EN DISKUSSIONSSERIE OM SLÖJD OCH SKAPANDE ELIN THOMASSON, STINA NILSS OCH ULRIKA ROSLUND-SVENSSON. Illustration: Ulrika Roslund-Svensson

Transkript

1 2016 EN DISKUSSIONSSERIE OM SLÖJD OCH SKAPANDE ELIN THOMASSON, STINA NILSS OCH ULRIKA ROSLUND-SVENSSON Illustration: Ulrika Roslund-Svensson

2 Konceptet Slöjdsnack består av samtalsträffar med utgångspunkt i slöjd och skapande. Träffarna har tagits fram genom ett samarbete mellan Ulrika Roslund-Svensson (slöjdare och konstnär, Skapismen), Stina Nilss (slöjd- och textkonsulent på KulturUngdom) och Elin Thomasson (vik. hemslöjdskonsulent på Slöjd i Väst). Under vintern och försommaren 2016 har fyra träffar genomförts på tre olika platser i Göteborg med syftet att prova om det går att träffas kring slöjd utan att slöjda. Responsen har varit god från träffarnas deltagare. Det verkar finnas ett behov att samtala om och diskutera sitt förhållande till slöjd och görande. OM SLÖJDSNACK Konceptet Slöjdsnack är framarbetat i ett samarbete mellan Skapismen, KulturUngdom och Slöjd i Väst/Västarvet. Slöjdsnack går att plocka in i olika sammanhang, men fungerar även som fristående evenemang. Ett grafiskt material finns att tillgå som ägs av Slöjd i Väst och KulturUngdom. Till materialet hör även bilder för övningen en ska bort. Materialet är framtaget av Ulrika Roslund-Svensson (Skapismen). GENOMFÖRANDE Initiativ till Slöjdsnack togs av Elin Thomasson, som kontaktade Stina Nilss och Ulrika Roslund- Svensson för att utveckla en idé om samtalsträffar. Tanken var då att skapa ett forum för unga slöjd- och skapandeintresserade att utbyta tankar och erfarenheter om att vara ung i slöjden. Under ett möte på KulturUngdom utvecklades konceptet mot ett renodlat diskussionskoncept. Temat för den första träffen sattes till Slöjdsnack om slöjdidentiteter, slöjdstereotyper och slöjdnormer. Ulrika anlitades av KulturUngdom och Slöjd i Väst för att ta fram ett grafiskt marknadsföringsmaterial samt utveckla diskussionsfrågor och format för träffen, med stöd från Stina och Elin. Tanken var att genomföra tre träffar, där teman för de två senare skulle utkristalliseras under den första träffen. 1

3 TRÄFF 1 SLÖJDSNACK OM SLÖJDIDENTITETER, SLÖJDSTE REOTYPER OCH SLÖJDNORMER Den första träffen genomfördes den 21 januari på Konstkollektivet i Kvarnbyn, Mölndal tillsammans med 17 deltagare. Deltagarna representerade blandade åldersgrupper med en majoritet i åldern år. Evenemanget hade marknadsförts med affischering i Göteborg samt på facebook och instagram med hjälp det material som Ulrika tagit fram. Kvällen inleddes med att Stina, Ulrika och Elin presenterade sig och sina slöjdidentiteter, varpå Ulrika presenterade en rad påståenden på temat. Deltagarna fick resa sig upp om de ansåg sig passa in på påståendet. Sedan fick deltagarna välja grupp baserat på ämnena Slöjdens homogenitet, Slöjdkläder och slöjdkropp, Kulturella referenser, Historiska referenser, Slöjd i populärkulturen, Slöjdens material- och metodhierarkier, Slöjdandets månadskostnader, Slöjdidentitet och konsumtion samt Slöjdförebilder. Till varje tema hade Ulrika förberett frågor som diskussionsunderlag för att stimulera samtalet. Diskussionen pågick i ca 20 minuter, sedan byttes grupperna. Till hands fanns även mattrasor att sysselsätta händerna med samt tuschpennor och underlag att rita eller anteckna på. Avslutningsvis hölls en sammanfattande diskussion i helgrupp. I diskussionen under den första träffen handlade samtalen mycket om vad slöjd är. Finns det kriterier på vad som är slöjd? Vad krävs för att kalla sig slöjdare? Går det att vara slöjdare utan att göra nåt? Finns det populärslöjd? Spelar det någon roll om det kallas slöjd eller pyssel? Är det finare att slöjda fritt än att använda färdiga kit? Vilka hierarkier finns inom slöjden? Varför Går det att vara slöjdare utan att göra nåt? är det viktigt att bevara slöjdkunskap? Är det viktigt? Vad fyller skolslöjden för funktion? Hur står sig slöjden mot andra kulturformer? Kvällen avslutades med en kort utvärdering. Deltagarna upplevde det positivt att få gå så djupt i diskussionen om slöjd, att det var roligt och att det öppna upplägget kändes bra. Deltagargruppen upplevdes dock som homogen och ansågs representera endast en liten del av alla slöjdande människor. Fler borde inkluderas. 2

