This is the published version of a chapter published in 13 kvinnoperspektiv på rätten.
|
|
- Åsa Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 This is the published version of a chapter published in 13 kvinnoperspektiv på rätten. Citation for the original published chapter: Calleman, C. (1995) "En har fått nytt jobb, en blir kanske återanställd och en blev lyckligtvis med barn": om kvinnor och anställningsskydd. In: Gudrun Nordborg (ed.), 13 kvinnoperspektiv på rätten (pp ). Uppsala: Iustus N.B. When citing this work, cite the original published chapter. Permanent link to this version:
2 Catharina Calleman Undersökningar fick visa att gifta kvinnor hade större sjuklighet och gjorde fler arbetspauser än andra anställda, att de var utslitna av dubbelarbete och därför hade mindre ork och styrka till övers för förvärvsarbete än andra. Det ansågs göra dem olämpliga som arbetskraft och speciellt att inneha statstjänster. 3 Många privata arbetsgivare hade som praxis att avskeda kvinnor som gifte sig eller blev gravida. Vid personalminskningar brukade de fackliga organisationerna hävda principen att de sist anställda skulle sägas upp först. Från den principen kunde de tänka sig att göra undantag, t.ex. så att gifta kvinnor, vilkas män hade inkomst, sades upp först. Det förekom i vissa branscher, att de gifta kvinnorna tillfrågades av sina arbetskamrater om de ville lämna sin anställning frivilligt vid personalminskningar. 4 I riksdagen restes krav på att också staten skulle avskeda gifta kvinnor. Det hävdades att gifta kvinnor inte kunde prestera full arbetsduglighet och det sågs som ur samhällelig synpunkt önskvärt att gift kvinna kan helt ägna sig åt familjens och hemmets vård. 5 Det framfördes också förslag om att kvinnor skulle uppmuntras att lämna sina tjänster frivilligt genom förtidspensionering vid giftermål. I mitten av 1930-talet, när arbetslösheten minskade till följd av den kraftiga upprustningen, svängde debatten om de gifta kvinnornas rätt till förvärvsarbete. Det hade visat sig att kvinnor ofta valde yrkesarbetet framför äktenskapet och att de gifta kvinnorna dessutom födde färre barn än någonsin. Detta orsakade i slutet av 1930-talet häftiga diskussioner och känslostormar: Intet folk med oförsvagad livsvilja och livskraft kan inför den i vårt land nu konstaterbara utvecklingstendensen underlåta att vidtaga energiska åtgärder för att få en ändring till stånd. 6 Faran var att äktenskapsfrekvensen skulle minska ytterligare om gifta kvinnor inte tilläts yrkesarbeta. Under parollen den förvärvsarbetande kvinnans rätt till äktenskap och moderskap 7 infördes 1939 ett förbud mot uppsägning av kvinnor i anledning av att de gifte sig eller blev gravida. Statliga bostadslån, 3 SOU 1938:47 s. 9 ff. 4 A.a. s A.a. s Gustav Möller i direktiven till befolkningskommissionen. 7 SOU 1938:47 s
3 Om kvinnor och anställningsskydd utbyggd mödravård och tolv veckors ledighet i samband med barnafödande var andra reformer som hade till syfte att öka familjebildningen. Som botemedel mot den låga äktenskapsbildningen och nativiteten på och 40-talen förordade bl.a. paret Myrdal samskolor och tvåkönade arbetsplatser: Numera diskuteras allt framsyntare faran av isolerade kvinnoorter och mansorter, kvinnoyrken och mansyrken (...) Att skolor, arbetsplatser och föreningsliv skulle bli mer tvåkönade och släppa sin räddhågade isolering mellan könen är från befolkningspolitisk synpunkt nödvändigt. 8 Staten trädde in och organiserade integrationen av könen, heterosexualiteten och äktenskapsbildningen, t.ex. genom att införa samskolor. I början av 1950-talet var fler kvinnor gifta än någon gång tidigare under 1900-talet. Kvinnorna födde barn i allt yngre åldrar och födelsetalen steg påtagligt. När behovet av arbetskraft sedan ökade kraftigt på 1960-talet gjordes statliga insatser under namnet jämställdhet för att få ut fler kvinnor i förvärvsarbete. De allra flesta kvinnor var då gifta och hade omsorgsansvar. Det var i denna situation som deltidsarbetet utvecklades och rätten till föräldraledighet utökades. 