Narkotika situationen i Sverige, Kalmar län och i Mönsterås.

Transkript

1 Narkotika situationen i Sverige, Kalmar län och i Mönsterås. Sammanställning och sammanfattning av forskning och kunskap från: WHO Centralförbundet föralkohol- och narkotikaupplysning Brottsförebyggande rådet Folkhälsomyndigheten Europeiska unionens publikationsbyrå Socialstyrelsen Polisen Kalmar län Länsstyrelsen Kalmar län Landstinget Kalmar län Mönsterås kommun Av folkhälsosamordnare Ambjörn Thunberg 2018 WHO, UNODC,s, World drog report

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Centralförbundet föralkohol- och narkotikaupplysning och Länsstyrelsen Kalmar län...4 Vad vet vi om cannabis bland unga?...4 Hur vanligt är det att ungdomar använder narkotika?...5 Har ungdomars attityd till narkotika förändrats?...6 Hur många dör av narkotika varje år i Sverige?...7 Hur ser narkotikadödligheten i Europa ut?...8 Vad kostar narkotikamissbruket det svenska samhället?...9 Socioekonomi Vilka narkotikapreparat finns det? Hur många använder narkotika i Sverige? Vilka är de vanligaste narkotikasorterna i Sverige? Hur ser narkotikaanvändningen i Sverige ut jämfört med andra länder? Gatupris på narkotika Statistik om narkotikabrott från Brottsförebyggande rådet Narkotikabrott i Mönsterås kommun Den svenska narkotikasituationen en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå Diagram från Centralförbundet för narkotikaupplysning (C.A.N) Sammanfattning av 2018 år drogvaneundersökning i Mönsterås kommun Diagram- Mönsterås kommuns drogvaneundersökning i årskurs 8 och i år 2 på gymnasiet Kontaktuppgifter och läs mer

3 Inledning Användandet av cannabis har ökat i de länder som ingår i WHO:s undersökningar, men i Sverige är andelen cannabisanvändare relativt oförändrad de tio senaste åren både bland vuxna och ungdomar ( personer), men bland de som använder cannabis verkar användandet öka. De personer som använder narkotika är oftast högkonsumenter av alkohol och använder också tobak. Det är extremt ovanligt med bara bruk av narkotika. Den allra vanligast använda narkotikasorten i Sverige är cannabis, dvs. hasch eller marijuana. I likhet med trafikbrotten påverkas antalet misstänkta för narkotikabrott påtagligt av graden av insatser från polisen, tullen och andra rättsvårdande myndigheter. År 2016 misstänktes ca personer för brott mot narkotikastrafflagen. Det är en minskning 2 procent jämfört med 2015 men jämfört med 2007 är nivån 28 procent högre. Andelen män är markant högre än andelen kvinnor bland de misstänkta. I CANs undersökningar ansåg en majoritet av ungdomarna att det finns hälsorisker med regelbundet cannabisanvändande. Men det är fler och fler ungdomar som anser att riskerna inte är så stora, detta verkar dock inte avspeglas i en ökad konsumtion. Några siffror från Mönsterås 2017, ungdomar under 21 år 10 polisanmälda narkotikabrott. 2 ungdomar har vårdas för narkotikaförgiftning. 20 ungdomar har varit aktuella på socialtjänsten på grund av narkotikaanvändande. Utifrån drogvaneundersökning är det lågt räknat ca 85 unga år som någon gång använt narkotika. Den regionala ANDT-strategin som Mönsterås kommun är en del av lyfter fram några viktiga punkter i det drogförebyggande arbetet: Att påverka risk- och skyddsfaktorer. Att ANDT bör ingå i elevhälsosamtal. Att grund- och gymnasieskolor ska ha en ANDT-policy och metoder för tobaksfri skola t.ex. ANDT på schemat. Att erbjuda föräldrastöd. Vad gör vi i Mönsterås kommun? Samverkar mellan skola, socialtjänst och polis. Erbjuder drogfria alternativ. Föräldrainformation. Drogvaneundersökning. Föräldrastöd. Samtalsstöd till ungdomar. Drogterapeut. Drogtester. Kontaktpersoner/familjer. Placeringar. Vad skulle vi behöva göra? Utveckla tidiga insatser vid drogbruk i samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Erbjuda ett tydligt stöd till oroliga föräldrar Öka kunskapen om risker med droger bland ungdomar, t.ex. ANDT på schemat Vid behov jobba uppsökande Ha rutiner och kunskap för stöd på hemmaplan: behandling, boende, sysselsättning. Folkhälsosamordnare Ambjörn Thunberg 3

