God man ansvarar inte längre för ungdomens ekonomi. l Så länge ungdomen är asylsökande är boendet för ungdomen inte längre socialtjänstens ansvar, utan Migrationsverkets. l Som vuxen har ungdomen inte automatiskt rätt till offentligt biträde i kontakten med Migrationsverket. l Kravet på att det skall finnas ett ordnat mottagande i hemlandet vid återvändande tas bort och ungdomen kan resa hem utan att någon vuxen tar emot hen. Agenda 2030 FN:s globala mål för hållbar utveckling Alla Agenda 2030:s 17 mål syftar till att förbättra människors livsvillkor och går därmed i linje med syftet i denna handlingsplan. Vi anser att följande mål är särskilt aktuella: Mål 1. Ingen fattigdom Mål 3. God hälsa och välbefinnande Mål 4. God utbildning för alla Mål 5. Jämställdhet Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen 6

7 Ankomstskedet Detta avsnitt handlar om förebyggande insatser för att undvika att ett barn avviker i samband med att det kommer till Sverige. Förebyggande insatser vid ankomsten När ett barn anländer till Sverige och på barnets bakgrund och identitet samt annan kommer i kontakt med en svensk nödvändig information som ligger till grund för myndighet och vill söka asyl hänvisas barnet till Migrationsverkets anvisning till en kommun. närmaste kontor. Socialtjänsten i ankomstkommunen beslutar om barnets boendeplacering innan anvisning sker Migrationsverket har alltid ett första samtal till ny kommun. Socialsekreterare träffar alltid barnet om barnet är ensamkommande. med barnet i form av registrering av en asylansökan. Socialtjänsten i ankomstkommunen informeras också av Migrationsverket om att ett ensam- träffar socialtjänsten bara barnet under ankomst- Om barnet kommer tillsammans med anhöriga kommande barn har anlänt. tiden i kommunen om det finns synnerliga skäl. I detta första samtal tar Migrationsverket reda 7

8 Förebyggande insatser för barn i ankomstskedet 1 Migrationsverket ska ge tydlig och lätttillgänglig information till barnet om hela asylprocessen. 2 Andra aktörer som socialtjänst, god man, boendepersonal och frivilliga organisationer som träffar barnet bör också tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen till barnet. 3 Migrationsverket ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer (exempelvis människo- handel och annan form av utnyttjande samt barnets hälsa) under första samtalet med barnet. 4 Migrationsverket ska göra orosanmälan till socialtjänsten i ankomstkommunen vid minsta oro för barnets välbefinnande och skydd. Detta för att socialtjänsten ska kunna göra en skyddsbedömning för barnets bästa, ifall det behövs. 5 upptäcks. 6 Boendet ska göra orosanmälan till socialtjänsten beträffande barnet om riskfaktorer Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för avvikelse/försvinnande kring barnet i ankomstskedet. Oavsett längden på vistelse i kommunen. Detta är viktigt för vidare handläggning i anvisningskommunen, så att riskfaktorer dokumenteras och överförs mellan de båda socialtjänsterna. Asylboende i Migrationsverkets regi eller eget boende Barn som anländer till Sverige med familj anvisas tillsammans med familjen till ett asylboende i Migrationsverkets regi. De familjer som på egen hand väljer att under asyltiden bosätta sig utanför Migrationsverkets boende blir så kallade EBO (eget boende). På grund av sekretess är det vårdnadshavaren som anmäler skolgång till kommunen. 8

9 I kommunen Efter anvisning till en kommun har socialtjänsten, boendet, skolan, god man, hälso- och sjukvården och Länsstyrelsen ansvar för förebyggande insatser. Förebyggande insatser efter anvisning När ett barn anvisas till en kommun barnet placeras förordnas en god man och barnet utreds och bedöms barnets behov skrivs in i en skola. Barnet erbjuds också hälsounderav insatser och placeringsform. Det sökning av hälso- och sjukvården. är socialtjänsten i den nya kommunen som beslutar om placering. I den kommun där byggande insatser från socialtjänst samt För barn som anländer med familj gäller före- skola. 9

