Kartläggning av nuläget Analys av behovet av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Bilaga 6 Boendeutredning i Valdemarsviks kommun Delrapport Kartläggning av nuläget Analys av behovet av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning November 2015 Inga-Lill Malmsjö 1

2 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 - Beslut och uppdrag och Rapportens innehåll 4 3. Kommunens vision och mål 5 4. Lagstiftning 5 5. Definition av olika boendeformer för äldre och personer med 7 funktionsnedsättning 6. En åldrande befolkning 9 - Morgondagens äldre 9 - Medellivslängd 9 - Statlig utredning 10 - PRO 10 - Hälsa som påverkar boendet 10 - Utemiljöns betydelse 11 - Ny teknik i hemmet 11 - Tillgänglighet 12 - Kvarboende och självbestämmande Kartläggning av nuläge inom äldreomsorgen 13 - Antalet 60 år och äldre, geografisk indelning 14 - Enkät 14 - Hemtjänstinsatser i ordinärt boende 14 - Insatser och kostnader 15 - Platser i vård- och omsorgsboende 16 - Insatser och kostnader 17 - Medianvårdtid 17 - Platser per invånare 17 - Sammanfattning 20 - Beskrivning av varje enhet 20 - Beläggning inom korttidsvård och vård- och omsorgsboende Kartläggning av nuläge inom omsorgen om funktionsnedsatta 22 - Boendestöd 22 - Anhörigvård 22 - Gruppbostad 22 - Platser inom omsorgen om funktionsnedsatta 22 - Insatser och kostnader 23 - Sammanfattning 24 - Beskrivning av varje enhet Behovsanalys om framtida boende, äldre 25 - Framtida behov av boendeformer 25 - Befolkningsprognos 6 - Välfärdsteknologi 27 - Behov av mellanformer Hur kan behovet av bostäder tillgodose, äldre Behovsanalys om framtida boende, funktionsnedsatta Hur kan behovet av boende tillgodoses, funktionsnedsatta Inriktningsmål Slutsatser Handlingsplan 31 Bilaga 1; Intervjuer och dialogmöten 32 Referenslista 35 2

3 1. SAMMANFATTNING De stora kullarna från mitten av 1940-talet har nu nått den ålder att de flesta går i pension. Det innebär att antalet äldre kommer att öka under de närmaste åren. Det är först efter 85 års ålder som vård och omsorgsboende blir en vanligare boendeform, men det är angeläget att i god tid planera för kommande behov. Den äldre befolkningen ökar i Valdemarsviks kommun och fram till år 2030 beräknas invånare som är 65 år och äldre utgöra 33 % av det totala befolkningsunderlaget, jämfört med dagens 30 %. Det är den näst största andelen av länets kommuner. Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet personer mellan år under de närmaste åren med en topp År 2030 beräknas antalet 65 år och äldre öka med 196 personer från till ca personer, ökningen är ca 13 %. Antalet personer 85 år och äldre ökar med 36 % från 286 till ca 446 personer. I samband med ökningen sker främst också ett ökat behov av platser för personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen anger i sina riktlinjer att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom bostad i småskaligt vård- och omsorgsboende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Även om antalet äldre ökar så är flertalet allt friskare högre upp i åldrarna. Många av dagens äldre vill bo kvar i sin lägenhet, men det förutsätter att bostaden och omgivande miljö är tillgänglig och trygg. Behovet av bostäder anpassade för äldre och personer med funktionsnedsättning kommer att vara stort en tid framöver. Det innebär att det finns behov för, men också att det ställer krav på åtgärder, samverkan mellan olika parter och nytänkande för att finna bra lösningar. För många äldre är tillgängligheten i och runt bostaden ett stort problem idag. Den nya generationen kan komma att efterfråga alternativa boendeformer i större utsträckning än nuvarande generation. Boendeformer som efterfrågas och som är betydligt mer ekonomiskt fördelaktiga än vård- och omsorgsboende. Inom kommunen finns det många hus och lägenheter som saknar hiss och som begränsar tillgängligheten. För att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning behöver tillgängligheten i ordinärt boende förbättras. Dessutom behövs boendeformer som kompletterar och erbjuder alternativ till såväl ordinärt boende som vård- och omsorgsboende. Ökad tillgänglighet i bostäder och närmiljön kan minska behovet av hemtjänstinsatser och därmed leda till minskade kostnader för samhället. Kraven på bostäder för personer med funktionsnedsättning är inte annorlunda i förhållande till andra bostäder. De ska vara väl planerade, funktionella och tillgängliga. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva och bo så likt andra människor som möjligt, en fullvärdig bostad som är den enskildes privata och permanenta hem. Inom funktionshinderområdet finns inom en två års period behov av en gruppbostad för åtta ungdomar, och inom en tio- års period ytterligare en gruppbostad för sex ungdomar med grava funktionsnedsättningar. 3

