Riktlinjer. Vid hot, våld trakasserier mot förtroendevalda i Surahammars kommun

Transkript

1 Riktlinjer Vid hot, våld trakasserier mot förtroendevalda i Surahammars kommun Antagen av Kommunstyrelsen Antagen av Kommunfullmäktige xx - xx Dnr: Senast Reviderad: xx - xx Ansvarig handläggare: Andreas Hagwall Beredskapssamordnare andreas.hagwall@surahammar.se

2 Bakgrund I din roll som förtroendevald politiker finns det risk för att du utsätts för trakasserier, hot eller i värsta fall våld. Varje år blir ett antal förtroendevalda utsatta för trakasserier och hot i olika former. Riskerna ökar i samband med en ökad exponering i massmedia, när känsliga frågor behandlas. Surahammars kommun vill med dessa riktlinjer ge dig konkreta råd för: Hur du/ni kan förebygga trakasserier, hot och våld Vad du kan/bör göra om du råkar ut för trakasserier, hot och våld, Surahammars kommun vill med dessa riktlinjer även tydliggöra vem som gör vad med säkerheten för förtroendevalda. Syfte Riktlinjerna utgör ett stöd för agerande och åtgärder som bör vidtas av och för politiker som riskerar att drabbas av olika former av hot, våld eller trakasserier. Syftet är att den eller de som drabbas - inte ska påverkas i sitt beslutsfattande, - i övrigt ska kunna utföra sitt uppdrag utan inskränkningar, samt - ska uppnå och känna godtagbar trygghet och säkerhet både under sitt uppdrag och i övriga sammanhang. Definitioner Med hot och våld och trakasserier avses i dessa riktlinjer brottsliga handlingar som kan falla under allmänt åtal. Exempel på aktuella brottsrubriceringar är: misshandel, våld mot tjänsteman, olaga hot, ofredande, olaga förföljelse (stalking), förtal/förolämpning, skadegörelse samt bedrägeri och oredigt förfarande. Rent praktiskt innebär det att bl. a. följande situationer faller inom begreppet: knuff eller slag, kränkande ord och handlingar, hot om våld på internet, sociala medier eller via SMS, obehagliga telefonsamtal, åverkan på bostad eller fordon, tecken på kartläggning eller falska beställningar av varor eller tjänster. Även hot och våld som den utsatta personen upplever eller utsätts för på sin fritid men som riktar sig mot den förtroendevaldas utövning ska hanteras enligt riktlinjerna liksom situationer där en förtroendevalds närstående drabbas av direkta eller indirekta hot eller hot om våld. Det är alltid den drabbade personens egen uppfattning i samråd med säkerhetsansvarig som avgör om en situation ska hanteras enligt riktlinjerna.

3 Förtroendevalda Förtroendevalda är inte formellt anställda, därför är inte hot och våld mot dem en arbetsmiljöfråga i juridisk mening och arbetsmiljölagen (1977:1160) liksom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön är därmed inte tillämpliga. Detta innebär att kommunen inte är arbetsgivare till förtroendevalda på samma sätt som för tjänstemän. Däremot kan kommunen behöva gå in och stötta de förtroendevalda som inom ramen för sitt förtroendeuppdrag blir hotade, utsatta för hot, våld eller trakasserier. Förtroendevalda i Surahammars kommun uppmanas ta del av riktlinjerna gällande hot och våld, för att veta hur man kan förebygga hot och/eller våld, samt hur man ska agera om det inträffar. Säkerhetsansvarig Kommunens säkerhetsansvarig har som funktion och ansvar att stötta, bistå, vara rådgivande, vägledande och vara behjälplig alla verksamheter inklusive den politiska organisationen i deras kontinuerliga säkerhetsarbete samt vid akuta händelser såväl som efter händelser. Personal utskottet PU är beslutande instans vid alla typer av beslut av insatser för politiker som blivit utsatta för någon form av ex hot, våld eller trakasserier och önskar kommunens stöd. En grundförutsättning för att få kommunalt stöd är att det finns en polisanmälan som kommunen får ta del av. PU tillser att trygghetsskapande/säkerhetshöjande åtgärder vidtas vid hot mot förtroendevalda förutsatt att behov föreligger. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören informeras om vidtagna åtgärder. Vid behov informeras även ordföranden för berörd nämnd och förvaltningschefen för ifrågavarande verksamhetsområde. PU.s ordförande kan ta brådskande beslut om det behövs i ärendet. Om en förtroendevald har avslutat sina politiska uppdrag i kommunen får PU avgöra hur länge efter avslutat uppdrag som kommunen bör ge stöd. Målet bör vara att avveckla kommunens insatser över tid. PU:s protokollsparagrafer vad avser stöd till enskild och önskemål om stöd från enskild är belagda med sekretess. Handlingar i enskilda ärenden ska hanteras av säkerhetsansvarig som tillser att handlingarna förvaras på ett säkert sätt i säkerhetsarkivet. Dokumentation Inför varje stödinsats ska senaste polisanmälan bifogas samt att en överenskommelse upprättas mellan den enskilde förtroendevalde och kommunen. Punkter som ska inrymmas i överenskommelsen är: - Formen av stöd - Stödet omprövas var tredje månad - Villkoret för att erhålla fortsatt stöd är att hotbilden kvarstår. Detta ska påvisas genom att kommunen får del av polisanmälningar. Om polisen avskrivit anmälan pga av att man bedömt anmälan som ej brott ska kommunen utgå från den bedömningen. - Förtroendevald som eftersöker kommunens stöd ska informeras om att partiets gruppledare i kommunen alt ordförande kommer att bli informerad om ärendet. - Fortsatt stöd ska beslutas av PU. Beredskap- och säkerhetsansvarige är föredragande i PU.

