Lärarhandledning. Tilläggshäfte PROGRAMMERING

Transkript

1 Lärarhandledning Tiäggshäfte

2 Programmering i styrdokumenten Våren 2017 besluta regeringen om att förtydliga skrivningarna om digital kompetens i läroplaner och kursplaner. För matematikens l innebär tta att man gjort vissa förändringar i syftestexten och i t centrala innehået. De nya formuleringarna i kursplanen innebär att man i högre grad betonar nt av digital teknik men också att programmering kommer in ett obligatoriskt innehå. Unr rubriken Algebra i t centrala innehået för årskurs 1 3 finns följan punkt gäan programmering: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. (Skolverket, 2017). Om vi jämför tta med skrivningar om redan tidigare fanns unr rubrik så ser vi att t finns likheter. I n punkt handlar om står t: Hur enkla i talföljr och enkla geometriska kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. I arbetet med har eleverna redan tidigare övat sig i att konstruera, beskriva och att följa instruktioner då skapar. Detta är t vi tar avstamp i då vi arbetar med programmering i Prima matematik. Programmering i Prima matematik I Prima förskoleklass och i Prima 1A är t övningar med får lägga grunn för arbetet med programmering. Eleverna får öva sig i att fortsätta, komplettera och beskriva. De får också öva sig i att hitta len, t vi säga n l av mönstret upprepas, eer loopas, och beskriva tta. I Prima 1B fortsätter uppgifter med, att hitta en regel och att följa och skapa entydiga instruktioner. I åk 2 fortsätter arbetet med och programmering genom att eleverna får skapa och följa stegvisa instruktioner förflyttar Primus mean två punkter i ett rutnät. Eleverna får också följa och skapa stegvis instruktioner för. I åk 3 fortsätter arbetet med att skapa instruktioner Primus ska följa. I lärarhandledningen får du lärare tips om hur ni kan arbeta praktiskt med programmering och testa era instruktioner i praktiska aktiviteter. Eleverna får också en historisk tibakablick när får möta Grace Hopper, n amerikanska kvinnan 1952 skapa kompilatorn. Tack vara nna kompilator kan vi programmera med hjälp av ord, ssa översätts sedan ti ettor och noor, t vi säga t språk datorer förstår. Vår ambition är att eleverna ska få goda grunr för att kunna arbeta med programmering genom att får öva sig i att skapa och följa entydiga instruktioner. Detta är några exempel på hur kunskaperna om programmering byggs upp via ett medvetet arbete med, regler och instruktioner. Lycka ti i arbetet med Prima matematik 2

3 PRIMA MATEMATIK 1B MÅL Mönster och programmering. MÖNSTER Bären på tårtan ligger i ett. figur 1 figur 2 figur 3 Hämta plockisar. Titta på mönstret. Lägg ett likadant med plockisar. Fortsätt mönstret. Rita av ditt. Berätta om mönstret. T.ex. De har ökat på lila klossarna med 1. Två haon, två blåbär, två haon, två blåbär Det här är men med andra saker. Lägg med plockisar. Rita av mönstret. Beskriv mönstret för en kompis. T.ex. Vilken regel mönstret? Olika svar är möjliga. Berätta för varandra hur ni kom på regeln. 132 att i samband med kapitel 9. att i samband med kapitel Mål Mönster och programmering. Arbetsgång Bygga Ge eleverna plockisar i två färger. Låt eleverna arbeta en och en med att kopiera och fortsätta t visas på biln i boken. Eleverna ska fortsätta mönstret så långt möjligt och sedan rita av t. I nästa steg ska berätta om mönstret och därefter ska formulera en regel beskriver mönstret. Skinan i att berätta om mönstret och att formulera en regel ligger i språket. I berättant används vardagsspråk. I formulerant av regel utnyttjas matematikens språk. Utmana eleverna att formulera regeln på n nivå där befinner sig i sin kunskapsutveckling. Några elever hamnar väldigt nära vardags språket, andra elever formulerar mer generea regler medan några elever ti och med kan närma sig