10 Förebyggande insatser från socialtjänsten l Om barnet tillhör en riskgrupp ska socialtjänsten i ankomst- och anvisningskommunerna ha direktkontakt i ärendet. l Socialtjänsten ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande. l Socialtjänsten i anvisningskommunen ska alltid göra en skyddsbedömning vid första mötet med barnet. Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer för ett avvikande/försvinnande och besluta om eventuella insatser. l Socialtjänsten ska ha kontinuerlig kontakt med god man då god man alltid ska agera för barnets bästa och kan i vissa fall ha mer information om barnets asylprocess än vad socialtjänsten har. Förebyggande insatser från boendet l Boendet ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen med förhöjd risk för avvikning/försvinnande. l Boendet ska ha kontinuerlig kontakt med god man då god man alltid ska agera för barnets bästa och kan i vissa fall ha mer information om barnets asylprocess än vad boendet har. ning på boendet. Barnet kan inte tvingas till fotografering, men information ska ges om hantering och syftet med fotografering. Fotot ska förvaras inlåst i barnets pärm, enligt gällande sekretessregler. Vid oro för ett avvikande/försvinnande kan fotot delas med berörda parter, exempelvis polis. l Boendet ska vid oro för avvikande/försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten. l Boendet bör ta ett foto på barnet vid inskriv- Förebyggande insatser från skolan l Skolan ska samverka med socialtjänsten, god man, kontaktperson vid boenden/familjehem samt landsting/region gällande elevens närvaro på skolan och elevens mående. l Skolan ska vid oro för avvikande/försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten. 10

11 Förebyggande insatser från god man l God man ska kommunicera oro för avvikande/ försvinnande till socialtjänsten, boendet och mentor eller elevhälsan vid elevens skola. boendet och skolan angående eventuella avslag i asylärenden, om det inte bedöms vara till men för barnet. l För att kunna stötta och förebygga avvikelse/ försvinnande bör god man informera socialtjänsten, l God man ska vid oro för avvikande/försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten. Förebyggande insatser från hälso- och sjukvården l Hälso- och sjukvården ska vid hälsoundersökningstillfället särskilt uppmärksamma riskfaktorer för avvikande/försvinnande. l Hälso- och sjukvården ska samverka med aktörer runt barnet för att uppmärksamma och förebygga risk för avvikande/försvinnande. l Hälso- och sjukvården ska vid oro för avvikande/ försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten. Samhällsorientering Länsstyrelsen ser ett behov av att alla unga vuxna som kommer till Sverige får en grundläggande undervisning om vilket land de anlänt till. Då skolgången den första tiden koncentreras kring inlärning av språk hamnar ofta samhällsorientering i bakgrunden. Vikten av att så tidigt som möjligt få grundläggande kunskaper kring frågor som sexuell hälsa, psykisk hälsa samt allmän lagstiftning kan inte nog betonas. Undervisning kring vardagsfrågor, som exempelvis mäns och kvinnors lika värde, är viktiga för att få ett sammanhang och förståelse för landet de kommit till. 11

12 Barnet avviker Barn kan avvika i samband med ankomsten eller efter anvisning till en kommun. Vid ett avvikande är det viktigt att berörda aktörer agerar snabbt och utifrån gemensamma riktlinjer. Agerande när ett barn avviker/försvinner När ett barn har avvikit ska samtliga mun. I och med detta bör socialtjänsten och Migrationsverket vara extra uppmärksamma på barn berörda kommunala och statliga myndigheter samt andra aktörer i ankomstskedet, eftersom risken för människohandel är som störst inom de första 48 timmarnas agera utifrån gemensamma, likvärdiga och uppdaterade riktlinjer. Avvikandet kan vistelse i landet. ske i ankomstskedet eller efter att barnet har anvisats till en kommun. Samverkan mellan socialtjänsten, polisen, Migrationsverket och boendet samt eventuellt andra berörda aktörer inom frivilligsektorn måste fungera Skyddsnäten runt barnet är sämre i ankomstskedet än efter att barnet har anvisats till en kom- för att förhindra brott och skydda barnet. 12