4 Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning och Länsstyrelsen Kalmar Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Sammanfattning av några vanliga frågeställningar om cannabis samt empiriska analyser av skolelevers drogvanor. Ibland framförs i media att ungdomar idag har lättare att få tag på cannabis än på alkohol. CANs skolundersökningar bland elever i årskurs 9 samt gymnasiets år 2 (16- respektive -18-åringar) ger dock inget stöd för detta påstående. Eleverna rapporterar tvärtom att de upplever alkohol tillgängligare i långt högre grad än cannabis. Detta speglar även konsumtionen: i gymnasiet har t.ex 4 procent använt cannabis senaste månaden medan 53 procent druckit alkohol under motsvarande period. Tämligen ofta anges även cannabiskonsumtionen ha ökat kraftigt i omfattning under 2000-talet. Även om cannabis förefaller ha blivit mer tillgängligt under perioden är det dock svårt att med hjälp av frågeundersökningar hitta några större ökningstendenser. Bland skoleleverna kan en liten uppgång skönjas, inte så mycket bland andelen som använt cannabis utan främst avseende användningsfrekvensen hos gruppen som provat, men ingen avgörande förändring har inträffat. Undersökningar som följer äldre ungdomar visar heller inte på ökningar under talet. Möjligen återfinns potentiella konsumtionsökningar bland mera marginaliserade grupper som missas i denna typ av studier. Påståendet att många ungdomar nuförtiden väljer att berusa sig med cannabis istället för alkohol får heller inget stöd. Tvärtom är den genomsnittliga alkoholkonsumtionen bland dem som använt cannabis betydligt högre jämfört med dem som inte provat, i synnerhet gäller detta dem med högre cannabisanvändningsfrekvens, och i den gruppen är det praktiskt taget ingen som inte druckit alkohol senaste året. Resultaten av analyserna visar på mycket stora skillnader mellan de elever som använt cannabis frekvent jämfört med övriga grupper. Exempelvis svarade 3,4 procent av samtliga gymnasielever i materialet att de använt någon annan narkotika än cannabis, 12 procent var högkonsumenter av alkohol och 14 procent rökte dagligen eller nästan dagligen. Motsvarande andelar bland de elever som använt cannabis minst 20 gånger var 44 procent (annan narkotika än cannabis), 43 procent (högkonsumenter av alkohol) och 56 procent (regelbundna rökare). Analyserna av riskfaktorer visar tydligt att de elever som använt cannabis minst 20 gånger är en grupp som har höga poäng på riskfaktor efter riskfaktor. Exempelvis uppgav ca 42 procent att de skolkar minst 2-3 gånger i månaden och ca 26 procent att deras föräldrar tycker det är okej att de (eleverna) berusar sig på alkohol och/eller röker hasch/marijuana och/eller röker cigaretter. Motsvarande andelar bland alla svarande gymnasieelever var drygt 13 respektive 8 procent. Analyserna visade med andra ord på en ansamling av riskfaktorer och användning av olika droger i gruppen frekventa cannabisanvändare. Källa: CAN (2014, 2017) Ulf Guttormsson, Anna Raninen & Håkan Leifman 4

5 Hur vanligt är det att ungdomar använder narkotika? Det är relativt ovanligt att svenska skolungdomar i årskurs 9 (15 16 år) använder narkotika. Sedan mitten av 1990-talet uppger mellan 5-10 procent av niondeklassarna i CAN:s skolundersökningar att de någon gång använt narkotika. Användning av narkotika är mer än dubbelt så vanligt bland ungdomar i år 2 på gymnasiet och motsvarande värde för dessa har varit omkring 17 procent sedan början av 2010-talet. I årskurs 9 är det nästan lika vanligt bland pojkar och flickor att ha använt narkotika, däremot är könsskillnaderna större bland gymnasieleverna där pojkar i större utsträckning har använt narkotika. Att ha använt narkotika någon gång under de senaste 30 dagarna brukar användas som en indikation på en mera regelbunden konsumtion. Sedan början av 2010-talet har två procent i årskurs 9 och nära fem procent i gymnasiet år 2 uppgett att de använt narkotika under de senaste 30 dagarna. Cannabis är det vanligaste preparatet som eleverna uppger att de använt. I den nationella folkhälsoenkäten som genomfördes av Folkhälsomyndigheten 2016 var motsvarande värde för att ha använt cannabis de senaste 30 dagarna, i åldersgruppen år, omkring två procent. (Bland elever som använder cannabis så har de som använt Cannabis 20 gånger eller fler det senaste året ökat. Det är det alltså inte fler brukar, men de som brukar verkar göra det i större utsträckning.) Källa CAN. Källor: Gripe, I. (2017). Narkotika i Skolelevers drogvanor Thor, S. (red.). Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Folkhälsomyndighetens webbplats Sökväg: Till Folkhälsodatas databas Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat Levnadsvanor Narkotikavanor Cannabisanvändning (självrapporterat) efter ålder, kön och år. Andel (procent). Hämtat:

