Ungas etablering på arbetsmarknaden. Seminarium C I SAMARBETE MED

Transkript

1 Ungas etablering på arbetsmarknaden Seminarium C I

2 DRIVHUSET TRE VÄGAR IN PÅ ARBETSMARKNADEN I

3 Drivhuset Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar högskolenära över hela landet. Resultatet är livskraftiga företag som är redo för framtiden. Vi utvecklar människans förmåga att ta entreprenöriella initiativ, utveckla sina entreprenöriella färdigheter och sin egen förmåga att utveckla idéer. Detta är viktigt både som företagare och som anställd. I

4 DRIVHUSET Drivhuset startades 1993 i Karlstad och finns nu på 14 orter runt om i Sverige. Alla Drivhus arbetar högskolenära och gemensamt är vi Sveriges största aktör för högskolenära entreprenörskap. I

5 Vi på Drivhuset Elin Karlsson, Verksamhetsledare Ung, utbildad o kreativ kvinna med hjärtat i Bohuslän. Inspireras av innovationer, kultur o äventyr! Linda Olsson, Projektledare Skönsjungande ölänning med livsinfluenser från Skåne och en MKVexamen i bakfickan som uppskattar de små sakerna i livet. I

6 Hur hjälper vi unga in på arbetsmarknaden? Entreprenörer med egna företag Intraprenörer Drivna studenter framtidens arbetstagare I

7 Företagen Personer som har drivit företag, även fast företaget kanske har lagt ner, har en förståelse för företagandets olika delar. Entreprenörer förstår hur ett företags olika delar hänger ihop och hur viktigt det är att alla delar är i ett företag fungerar, vilket är ovärderligt. Sententia Rekrytering I

8 I

9 Företagen 2013 Totalt: 21st företag 28,5% har varit i kontakt med Kalmar Science Park Varav 33% är nu i för-inkubatorn Kalmar Science Park Näringslivet 71,5% direkt exit till Näringslivet I

10 st företag 86% aktiva 60% kvar i Kalmar län 20% Stockholm/Göteborg 20% andra städer I

11 Varför stannar företagen? ''After living so many years in Shanghai, I have finally found a natural balance between dynamic working environment and relaxing lifestyle here in Kalmar.'' Vi var överraskade över hur mycket kunder vi hade möjlighet att hitta i Kalmar. Att kunna bo och verka i en vacker och trevlig stad som också kan erbjuda oss en mängd spännande jobb är för oss helt gyllene. I

12 Varför lämnar företagen? Jag ville hem till Göteborg och släkten när jag läst klart. Vi blev antagna till ett företagsprogram på Brewhouse* i Göteborg och vi blev utvalda av över 100 sökande, så vi kunde inte tacka nej. Det underlättar att ha en verksamhet som är nära mina kunder och där det är lätt att hitta kompetens. *En förinkubator för nystartade företag eller företag som är på väg att starta inom den kreativa näringen I

13 Frågeställningar 1. Möter ni unga företagare? Och i så fall hur? 2. Hur lätt är det som ny entreprenör att etablera sig in i Kalmar läns näringsliv? 3. Är länets kompetens synligt eller osynligt? I

14 Studenterna När vi läser CV:n och två personer har samma akademiska bakgrund men den ena personen har drivit företag eller på annat sätt visar upp ett driv så säger det att personen är modig, har ett engagemang, är nyfiken, kan göra flera saker samtidigt men framförallt har ett entreprenöriellt tänk, och då sticker den personen ut i jämförelse. rekrytering Sententia I

15 Drivna studenter och intraprenörer (framtidens arbetstagare) Kreativt möte Nätverk/Samarbeten Workshops Föreläsningar (inspiration) I

16 Studenterna Över 220 personer varit på vägledning hos oss. Över 1000 personer deltagit på våra föreläsningar. På Kreativt möte 2012 träffades ca 25 studenter och 10 företag. Deltar som intervjuobjekt för radio, tv och uppsatser. Vad händer sedan? I

17 Vi har en önskan till er Jag bjuder en student på lunch I

18 Frågeställningar 1. Hur tar vi mötesplatserna vidare? 2. Vilket ansvar har varje arbetsgivare i Linnéregionen att möta studenterna? Har någon mer ansvar än någon annan? 3. Om universitetet och Drivhuset gör vad vi ska men ändå så flyttar studenterna efter sina studier, vad beror det på? 4. Nämn minst en konkret sak som görs för att studenter ska vilja stanna och en sak som borde göras. I