13 Rutiner när ett barn avviker/försvinner Rekommendationen från Barnombudsmannen (Ensamkommande barn som försvinner, Barnombudsmannen 2017) är att anmälan om ett försvinnande ska vara polisen tillhanda inom 24 timmar. Då barn avviker i ankomstskedet l Ett barn avviker. l Socialtjänsten/boendet upptäcker avvikningen, gör inom 24 timmar en skyddsbedömning och skickar inom 48 timmar in en begäran om personefterlysning till polisen. l Den som upptäckt avvikningen informerar överförmyndare, Migrationsverket och socialtjänsten/ transitboendet. l Polisen håller ett förhör med boendepersonalen samt gör en nationell efterlysning. Vid misstanke om brott inleds en förundersökning. l God man eller ansvarig socialsekreterare gör en anmälan om försvunnen person till polisen. l Socialsekreteraren informerar Migrationsverket, boendet och god man om avvikningen. l God man informerar skolan om avvikningen. l Polisen håller ett förhör med boendepersonalen och gör en nationell efterlysning. Polisen inleder en förundersökning vid misstanke om brott. l När det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn avvikit ska ansvarig socialsekreterare dessutom göra en initial bedömning om grunderna för omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU är uppfyllda. Om beslut om 6 LVU tas skickar socialtjänsten en så kallad handräckningsbegäran till polisen för kännedom samt en anmälan till polisen om så kallad försvunnen person. l Om barnet har uppgett att hen planerar att resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med myndigheterna i det landet. Då ensamkommande barn avviker efter anvisning till en kommun l Vid misstanke om brott, exempelvis människohandel, görs en anmälan till polisen. Ansvarig socialtjänst kontaktar även socialjour samt andra uppsökande verksamheter och ger dem kompletterande information om barnet (namn, nationalitet, ålder, kroppsbyggnad och fotografi på barnet helst i färg). l När oro framkommer ringer den som upptäckt försvinnandet till socialtjänsten som gör en skyddsbedömning inom 24 timmar. HVB-hemmet/familjehemmet/skolan som upptäckt avvikandet kontaktar även barnets gode man. l är journummer för försvunna barn. Som medlem i EU har Sverige krav på att ha ett EU-gemensamt journummer för att anmäla försvunna barn. l Om barnet vid något tillfälle påträffas av polisen överlämnas barnet antingen till socialjouren eller tvångsomhändertas i de ärenden ett LVU-beslut finns. l Om barnet har uppgett att hen planerar att resa vidare till annat land bör socialtjänsten och polisen ta kontakt med det andra landets myndigheter. 13

14 Barnet påträffas När ett barn som avvikit påträffas bör socialtjänsten och polisen dokumentera och registrera fakta om barnet och försvinnandet. Agerande när ett barn påträffas Barnet kan påträffas i olika riskmiljöer kommun där barnet varit placerad (antingen ankomstkommun eller anvisningskommun) hunnit i eller utanför länet. Det är inte alltid barnet vill uppge sin identitet vid ett avskriva ärendet eller inte. påträffande, bland annat på grund av Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör socialtjänsten göra en individuell bedömning i det enskilda rädsla. Polisen, socialtjänstens uppsökande verksamhet eller frivilligorganisationer kan påträffa fallet om hur länge socialtjänsten ska avvakta med avvikna/försvunna och/eller barn som saknar tillstånd för sin vistelse i landet. särskilt förordnad vårdnadshavare, boendet och att avsluta ärendet i samråd med god man eller andra berörda samarbetspartners. Vad som händer när ett barn som försvunnit återfinns beror delvis på om socialtjänsten i den 14

15 Enligt Socialstyrelsens vägledning är det anvisningskommunen som har ansvar för barnet om det återvänder innan ärendet avslutats hos socialtjänsten. Om ärendet däremot har avslutats hos anvisningskommunen när barnet återfinns, gör Migrationsverket en ny anvisning. Migrationsverket kan i dessa ärenden anvisa barnet tillbaka till första anvisningskommun med hänvisning till anknytning. Socialtjänsten Länets socialtjänster bör dokumentera följande i journal när ett avvikande konstaterats: l Kön, födelseår, nationalitet och skälen för asyl. l Från vilken typ av boendeplacering barnet avvikit (HVB-hem, stödboende, familjehem eller nätverkshem). l Antal avvikningar (ett barn kan avvika flera gånger än en gång). I uppföljningssyfte bör länets socialtjänster registrera återfunnet/påträffat barn. - Av vem (god man, polis etcetera)? - Var (i länet, utanför länet)? - Tillstånd (våld, människohandel, droger, kriminalitet, heder, död, självmord, annat)? - Erbjudna insatser (ja, nej)? l Förmodad orsak till avvikning (relaterad till avslag, relaterad till 18-årsdag, människohandel, heder etcetera). l Barn som inte återkommer inom tre månader efter avvikning noteras försvunnen vid socialtjänstens avslutande av ärendet. Polisen Polisen bör registrera följande vid anmälan och uppföljning av försvunnen person: l Kön, födelseår och nationalitet. l Brottsmisstanke. l Särskild specificering för ensamkommande barn som anmäls försvunna. I uppföljningssyfte: l Uppföljning, lösta fall, nedlagda ärenden etcetera. 15