6 Har ungdomars attityd till narkotika förändrats? Om det sker en förändring i konsumtionsmönstren bland ungdomar vad det gäller narkotika kan vi utgå ifrån att det även skett en attitydförändring. I media har det exempelvis rapporterats om kraftigt ökad cannabisanvändning bland unga under 2000-talet samt att cannabisanvändningen gått ned i åldrarna. Detta är dock inget som får stöd av CAN:s årliga skolundersökningar i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet. Andelen som någon gång använt av narkotika har under 2000-talet varit relativt stabil och varierat mellan 5 10 % bland ungdomar i årskurs 9. I år 2 på gymnasiet ökade användningen av narkotika något från det att undersökningen startade 2004 fram till Därefter har nivåerna legat mer stabilt. I fall det har skett en attitydförändring är detta något som inte verkar avspeglas i konsumtionen. Cannabis är det klart vanligaste preparatet som narkotikaerfarna ungdomar använt. I brist på frågeundersökningar som på längre sikt mäter ungdomars inställning till cannabis går det att använda indirekta indikatorer för att studera detta. Ett sätt är att undersöka de risker ungdomar anser att det finns förknippat med att använda cannabis. I den europeiska skolundersökningen (ESPAD) som genomfördes år 2015 ser det, bland svenska skolelever i årskurs 9, ut att ha skett en attitydförändring. Det går att se en minskande andel som anser att det är stor risk att ta skada om man prövar cannabis några gånger respektive röker cannabis regelbundet. Däremot verkar detta inte avspeglas i en ökad konsumtion bland de svenska eleverna (se Guttormsson & Leifman, 2016). Bland elever i år 2 på gymnasiet var det i 2017 års svenska skolundersökning något fler, av dem som inte prövat narkotika tidigare, som uppgav att de haft lust att pröva narkotika jämfört med året innan. Trots att det inte går att se en tydlig ökning av narkotikaerfarenheten under senare år bland skolungdomar så tycks alltså uppfattningen om cannabis skadlighet ha mildrats något. Även i den svenska skolundersökningen kan en nedåtgående trend urskiljas där färre elever uppger stora skaderisker förknippat med att testa cannabis 1-2 gånger, medan allt fler menar att risken är liten eller obefintlig. Enligt 2017 års skolundersökningar var det dock en majoritet av ungdomarna som ansåg att det är förknippat med uppenbara hälsorisker att använda cannabis regelbundet. Det framkom även att det var en större andel som upplevde att de hade tillgång till narkotika jämfört med dem som faktiskt prövat ett narkotiskt preparat. Detta kan ge indikation på förhållningsätt bland ungdomar att avstå ifrån att pröva narkotika. Källor: Gripe, I. (2017). Narkotika I: Skolelevers drogvanor Thor, S. (red.). Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson. U & Leifman, H. (2016). ESPAD i Sverige Europaperspektiv på ungdomars drogvanor , CAN rapport 159. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Guttormsson U, Raninen A & Leifman H (2014). Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 6

7 Hur många dör av narkotika varje år i Sverige? Dödligheten bland narkotikamissbrukare är hög jämfört med normalbefolkningen. Personer som använder narkotika kan dö av såväl direkta drogeffekter som av yttre omständigheter som kan ha samband med missbruket. Sammanställningar av europeiska undersökningar pekar på en överdödlighet om gånger för problematiska narkotikaanvändare. Det är dock inte helt givet hur man ska definiera narkotikarelaterade dödsfall och om man gör internationella jämförelser är det viktigt att tänka på att bedömningarna/definitionerna kan variera från land till land. Antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige här länge följts av Socialstyrelsen genom deras dödsorsaksregister. Härom året infördes ett nytt mått för att följa narkotikadödligheten, vilket fokuserar på förgiftningsdödsfall. Detta mått inkluderar fler narkotikaklassade läkemedel jämfört tidigare, men å andra sidan ingår inte följdsjukdomar av narkotikaanvändning. Endast underliggande dödsorsaker är inräknade vilket är ytterligare en skillnad mot tidigare mått. År 2016 avled 909 personer till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftningar. Två tredjedelar av de avlidna var män. Jämfört med kvinnor dör män i yngre åldrar. Ungefär en fjärdedel av fallen rörde självmord och i en lika stor andel var avsikten oklar medan hälften av dödsfallen rörde olycksfallsförgiftningar ( överdoser ). Jämfört med 2015 har det skett en liten nedgång (från 950 dödsfall) men jämfört med första halvan av 00-talet är dagens nivåer klart högre (då låg antalet dödsfall på i genomsnitt 570). Mellan 2006 och 2015 skedde en succesiv ökning av dödsfallen som alltså brutits i och med 2016 års nedgång. Källor: CAN (2014). Drogutvecklingen i Sverige Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. ECNN (2011). Årsrapport Situationen på narkotikaområdet i Europa. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. Socialstyrelsen (2016). Narkotikarelaterade dödsfall En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2017). Statistik om dödsfall till följd av läkemedels och narkotikaförgiftningar. Art nr Stockholm: Socialstyrelsen. 7