9 Hemarbetet i lagstiftningen idag Idag påverkar den ojämna fördelningen av hemarbetet både inriktningen på och omfattningen av kvinnors och mäns lönearbete. Vissa yrken som har stora likheter med hemarbetet och låga löner är helt dominerade av kvinnor. Andra yrken med högre löner är i lika hög grad dominerade av män. 10 Män med barn under sju år förvärvsarbetar fler timmar/vecka än andra män, medan kvinnor med barn under sju år arbetar färre timmar än andra kvinnor. Bara en dryg tredjedel av dem arbetar heltid. 11 För kvinnor betyder barn en kraftig ökning i frånvaron från det betalda arbetet medan frånvaron är oförändrad för män. 12 Mot en ojämn fördelning av hemarbetet finns det ingen möjlighet 8 Myrdal, Alva Folk och familj s Jfr Lindgren, Anpassning och protest. 10 FoB AKU 1993 tab AKU 1993 tab. 1 A. Tidigare redovisade AKU också civilstånd och tabeller från 1885 visade att äktenskapet i sig ökade frånvaron för kvinnor och minskade den för män. 101
4 Catharina Calleman för en enskild kvinna att ingripa med rättsliga medel. Hemarbetet är undantaget från lagstiftningen om arbete. När den svenska jämställdhetslagen infördes, diskuterades möjligheten att låta lagen omfatta hemarbete. Den möjligheten avvisades bestämt: Ingrepp genom lagstiftning i syfte att ändra människors privata attityder och/eller att påverka den enskilda familjens inre liv är i sig inte önskvärda och dessutom inte praktiskt genomförbara. 13 Arbetsrätten särbehandlar även anställningar som liknar hemarbetet. När en anställning gäller arbete i arbetsgivarens hushåll, anser lagstiftaren att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är av så speciell karaktär, att det inte lämpar sig för lagreglering. 14 För dem som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll dem som pigdebatten 15 handlar om regleras anställningsskyddet i stället i lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete. Där saknas bestämmelser om att uppsägningar måste ske på saklig grund. Där finns inte heller någon begränsning i rätten att avtala om anställning på viss tid. Uppsägningstiderna är betydligt kortare än de som gäller enligt anställningsskyddslagen (LAS). Från LAS undantas enligt en liknande tankegång också arbete som utförs av en medlem av arbetsgivarens familj. I praktiken kommer det undantaget ofta att gälla hustrur eller samboende till ägare av småföretag. De saknar skydd av lagen, om de skulle bli uppsagda från anställningen t.ex. i samband med en separation. Regeln om sist in först ut Anställningsskyddslagen, som infördes 1974, innebar att arbetsgivarens tidigare rätt att fritt säga upp sina anställda upphävdes. Syftet med lagen var främst att skydda den äldre arbetskraften. Den innehåller bl.a. regler om hur turordningen ska upprättas vid uppsägning på grund av arbetsbrist, dvs. när arbetsgivaren beslutar att minska antalet anställda av organisatoriska skäl, t.ex. av lönsamhetsskäl eller på grund av medelsbrist. Reglerna om turordning ansågs när de infördes 13 Prop1978/79:175 s Prop. 1973:129 s Under de senaste åren har det i Sverige debatterats om det är moraliskt riktigt att dubbelarbetande kvinnor i socialgrupp I anställer andra kvinnor för att utföra deras hushållsarbete. (Om männen i familjerna och deras hushållsarbete har det pratats mindre). 102
5 Om kvinnor och anställningsskydd vara ett ofrånkomligt led i en social skyddslagstiftning. Huvudregeln om hur turordningen ska upprättas den välkända regeln om sist in, först ut finns i 22. Den innehåller i grova drag att turordningen ska bestämmas med utgångspunkt i arbetstagarnas anställningstid och ålder. När anställningsskyddslagen infördes, avvisade lagstiftaren möjligheten att låta den innehålla ett särskilt skydd för kvinnors anställning. Man ansåg att lagen gav samma skydd åt kvinnor som åt män: De nu återgivna reglerna innebär ett skydd mot godtycke vid uppsägning och ger uppenbarligen samma skydd åt kvinnliga som åt manliga arbetstagare. Uppsägning som sker uteslutande på grund av arbetstagarens kön är otvivelaktigt att anse som icke sakligt grundad. 16 Bara sådan särbehandling som sker uteslutande på grund av en persons kön sågs alltså som könsdiskriminering. Särbehandling, som hänger samman med sociala skillnader mellan könen arbetstider, arbetsuppgifter och frånvaro m.m. räknades inte som otillåten diskriminering. En undersökning som jag genomförde år 1985 visade att kvinnor fick en sämre placering i turordningen än män. 17 Kvinnorna utgjorde 42 % av de anställda men 52 % av de uppsagda i undersökningen. Ändå hade kvinnorna ungefär lika långa anställningstider som männen. 