Årsrapport 2016 Dna-registerverksamheten

Transkript

1 Årsrapport 2016 Dna-registerverksamheten NFC Rapport Biologisektionen 2017:03 Anna Granlund Nationellt forensiskt centrum, NFC

2 Utgivare Nationellt forensiskt centrum NFC Linköping Tfn vx E-post Nationellt forensiskt centrum NFC Upplaga Maj 2017, 15 ex 2 (20)

3 1 Sammanfattning Sedan toppåret 2012 har allt färre misstänkta personer topsas. Ökningen av antal personer i dna- och utredningsregistret fortsätter dock i ungefär samma takt och antal redovisade nationella träffar har inte förändrats så mycket de senaste fyra åren. Sverige har kopplat upp sig mot sex nya länder inom Prüm-samarbetet. Framför allt gav uppkopplingen mot Tyskland i slutet av 2016 väldigt många träffar. Det syns även en stor ökning i antalet dna-profiler som lämnas ut för sökning i dna-register i länder som inte är anslutna till Prüm-samarbetet. 3 (20)

4 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte Bakgrund VERKSAMHETEN Personärenden och träffrapporter Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Manuella sökningar Kvalitet och registervård Felkoder Oklara identiteter Elimineringsdatabas Övrig registervård på NFC Förvaltning Forum produktråd Prüm förvaltningsråd Registerförvaltningsgruppen i Kiruna Samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten Samarbete med andra länder Konferenser och möten Kommunikation STATISTIK Personärenden Antal profiler i registren Nationella sökningar Internationella sökningar Prümträffar Manuella sökningar i dna-registren Utlämnande av dna-profil Antal träffar inom undersökningsärenden RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER Vetenskapliga publikationer Interna rapporter Notat Publikationer i Kriminaltekniktidningen Registerverksamhetens rapportserie KÄLLFÖRTECKNING (20)

5 3 Inledning 3.1 Syfte Syftet med årsrapporten är att beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dna-registren. 3.2 Bakgrund Dna-registren regleras av 4 kap polisdatalagen (2010:361) och består av tre delar: Spårregistret; innehåller dna-profiler som tillvaratagits under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de träffat mot en person eller senast efter 30 år. Då brottet hänförs till utredningar om mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott gallras spåret senast efter 70 år. Utredningsregistret; innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. En persons dna-profil i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller när inga misstankar på personen finns kvar i misstankeregistret (MR). Dna-registret; innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. En persons dna-profil gallras ur dna-registret när personen inte har några belastningar kvar i belastningsregistret (BR). Alla dna-profiler som registreras förs även över till Combined DNA Index System (CODIS), en mjukvara som tillverkas och tillhandahålls av FBI. I CODIS sker alla sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dna-profiler från spår och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dna-profiler mot de personer och spår som finns i registret. Erhållna träffar redovisas digitalt till polisregionernas funktionsbrevlådor för träffrapporter. Nyregistrerade dna-profiler från personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i den nationella sökningen, skickas automatiskt för sökning till de länder som Sverige har ett dna-utbyte med enligt Prümrådsbeslutet [1, 2]. 5 (20)

6 4 Verksamheten Personärenden och träffrapporter Det är endast personer som är skäligen misstänkta eller dömda till annan påföljd än böter som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som annan eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de topsades för. Under 2016 topsades personer varav (89 %) som skäligen misstänkta. Antal skäligen misstänkta var (8 %) färre jämfört med Efter toppåret 2012 när drygt misstänkta topsades har antalet minskat för varje år. Antal målsägare har under samma period legat stabilt runt medan antalet annan varierar i betydligt större utsträckning, beroende på behov i de utredningar som Polisen driver under året. Antalet redovisade träffar från dna-registren var totalt sett något färre än 2015 men ligger i stort sett på samma nivå som de senaste tre åren, se avsnitt 5.3. Det var antal träffar mellan spår från olika brottsplatser som minskade medan antal träffar mellan spår från brottsplats och person ökade något, vilket är positivt ur ett brottsuppklarande perspektiv. 4.2 Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Sedan november 2013 är Sverige operativt enligt Prümrådsbeslutet [1]. Utbyte av dnaprofiler enligt Prümrådsbeslutet och genomförandebeslutet [2] sker genom att med ett land i taget först genomföra en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar dagliga sökningarna då dna-profiler från alla nya personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i de egna registren, söks mot det andra landets register. De flesta Prümträffar mellan spår och person erhålls vid den inledande massjämförelsen. Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från mängdbrott och ca 80 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla. Tekniskt sköts sökningarna på NFC via CODIS. De träffar som erhålls redovisas av NFC i så kallade Prüm-träffrapporter. Dessa rapporter innehåller uppgifter om mot vilket land det är träff, om det är ett spår eller person i det andra landet samt ett referensnummer som används för att begära ut ytterligare uppgifter från det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter om ett spår eller en person i en Prümträff i ett annat land kontaktas SPOC (Single Point of Contact) på Internationella enheten vid NOA, via en webbegäran som finns på Intrapolis. SPOC svarar sedan tillbaka till uppdragsgivaren när det andra landet skickat uppgifterna. Det kan ta allt från några timmar till flera veckor. Under 2016 har Sverige kopplats upp mot sex nya länder: Lettland, Slovenien, Ungern, Portugal, Malta och Tyskland. I slutet av 2016 gjorde Sverige dagliga dna-sökningar mot 16 länder inom Prümsamarbetet: Estland, Finland, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Ungern, Tyskland och Österrike. 6 (20)

