Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning

Transkript

1 1(15) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Dnr KFN 136/ Planeringsavdelningen Utredarenheten Mona Agaton Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning Sammanfattning Det finns ett stort behov av social samvaro och ett varierat utbud av fritidsaktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning. Olika studier visar att personer med insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (socialtjänstlagen) deltar i mindre utstäckning i kulturoch nöjeslivet samt motions- och friluftslivet jämfört med befolkningen i övrigt och får genom en stillasittande fritid en försämrad hälsa. Det är viktigt att öka det sociala deltagandet och fånga upp personer som annars riskerar att isoleras. I rapporten presenteras hur Stockholm stad, Lidingö stad och Haninge kommun bedriver fritidsverksamhet för vuxna. Samtliga framför vikten av helhetssyn, samverkan, engagerad och kunnig personal samt resurser i form av ledsagare och assistans för att erbjuda en varierad och meningsfull fritid. Täby kommun erbjuder tillsammans med andra intilliggande kommuner ett varierat utbud av aktiviteter, men som till största del riktar sig till barn och ungdomar. Det behövs en träffpunkt med social samvaro och fritidsaktiviteter för vuxna i Täby. FUB bedriver tillsammans med Vuxenskolan caféverksamhet med enklare aktiviteter varannan onsdag för vuxna i fritidsgården Oasens lokaler i Gribbylund. Denna verksamhet föreslås utvecklas och drivas av kultur och fritid som ett samverkans-projekt mellan kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden under två år. Genom att driva verksamheten som ett samverkansprojekt med delat ansvar möjliggörs en helhetssyn på individens behov och förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid. Inledning Det finns ett varierat utbud av fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning som Täby kommun erbjuder genom samarbete med andra kommuner och tillsammans med studieförbund och föreningar. Mycket av utbudet riktar sig till barn och ungdomar. Utöver detta utbud av aktiviteter som anordnas av det lokala föreningslivet, saknas fritidsverksamhet som riktar sig speciellt till vuxna med funktionsnedsättning i Täby kommun.

2 2(15) Täbygruppen inom FUB i södra Roslagen (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) uppvaktade verksamhetschefen för kultur och fritid under våren De framförde ett behov av en mötesplats med möjlighet till olika aktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning för att få en meningsfull fritid på eftermiddagar och kvällar i Täby. Idag bedrivs fritidsverksamhet på fritidsgården Oasen i Gribbylund för elever år som går i särskola eller gymnasiesärskola. Varannan onsdag bedrivs café med aktiviteter i Oasens lokaler för vuxna med funktionsnedsättning. Det organiseras och drivs av personal anställd av FUB tillsammans med personal från Vuxenskolan och är öppen för alla. Denna verksamhet behöver fördjupas och utvecklas. Det behöver finnas en träffpunkt för personer över 20 år med funktionsnedsättning som erbjuder en trygg miljö med social samvaro, aktiviteter och länkar till ett stort fritidsutbud som är anpassat till individens behov och intressen. Det är viktigt att de ingår i ett socialt sammanhang då de annars riskerar att bli isolerade. Uppdrag Verksamhetschefen för kultur och fritid har tillsammans med verksamhetschefen för social omsorg gett kommunledningskontoret i uppdrag att se över förutsättningar och möjligheter att starta upp en fritidsgårdsverksamhet/träffpunkt för vuxna med funktionsnedsättning i Täby. En utredning, som ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden under hösten 2012, ska utgöra underlag för beslut om att starta ett tvåårigt projekt med en träffpunkt/allaktivitetshus för vuxna med funktionsnedsättning. Syfte och mål Syftet är att det i kommunen ska finnas en träffpunkt för vuxna med funktionsnedsättning som kan erbjuda en trygg social samvaro och fritidsaktiviteter för olika behov och förmågor. Målet är att i samverkan med FUB, skolor, LSS, kultur och fritid, föräldrar, boende och föreningsliv synliggöra kommunens utbud av aktiviteter så att det skapas möjlighet till en meningsfull fritid för alla utifrån behov och förmåga och en höjd livskvalitet. Följande frågeställningar har ställts upp utifrån syftet: Hur ser utbudet av fritidsaktiviter för vuxna med funktionsnedsättning ut i Täby? Hur ser behovet ut? Hur startade och bedrivs den fritidsverksamhet för vuxna som idag bedrivs i Stockholm, Lidingö och Haninge? Vad anses vara viktigt i arbetet med att tillgodose en meningsfull fritid? 1 FUB är en intresseorganisation med medlemmar och 150 lokala föreningar som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Ett mål är att de ska ha en meningsfull fritid efter eget val.