4 2. INLEDNING Beslut och uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 8 juni Besluta att återremittera till vård- och omsorgsutskottet för förtydligande av uppdraget och beslutar att anlita en extern resurs. Kommunstyrelsens beslutade 17 augusti : Kommunstyrelsens vård- och omsorgsutskott fick i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för de olika boendeformerna och utifrån kartläggningen komma med förslag. Slutdatum för kartläggningen är 1 december Slutdatum för utredningen är 1 mars Punkter att behandla: Äldreboende Boende för funktionsnedsatta Hemrehabilitering Samverkan med Regionen och andra kommuner Utredningen ska bestå av ledamöter från kommunfullmäktiges samtliga partier och tjänstemän Kommunstyrelsen beslutade 17 maj : Att utse följande politiker och tjänstemän till ledamöter i en parlamentarisk grupp för framtida boendeplanering. Politiker: Helen Johansson Kokkonen (S) ordförande, Bertil Eklund (NB), Jonas Andersson (V), Bodil Petersén (MP), Carina Thuresson (M), Sigbritt Segergren (C) Helen von Schantz (FP), Marianne Svensson (KD), Per Halldén (SD), Lars Lundqvist (LPO). Tjänstemän: Marie Schmid, sektorchef, Kerstin Johansson, enhetschef- äldreomsorg, enhetschef omsorgen om funktionsnedsatta, Mikael Jonsson, fastighetschef, Viktoria Winge, utvecklingsstrateg, Inga-Lill Malmsjö, projektledare. Kommunstyrelsens vård och omsorgsutskott beslutade 19 maj 26: Att ge i uppdrag till sektor Stöd och omsorg att ta fram en behovsanalys av särskilda boendeplatser i kommunen. Inga-Lill Malmsjö Utvecklingskonsult AB har svarat för arbetets genomförande. Som lokal resurs har utvecklingsstrateg Viktoria Winge fungerat. Styrgrupp har varit Stöd och Omsorgsutskottet. I parlamentarisk tillsatt arbetsgrupp har uppdraget fortlöpande avrapporterats och diskuterats. Stöd och Omsorgs ledningsgrupp har aktivt medverkat i arbetet. Samråd och information har skett med kommunala pensionärsrådet, kommunala handikapprådet, fackliga organisationer, representanter för fastighetsägarna samt dialogmöten med pensionärsorganisationer, föreningar och medborgare. Rapportens innehåll Rapporten innehåller en kartläggning av nuvarande boendeformer avseende standard och funktioner inom boendet, beläggning, stödinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Rapporten innehåller även en behovsanalys utifrån demografiska förändringar och kartlagda framtida behov av boendeformer fram till

5 3. KOMMUNENS VISION OCH MÅL Kommunfullmäktige antog i november 2012 visionen Framtidsbild Valdemarsvik Valdemarsvik 2025 är bilden av en gemenskap där kreativitet, öppenhet, respekt för naturen och ekonomisk hushållning skapar förutsättningar för ett liv i balans. Här är det lätt att leva, och enkelt att forma boendet och tillvaron efter eget sinne och smak. Enastående livsmiljöer, mångsidigt kulturliv, spänstigt näringsliv och omtänksam samhällsservice är exempel på faktorer som får oss alla att trivas, och fler att lockas hit. Resultatet är en miljö där människor känner äkta stolthet och framtidstro. En alldeles speciell anda i en alldeles speciell kommun, Valdemarsviks kommun. Till visionen finns nio inriktningsmål; En ekologisk hållbar kommun med goda livsmiljöer för nutida och framtida generationer, en tillväxtkommun där alla har möjlighet att försörja sig genom eget arbete och arbetsgivare kan tillgodose sitt behov av arbetskraft, en kommun där elever som lämnar grundskolan har behörighet till gymnasiet, en kommun där det är tryggt att leva, en kommun med god kvalitet och service inom alla verksamheter, en kommun med bra kommunikationer och attraktiva miljöer i alla kommundelarna, en kommun med rika fritidsmöjligheter, en kommun som utvecklar människans frihet, delaktighet samt mångfald och ett rikt kulturliv, Kommunens resurser får inte förbrukas över tid. Kommunens årliga resultat ska möjliggöra att alla kommuninvånare även i framtiden kan tillförsäkras en bibehållen hög standard på anläggningar, service och verksamhet. 4. LAGSTIFTNING För att få vård och/eller omsorg från kommunens äldreomsorg krävs en ansökan om bistånd till kommunens biståndskontor. Rätten till bistånd regleras i främst socialtjänstlagen (SoL), de lagrum som specifikt reglerar socialnämndens uppgift och ansvar i förhållande till äldre personer är följande; 3.kap 6 SoL Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. 4.kap 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4.kap 4 SoL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5.kap 5 SoL Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. 5

6 Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 5. kap 6 SoL Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Om man föds med en funktionsnedsättning eller senare i livet får en funktionsnedsättning kan man ha rätt till stöd enligt LSS-lagstiftningen. Även socialtjänstlagens 5 kap.7 förtydligar kommunens ansvar kring boendesituationen för personer med funktionsnedsättning. 5.kap 7 SoL Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende LSS är en rättighetslag och beskriver vilka som har rätt till stöd 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder 3. Personer med andra fysiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid Lagens personkrets ska ha rätt till stöd och service i form av 1. rådgivning och annat personligt stöd, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice, 6. korttidsvistelse utanför hemmet, 7. korttidstillsyn (för skolungdomar över 12 år), 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service (för barn och ungdomar som behöver bo utanför hemmet), 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad för vuxna 6

7 5. DEFINITION AV OLIKA BOENDEFORMER Boendeformer för äldre Ordinärt boende Lägenheter eller fastighet som inte omfattas av sociallagstiftning. Boendet förmedlas via reguljära bostadsmarknaden. Kvarboendeprincipen Kvarboendeprincipen bygger på att äldre ska bo kvar i sina vanliga bostäder och inte flytta till särskilt boende. Detta förutsätter bra, tillgängliga och användbara bostäder för äldre. Korttidsvård En form av tidsbegränsat boende inom vård- och omsorgsboende för äldre. Boendet är avsett för äldre som behöver rehabilitering efter sjukhusvistelse. Korttidsvård i form av växelvård kan även ges till personer som vårdas hemma av anhörig, och som ibland behöver avlastning, kan även ges till personer i livets slutskede. Korttidsvård kräver en biståndsprövning och beslut från kommunen. Korttidsvård ska tillgodose många behov och ställer stora krav på personalens kompetens. Vård- och omsorgsboende I rapporten används begreppet vård- och omsorgsboende istället för särskilt boende i enlighet med äldredelegationens termer och begrepp. Boendeformen är till för personer som inte längre kan bo kvar i ordinärt boende på grund av att behovet av tillsyn eller kravet på trygghet och säkerhet inte kan tillgodoses i det egna hemmet. Denna boendeform omfattas av rätten till bistånd enligt 4 kapitlet.1 i socialtjänstlagen. Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå och beslutet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. I vård- och omsorgsboende erbjuds service, personlig omvårdnad dygnet runt. Kommunen har lagstadgad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå för personer som bor i vård- och omsorgsboende. Trygghetsboende och seniorboende Trygghetsbostäder och seniorbostäder är en så kallad mellanform som överbryggar glappet mellan ordinärt boende och vård- och omsorgsboende. Seniorbostäder och trygghetsbostäder regleras inte i socialtjänstlagen och finns inte heller någon lagstadgad skyldighet för kommunen att inrätta den typen av boendeform. Att inrätta trygghetsbostäder är ett frivilligt åtagande för kommunen och faller inom ramen för kommunens allmänna kompetens som regleras i kommunallagen (1991:900). Seniorboende Seniorbostäder är lägenheter som är avsedda för personer över en viss ålder som inte förutsätter biståndsbeslut. Det finns en rad benämningar till exempel, plusboende, 55+, 60+, eller 65+ boende. Bostäderna ska vara utformade utifrån äldres behov av tillgänglighet. När boende behöver stöd- och vårdinsatser sker det genom hemtjänst och hemsjukvård. 7