7 4.2.2 Manuella sökningar För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med stöd av en blankett som Interpol tagit fram. Antalet manuella sökningar i Sveriges register minskade något under 2016 jämfört med 2015, se avsnitt Däremot ökade antalet svenska dna-profiler som skickades för manuella sökningar i andra länders register kraftigt, se avsnitt Det kan delvis vara en effekt av att Internationella enheten under året placerat ut fler internationella handläggare som ska hjälpa regionerna med det internationella samarbetet. Det kan också vara en effekt av att Prümsamarbetet gjort att fler utredare tänker på möjligheten att söka dna-profiler i andra länders register både för identifiering och för brottsutredning. 4.3 Kvalitet och registervård De registervårdande åtgärder som krävs för att upprätthålla god kvalitet på informationen i dna-registren utförs av både NFC och registerförvaltningsgruppen i Kiruna. Gallring av uppgifter från dna- och utredningsregistret sker automatiskt genom kontroller mot misstankeregistret och belastningsregistret om personen har fullständigt person- eller samordningsnummer. Om fullständigt person- eller samordningsnummer saknas måste gallringen utföras manuellt. Registervård i dna-registren som utförs av NFC sammanställs årligen i rapporten Årssammanställning registervård av dna-registren Felkoder När nya personer registreras i utredningsregistret görs en första sökning mot misstankeregistret för att kontrollera att uppgifterna stämmer överens mellan de båda registren. Om uppgifterna inte stämmer uppstår en eller flera felkoder i den så kallade registervårdsklienten och felen hanteras manuellt av registerförvaltningsgruppen i Kiruna. Totalt ökade antalet personer med felkod under 2016, mest beroende på att antalet personer som saknar person- eller samordningsnummer (felkod 1) ökade med ca 700 till Oklara identiteter Träffar mellan personer där de inskickade dna-proven uppvisar överensstämmande dnaprofiler men där person- eller samordningsnummer inte överensstämmer redovisas sedan 2007 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter redovisades 264 aliasträffar till de polisregioner där proven på personerna tagits. I andel motsvarar detta ca 1 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats under året. NFC markerar dessa personer i dna- och utredningsregistren med Identitet oklar. Det är mottagande polisregioners uppgift att därefter utreda vilken identitet som är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har identisk dna-profil (men olika namn och personnummer). Registerförvaltningsgruppen i Kiruna rättar uppgifterna i dna- och utredningsregistren på uppdrag av polisregionerna. Ytterligare 619 aliasträffar redovisades inte till polisen eftersom det vid utredningen på NFC visade sig vara en och samma person som provtagits vid två eller flera gånger med ofullständigt personnummer eller med små skillnader i namn, person- eller samordningsnummer. Registerförvaltningsgruppen i Kiruna korrigerar i dessa fall personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dna-registren. 7 (20)