3 3(15) Metod Datainsamling har skett genom intervjuer med fritidsutvecklare i Täby kommun, Stockholm stad, Lidingö stad och Haninge kommun samt med representanter för FUB i Södra Roslagen. Respondenterna har fått ta del av utredningen för synpunkter. En träffpunkt för vuxna har besökts för deltagande observation. Utifrån resultatet förs en diskussion utifrån de uppställda frågeställningarna som resulterar i ett antal slutsatser. Definitioner Socialstyrelsens terminologiråd har beslutat om följande definitioner av funktionsnedsättning och funktionshinder: Funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Ex. på begränsning kan vara svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning samt i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet och anpassning av omgivningen. 2 Lagar som styr Stöd och service till människor med funktionsnedsättning för bra levnadsvillkor och att kunna leva som andra regleras genom två lagar: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Inledande bestämmelser Särskilda uppgifter för kommunen 9 punkt 9 Boende för vuxna. För vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar finns insatsen Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. En sådan bostad kan utformas som gruppbostad, servicebostad, annat särskilt anpassad bostad. En bostad ska enligt LSS vara personens privata hem. Den får inte likna en institution. I boende ska också ingå omvårdnad. 2 Statens Folkhälsoinstitut: Onödig hälsa. Hälsoläge för personer med funktionsnedsättning. Nr 2008:00. s. 8

4 4(15) Omvårdnad innebär en skyldighet att stödja och hjälpa till med dagliga behov. Det kan till exempel vara att hjälpa till med hygien, klädsel, förflyttning eller att kommunicera och umgås med andra människor. Omvårdnaden ska ges på ett sådant sätt att den stärker tilltron till den egna förmågan. I insatsen ska också ingå fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. 15 punkt 5 verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1. Socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap Socialtjänstens mål 2 kap Kommunens ansvar 5 kap Särskilda bestämmelser för olika grupper 7 Människor med funktionshinder Fritid för personer med funktionsnedsättning i Täby Täby kommun ger tillsammans med Danderyd-, Upplands Väsby-, Sollentuna-, Vallentuna- och Österåkers kommun ut ett program med fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Kommunerna samarbetar över kommungränserna och tillsammans med studieförbund och föreningar. Mycket av utbudet i Täby riktar sig främst till barn och ungdomar. Kultur och fritid bedriver fritidsverksamhet med inriktning mot barn och ungdomar mellan år som går i skola. Detta regleras genom avtal med LSSmyndigheten. På fritidsgården Oasen i Gribbygård arbetar tre fritidsledare med inskriven verksamhet för ungdomar år enligt beslut från LSS-handläggare. En kväll i veckan erbjuds även öppen verksamhet för elever som går i särskola. Disco ordnas varannan fredag. Det saknas uppdrag för kultur och fritid att tillhandahålla motsvarande fritidsverksamhet för vuxna över 21 år. Fritidsaktiviteter för vuxna på LSS-boenden planeras tillsammans med personalen. Inför sommaren 2012 togs ett program fram för resor och utflykter för LSS- boende i Täby kommuns egen regi. Alltjämt ojämlikt En rapport publicerad av Socialstyrelsen i juni 2010, Alltjämt ojämlikt visade att personer med insatser enligt LSS är mindre aktiva på sin fritid. 3 3 Socialstyrelsen (2010): Alltjämt ojämlikt!, Artikelnr s. 72.