att skriva en formel. Att formulera regler är något eleverna kommer att återkomma ti många gånger. Genom att arbeta med att formulera regler at mer generet lägger eleverna också grunn för att kunna sig av algebra längre fram. Hjälp eleverna att upptäcka mönstret genom att be m förutsäga hur nästa figur ska se ut redan innan har byggt n. Du kan också be m säga hur figur 10, 15 och kanske ti och med figur 100 ska se ut. När eleverna går utanför t konkreta utvecklas förmågan att generalisera mest. Kopiera På uppslagets högra sida ska eleverna lägga men med annat material. Eleverna kan t.ex. plockisar i olika färg. Repetition Låt eleverna arbeta med att bygga konkret och beskriva ssa. Utmaning Låt eleverna bygga uppfyer specifika förutsättningar. T.ex. att mönstret ska innehåa tre hela repetitioner (lar) och vara exakt femton föremål långt. 3

4 PRIMA MATEMATIK 1B Det upprepar sig i mönstret kaar vi för en MÖNSTERDEL. Om man säger mönstret är t lättare att upptäcka Grön, blå, gul. Grön, blå, gul. Dra streck mean hör ihop. Rita mönstret saknas. Beskrivning Regel Mönster Röd, blå, röd, blå Efter två röda kommer t en blå. Ringa in len. Rita av mönstret. Fortsätt så långt du får plats. röd gr. gr. röd gr. gr. röd gr. gr. röd gr. gr. röd Ringa in len. En röd, två blåa, en röd, två blåa Står, ligger, står, ligger Varannan figur står upp, varannan ligger ner. Varannan röd och varannan blå. Två röda, en blå, två röda, en blå Efter varje röd kommer två blåa. Rita av mönstret. Fortsätt så långt du får plats. två stora, tre små, två stora, tre små Först är t två stora, sedan tre små figurer. 134 att i samband med kapitel 9. att i samband med kapitel Mål Mönster och programmering. Arbetsgång I faktarutan presenteras begreppet l. Gå igenom begreppet med eleverna och be m förklara begreppet med egna ord. Intifiera och fortsätta Låt sedan eleverna ringa in len i olika finns på sidan och fortsätta mönstret så långt möjligt. Para ihop beskrivning, regel och Mönster kan beskrivas på olika sätt. På nna sida visas två olika moer för att beskriva. I n vänstra spalten finns en Beskrivning där mönstret konkret beskrivs utifrån t vi ser när vi tittar på t. I nna beskrivning använr vi vardagsnära ord och vi kan tänka oss att eleverna inledningsvis beskriver mönstret muntligt för att sedan skriva ner t. Den meersta spalten har fått rubriken Regel. Här använr vi fler matematiska ord för att formulera en regel beskriver mönstret. Ord varannan, först, efter och sedan används. I n högra spalten finns mönstret iustrerat. Repetition Låt eleverna söka efter runt omkring sig och beskriva ssa. Det kan vara på klär, på skolgårn etc. Låt m först beskriva mönstret muntligt och sedan skriva ner sin förklaring. Utmaning Utmana eleverna att skriva regler för olika och att matematiska begrepp i så hög grad möjligt. 4

5 I ett upprepas len ett antal gånger. För att vi ska veta om eleverna har förstått vad är len är t viktigt att uppgifter, där ska fortsätta, inte atid slutar efter en hel l. I bokens första exempel består mönstret av röda trianglar och gröna cirklar. De två elevexemplen nedan visar hur uppgiftens konstruktion kan avslöja om eleven förstått hur är uppbyggda. I t första exemplet kan vi se att Eskil har upprepat hela mönstret från början. Han har inte förstått vad är len utan kopierar hela mönstret från början. Om mönstret i uppgiften inte slutar mitt i en l utan efter en hel sekvens ha t sett ut att Eskil löst uppgiften rätt trots att han inte uppfattat vad är len. PRIMA MATEMATIK 1B TÄNK PÅ röd grön grön röd grön grön röd röd grön grön röd grön grön I Exemplet kan vi se att eleven har en missuppfattning. Efter mönstret kopieras från början blir t två röda trianglar i rad. I t andra exemplet ser vi att Elin har förstått vad är len. Hon fortsätter där mönstret slutar, efter en