8 Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas. En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i dna- eller utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på NFC, det uppstår en så kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistret. Vid behov redovisar NFC en så kallad konfliktrapport till de myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 2016 uppstod 21 registerkonflikter varav alla kunde lösas utan redovisning av konfliktrapport, exempelvis genom telefonkontakt med den som tog provet. Under 2016 infördes en ny funktion som gör att när en person som är markerad med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistret blir provtagen på nytt så flaggas detta på NFC som en uppdaterad oklar identitet. Identiteten kan då oftast redas ut, exempelvis genom kontakt med de som skickade in det nya provet. Den 31 december 2016 fanns totalt personer markerade med Identitet oklar i dnaoch utredningsregistren, vilket motsvarar ca 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var 256 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året. En person som är markerad med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistren är också markerad med Identitet oklar i polisens multifrågor (PMF). Enäggstvillingar är inte markerade med detta i PMF Elimineringsdatabas Den 1 juli 2014 trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft [3,4]. I EDB ingår dna-profiler från personer som genom sitt arbete kan komma att kontaminera bevismaterial som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från brottsplatsspår, som ska registreras i spårregistret, sökas mot EDB innan de registreras. Under 2016 registrerades dnaprofiler från 346 personer i EDB och vid årets slut fanns totalt dna-profiler i registret. Vid sökningar mot EDB erhölls under året 26 träffar. Kontaminerade patroner och hylsor står för en relativt sett stor andel av träffarna mot EDB [5] Övrig registervård på NFC Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen (exempelvis misstankeregistret, belstningsregistret, PMF, Internationella enhetens ärendehenteringssystem DAR) och det är viktigt att kommunikationen fungerar och att informationen är korrekt. Övrig registervård som utförs av NFC genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan Forum och CODIS samt mellan olika delar av Forum har fungerat. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med varandra kontrolleras att förväntad information finns och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren verkligen gör det. 8 (20)

9 4.4 Förvaltning NFC äger och ansvarar för förvaltningen av dna-registren. Frågor som rör förvaltningen av IT-systemen, förvaltning av personuppgifter samt kvalitetsfrågor och rutiner hanteras i olika mötesformer Forum produktråd Dna-registren och registervårdsklienten finns i Forum, som är NFC:s ärendehanterings- och labdatasystem. Frågor som bland annat rör systemutveckling av Forum och systemtester behandlas i Forum produktråd som har möten en gång per månad. En representant i produktrådet ansvarar för IT-stöden för dna-register och registervård Prüm förvaltningsråd Frågor som rör Prüm dna och Prüm finger hanteras i Prüm förvaltningsråd. I förvaltningsrådet ingår representanter från NFC, Internationella enheten på NOA, NFC Stockholm och IT-avdelningen. Frågor som behandlas är bland annat önskemål om systemförändringar, önskemål om rättsanalyser eller lagförändringar, statistik och gemensamma rutiner. Även frågor som rör det manuellt utbytet av dna- och fingeravtryck tas upp på förvaltningsrådet Registerförvaltningsgruppen i Kiruna En gång om året reser representanter för registergruppen till Kiruna för att träffa och arbeta tillsammans med registerförvaltningsgruppen. Representanter från registerförvaltningsgruppen besöker också NFC. Utbildningar hålls och arbetsrutiner diskuteras. Man tar även upp frågor av mer strategisk karaktär som juridiska frågor och utveckling av IT-stöd. En gång i månaden hålls videomöten mellan NFC och registerförvaltningsgruppen i Kiruna. På dessa möten tas dagliga operativa frågor och problem upp. 4.5 Samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten Under 2015 inleddes ett samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten. Syftet är att utbyta erfarenheter och att på sikt ha en gemensam registervård för de båda registren. Våren 2016 genomfördes en förstudie för att undersöka förutsättningarna för en gemensam registervård. Förstudien lämnade en rad förslag till förändringar som syftar till att möjliggöra en gemensam registervård. Ett viktigt förslag är att begära ändring i polisdatalagen och rättegångsbalken så att det blir möjligt att i större utsträckning ta fingeravtryck och dna-prov samtidigt från en misstänkt och att personuppgifterna kan registervårdas tillsammans. Ett sådant önskemål lämnades till Rättsavdelningen i oktober Samarbete med andra länder Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering samt en unik integration mellan CODIS och Forum, finns ett stort intresse från andra länder. Inget studiebesök har tagits emot under 2016 men frågor rörande Prüm från bland annat Storbritannien, Norge och Danmark har besvarats. 9 (20)