5 5(15) Den slutsatsen baseras på en stor enkätundersökning som skickades till ett urval av brukare hösten Undersökningsgruppen deltar i mindre utsträckning i kultur- och nöjeslivet samt motions- och friluftslivet jämfört med befolkningen i övrigt. De reser inte heller bort på semester i samma utsträckning som andra. Personer med insatser enligt SoL är mindre aktiva inom de undersökta fritidsaktiviteterna än de med insatser enligt LSS samt reser också bort på semester i lägre utsträckning. En förklaring som anges till det låga fritids- och kulturutövandet är att det kan antas bero på den ekonomiska situationen i kombination med bristande tillgänglighet. Även brukarens bristande inflytande över de insatser som ges antas vara en förklaring. Undersökningen har en låg svarsfrekvens vilket gör att resultatet måste tolkas med försiktighet. Men det går att peka på vissa övergripande mönster och tendenser i materialet. Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning/funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga är medlemmar i FUB. Föreningen har cirka medlemmar i cirka 150 lokalföreningar. Täby ingår i FUB södra Roslagen tillsammans med Danderyd, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Täbygruppen inom FUB i södra Roslagen har arbetat aktivt i två år med särskilt fokus på unga och vuxna som flyttat hemifrån. Representanter för FUB har kontakt och möten med kultur och fritid, LSS och politiker i socialnämnden. De har också tecknat ett avtal om samverkan med socialnämnden som ska ge FUB möjlighet att lämna sina synpunkter till alla beslutsfattare innan viktiga beslut som berör målgruppen fattas. Behov av stöd i fritiden Vuxna med funktionsnedsättning är en heterogen grupp där behov och förmågor ser mycket olika ut. Det behövs en regelbunden mötesplats i exempelvis en fritidsgård eller öppet café med kunnig personal och med öppethållande flera kvällar per vecka och även på helger för att kunna möta de olika gruppernas behov och förutsättningar för en meningsfull fritid. Personal på LSS-boenden, anhöriga för hemmaboende och assistenspersonal behöver externt stöd för att kunna skapa större aktiviteter och meningsfull semesterverksamhet. Större aktivitetsarrangemang med olika inriktning för att passa olika gruppers förmågor och behov behövs cirka 1-2 gånger per månad. För att ge personal och anhöriga ett rimligt planeringsunderlag behövs ett regelbundet program (vecka för vecka) med olika fritidsaktiviteter som kan tillgodose de olika individuella behoven.

6 6(15) Under sommarens semesterperiod och övriga storhelger med ledighet behövs resurser för planering och genomförande av kortare och längre resor, kurser och utflykter. Det program för resor och utflykter för sommaren 2012 som togs fram för LSS-boende i Täby kommuns egen regi behöver utvecklas och dessutom göras tillgängligt för hemmaboende, boende med assistans och LSS-boende i privat regi. För att genomföra detta behöver särskilda resurser avsättas för att planera aktiviteter men också för att ta fram och sprida tydlig information i god tid till målgruppen och berörd personal och anhöriga om dessa aktiviteter (jämför med den årliga katalog över semesterresor som sedan flera år utges av Idrottsförvaltningen i Stockholms stad). Ett regelbundet och nära samarbete med närliggande kommuner, FUB och externa arrangörer som exempelvis folkhögskolor bör också etableras. Under 2012 har FUB tillsammans med Vuxenskolan tagit initiativ och startat en enklare caféverksamhet som en träffpunkt för vuxna med funktionsnedsättning i fritidsgården Oasens lokaler. En av FUB deltidsanställd personal och ett par personer från Vuxenskolan håller öppet och ordnar enklare aktiviteter varannan onsdagkväll. Förutom café erbjuds bland annat dans, musik och pyssel. Information om verksamheten meddelas till medlemmar i FUB och till personal på kommunens gruppboenden. Mellan personer med lika många ledsagare och anhöriga brukar delta. Denna verksamhet är ett exempel på mötesplats som behöver utvecklas och fördjupas. Allhus och träffpunkter för vuxna med funktionsnedsättning i några kommuner Stockholm stad Stockholms stad antog i juni 2011 ett program som i sju punkter beskriver de resultat som ska uppnås för att öka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Punkterna gäller fysisk förflyttning, information, medbestämmande, utbildning, arbete, bostad och fritid. 4 Det nya programmet innebär en stor förändring för stadens samtliga nämnder och styrelser som i samarbete med ett lokalt råd för funktionshinderfrågor konkret ska föreslå förbättringar. I enlighet med programmet initierade och genomförde fritidsutvecklarna på Idrottsförvaltningen under 2011 en tidsbudgetstudie för att ta reda på hur mycket tid man lägger på olika aktiviteter och sysslor när man bor i en gruppbostad och kunna jämföra med andra vuxna stockholmare. 4 Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