4 TRÄFF 2: SLÖJDSNACK OM SLÖJDHIERARKIER, SLÖJDSTATUS OCH STATUSSLÖJD Efter kommunikation via telefon och e-post sinsemellan beslöts temat till seriens andra träff att bli Slöjdhierarkier, slöjdstatus och statusslöjd utifrån de teman som framkommit på första träffen. Evenemanget marknadsfördes på samma sätt som tidigare evenemang, och hölls på Konstkollektivet i Mölndal den 11 februari. Tyvärr kom inga deltagare denna gång. Arrangörerna enades om att flytta nästa träff till en plats i närmare anslutning till spårvagnsnätet. Till nästa träff beslöts att fortsätta på diskussionen från den första träffen. TRÄFF 3: SLÖJDSNACK OM SLÖJDIDENTITET OCH SLÖJDNORMER EN FORTSÄTTNING Den tredje träffen arrangerades i samarbete med Kulturhuset Blå Stället i Angered i anslutning till deras verkstad. Temat blev slöjdidentitet och slöjdnormer en fortsättning, för att knyta an till diskussionerna från första träffen. Diskussionsfrågorna från första träffen utvecklades av Ulrika för att passa temat. Intrycket var att just slöjdidentitet var något som många var intresserade av att prata om. Träffen blev lyckad med 10 deltagare med rötterna i olika sorters görande. Det blev en blandning av yngre utövare, studenter och deltagare från Blå Ställets stick- och spinncafé. Generationsutbytet var givande och bidrog till goda och djupgående diskussioner. Hela min världsbild har förändrats Under den tredje träffen inleddes diskussionerna med övningen En ska bort som Ulrika arbetat fram. Övningen består av bilder på olika saker, och deltagarna fick fundera fritt över vad sakerna hade gemensamt eller vad som skilde dem åt. Övningen fungerade bra isbrytare och introduktion till problematiserande. Under samtalet behandlades hård- kontra textilslöjd och hur genus associeras med det, trender inom slöjden och slöjd som trend, samt återigen vad slöjd egentligen är. 3

5 TRÄFF 4: SLÖJDSNACK OM TILLSAMMANSSLÖJD, SLÖJDGEMENSKAP OCH SLÖJDMILJÖER Då Blå Stället visat intresse för Slöjdsnack som ett forum för att diskutera deras verkstad arrangerades en fjärde träff, nu med fokus på kollektivverkstäder och platser att skapa på. Då deltagare tidigare haft förväntan om föreläsningar vid träffarna beslöts att kvällen skulle inledas med en presentation på temat. Presentationen skulle Det behövs en trygg bas för skapande. fungera inspirerande för det efterföljande samtalet. Som gäst bjöds Johnny Karhinen in för att berätta om sitt initiativ gbgmake, en plattform med syfte att koppla samman och kartlägga makerinitiativ i Göteborg. Deltagarna blev denna gång en blandning av slöjdare, studenter, konstnärer och makers. Fokus blev vilka platser som finns att slöjda på, att dela med sig av kunskap för att den inte ska gå förlorad samt trendloopar i slöjden. Deltagarna diskuterade hur bilden av vad slöjd är påverkar vad som får räknas som slöjd och hur den bilden skiljer sig åt mellan åldersgrupper. Tyvärr så krockade evenemanget med vetenskapsfestivalen som drog igång samma dag, vilket många i makermålgruppen prioriterade. Fler träffar i samma format skulle säkerligen kunna arrangeras med större uppslutning från makerhåll. REFLEKTIONER FRÅN ARRANGÖRER Att träffas och samtala kring temat slöjd verkar för många deltagare ha varit positivt. Strävan har från arrangörerna hela tiden varit att hålla högt till tak i diskussionerna, att inte förmedla vad som är rätt eller fel i ämnet. Däremot verkar formen vara så ny för många att innehållet missförstås. Flera deltagare verkar ha haft bilden av slöjdsnack som föreläsningar och därför inte förväntat sig att själva delta. Kommunikationen av vad Slöjdsnack innehåller skulle därför kunna förtydligas vid utveckling av konceptet. Under träffarna har deltagare vid flertalet tillfällen vidtalat värdet av sammanhang att samtala om slöjd i. Konklusionen vid den fjärde träffen blev att sammankallade och organisering 4

6 av evenemang och tillfällen att slöjda är det som efterfrågas mest. Rollen som arrangör blir i sådant fall mer att skapa sammanhang än att fylla det med innehåll. Kunskapsutbytet vill deltagare i stor utsträckning skapa själva. Ulrika Roslund-Svensson arbetade till träffarna (1,2 och 3) fram diskussionsfrågor och form för diskussionen. Ulrikas mycket genomarbetade frågor fungerade bättre än frågorna på träff 4 som inte arbetats igenom lika mycket. Det kan alltså löna sig att lägga energi på att utarbeta bra diskussionsunderlag. REFLEKTIONER FRÅN DELTAGARE I det stora hela har deltagarna upplevt det positivt att prata om sitt slöjdande/görande/skapande. Att diskutera och problematisera kring sitt slöjdande utan att samtidigt slöjda verkar vara nytt för de flesta. Men behovet att göra just detta finns hos deltagarna. Om formatet: Om identitet: Inte bara tips på vad en kan göra, även erfarenhetsutbyte Diskutera förhållningssätt Utbyta erfarenheter Träffa likasinnade Bygga nätverk Behov av okomplicerade sätt att träffas och slöjda. Det är bra att inte bara få tips på vad en kan göra, utan även reflektera över sitt slöjdande. Stickcafé exkluderande? Finns motsvarighet för mer avspänt sammanhang? Täljcafé? Vem är slöjdare? Går det att vara slöjdare utan att göra nåt? Det är en själv som definierar vem en är. Måste man erkänna sig till en identitet? Man måste få vara nybörjare Slöjd, hantverk pyssel. Finns hierarkier här? Om slöjd: Vad är slöjd? Vidga begreppen kontra definiera. Spelar det någon roll vad det kallas? Går det att slöjda annat än produkter? Förr slöjdade man för att man behövde. Finns populärslöjd? Hemslöjd kontra etsy 5

7 Är färdiga kit slöjd? När blir det inte slöjd? Vilka kriterier finns för slöjd? Slöjd är: På allvar och kreativt. När är det okej att kopiera och när får vi inspireras av varandra? Om kulturarv: Vad är gedigen kunskap? Är det viktigt att bevara kunskaper och tekniker. Om utveckling och behov inom slöjdområdet: Behöver register på var en kan låna saker och vad Behov av paraplyorganisation för skapandeverksamheter i Göteborg Middagsklubben fast slöjd bjud in ett visst antal personer till ditt hem och slöjda. Behov av mer lättillgängligt skapande en personlig relation som bjuder in till verkstäder Ställen att få skapa på som är gratis. Frilagret positivt upplevt (har inget köptvång i cafét) SAMMANFATTNING Slöjdsnack har visat att det går att samlas kring slöjden utan att slöjda. Att deltagarna själva har fått forma innehållet på träffarna med stöd från arrangörerna har varit något nytt för de flesta, men upplevts positivt. Träffarna har stimulerat samtal och nya möten. Olika perspektiv på slöjd har fått utrymme att mötas på lika villkor. Behovet att mötas och diskutera skapande utan lärandesyfte har visat sig påtagligt. Mötet mellan slöjd, handgjort skapande, konst och making har potential att utvecklas. Att den organiserade slöjden med sin etablerade målgrupp bjuder in makerrörelsen till träffar på nya platser skapar förutsättningar för att nya nätverk och plattformar byggs. Med relativt enkla medel går det att integrera kulturformer för att stimulera utveckling, kreativitet och öppenhet. 6