10 4.7 Konferenser och möten Möten och konferenser ger tillfälle att skapa kontakter och få kunskap om registerverksamheterna i andra länder och att informera andra om registerverksamheten i Sverige. Den 26 april deltog en representant från registergruppen på 12th European CODIS User Conference i Warszawa, Polen. På mötet, som arrangeras av ENFSI, presenterades nyheter och kommande uppdateringar av CODIS. Ländernas representanter berättade hur CODIS fungerar hos dem och om det finns några problem man vill diskutera vidare på mötet. Information från mötet har sammanfattats i NFC RIA 2016:09. Samma representant från registergruppen deltog även på 40th ENFSI DNA Working Group meeting i Warszawa, Polen den april. På mötet gavs uppdateringar av vilka länder i världen som har dna-register, vilka som är på gång att börja använda dna-register, vilka utmaningar som finns vad gäller hantering av dna-register samt vilka trender med ländernas lagstiftning som ses. Man diskuterade även vad som fungerar bra och vad som kan göras bättre vad gäller de automatiska Prüm-sökningarna. Vidare presenterades SmartRank som är ett nytt sätt att söka blandbilder i registren (dna som kommer från mer än en person). Det gavs också ett föredrag om framtidens dna-registersökningar. Information från mötet har sammanfattats i NFC RIA 2016:15. En brottssamordningskonferens för Polismyndighetens nyinrättade brottsamordningsfunktioner anordnades den september av NOA och NFC. Konferensen ersätter träffsamordnarmötena som tidigare anordnades av NFC (och före detta SKL) Fortsättningsvis kommer även Tullverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten (Militärpolisen) att bjudas in. 4.8 Kommunikation Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. För att hålla uppdragsgivare, journalister och allmänheten informerade om utvecklingen har ett flertal artiklar publicerats i tidningen Kriminalteknik och på webbtidskriften Kriminalteknik.nu, se avsnitt 6.4. NFC ansvarar för en sida på Intrapolis, Träffrapportsamordnare DNA-samverkan, där bland annat nyheter i form av korta notiser, artiklar, länkar och ett nyhetsbrev (3 nummer under 2016) publiceras. I nyhetsbrevet finns information om både dna-registret och fingeravtrycksregistret. Det finns ett stort internationellt intresse av den svenska lagstiftningen runt elimineringsdatabasen. En artikel om lagstiftningen och hanteringen av databasen har publicerats i Forensic Science Policy & Management, se avsnitt (20)

11 5 Statistik 5.1 Personärenden Antal inkomna personärenden (dna-prov från misstänkt, målsägare och annan ) minskade med (9 %), till jämfört med 2015, se figur 1. Majoriteten av personärendena kommer från polisregionerna Figur 1. Antal personärenden per år. Personprover skickas även in av andra brottsbekämpande myndigheter, såsom Ekobrottsmyndigheten, se figur 2, samt Tullverket och Kustbevakningen, se figur 3. Andelen prover från polismyndigheten är ca 90 % och från övriga myndigheter ca 10 % Figur 2. Antal personärenden per år från ekobrottsmyndigheten. 11 (20)

12 Tullen Kustbevakningen Figur 3. Antal personärenden per år från Tullverket och Kustbevakningen. 5.2 Antal profiler i registren Antalet spår i spårregistret ökade med under 2016 och vid årets slut fanns spår i spårregistret. Ökningen av spårregistret har varit i samma storleksordning sedan Större delen av alla spår i spårregistret kommer från mängdbrott (79 %) varav 62 % från tillgreppsbrott. Av brott som inte klassas som mängdbrott kommer ungefär hälften från rån (6 %) och sexualbrott (4 %). Spår gallras från spårregistret när de träffat mot en person. Antal registrerade profiler från personer ökade med (3 %) jämfört med 2015 och vid årets slut fanns personer registrerade, se figur Spår Personer Figur 4. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer. 12 (20)

13 5.3 Nationella sökningar Vid nationella sökningar redovisas endast träffar, om det inte blir någon träff redovisas inget till uppdragsgivaren. Träffarna redovisas normalt samma dag som sökningen i registren görs. Under 2016 redovisades nationella träffar från registren vilket är 4 % färre än 2015, se figur Figur 5. Antal redovisade registerträffar per år. Under året registrerades spår i spårregistret. Av dessa träffade (56 %) mot en person och gallrades. Ytterligare 631 spår, som registrerats innan 2016, träffade mot person och gallrades, se figur (20)