7 7(15) Det genomfördes som en pilotstudie där det främsta syftet var att dels finna metoder för en större undersökning, dels att samla in ett resultat som kan visa på tendenser för målgruppens sysselsättning på fritiden. 5 Resultat från studien med deltagare från sex gruppbostäder visade att de vistades 87 procent av sin vakna och lediga tid hemma på gruppboendet måndag till fredag och 69 procent lördag och söndag. Tendensen är dock att de flesta är mer hemma på helgen. På fredagar och lördagar var det 86 procent av det tillfrågade som inte gjorde något organiserat utanför hemmet. Idrottsförvaltningen kommer att publicera ytterligare en rapport med fler resultat och analyser från studien. Mot bakgrund av pilotstudien ovan och från samtal med enhetschefer och personal på gruppbostäder framför fritidsutvecklaren från Stockholm stad att det finns ett stort behov av en träffpunkt för vuxna med funktionsnedsättning. Det finns för närvarande två allhus/kvällscaféer som drivs av Stockholm stads stadsdelar: Café Katarina och Café Blecktornet. Verksamheterna drivs vardera av två fritidsledare som även har en tjänst inom dagverksamhet för gruppboende. De har många besökare och håller öppet upp till två kvällar per vecka. Följande framgångsfaktorer nämns i samband med start av allhus/träffpunkt: Satsa stort för att nå ut med information och få igång verksamheten Samarbete och samverkan mellan fritidsverksamheten och personal vid gruppboende Tillgång till ledsagare, coachning/påtryckare Fritidsledarens engagemang, utbildning, kunskap Möjlighet att kunna prova på verksamheter i närområdet som andra vuxna nyttjar på sin fritid, t ex. Friskis och Svettis. Vad gäller fritidsledare måste de kunna titta utåt i samhällets fritidsutbud och veta vad som finns och efterfrågas för att kunna erbjuda och hjälpa till med fritidsaktiviteter. Det finns ett stort utbud idag och det gäller att ha bra kontakt med studieförbund, framförallt studieförbundet Vuxenskolan (anordnar studiecirklar). De är stora och har mycket att erbjuda. Träffverksamheterna kan utvecklas ytterligare genom att fritidsledarna tar ett större ansvar att vara en länk till studieförbund och cirklar. Det är en pedagogisk vinst om studieförbunden kan ha cirklar i samma lokal. Träffpunkten ska vara en trygg sfär och erbjuda social samvaro men det är också viktigt att få deltagarna att aktivera sig. En bra erfarenhet är att ha pröva-på tillfällen. Populära aktiviteter är musik, dans, resor, trevlig fredagskväll med ex. film och årstidsfester. Det finns ett stort utbud av dansband i länet. 5 Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011.

8 8(15) En rekommendation är att inte starta nya verksamheter av det som redan finns som t ex. Bowling och dansband utan att bredda fritidsutbudet. Utnyttja istället det som redan finns om det efterfrågas. Fritidsledaren bör ha kompetens att fungera som fritidsrådgivare åt individen och kunna lotsa den in i de individuella behoven av fritidsaktiviteter. I Stockholms län saknas fritidsrådgivning som insatts inom Habiliteringen och den måste erbjudas på andra sätt. Lokalen får inte vara för barnsligt utformad. Det är viktigt att skilja på aktiviteter för barn/ ungdomar och vuxna. Enligt forskaren Öije-Umb Carlssons resultat om livskvalitet hos vuxna personer med utvecklingsstörning påverkas individen mycket negativt av att inte bli sedd som vuxen. 6 Många vuxna med funktionsnedsättning upplever att man inte vet om man behandlas som ett barn eller en vuxen och det resulterar i en osäkerhet som påverkar hälsan negativt. Ett annat problem är att det inte finns tillräckligt med ledsagare och assistans för att ge individen det individuella stöd den behöver för att få sina behov tillgodosedda på sin fritid. Personer som anmält sig till kvällsaktiviteter kommer inte iväg om få anmält sig och det inte finns personal som kan följa med enstaka personer. Det finns ett stort behov av personal och ledsagarservice för att möjliggöra fritidsaktiviteter. Slutsatser Det tar tid att bygga upp en verksamhet. Bra kontakt och samverkan med gruppbostäder och alla övriga aktörer kring personer med funktionsnedsättning har stor betydelse. Satsa stort på en gång för att nå ut En träffpunkt ska vara en trygg sfär med social samvaro men locka till deltagande i olika aktiviteter Det behövs fasta fritidsledare med utbildning (kompetensutveckling) på vuxna med funktionsnedsättning. Det är en svårare uppgift än att arbeta med personer utan funktionsnedsättning Fritidsledare ska fungera som en rådgivare med fritidskompetens för individens behov Det behövs nära samverkan mellan kultur och fritid och social omsorg (knyta ihop fritid med LSS-stöd) Nya pedagogiska och effektiva sätt att sprida information behövs 6 Öje Umb-Carlsson är med.dr och forskare vid Uppsala universitet. Har bl.a. gjort studien Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning åt Statens folkhälsoinstitut 2008.