19 I

20 Fakulteten för teknik Jan Novak

21 Möten

22 Idag Lite om våra utbildningar inom teknik Ett exempel LTC Samverkan och varför Vad kan vi göra tillsammans?

23 Teknik- och ingenjörsutbildningar Grundnivå: - byggteknik - energiteknik - industriell ekonomi - industrial management - maskinteknik - skogs- och träteknik -elektro - datateknik Fristående distanskurser inom privatskogsbruk Yrkeslärarutbildning Uppdragsutbildning

24 Teknik- och ingenjörsutbildningar Master/magister - byggteknik - bioenergiteknik - maskinteknik - systemekonomi - skogs- och träteknik - yrkeskunnande och teknologi - elektroteknik - datateknik - Innovation through Business, Engineering and Design

25 Linnaeus Technical Centre, LTC Glas, lingon, Pippi och ny teknisk utveckling

26 Varför? Verkligheten för små och medelstora företag, SME Har begränsad möjlighet att på egen hand bedriva avancerad teknikutveckling Har problem att rekrytera och behålla tekniskt kvalificerad personal Behöver flytta sig uppåt i värdekedjan mot mer kunskapsintensiva aktiviteter för att regionens konkurrenskraft ska kunna upprätthållas och växa (Territorial Reviews SMÅLAND BLEKINGE, OECD, 2011)

27 Hur? Identifiera utvecklingsbehov vid teknikföretagen Omsätta prioriterade behov i konkreta projekt Identifiera kompetensbehov skapa seminarier och workshops för företagen Dialog med gymnasieskolor/kommuner för att öka intresset för teknikutbildningar Möten studenter företag forskare

28

29 LTC, struktur Väst, Ljungby Tekniknod Tekniknod Nordost, Mönsterås Nav Linnéuniv. Tekniknod Tekniknod Sydost, Torsås

30 Exempel på företagens teknikområden Maskinteknik: Hållfasthet, utmattning, vibrationer, akustik, mätteknik Materialteknik: Stål, aluminium, glas, komposit, fogning. Material i samverkan Energiteknik: Uthålliga energiförsörjningssystembioenergiteknik Automation: Styr och reglerteknik Trä: Produktionsteknik, materialteknik Produktutveckling: Produkt /systemutveckling Produktionsteknik: Produktionsflöden logistik Byggteknik: Processutveckling för industrialisering Miljöteknik: Bioteknik, vattenrening etc Förebyggande underhåll: Metod och teknik

31 LTC Tekniknod Sydost, korta fakta Fler än 30 företag & organisationer hittills. 12 Forskare/anställda från LNU inblandade hittills. Intresset för LTC ökar bland forskare på Linnéuniversitetet. 21 projekt eller aktiviteter inom LTC, mindre och större. Ett projekt finansierat via IUC:s check Forskning & Utveckling 2 seminarium med workshop, företag från 4 kommuner. 6 företag tagit mot studenter. Torsås, Nybro, Kalmar.

32 Studentmedverkan i LTC

33 Ta dig an en student! Från enkla övningar till forskning Övningar Gästföreläsning/ månadens företag Undersökning/ prototyp/fallstudie Praktik/mentor Examensarbete Forskning

34 Hur kan er organisation bidra till samverkan med studenter?

35 Samverkan = alla vinnare Några prioriteringar alla programstudenter ska ha kontakt med näringslivet och organisationer under sina studier programråd för öppen och kontinuerlig dialog om våra program med näringslivet alumner aktiviteter kontakt långsiktighet öka intresset för teknik! gemensamt ansvar Linnéuniversitetet skolan industrin Goda exempel: GoTech i Växjö, Teknikcollege teknik i grundskolan, fortbildning av studie- o yrkesvägledare, Felix stör en ingenjör, tjejresan, teknikåttan, future city m.m

36 Vart tar våra teknikstudenter vägen? 90 procent har rätt examen för det man jobbar med 96 procent tillsvidareanställning inom ett år Drygt 60 procent av Linnéuniversitetets studenter är tjejer. 25 procent av teknikstudenterna på Linnéuniversitetet är tjejer. Var arbetar man? Stannar man i vår region? I år har vi fulla kullar på utbildningar inom teknik för första gången Snart minskar årskullarna. Konkurrensen om studenterna hårdnar. Vi kommer ha minskat utbildningsuppdrag från regeringen. Företagens behov lär öka.

37

38 I