4 Polisanmälan Grundregeln är att brott ska polisanmälas och polisen ska utreda dessa. Om någon blir utsatt för hot, våld eller trakasserier med anledning av sitt politiska engagemang ser kommunen det som självklart att en polisanmälan genomförs. Polisanmälan kan göras genom telefon eller genom att uppsöka närmaste polisstation. Vid akuta situationer ring snarast 112. Det är alltid den som drabbas som avgör om en polisanmälan ska inlämnas. En anmälan ger polisen betydligt större möjligheter att förhindra att gärningspersonen upprepar brott samt möjliggör att personen kan lagföras och eventuellt betala ersättning för skador som personen har orsakat. Politiker har lagstadgad rätt att begära att polisanmälan blir åtkomstskyddad. Detta innebär att endast de tjänstemän hos polisen som är berörda och arbetar med ditt ärende kan ta del av innehållet. Om ett angrepp kan bero på gärningspersonens negativa inställning till den drabbades hudfärg, nationella eller etniska ursprung, religionstillhörighet, trosbekännelse eller sexuella läggning är det viktigt att det anges vid polisanmälan. Detta klassas som hatbrott och kan leda till straffskärpning vid lagföring. Otillåten påverkan Begreppet otillåten påverkan omfattar en rad olika handlingar som syftar till att påverka politikers och tjänstemäns beslutfattande. När denna typ av brott begås på ett organiserat och systematisk sätt kan de allvarligt skada vårt demokratiska system. I Sverige är det främst personer och grupper inom den grova organiserade brottsligheten och extremistmiljöerna (vit makt miljön och den autonoma miljön) som utför dessa brott, främst i syfte att uppnå ekonomisk eller politisk vinning. Otillåten påverkan kan handla om påtryckningar som: Trakasserier som till exempel kränkning, ofredande eller subtila hot Fysiskt våld mot person eller egendom Korruption i form av otillbörliga erbjudanden av olika slag Hot som exempelvis utpressning eller direkta straffbara påtryckningar som hot om våld

5 Otillåten påverkan kan innebära en svår kränkning som kan medföra psykiska eller fysiska skador för den som drabbas. Det är också ett arbetsmiljöproblem och kan vara ett säkerhetsproblem både för den drabbade och kommunen. Det är av största vikt att alla hjälps åt med att motverka och förebygga otillåten påverkan så att rättssäkerhet och demokrati ej påverkas. Kontakta snarast kommunens säkerhetsansvarig eller kommunstyrelsens ordförande för samråd om du blir utsatt för otillåten påverkan. Polisanmäl alltid otillåten påverkan. Överväg att begära åtkomstskydd av anmälan. Stöd i rättsprocessen Den som drabbas av hot, våld eller trakasserier har i de allra flesta fall rätt att ta med en stödperson vid besök hos polisen. Den drabbade bestämmer själv vem som ska vara stödperson. Det kan exempelvis vara en vän, en arbetskollega, en tjänsteman från socialtjänsten eller någon från brottsoffer- eller kvinnojouren. Den som drabbas kan även få ett målsägandebiträde, ett så kallat juridiskt biträde. Om det beviljas är det kostnadsfritt. Målsägandebiträdet ger stöd genom hela den juridiska processen. Eventuellt önskemål om målsägandebiträde ska framföras till polis eller åklagare ihop med anmälan. Skydd för hotade Polisen kan erbjuda åtgärder för hotade som behöver skydd. På de flesta polismyndigheter finns brottsoffersamordnare som arbetar med stöd och skydd för brottsoffer. Polisen bedömer hur stort behovet av skydd är och vilken skyddsåtgärd man beslutar att vidta i det enskilda fallet. Exempel på detta är rådgivning, bevakning och olika tekniska hjälpmedel. Polisen samarbetar med andra myndigheter och organisationer, exempelvis Skatteverket och socialtjänsten när det gäller skyddat boende. Grundregeln för kommunen är att ge stöd i form av informerande och stödjande karaktär. Faktiska insatser bör vara begränsade till sin omfattning och varaktighet. Internt i kommunen kan, då behov finns, tillhandahållas förstärkt skydd med: Information med tips och råd Samtal med säkerhetsansvarig Personlarm under begränsad tid Skyddsspray under begränsad tid. Stödsamtal eller annat psykologiskt stöd när behov bedöms föreligga vid max fem tillfällen. Eventuella utökade åtgärder i enstaka fall får diskuteras av PU. Exempel på åtgärder kan vara Bevakning genom väktare under begränsad tid Boende på annan ort tills polisens skyddsåtgärder tar vid. Kontakta snarast kommunens säkerhetsansvarig eller kommunstyrelsens ordförande för bedömning, samt effektuering av skyddsåtgärder och/eller psykologiskt stöd.

