OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE till barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tid: Måndagen den 17 augusti 2015 kl Plats: Nya Näset, kommunhuset, Lindesberg. Kallade ledamöter Ersättare Linda Svahn (S) ordförande - Linda Andersson (S) Moa Fohlin (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Thomas Klockars (M) Zaki Habib (S) Margareta Skalin (S) Pamela Hopkins (SD) Mats Seijboldt (SD) Kent Wanberg (S) Mona Westerlund (S) Bengt Evertsson (MP) Sven Öberg (KD) Anders Persson (C) vice ordförande Liesel Zetterlund (C) Jenny Larsson (C) Robert Robsson (C) Birgitta Duell (SD) Andreas Funk (SD) Agneta Lindkvist (V) Dan Waltersson (S) Tjänstemän Personalföreträdare Henrik Arenvang, förvaltningschef Lisbeth Fasth, SACO Fredrik Lindmark, ers Jessica Andersson, ekonom Klas Friman, TCO Sofia Liodden, ers Irene Eriksson, verksamhetschef förskola Britt-Marie Lindberg LO Wilma Luth, ers Jessica Brogren, nämndsekreterare Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista. Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Varje sammanträde inleds med en halvtimmes frågestund för allmänheten. Ärenden 1. Val av justerare 2. Tid och plats för justering Förslag: Måndagen den 24 augusti år 2015, kommunhuset 3. Förvaltningsorganisation Muntlig info 44. Cullbergbaletten 3 5. Utökning av familjecentral 7 Sid 1

2 2 6. Lokaler investeringsbehov a. Förskolor skiss Lindeskolan b. H-huset del 1 IM-program c. K-huset d. Lokalutredning 7. Åtgärdsplan utifrån uppföljning av internkontrollplan år Uppföljning av internkontrollplan år handl på bordet 9. Plan för Introduktionsprogram på Lindeskolan läsåret Beslut från Skolinspektionen PWC revisionsrapport Granskning av styrning av skolverksamheten Motion om körkort till studerande på vård och omsorgsprogrammet Interpellation om lärares rädsla att ingripa Arbetsordning för kontaktpolitiker Systematisera kollegialt lärande Frågeställning från Lärarförbundet ang fritidshem Verksamhetsberättelse delårsrapport jan-juni år Budget 2016, VP Investeringsbehov år 2016 x 20. Information goda exempel X 21. Delegationsbeslut Meddelanden Meddelanden om kränkande behandling Övriga frågor X Välkomna! Linda Svahn Ordförande 2

3 3 4

4 file:///c:/users/jab02/appdata/local/temp/xpgrpwise/557ee622adm_doadm_p... Sida 1 av Jessica Brogren - Vd: Skolteater, Cullbergbaletten! Från: Linda Svahn Till: Jessica Brogren Datum: :50 Ärende: Vd: Skolteater, Cullbergbaletten! Hej, kan vi ta med detta som ett meddelande till BUN i augusti? Hälsningar Linda >>> Sara Sporre :22 >>> Hej! Jag har det stora nöjet att få meddela att Cullbergbaletten kommer till Lindesberg nästa termin. Cullbergbaletten har dansat över hela världen och nu kommer kommunens elever åk 4 6 att få se dem uppträda. Det tycker jag är stort! Jag har redan ett schema och lokalinstruktioner. Nu behöver jag bara er hjälp att sjösätta det här. Jag behöver lokaler som passar för ändamålet, jag behöver skolor som befinner sig på rätt plats vid rätt tidpunkt och skolskjutsar som inte hindrar tiderna. Så vaktmästare, återkom så snart som möjligt med förslag på lokal. Skolledning, ta detta i beaktande när nästa termin planeras. Tack på förhand! Riksteatern besöker: Lindesbergs kommun Datum: 27 november (Storå) Klockan: 11:00 Datum: 27 november (Storå) Klockan: 12:30 Datum: 30 november (Lindesberg) Klockan: 11:00 Datum: 30 november (Lindesberg) Klockan: 12:30 Datum: 1 december (Lindesberg) Klockan: 10:00 Datum: 3 december (Lindesberg) Klockan: 10:00 Datum: 3 december (Lindesberg) Klockan: 12:00 Datum: 4 december (Lindesberg) Klockan: 10:00 Datum: 7 december (Frövi) Klockan: 11:00 Datum: 7 december (Frövi) Klockan: 12:30 Datum: 8 december (Frövi) Klockan: 10:00 Datum: 8 december (Frövi) Klockan: 12:00 4

5 file:///c:/users/jab02/appdata/local/temp/xpgrpwise/557ee622adm_doadm_p... Sida 2 av Ev kommentar av arrangör: Lokalförutsättningar Lokaltyp: Gymnastiksal/Sporthall eller salar/rum enligt mått nedan Längd: 13 m Bredd: 9 m Fri takhöjd: 4 m Maxpublik: 60 personer, gradin/sittplatser medföljer El behov: 1 st. 16 ampere, 3 fas CEE + 1 st. 10 ampere, 1 fas (vägguttag) Värme: 23 grader i lokalen Bygg/bärhjälp: 2 vuxna personer Med vänlig hälsning Sara Sporre Kultursekreterare/museipedagog Kulturenheten Smedjegatan Lindesberg Tel: , E-post: sara.sporre@lindesberg.se Hemsida: 5

6 6

7 7 5

8 8

9 p TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 2015/ Socialförvaltning Maria Arnesson Barn- och utbildningsförvaltningen Irene Eriksson Socialnämnden Barn och utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår nämnden besluta att: I första hand inrätta familjecentraler i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan under I andra hand föreslås en prioritering med en familjecentral i Fellingsbro under Ärendebeskrivning Familjecentralen är en viktig del då det gäller hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Inom familjecentralens verksamhet har föräldrar och barn möjlighet att knyta kontakter samt ges möjlighet till pedagogisk ledning och samtal utifrån den situation familjen befinner sig i. Familjecentraler i allmänhet riktar sig främst till småbarnsföräldrar med barn 0-6 år men verksamheten bör utformas utifrån lokalt behov. Det finns i dag cirka 260 barn mellan 0-6 år på respektive ort. I Lindesberg, som riktar sig till familjer med barn upp till 19 år, har familjecentralens arbete påvisat positiva effekter. Fler familjer i kommunen skulle få möjlighet att besöka en familjecentral om det finns en tillgänglig i deras närområde. Bedömningen är att ett utökande av antalet familjecentraler i Lindesbergs kommun gagnar medborgarna då det medför en bättre samordning och samverkan mellan olika berörda aktörer. Aktörer Vårdcentral Verksamhetscheferna för Freja- och Storå vårdcentral ställer sig positiva till att bygga upp familjecentraler i samverkan med kommunen, förlagda i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan. Kompetens: Barnmorska och MVC- sköterska Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 9