18 Den regel, som säger att anställningstidens längd och ålder ska avgöra turordningen, skulle ha givit ungefär lika resultat för kvinnor och män, om den hade tillämpats. Att det inte blev lika, hängde samman med att avsteg hade gjorts från principen att anställningstiden ska avgöra turordningen mellan de anställda. I de flesta fallen hade avstegen gjorts genom lokala avtal mellan arbetsgivaren och fackföreningen. I förarbetena sågs det som självklart att LAS skulle innehålla bindande rättsregler om turordning som gav de enskilda arbetstagarna rättigheter som i sista hand kan hävdas vid domstol. 19 I 2 2 st. sägs också att avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt lagen. I fortsättningen av samma paragraf sägs emellertid att det får göras avvikelser från bl.a. reglerna om 16 SOU 1978:38 s Undersökningen presenteras närmare i Calleman 1991 s. 60 ff. 18 A.a. s. 76 ff. 19 Prop. 1973:129 s
6 Catharina Calleman turordning genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Turordningsreglerna gjordes avtalbara för de kollektivavtalsslutande parterna för att arbetsgivaren i samförstånd med berörda arbetstagarorganisationer skall ha möjlighet att genomföra driftsinskränkningar utan de stundtals onyanserade konsekvenser som huvudreglen eljest skulle leda till. 20 I utredningen nämndes riskerna för att avtalsfriheten skulle medföra en försämring av anställningsskyddet, men det förutsattes att huvudorganisationerna på arbetstagarsidan inte skulle eftersätta medlemmarnas intressen. 21 Praktiskt taget alla fackförbund har idag avtal som i ett eller annat avseende avviker från lagens regler om turordning. En mycket vanlig form av kollektivavtalsregel är att förbunden helt enkelt delegerar sin beslutanderätt till de lokala fackliga organisationerna. Det innebär att den turordningsregel som en gång var en lagregel, kan sättas ur spel vid lokala förhandlingar. I de centrala kollektivavtalen saknas vanligen konkreta riktlinjer för hur turordningslistorna ska utformas. De centrala kollektivavtalen är allmängiltigt och könsneutralt formulerade och reglerna där är bara i undantagsfall så utformade att de i praktiken skulle göra skillnad mellan kvinnor och män. 22 Några exempel är att olika turordningskretsar ska upprättas för hemarbete respektive för fabriksarbete eller att endast anställning på minst halvtid får tillgodoräknas vid placering i turordningen. 23 Sådana bestämmelser skulle, om de tillämpades, typiskt sett ge olika behandling av kvinnor och män. Det väsentliga är emellertid vilket utrymme avtalen ger för olika behandling av olika kategorier anställda. Det utrymmet är mycket stort. Kvinnor och män i turordningen Turordningen innebär en typ av rangordning av de anställda. Den 20 SOU 1973:7 s A.a. s Calleman s. 58 ff. 23 Sådana exempel fanns 1985 i beklädnadsarbetarförbundets avtal respektive bankavtalet och förordningen om turordning för lärare vid folkhögskolor. Avtal som särbehandlar deltidsanställda skulle möjligen i dag anses utgöra sådan indirekt diskriminering som är otillåten enligt jämställdhetslagen. 104
7 Om kvinnor och anställningsskydd innebär en värdering av anställningstider, arbetsuppgifter och arbetstider. Därför ger den många möjligheter till jämförelser mellan kvinnors och mäns villkor i det avlönade arbetet. Placeringen i turordningen avgör hur framtida medel för försörjning fördelas. Men placeringen i turordningen har inte bara ekonomiska konsekvenser. Den påverkar de rangordnades självkänsla liksom placeringen i vilken annan hierarki som helst. En svag placering leder till dålig självkänsla och kan skapa beredskap för underordning i framtida sammanhang och vice versa. Den förnämsta placeringen i turordningen 24 ges till chefer, yrkesutbildade arbetare, tekniskt och ekonomiskt kvalificerad personal eller till heltidsarbetande; allt beroende på vilken typ av arbetsplats det gäller. En försämring i sin placering riskerar de äldre, de deltidsarbetande, de som har stor frånvaro, de som är fackligt oorganiserade/ointresserade och de som inte hävdar sin bättre rätt i samråd med de fackliga representanterna. När man gör avsteg från turordningen är bristande kvalifikationer det som oftast anges som orsak i de konkreta fallen. En stor andel av de kvinnor, som blir uppsagda genom avsteg från turordningen, arbetar som kontorister, sekreterare eller maskinskriverskor. I industriarbete har de arbetsuppgifter som städning, paketering eller avsyning eller är maskinoperatörer. LAS gör det möjligt att ställa tillräckliga kvalifikationer som villkor för en omplacering av den som förlorat sina arbetsuppgifter vid en omorganisation. 