8 Hur ser narkotikadödligheten i Europa ut? Enligt EU:s drogobservatorium i Lissabon (ECNN) är narkotikamissbruk en av de största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar och yngre vuxna i Europa. Olika kohortstudier bland narkotikamissbrukande personer pekar på dödlighetstal i intervallet 1 2 procent per år. Opioider, exempelvis heroin men allt oftare syntetiska varianter, förekommer i närmare fyra av fem av de inrapporterade dödsfallen. Mellan opioidanvändare i Europa beräknas årligen avlida, av olika dödsorsaker. Risken att dö är 5 10 gånger högre för opioidanvändare jämfört med andra personer i samma ålder och av samma kön. Generellt är överdos den huvudsakliga dödsorsaken. Närmare 80 % av de avlidna är män och genomsnittsåldern är 38 år. År 2015 uppskattades antalet dödfall till följd av överdoser i EU uppgå till ca Detta är en ökning jämfört med 2012 och en återgång till den nivå som gällde perioden runt Under senare år har ökningar noterats i princip för alla åldersgrupper. Siffran bör betraktas som en lägsta skattning eftersom narkotikakopplingen inte alltid upptäcks och rapporteras. Narkotikadödlighetens omfattning i olika länder påverkas bl.a. av missbrukspopulations storlek, medelålder samt i vilken grad opiater missbrukas, liksom hur vårdutbudet är utformat. Satt i relation till befolkningsstorleken var de inrapporterade dödstalen 2015 högst i Estland och Sverige. ECNN framhåller dock att skillnader i registrerings- och rapporteringspraxis gör det svårt att jämföra mellan enskilda länder. Att förändringar i mätmetoder har påverkat nivåer och utveckling av narkotikarelaterad dödlighet för svensk del har visats i en CAN-rapport som togs fram tillsammans med EMCCDA. (Myndigheter i Sverige vet inte riktigt om Sverige har så mkt högre dödlighet än EU/västvärlden då mätmetoderna skiljer sig så mkt åt. Vanlig missuppfattning att den är exceptionell hög i Sverige.) Källa: EMCDDA (2017). Europeisk narkotikarapport Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. Leifman H (2016). Drug-related deaths in Sweden Estimations of trends, effects of changes in recording practices and studies of drug patterns. Rapport 158. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 8

9 Vad kostar narkotikamissbruket det svenska samhället? Det är inte möjligt att räkna ut exakt vad narkotikamissbruket kostar samhället. Några grundläggande problem är att det är svårt att definiera och avgränsa gruppen med narkotikamissbruk samt att det inte går att veta om just narkotikamissbruket gett upphov till de insatser som gjorts eller de kostnader som personerna med missbruk genererat. I Missbruksutredningen (2011) görs skattningar av samhällets kostnader för missbruket av narkotika. I utredningen kommer man fram till att kostnaden för narkotikamissbruk var cirka 24 miljarder år Ungefär 26 procent av kostnaderna uppstår i sjukvård och socialtjänst och 27 procent utgörs av kostnader för statliga myndigheter (bl.a. rättsväsende och förebyggande arbete). Indirekta kostnader såsom produktionsbortfall vid sjukskrivning och för tidig död utgör ca 42 procent. Resterande fem procent är kostnader som uppstår i privat sektor, t.ex. försäkringskostnader och företagshälsovård. Nutek (2006) har presenterat en rapport där man genom olika räkneexempel försökt beräkna vilka kostnader en person med aktivt missbruk årligen orsakar. Beräkningarna grundar sig på ett antal välfärdskonsumtionskedjor, som författarna har identifierat utifrån tanken om att en livsstil hos en person med missbruk på olika sätt belastar samhällets ekonomi. De områden man har tagit hänsyn till är hur man finansierar sitt missbruk (brott, kostnader för rättsväsendet, bidrag), kostnader som uppstår till följd av drogkonsumtionen (behandling, somatisk vård, psykiatri och beroendevård) samt kostnaden för nästa generation (utsatta barn och ungdomar). Slutresultatet blir att exempelvis en manlig amfetaminist kostar samhället runt 1,7 miljoner kronor per år medan en kvinnlig amfetaminist ca 1,4 miljoner per år. Utifrån samma modell gjorde författarna 2008 nya beräkningar av samhällskostnaderna för en aktiv heroinmissbrukare, syftet med beräkningen var att beskriva de samhällsekonomiska effekterna av framgångsrik metadonbehandling. I dessa uppdaterade kalkyler kommer författarna fram till att en aktiv heroinist kostar ungefär 2,1 miljoner kronor per år. Källor: Nutek (2006). Det sociala företaget och samhället. Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ. R 2006:26. Nutek: Stockholm. Nilsson I & Wadeskog A (2008). Varje drogfri dag en framgång Socioekonomiskt Bokslut för Metadonprogrammet i Stockholm. Missbruksutredningen (SOU 2011:6). Missbruket, Kunskapen, Vården: Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: Frizes,

