Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten. Miljöförvaltningen R 2012:14. ISBN nr: Foto: Mostphotos

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:14 Foto: Mostphotos Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Metoder... 4 Resultat... 5 Kartläggning...5 Kontroll...6 Åtgärder...6 Slutsatser... 7 Kartläggning...7 Kontroll...7 Åtgärder...8 Bilagor... 8 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Miljöförvaltningen genomförde 2011 ett projekt med syfte att kartlägga, registrera och kontrollera de hemtjänstlokaler som hanterar mat i Göteborgs kommun. Förvaltningen har under projektets gång registrerat 44 nya livsmedelsverksamheter och i början av 2012 finns 47 registrerade hemtjänstlokaler. Två stadsdelar, Majorna-Linné och Lundby, har ingen livsmedelshantering inom hemtjänsten. De har upphandlat en extern tjänst som sköter hela matdistributionen. Vi har inom projektet utfört 46 kontroller varav 41 på nyregistrerade hemtjänstlokaler. Vid samtliga kontroller konstaterade vi att verksamheterna inte lever upp till lagstiftningens krav. Den vanligaste bristen var att personalen saknade kunskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Det har även brustit i rutiner för till exempel temperaturkontroll på varm och kall mat och det har saknats utrustning för att kunna kontrollera temperaturer. Matportioner har i vissa fall saknat märkningsuppgifter vilket bland annat innebär en risk att hemtjänstpersonalen förväxlar portionerna vid vidaredistribution. Av de 46 genomförda kontrollerna begärde miljöförvaltningen i 44 fall in en åtgärdsplan. På en av verksamheterna tog vi beslut i form av föreläggande och föreläggande förenat med vite. Flertalet av de verksamma hemtjänstgrupperna i Göteborgs Stad hanterar mat i olika stor omfattning. Den vanligaste hanteringen är att leverera mat från hemtjänstlokal till det enskilda boendet. Den stora målgruppen för hemtjänstservice är personer över 65 år men det finns även hemtjänst för personer under 65 år som av olika anledningar inte klarar vardagen utan hjälp. Mat som tillagas och sedan distribueras vidare kan innebära en risk om hanteringen inte sker på ett sätt som säkerställer livsmedelskvalitén. Exempel på risker kan vara att temperaturen vid distribution av mat från tillagningskök till konsument kan vara bristfällig vilket kan orsaka att sjukdomsframkallande mikroorgaismer växer till i maten. Brist på kunskap hos personalen som har hand om maten kan göra att den hanteras på ett sätt som är olämpligt. En annan risk kan vara att portionerna saknar märkning och att personalen på mottagningslokalen därför inte kan se skillnad på innehållet och vem maten ska skickas vidare till. 2