9 9(15) Lidingö stad Målet för Lidingö stad är att inkludera funktionsnedsatta så mycket som möjligt i stadens övriga verksamheter. En förutsättning är att arbeta med ett helhetsperspektiv på individens behov och förutsättningar. Det kräver ett nära samarbete med särskolor, FUB, LSS-verksamhet, föräldrar och den tillsyns- och fritidsverksamhet som erbjuds av Lidingö stad. FUB i Lidingö har varit och är en stark påtryckargrupp som är viktig att samverka med. De gjorde i ett tidigt skede frågan om en meningsfull fritid för funktionsnedsatta känd bland politiker och deltog i att bygga upp fritidsgårdar med integrerad verksamhet. Att få med föräldrarna i processen är en framgångsfaktor och en förutsättning. Lidingö stad har idag fyra fritidsgårdar med integrerad verksamhet för barn 6-12 år med tillsyn och barn och unga år med fritidsgårdsverksamhet. För unga som fyllt 15 år och äldre finns Allhuset som bedriver både eftermiddags-, kvälloch helgverksamheter samt med kopplingar till föreningsaktiviteter utanför Allhuset. Det är en mötesplats som är öppen för alla. Genom att ha schemalagda fritidsledare som både arbetar på fritidsgårdar och vid korttidsvistelser (helgläger) får barn och föräldrar en helhet av fritidsgårdsorganisationen. När fritidshemsplaceringen upphör eller barnet vuxit ur gårdsverksamheten så blir Allhuset en naturlig placering. Som ytterligare en framgångsfaktor för att fånga upp ungdomar innan de slutar i skolan har de valt att öppna verksamheten på Allhuset från 15 år och uppåt. Det är lättare att få en övergång från de övriga fritidsgårdarna när de fortfarande går i skolan och det finns en markerad gräns mellan barn- och ungdomsverksamhet. När de sedan lämnar skolan är verksamheten på Allhuset känd och trygg. Följande framgångsfaktorer nämns i samband med start av allhus/träffpunkt: Nära och bra samverkan med FUB, föräldrar, skola, LSS-myndighet, LSSboende Vara en naturlig del av vardagen och inte en egen oas Engagerad personal som arbetar med flera verksamheter Handledning 1 gång/månad för personal En ledningsgrupp med representation från alla verksamheter Målgrupp från 15 år för att fånga upp dem tidigt Att organisatoriskt bedriva tillsyn och helgkortidsverksamhet i uppdraget detta finansierar indirekt den öppna kvällsverksamheten för vuxna. För att få verksamheten att fungera behöver personalen få heltidstjänster med möjlighet till utveckling. Personalen behöver även känna lust inför arbetet och vara beredda att arbeta kvällar, helger och med lägerverksamhet. Lidingö har haft stor framgång med att erbjuda personalen handledning en gång per månad och stor variation i arbetsuppgifter som exempelvis tillsyn, ledarstöd, stöd till föreningar, sommarläger.