10 Socioekonomie -Utanförskap är kostsamt.-man kan räkna på det. -Se människor som en social investering i stället för en kostnad. Den ekonomiska kostnaden som uppkommer om samhället misslyckas med det förebyggande arbetet med att stärka skyddsfaktorer, ta bort riskfaktorer och därmed påverka sannolikheten för att individer hamnar i utanförskap går att beräkna. Följande tabell visar en beräkning på samhällets kostnader av en individs utanförskap p.g.a. ett missbruk av narkotika. Att fördela resurser till det förebyggande arbetet och tidiga insatser, t.ex. i form av en kurator till en skola eller ett föräldrastödsprogram, bör ses som en investering som lönar sig, inte som en kostnad.den stora utmaningen här är att tänka medel- och långsiktigt och bortom den egna organisationens ettårsbudget. Källa: REGIONAL ANDT- STRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR KALMAR LÄN

11 Vilka narkotikapreparat finns det? Det finns ett stort antal olika narkotiska preparat och ofta delar man in dem i fyra följande huvudgrupper: Cannabis (hasch, marijuana). Centralstimulerande (amfetamin, kokain m.fl.) Opioider (heroin, opium, fentanyl, m.fl.) Hallucinogener (LSD, psilocybin m.fl.) Dessutom är ett stort antal läkemedel narkotikaklassade, huvudsakligen handlar det om sömnmedel och lugnande medel av bensodiazepintyp samt om smärtstillande läkemedel av opioidtyp. Om sådana läkemedel används utan läkarrecept eller i högre doser än vad som ordinerats så är det i lagens mening att betrakta som narkotikaanvändning. Merparten av de nya syntetiska drogerna (NPS:er), ofta benämnda nätdroger, efterliknar redan etablerade droger. Rökmixar med syntetiska cannabinoider härmar exempelvis effekter av traditionell växtcannabis medan det finns andra NPS:er som efterliknar amfetamin, etc. Även varianter av olika läkemedel, exempelvis fentanyl, förekommer som nätdroger. Vad som definieras som narkotika skiljer sig lite åt mellan olika länder men har normalt internationella överenskommelser som bas (t ex 1961 års narkotikakonvention). Utöver detta förekommer även nationella tillägg och i Sverige fattas sådana beslut av Regeringen. Vilka substanser som är narkotikaklassade framgår av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS, se År 1999 kompletterades Narkotikalagstiftningen med förbud mot vissa hälsofarliga varor. Listan över dessa finns i Förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Källa: Franck J & Nylander I (2015). Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur. Hartelius J (2015). Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. Stockholm: Svenska Carnegie institutet; Göteborg: Svenska narkotikapolisföreningen. 11