25 Också flera centrala kollektivavtal tillåter att turordningen påverkas av de anställdas kvalifikationer. 26 En omplacering över gränserna mellan könens arbetsområden blir för det mesta otänkbar, eftersom den tillåtna omskolningstiden till den nya befattningen är för kort. Även när en omskolning på kort tid skulle vara möjlig, hindras en omplacering ofta av uppfattningar hos alla inblandade om vad som är naturligt för kvinnor och män. En omplacering över könsgränserna övervägs därför sällan. De deltidsarbetande, som ofta har relativt långa anställningstider, sägs upp i högre grad än de heltidsarbetande. LAS jämställer deltidsarbete med heltidsarbete vid beräkning av anställningstiden, men effekterna av denna regel kan upphävas av att arbetsgivaren konstate- 24 Här redovisas kortfattat resultaten av 1985 års undersökning st. LAS. 26 Se t.ex. Träindustriavtalet, Omställningsavtalet eller TurA-S. 105
8 Catharina Calleman rar arbetsbrist på just deltidsbefattningar. De deltidsarbetande erbjuds ibland omplacering till heltidsarbete som de inte kan ta av familjeskäl. På liknande sätt kan kvällsarbetande kvinnor erbjudas omplacering till dagtidsarbete, som de också måste avböja. För kvinnorna blir just arbetstiderna ofta avgörande vid överväganden om omplaceringsmöjligheter. På kvinnodominerade arbetsplatser, som t.ex. varuhus, kan män med heltidsarbete få behålla sina anställningar, medan kvinnor med längre anställningstider blir uppsagda från sina deltidsarbeten. En speciell typ av uppsägning, som drabbat bara kvinnor, är uppsägningar från en del av anställningen. Det vanligaste är då att de fått gå ner till deltid från en heltidsanställning, men också minskning från lång deltid till kort deltid förekommer. Föräldralediga kvinnor och gravida kvinnor har blivit uppsagda i strid med turordningen. Ledigheterna har i några fall uppgivits vara orsaken till uppsägningen. 27 I andra fall har kvalifikationer eller övertygelsen om att kvinnan i fråga ändå inte vill komma tillbaka efter sin ledighet etc. uppgivits vara orsak till uppsägningen. I vissa fall har avsteg ifrån turordningen samband med civilstånd och försörjningsbörda. Det är t.ex. gifta kvinnor som har blivit uppsagda från delar av sin tjänst. Å andra sidan händer det att gifta män med barn får behålla sin anställning med motiveringen att de har en större försörjningsbörda: Företaget har en annorlunda syn på personalpolitik. Försörjningsplikt måste gå hand i hand med kompetens. Man frågar sig t.ex.: Är han så mycket sämre än den som är utan försörjningsplikt att vi inte kan låta honom gå kvar i stället? 28 Inga exempel där avsteg gjorts till förmån för kvinnor som varit försörjare har nämnts av de fackliga representanterna. Också vid de s.k. äldreavgångarna 29 har familjeförhållanden och hemarbete spelat roll. Kvinnors äktenskap spelar ibland en iögonenfallande roll för deras anställningsskydd. Att män har makten på arbetsplatserna är chefer, ägare e.d. kan ta sig uttryck i att det är kvinnorna som blir uppsagda, när deras äktenskap med arbetsplatsens ägare upplöses. En kvinna 27 En uppsägning som görs på grund av ledigheten kan ogiltigförklaras enligt 10 lagen om ledighet för vård av barn. 28 Ur intervju med arbetsgivare. 29 Äldreavgångar innebar fram till 1992 att anställda som vid uppsägningstidens utgång var 58,3 år eller äldre, gavs förtidspension av arbetsmarknadsskäl fr.o.m. det att de fyllde 60 år. Fram till 60 år fick de ha sin försörjning genom arbetslöshetskassan eller av annat arbete. 106