6 Information till media Det är viktigt att eventuell information till medierna efter en incident med hot, våld eller trakasserier inte sker förrän den drabbade, polismyndigheten och den säkerhetsansvarige inom kommunens är överens om, hur och i vilken utsträckning så ska ske. Informationsinsatser måste bedömas från fall till fall.

7 Viktiga telefonnummer Aktör Tfn Mail adress Polisen (larm nummer) 112 Polisen (ej akut) Kommunpolis för Surahammar Region Västmanland Säkerhetsansvarig Surahammars kommun Tobias Nordlander

8 Checklistor Offentliga möten och sammanträden Informera dig om hotbild. Bedöm lämplighet att genomföra mötet, resurser, lokal, bevakningsåtgärder som krävs för säkerheten. Samverka med polis, väktare med flera. Informera dig om tillstånd. Kontakta polisen och försök få en kontaktperson. Informera polis om eventuella kontroversiella budskap som kan påverka hotbilden. Informera dig om andra evenemang som kan pågå parallellt, exempelvis demonstrationer. Placering av scen och talarpodie. Målsättning är att huvudpersonen ska ha ryggen fri med skyddad bakgrund. Undvik plats mitt på en yta med folk runt om. Tänk på angreppsrisk från person med eventuellt tillhygge. Informera dig om vad som gäller för avspärrning. Säkerhetsavstånd markeras genom rep, band, blommor etc. Tänk ur säkerhetssynpunkt på placering av entréer, vakter, funktionärer och media. Upprätta bra kommunikationsvägar med polis, väktare och säkerhetsansvarig. Lägg in viktiga telefonnummer i mobilen. Vid akut läge ring alltid 112 för hjälp från polis, ambulans och räddningstjänst. Informera dig om planerade åtgärder för eventuell ordningsstörning och tidig hantering av incidenter eller spontana störningar. Provocera inte störande eller hotfulla personer. Förbered åtgärder för hotfull situation. Planera reträttväg till säkert utrymme. Använd säker parkeringsplats för fordon i nära anslutning. Insläpp och parkering av okända fordon i närområdet bör undvikas. Förbered hantering av presenter. Paket bör helst öppnas av givaren själv. Rör eller öppna inte misstänkt försändelse, larma snarast polis. Förbered dokumentation av hot eller händelse. Notera tid, plats, händelseorsak, vidtagna åtgärder samt övrigt av vikt. Gör polisanmälan. Rapportera till arrangör och kommunens säkerhetsansvarig om något inträffar.

9 Misstänkta försändelser eller föremål Be den som levererar brev eller paket att visa legitimation Rör inte försändelser eller föremål som du inte känner igen Öppna inte brev eller paket om du är osäker på avsändaren Avlägsna människor från försändelsen eller föremålet så att ingen kan bli skadad Förbered eventuell utrymning av lokalerna Larma polisen, ring 112 Kontakta gruppledare, säkerhetsansvarig i kommunen Isolera om möjligt misstänkta försändelser i en tätt försluten plastficka eller liknande Vid misstanke att du fått farligt ämne på kroppen, skölj av dig och uppsök omedelbart sjukvård Notera tid, hur försändelsen levererats och vilka som hanterat denna

10 Du bör vara uppmärksam på försändelser som har: En ojämnt eller buckligt utseende samt känns styvare är normalt. Detta då bombkomponenter kan monteras på kartongliknande material och farliga ämnen kan vara placerade i olika förpackningar En avvikande vikt, det vill säga ovanligt lätt eller tungt i förhållande till storleken. Fettfläckar på kuvert eller omslaget då sprängämnen kan innehålla fett. Underlig eller ovanlig lukt. Pulver som läcker ur brev/packet Adressetiketter eller okänd handskriven adress. Ovanlig påskrift eller förryckt med inskränkande text, till exempel personligt, privat eller brådskande. Avsändare och adress som tyder på önskad anonymitet. Överdrivet antal frimärken Tecken på att kuvertet eller omslaget har varit öppnat och sedan återförslutits Oförklarliga metalband, trådar, folie eller liknande. Ljud som det ger ifrån sig, till exempel surrande, tickande eller skvalpande. Dykt upp oväntat och oförklarligt, till exempel via en specialleverans med bud eller till receptionen på din arbetsplats.