12 Hur många använder narkotika i Sverige? Det saknas säker information rörande antalet personer som använder narkotika i Sverige, inte minst för att det är svårt att mäta omfattningen på illegala och socialt icke-accepterade handlingar. Dessutom varierar uppskattningarna kraftigt beroende på hur man definierar narkotikaanvändare. Ser man till mera sporadisk användning har, enligt frågeundersökningar, drygt personer i svenska befolkningen använt cannabis någon gång under senaste 12 månaderna, varav närmare en tredjedel har gjort så under senaste månaden. Uttryckt i procentandelar rör det sig om 2,6 respektive 0,8 procent i befolkningen år (data för ). Dessa storleksordningar har varit relativt oförändrade de senaste 10 åren. Med utgångspunkt från en frågeundersökning genomförd under 2012 skattades personer i åldrarna år ha uppvisat tecken på narkotikaberoende under senaste 12 månaders-perioden. Detta motsvarar 0,6 procent av befolkningen i åldersintervallet och skattningen är baserad på svar utifrån diagnosinstrumentet DSM-IV. I samma studie bedömdes 0,1 % ha haft ett narkotikamissbruk under tidsperioden, vilket motsvarar knappt personer. Uppgifterna ovan kan antas utgöra miniminivåer i och med att frågeundersökningar om narkotikavanor ofta ger viss undertäckning. Vid tre tillfällen har det gjorts mera detaljerade kartläggningar för att skatta antalet tunga missbrukare i Sverige. Med detta avses personer som injicerar narkotika eller använder narkotika dagligen eller så gott som dagligen, oavsett intagningssätt. Enligt den senaste av dessa studier fanns det ca tunga missbrukare år Andelen kvinnor har varit tämligen stabil i undersökningarna och legat runt en knapp fjärdedel alla tre åren. Motsvarande uppgifter av senare datum saknas men enligt tillgängliga indikatorer (vård, dödlighet- och kriminalstatistik) ser det ut som att läget är sämre idag än i slutet av talet. Källor: CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Folkhälsomyndigheten (2017). Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor. Levnadsvanor. Resultat hämtade från Ramstedt M et al (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: STAD. 12

13 Vilka är de vanligaste narkotikasorterna i Sverige? Den allra vanligast använda narkotikasorten i Sverige är cannabis, dvs. hasch eller marijuana. Detta är uppenbart om man exempelvis tittar på rättsväsendets narkotikabeslag och narkotikadomar. Bilden är densamma enligt olika frågeundersökningar om narkotikaanvändning. Enligt studien Vanor & Konsekvenser från 2012 svarade exempelvis 2,5 procent i åldersintervallet år att de använt cannabis senaste året. I samma undersökning var centralstimulantia som amfetamin och kokain näst mest utbrett (vilket 0,6 respektive 0,5 procent svarade att de använt senaste 12 månaderna). Opiater och hallucinogener var än mer sällsynta. Flera läkemedel är narkotikaklassade och kan betraktas som narkotika då de används illegalt (utan läkarordination). Dessa läkemedel kan vara insmugglade till Sverige eller komma från den legala marknaden. Främst handlar det om s.k. bensodiazepiner, dvs. sömnmedel eller lugnande medel, men också om olika narkotikaklassade smärtstillande preparat. Sådana läkemedel kan användas av personer med ett etablerat narkotikamissbruk, av ungdomar och andra som experimenterar med narkotika eller blandar läkemedel med alkohol, liksom av grupper där sådana läkemedel i sig är den främsta eller enda drogen. Bland yngre förekommer numera användning av nya syntetiska psykoaktiva substanser (NPS:er). Spiceliknande rökmixar var näst vanligast efter cannabis för några år sedan men efter en nedgång är detta på ungefär samma nivå som amfetamin, kokain och ecstasy. NPS:er är ibland klassade som narkotika, ibland som hälsofarlig vara eller så saknar de sådan klassificering. Källor: Brå (2010). Narkotikastatistik Rapport 2010:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. CAN (2017). Drogutvecklingen i Sverige Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Ramstedt M et al (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: STAD. Thor S (2017). Skolelevers drogvanor Rapport nr Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 13

14 Hur ser narkotikaanvändningen i Sverige ut jämfört med andra länder? Vill man jämföra narkotikaanvändningens omfattning mellan olika länder är man huvudsakligen hänvisad till frågeundersökningar. Dessa är ofta gjorda med lite olika metodik, vilket innebär att jämförelserna inte kan göras alltför detaljerat utan de ger snarare en mer översiktlig bild. Det finns dock en Europeisk undersökning bland skolungdom i åldern år kallad ESPAD, som utförs med gemensam metodik och därför tillåter mera noggranna jämförelser. ESPAD visar att jämfört med flertalet andra europeiska länder är det få skolelever i Sverige som prövat narkotika någon gång. I den senaste undersökningen från 2015 svarade 8 procent av de svenska eleverna att de prövat narkotika medan 37 procent gjort så i Tjeckien. Av de 34 medverkande länderna ligger Sverige på en delad femteplats från botten. I samtliga länder var cannabis den vanligaste narkotikasorten och i regel kommer amfetamin på en andra plats. Även bland vuxna är narkotikaerfarenheten låg i Sverige. Detta framgår av EMCDDAs årsrapporter, även om jämförbarheten i dessa data är mera begränsad. Bland (yngre) vuxna EU-medborgare rapporteras särskilt höga nivåer från Danmark, Estland, Frankrike, Nederländerna och Spanien. Även i jämförelse med USA är de svenska nivåerna låga. I USA rapporterar varannan i den vuxna befolkningen (12 år och uppåt) narkotikaerfarenhet medan det snarare rör sig om drygt var tionde för Sveriges del (16 84 år). Att jämföra tyngre missbruk i olika länder är svårare p.g.a. mätproblem och definitionsskillnader. Ofta skiljer sig missbruket åt, såtillvida att det är olika preparat som används på olika sätt, dessutom avspeglas synen på problematisk narkotikaanvändning i valet av definitioner som använts i olika undersökningar. Vidare är skillnaderna ofta större inom ett visst land, mellan stad och landsbygd eller olika regioner, än mellan olika länder. En jämförelse från början av 2000-talet angav att prevalensen av problematiskt missbruk då låg mellan 2 9 fall per tusen invånare i åldern år och skattningarna hamnade högst i Italien, Luxemburg, Portugal och Storbritannien (problematiskt missbruk fanns där hos 6 9 personer per invånare) och lägst i Tyskland, Nederländerna och Österrike (ca 3), medan antalet med problematiskt missbruk beräknades till 5 per invånare för Sveriges del. Källor: EMCDDA (2016). Europeisk narkotikarapport Trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå. Kraus L m.fl. (2016). ESPAD Report 2015: Results from the European School Survey Project on Alcohol and other Drugs. Stockholm: Lisbon: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. SAMHSA (2016). Results from the 2015 National Survey on Drug Use and Health: Detailed tables. 14