16 Checklista 1 Avvikande efter anvisning till kommun (ungdom under 18 år) Boendet Kontakta god man och socialtjänst inom 24 timmar. Får inte boendet tag på god man kontaktas polisen. Vid misstanke om brott eller vid allmän oro kring omständigheterna vid försvinnandet ska en anmälan om detta göras till polisen. Socialtjänsten Vid misstanke om brott ska en anmälan om detta göras. Förundersökning om brott inleds. Om barnet påträffas överlämnas barnet antingen till socialjouren eller tvångsomhändertas i de ärenden ett LVUbeslut finns. Eventuell kontakt med andra länders myndigheter. Anmäl om försvunnen person till polisen. Vid misstanke om brott ska en anmälan om detta göras till polisen. Informera Migrationsverket, boendet och god man om avvikandet. Initial bedömning för ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU är uppfyllt. Eventuell handräckningsbegäran till polisen. Kontakta socialjour samt andra uppsökande verksamheter med information om namn, nationalitet, ålder, kroppsbyggnad och fotografi på barnet. God man Anmälan om försvunnen person till polisen. Vid misstanke om brott ska en anmälan om detta görs till polisen. Informera skolan om avvikandet. Vid påträffande Om ärendet inte är avslutat hos socialtjänsten är det anvisningskommunen som har ansvaret. Eventuell kontakt med andra länders myndigheter. Om socialtjänsten har avskrivit ärendet ska Migrationsverket göra en ny anvisning. Polisen Förhör med boendet och en nationell efterlysning. 16

17 Checklista 2 Avvikande vid ankomstskedet (ungdom under 18 år) Transitboendet Polisen Skicka en begäran om personefterlysning till polisen inom 24 timmar. Förhör med boendet och en nationell efterlysning. Vid misstanke om brott ska en anmälan om detta göras till polisen. Vid misstanke om brott ska en förundersökning inledas. Den som upptäckt avvikandet informerar överförmyndare och Migrationsverket Eventuell kontakt med andra länders myndigheter. samt socialtjänst/transitboendet. Socialtjänsten Skicka en begäran om personefterlysning till polisen inom 24 timmar. Vid misstanke om brott ska en anmälan om detta göras till polisen. Den som upptäckt avvikandet informerar överförmyndare och Migrationsverket samt socialtjänst/transitboendet. Eventuell kontakt med andra länders myndigheter. 17

18 Checklista 3 Förebyggande insatser (ungdom under 18 år) Boendet Migrationsverket Ge tydlig och tillgänglig information om hela asylprocessen. Ge tydlig och tillgänglig information om hela asylprocessen. Vara uppmärksamma på riskfaktorer. Vara uppmärksamma på riskfaktorer. Göra orosanmälningar vid misstanke om att barnet kan fara illa. Göra orosanmälningar vid misstanke om att barnet kan fara illa. Kontakta polisen vid misstanke om brott. Kontakta polisen vid misstanke om brott. Ta ett foto av barnet, förvara fotot på ett säkert ställe. Skolan Socialtjänsten Ge tydlig och tillgänglig information om hela asylprocessen. Vara uppmärksamma på riskfaktorer. Kontakta polisen vid misstanke om brott. Visar var information finns att tillgå. Vara uppmärksamma på riskfaktorer. Göra orosanmälningar vid misstanke om att barnet kan fara illa. Kontakta polisen vid misstanke om brott. Överföra iakttagelser till anvisningskommunen. 18

19 Anteckningar

20