8 Trygghetsboende En form av bostäder för personer över 70 år. I boendet ska finnas gemensamma utrymmen för social samvaro, måltider, rekreation, aktiviteter samt personal under vissa angivna tider. Bostäderna ska vara utrustade med trygghetslarm. Den fysiska tillgängligheten ska vara mycket god för att möjliggöra att den enskilde kan bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel vid förflyttning. Boendet kräver inte beslut enligt lagstiftning. Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som ger möjligheter att ge äldre som önskar tillgång till gemenskap och trygghet. Trygghetsbostäderna kan byggas, ägas och förvaltas av vilken entreprenör som helst, och behöver inte drivas i kommunal regi. Bostäderna kan organiseras och drivas på tre olika sätt. 1. Kommunen äger fastigheten och tillhandahåller trygghetsboendets service. 2. Fastigheten ägs av någon annan och kommunen tillhandahåller trygghetsboendets service. 3. Fastigheten ägs av någon annan och någon annan än kommunen tillhandahåller trygghetsboendets service. Kommunen kan välja en kombination av organisationsalternativen. Oavsett val av driftsform bör kommunen ge förutsättningar till olika byggherrar för att skapa olika boendeformer enligt efterfrågan som riktar sig till äldre och personer med funktionsnedsättning. Äldreboendelegationen förordar att kommunen bestämmer vilka kriterier som gäller för att den enskilde ska få tillgång till en trygghetsbostad och hur dessa bostäder ska förmedlas. Enligt det investeringsstöd som Boverket har förmedlat under perioden 2007 till 2010 ska en bostad inom trygghetsbostäder innehas av person/personer som fyllt 70 år för att erhålla stödet. Kommunen men även andra aktörer kan få investeringsstöd för att inrätta trygghetsboenden enligt förordningen (2007:159) om investeringsstöd för äldre. Seniorbostäder och trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Boendeformer för funktionsnedsatta personer Bostad med särskild service En boendeform för personer som omfattas av rätten till bistånd enligt 9 LSS-lagstiftningen. Bostaden kan vara utformad som en gruppbostad eller en servicebostad. För båda boendeformerna gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att det är den enskildes permanenta hem och inte har institutionell prägel. Serviceboende Boendet består av ett antal lägenheter med tillgång till gemensam service och stöd dygnet runt. Boendeformen är en mellanform mellan självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Gruppbostad Boendeformen består av ett antal lägenheter, som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Personalutrymmen finns i gruppbostaden och stöd och service ges alla tidpunkter på dygnet. Gruppbostaden kan finnas i flerfamiljhus, tex en trappuppgång eller i en friliggande byggnad 8

9 Begrepp Funktionsnedsättning Innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Innebär den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. 6. EN ÅLDRANDE BEFOLKNING Morgondagens äldre De stora kullarna från mitten av 1940-talet har nu nått den ålder att de flesta går i pension. Det innebär att antalet äldre kommer att öka under de närmaste åren. Ännu har inte toppen uppnåtts när de största vårdbehoven inträder, men det är angeläget att i god tid planera för kommande behov. Det är en långvarig process att bygga om nuvarande boende alternativt att bygga nytt boende för att anpassa boendet till morgondagens äldre. Även om antalet äldre ökar så är flertalet allt friskare högre upp i åldrarna. De flesta pensionärer kan räkna med ca 15 friska år efter pensioneringen, en tid med fortsatt aktivt liv. Många får uppleva tiden då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser. Det är dock först efter 85 års ålder som vård- och omsorgsboende blir en vanligare boendeform. Många av dagens äldre vill bo kvar i sin lägenhet, men det förutsätter att bostaden och omgivande miljö är tillgänglig och trygg. Den nya generationen kan komma att efterfråga alternativa boendeformer i större utsträckning än nuvarande. En faktor att ta hänsyn till i befolkningsprognosen är ökningen av medellivslängden som bland annat beror på att den medicinska vetenskapen och vården har utvecklats mycket. Sjukdomar som förr var livshotande eller medförde livslånga funktionshinder kan nu behandlas och återge personer full funktionsförmåga. Exempel är gråstarr, slitna höftleder och knäleder, cancer, stroke och hjärtinfarkt. Det har medfört att allt fler är friska långt upp i åren. Statistiken för Valdemarsviks kommuns medborgare visar att medellivslängden har ökat mellan åren 2004 och Medellivslängd Valdemarsviks kommun År 2004 Östergötland 2014 Östergötland Kvinnor 82,8 82,1 83,5 84,0 Män 78,9 78,4 80,5 80,2 Medellivslängden ökar med 1,6 år för män och 0,7 år för kvinnor. Kvinnorna lever dock till en högre ålder än männen. 9