15 Gatupris på narkotika Sammanfattning Information om gatuprisutvecklingen på narkotika har samlats in av CAN sedan slutet av 1980talet. Med gatupriser avses priset vid överlåtelse av små mängder i konsumentledet. Priserna rapporteras av poliser runt om i landet via en webenkät. Information om gatupriser är en av flera komponenter som kan användas för att bedöma narkotikamarknadens struktur och utveckling. CAN:s uppgifter rapporteras vidare till bland annat FN (UNODC) och EU (EMCDDA) samt redovisas av Folkhälsomyndigheten som en av indikatorerna som används i ANDT-uppföljningen. Jämfört med startåret 1988 har samtliga av de under perioden bevakade drogerna minskat i pris. Detta gäller hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin. En prisminskning innebär att tillgängligheten åtminstone ur ett rent ekonomiskt perspektiv ökar. Om prisdata kombineras med exempelvis information gällande renhetsgrad och rättsväsendets beslag kan man bilda sig en bättre uppfattning om hur tillgängligheten utvecklats. Med information om konsumtionens utveckling vore det också möjligt att väga in efterfrågans betydelse för prisbilden. I denna rapport har inga analyser av den typen genomförts. Priserna på hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin är som nämnts lägre idag jämfört med slutet av 1980-talet. Prisbilden för cannabis, det vill säga hasch och marijuana, har dock delvis återhämtat sig. Jämfört med första hälften av 00 talet ligger dagens marijuanapriser ca 50 % högre. Idag rapporteras gatupriset för hasch vara ca 100 kronor per gram och för marijuana ca 120 kronor per gram. Samtidigt som marijuana blivit alltmer förekommande runtom i landet. Under 2000-talet har alltså priserna stigit. Mätt i ekonomiska termer har tillgängligheten därmed minskat. Dock kan prisökningen förefalla större än vad den i själva verket är. Mycket pekar på att marijuanan till följd av utvecklade odlingsmetoder idag har en högre THC-halt, vilket ses som en kvalitetsökning och därmed kan vara en förklaring till de högre priserna. Ytterligare en faktor som skulle kunna förklara prisuppgången är en ökad efterfrågan. I vilken grad prisfallen beror på effektiviserad produktion och distribution, ökad konkurrens eller minskad efterfrågan kan inte avgöras i denna rapport. Samtliga Sveriges polisområden ingår i rapporteringen 1. Flera narkotikasorter rapporteras mer sällan från norra Sverige, samtidigt som priserna kan vara något högre där. Detta tolkas som att narkotikatillgängligheten generellt är lägre norröver. Ofta är priserna lägst i Sydsverige, men de geografiska skillnaderna ska samtidigt inte överdrivas. Även om vissa nivåskillnader förekommer landsdelarna emellan så är trenderna i landet i regel likartade. Jämförs storstadsregionerna med övriga Sverige framkommer att narkotikapriserna tenderar att vara lägre i förstnämnde gruppen och detta gäller i synnerhet amfetamin. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN ISSN