9 Om kvinnor och anställningsskydd hade varit sambo med ägaren och blev utsparkad samtidigt med en separation från honom. Vi har inte drivit att hon ska få vara kvar. Man måste ta hänsyn till kvinnan i fråga hon kunde få svårigheter. 30 I sådana fall skyddar inte LAS, eftersom medlemmar av arbetsgivarens familj är undantagna från lagen. I undersökningen har emellertid positiva effekter (i ett begränsat perspektiv) för kvinnors anställningsskydd av nära relationer till män oftare blivit synliga: Några kvinnor har fått behålla sina anställningar på bekostnad av andra kvinnor tack vare sina äktenskapliga band till antingen manliga chefer eller kvalificerade anställda. En annan typ av nära band med överordnade män, som skyddar kvinnors anställningar, är arbeten som chefers oundgängliga sekreterare. Och hur ser det ut idag? I mitt nuvarande forskningsprojekt skymtar liknande tendenser. 31 På Pappersbruket hade arbetsgivaren och facket under turordningsförhandlingarna kommit överens om att skiftgång skulle vara ett villkor för fortsatt anställning. Alla anställda erbjöds att gå över till skiftarbete. Två kvinnor av tre kunde inte ta sådant arbete och blev därmed uppsagda. På Dataföretaget hade sju deltidsanställda med långa anställningstider blivit uppsagda: Om uppsägningarna görs för att spara pengar, är det ju märkligt att man gör så här. De sju kvinnorna kostar ju tillsammans mindre än en av våra högt betalda män! 32 En relativt ny företeelse är uppsägningar av kvinnor i stora antal från statliga anställningar. På det statliga området ska en turordningskrets omfatta dem som har jämförbara arbetsuppgifter. På Myndigheten var 41 av 44 uppsagda kvinnor. Det var kvinnor med mycket långa anställningstider, som inför nedskärningarna hade blivit placerade i turordningskretsar som benämns enklare kontorsuppgifter eller allmänna kontorsgöromål. Indelningen i turordningskretsar blir i praktiken ofta färgad av subjektiva överväganden: Man resone- 30 Ur intervju med företrädare för grafikerna. 31 Turordningsreglerna i tillämpning, pågående forskningsprojekt. Arbetsplatserna i fortsättningen är anonyma och har fått namn efter sin bransch. 32 Citat av facklig företrädare, SIF (kvinna). 107
10 Catharina Calleman rar och det blir flytande gränser. Vi kunde skönja personer bakom kretsindelningen. Man plockar in dem i rätt kategori, så att man ska få ut rätt folk i slutändan. 33 Under år 1994 fanns en regel som tillät arbetsgivaren att behålla två arbetstagare i strid med turordningen enligt LAS. Det undantaget gjordes inte sällan på så sätt att det drabbade just föräldralediga. 34 Vikarierna fick fast anställning av arbetsgivaren. När han sedan minskade personalen genom uppsägningar, kunde han behålla de tidigare vikarierna med hjälp av undantagsregeln, trots att de hade kortast anställningstid. De föräldralediga kunde bli uppsagda i stället. Trots att många uppsägningar gjordes, som säkerligen skulle anses strida mot jämställdhetslagen, har JämO inte fått in någon anmälan om diskriminering vid tillämpningen av frikvotsregeln. Okunnigheten om hur regeln skulle tillämpas var stor. Men det behöver inte vara den enda förklaringen till att det inte har gjorts några anmälningar: Förtroendemännens och medlemmarnas åsikter speglar attityderna i samhället. Och dit kan höra att småbarnsföräldrar inte har någon plats i organisationen. 35 Avslutande tankar Jämställdhetslagen innehåller regler, som ger arbetsgivaren skyldighet att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Man skulle kunna tänka sig att arbetsgivaren ålades att vidta jämställdhetsåtgärder vid nedskärningar. Sådana åtgärder skulle kunna innebära ett skydd för kvinnor i många av de situationer som nämnts. Reglerna om aktiva jämställdhetsåtgärder gäller emellertid anställningar och befordran. Personalminskningar nämns inte bland de situationer där jämställdhetsåtgärder bör vidtagas. Till JämO har 1994 kommit en anmälan av ett fall där arbetsgivaren har använt kvotering vid uppsägningar till förmån för män. På ett sjukhus hade turordningslistan upprättats på så sätt att män behövde bara fem års anställning, medan kvinnor behövde fjorton års 33 Citat av facklig företrädare, ST. F.ö. en relativt allmän uppfattning om hur indelningen i turordningskretsar går till. 34 Enligt uppgifter i mina intervjuer för Turordningsreglerna i tillämpning. Ett annat exempel presenteras i Lag & Avtal nr Citat av HTF-företrädare i intervju