10 Äldreboendedelegationen har i betänkandena Bo för att leva (SOU 2007:103) och Bo bra hela livet (SOU 2008:113) redovisat förslag till åtgärder som kan påverka och stimulera utvecklingen av bostäder och boende anpassade för äldres behov både inom den ordinarie bostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer. Innehållet i särskilt boende behöver utvecklas för att tillgodose äldre personers såväl sociala som medicinska behov. Statlig utredning I utredningen En förbättrad bostadssituation för äldre har regeringens utredare lagt fram förslag till att förbättra äldre personers bostadssituation. Huvudfrågorna i utredningen har varit: Hur ska behovet av bostäder för äldre kunna tillgodoses framöver? Vilka hinder finns? Vilka möjligheter har kommunerna att möta efterfrågan på bostäder från en åldrande befolkning? Åtgärder föreslås inom fyra områden med syfte att: 1. förbättra tillgängligheten i det befintliga beståndet, 2. få fram fler bostäder för äldre, 3. underlätta för personer att flytta till eller bo kvar i en bostad som går att åldras i, samt att 4. främja forskning och annan kompetensutveckling kring tillgänglighetsfrågor och gemenskap i boendet Utredningen föreslår bland annat en höjning av taket för bostadsutgiften i bostadstillägget till kr i månaden, statligt stöd på 50 % av kostnaden för installation av hiss i äldre flerfamiljshus, statligt investeringsstöd till trygghetsbostäder samt startbidrag till byggemenskap på upp till kr. Vidare föreslås att skyldigheten i plan- och bygglagen att undanröja vissa hinder utsträcks till att gälla entréer och trapphus samt rutavdrag för flytthjälp. Totalt skulle satsningar utredningen föreslår kosta ca 2, 6 miljarder under fem år. PRO PRO driver frågan om ett bra boende för äldre Alla äldre ska ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader, i en trygg miljö som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter. PRO har genomfört en enkätstudie riktad till medlemmar mellan år, i sex kommuner i Sverige. Syftet var att belysa frågeställningar om vad i boendemiljön som främjar ett bra liv. Högst värderades närhet till daglig handel, därefter närhet till kommunikationer och tillgängliga och vackra utemiljöer. Ett ökande intresse för senior- och trygghetsboende kan ses i takt med att boendeformerna blir mer kända. Rapporten visade att äldre människor i hög utsträckning bor kvar och gärna vill bo kvar i sin lägenhet så länge man kan. Hur flyttmönstret kommer att utvecklas beror på hur marknaden kan möta de äldres behov och önskemål beträffande bostäder, service och boendeformer Hälsa som påverkar boendet Rörelseförmåga Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Boendets utformning och innehåll får större betydelse för vardagslivet i takt med att hälsoproblemen ökar. Att boendet är tillgängligt har en central betydelse för att kunna klara sig själv när rörelseförmågan är begränsad och behov av hjälpmedel föreligger. 10

11 Fallolyckor Fallolyckor bland äldre är ett stort ökande folkhälsoproblem, med stora samhällskostnader och livskvalitetsförsämringar som följd. Många äldre är rädda för att ramla och råka ut för brott av något slag. Varje år drabbas ungefär var tredje person över 65 år eller äldre av en fallolycka, och varannan person över 80 år. Psykiska besvär Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre personer. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är några faktorer som är viktiga för att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer. Bland personer över 85 år upplever var tredje kvinna och var femte man besvär med oro och ängslan. Ängslan kan medföra att man inte vågar gå ut, utan isolerar sig i bostaden. Demenssjukdomar Risken för kognitiv funktionsnedsättning eller demenssjukdom ökar med åldern. I dag har cirka hälften av de personer som bor i vård- och omsorgsboende en demenssjukdom. Utifrån den kunskapen som finns kan det antas att denna grupp med stor sannolikhet kommer att växa då antalet äldre i de högsta åldrarna ökar. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom. I riktlinjerna anges att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom bostad i småskaligt vård- och omsorgsboende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Socialtjänsten bör även verka för att boendets miljö är personligt utformad, hemlik och berikad och att de personer som har behov av utevistelse ges möjlighet till detta. Socialtjänsten bör också, enligt riktlinjerna, verka för en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där personen med demenssjukdom kan få meningsfullt innehåll i vardagen. Utemiljöns betydelse på hälsan Utemiljöns betydelse på hälsan har varit underskattad. Resultat på studier har visat att skelettet stärks och benskörhet motverkas, muskulatur och rörlighet behålls, sömnkapaciteten förbättras, depression och ångest motverkas och ett socialt liv främjas vid utevistelse(statens folkhälsoinstitut, Anna Bengtsson) En annan studie som gjorts på ett vård- och omsorgsboende i Lund visade att koncentrationsförmågan ökade för samtliga äldre vid vistelse utomhus. De boende kände sig mer harmoniska, gladare och piggare. Att kunna vistas i en trädgårdsmiljö, kunna se blommor och växter, följa årstiderna och njuta av naturen ger många positiva intryck och positiva effekter på hälsan. Ny teknik i hemmet Med ny teknik avses tekniska lösningar som kan underlätta ett kvarboende i ordinärt boende. Teknik som kan bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet. Välfärdsteknologi kan stödja eget boende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. Undersökningar har visat att äldre personer inte är teknikrädda och att flera lösningar fungerar bra för personer med funktionsnedsättning eller demenssjukdom. Tekniklösningar som är vanligast är trygghetslarm och spisvakt, finns även inom tillgänglighet, kommunikation, information, påminnelse, trygghet och säkerhet. Andra exempel kan vara larmplatta, bildportstelefon och bildskärm för kommunikation mellan den enskilde och personal. Inom några år kommer de flesta lägenheter att vara anslutna till bredbandsnätet och många nya tjänster kommer att bli tillgängliga som kan förbättra möjligheten att bo kvar i sin bostad. 11

12 Det är viktigt att både staten, Regionen och kommunen satsar resurser för att utveckla olika välfärdsteknologiska lösningar. Tillgänglighet Idag bor många äldre kvar i sitt hem. Det gäller också de allra äldsta. För många äldre är tillgängligheten i och till bostaden ett stort problem. Möjligheten att flytta till ett mer anpassat boende handlar om tillgången till bra och tillgängliga bostäder. Vid behov av anpassning har den enskilde rätt till ekonomiskt bidrag till åtgärder som är nödvändiga att genomföra på grund av en funktionsnedsättning. Det är kommunen som står för beslut om bostadsanpassningsbidrag och kostnader för åtgärden. I Valdemarsviks kommun är det god samverkan och samarbetsklimat mellan den enskilde, fastighetsägare och kommunen kring bostadsanpassning. Inom kommunen finns det flera hus och lägenheterna som saknar hiss och som begränsar tillgängligheten. För att kunna möta behoven hos en åldrande befolkning behöver tillgängligheten i ordinärt boende förbättras. Dessutom behövs boendeformer som kompletterar och erbjuder alternativ till såväl ordinärt boende som vård- och omsorgsboende. Bostadsplanering bör ske ur ett helhetsperspektiv då tillgången på tillgängliga/anpassade bostäder i ordinärt boende har betydelse för behovet av bostäder i vård- och omsorgsboende. Kommunen behöver kunskap om bostadsbeståndet ur ett tillgänglighetsperspektiv och vilka behov som finns. Kommunen behöver också ta ett tydligare ansvar och ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i samverkan med Stöd och omsorgsutskottet i samhälls- och bostadsplaneringsfrågor. Vid kontakten med fastighetsägare i kommunen kring tillgänglighet i ordinärt boende är det fyra företeelser som sticker ut: trappsteg vid entrén, ½ trappa till första våningen, avsaknad av hiss samt lägenheter som inte är handikappanpassade. Många äldre bor idag i lägenheter som inte är anpassade och tillgängliga för äldre och personer med funktionsnedsättning. Här finns mycket att göra. Ökad tillgänglighet i bostäder och deras närmiljöer kan minska behovet av hemtjänstinsatser och därmed leda till minskade kostnader för samhället. Att satsa på generella tillgänglighetsskapande åtgärder kan också leda till att fler personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor i samhällslivet och därmed få en förbättrad hälsa. En förbättrad tillgänglighet gynnar även andra grupper än personer med funktionsnedsättningar. Det är många som kan uppskatta att det till exempel finns en dörröppnare installerad. Ökad tillgänglighet kan alltså leda till ett minskat hjälpberoende, hälsa och välbefinnande på individnivå, vilket även leder till minskade kostnader på samhällsnivå. Ett antal utredningar har undersökt de ekonomiska konsekvenserna av otillgänglighet. De visar bland annat att det lönar sig att förbättra den fysiska tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd för att främja kvarboende bland äldre pensionärer, jämfört med samhällskostnaderna för vård- och omsorgsboende (SABO & Svenska kommunförbundet, 2004, Tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning). En studie om bostadsanpassningar pekar dessutom på att andra kostnader kan uppstå, för till exempel korttidsvård och sjukhusvård, om bostadsanpassningar inte görs (Arman R & Lindahl L, 2005, Nyttan och värdet av bostadsanpassning). 12

13 I vård- och omsorgsboende har den boende ett hyreskontrakt på sin lägenhet (SOU 2007:103, Bo för att leva). Det innebär att hon/han har samma rättigheter som andra hyresgäster att bo kvar även om behovet förändras så att t.ex. ett större hygienutrymme behövs. Enligt Boverkets byggregler, ska minst ett hygienrum vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och utformas så att det kan ordnas plats för medhjälpare. Där ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. Vid nybyggnation av vård- och omsorgsboende bör höjd tillgänglighetsnivå tillämpas. Även kraven i arbetsmiljölagstiftningen har betydelse för utformningen av vård- och omsorgsboenden. Byggreglerna ställer alltså inte krav på att hygienrummet ska fungera som arbetsplats för vårdpersonal. Sådana krav finns i arbetsmiljölagstiftningen. När det gäller hygienrummen i särskilda boendeformer för äldre tar i princip arbetsmiljökraven alltid över eftersom det är mycket sällan som de boende inte behöver hjälp av vårdpersonal för att sköta sin hygien. Kvarboende och självbestämmande Den grundläggande inriktningen för äldreomsorgen är att Stöd och Omsorgsutskottet ska verka för människors rätt att kunna bo kvar i sitt eget hem. Två bärande principer, kvarboendeprincipen och självbestämmandeprincipen är fundamentala inom svensk äldreomsorg. Kvarboendeprincipen bygger på att bostäderna är tillgängliga såväl inomhus som utomhus för att äldre kan bo kvar i ordinärt boende. Kvarboendeprincipen tillämpas även när den enskilde beviljats vård- och omsorgsboende. Det innebär att denne inte ska behöva flytta ytterligare en gång även om omsorgsbehovet förändras. 7. KARTLÄGGNING AV NULÄGE INOM ÄLDREOMSORGEN Åldersfördelning inom Valdemarsviks kommun Antal personer 60 år och äldre 0 Ringarum Gusum Valdemarsvik Gryt Tryserum Östra ed Antalet äldre i Valdemarsviks kommun, andra kvartalet Källa: KIR kommuninvånarregister, befolkningsunderlag Uppdelat på geografiskt område. 13

14 Antal personer 60 år och äldre Ringarum Gusum Valdemarsvik Gryt Tryserum Östra ed Totalt antal , ,60% 10,30% 8,70% 5,70% 2,50% 2,30% 1,10% 0,30% Källa: KIR Kommuninvånarregister, befolkningsunderlag. Antalet äldre i Valdemarsviks kommun, andra kvartalet Antal personer och % fördelning. År 2015 utgör 65 år och äldre ca 30 % av befolkningen. Fram till 2030 sker en ökning till 33 %. Enkät Under 2008 genomfördes en enkät angående intresse för seniorboende Valdemarsviks kommun. Enkäten vände sig till kommunens invånare i åldrarna år som bodde i enskilt boende. Urvalsgruppen var hushåll, svarsfrekvensen på 65 %. Resultatet av enkäten: 55 % svarade att de var intresserade av seniorboende, många uttryckte inom fem år Centralt läge i tätort (främst Valdemarsvik och Gryt) har stor betydelse. Storlek 2-3 rum och kök Lika alternativ för enplans- respektive flervåningshus med hiss Hyresrätt mest intressant Endast en tredjedel kunde tänka sig en månadskostnad över kr och endast fyra (av 317) över kr. Hemtjänstinsatser i ordinärt boende Bistånd för insatser inom hemtjänst omfattar både omsorgsinsatser och serviceinsatser. Med omsorgsinsatser menas bland annat hjälp med morgonbestyr, ADL (aktiviteter i dagliga livet) och tillsyn. Serviceinsatser innefattar bland annat hjälp med tvätt, städ och inköp. Andra insatser som utförs av hemtjänsten är leverans av daglig lunch och besvarande av trygghetslarm. Målet med hemtjänst är att den enskilde ska kunna bo kvar så länge som möjligt i ordinärt boende. Under september månad 2015 fick 183 personer hemtjänstinsatser, fördelat enligt följande Valdemarsvik: 110 personer, Gryt 19 personer, Ringarum 28 personer och Gusum 24 personer. Ca 25 % av personer 80 år och äldre hade någon form av hemtjänstinsats. Under september månad fick 132 personer matdistribution, 15 personer hade avlösarservice och 202 personer hade trygghetslarm. En viktig aspekt för att den enskilde ska kunna bo kvar hemma är att skapa trygghet i det ordinära boendet. Detta kan kommunen bidra till genom installation av trygghetslarm samt ge stöd och omsorg i de basala behoven. 14

15 Valdemarsviks kommuns insatser och kostnader i jämförelse med länets kommuner mellan åren Invånare år med hemtjänst ordinärt boende, andel (%) Källa ; Kolada. Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende. Exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar. Diagrammen visar på en jämn och konstant nivå på insatser, 2,3 % av befolkningen har insatser av hemtjänst. Under åren har en marginell sänkning skett. Invånare 80+ med hemtjänst i ordinärt boende, andel Källa; Kolada. Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende. Exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar. Diagrammen visar för Valdemarsvik en sänkning under åren från 21,9 till 20,9 %, en sänkning av antal personer från 116 till 110 personer. Källa; Kolada. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner för hemtjänst. Exkluderas personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst i ordinärt boende. Diagrammet visar att kostnaden har under åren stigit från drygt 196 kkr till 248 kkr. Kostnaden kan hänvisas till ökade insatser per person. 15

16 Platser i vård- och omsorgsboende för äldre Boende Platser varav varav Hyresvärd Totalt Demens Korttid Vammarhöjden Region Östergötland Ringgården 19 8 Valdemarsviks kommun Åldersro, Gryt 12 Dahlbergs fastighet AB Gusums äldreboende 11 Vikens trä AB Totalt Alla personer som söker plats inom vård- och omsorgsboende har fått sin ansökan beviljad. Det kan hända att plats erbjuds i annat boende än det man önskat. Ingen har fått avslag och det finns ingen kö. Cirka 15 % i åldersgruppen 80 år och äldre bor i kommunens vård och omsorgsboende. Behoven av platser inom vård och omsorgsboende och insatser inom hemtjänsten har varierat över tid. Det har funnits perioder när antalet platser inom vård och omsorgsboende varit för många och perioder när insatser inom hemtjänsten varit höga. Invånare år i särskilt boende, andel (%) Källa; Kolada. Antal personer som bodde permanent i vård- och omsorgsboende enligt SoL den 31/12. Diagrammet visar en sänkning av insatser från 0,8 % till 0,5 % år 2013 till 0,7 % Antal personer minskar från 13 personer 2012 till 9 personer 2013 för att åter öka till 13 personer Invånare 80+ i särskilt boende, andel (%) Källa; Kolada. Antal personer som bodde permanent i vård- och omsorgsboende enligt SoL 31/12. Diagrammet visar på en jämn nivå mellan åren från 10,4% till 10,5%. Antal personer är under samtliga år 55 personer. 16

17 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Kommun Boxholm Finspång Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Medianvårdtid i vård- och omsorgs boende, antal dagar Källa; Kolada Mediantid för vistelse i vård- och omsorgsboende för personer 65+ beräknad vid flytt/dödsfall, antal dagar. För Valdemarsvik har en ökning skett från 419 dagar till 514 dagar mellan åren 2012 till Orsaken till ökningen kan vara yngre personer inom korttidsvård samt en ökning av antalet 65+ i vård- och omsorgsboende Antal platser i vård och omsorgsboende i jämförelse med några av länets kommuner Antal invånare 80+ år 2014 Kommun Antal invånare Antal platser Per invånare Boxholm ,5 Kinda ,5 Söderköping ,8 Vadstena ,0 Valdemarsvik ,8 Åtvidaberg ,1 Ödeshög ,8 Källa: Kolada, Ekonomifakta, Äldreguiden. Korttidsplatser ingår i platsantalet i jämförelse med andra kommuner. Det har framkommit att Valdemarsvik har många korttidsplatser i förhållande till antal invånare i jämförelse med kommuner i länet. I jämförelse med andra kommuner ligger Valdemarsviks kommun på en relativt hög nivå per invånare. En lägre siffra per invånare innebär ett högre antal platser i förhållande till antalet invånare. Nettokostnad särskilt boende kr/invånare Källa: Kolada. Räkenskapssammandrag och befolkningsstatistik. Nettokostnad för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. 17

18 Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Östergötland Källa. Kolada. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av tjänster till andra kommuner. Bruttokostnaden för en plats i vårdoch omsorgsboende uppgick 2014 till drygt 727 kkr per år, bruttokostnaden för hemtjänst under samma tidpunktuppgick till drygt 248 kkr per brukare och år. I kostnaden för hemtjänst räknas både omvårdnad och vissa insatser inom service in. Kostnader för hemtjänst och vård och omsorgsboende kr/brukare Hemtjänst 2012 Hemtjänst 2013 Hemtjänst 2014 voomsorg 2012 voomsorg 2013 voomsorg 2014 Källa; Kolada. Diagrammet visar kostnaderna för hemtjänst och vård- och omsorgsboende år 2012, 2013,och 2014 kr/brukare. 18

19 Vård- och omsorgsboende i Valdemarsviks kommun Diagrammet visar nettokostnader under 2015 för vård och omsorgsboende i Valdemarsviks kommun. Kostnad/mån Enhet Platser Kostnad/plats/månad Ringgården Vammarhöjden Gryt, Åldersro Gusum Antal åa/ boende Enhet Platser Åa/boende Ringgården 19 0,98 Vammarhöjden 39 0,70 Gusum 11 0,73 Gryt, ÅLdersro 12 0,71 Antal årsarbetare/boende är beräknad utifrån dag och nattbemanning inom enheterna, dividerat med antal platser. Behovet på Ringgården är tre nattpersonal oberoende av LSS-verksamheten. Vammarhöjden har nattbemanning motsvarande tre personer/natt, medan Gryt och Gusum har en personal/natt. Boendet storlek har betydelse hur enheten kan organiseras och bemannas Diagrammet visar beräknad nettokostnad för 2016 inom kommunens vård och omsorgsboende. 19