10 10(15) För att nå målet med inkludering och helhet är alla fritidsverksamheter organiserade som en avdelning under handikappverksamheten på kultur och fritidsförvaltningen. Varje fritidsgård har en enhetschef som ingår i en ledningsgrupp. Genom att ses regelbundet glöms ingen verksamhet bort och det underlättar för samverkan. Slutsatser Viktigt med helhetsyn, integrering och samverkan Utmaningar, delaktighet och stöd till personal ger möjlighet till långsiktig och stabil verksamhetsplanering. Haninge kommun I Haninge kommun finns sedan mitten av 1970-talet verksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. Det startades och drevs till en början i FUB:s regi och utvecklades till en närmast helig institution som bara rullade på skrevs de första barnen in i tillsynsverksamhet på fritidsgården på uppdrag av socialförvaltningen. Det var fritidsledare från den verksamheten som arbetade på onsdagkvällar tillsammans med FUB. Efter några år tappade föräldrarna orken och ville lämna över ansvaret till kommunen. Det ledde till att fritidsnämnden tillförde resurser i form av personal och verksamhetsmedel 1984 och att kommunen tog över ansvaret. Idag går verksamheten under namnet Onsdaxklubben. Verksamheten är öppen varje onsdag kl och lockar besökare från hela Stockholm. Personalen består av 6 heltidsanställda som på dagtid även arbetar i samma lokaler med inskriven fritidsverksamhet för barn från 13 år med korttidssyn enligt LSS. För besökarna är det viktigt att det finns ett program för hela terminen där de olika aktiviteterna som erbjuds framgår. Onsdagsklubben erbjuder alltid café, dans och social samvaro. Varannan onsdag ordnar personalen större aktiviteter såsom: karaoke, allsång, halloweenfest, uppträdande, dansuppvisning och pysselkväll. Samhällsförändring Gruppen vuxna med funktionsnedsättning är inte homogen utan består av individer med olika förutsättningar och behov. Till skillnad mot förr sker idag mycket arbete med att integrera framförallt barn och ungdomar ute i samhället. Ett problem som uppmärksammats under senare år är att det finns unga vuxna som inte vill bli kategoriserad som vuxen med funktionsnedsättning. Denna grupp, ofta unga kvinnor, söker sig själva ut på staden och riskerar att hamna på fel plats och i situationer där de blir utnyttjade. Personalen har därför startat med uppsökande verksamhet som fältassistenter för att få kontakt med dessa personer där de befinner sig och ge stöd på plats. Det har varit framgångsrikt.

11 11(15) Nytt synsätt Detta har gett en insikt om vikten av att bedriva fritidsverksamhet för vuxna i mer vuxen miljö. Fortfarande bedrivs en träffpunkt ofta i samma lokaler som dagtid är fritidsgård för barn och ungdomar med LSS-stöd. Då sker ingen förändring för individen utan det blir en fortsättning på en tillvaro med en mötesplats för barn och ungdomar. För vissa personer är det den enda möjliga formen av fritidsverksamhet och för dem är det viktigt att det kan erbjudas. Det gäller även i stor utsträckning vuxna mellan år som levt större delen av sitt liv på olika institutioner. Men för unga idag bör inriktningen vara att få dem aktiva i miljöer som är integrerade i samhället. Därför behöver det finnas ett tydligt mål med verksamheten på en träffpunkt för vuxna och inte bara nöja sig med att erbjuda en plats för trevlig samvaro och enklare aktiviteter som passar alla oavsett behov och förutsättningar. Då kan verksamheten fungera som en bro till något nytt istället för att fortsätta vara en trygg men konstruerad plats som alla känner igen. Nya arbetssätt Ett nytt synsätt innebär även ett nytt arbetssätt för personalen. Istället för att fokusera på att skapa trivsel och samvaro måste de lära de unga vuxna att ta sig ut i samhället och bli mer självständiga. Det är en utmaning både för besökare som vill ha det de känner igen och för personalen som med det äldre arbetssättet även fått bekräftelse. Men att få ett nytt och förändrat synsätt på hur arbetet med att ge vuxna med funktionsnedsättning en meningsfull fritid kommer att ta tid att genomföra. En önskan är att få till en fungerande utslussning av vuxna till olika föreningar och aktiviteter på samma sätt som för unga. Det finns idag ett stort utbud för unga att ta del av men som upphör när de blir vuxna. Samverkan Ett exempel från Haninge är att nära samarbete mellan studieförbund och olika föreningar och kommunen kan vara framgångsrikt. En gång om året bjuds kommunens gruppboenden in till ett arrangemang i Haninge kulturhus. Där erbjuds möjlighet att prova på olika aktiviteter som sedan utmynnar i att gruppverksamhet och cirklar kan starta. En önskan är att kommunen ska tillföra resurser så att ett mer genomgripande arbete med vuxnas fritid kan starta på samma sätt som man idag arbetar med barn och ungas fritid. Följande framgångsfaktorer nämns i samband med start av allhus/träffpunkt: Ha lokaler som erbjuder en värdig vuxenmiljö Vara en ny plats att komma till/vara avskilt från barn och ungdomar Utemiljön bör kunna hantera ett stort antal färdtjänstbilar Ha utbildad personal som kan agera språngbräda ut i samhället God samverkan inom kommunen och med personal på gruppboenden Viktigt att ledsagning och assistans fungerar