11 Om kvinnor och anställningsskydd anställning för att få behålla sina arbeten. Arbetsgivarens motivering var att båda könen behövde vara representerade ur säkerhets- och behandlingsperspektiv. Arbetsgivaren framhöll särskilt att inga andra kriterier än anställningstid och kön hade varit avgörande för turordningen. Män hävdar ibland att de inte kan ta ut föräldraledighet, vare sig som hel ledighet eller i form av förkortad arbetstid, därför att det inte skulle fungera med de arbeten de har. Om man ser till resultaten av turordningsförhandlingarna, är det på sätt och vis ett riktigt påstående. Män som är föräldralediga blir nämligen behandlade på samma sätt som kvinnor i den situationen. Deltidsarbetande män blir uppsagda i lika hög grad som deltidsarbetande kvinnor. I den meningen är turordningsförhandlingarna exempel på könsneutrala processer. Vissa delar av processen är emellertid inte könsneutrala. Det gäller de förhandlandes föreställningar om manligt och kvinnligt, om försörjarroll etc. Hit hör t.ex. föreställningar om vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för kvinnor och män, försörjartänkande när gifta kvinnor sägs upp från en del av sin anställning eller föreställningar om att man inte kan lägga sig i uppsägningar som har samband med privata relationer. Hit hör också bedömningar av kvinnornas utseende och attraktivitet som vissa uttalanden vittnar om. En del beslut grundas vidare på antaganden om de föräldraledigas eller deltidsarbetandes beteenden och önskemål, utan att man förhör sig om hur det förhåller sig. De samråd som förekommer med de anställda inför personalminskningar är säkerligen inte heller en könsneutral process. Det verkar t.ex. troligt att kvinnor och män under samråden beskriver betydelsen av sitt eget arbete på olika sätt. 36 Det kräver ett självförtroende som kvinnor har mera sällan än män att framhäva sina kunskaper och sin kompetens vid omplaceringar och dylikt: Har någon velat vara kvar, har de fått bevisa att de kan de här jobben, men då har de backat ur. 37 Det verkar också troligt att de fackliga företrädarna inte alltid använder samma argument, när de försöker få en kvinna att acceptera en uppsägning, som när de resonerar med en man om samma sak. Sådana samråd och 36 Reservanterna i lönediskrimineringsmålet AD 1984:40 har framhållit att kvinnor och män använder språket olika när de beskriver sina arbetsuppgifter. Företeelsen har också analyserats av Susanne Schlyter i Undersökning av språket i en jämställdhetsrättegång. 37 Ur intervju med företrädare för fabriksarbetarförbundet. 109
12 Catharina Calleman förhandlingar skulle med fördel kunna undersökas ur könsperspektiv. Vid en jämförelse mellan dagens förhållanden och situationen i mitten av 80-talet, förefaller vissa saker föråldrade. Det gäller inte resultaten av turordningsförhandlingarna. Det gäller i stort sett inte heller de fackliga representanternas synsätt. Men jag tror att det finns en skillnad hos kvinnorna. Det håller inte riktigt längre att beskriva uppsagda kvinnor som att de inte protesterar därför att de inte är vana att sätta sina egna behov främst eller att de deltidsanställda upplever det som naturligt att de har blivit uppsagda, eftersom de inte upplever sig själva som fullvärdig arbetskraft. Jag tror alldeles bestämt att kvinnor idag är både argare och betydligt mer offensiva. Litteratur Arbetskraftsundersökningen (AKU)1993. SCB. Arbetsmarknaden i siffror SCB. Stockholm Calleman, Catharina Kvinnors anställningsskydd. Norstedts juridikförlag Kvinno- och mansvär(l)den, Fakta om jämställdheten i Sverige SCB, Stockholm Lindgren, Gerd Anpassning och protest. Om deltidsarbete i det kapitalistiska patriarkatet (Kvinnovetenskaplig tidskrift nr ). Myrdal, Alva Folk och familj. Stockholm Prop. 1920:15 med förslag till ny giftermålsbalk. Prop. 1973:129 med förslag till lag om anställningsskydd m.m. Prop. 1978/79:175 med förslag till jämställdhetslag. Schlyter, Susanne En man och en kvinna beskriver sitt arbete. Undersökning av språket i en jämställdhetsrättegång. Informationsskrift nr 6 Arbetslivscentrum. Stockholm SOU 1938:47 Gift kvinnas förvärvsarbete. SOU 1973:7 Trygghet i anställningen. 110
13 Om kvinnor och anställningsskydd 111
14 Catharina Calleman 112
Gjorde undantagsregeln skillnad?
Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde
LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS
TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning
Arbetsbrister inom staten. - information från Naturvetarna
Arbetsbrister inom staten - information från Naturvetarna 1 Här finner du fakta om arbetsbrister inom staten och arbetsgivarens skyldigheter gentemot de fackliga organisationerna. Följande behandlas: Sid
AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB
BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning
Kort om anställningsskyddet
Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01
Undantagsregler i LAS
Undantagsregler i LAS Mars 2004 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda
Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008
Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/ Saknr 124. Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 44/2018 2018-09-24 Saknr 124 A2018/01388/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Allmänt
Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga
Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...
Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner
Turordning vid uppsägning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Catharina Calleman. omstridda i arbetsrätten. Calleman undersöker i sin avhandling turordningsreglerna och deras funktion
Omorganisation på jobbet
Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter
P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Cirkulärnr: 2004:50 Diarienr SK: P-cirknr: 2004-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: 2004/1431 SK 0888/04 Lf Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare Göran Söderlöf Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning
25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet
RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå
RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister
Lag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner
Uppsägning vid arbetsbrist PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Tommy Iseskog. Arbetsbrist står som arbetsrättsligt begrepp för de konsekvenser som följer av att en verksamhet förändras
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.
Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig
Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober
Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren
Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06
Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för
Anställnings upphörande Anställnings upphörande
Tillsvidareanställning Uppsägning Avskedande Pension 33 LAS Överenskommelse Tidsbegränsad anställning Visstidsanställning Provanställning Anställnings upphörande Anställnings upphörande - på arbetstagarens
LÖNEKARTLÄGGNING. Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser. Steg 2 Lika arbeten. Steg 3 Likvärdiga arbeten
Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser Steg 2 Lika arbeten Steg 3 Likvärdiga arbeten Analys Steg 4 Handlingsplan LÖNEKARTLÄGGNING Stockholm, september 2011 Tryck: Tryckeri
Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg
Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om
GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juli, 2011 Då var sommaren åter här och några veckors ledighet väntar de flesta
UPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
Svensk författningssamling
om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande
vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist
vägen framåt En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist Denna vägledning gäller vid arbetsbrist i företag som är medlemmar och har kollektivavtal i förbund inom Almega steg för steg INGRESS
HANDELS VALSERIE Handels om hyvling av arbetstider och löneinkomster
HANDELS VALSERIE 18.2 Handels om hyvling av arbetstider och löneinkomster Handels om hyvling av arbetstider och löneinkomster Detta är en rapport i Handels serie om vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga
Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare Per Gradén
Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Per Gradén 2018-01-31 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig förtroendeman
Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)
Regeringens proposition 2005/06:185
Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Befolkningskriserna och arbetsrätten
Familj.book Page 251 Wednesday, March 14, 2001 6:26 PM De låga födelsetalen har medfört att det nyligen blivit uppmärksamhet och debatt kring barnafödande och familjepolitik. Oron över att det föds få
Turordningsreglemaoch flexibiliteten
808 Turordningsreglemaoch flexibiliteten CATHARINA CALLEMAN* Turordningsreglerna i anställningsskyddslagen rör själva kärnan i anställningstryggheten och har länge varit i centrum för den arbetsrättsliga
Cirkulärnr: 1997:8 Diarienr: 1997/0056 P-cirknr: :4. Lotta Kärger. Datum:
Cirkulärnr: 1997:8 Diarienr: 1997/0056 P-cirknr: 1997-2:4 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, LAS Göran Söderlöf Lotta Kärger Datum: 1997-01-09 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen
Värnen mot marknaden
Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.
Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen
En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006
En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006 1 Arbetsliv och familjeliv två sammanflätade delar Val hemma påverkar ställning i arbetslivet
Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun
1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan
Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget
Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till
ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Frågeformulär för arbetsmötet
Frågeformulär för arbetsmötet Inledning varför plan för aktiva åtgärder? En arbetsgivare ska ha en plan för aktiva åtgärder som är en handlingsplan för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter
Föräldraledighetslag (1995:584)
Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan
JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN
JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN Godkänd av kommunfullmäktige 14/11.02.2016 1. INLEDNING Jämställdhetsplan, godkänd av kommunfullmäktige 14/11.02.2016 ersätter jämställdhetsplan, godkänd av kommunfullmäktige
Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.
Remissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet
- incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21
Aktuellt inom arbetsrätt
Aktuellt inom arbetsrätt 2016-2017 Lagstiftning och domar på Tomas Nordensson Flygare Vi är Almega Almega Vår verksamhet Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen Medieföretagen Tjänsteföretagen Vårdföretagarna
Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor
2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.
Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist
1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL
Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
2018-09-07 YTTRANDE Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: A2018/01388/ARM Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Bakgrund Promemorian föreslår ändringar i lagen (1982:80)
Föräldraledighetslag (1995:584)
Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder
Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,
Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:
Välkommen till STs Trygghetsutbildning
Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning
POLICY MOT DISKRIMINERING
POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande
Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist
SVENSKA PM 1 (21) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-09-16 Förhandlingsektionen Göran Söderlöf Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehållsförteckning 1 Begreppet
Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning
2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!
Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet
En föräldraförsäkring i tre lika delar
2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En
Minska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Skyddsvärd kompetens i småföretag
Påstående 12: Småföretagare drabbas Antalet småföretagare blir allt fler. Det är viktigt att dessa företag kan växa och anställa fler. Sämre anställningstrygghet utgör dock inget argument till varför man
förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman
förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad
Cirkulärnr: 2006:41 Diarienr: 2006/1647 P-cirknr: :12 Lagen om anställningsskydd, LAS. Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 2006:41 Diarienr: 2006/1647 P-cirknr: 2006-2:12 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Lagen om anställningsskydd, LAS Hans-Henrik Helldal Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt
Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012
Vision Stockholms Stads förhandlingsordning kring arbetsbrist och uppsägningar fr.o.m. 6:e november 2012 Den 8 januari fastställde avdelningsstyrelsen förhandlingsstrukturen som Vision Stockholms stad
Tentamen Kommentar
Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas
Cirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf
Cirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf Nordström Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2000-12-22
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga
PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND
1(5) Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande sammanbor
1 Sammanfattning Lagförslag... 3
Förord Riksdagen tillkännagav den 28 april 1999 att regeringen utan dröjsmål skulle återkomma till riksdagen med förslag till ändring i 22 lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen)
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 Sammanfattning Fråga om tillämpning av 34 andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring
Fackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Föräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?
Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som
INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL
P-cirknr: :13 Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare. Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Cirkulärnr: 2004:50 Diarienr SK: P-cirknr: 2004-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: 2004/1431 SK 0888/04 Lf Arbetsrätt, arbetsbrist, lärare Göran Söderlöf Arbetsgivarpolitiska avdelningen
Diskrimineringslagstiftningen och dess tillämpning och betydelse i ett turordningssammanhang
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Helene Montán Diskrimineringslagstiftningen och dess tillämpning och betydelse i ett turordningssammanhang Examensarbete 20 poäng Handledare: Ann Numhauser-Henning
Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.
ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker
Lagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Stockholm den 16 januari 2013
R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens
Sammanfattning 2015:5
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag
Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden
DECEMBER 2017 Allt fler jobbar heltid Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Heltids- och deltidsarbete på arbetsmarknaden...4
Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd?
Frågor publicerade 25 november Hur lång är min uppsägningstid om jag blir uppsagd? Följande uppsägningstider gäller för Branschavtal Energi: A) För anställning som påbörjats före den 1 januari 1998 gäller
Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun
Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun
Kommittédirektiv. En moderniserad arbetsrätt. Dir. 2019:17. Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2019
Kommittédirektiv En moderniserad arbetsrätt Dir. 2019:17 Beslut vid regeringssammanträde den 25 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas
Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349
Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring
Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.
Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID
Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för
Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1
Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor
Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15)
Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15) Rubrik Departementsserien, Ds 1 Inledning...5 2 Promemorians lagförslag...7 2.1 Förslag till lag
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.
Personalavdelningens PA-handbok Ledningsfilosofi Jämställdhetspolicy Jämställdhet Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner. Information och ständig
LOs styrelse måndagen den 29 januari
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetstagares rättigheter Dan Andersson/Jenny Lindblad MOTTAGARE, RUBRIK, TEXT 2007-01-29 20060810 LOs styrelse måndagen den 29 januari
Föreningsrätt och förhandlingsrätt.
Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika