Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Bildningsstyrelsen - Ordinarie ledamöter kallas - Ersättare får kallelsen för kännedom Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Tid: Bildningsstyrelsen Fridolin, ingång Biblioteket Torsdagen den 8 mars 2018 kl: 14:00 OBS! dagen Val av justerare samt plats och tid för justering Helena Mårtens Fjällman (M) med Lea Malmivirta (C) som ersättare Bildningsförvaltningens kansli, tisdag 13 mars kl: 14:00 Ärendelista 1. Rapporter bildningsstyrelsen 2. Ekonomisk rapport och årsprognos Förslag till beslut - Ekonomisk rapport och årsprognos godkänns 3. Omfördelning budgetramar mellan resultatenheter 2018 Förslag till beslut - Omfördelning av ramar mellan resultatenheter 2018 godkänns 4. Ansökan om investeringsbudget för ytterligare hyreshöjning, Baldershage Förslag till beslut - Bildningsstyrelsen godkänner investeringsansökan 5. Ansökan om investeringsbudget för utveckling av barnbassäng i Metropoolen (Extra ärende) 6. Flytt av verksamheterna Jularbomuséet/Sportoteket Förslag till beslut - Flytt av verksamheten vid Jularbomuséet/Sportoteket godkänns

2 Sida 2 7. Digitaliseringsplan för bildningsförvaltningen Förslag till beslut - Bildningsstyrelsen godkänner digitaliseringsplanen 8. Delgivningar 9. Delegationsbeslut 10. Övriga rapporter

3

4

5

6

7 BILDNING/KULTUR OCH FRITID Datum Brevnr/Diarienr Bs2018- Handläggare: Ing-Marie Pettersson Jensen Flytt av verksamheterna Jularbomuseet och Sportoteket Sammanfattning Kultur och fritid vill för att effektivisera verksamheten och kunna satsa mer pengar på den kärnverksamhet som gynnar framför allt barn och ungdom flytta verksamheterna Jularbomuseet och Sportoteket från nuvarande lokal i Gamla Byn till Karlfeldtsgården respektive Blå Villan och Sportparken. Medel kan då gå till att bibehålla Kreativt lärande med NTAs nuvarande omfattning, en breddning mot Bild inom kulturskolan, fortsätta utlåningen av fritidsmaterial till barn och unga och säkerställa familjearrangemangen vid Karlfeldtsgården. Ärendet Jularbomuseet har idag funnits i över 25 år. Utställningen har varit uppskattad men besökarantalet har successivt sjunkit gjordes en ny utställning i samband med att Sportoteket flyttade in i byggnaden. Museum, café och utlåning och reparation av fritidsmaterial har sedan dess drivits huvudsakligen som ett integrationsprojekt med kommunala extramedel förutom den ram för Jularbomuseet däri bl a hyran ingår. Jfr Bs Enligt detta beslut skulle vi också utreda möjligheterna att flytta Jularboutställningen till Verket eller en lokal nära anslutning till detta. Det pågår idag också en intern utredning av Sportoteket för att se på möjligheterna av ett närmare samarbete med framför allt grundskolan och idrottsundervisningen där. Oavsett vad som blir resultaten av denna utredning så finns i Sportoteket en mängd fritidsutrustning som periodvis är mycket utlånad. Här finns också utrustning som sommartid används i Sportparken. Vi anser att det är viktigt att bevara och lyfta fram minnet av Carl Jularbo. Idag görs detta i en lokal som inte har någon direkt anknytning till dennes liv. Tvärt emot vad fallet är med Karlfeldtsgården som är författarens barndomshem. Vi ser därför inga kulturhistoriska eller personhistoriska problem med att flytta Jularbomuseet i sin nuvarande form, utan bara fördelar med att samla dessa verksamheter på Karlfeldtsgården. I nuläget, då det inte finns ekonomiska möjlighet att skapa ett kulturhus, ser vi detta som den bästa placeringen och att Jularbomuseet hör bättre hemma på Karlfeldtsgården om man ser till målgrupper som besöker anläggningarna och även till den scen som finns i trädgården som är lämplig att genomföra arrangemang på i Jularbos anda. För att inför 2019 klara en allt kärvare ekonomisk situation utan särskilda integrationspengar ser vi idag en lösning som innebär att vi vill säga upp lokalerna från den 1 januari 2019 (kräver uppsägning senast den 31 mars 2018) och flytta Jularboutställningen till Karlfeldtsgården och Sportoteket till Blå Villan. Karlfeldtsgården får på detta sätt en extra attraktion och gårdens lokaler nyttjas effektivare. En del av den ram som idag finns för Jularbomuseet och evenemang flyttas till Karlfeldtsgården och

8 Sida 2 används för familjearrangemang riktade huvudsakligen mot barn och ungdomar. Guidningar kan då skötas av samma guider som också guidar på Karlfeldtsgården. Hyreskostnaderna tillsammans med driftkostnader i övrigt används för att bekosta den lokal som inrymmer kulturskolans utvidgning mot bild; konst, grafik, foto, film, animering mm, samt som inrymmer NTA-verksamhetens lager. Här finns också verkstad och varmt mellanlager för Avesta Art och Verket. Utan överflyttning av medel från Jularbomuseet finns 2019 inte full finansiering för dessa lokaler och verksamheten där. Vårt förslag är att lager och en mindre verkstad skapas i Blå Villan där Sportoteket inryms. Lokaliseringen blir central i anslutning till Sportparken och nära till Avestavallen. Vi anser att denna flyttning av verksamheterna gynnar våra huvudsakliga målgrupper barn och unga och att en samlokalisering av verksamheterna gynnar tre kärnområden för kultur och fritids verksamhet; Verket, Sportparken och Karlfeldtsgården. Den ekonomiska ramen för Jularbo/Sportotek behålls och nyttjas för Verket/kulturskolan, Karlfeldtsgården/Jularbomuseet samt Sportotek/Blå Villan. Förslag till beslut: Bildningsstyrelsen beslutar - Att verksamheten vid Jularbomuseet/Sportoteket flyttas enligt ovanstående förslag - Den ekonomiska ramen bibehålls inom kultur och fritid och används för hyra och verksamhet i enlighet med ovan för Jularbo/Sportotek behålls och nyttjas för Verket/kulturskolan, Karlfeldtsgården/Jularbomuseet samt Sportotek/Blå Villan

9

10 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Birger Ivarsson Digitaliseringsplan för Bildningsförvaltningen Planens syfte och mål är att samordna, utveckla och vägleda Bildnings verksamheter kring IT (informationsteknik = Digitalisering) av IT-systemstöd och hantering av datorutrustning, men även i övriga delar vad gäller handläggning och rutiner, kopplade till kommunens digitalisering. På förvaltningsnivå ingår Bildning i kommunens projekt med digitalisering av nämndprocessen. Huvudmålet för projektet är att Avesta kommun får en transparent och demokratisk nämndprocess, vilken blir så lättillgänglig som möjligt för förtroendevalda, tjänstemän och medborgare. Ett ärendehanteringssystem tillåter en helt digital process, från registrering av handling till justerat protokoll och protokollsutdrag. Distribution av handlingar, kallelser och protokoll kommer ske genom systemets politiker-applikation. Bildnings största verksamhetsområde är skola och utbildning, varför stort fokus i digitaliseringsplanen hamnar på det pedagogiska arbetet kring IKT (Informations- och kommunikationsteknik) i förskolan och skolan. Perspektivet är långsiktigt för perioden Med tanke på skolans läsår kommer planer och beslut som gäller skolan att verkställas från höstterminen det år ny plan börjar gälla. Vid periodens slut kommer digitaliseringsplanen att utvärderas och uppdateras. Bildningsförvaltningen kommer på så vis att alltid ha en aktuell digitaliseringsplan, väl förankrad till samhällets krav, grundat på såväl internationella referenser som nationella styrdokument och digitala agendor. Finns behov av viss justering kan planen till viss del revideras under innevarande period, som beaktas i senare uppdatering. I planen används Lärare och då menas i fortsättningen att samtliga förekommande pedagogiska tjänster på skolan och förskolan räknas in. Som lärare, speciallärare, förskolelärare, specialpedagog, barnskötare och övrig pedagogisk resurspersonal. I annat fall används Personal och då menas samtlig personal, även inom administration och i alla verksamheter. När Elev nämns i planen menas i fortsättningen elever på samtliga skolstadier, barn i förskolan och deltagare i övrigt. När Skolan nämns i planen menas i fortsättningen alla skolstadier och förskolan. Planen är indelad i tre delar. Pedagogik och undervisning Organisation och administration Teknik och ekonomi Inledning Digitalisering handlar inte bara om datorer och teknik. Det handlar lika mycket om processer och rutiner för ett förändrat arbetssätt. Skolans digitalisering är inte ett enskilt IT-projekt utan ska vara ett förändringsarbete på lång sikt. Viktiga framgångsfaktorer är ledarskap, kompetens och att verksamhetens behov identifieras och planeras för framgångsrik utveckling.

11 Sida 2 Trenden är att undervisningen med enskilda programvaror, digitala läromedel, Appar och interaktiva övningar fortsätter, samt att det sker ett ökat användande av digitala lärverktyg och molntjänster. Några exempel är lärplattform och lektionsforum online. Kommunikation mellan vårdnadshavare och skola förväntas i högre utsträckning ske via digitala portaler och kanaler för anpassad information och dialog. Övriga insatser och service inom Bildningsförvaltningen, som Resultatenheterna Kultur- och fritid och Kostenheten svarar för, kommer medföra nya utmaningar och krav på digitala lösningar för både personal och medborgare, i form av fler och bättre E-tjänster för föreningsliv och mathantering. Några punkter är redan utpekade uppdrag för skolan att förhålla sig till från höstterminen (skolverkets krav) - Obligatoriskt att använda digital utrustning när det gäller delprov i skriftlig framställning i ämnet engelska, svenska och svenska som andraspråk (SVA). Nationella prov ska ske digitalt. Under höstterminen inleds försök med vissa ämnen. - Programmering införs som ett tydligt inslag i olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena. - Förtydliganden och förstärkningar i gymnasieskolans arbete med digitala verktyg samt tillägg av programmering i vissa kurser. Bakgrund Infrastrukturen för IKT finns på plats, både nationellt och lokalt. Men den snabba tekniska utvecklingen med nya möjligheter kräver omvärldsbevakning, framsynthet och tidiga anpassningar i nära samarbete mellan kommunens IT-enhet, skolan, förskolan och övriga verksamheter. Kommunen äger egen IT-miljö med serverhall och drift, egen helpdesk och teknikerpersonal. Det finns ett väl utbyggt fibernät till samtliga skolor, förskolor och övriga verksamheter, med fast- och trådlöst spridningsnät i alla verksamhetslokaler. Nätet är logiskt uppdelat mellan administration, skolnät och gästnät. Internetanslutning finns med god kapacitet utifrån verksamhetens nuvarande krav. Beställning av datorer, lärplattor och digitala rum har hanterats centralt för förskolan och grundskolan sedan Varje förskola och grundskola har avsatt en summa av sin elevpeng till en central ITinvesteringsbudget. Viss del av summan har dedikerats för utbyggnad av fiber och nätverk och kostnaden har fördelats solidariskt. Resterande pengar för datorer och digitala klassrum har fördelats till förskolan utifrån antalet avdelningar och till grundskolan baserat på antalet elever. Gymnasiet har tillämpat samma rutin sedan Övriga verksamheter beräknar sina kostnader för IT utifrån tidigare års kostnader och byter ut gammal IT-utrustning efter behov. Kostnaden för IKT på administration och övriga Resultatenheter belastar respektive budget. Bildningsförvaltningen gör en ekonomisk plan för att täcka beräknade avskrivningskostnader inom befintlig budgetram, innan ansökan om IT-investeringsbudget skickats till kommunstyrelsen. Senaste inventeringen av datorer och lärplattor (nov. -17) visar relativt god tillgång av datorer och lärplattor på alla skolor och förskolor. Inventeringen omfattar enheter som används av elever och lärare. Till elever på grundskolan finns 623 datorer (snitt 4,0 elever/dator) och 731 lärplattor (snitt 3,4 elever/lärplatta). Av lärarna på grundskolan har 361 personlig dator och 50 personlig lärplatta. Till elever på gymnasiet finns 787 datorer (snitt 1,1 elever/dator) och 289 lärplattor (snitt 2,9 elever/lärplatta). Av lärarna på gymnasiet har 120 personlig dator och 51 personlig lärplatta. På förskolan finns en dator och minst en surfplatta per avdelning. En anmärkning är att ca 1/3-del av enheterna börjar bli föråldrad och måste planeras för att bytas ut under år Kostnader för administrativa IT-verksamhetssystem, licenser, drift och utbildning hanteras centralt på respektive Re-enhet. Kostnader för kommunlicenser av pedagogiska program fördels ut på skolan

12 Sida 3 och/eller förskolan baserat på antal elever och/eller avdelningar. Övriga kostnader för pedagogiska program och Appar betalas av den verksamhet som beställt licensen. Syfte och mål Syftet med digitaliseringsplanen är att inventera Bildningsförvaltningens verksamheter där någon form av digitalisering sker och beskriva vilka områden som kan utvecklas med stöd av IT-system och E-tjänster. Planen ska beskriva tydliga verksamhetsmål samt vilka förutsättningar och krav som finns för att använda IT i verksamheten. Förskolans- och skolans IKT-handlingsplaner ska utgå från sina respektive läroplaner. Övriga verksamheter utgår från sitt uppdrag och önskemål om medborgarservice och krav. Målsättningen för skolledare, och lärare, ska vara att ta tillvara de möjligheter som arbetet med digitala verktyg ger när de används som pedagogiska verktyg. Förskolans- och skolans digitalisering kräver ett strategiskt ledarskap som ger lärare goda förutsättningar att utveckla undervisningen. Därför krävs insatser som stimulerar pedagogisk innovation och utvecklar den digitala kompetensen hos lärarna för att den digitala tekniken ska utnyttjas systematiskt i lärprocessen. Fler prioriterade mål är: Öka andelen personlig utrustning för elever på åk. 7-9 och gymnasiet. Vilken utrustning och vilka utbildningar/klasser som ska tilldelas dator, bygger på krav bl.a. från kommande nationell IKTstrategi för skolan, lokala IKT-strategier och ekonomi. Öka andelen personlig utrustning för lärare. Alla lärare för åk. F-9 samt gymnasiet ska ges tillgång till en (1) egen personlig bärbar dator, eller lärplatta, utifrån kriterier fastställda av förvaltningsledningen. Alla lärare i förskolan ska ha tillgång till minst en (1) dator och en (1) lärplatta per avdelning. Ökad och förenklad hantering av informationskanaler. Lärplattform (LMS), sociala medier, informationssystem med LCD-skärmar osv. Förbättrade E-tjänster för ansökan till kurser på kulturskolan och vuxenlärande. Nämndadministration ska ske digitalt i allt större utsträckning. Digitalisering av bibliotek, måltidshantering, lokalbokning och fakturering. Styrdokument för digitalisering av verksamheten Bildnings IKT-strategi för förskola, grundskola och gymnasium Lokala IKT-handlingsplaner för förskola och skola Varje rektors- och förskoleområde ska utifrån förvaltningens Digitaliseringsplan och IKT-strategi skriva en lokal IKT-handlingsplan. Planen ska detaljerat beskriva hur förskolan och skolan avser att använda IKT i sin verksamhet och ekonomiska förutsättningar. IKT-handlingsplanen ska omfatta följande punkter: Och verksamhetens specifika behov och mål. Specificera och prioritera mål. Beräkna behov av IT-utrustning kopplat till kursplanering och läroplaner. Val av IT-utrusning anpassat till behov. Pedagogisk planering hur IT-verktyg kan integreras och utgöra ett stöd i undervisningen. Kompetens- och fortbildningsplaner för lärare. Planering och budgetering för nyttjande av centrala IT-investeringsmedel, liksom egna medel. IKT-handlingsplaner för övriga verksamheter Övrig verksamhet, utöver förskola och skola, ska också skriva en detaljerad IKT-handlingsplan som beskriver verksamhetens planerade och förväntade utveckling och behov av IT-verktyg, infrastruktur och program, som underlag för investering, anpassning av förbättrat IT-stöd och rutiner och utbildning av personal. Samt om satsningen avser intern administration och IT-stöd eller avser utåtriktad medborgarservice.

13 Sida 4 Nationell IT-strategi Regeringen gav den 24 september 2015 Statens skolverk i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S). Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket ska föreslå två IT-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet samt grundskolan och motsvarande skolformer, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasie-särskolan och skolväsendet för vuxna. Av uppdraget framgår att strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform. Skolverket har valt att kalla strategierna för Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet och precisera för vilka skolformer och annan verksamhet respektive strategi avser i en underrubrik. Därmed uttrycks att de utmaningar som skolväsendet ställs inför i stor utsträckning är gemensamma. Det uttrycker också ambitionen att bidra till att hela skolväsendet får förutsättningar att ta tillvara alla möjligheter som digitaliseringen erbjuder, med huvudfokus på att stödja elevernas lärande och för skolutveckling i mer generella termer. Pedagogik och undervisning Digitaliseringen i vår omvärld utvecklas i snabb takt och våra elever ska ges de bästa förutsättningar, kompetenser och redskap som främjar lärande. IKT ska vara en integrerad och naturlig del i lärarnas arbete. Lärarna ska ha god förståelse för hur förutsättningarna och lärandet kan utvecklas och förbättras med stöd av IKT. Alla elever ska få en grundläggande digital kompetens, anpassad för respektive årskurs och utbildning. Skolan ska svara för att: - Eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information. (ur läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan) Förskolan ska svara för att: - Utbildningen i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Utbildningen ska även ge barnen möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. (ur ny läroplan för förskolan) Ledarskapet behöver förtydligas och prioriteras för förskolechefer och rektorer så att förutsättningar för digitaliseringens möjligheter kan tas till vara för skolutvecklingen. Ytterligare några viktiga områden är inventering av lärarnas kunskapsnivå inom IKT och planer för kompetensutveckling, samordning av IKTresurser inom förskolan och skolan och en ökad och förbättrad information och dialog. Ledarskap Ansvara för och utveckla det digitala lärandet i utbildningen för ökad måluppfyllelse. Leda och utveckla effektivare administration med syfte att underlätta skolans- och lärarnas administrativa arbete. IT-kompetens för rektorer. (exempel: skolutvecklingsprogrammet Styrning och ledning ) Säker och kritisk internetanvändning, källkritik, informationssökning, etik osv. Kompetensutveckling Inventera nivå av digital kompetens hos lärare.

14 Sida 5 Kollegialt lärande i samarbete i lärararbetslag och hela skolan. Om skolan ska bli likvärdig för alla elever är en förutsättning att tolkningar och tillämpningar diskuteras och värderas för att nå en gemensam grundsyn. Arrangera anpassad utbildning för allmän IT-kompetens till lärare för ökad kunskap och praktiska färdigheter och en öppen attityd till IKT. Utbildning på studiedagar, workshop, öppet hus, digitala manualer och annan handledning. IKT-samordning Särskild satsning för ökat användande av IKT på förskola och skola. Inspirera och bidra till ökad utveckling inom IKT. Hantera support och utbildning av förskolans- och skolans pedagogiska program. Teknikstöd på praktisk nivå. Programråd och licenshantering. Samordnad inventering av datorer, lärplattor och digitala rum. Kommunikation Digitala arenor för information och dialog mellan lärare, elev och vårdnadshavare. - Lärplattform - Hemsida - Sociala medier Skoladministrativa IT-system (schema, betyg, frånvaro osv.) Organisation och administration IT och digitalisering är inte enbart en teknikfråga utan även i högsta grad en verksamhetsfråga. Ansvaret för organisation, central administration, utveckling och finansiering av digitaliseringsprojekt vilar på Bildningsförvaltningen. Styrgrupp är Bildnings ledningsgrupp. Som referensgrupp finns en IKTstrategigrupp med representanter från alla Resultatenheter. Bildnings IKT frågor ska drivas och utvecklas i samarbete med övriga förvaltningar i kommunen, där det finns samarbetsvinster. En väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning mellan uppdragen för inblandade tjänster inom systemförvaltning är en förutsättning för att utveckla digitaliseringen. Detta innefattar central administration och support, infrastruktur och drift, operativ administration och handläggning ute i verksamheten och den pedagogiska insatsen. På varje rektorsområde, förskoleområde och i övriga verksamheter behöver finnas någon form av en ITkontaktperson som har rollen som lokal stödperson i IT-frågor kring verksamhetens IT-verktyg, drift och beställning, i samråd med rektor/chef. IT-kontaktpersoner kan ingå i nätverk med IKT-samordnare eller personal från IT-enheten. IT-administration på förvaltningsnivå Systemförvaltare av Bildnings verksamhetssystem. Anpassning av roller och behörigheter. Introduktion av nya administratörer. Samordna och leda användargrupper/nätverksgrupper. Utbildning och lokal support till Resultatenheters administration. Säker hantering av elev- och personuppgifter (GDPR). IT-administration i verksamheten Operativ administration och handläggning av skolans IT-stödsystem. Sakkunnig i hantering av programmoduler för t.ex. närvaro/frånvaro, betyg, elevdokumentation. Hantering av konton för inloggning på datorer, e-post, lärplattform och andra IT-stödsystem och program. Inventering av skolans datorer, annan IT-utrustning och lokala licenser. Hantering av kvittenser och användaravtal för IT-utrustning och tjänster.