10 Socialförvaltningen Genom att utöka antalet familjecentraler ökar socialtjänstens tillgänglighet. Det är även av vikt för att öka möjligheten att upptäcka/ tillgodose behov hos barnfamiljer. Kompetens: Socialsekreterare/familjebehandlare Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogiskt utbildad personal med teoretisk och praktisk kompetens gällande arbete med såväl barn som vuxna. Kompetens: Pedagog Svenska kyrkan Svenska Kyrkan är öppna för ett samarbete i en familjecentral då de idag driver ett så kallat Kyrkis, med samma målgrupp som familjecentraler som regel har. Kompetens: Församlingsassistent 2 Tillgänglighet lokaler: Församlingshemmen i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan, vilka uppfyller samma krav när det gäller tillgänglighet som i alla offentliga lokaler. Lokalerna är utrustade med anpassade lösningar som ramp eller hiss och handikappanpassade toaletter. Svenska Kyrkan har även möjlighet att hyra ut sina lokaler men i mer begränsad form än om samarbete skulle ske tillsammans med dem. I Frövi och Fellingsbro ligger församlingshemmen centralt med närhet till buss och tåg. I Guldsmedshyttan ligger församlingshemmet på gångavstånd från busshållsplats. I Fellingsbro finns det en lokal som eventuellt kan användas tillsammans med förskolan. I Frövi har LIBO en lokal som kan användas efter ombyggnation och anpassning. I dagsläget finns ingen tillgänglig lokal i Storå/Guldsmedshyttan. Förslag: Förslag på lokaler är församlingshemmen i Frövi och i Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Öppethållande och lokaler Förslag på öppethållande är en förmiddag respektive en eftermiddag á 3 timmar i Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Totalt 6 halvdagar. 10

11 Förvaltningarnas motivering till förslag till beslutet 3 Den främsta vinsten med en familjecentral är att samverkan mellan olika yrkeskategorier som möter barnfamiljer ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov i ett tidigt skede. Samverkan innebär även att förytsättningarna ökar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Besökare i familjecentraler uttrycker som regel att de får en samlad service som oftast täcker de behov man har som småbarnsförälder. Då det finns många positiva erfarenheter kring familjecentralen i Lindesberg finns det många vinster att ha en familjecentral på fler orter i kommunen. Om beslut tas att öppna endast en familjecentral uppstår det problem med att rekrytera personal då tjänsten som pedagog endast får en sysselsättningsgrad på 25 %. Kostnad Om det inrättas tre nya familjecentraler i kommunen måste det tillsättas en socialsekreterare/ familjebehandlare. Det kommer även att krävas en utökning av tjänsten som pedagog under barn- och utbildningsförvaltningen. Väljer man att inrätta en familjecentral ryms det inom befintlig verksamhet gällande socialsekreteraren/ familjebehandlaren. Förslag 1: Familjecentral i Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 150% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Inventariekostnader :- per egen lokal Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca 1,2 miljoner/år plus lokalhyra, ombyggnation, inventarier m.m. Kostnad för kommunanställd personal och hyra av församlingshem Lönekostnad för 150% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca 381,000 kr/år Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad Fellingsbro 500Kr/tillfälle ca kr/år Hyreskostnad Frövi 1000 kr/ tillfälle ca kr/år Hyreskostnad Guldsmedshyttan 500kr/tillfälle ca kr/år Totalt: ca 1,2 miljoner kr/år 11

12 4 Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 75% förskollärare ca kr/år Lönekostnad för 75% församlingsassistent Kyrkan 0 kr Lönekostnad för 75% socialsekreterare / familjebehandlare ca kr/år och ort. Förbrukningsvaror ca kr/år Hyra 0 kr i Frövi och Fellingsbro Hyra 500 kr/tillfälle i Guldsmedshyttan ca kr/år Totalt: ca kr/år Förslag 2: Familjecentral i Fellingsbro Kostnad i kommunal regi Lönekostnad för 50% pedagog ca kr/år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca 127,000 kr/år Inventarierkostnader :- i egen lokal Förbrukningsvaror mm kr/år Hyreskostnad för valda lokaler och eventuell ombyggnation. Totalt: ca kr/år plus inventarier och hyra Kostnad med kommunanställd personal och hyra av församlingshemmet Lönekostnad för 50% förskollärare ca kr/år o Lönekostnad för 25% socialsekreterare/familjebehandlare ca kr/år Hyreskostnad för lokal i församlingshemmen 1000 kr/tillfälle, ca kr/år. Förbrukningsvaror mm ca kr år Totalt: ca kr/år Kostnad i samverkan med kyrkan Lönekostnad för 25% förskollärare ca kr/år Lönekostnad för 25% församlingsassistent Kyrkan 0 kr/ år Lönekostnad för 25% socialsekreterare / familjebehandlare ca kr/år Förbrukningsvaror ca kr/år Totalt: ca kr/år 12

13 5 Maria Arnesson Irene Eriksson Madde Gustavsson Henrik Arenvang Meddelas för åtgärd: Madde Gustavsson Henrik Arenvang För kännedom: Marie Ekblad Irene Eriksson Maria Arnesson 13

14 14

15 15 6a

16 Förskola Sjövallen Markarbeten, parkering, lekplats/utr, hårdgjordyta för moduler - kr Ny väg, ca 25 m + vändzon - kr Anslutningsavgift el, vatten, avlopp - kr Anslutningsavgift fjärrvärme - kr Etablering ,00 kr Kallförråd ,00 kr Avetablering ,00 kr Bygglov - kr Byggherrekostn 3% ,00 kr SUMMA ,00 kr Investeringsbelopp: % ÅR Avskrivning Ränta ,00 kr ,00 kr ,30 kr ,30 kr ,00 kr ,00 kr ,04 kr ,04 kr ,00 kr ,00 kr ,78 kr ,78 kr ,00 kr ,00 kr ,52 kr ,52 kr ,00 kr ,00 kr 8 386,26 kr ,26 kr ,78 kr yta ca REPAB 2015 Driftkostnader 450 Riktvärde normal kr/år m2 kr/m2 Administration 19, ,00 Försäkring 12, ,00 Fjärrvärme 50, ,00 Elförbrukning 40, ,00 Vattenförbrukning 15, ,00 Tillsyn/skötsel 50, ,00 Reparationer 15, ,00 Planerat underhåll 0,00 0,00 Fastighetsförvaltning 0,00 Övrigt 0,00 Driftkostnader total exkl lokalvård, renhållning ,00 Årshyra: Kapital + drift: Totalhyra/år ,00 kr ,78 kr ,78 kr MFL 16

17 17

18 18

19 6b 19

20 20

21 21

22 22

23 6c 23

24 24

25 25

26 26

27 27 6d

28 28

29 29 7

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 9 37

38 Förslag på plan IM- lå 15/16 Introduktionsprogrammen består av fem program: språkintroduktion, individuellt alternativ, yrkesintroduktion, preparandår och IMPRO (programinriktat individuellt val). Skolverket fastställer vad de olika programmen ska innehålla, vilka ungdomar som programmen riktar sig till och vilken omfattning utbildningarna ska ha. Lokalt utformar vi utbildningarna utifrån Skolverkets direktiv och de lokala möjligheter vi har i Lindesbergs kommun. Nedan följer förslag på lokal plan för IM under lå Syfte I enlighet med Skolverket utgångspunkter syftar utbildningarna inom IM till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Språkintroduktion Elever som går Språkintroduktionen. *..har i första hand behov av att träna sina färdigheter i svenska språket. *..har annat modersmål än svenska. *..arbetar för att nå godkänt i grundskolans kurs i svenska som andra språk, och bedöms behöva mer än ett års studier för att nå denna nivå. Lindeskolan planerar inför lå för 6 klasser, samt en mottagningsgrupp, inom ramen för Språkintroduktionen. Mottagningsgruppen är till för att kunna göra en bedömning av elevernas förkunskaper. Förutom undervisning i svenska som andra språk ingår i schemat idrott, bild, musik, matematik, engelska, SO och NO. Idrottsundervisningen utökas med simundervisning för de elever som ej är simkunniga. Elever som kunskapsmässigt närmar sig preparandåret får i mån av plats möjlighet att ta del av undervisningen i de grundskoleämnen som erbjuds där. För elever som ligger långt från gymnasiebehörighet finns möjlighet att ingå i de profilkurser som ges på Individuellt alternativ och Yrkesintroduktion i mån av plats. Även kombination studier och praktik är i vissa fall möjlig. Individuellt alternativ Elever som går Individuellt alternativ. * vill fortsätta studera *.bedöms ha mer än ett års studier kvar till behörighet för nationellt program Lindeskolan planerar inför lå fyra klasser (8-12 elever/klass) för Individuellt alternativ. Här ingår specialutformad undervisning för elever med neuropsykiatriska diagnoser eller stort behov av socialt stöd. Alla elever läser svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och de flesta även idrott, bild/musik utifrån sin nivå. Det kan handla om 38

39 kurser på grundskolenivå eller gymnasienivå. Elever som kunskapsmässigt närmar sig Preparandåret får i mån av plats möjlighet att ta del i undervisningen av de grundskoleämnen som erbjuds där. Betyg sätt om och när eleven når målen för kursen. Samtliga elever kan också välja en inriktning som ska ge kunskaper riktade mot ett framtida yrkesliv. Inför ht -15 planeras inriktningarna Fordon, Bild samt Data. Även i de klasser som benämns preparandårsklasser finns vissa elever som organisatoriskt tillhör det individuella alternativet, eftersom de bedöms ta längre tid än ett år på sig att bli behöriga för nationellt program. Yrkesintroduktion Elever som går yrkesintroduktionen *. bedöms ha mer än ett års studier kvar till behörighet för nationellt program * vill ha en yrkesinriktad utbildning som riktar sig mot arbetsmarknaden eller mot studier Lindeskolan planerar inför lå yrkesintroduktion för ca 10 elever. Varje elev har ett individuellt upplägg med praktik i kombination med någon av inriktningarna Fordon, Bygg och anläggning, Kök-och Storhushåll samt Data. Ev. kommer vi även lå att kunna erbjuda några elever plats på karaktärsämneskurser inom något eller några enstaka program. Preparandår Elever som går preparandåret. * bedöms ha så lite kvar för behörighet till nationellt program att ett års studier räcker för att uppnå detta Lindeskolan planerar inför lå fyra preparandårsklasser (15-25 elever/klass). Två av klasserna kommer att rikta sin undervisning mot de elever som har ett annat modersmål än svenska och som är i behov av språkstöd för att klara grundskoleämnena. De två andra klasserna kommer att rikta sin undervisning mot elever som har svenska som modersmål. Eleverna erbjuds studier i grundskolans ämnen med undantag för teknik och slöjd. I samtliga ämnen utom svenska/sva, engelska och matematik blandas elever med olika ursprung. Eleverna kommer även i år erbjudas en programintegration. Det innebär att de läser de kurser de saknar betyg i på IM, samt karaktärskurser på ett yrkesprogram. IMPRO (Programinriktat individuellt val) Inom ett flertal av de yrkesförberedande utbildningarna erbjuder Lindeskolan ett antal programinriktade individuella val inom ramen för den fastställda organisationen. Dessa platser erbjuds ungdomar som inte fullt ut är behöriga men som bedöms har möjlighet att täppa till betygsluckorna efter hand och kunna följa utbildningen i normaltakt. Dessa platser är sökbara. För Lindeskolan Per Wernborg, rektor IM-programmen 39

40 40

41 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Henrik Arenvang Till Barn och utbildningsnämnden Förslag till beslut Uppdrag till förvaltningschef att återrapportera och ge förslag på skrivelse till Skolinspektionen till nämndens sammanträde i oktober. Lindesberg Henrik Arenvang Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 41

42 a Skolinspektionen Beslut Lindesbergs kommun Dnr : (4) Beslut om föreläggande med vite efter tillsyn av utbildning i Lindesbergs kommun Bakgrund Skolinspektionen har genomfört en riktad tillsyn i Lindesbergs kommun av utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd. Kommunen besöktes den 11 september I beslut den 7 november 2014 konstaterade Skolinspektionen att det fanns brister i kommunens arbete med att ge elever studiehandledning på modersmålet samt att kommunen saknade planer för introduktionsprogrammen. Lindesbergs kommun förelades i beslutet att vidta åtgärder samt att redovisa åtgärderna för Skolinspektionen senast den 7 februari Skolinspektionen bedömde även att kommunen behöver inleda ett utvecklingsarbete inom vissa områden, och kommunen ombads att senast 7 februari 2015 inkomma med en skriftlig planering för arbetet rörande de utvecklingsområden som konstaterats. För de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat gäller även att kommunen senast den 7 november 2015 ska inkomma med en skriftlig redovisning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser. Lindesbergs kommun har inkommit med de redovisningar som hittills efterfrågats. Föreliggande beslut gäller de åtgärder som kommunen vidtagit med anledning av Skolinspektionens föreläggande. Uppföljning av faktiskt vidtagna utvecklingsinsatser redovisas i ett separat beslut efter att begärd redovisning inkommit. Skolinspektionens beslut Föreläggande vid vite Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Lindesbergs kommun att vid vite av kr senast den 7 november 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa nedan påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Om Lindesbergs kommun inte följer detta föreläggande kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

43 SKOLINSPEKTIONEN Dnr : (4) Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Lindesbergs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: De elever som behöver studiehandledning på modersmålet ska få det. (5 kap 4 skolförordningen (2011:185); 9 kap. 9 gymnasieförordningen (2010:2039)) Åtgärd Skolinspektionen bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Se till att de elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål, får sådant stöd. Motivering till bedömning av brist Av skolförordningen och gymnasieförordningen framgår det att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. I den verksamhetsredogörelse som inkom till Skolinspektionen inför den riktade tillsynen, samt av skriftlig redovisning från Lindesbergs kommun den 13 oktober 2014, framkom att kommunen inte till fullo tillgodosåg det behov av studiehandledning på modersmålet som farms hos gruppen asylsökande barn samt barn som vistas i landet utan tillstånd. I Skolinspektionens beslut den 7 november 2014 förelades därför Lindesbergs kommun att vidta åtgärder för att se till att de elever som behöver det får studiehandledning på sitt modersmål. I en skriftlig redovisning från kommunen som inkom den 6 februari 2015 angavs att kommunen "uppmärksammat att åtgärder behöver vidtas" och att kommunen planerade att inrätta och utveckla arbetet med en enhet som ska ansvara för både studiehandledning på modersmålet och för modersmålsundervisning. Planering av enhetens arbete skulle ske under våren Vidare angav kommunen att ett regionalt samarbets- och utvecklingsarbete påbörjats, där även planer på att använda "modern teknik" ingick. I en skriftlig komplettering den 16 mars 2015 uppgav kommunen följande: - Endast i undantagsfall kan studiehandledning på modersmålet erbjudas, då främst vid en av skolorna (Stadsskogsskolan). De språk som kommunen i dagsläget kan erbjuda studiehandledning på är kurdiska, persiska, somaliska och arabiska. - Kommunen känner inte till vilka språk det i dagsläget saknas studiehandledning på, då det inte finns rutiner för att ta reda på vilka behoven är. 43

44 SKOLINSPEKTIONEN Dnr : (4) - Kommunen undersöker möjligheten till "e-baserad" studiehandledning. - Kompetensutvecklingsinsatser för modersmålslärare kommer att startas för att de ska kunna studiehandleda. Av utredningen ovan framgår att Lindesbergs kommun fortfarande inte kan tillgodose samtliga elevers behov av studiehandledning på sitt modersmål. Kommunen har sedan Skolinspektionens beslut den 7 november 2014 vidtagit mycket få konkreta åtgärder för att läka bristen. Flertalet av de angivna åtgärderna ligger i framtiden och det framgår också att kommunen inte heller har några rutiner för att identifiera och kartlägga behovet av studiehandledning på modersmålet. Uppgiften om att en central enhet planeras åberopades redan vid besöket i september 2014 och vid uppföljningen i februari 2015 hade enheten ärmu inte inrättats. Vidare framgår inte av huvudmannens redovisning på vilket sätt en central enhet avhjälper bristen på studiehandledning på modersmålet. Skolinspektionen gör därför bedömningen att Lindesbergs kommun inte uppfyller de krav som ställs i författningarna. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande Skolinspektionen får enligt 26 kap. 10 skollagen förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, ifråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande får enligt 26 kap. 27 skollagen förenas med vite. Skolinspektion ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Som Skolinspektionen redovisat ovan i detta beslut uppfyller Lindesbergs kommuns verksamhet inte de krav som följer av gällande författningar. Lindesbergs kommun föreläggs därför att vidta de åtgärder som beskrivits ovan. Som framgår av utredningen finns det elever i Lindesbergs kommun som inte får studiehandledning på sitt modersmål. Det anges till och med vara "i undantagsfall" detta erbjuds. Bristen förelåg redan vid Skolinspektionens besök den 11 september Utredningen visar således att bristen funnits under en längre period, åtminstone sedan september 2014, och att den också funnits tidigare, vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2013 (dnr. 2013:114). 44

45 SKOLINSPEKTIONEN Dnr : (4) Underlåtenhet att ge studiehandledning på modersmålet kan leda till att elever inte når de kunskapskrav som minst ska nås och försvårar härigenom elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bristen har funnits och varit känd för kommunen under en längre tid, trots det har huvudmannen inte vidtagit mer än någon enstaka konkret åtgärd för att avhjälpa bristen. Mot denna bakgrund finner Skolinspektionen skäl att förena föreläggandet med vite. Övriga bedömningsområden Skolinspektionen bedömer att Lindesbergs kommun har vidtagit sådana åtgärder att bristen vad gäller planer för introduktionsprogrammen har avhjälpts. Tillsynen avslutas därmed avseende denna del. I ärendets slutliga handläggning har utredare Yvonne Larsson (föredragande), enhetschef Lotta Kårlind, avdelningsjurist Staffan Opitz, avdelningschef Björn Persson, jurist Malin Norell samt kommunikationschef Anna Maria Böök deltagit. Ann-Marie Begler Generaldirektör Bilagor Bilaga 1: Skolinspektionens beslut den 7 november 2014 Bilaga 2: Överklagandehänvisning 45

46 46

47 47 11

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 12 63

64 64

65 65

66 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Barm och utbildningsförvaltningen Per Wernborg Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion gällande körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att inte subventionera körkort för elever vid vård- och omsorgsprogrammet. Ärendebeskrivning Centerpartiet har i en motion föreslagit att vi ska se över möjligheten till att ge elever på Lindeskolans vård- och omsorgsprogram möjligheten att få körkortsutbildning. Motionen innehåller fem punkter som kommer att besvaras var för sig. Motionen beskriver hur sju kommuner i landet har skapat möjligheter att genomföra körkortsutbildningen/delar av körkortsutbildningen för elever på vård- och omsorgsprogrammet. De exempel som angivits i motionen handlar om att fyra kommuner runt Kalmar ersätter teorikursen för samtliga elever och dessutom ersättning för 10 körlektioner samt trafikövningsbanekostnad. I Vaggeryd delar socialnämnden ut en check på kronor per elev som med godkända betyg gick vidare från årskurs 2 vård- och omsorgsprogrammet. Sista exemplet som lyfts fram i motionen är Ljungby som bekostar 10 körlektioner, teori och halkbanekörning i form av stipendium. Förvaltningen har fått i uppdrag att se över möjligheterna för eleverna på ovan nämnda program att kunna få körkortsutbildningen eller delar av utbildningen finansierad av skolan. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 66

67 Ärendets beredning 2 Undertecknad har fått i uppdrag av förvaltningschefen att undersöka möjligheterna för dessa elever att få körkortsutbildningen eller delar av den finansierad med utgångspunkt från de punkter som framställs i motionen. Jag har undersökt kostnader för att genomföra förslaget i motionen och utifrån detta har jag baserat mitt förslag. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet På följande sätt besvarar jag de fem punkterna som finns med i motionen: - En fullständig utredning görs över möjligheterna att i likhet med ovanstående exempel på sju kommuner lösa frågan om körkort för vård- och omsorgseleverna. - Lindeskolan har av ekonomiska skäl plockat bort den subvention som tidigare funnits för elever på vård- och omsorgsprogrammet. Beslutet togs våren 2013 och de elever som påbörjade sin utbildning efter detta har alltså inte fått del av körkortssubventionen. Det som skolan då gav eleverna var teoripaket inklusive böcker, 8 körlektioner samt riskutbildning 1 och 2. Kostnaden för detta är kr per elev. - Det kanske är läge att erbjuda alla elever på Lindeskolan teoriutbildning och vad skulle det i så fall kosta? - Teoripaketet kostar kr. Vad priset skulle kunna bli vid en större upphandling är i dagsläget ej klarlagt. - Utreda hur mycket körkorts och halkbanekörning skulle kosta för vård- och omsorgsprogrammet samt fordons- och transportprogrammet? - Kostnaden för eleverna på vård- och omsorgsprogrammet skulle i dagsläget bli mellan kr och kr beroende på elevantal. Det innefattar då ovanstående paket med teoripaket inklusive böcker, 8 körlektioner samt riskutbildning 1 och 2. När det gäller fordonsoch transportprogrammet har i dagsläget eleverna som går transportinriktningen redan körkortsutbildningen. En utökning till personbil och lastbil och mobila maskiner skulle, med samma paket som nämns ovan, kosta kr. - Utreda om någon extern utredarfunktion kan prognosticera Lindeskolans gymnasiums och vård- och omsorgsprogrammets höjda status och attraktivitet om denna utbildning införs. - Vad gäller vård- och omsorgsprogrammet arbetas detta med på nationell nivå inom vård- och omsorgscollege. Där väntar vi på resultatet. I övrigt är detta en mycket svår fråga att kunna få tillförlitliga svar på. Beroende på hur frågan ställs kan jag redan nu förutsätta att ingen elev skulle svara att de ej skulle tycka att detta är en god idé. 67

68 - Göra en prognos över det som Centerpartiet tror, ökade antalet elever och framförallt hälso- och sjukvårdens vinst med att få ett ökat antal sökande med rätt utbildning till lediga tjänster inom omsorgen. - Det vi kan luta oss tillbaka mot är att vi inte ser ett vikande underlag vad gäller elever som söker sig till vård- och omsorgsprogrammet efter det att vi dragit in körkortssubventionerna. Eleverna på programmet efterfrågar i större utsträckning en utbyggnad av en till en datorer på programmet. I övrigt anser vi att det viktigaste uppdraget vi har i skolan är att se till att eleverna når de mål som finns uppsatta för respektive utbildning och att den rådande ekonomiska situationen gör det omöjligt att göra insatser utanför det uppdrag som skolverket givit oss. 3 Henrik Arenvang Förvaltningschef Rektor Per Wernborg 68

69 Kommunfullmäktige i p Lindesbergs kommun /364 Motion om körkortsutbildning för studerande på vård- och omsorgsprogrammet vid Lindeskolan. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har uppskattat att det behövs ca undersköterskor fram till 2023 i Sverige. Främst är det pensionsavgångar och behov av personliga assistenter, men också en stark ökning av småföretagare med hälso- och vårdinriktning. Under en tioårsperiod behövs enligt personalavdelningen på Lindesbergs kommun undersköterskor till de 97 tjänster som undersköterskor, 34 som vårdbiträden och 10 som personliga assistenter vilka går i pension under denna tidsperiod. Detta under förutsättning att man låter sig pensioneras vid 65 år. Några kanske arbetar längre men det innebär bara marginellt mindre antal. Förra mandatperioden beslutade socialnämnden att alla vårdbiträdestjänster ska förändras och man ska kräva undersköterskeutbildning vid tillsättandet av ny personal på tjänster. Utöver dessa arbetsområden finns vårdare, skötare och habiliteringsassistenter som i grundkrav ska ha undersköterskeutbildning. Centerpartiet kan konstatera att behovet av undersköterskor är mycket stort i Lindesbergs kommun. Under förra mandatperioden infördes på Centerpartiets initiativ körkortsutbildning på vård och omsorgsprogrammet. Detta togs bort som ett av besparingsförslagen efter det att socialdemokraterna fick majoritet Nu har endast transportprogrammet kvar körkortsutbildning. Samtliga partier har varit, och undertecknade hoppas att de fortfarande är, eniga om att vi måste prioritera att höja statusen på vårdutbildningen och i förlängningen undersköterskeyrket, för att få fler män och kvinnor att välja denna utbildning. Samtidigt vet vi att en undersköterska utan körkort har en stor begränsning. Han/Hon kan inte söka tjänster inom t.ex. hemtjänsten och personlig assistans eftersom det krävs körkort för att bli anställningsbar. När man undersöker hur andra kommuner löser detta kan man se att fyra kommuner runt Kalmar (Kalmar, Torsås, Mörbylånga, Borgholm) på Jenny Nyströmskolan löst detta genom att ge alla gymnasieelever ersättning för teorikursen samt att elever på vård- och omsorg samt fordon- och transportprogrammet får ersättning för 10 körkortslektioner + trafikövningsbanekostnad. 69

70 Fenix vård och omsorgsutbildning i Vaggeryd hade mycket svårt få elever till sin vård och omsorgsutbildning vilket socialnämnden i Vaggeryds kommun noterade och beslutade ge en check på kronor per elev som med godkända betyg gick vidare från årskurs 2 på programmet. Detta till hjälp till körkortsutbildning och därtill förtur till kommunala tjänster. Det senare har diskuterats med Kommunalarbetarförbundet och i dagsläget känner undertecknade inte till om utfallet vid dessa förhandlingar. Ytterligare ett exempel är Sunnerbo gymnasium i Ljungby som bekostar körkortet för vård och omsorgselever med 10 körlektioner, teori och halkbanekörning i form av ett stipendium. Varför kan inte Barn och Utbildningsnämnden helst i samarbete med Socialnämnden hitta någon form av morot i form av körkortsutbildning för elever som vill bli undersköterskor? Varför kan inte vi politiker vara med i spetsen för att göra Lindeskolan mer attraktiv och öka antalet elever som väljer Lindeskolan istället för att välja Örebro eller andra orter? Det skulle snabbt betala kostnaden för att införa körkort för både vård- och omsorg och de andra delarna på fordonsprogrammet. Centerpartiet yrkar att -En fullständig utredning görs över möjligheterna att i likhet med ovanstående exempel på sju kommuner lösa frågan om körkort för vård- och omsorgseleverna. -Det kanske är läge att erbjuda alla elever på Lindeskolan teoriutbildning och vad skulle detta i så fall kosta? - utreda hur mycket körkorts och halkbanekörningen skulle kosta för vård- och omsorgs programmet samt fordons- och transportprogrammet? - undersöka om någon extern utredarfunktion kan prognosticera Lindeskolans gymnasiums och vård- och omsorgsprogrammets höjda status och attraktivitet om denna utbildning införs. - göra en prognos över det som Centerpartiet tror, ökade antalet elever och framförallt hälso- och sjukvårdens vinst med att få ett ökat antal sökande med rätt utbildning till lediga tjänster inom omsorgerna. Lindesberg den 12 september 2014 Christina Pettersson Jonas Kleber Tuula Marjeta 70

71 71

72 72

73 73 13

74 Handlingsplan vid hot-och våldssituationer Barn- och utbildningsförvaltningen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Reviderad

75 Innehåll Syfte... 3 Inriktning... 3 Organisation... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Förebyggande säkerhetsrutiner... 4 Åtgärder vid AKUTA SITUATIONER... 5 Reviderad

76 Syfte Ingen medarbetare inom Barn- och utbildningsförvaltningen ska utsättas för hot och våld. Om hot och våld trots allt förekommer ska den utsatta medarbetaren alltid ha stöd. Inriktning Verksamhetsmål: Skolan och förskolan ska upplevas fysiskt och psykosocialt trygg. Känneteckensmål: Hot och våld accepteras inte under några omständigheter på skolan eller förskolan. Chef för respektive personalgrupp ska utgöra ett starkt stöd till medarbetare vid risker för och genomfört hot och våld. Organisation Samtliga anställda ska motverka hot och våld och tydligt markera i ord och handling att skolan inte tolererar några som helst tendenser till hot och våld. Chef för respektive personalgrupp är ytterst ansvarig för att handlingsplanen implementeras och följs. Skolan ska samverka med externa aktörer om hot och våldsamheter är av allvarlig karaktär. Förebyggande åtgärder Lärare/skolledare samt elevvård inom förskola och skola har en makt- eller myndighetsfunktion som i vissa fall kan generera hot och i värsta fall våld. Hotet kan riktas direkt i avsikt att skada, skrämma eller hämnas. Många problem, bekymmer och eventuellt lidande kan förhindras med förebyggande åtgärder, väl fungerande rutiner och ett bra omhändertagande av den som råkat ut för hot eller våld. Den som fått ett bra omhändertagande och möjlighet att bearbeta upplevelserna är också mycket bättre förberedd vid liknande händelser i framtiden. Genom att kartlägga var, när och hur risker förekommer och genom att följa upp rapporter kan förebyggande åtgärder göras effektivare (se nedan tillbudsrapportering). Kartläggning av riskmiljöer och riskbedömning ska regelbundet tas upp vid ordinarie Arbetsplatsträffar och vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Chef för respektive personalgrupp ansvarar för att frågor av denna karaktär kommer upp på dagordningen. Omedelbara insatser ska Reviderad

77 genomföras vid behov. Om riskmiljön/riskbedömningen är av allvarlig natur ska ärendet lyftas upp till Samverkansgrupp och åtgärder vidtas. Förebyggande säkerhetsrutiner Minneslappar Vid varje telefon ska en lista med larmnummer och andra viktiga telefonnummer för respektive enhet finnas. Varje arbetslag ser till att aktuella telefonnummer finns tillgängliga i en pärm i arbetsrummet till elevens vårdnadshavares bostad och arbete till personalens närmaste anhöriga telefonnummer till skolledning Pågående vårdnadstvister Alltid hålla uppgiften om namn på vårdnadshavare aktuell. Arbetslaget ska kontinuerligt kolla upp detta vid föräldrasamtal/utvecklingssamtal. Uppgift om vårdnadshavare kan också erhållas från Skatteverket. Ny blankett fylls i av vårdnadshavaren i augusti varje år. Behövlig information ska vara känd av dem som arbetar med dessa elever. I speciella situationer diskuteras förhållningssätt med skolledningen. Kontakt med drogpåverkad person (förälder, elev eller annan) Se till att du inte är ensam. Be föräldern vänta och kontakta annan personal och undvik att eleven hamnar i en uppslitande situation. Om föräldern hämtar med bil, diskutera det olämpliga med att ta eleven med sig i bilen. Erbjud hjälp med att ringa någon annan som kan hämta dem eller erbjud skjuts om möjlighet finns. Meddela omgående det inträffade till skolledningen för handläggning av en eventuell anmälan till socialförvaltning eller polis. Reflektion Samtal kring hot- och våldssituationer behöver genomföras regelbundet t.ex. på arbetsplatsträffar. Reviderad

78 Åtgärder vid AKUTA SITUATIONER STEG 1 Slå nummer 00 därefter 112 om du/ni bedömer situationen mycket allvarlig. Behåll lugnet och undvik att argumentera med den som hotar. Arbetskamrater ska se till att elever och barn i närheten blir omhändertagna. Informera chef för respektive personalgrupp. Om sjukhusvård behövs, se till att någon följer med. ANSVARIG Enskild Enskild Enskild Enskild Arbetslaget STEG 2 Ge stöd till den drabbade; lyssna och trösta. Ordna avlösning i barn-/elevgruppen Om det behövs följ den drabbade hem, se till att någon finns tillhands. Underrätta någon anhörig om behov finns. Informera berörda föräldrar till barn/elever Övriga arbetskamrater ska så snart som möjligt få information om det som inträffat. Elever som bevittnat händelsen behöver kanske bearbeta detta. Ställ upp för samtal. Förskolechef/Rektor, arbetslag Förskolechef/Rektor, arbetslag Arbetslag Förskolechef/Rektor i samråd med enskild Förskolechef/Rektor i samråd med enskild Förskolechef/Rektor, arbetslag Arbetslag Reviderad

79 STEG 3 Dokumentera händelsen tillsammans med den utsatta personen. Polisanmäl händelsen om den bedöms som allvarlig. Vid allvarlig händelse ska verksamhetschef och PA-konsult informeras. Vid allvarlig händelse ska Arbetsmiljöverket informeras. Skriv arbetsskadeanmälan/tillbudsrapport tillsammans med den utsatta personen. Ett möte i arbetslaget för diskussion och samtal kan vara nödvändigt. ANSVARIG Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor, skyddsombud Förskolechef/Rektor STEG 4 Ha uppföljningssamtal med den utsatta personen efter t.ex. en vecka. Följ upp eventuell sjukskrivning. Ytterligare uppföljningar inom 3 månader för bedömning om problem kvarstår och om stöd eller behandling behövs. Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor Förskolechef/Rektor Reviderad

80 80

81 81

82 82

83 14 83

84 Arbetsordning för kontaktpolitikerverksamhet inom Barn- och utbildningsnämnden. Syfte Barn- och utbildningsnämndens ledamöter vill som kontaktpolitiker skapa ett bra utbyte mellan elever/föräldrar och nämnd och få en klarare uppfattning om hur de olika delarna av verksamheten fungerar. Kontaktpolitikerna vill kunna svara upp mot medborgarnas förväntningar på styrningen av verksamheterna så att bästa resultat uppnås, utifrån de budgetramar kommunfullmäktige anslagit till nämndens verksamheter. I kontaktpolitikeruppdraget ingår följande: - Lyssna på elever och föräldrar om hur de upplever att verksamhetenfungerar. Det kan handla om allt från att eleverna inte är nöjda med sin lärare till att det finns ett missnöje med hur skolskjutsarna fungerar. - Vid besök i verksamheten följa upp arbetet med de nämndspecifika mål som anges i planen för nämndens budget. - Göra besök i verksamheten för att få en bild av förutsättningarna för verksamhetens måluppfyllelse. Till exempel om lokalerna är funktionella, hur skolgårdarna är utformade och så vidare. - Rapportera till nämnden vilka iakttagelser som gjorts vid besöken. Rapporterna lämnas en gång per termin. I kontaktpolitikeruppdraget ingår inte att agera arbetsledare i verksamheten. Den uppgiften vilar på rektorerna och verksamhetschefernascheferna. Kontaktpolitikern tar kontakt med förvaltningschefen om det framkommit att allvarliga missförhållanden sker i verksamheten och den informationen inte kan vänta till kommande nämndmöte. Kontaktpolitikerverksamheten skall kännetecknas av följande: - Uppdraget kännetecknas av nyfikenhet, lust och glädje. - Föräldrar, elever och personal upplever nämndens ledamöter som engagerade. Skolledarnas uppdrag: Ansvarig för respektive enhet bjuder in kontaktpolitikerna till en träff i början av varje termin. Vid träffen på höstterminen görs en presentation av verksamheten, en gemensam planering av hur uppdraget som kontaktpolitiker kan genomföras samt en genomgång av enhetens kvalitetsredovisning. Vid träffen på vårterminen planeras när och hur kontaktpolitikerna kan genomföra rundan med sikte på årets fokusområde. Ledare i verksamheten verkar för att kontaktpolitiker inbjuds till enheterna, till exempel för att besöka skolan en vanlig skoldag eller till ett föräldramöte. Information om, och bild av respektive kontaktpolitiker publiceras på respektive enhets hemsida och i enhetens informationsblad. Information från enheterna skickas även till den utsedda kontaktpolitikern. 84

85 Informationen till nämnden Avrapportering görs i nämnden en gång per termin, juni och decembermötet. I samband med sista rapporteringen för året diskuteras om särskilda mål för kontaktpolitikerverksamheten skall sättas upp för kommande år. Besökt enhet: Träffat följande personer: Datum för besök:. Iakttagelser och reflextioner gjorda under besöket: Uppföljning av målen: Gör er bedömning av tillgång och kvalitet på nedanstående i skala 1-4, där 1 är lägst omdöme och fyra högst! Lokaler (tillgång) (kvalitet) Utemiljö (tillgång) (kvalitet) Utrustning tillgång) (kvalitet) Skolbibliotek (tillgång) (kvalitet) Läromedel (tillgång) (kvalitet) Sammanfattning: Datum för rapportering till BUN:.. 85

86 86

87 87

88 88

89 SKRIVELSE p Dnr 2015/ Barn- och utbildningsnämndens ordförande Linda Svahn Linda.svahn@lindesberg.se Barn- och utbildningsnämnden Systematisera kollegialt lärande ta bort stängningsdagarna inom förskola och grundskola Förslag till beslut: Förvaltningschefen får i uppdrag att ta fram ett förslag till hur kollegialt lärande kan systematiseras i organisationen. I samband med detta tas stängningsdagarna för förskola och grundskola bort från och med höstterminen Uppdaget ska presenteras senast december Linda Svahn Ordförande i barn- och utbildningsnämnden Bilagor: Skrivelse från Meritor Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 89