röd triangel två gröna cirklar. röd grön grön röd grön grön röd grön grön röd grön grön röd I Exemplet kan vi se att eleven har förstått vad är len. Mönstret fortsätter på ett korrekt sätt. Genom att låta eleverna säga t har ritat kan man hjälpa m att höra när mönstret blir fel. Om Eskil muntligt säger sitt blir t: röd, grön, grön, röd, grön, grön, röd, röd, grön, grön, röd. Min erfarenhet är att eleverna ofta upptäcker att mönstret är fel när får ytterligare ett sinne, nämligen sitt tal. TIPS Bygg gärna utomhus med hjälp av t naturen har att erbjuda. Låt eleverna byta med varandra och fortsätta på varandras. Fota eer rita av era och sätt upp ssa i klassrummet. 5

6 PRIMA MATEMATIK 1B Fysaknas t saknas mönstret. Fy i t i Fy mönstret. Fysaknas i tsaknas Fy mönstret. i tsaknas saknas i mönstret. Fy i t ii t Fy mönstret. i it saknas ii mönstret. i mönstret. Hämta plockisar. Lägg ett eget. Rita av. Fy i t saknas Fy ii t mönstret. Fysaknas i t i mönstret. saknas i mönstret. Olika svar är möjliga. Berätta om mönstret. Olika svar är möjliga. Dra streck mean Dra streck mean Dra streck mean Dra streck mean Dra streck mean Dra streck Dra streck mean mean Dra streck meandra streck mean Dra streck mean Vilken regel mönstret? Olika svar är möjliga. Byt med en kompis. Fortsätt kompisens och berätta vilket du ser. att isamband samband medkapitel kapitel 9.kapitelmed att i samband med kapitel 9. kapitel att imed samband med 9. atti med imed samband att i samband att 9. kapitel att i samband kapitel 9. att i samband med kapitel att i samband med kapitel att 9. i samband att med kapitel i samband 9. med kapitel 9. Mål Mönster och programmering. Arbetsgång Fy i t saknas i mönstret I nna uppgift ska eleverna komplettera t saknas i mönstret. Även här gäer t atså att kunna intifiera len och att fortsätta nna på ett korrekt sätt genom att fya i sak na larna. Påminn eleverna om att rita enkla bilr. Här handlar t inte om att rita exakta avbilr av olika snäckorna utan om att med färg och form visa vilken typ av snäcka t är. I t sista exemplet är t snäckans riktning är t intressanta. med tre olika föremål/geometriska objekt. Lägg ett eget På sidan 137 ska eleverna lägga ett eget sedan ritar av, beskriver och formulerar en regel ti. Här är t lämpligt att någon typ av plockmaterial i olika färger, t kan ti exempel vara klossar, pärlor eer knappar. Repetition Bygg med hjälp av ti exempel klossar i två eer tre färger. Plocka sedan bort lar av mönstret och låt eleven komplettera t så att t blir helt igen. Anpassa nivån efter eleverna och börja med att plocka bort enstaka klossar för att sedan successivt ta bort fler och fler klossar. Dra streck mean regel Utmaning Eleverna har tidigare skapat egna regel ett färdigstät. Här bygger vi på nna kunskap genom att eleverna får para ihop De finns med i övningen visar varannan, var tredje och ett upprepat Utmana eleverna att bygga motsvarar ras kunskapsnivå och att beskriva ssa så matematiskt möjligt. Be m stäa frågor ti sina. Det kan vara frågor : Hur många klossar behövs om mönstret ska upprepas fyra gånger? 6

7 PRIMA MATEMATIK 1B Datorer, läsplattor och robotar kan inte tänka själva. De måste programmeras. När man programmerar talar man om för datorn vilken regel n ska följa. Rita t datorn kommer att måla om du ger här instruktionerna. Måla en figur i varje ruta Följ regeln. blå blå gr. gr. gr. Om t är en frukt målar du n röd. Om t inte är en frukt målar du n blå. Om datorn ska upprepa mönstret talar man om för datorn att n ska göra en LOOP. Följ instruktionerna och måla baongerna. Loopa mönstret tis aa baonger är måla. blå rosa blå rosa blå rosa 1 blå 2 röda 2 rosa röd röd röd blå 1 grön röda röda röda grön grön grön Ta ett papper. Skriv instruktioner för vilka färger fem första cirklarna ska ha. Börja på ny rad för varje