15 Sida 6 Hantering och information till lärare och skolans övriga personal kring IT-frågor. IT-strategi Samordning och utveckling av Bildnings verksamhetssystem, IT-stöd och processer. Övergripande samordning av IT-system och struktur för behörigheter och säkerhet. Driva projekt för effektivare hantering och ökad integration av IT-system. Omvärldsbevakning kopplat till IT och Digitalisering. Representation och kommunikation mellan Bildnings ledningsgrupp, koncernens IT-grupp och IT-enhet kring IT-frågor. Teknik och ekonomi Forskning visar att en hög tillgänglighet och en aktiv IKT-användning är en viktig del i skolans arbete för en ökad måluppfyllelse. Forskning visar också på kravet att ha en väl förankrad pedagogisk plan i kombination med ett lämpligt antal datorer och läsplattor för att nå målen. Elever och personal i kommunens skolor ska ha likvärdiga möjligheter att använda IKT som ett redskap i lärandet utifrån behov och förutsättningar. Den digitala tekniken ska utnyttjas systematiskt i lärprocessen. Lärplattor är inte en fullvärdig ersättare till traditionella datorer inom alla områden, men utgör ett komplement med nya användningsområden. Därför behöver bättre stöd och analys göras inför nya beställningar. Vilken utrustning som ska köpas in, för vilken användning osv. kommer beskrivas i lokala IKT-handlingsplaner som alla verksamheter ska skriva. All personal och elever har personlig inloggning till kommunens digitala system och tjänster. Gällande inloggning behöver säkerheten höjas och under perioden för denna Digitaliseringsplan kommer aktiviteter att ske för säker inloggning med tvåfaktorsinloggning. Alla ska skriva under ett IT-användaravtal. Rutinen med central IT-investeringsbudget planerar Bildnings ledningsgrupp att den kommer finnas kvar. Men den behöver ses över vad avser storlek och hur den ska användas. Främst utifrån faktum att summan varit ganska fast genom åren, samtidigt som verksamheten växer. Bildning behöver också ta höjd för kommande nationella IT-strategier, vilken förväntas kräva allt tydligare av kommunen, att öka takten på inköp av datorer och andra användbara enheter i verksamheten. Viktigt att inköp är grundat på behov och kopplat till en IKT-handlingsplan. Ett konkret förslag ligger om särskilda satsningar på inköp av IT-verktyg och utbildning. Att i någon form inrätta en intern central projektpott som förskolor och skolor kan söka medel från för speciella behov och insatser inom IKT. Bildning Hanterar inköp av datorer. Anpassning och certifiering i samråd med IT-enheten. Typ efter behov. Finns bärbar- eller stationär dator, 1-1 dator och surfplatta. Klassuppsättning, datasalar, datorvagnar. Personlig dator till lärare och elever. Kriterier för erhållande av dator beslutas centralt på Bildning. Antalet Digitala rum ska ökas. Inventering av datorer, lärplattor och digitala klassrum ska göras årligen och utgöra grund för uppdatering av befintlig IT-utrustning och nya investeringar. Ekonomi. Utredning om 1-1 datorer ska köpas som intern IT-investering eller kan vara en extern leasing. Ärendet ska hanteras under Kommunens IT-enhet Ansvarar för central drift av infrastruktur. Nätet är uppdelat på administrativt- och skolnät. Drift av fibernät, fast spridningsnät i skolbyggnader och trådlöst nätverk, servrar, backup mm. Support/helpdesk. Certifiering. Koncernövergripande samordning. E-arkiv.

16 Sida 7 Säkerhet och skydd. Hållbar IT/Grön-IT Miljöanpassning, återvinning osv. Kostnadseffektivisering. Förslag - Att digitaliseringsplan för bildningsförvaltningen godkänns.