90 p Dnr 2015/211 90

91 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Henrik Arenvang Till Barn och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden bjuder in verksamhetschef Peter Lundell till arbetsutskottet i oktober för att ge information om fritidshemmen verksamhet i Lindesbergs kommun. Lindesberg Henrik Arenvang Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax 91

92 92

93 17 Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni 2015 Barn- och utbildningsnämnd 93

94 1 Sammanfattning I dagsläget finns inte underlag att bedöma alla delar av måluppfyllelsen. Detta beror på att enheternas kvalitetsrapporter och skolverkets statistik ännu inte är klara. I åk 9 verkar det som att andelen behöriga till gymnasiet blir något högre än 2014 och det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan ser ut att öka (de slutgiltiga resultaten är inte säkerställda av Skolverket ännu, redovisas senare). Resultaten på nationella prov i åk 3 och åk 6 ser preliminärt bättre ut än Andel elever som söker till Lindeskolan har ökat något, men eftersom årskursen som ska börja gymnasiet hösten 2015 är ca 50 färre blir det totalt färre sökande till Lindeskolan. Barns och elevers trygghet i förskola och skola är fortfarande ett positivt område som vi kan vara nöjda med, en hög andel känner sig trygga i skolan. Målet att alla ska känna sig trygga, så arbetet måste fortsätta. Ekonomin för 2015 är inte i balans. 5 av 11 verksamheter har en budget i balans. Inom fritidshem är det ett ökat elevantal som genererar ett stort underskott. Många program på Lindeskolan aviserar underskott och inom grundskolan är det särskilda insatser för enskilda elever som inneburit ökade kostnader jämfört mot budget. Föräldrar är fortfarande väldigt nöjda med förskolan, grundskolan och fritidshemmen, vilket är viktigt och glädjande. 2 Ekonomi Lindesbergs kommun upprättar delårsbokslut per sista juni. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter innebär det att per redovisa en uppföljning för vårterminen Delårsrapporten innehåller också en bedömning av verksamhetens kostnader och intäkter hösten 2015 så att prognosen avser helåret Här följer en sammanfattning. Totalt sett är prognosen för barn- och utbildningsnämndens ekonomiska ställning ,0 Mnkr mot budget. En förbättring från tidigare prognos där vårterminen har en del tillfälliga överskott och där vissa kostnader förväntas ha en positiv avvikelse mot budget. Avvikelsen mot budget för perioden, vårterminen 2015 är positiv. En viss försiktighet brukar föreligga från budgetansvariga vid denna tid på året. En stor del kan också hänföras till redovisningstekniska orsaker, periodiseringar av kostnader och intäkter i förhållande till budget, även om förbättring av periodisering av intäkter och kostnader har skett Korttidsinventarier som tidigare redovisades som investeringar har ett överskott mot budget i dagsläget på + 0,5 Mnkr men delar av planerade inventarier, hjälpmedel och läromedel förväntas levereras under höstterminen. En stor del av utvecklingsinsatser har sin tyngdpunkt på hösten och satsningen på lärares behörighet ökar i omfattning. Barn- och utbildningsförvaltningen Nettokostnad perioden 267,6 Mnkr 253,6 Mnkr Ackumulerad budget perioden 270,1 Mnkr 257,9 Mnkr Budgetavvikelse vårterminen + 2,6 Mnkr + 4,3 Mnkr Nettokostnadsökningen 2015 för hela barn- och utbildningsnämnden ligger under löneutvecklingen för perioden. Hela måltidsbudgeteringen för verksamheterna inom barn- och utbildning finns sedan 2015 hos barn- och utbildningsnämnden, en ökning av budget 2015 med 18,2 Mnkr. Köp av skolmåltid från måltidsenheten finns med vårterminen Statsbidragen har ökat vårterminen 2015, 17 Mnkr att jämföra med nästan 13 Mnkr vårterminen Även intäkter från andra kommuner bidrar till att hålla nettokostnaden nere. Höstterminens stora elevavstämning mellan kommuner sker under september månad. Här förväntas Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 94

95 inga stora förändringar som får effekt på ekonomin. Viktigt att belysa är att under 2014 startade en fristående huvudman en förskola i centralorten Lindesberg, Solberga förskola. Bidrag till fristående huvudman ökar och 2015 med helårsbidrag fördelat på 12 månader. Utöver delar för personal finns också lokaler, måltider och administration för lika villkor i bidraget. Denna del är delvis obudgeterad 2015 och täcks till viss del av positiv avvikelse mot budget i resursfördelningsmodellen i förskola för de kommunala enheterna. Lindeskolans underskott för hela 2015 är prognosticerad till -2,0 Mnkr mot helårsbudget. Budget för undervisning hos rektorerna visar en avvikelse mot budget på helår med -1,6 Mnkr (per program mellan +0,1 Mnkr-0,25 Mnkr). Estetiska programmet, Samhällsprogrammet och Humanistiska programmet är de program som vid halvåret 2015 visar en budget i balans. På Lindeskolan har skolskjutskostnaderna en avvikelse mot budget med -0,7 Mnkr på helår Positiv avvikelse mot budget finns på Lindeskolans centrala delar + 0,4 Mnkr. För gymnasieskola visar hyra, städ och bidrag till andra huvudmän samt intäkter från andra kommuner en positiv avvikelse mot helårsbudget med + 1,5 Mnkr. Den största delen hör till den ökade budgeten för ny- och ombyggnation på Lindeskolan som inte beräknas vara färdigställd Intäkter från andra huvudmän visar en lite bättre prognos än tidigare aviserat. Här finns förutsättning till ett bättre resultat om intäkterna är fortsatt höga och beroende på färdigställande av ombyggnation som leder till hyrestillägg från fastighetsägaren. Kulturskolan ligger organisatoriskt under gymnasiechefen. Helårsprognos mot budget 2015 visar ett underskott på - 0,5 Mnkr. Central verksamhet har en prognos på + 1 Mnkr mot budget. Detta med bakgrund av beslut i ledningsteamet att hålla igen projekt och satsningar 2015 för att mildra andra underskott totalt sett. För gemensam verksamhet (med skolledning, IT-samordnare, elevhälsa och lokalsamordnare som de största posterna) är prognosen sammanlagt överskott med +0,5 Mnkr. Skolledning både inom förskola och grundskola har sjukskrivningar och vakanta tjänster del av året. Verksamhetschef för gymnasiet är tillsatt. IT-samordning och elevhälsa är de som aviserar underskott mot budget. Även lokalsamordnare har ett underskott som förväntas hämtas in under hösten. Fritidshem har en prognos på -1,4 Mnkr för hela I väntan på åtgärder för att mildra det befarade underskottet görs ingen korrigering av tidigare lagd prognos mot helårsbudget Ett högt elevantal är huvudorsaken till det stora underskottet. Höstterminen 2015 innebär fler elever i verksamheten och ökade kostnader. Resursfördelningsmodellen delar ut budget till rektor utifrån ett fastställt elevantal per pedagog. Till hösten 2015 förväntas elevantalet öka över 10 %. Det kommer att medföra ett hårt tryck då elevantalet vårterminen 2015 redan var på en hög nivå. På grundskolan aviserar flera rektorer underskott mot helårsbudget 2015, sammanlagt -1,4 Mnkr på 3 skolenheter. Extrainsatser för enskilda elever i behov av stöd och i de äldre årskurserna är behoven större än tilldelad budget. Hemundervisning utan extra budget och kommunplaceringar är en del av detta underskott. Skolskjutskostnaderna minskar i grundskolan och särskolan och har en prognos på + 1 Mnkr mot helårsbudget. Under våren 2015 och prognos för hösten är att elevantalet i grundskolans årskurser ökar ytterligare. Till stor del finansieras detta av statsbidrag från Migrationsverket och prognosen totalt för grundskolan är -0,5 Mnkr. Kostnader till andra huvudmän och elever med särskilda behov och stödinsatser har ett underskott mot budget som även har effekt 2016 om inte verksamhet upphör eller minskas i omfattning. Förskolans resursfördelningsmodell har ett överskott som täcker del av underskott för bidrag till fristående huvudman. Underskott med - 0,3 Mnkr aviseras tillsammans för 2 av kommunens egna förskoleenheter. Barn i behov av särskild omsorg är en del och extra resurs för 5-åringar på Fröviskolan en annan del. Bedömningen är att underskottet kan delvis finansieras i många små Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 95