instruktion. Läs era instruktioner för varandra. Måla cirklarna efter din kompis instruktion. Loopa mönstret tis aa cirklar är måla. blå röd blå röd blå blå Olika svar är möjliga. blå röd röd röd 138 att i samband med kapitel 9. att i samband med kapitel Mål Mönster och programmering. Arbetsgång Många föremål är idag programmera. Ibland kan t med dagens morna teknik kännas om saker vi omger oss med kan tänka själva. Aa ssa föremål är dock programmera med olika algoritmer. Med hjälp av ssa algoritmer utnyttjas digitala spår vi lämnar efter oss ti att ge oss information, erbjudann etcetera och är anpassa just efter oss. För elevernas l handlar t om att förstå att t är människor skapat algoritmerna (reglerna) ti exempel en dator. På tta uppslag får eleverna själva följa och skapa instruktioner beskriver ett. Här använr vi egna symboler och skrivsätt för att visa hur instruktioner fungerar. För att efterlikna programmering skrivs aa instruktioner unr varandra, med en ny rad för varje ny instruktion. Eleverna får också möta olika begrepp hör n med grundläggan programmering. Exempel på sådana begrepp är instruktion och loop. Rita t datorn kommer att måla om du ger här instruktionerna Varje steg i instruktionerna visar antal objekt, vilket objekt t är och vilken färg objektet ska ha. I n här instruktionen finns inget. Eleverna ska rita rätt objekt i tomma rutorna och färglägga ssa enligt instruktionerna. Följ regeln I programmering sätter man upp vikor. I datorerna värld används begreppen if then else för att beskriva tta. På svenska kan vi översätta tta med om så annars. Här ska eleverna följa en sådan instruktion: Om t är en frukt målar du n röd. Om t inte är en frukt målar du n blå. I kort form skue tta kunna skrivas Om t är en frukt så målar du n röd, annars målar du n blå. Följ instruktionerna och måla baongerna I nna uppgift används begreppet loop introduceras i faktarutan på sida. En loop är en repetition. Antalet loopar berättar atså hur många gånger len upprepas. Här ska 7

8 PRIMA MATEMATIK 1B eleverna atså följa instruktionen och upprepa n tis aa baonger är måla. Skriv instruktioner I nna övning ska eleverna skriva instruktioner beskriver fem första cirklarnas färg. Eleverna kan atså välja att maximalt fem färger för att skapa nna beskrivning. Betona att ska börja på ny rad för ny instruktion. Eleverna läser sedan, eer visar, sina instruktioner för varandra, målar utifrån kompisens instruktion i boken och loopar (upprepar) mönstret tis aa cirklar är måla. Repetition Skapa fler liknan instruktioner eleverna får följa. Hjälp eleverna att bygga broar mean t konkreta och t abstrakta genom att låta eleverna vid behov lägga mönstret med konkret material. Utmaning Typen av, antalet loopar och hur formea instruktioner eleverna och skriver påverkar givetvis svårighetsgran i uppgifterna. Låt eleverna skriva egna uppgifter där använr sig av begrepp vikor och loopar. TIPS Det finns olika hemsidor och appar där elever kan öva enkel programmering. Ta reda på vilka möjligheter ni på er skola har så att eleverna kan träna sin förmåga att programmera och att skriva enkla entydiga instruktioner även digitalt. 8

9 PRIMA MATEMATIK 1 KOPIERINGSUNDERLAG 44 Namn: 1 MATRIS IFRÅN CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV Taluppfattning och tals användning Centralt innehå Talen 0-10, skriva siffror och räkna antal 1A, kap 1-3 Dela upp talen A, kap 1-3 Större än >, mindre än < 1A, kap 3 Talran A, kap 4 Udda och jämna tal 1A, kap 5 Talen 11-19, skriva siffror och räkna antal Storleksordna tal i talområt 0 ti 20 Talen Talran Naturliga tal och ras egenskaper samt hur talen kan las upp och hur kan s för att ange antal och ordning Eleven har grundläggan kunskaper om naturliga tal och kan visa t genom att beskriva tals inbörs relation samt genom att la upp tal. Talen 0-10, skriva siffror 1A, kap 1-3 Begreppen ental och tiotal Hur positionssystemet kan s för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Begreppet halva ( 1 ) 2 Del av helhet och l av antal. Hur larna kan benämnas och uttryckas enkla bråk samt hur enkla bråk förhåer sig ti naturliga tal. Eleven visar grundläggan kunskaper om tal i bråkform genom att la upp helheter i olika antal lar samt jämföra och namnge larna enkla bråk. Måla halva len av geometriska objekt Naturliga tal och enkla tal i bråkform och ras användning i vardagliga situationer. Additionsbegreppet 1A, kap 2 Addition 0-5 1A, kap 2 Addition 0-10, tankemoerna +1, +2,+0, dubbelt och störst först 1A, kap 4 Subtraktion 0-5 1A, kap 3 Subtraktion 0-10, tankemoerna -1, -2, -0, -at 1A, kap 5 Addition med hela tiotal, Subtraktionsbegreppet, Tankemoerna ta bort och jämföra 1A, kap 3 Addition 0-10, aa kombinationer Subtraktion 0-10, aa kombinationer Sambant mean addition och subtraktion Addition 0-20, utan tiotalsövergång Subtraktion 0-20, utan tiotals övergång Addition och subtraktion med hela tiotal De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Centrala metor för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metor och digitala verktyg. Metornas användning i olika situationer. Eleven kan välja och i huvudsak fungeran matematiska metor med viss anpassning ti nhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tifredstäan resultat. Eleven kan huvudräkning för att genomföra beräkningar med fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalråt 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområ. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och skriftliga räknemetor med tifredstäan resultat när talen och svaren ligger inom heltalråt Uppskatta längr 1A, kap 5 Uppskatta volymer Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metor och räknesätt samt om resultats rimlighet. Algebra Centralt innehå Använda likhetstecknet 1A, kap 1 Öppna utsagor i addition 0-5 1A, kap 1-2 Öppna utsagor i subtraktion 0-5 1A, kap 3 Öppna utsagor i addition A, kap 4 Öppna utsagor i subtraktion A, kap 5 Öppna utsagor i addition och subtraktion med hela tiotal Matematiska likheter och likhetstecknets betylse Hur enkla i talföljr och enkla geometriska kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använr då likhetstecknet på ett fungeran sätt. Mönster i färg, form och antal 1A, kap 4 10-hopp Fortsätta och skapa egna med geometriska former Upprepa Tal 2-hopp, 5-hopp Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas grund för programmering. Symbolernas användning vid stegvisa instruktioner. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska och i talföljr. Prima matematik 1 Matris utifrån centralt innehå och kunskapskrav Sida 1 av 2 Får kopieras Författaren och Gleerups Utbildning AB. 9

10 45 KOPIERINGSUNDERLAG PRIMA MATEMATIK 1 Namn: Geometri Namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel Rita cirkel, kvadrat, rektangel och triangel Använda ord beskriver läge Begreppet halva Klockans hela timmar 1A, kap 4 1A, Träna mer Jämföra, uppskatta och mäta längr med kroppsmått samt med enheterna cm och m 1A, kap 5 Uppskatta och mäta längd med olika mätverktyg Jämföra, uppskatta och mäta volymer i enheterna dl och liter Sannolikhet och statistik Slumpmässiga försök med tärning Tiverka och läsa av stapeldiagram och tabeer Samband och förändring Dubbelt 1A, kap 2 Hitta sambant 1A, Tänk ti Hälften Problemlösning Lösa problem, redovisa och jämföra sina lösningar 1A, mattelabb kap 1-5 Upplning, och kombinatorik 1A, Tänk ti Ledtrådsmatte 1A, Tänk ti Lösa problem, redovisa och jämföra sina lösningar 1B, mattelabb kap 6-10 Rita en räknehänlse, addition 1A, kap 2 och 4 Rita en räknehänlse, subtraktion 1A, kap 3 och 5 Centralt innehå Grundläggan geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt ras inbörs relationer. Grundläggan geometriska egenskaper hos ssa objekt. Eleven kan grundläggan geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbörs relationer. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Dessutom kan eleven grundläggan geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbörs relationer. Symmetri, ti exempel i bilr och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Klockans halva timmar 1B, Träna mer Räkna tidsdifferenser i hela och halva timmar Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längr, massor, volymer och tir och använr vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Centralt innehå Slumpmässiga hänlser i experiment och spel. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga hänlser. Enkla tabeer och diagram och hur kan s för att sortera data och beskriva resultat från enkla unrsökningar, såväl med utan digitala verktyg. Eleven kan ssutom vid olika slag av unrsökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeer och diagram för att sortera och redovisa resultat. Centralt innehå Dubbelt 1B, Tänk ti Olika proportionea samband, däribland dubbelt och hälften. Eleven kan även och ge exempel på enkla proportionea samband i elevnära situationer. Centralt innehå Läsa och lösa textuppgifter Logiska resonemang, och kombinatorik 1B, Tänk ti Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och någon strategi med viss anpassning ti problemets karaktär. Eleven beskriver tivägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Matematisk formulering av frågestäningar utifrån enkla vardagliga situationer. Prima matematik 1 Matris utifrån centralt innehå och kunskapskrav Sida 2 av 2 10 Får kopieras Författaren och Gleerups Utbildning AB.

11 Syfte om resultatens rimlighet. Prima matematik 1 I Prima matematik utvecklar eleven sina matematiska förmågor genom att: Prima matematik 1 Jämföra, diskutera och värra olika lösningar. Formulera egna räknehänlser. Lösa olika typer av problem, ofta med flera möjliga svar. Får kopieras Författaren och Gleerups Utbildning AB. Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet ti Prima med boken. Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Ti tta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort. Mål ti varje nytt arbetrå finns presenterat längst ner på sidan. Karin Danielsson Kommunikationsförmåga: Målen och t matematiska innehået i Prima utgår PRIMA Matematik för skolår 1 består av: kunskaper har arbetat med i kapitlen. prova och välja lösningsmetod. De får ssutom dokumentera, förklara och argumentera för sin MATEMATIK 1B 11 Ywon Paulsén 2A _oms.indd 1 3A AT In n E h Å lösningsmetod. De får ssutom prova ök och välja dokumentera, förklara och argumentera för sin Målen och t matematiska innehået i Prima utgår PRIMA Matematik för skolår 3 består av: AT In n E h Å 3B ök Mål ti varje nytt arbetrå finns presenterat längst ner på sidan. Ywon Paulsén Extrabok :55 Diagnos på barnens kunskaper är lämpligt att göra inför skolår 1. Använd diagnosmaterialet ti Prima med boken. Laborativt arbete gör du utifrån bokens övningar. Ti tta arbete har du förutom vardagliga föremål också nytta av bokens antals- och sifferkort _oms.indd _oms.indd 1 PRIMA Matematik för skolår 1 består av: Ywon Paulsén kunskaper har arbetat med i kapitlen. prova och välja lösningsmetod. De får ssutom dokumentera, förklara och argumentera för sin Målen och t matematiska innehået i Prima utgår MATEMATIK Extrabok 2 MATEMATIK :56 PRIMA Matematik för skolår 3 består av: PRIMA Matematik för skolår 2 består av: Extrabok 1 kunskaper har arbetat med i kapitlen. kunskaper har arbetat med i kapitlen. ök AT In n E h Å :58 2A PRIMA Matematik för skolår 2 består av: kunskaper har arbetat med i kapitlen. AT In n E h Å lösningsmetod. De får ssutom prova ök och välja dokumentera, förklara och argumentera för sin Målen och t matematiska innehået i Prima utgår 2A 3A Växla mean olika representationsformer. Variera uttrycksformer och ti exempel konkret material, bilr, symboler, tabeer och diagram. Växla mean skriftliga och muntliga förklaringar och resonemang. In n Evälja h Å lösningsmetod. De får ssutom prova K AT och Tö Udokumentera, förklara och argumentera för sin MATEMATIK Målen och t matematiska innehået i Prima utgår PRIMA Matematik för skolår 2 består av: kunskaper har arbetat med i kapitlen. Kommunikationsförmåga: 2B Eleverna får utveckla matematiska förmågorna Extraböcker 1 3 mer träning med roliga I Elevwebb 1 3 finns speiknan övningar direkt koppla ti målen i grundböckerna Prima facit för att unrlätta rättningen repetition, utmaning och mattelabb PRIMA Matematik för skolår 1 består av: kunskaper har arbetat med i kapitlen. MATEMATIK 1A I Lärarwebb 1 3 hittar du författarens tankar, lärarhandledning, kopierings unrlag, bedömning och matriser Tydliga mål Laborativa övningar 3A Målen och t matematiska innehået i Prima utgår E h Åvälja lösningsmetod. De får ssutom K AT In n och öprova dokumentera, förklara och argumentera för sin MATEMATIK 3A egen kunskapsutveckling Målen och t matematiska innehået i Prima utgår MATEMATIK 2A prova och välja lösningsmetod. De får ssutom :27 dokumentera, förklara och argumentera för sin kunskaper har arbetat med i kapitlen. AT In n E h Å lösningsmetod. De får ssutom prova ök och välja dokumentera, förklara och argumentera för sin Målen och t matematiska innehået i Prima utgår 2A Diskutera frågestäningar utifrån samtalsbilr, mattelabb och andra uppgifter. Föra och följa matematiska resonemang ti exempel att förklara sin egen lösning och jämföra nna med en kompis och med gruppen. Resonemangsförmågan: MATEMATIK 3B _oms.indd 1 Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metor och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga hänlser, geometriska och i talföljr genom att stäa och besvara frågor i huvudsak hör ti ämnet. Arbeta med olika tankemoer i addition och subtraktion. Eleven kan beskriva och samtala om tivägagångssätt på ett i Diskutera effektiva lösningsstrategier dåingåen talen. Växla mean olika representationsformer. huvudsak fungeran sättutifrån och använr konkret material, bilr, Variera uttrycksformer och ti exempel konkret material, bilr, symboler, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning Arbeta med sambant mean räknesätten. tabeer och diagram. ti nhanget. Växla mean skriftliga och muntliga förklaringar och resonemang. Arbeta med grundläggan tabeer i talområt 0 ti 20 i addition och subtraktion. Välja räknesätt och bedöma svarets rimlighet. Metodförmågan: Diskutera frågestäningar utifrån samtalsbilr, mattelabb och andra uppgifter. Föra och följa matematiska resonemang ti exempel att förklara sin egen lösning och jämföra nna med en kompis och med gruppen. Resonemangsförmågan: MATEMATIK 2B uttrycksformer för att samtala om, Använda Enkeltmatematikens att individanpassa argumentera och redogöra för frågestäningar, beräkningar Grundböcker F 3 med och Eleverna slutsatser blir medvetna om sin grundkurs, diagnos, Eleverna får utveckla matematiska förmågorna Tydliga mål Föra och följa matematiska resonemang Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågestäningar, beräkningar och slutsatser metor med viss anpassning ti nhanget för att göra enkla Begreppsförmågan: Eleven kan välja och i huvudsak fungeran matematiska egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eer bilr. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar ti varandra Möta korrekta matematiska begrepp från matematikens olika beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med lområn. Arbeta med sambant mean räknesätten. tifredstäan resultat. Möta begreppen i olika representationsformer, ti exempel bild, ord och symboler. Arbeta med grundläggan tabeer i talområt 0 ti 20 i addition och subtraktion. Välja räknesätt och bedöma svarets rimlighet. Möta korrekt terminologi i instruktioner och uppgifter. Arbeta med samband mean begrepp. Välja och lämpliga matematiska metor för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Föra och följa matematiska resonemang Välja och lämpliga matematiska metor för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter Metodförmågan: Använda och analysera matematiska begrepp och samband mean Arbeta med olika tankemoer i addition och subtraktion. begrepp Diskutera effektiva lösningsstrategier utifrån ingåen talen. Möta korrekt terminologi i instruktioner och uppgifter. Arbeta med samband mean begrepp. Arbeta laborativt och med hjälp av konkret material lösa olika typer av uppgifter. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värra Prova olika problemlösningsstrategier, att rita och att konkret material. valda strategier och metor. Jämföra, diskutera och värra olika lösningar. Använda och analysera matematiska begrepp och samband mean Begreppsförmågan: Eleven har grundläggan kunskaper om matematiska begrepp och Formulera egna räknehänlser. Möta korrekta matematiska begrepp från matematikens olika lområn. begrepp visar t genom att m i vanligt förekomman nolika typer av problem, med flera sätt. möjliga svar. Möta begreppen i olika representationsformer, ti exempel bild, ord ochlösa symboler. hang på ett ofta i huvudsak fungeran Eleven kan beskriva begreppens valda strategier och metor. I Prima matematik utvecklar eleven sina matematiska förmågor genom att: Genom unrvisningen i ämnet matematik ska eleverna Problemlösningsförmågan: Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja nfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin Arbeta laborativt och med hjälp av konkret material lösa olika typer av uppgifter. och någon strategi med viss anpassning ti problemets Formulera och lösa problem medatt: hjälp av matematik samt värra förmåga Prova olika problemlösningsstrategier, att rita och att konkret material. karaktär. Eleven beskriver tivägagångssätt och ger enkla omdömen Problemlösningsförmågan: Genom unrvisningen i ämnet matematik ska eleverna nfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Syfte MATRIS IFRÅN SYFTE OCH KUNSKAPSKRAV 3A PRIMA Matematik för skolår 3 består av: kunskaper har arbetat med i kapitlen. 2B E h Åvälja lösningsmetod. De får ssutom K AT In n och öprova dokumentera, förklara och argumentera för sin Målen och t matematiska innehået i Prima utgår AT In n E h Å 3B ök Eleven kan beskriva och samtala om tivägagångssätt på ett i huvudsak fungeran sätt och använr då konkret material, bilr, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning ti nhanget. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metor och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga hänlser, geometriska och i talföljr genom att stäa och besvara frågor i huvudsak hör ti ämnet. Eleven kan välja och i huvudsak fungeran matematiska metor med viss anpassning ti nhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tifredstäan resultat. Eleven har grundläggan kunskaper om matematiska begrepp och visar t genom att m i vanligt förekomman nhang på ett i huvudsak fungeran sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eer bilr. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar ti varandra Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och någon strategi med viss anpassning ti problemets karaktär. Eleven beskriver tivägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. MATRIS IFRÅN SYFTE1OCH KUNSKAPSKRAV 1 PRIMA MATEMATIK 1 KOPIERINGSUNDERLAG 46 Namn: MATE MATEMATIK 3B MATE MATEMATIK 2B MATE MATEMATIK 1B