11 Bombhot Behåll ditt lugn, var vänlig, avbryt inte den uppringande, lyssna noga och försök att föreställa dig personen. Lyssna noggrant Var lugn och vänlig Avbryt inte personen som ringer Starta om möjligt inspelning av samtal Radera ej mobilsvar SMS eller e-post Notera datum, tid, plats samt precisera hotet. Verkar den som framförde hotet känna till kommunens anställda och/eller kommunens lokaler? Notera om möjligt telefonnummer från den som framförde hotet Notera om möjligt personens identitet, dialekt, tal, röst, attityd och bakgrundsljud

12 Fråga personen som ringer och bombhotar dig om: När kommer bomben att explodera? Var finns den just nu? Hur ser den ut? Vilken typ av bomb är det? Hur kommer den att placeras? Hur kommer den att utlösas? Har du placerat ut bomben? Vilken typ av bomb är det hur ser den ut Varför hotar du oss? Vilken är din adress? Vad heter du och vilka representerar ni? Var personens språk: Vältaligt Uppläst meddelande Otrevligt Osammanhängande Dialekt Oförnuftigt Brytning Inspelat Hördes det något bakgrundsljud? Gatuljud Röster Långdistans Maskinljud Tomt Mobiltelefon Krasande Musik Motorljud Djurläten Husslammer Kontorsmaskiner Andra ljud: Var personen: Man / Kvinna / Ung / Gammal? Hur uttrycktes hotet och hur löd hotet? Mot vem riktades hotet? Samtalets längd: Till vilket nummer kom samtalet? Ifrån vilket nummer kom samtalet? Datum: Klockslag:

13 Telefonhot Behåll ditt lugn, var vänlig, avbryt inte den uppringande, lyssna noga och försök att föreställa dig personen. Hur uttrycktes hotet? (Ställ om möjligt frågor och be personen att upprepa sig.) Var personens röst som hotade dig: Lugn Upphetsad Arg Stammande Läspande Långsam Sträv Nasal Snabb Djup Mjuk Skrapig Hög Skrikande Harklar Gråtande Normal Djup andning Distinkt Förställd Accent Suddig Bekant Viskande Om rösten var bekant, vems liknade den? Var personens språk: Vältaligt Uppläst meddelande Dialekt Brytning Otrevligt Osammanhängande Oförnuftigt Inspelat Hördes det något bakgrundsljud? Gatuljud Maskinljud Krasande Djurläten Röster Tomt Musik Husslammer Långdistans Mobiltelefon Motorljud Kontorsmaskiner Andra ljud: Var personen: Man / Kvinna / Ung / Gammal? Hur uttrycktes hotet och hur löd hotet? Mot vem riktades hotet? Samtalets längd: Till vilket nummer kom samtalet? Ifrån vilket nummer kom samtalet? Datum: Klockslag:

14 Våldssituationer När du utsätts: Vid hot om våld provocera inte, uppträd lugnt, vänligt och gå våldsverkaren till mötes. Försvara inte värdeföremål med risk för liv eller skada. Vid försvar använd det våld som krävs för att skydda dig eller rädda liv. Dokumentera händelsen snarast: tid, plats, orsak och åtgärder. Gör en polisanmälan.

15 Din version av händelsen: Om du har utsatts för våld - markera på siluetten var på kroppen som du vållats kroppskada.

16 Egen riskanalys i Vardagen Du kan analysera om du är utsatt för en risk genom att reflektera över följande frågor: 1) Var och när finns det en direkt risk för att du ska bli utsatt för ett angrepp av något slag? 2) I vilken situation är risken som störst? 3) Vilka händelser behöver du analysera särskilt? Är det en vardaglig händelse, ett framträdande, ett känsligt beslut eller ett uttalande i en fråga som kan uppfattas som negativ eller kontroversiellt? 4) Vilken information bör du samla och vilka sakkunniga bör du rådgöra med? 5) Vilka åtgärder kan du vidta för att minska risken? 6) Vilka möjligheter till skydd eller reträtt finns det om du skulle hamna i en hotfull situation? 7) Vilka möjligheter har du att larma och snabbt få hjälp om något skulle hända? Övrigt att reflektera kring: Vilken information finns om dig och dina kontaktuppgifter på internet? Googla ditt namn och se vilken information som finns. Är det sådant som du vill att alla ska veta?