96 överskott mot budget. Stor osäkerhet i prognos finns för nya barn i behov av särskilt stöd, men ju längre året går får denna kostnadstyp ökade kostnad del av året. Särskoleelever finns dels på grundsärskola och dels på gymnasiesärskola. Sammanlagt aviseras i delårsbokslutet per sista juni att underskottet är -1,0 Mnkr. Denna elevgrupp är relativt liten men skolval leder lätt till avvikelse mot budget då marginaler saknas. Intäkter från andra kommuner för elever som gör skolval till kommunens enheter är en viktig del av finansieringen av verksamheten totalt sett. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vidare med åtgärder för en budget i balans Retroaktiv avgiftskontroll, Migrationsverkets bedömning av återsökta medel tillsammans med utvecklingen av elevantalet i egna verksamheter samt avstämning av antal köpta måltider vårterminen 2015 är delar som till viss del saknas i bedömningen av helåret Driftsredovisning (netto) Verksamhet Utfall Ack budget Avvikelse Helårsprogno s Budget helår Budgetavvikels e helår Gymnasieskola 56,7 56,0-0,7 114,1 113,6-0,5 Gymnasiesärsk ola Central verksamhet Gemensam verksamhet 3,8 2,9-0,9 7,0 6,0-1,0 7,2 8,5 1,3 16,1 17,1 1,0 16,8 17,7 0,8 35,2 35,7 0,5 Förskoleklasser 3,6 4,6 1,0 9,2 9,4 0,2 Fritidshem 8,9 9,2 0,3 19,7 18,3-1,4 Grundskola 102,2 102, ,8 206,2-0,5 Förskola 60,2 60,3 0,1 121,2 120,4-0,8 Särskola 3,4 4,5 1,0 9,1 9,1 0 Fritidsgårdar 0,5 0,7 0,2 1,3 1,3 0 Kulturskola 4,2 3,7-0,5 7,9 7,4-0,5 Avrundn ovan t Mnkr 0,1-0,2 0,1 Totalt 267,6 270,1 2,6 547,6 544,6-3,0 Investeringar Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Gemensam verksamhet 0,0 0,3 Inventarier gymnasiet 0,0 2,5 Budgetavvikelse helår Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 96

97 Projektnamn Utfall period Helårsprognos Budget Totalt 0,0 2,8 Budgetavvikelse helår Investeringsprognosen för helår 2015 är att barn- och utbildningsnämndens investeringsprojekt färdigställs och följer tidsplanen samt har en budget i balans. 3 Måluppfyllelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Nämndens alla verksamheter ska ha budget i balans Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens alla verksamheter ska ha en budget i balans 45,45 % Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska vara minst 90 % Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska vara minst 90 % 102 % Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola Alla föräldrar ska vara nöjda med sitt barns förskola 97,1 % Demokrati, integration och internationella kontakter Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Andelen föräldrar som alltid är nöjda med förskolans föräldramöten ska vara minst 50 % Andelen föräldrar som alltid är nöjda med förskolans föräldramöten ska vara minst 50 % 99,8 % Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse BUN:s verksamheter Barn- & utbildnings Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 97

98 Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten verksamheter ska årligen delta i minst 3 internationella utbyten Måluppfyl lelse Trygg social utveckling och livslångt lärande Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Genomsnittligt meritvärde för elever som slutar åk 9 i kommunens skolor är minst 210 meritpoäng. Skillnaden i meritpoäng för pojkar och för flickor har minskat genom att pojkar har en högre poäng än föregående år Alla elever i åk 6 har minst betyget E i alla ämnen. Alla elever i åk 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Genomsnittligt meritv ärde är minst 210 poäng. Skillnad i meritpoäng för pojkar och för flickor har minskat genom att pojkar har högre poäng än i år Alla elever i årskurs 6 har minst betyget E i alla ämnen Alla elever i årskurs 3 når kravnivån i varje delprov i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och matematik Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten 93,14 % 104,68 % 89,2 % 82 % Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser. Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng som är Elever i grundsärskolan har meritvärde på minst 12,5 i genomsnitt i de ämnen de läser Varje enskilt program på Lindeskolan har ett genomsnittligt betygspoäng på 14,0 Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 98

99 Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer minst 14,0 poäng Andelen elever som erhåller slutbetyg från Lindeskolan ligger över riksgenomsnittet Minst 70% av alla gymnasieungdomar inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ Elever i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar poäng. Andelen elever som erhåller slutbetyg ligger över riksgenomsnittet Minst 70 % av ungdomarna inom upptagningsområdet väljer Lindeskolan som första alternativ Alla elever i gymnasiesärskolan når målen Måluppfyl lelse Miljö och folkhälsa Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Nämndens mål Senaste kommentar Indikatorer Måluppfyl lelse Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Alla elever känner trygghet 4 Framtid Barn- och utbildningsnämndens verksamheter utvecklas i rätt riktning. Kvaliteten inom förskolan förbättras och föräldrar är väldigt nöjda med verksamheten. Inom grundskolan förbättras resultaten varje år, utom när det gäller andelen behöriga till gymnasiet. Det är också den absolut viktigaste frågan att jobba vidare med framöver. Fortfarande är elevernas betygsresultat inte tillräckligt bra och behöver förbättras, men skolorna är nu på god väg mot bättre måluppfyllelse. För gymnasieskolan planeras ett omfattande lokalprogram för att yteffektivisera lokalytorna, samt att modernisera lokalerna. Detta arbete är på börjat med renovering av H-huset och K-huset och planeringar för R-hus, D-huset, E-huset osv. Framöver finns dock stora ekonomiska utmaningar med de ramanpassningar som aviserats för 2016 och För att dessa ska kunna genomföras måste beslut om åtgärder tas och inriktningen bör vara att minska kostnader och samtidigt åka måluppfyllelsen. Det är den stora utmaningen för förvaltningen att öka måluppfyllelse med minskade resurser. Framtida utvecklingsområden är för Barn- och utbildningsförvaltningen är att utveckla sammanställningen av det systematiska kvalitetsarbetet, så att arbetet bidrar att ge en samlad bild för att kunna vidta åtgärder och ge förslag på riktade satsningar. En rekommendation från revisionen är att Barn- och utbildningsnämnden vidtar åtgärder för att se över och utveckla resursfördelningsmodellerna för alla verksamheter inom nämndens ansvarsområde. Barn- och utbildningsnämnd, Nämndernas verksamhetsberättelse januari-juni (7) 99

100 100

101 18 Nämndernas budget 2016 VP Barn- och utbildningsnämnd 101