16 Statistik om narkotikabrott från Brottsförebygganderådet och Polisen. 16

17 17

18 18

19 19

20 LÄS mer: 20

21 Narkotikabrott Mönsterås kommun Andelen narkotikabrott där de misstänkta är under 21 år (26 stycken) utgör 21 procent av det totala antalet anmälda narkotikabrott i Mönsterås kommun (174 stycken). Antalet anmälda narkotikabrott i alla åldrar har ökat 2017 (60 stycken) jämfört med åren (ca 40 stycken årligen). Antal personer under 21 år som är anmälda för narkotikabrott 2017 är kring 10 procent av uppskattat antal användare i den åldersgruppen, (10 procent av ungdomarna ca 85 personer har enligt statiskt beräkning använt narkotika 2017 i Mönsterås kommun). OBS! Ett anmält narkotikabrott kan innehålla fler misstänkta personer och fler brottsrubriceringar. Källa: Polisen sydöstra Götaland 21

22 Den svenska narkotikasituationen en översikt över rapporteringen till EU:s narkotikabyrå Cannabisanvändning betydligt vanligare i yngre åldersgrupper Många faktorer påverkar cannabisanvändning 22

23 Nationell och regional statistik Från Centralförbundet för narkotika upplysning (C.A.N) 23

24 24

25 25

26 Lokala resultat av Mönsterås kommuns drogvaneundersökning i årskurs 8 och i år 2 på gymnasiet. Sammanfattning 2018 års enkätundersökning genomfördes på totalt 122 elever i årskurs åtta på Parkskolan och Krungårdsskolan i Mönsterås kommun. Det motsvarar 88 procent av alla årskurs åttaelever i kommunen. Det är en tydlig trend att användningen av både tobak och alkohol minskar bland elever i årskurs åtta. Erfarenhet av att pröva E-cigaretter har ökat. Narkotikaanvändning bland elever i årskurs åtta är fortsatt mycket ovanligt. Tobak. Resultatet visar att andelen elever som använder tobak stadigt har minskat sen 2006 års undersökning, i undersökning 2018 har 12 procent av eleverna på något sätt använt tobak. De flesta elever i årskurs 8 varken röker eller snusar. Inga elever har svarat att de röker eller snusar varje dag. 8 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna har svarat att de röker vid enstaka tillfällen. Bruket av snus följer ingen tydlig trend, mellan procent av pojkarna har svarat att de använder snus de tio senaste åren, bland flickor är det fortfarande mycket ovanligt att snusa. En klar majoritet av föräldrarna är restriktiva till tobaksanvändning. Bruket av E-cigaretter har lagts till enkäten sedan Andelen som någon gång har rökt E-cigaretter har ökat. Bland pojkarna har det ökat från 12 procent 2012, till 34 procent 2018 och bland flickorna är det 13 procent Alkohol. Andelen elever som svarat att de druckit alkohol senaste halvåret har fortsatt att minska. Resultatet pekar på att det är något vanligare att flickor använder alkohol i årskurs 8. De allra flesta föräldrar är restriktiva och tillåter inte sina barn att dricka alkohol. Andelen elever som svarat att de får dricka alkohol för sina föräldrar har minskat kraftigt sedan första undersökningen som genomfördes Andelen elever som får alkohol av sina föräldrar har minskat kraftigt de senaste tio åren. I årets undersökning var det ingen elev i Mönsterås kommun som svarade att de fått egen alkohol av sina föräldrar. Studien visar att elever som inte får dricka alkohol, blir bjudna på alkohol eller får egen alkohol berusar sig i mindre utsträckning och dricker vanligen inte alkohol överhuvudtaget. Narkotika och övriga droger. Det är mycket ovanligt att elever i årskurs åtta använder narkotika, läkemedel, doping eller sniffningspreparat. På frågan om eleverna vet någon som kan ge eller sälja narkotika så svarar 15 procent att de säkert vet. Vid tidigare undersökningar har det varit drygt 25 procent, så andelen har sjunkit. Det finns ett tydligt samband mellan alkohol, rökning och narkotika. Det är mycket ovanligt att elever som varken använder tobak eller alkohol har prövat narkotika. Elevernas inställning till droger. Eleverna inställning till droger har börjat förändras jämfört med tidigare undersökningar. Acceptansen för rökning, alkoholberusning och narkotika har minskat. Det är fler elever som inte tycker det är okej. Den vanligaste inställningen bland elever vad gäller rökning och alkoholberusning är att det är upp till var och en. Däremot tycker det flesta att det är oacceptabelt med narkotikaanvändande. 26

27 Diagram Mönsterås kommun 27

28 28

29 29

30 Kontaktuppgifter: Folkhälsosamordnare Ambjörn Thunberg :e socialsekreterare IFOs ungdomsteam Louise Mangotsson Mönsterås kommun Box Mönsterås kommun Läs mer: REGIONAL ANDT- STRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR KALMAR LÄN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Brottförebyggande rådet 30