12 12(15) Att ha en lägsta åldersgräns på 18 år, då besökarna ibland kan bli mycket intima med varandra. Slutsatser Det behövs långsiktighet, omfattande samverkan, resurser och stöd för att kunna uppfylla målet att ge vuxna med funktionsnedsättning en meningsfull fritid baserad på individens egna förutsättningar och intressen. Resultatdiskussion Behov Det saknas en organiserad fritidsverksamhet i form av en träffpunkt för vuxna med funktionsnedsättning i Täby idag. Även utbudet av helgresor och resor vid lov och semester behöver utökas och riktas till samtliga oavsett boendeform. Detta har uppmärksammats av FUB i södra Roslagen som till stor del består av personer i nära relation med någon som har en funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Föräldrar och anhöriga drabbas när stöd från samhället upphör eller saknas. För personer som bor i gruppboende är det bra att hitta fritidsaktiviteter utanför gruppboendets regi. Gemensamt för alla människor är att vi behöver få finnas i ett socialt sammanhang och ingå i någon form av gemenskap. Det gäller att aktivera sig och undvika isolering. Många personer med funktionsnedsättning klarar inte av detta utan hjälp och stöd. Därför finns i både LSS-lag och socialtjänstlagen krav på att det ska finnas stöd och service så att människor med funktionsnedsättning ska få bra levnadsvillkor och kunna leva som andra. För kommunen gäller att verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för alla. Då det inte är en homogen grupp utan består av individer med olika förutsättningar och behov behövs ett förändrat synsätt för att kunna hjälpa till att slussa ut de som klarar det till ett aktivt liv integrerat ute i samhället. Detta framgick tydligt vid mitt besök på Onsdaxklubben i Haninge. De cirka 100 personer som besökte verksamheten hade mycket varierande grad av funktionsnedsättning. Från personer som i stort sett klarar sig själva till de som är helt beroende av assistens. Det gör det svårt att hitta rätt nivå på aktiviteter för personer med så olika förutsättningar. Men personalen lyckades få det att kännas som en plats för vuxna. Samverkan och helhet I kommunerna Stockholm, Lidingö och Haninge har det startats verksamheter som erbjuder en trygg träffpunkt med social samvaro och olika utbud av aktiviteter för vuxna med funktionsnedsättning.

13 13(15) Gemensamma framgångsfaktorer för samtliga kommuner har varit att ha en nära och bra samverkan med alla som ingår i individens vardag och omsorg. Genom att FUB, föräldrar, skola, LSS-myndighet och LSS-boende samt kommunens fritidsverksamhet samverkar uppstår en helhetssyn på individen och individens behov. Det innebär en trygghet för individen och en möjlighet att fånga upp personen. Eftersom personer med funktionsnedsättning ofta har insatser enligt LSS är det en fördel att ha en nära samverkan och samarbete mellan social omsorg och kultur och fritid. Personal En annan framgångsfaktor är engagerad och utbildad personal. För att få personal att vilja stanna och utvecklas i rollen som fritidsledare behöver det finnas möjligheter till kompetensutveckling och handledning. Lidingö stad har med framgång lyckats behålla sin personal genom att ge heltidsanställningar men med placering vid flera olika verksamheter. Även i Haninge har fritidsledarna heltidsanställning. Det ger utmaningar och variation. Ett annat sätt att få personalen engagerad och känna sig delaktig är att enhetschefer vid samtliga fritidsgårdar ingår i avdelningens ledningsgrupp. Det behövs nya arbetssätt för att öka antalet personer som deltar i ett fritidsliv integrerat ute i samhället. Det innebär att personal även behöver utbildas i att bli mer av en coach som hjälper den enskilda individen att hitta aktiviteter utanför den trygga och invanda miljön som en träffpunkt erbjuder. Social samvaro och aktiviteter Det är viktigt att en träffpunkt erbjuder en trygg sfär med social samvaro. Men det måste även uppmuntra och stimulera till att individen hittar och söker sig till olika aktiviteter ute i samhället. Därför är det enligt samtliga fritidsutvecklare som intervjuats av stor vikt att personalen vid en träffpunkt kan ordna bra aktiviteter i verksamhetens lokaler, men även att kunna hänvisa till och erbjuda aktiviteter som anordnas av andra. En fritidsledare behöver ha kontakter och kännedom om kultur- och fritidsutbudet både i den egna kommunen men även i länet som helhet. Det är den enskilde individens behov och intressen som ska styra och tillgodoses. Försöksverksamhet vid fritidsgården Oasen i Gribbylund Den enklare café- och fritidsverksamhet för vuxna som startats upp av FUB i södra Roslagen tillsammans med Vuxenskolan har fått ett bra genomslag.

14 14(15) Eftersom verksamheten har blivit känd och samlar många besökare är det en smidig lösning att Täby kommun tar över och utvecklar den verksamhet som påbörjats för att snabbt komma igång. Lokalerna är tillgängliga på onsdagkvällar och söndagar och är anpassade för personer med funktionsnedsättning. På sikt är det mer lämpligt att ha en mer central lokalisering av en träffpunkt för funktionsnedsatta. Det gör det enklare för personer som klarar sig utan assistans att själva ta sig dit. Lokalerna bör även erbjuda en värdig vuxenmiljö som är integrerad i samhället. En träffpunkt bidrar till att ge vuxna med funktionsnedsättning en meningsfull fritid samt innebär att kommunen tar ansvar för åtagandet att ge stöd och service i enlighet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen. SLUTSATSER Det saknas organiserad verksamhet för vuxna med funktionsnedsättning i Täby Kommunen ska verka för att det allmänna fritids-och kulturutbudet blir tillgängligt för alla Social samvaro och aktivering är viktigt för att undvika isolering En träffpunkt erbjuder social samvaro och olika aktiviteter samt bör vara en länk för ett större fritidsutbud ute i samhället som passar den enskilde individens intressen och förutsättningar Den verksamhet som har startats upp av FUB har blivit känd och är lämplig att utveckla för att snabbt komma igång Genom att driva en träffpunkt som ett samverkansprojekt mellan kultur och fritid och social omsorg blir det lättare att nå ut till målgruppen och att få en helhetssyn på individens behov och förutsättningar. Referenser Muntliga Liljeqvist, Bengt, Kultur och fritid, Lidingö stad Ljunghe, Britt, Kultur och fritid, Täby kommun Ljunggren, Tina, FUB i södra Roslagen Ledstedt, Hasse, Kultur- och fritidsförvaltningen, Haninge kommun Nordin, David, Barn- och grundskola, Täby kommun Olsson, Bibbi, Kultur och fritid, Täby kommun Viklund, Josefin, Kultur- och fritidsförvaltningen, Lidingö stad Wiklund, Sören, FUB i södra Roslagen Åhsberger, Jenny, Idrottsförvaltningen, Stockholms stad Öhrstig, Ann-Britt, Kultur- och fritidsförvaltningen, Haninge kommun

15 15(15) Skriftliga Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen Jordbrogården Kvällsverksamheter. Kultur- och fritidsförvaltningen. Haninge kommun. Fritid För dig som bor i gruppbostad i Stockholms stad. Fritidsutvecklarna. Idrottsförvaltningen. Stockholm stad. Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad Fritidsutvecklarna, Idrottsförvaltningen. Kultur- och fritidsaktiviteter- för dig som behöver särskilt stöd Lidingö stad Kultur och fritid program för dig med funktionsnedsättning. Danderyd, Sollentuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Österåker kommun. Kultur och fritid för alla Tips för dig som behöver extra stöd. Nacka, Tyresö, Haninge och Nynäshamn kommun. Onödig ohälsa. Hälsoläge för personer med funktionsnedsättning. 2008:00 Statens folkhälsoinstitut Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Dnr /2010. Beslut i Stockholms kommunfullmäktige 13 juni 2011.Stockholms stad. Semesterresor 2012 från 22 år och uppåt. För dig som omfattas av LSS. Lidingö stad. Sommaren För dig som tillhör Täby kommun, LSS, Egen regi. Täby Kommun. Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning. Statens folkhälsoinstitut