20 Enhet Kostnad/plats Platser åa/ boende Ringgården ,98 Vammarhöjden ,70 Gusum ,90 Gryt, Åldersro ,87 I nettokostnaden ingår en ökad nattbemanning (1,90 åa) i Gusum respektive Gryt. Det krävs mer personal att bemanna små enheter än stora enheter. Vammarhöjdens storlek innebär att enheten kan bemannas med en lägre personalbemanning. Sammanfattning av standarden av kommunens vård- och omsorgsboende Fastigheterna utvändigt är i varierat skick, det föreligger ett stort behov av invändigt underhåll. Taklift saknas i alla lägenheter. Storleken på lägenheterna varierar, flertalet av lägenheterna är väldigt små. Matsalarna är stora och svåra att dela av i mindre enheter vid behov. På Ringgården är pelare i matsalen ett hinder och begränsar tillgängligheten. Inom flera enheter delar sjuksköterska och enhetschef kontorsrum, vilket påverkar och begränsar arbetsmiljön. På de mindre enheterna finns det brister vad gäller personalutrymmen och utrymme för administrativt arbete. Nedan följer en kort beskrivning av varje enhet Gusums äldreboende Fastigheten byggd 1995, totalt 709 kvm. Hyresvärd är Vikens Trä AB. Fastigheten har eftersatt underhåll invändigt, mycket slitet. Lägenheterna är mörka, främst de som ligger mot skogen. En lägenhet har tagits i anspråk till hemtjänstpersonal som utgår från Gusums äldreboende. Enhetschef delar kontor med sjuksköterska. Boendet består av 11 platser. Alla lägenheterna är lika stora 29 kvm. Trinettkök och kylskåp finns i alla lägenheter. Toaletter/duschutrymmen bedöms uppfylla dagens krav. Blandat boende, både personer med demenssjukdom och normalt åldrande. Personer kommer både från främst Gusum och Valdemarsvik. Hyreskontrakt till , uppsägning nio månader innan, annars förlängning ytterligare två år. Vammarhöjden Fastigheten byggd 1972/1973, totalt ca kvm. Hyresvärd är Region Östergötland Förutom äldreboende inryms i lokalerna kommunens centralkök samt vårdcentral och folktandvård. Äldreomsorgsdelen är renoverad/tillbyggd i mitten av 1990-talet. Tak/fasad från 2000-talets andra hälft och delvis dränerat för några år sedan. Totalt 48 platser, varav 15 demens och 9 korttidsplatser + 1 närsjukvårdsplats. Storleken på lägenheterna varierar mellan ca 25 till 35 kvm. 16 lägenheter har trinettkök. Flertalet toaletter/duschutrymmen uppfyller inte dagens krav på storlek. Enhetschef och sjuksköterska har var sitt kontorsrum. Personalutrymmen inklusive kontor finns inom respektive avdelning. På korttidsboendet får äldre personer som behöver rehabiliterande insatser efter sjukhusvistelse, avlastning som stöd för anhöriga, vård i livets slut. Hyreskontraktet med Region Östergötland till , uppsägning innan , annars förlängning ytterligare två år. 20

21 Åldersro, Gryt Fastigheten är byggd 1995, totalt 782 kvm. Hyresvärd är Dahlbergs fastighet AB 12 platser, Fyra lägenheter på 34 kvm, inklusive gemensamhetsutrymmen 60 kvm samt åtta lägenheter på 29 kvm. Trinettkök och kylskåp finns i de större lägenheterna, endast kylskåp i de mindre. Toaletter/duschutrymmen i samtliga lägenheter bedöms uppfylla dagens krav. Fastigheten har eftersatt underhåll med slitna mattor och ytskikt. Blandat boende. Boende kommer både från Gryt och Valdemarsvik. Personalen delar personalrum och kontor med hemtjänstpersonal, det innebär att det saknas rum för rast/vila. Enhetschef delar kontor med sjuksköterska. Inom avdelningen finns ett litet rum utan fönster till omvårdnadspersonal för dokumentation och administration. Höga transportkostnader för mat. Hyreskontrakt till , uppsägning innan , annars förlängning i ytterligare tre år. Ringgården Fastigheten är byggd Kommunen äger fastigheten. Renoverades under första halvan av talet. Stort behov av inre underhåll. Fastigheten innehåller ursprungligen 42 lägenheter/platser. Idag ingår 19 platser i äldredelen varav åtta platser för personer med demenssjukdom. Därutöver ingår tre platser för äldre personer med funktionsnedsättning. Övriga åtta lägenheter står tomma. Samtliga lägenheter innehåller trinettkök och uppfyller kraven på hygienrum. Matsalarna är trånga och pelare som försvårar framkomligheten på avdelningarna. Inom en avdelning saknas närliggande rum för att kunna dokumentera. Sjuksköterska och enhetschef har var sitt kontor. Hemtjänstpersonal utgår från Ringgården och har egna, bra lokaler i källarplan. Sex månaders uppsägning med hyresvärden. Beläggning inom korttidsboende och vård- och omsorgsboende Kommunens korttidsboende är samlat till Vammarhöjden. Beläggning inom korttidsboendet var till och med augusti månad ett snitt på 77,9 %. Under perioden mars, april, juli och augusti har beläggningen varit lägst. Korttidsboendet är en tillfällig insats som ingår i det vidare begreppet vårdoch omsorgsboende. Beläggningen visar att minskning av korttidsplatser är möjlig. Vård- och omsorgsboende Beläggning inom vård- och omsorgsboende var till och med september 2015 ett snitt på 92,90%. Under perioden april till maj och juli till augusti har det varit en något lägre beläggning i Gryts äldreboende under perioden maj-juli har det varit en något lägre beläggning i Gusums äldreboende. 21

22 8. KARTLÄGGNING AV NULÄGE INOM OMSORGEN OM FUNKTIONSNEDSATTA Personer med funktionsnedsättning behöver ofta anpassade bostäder. De kan också behöva en organiserad boendeform, ett anpassat boende som servicebostad, gruppbostad eller familjehem. För samtliga boendeformer utfärdas beslut enligt LSS-lagstiftningen. Boendestöd Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få individuella stödinsatser i hemmet av boendestödspersonal för att klara av att bo i ett eget boende. Att arbeta som boendestödjare innebär att motivera och stödja personer med funktionshinder att ingå i en social gemenskap och uppnå delaktighet i samhället. I Valdemarsviks kommun har 28 personer beviljats stödinsatser. 25 personer bor i Valdemarsvik och tre personer på landsbygden. Personer inom LSS målgrupp kan beviljas insatser i form av personlig assistans. Tretton personliga assistenter är anställda av kommunen för att arbeta med fem personer, varav fyra bor i Valdemarsvik och en på landsbygden. Därutöver får nio personer insatser utförda av externa utförare. Anhörigvårdare Anhörigvård är insatser som utförs av närstående. Den omfattar både praktiska hemsysslor och personlig omvårdnad. Merparten av anhörigvården utförs av makar och vuxna barn men även släktingar och engagerade grannar kan vara involverade. Fyra anhöriga är anställda av kommunen för att ge stöd och hjälp till sina närstående. Gruppbostad Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159) framgår att gruppbostäder bör vara förlagda till vanliga bostadsområden och att de bör utformas och lokaliseras så att de inte får en institutionell prägel. Antalet boende i en gruppbostad bör enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade vara tre fem personer. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga som bor i gruppbostaden erbjuds goda levnadsvillkor (SOSFS 2002:9). Platser inom omsorgen om funktionsnedsatta Enhet Platser Platser varav Hyresvärd Utv.störn ps.funk Korttid Brogatan, Valdemarsvik 5 Valdemarsviks kommun G:a Landsvägen, Ringarum 5 Valdemarsviks kommun Övre Norrbacka 8 1 Fogelvik Estate Nedre Norrbacka 6 1 Fogelvik Estate Axvägen 6 Fogelvik Estate Storgatan Fogelvik Estate Ringgården Kyrkvägen 3 Valdemarsviks kommun Totalt

23 Valdemarsviks kommuns insatser och kostnader jämfört med länets kommuner mellan åren Källa; Kolada. Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i ålder 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 1 LSS som enda insats) den 1/10. Diagrammet visar att Valdemarsvik har den högsta andel i länet med 1,19 % Kostnad exkl. hyresintäkter insatser för personer med funktionsnedsättning kr/ inv 0-64 år Källa. Kolada. Kostnad exkl. hyresintäkter insatser för personer med funktionsnedsättning kr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser samtlig regi. Diagrammet visar att kostnaden för Valdemarsviks kommun har minskat från till kr/invånare. Minskning av kostnaden kan hänföras till minskade kostnader för köpt vård inom korttidsvård Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, andel av kommunens totala driftskostnad (%) Källa: Kolada. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för samtliga insatser till personer med funktionshinder 0-64 år enligt SoL/HSL, LSS/LASS samt öppen verksamhet, dividerad med totala driftkostnaden för kommunen multiplicerat med

24 Sammanfattning inom omsorgen om funktionsnedsatta Inom omsorgen om funktionsnedsatta pågår en generationsväxling som innebär att äldre personer med funktionsnedsättning inom snar tid har behov av att flytta till mer tillgängliga bostäder. För målgruppen är det viktigt att det finns alternativa boendeformer med möjlighet att se till individuella behov och flexibla lösningar. Det föreligger ett ökat behov av gruppboende för målgruppen, inom snar tid och inom en tio- årsperiod. Nedan följer en kort beskrivning av varje enhet Social Psykiatri: Nedre Norrbacka 9 C Gruppbostad innehållande totalt åtta platser för personer med psykisk funktionsnedsättning belägna i trapphus utan hiss. Fyra platser plus en korttidsplats inom en trappuppgång, tre satellitlägenheter som ingår i gruppbostaden är belägen vid intilliggande trappuppgång. Lägenheterna innehåller två rum och kök. Lägenheterna är inte handikappanpassade. Personalrum finns i en separat lägenhet. Åldern på de boende varierar mellan 38 till 70 år (2 yngre och 3 äldre). Mötesplats/Träffpunkt finns i en lägenhet som är öppen under kvällar och helger. Tre månaders uppsägning med hyresvärden. Funktionsnedsatta: Nedre Norrbacka 7 A: Gruppboende med fem platser plus en korttidsplats för personer som tillhör LSS målgrupp. Lägenheterna innehåller två rum och kök. En gemensamhetslägenhet inklusive personalrum. Gruppbostaden är belägen i trapphus, utan hiss och är inte handikappanpassad. Åldern på de boende varierar mellan 25 till 60 år. En yngre bor i korttidsboendet. Tre månaders uppsägning med hyresvärden. Brogatan 1: Gruppbostad, byggd 1990 i markplan med fullvärdiga lägenheter om två rum och kök. I gruppbostaden bor fem personer mellan 44 till 65 år med funktionsnedsättning. I gruppbostaden finns gemensamt utrymme och personalutrymmen. Sex månaders uppsägning med hyresvärden. Axvägen 2 A Gruppbostad med sex platser i trapphus, utan hiss, ej handikappanpassat. Lägenheterna är två rum och kök plus en gemensamhetslägenhet inklusive personalrum. I gruppbostaden bor personer med funktionsnedsättning. Åldern varierar mellan 50 till 70 år. Flera har bott tillsammans sedan Tre månaders uppsägning med hyresvärden. Storgatan 33 Gruppbostad i markplan med fyra platser plus två satellitlägenheter i trapphus med hiss. Handikappanpassade lägenheter består av två rum och kök. Gemensamt utrymme och personalutrymmen finns i gruppbostaden. Åldern på de boende varierar mellan 22 till 31år. Hyresavtalet löper till , uppsägning sex månader innan. 24