14 Brott tre år eller äldre Brott inträffat under föregående år Brott inträffat under aktuellt år Figur 6. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från mängdbrott där det oftast inte finns någon känd misstänkt i ärendet att jämföra erhållna dna-resultat med. Vad som räknas som mängdbrott ändrar sig något från år till år. Endast en mindre andel av de registrerade spåren i spårregistret härrör från grova brott. De flesta av spåren som ingått i en spår-personträff härrör därför från mängdbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar inom respektive brottstyp har visat sig vara relativt konstant över åren. Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika brottskategorier. Registerträffar, person mot spår från Antal Andel (%) Antal Andel (%) Mängdbrott (enligt NOA:s definition) , ,5 Rån, grov stöld 216 5, ,2 Våldtäkt, sexuellt ofredande 87 2,3 85 2,2 Misshandel (ej mängdbrott), grov misshandel 73 1,9 60 1,6 Mord/dråp, försök till mord/dråp 114 3,0 87 2,3 Allmänfarliga brott 47 1,2 41 1,1 Narkotika 48 1,3 12 0,3 Brott mot frihet och frid 32 0,8 30 0,8 Övrigt och spår utan brottskod 36 0,9 78 2,0 Totalt (20)

15 5.4 Internationella sökningar Prümträffar Under 2016 har Sverige kopplats upp mot sex nya länder, se Totalt redovisades Prümträffar under Träffrapporterna redovisas normalt samma dag som sökningen görs. Den stora merparten är person-person träffar vilket beror på att samma person finns registrerad i flera länders register Svenskt spår mot utländsk person Svensk person mot utländskt spår Spår mot spår Person mot person Figur 7. Antal Prümträffar 2016 mellan Sverige och länder som vi utbyter dna-profiler med enligt Prümrådsbeslutet. Tabell 2. Antal Prümträffar per land 2016 fördelat på träfftyp. Land SE spår/ SE pers/utl Spår/spår Pers/pers Totalt utl pers spår Estland Finland Lettland Litauen Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Totalt (20)

16 5.4.2 Manuella sökningar i dna-registren Under 2016 handlades 252 ärenden med utländska profiler som söktes manuellt i svenska dna-register, se figur 8. Mindre än 5 % av alla manuella sökningar av utländska dna-profiler gav träff i de svenska registren. 80 % av de manuella sökningarna handläggs inom fyra dagar Utländsk profil i svenskt register Utlämnande av svensk profil för sökning i annat land Figur 8. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil Utlämnande av dna-profil Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade från NFC för att via Internationella enheten skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan även skickas för sökning i Interpols dna-register. Under 2016 handlades 331 ärenden rörande utlämnande av dnaprofiler vilket är mer än dubbelt så många som under 2015, se figur Antal träffar inom undersökningsärenden När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i sakkunnigutlåtandet för det aktuella undersökningsärendet. Antalet redovisade dna-träffar med slutsatsgraden Grad +4 inom ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller annan och ett eller flera spår i samma ärende var 2016 totalt (20)

17 6 Rapporter och publikationer 6.1 Vetenskapliga publikationer - Ricky Ansell och Christina Widén. Swedish Legislation Regarding Forensic DNA Elimination Databases. Forensic Science Policy & Management 2016, Vol. 7, NOs. 1-2, Interna rapporter - Ricky Ansell och Christina Widén. EDB NFC intern rapport, Biologisektionen 2016: Notat - Christina Widén och Ricky Ansell. En sammanfattning gällande så kallade släktskapssökningar. NFC Notat, Biologisektionen 2016: Publikationer i Kriminaltekniktidningen - Christina Widén. Prüm dna-sökningar mot Spanien Kriminalteknik nr , sid Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Slovenien och Lettland. Kriminalteknik nr 2, sid 8. - Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Ungern och Portugal. Kriminalteknik nr 3, sid 4. - Christina Widén. Prüm-sökningar av dna-profiler i EU. Kriminalteknik nr 3, sid 18. Artiklarna i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen Kriminalteknik.nu eller på websidan. 6.5 Registerverksamhetens rapportserie - Christina Widén och Ricky Ansell. Så kallade släktskapssökningar. DNA-register 2016:01. - Anna Granlund. Halvårsstatistik DNA-register 2016:02. - Lars Andersson. Årssammanställning registervård av dna-registren 2015 DNAregister 2016:03. - Karin Hedberg och Lars Andersson. Noterat från brottssamordnarkonferensen på Arlanda 27-28/ DNA-register 2016: (20)

18 7 Källförteckning 1. Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 2. Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 3. Lag (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas. 4. Förordning (2014:405) om Polismyndighetens elimineringsdatabas. 5. Ricky Ansell och Christina Widén. EDB NFC rapport 2017: (20)

19 19 (20)

20