5 Bakgrund Göteborgs tio stadsdelar har samtliga hemtjänstverksamhet. Hemtjänsten erbjuder hjälp till personer som inte kan klara sig själv i hemmet, bland annat genom att leverera mat till dem. Alla verksamheter som hanterar livsmedel ska vara registrerade hos den myndighet som sköter kontrollen i kommunen. Vid projektets start var endast ett fåtal hemtjänstlokaler registrerade för livsmedelshantering hos miljöförvaltningen. Samtidigt visade det pilotprojekt miljöförvaltningen genomförde 2010 på att flertalet av hemtjänstlokalerna hanterar mat i olika stor omfattning. Projektet visade även att flera av de lokaler som hanterade livsmedel inte var registrerade hos oss. På grund av detta påbörjade vi detta projektet med att kartlägga och registrera hemtjänstlokaler som hanterar livsmedel. I pilotprojektet 2010 upptäckte vi att det finns stora skillnader i rutiner och organisation mellan de olika stadsdelarna. Även inom stadsdelarna skiljer sig rutiner åt. Vi upptäckte att det uppstår långa väntetider för vidaredistribution av mat från hemtjänstlokal till enskilt boende. Personalens kunskap om livsmedelssäkerhet var ofta bristfällig och mottagningslokaler saknade utrustning för att se till att maten inte blev farlig att äta för konsument. Den stora målgruppen för hemtjänstservice är personer över 65 år men det finns även hemtjänst för personer under 65 år som av olika anledningar inte klarar vardagen utan hjälp. Mat som tillagas och sedan distribueras vidare kan innebära en risk om hanteringen inte sker på ett sätt som säkerställer livsmedelskvalitén. När mat först levereras till hemtjänstlokal för att sedan därifrån distribueras vidare till enskilt boende kan risker uppstå som gör maten farlig att konsumera. Exempel på risker kan vara att temperaturen vid distribution av mat från tillagningskök till konsument kan vara olämplig vilket kan orsaka att sjukdomsframkallande mikroorgaismer växer till i maten. Brist på kunskap hos personalen som har hand om maten kan göra att den hanteras på ett sätt som är olämpligt. En annan risk kan vara att portionerna saknar märkning och att personalen på mottagningslokalen därför inte kan urskilja vad som är vad och vem maten ska skickas vidare till. Detta kan innebära en fara för en konsument som är allergisk men det kan även innebära en risk att en konsument blir vilseledd då denne inte kan avgöra till exempel vad det är för innehåll eller hur lång hållbarhet maten har. 3

6 Syfte Syftet med projektet är: Kartlägga vilka hemtjänstverksamheter som hanterar livsmedel i Göteborgs kommuns stadsdelar Registrera de hemtjänstverksamheter som hanterar livsmedel Kontrollera de registrerade hemtjänstverksamheterna utifrån säkra livsmedel och redlighet. Begreppet redlighet innefattar att konsumenten inte ska bli vilseledd eller lurad. Öka vår kunskap om hemtjänst för att få en mer effektiv och ändamålsenlig kontroll Metoder Förvaltningen påbörjade det här projektet oktober 2010 och avslutade det december Sex inspektörer har varit involverade i projektet, varav tre har utfört kontrollerna. För att kartlägga hemtjänstverksamheterna letade vi upp de ansvariga för hemtjänst i samtliga stadsdelar. Vi informerade om i de fall de hanterar livsmedel så är de en livsmedelsverksamhet och enligt livsmedelslagstiftningen så gäller att de ska registrera sig. Miljöförvaltningen kontrollerade verksamheten utifrån de krav som livsmedelslagstiftningen ställer på den. Varje registrerad verksamhet kontrollerades vid ett tillfälle Vi bokade en stor del av kontrollerna i anslutning till att maten kom till lokalen. Eftersom vi ville se de faktiska förhållandena vid mottagning och leverans. För att kontrollera hur leveransprocessen gick till och för att kunna bedöma om hanteringen uppfyller lagstiftningens krav följde vi med den personal som leverade ut maten. När vi konstaterade brister så begärde vi i första hand in en åtgärdsplan. Om åtgärdsplanen inte var tillräcklig för att uppfylla kraven i lagstiftningen begärde vi in en komplettering. På en verksamhet gjorde vi två återbesök. När projektet var avslutat så informerade vi om resultat av projektet till de ansvariga för distribution av mat till enskilt boende inom kommunen, kollegor på livsmedelskontrollen samt miljö-och klimatnämnden. 4

7 Resultat Kartläggning Från den 1 januari 2011 har vi 10 stadsdelar i Göteborgs kommun. 8 av dessa har någon form av livsmedelshantering inom hemtjänsten. I januari 2012 finns 47 hemtjänstlokaler med livsmedelshantering registrerade hos miljöförvaltningen. De stadsdelar som inte har någon form av livsmedelshantering är Lundby och Majorna-Linné. Dessa har upphandlat en extern tjänst som sköter hela distributionen och om den enskilde inte är hemma vid leverans av mat tar de med sig denna mat tillbaka. Under projektets gång har vi registrerat 44 nya hemtjänstlokaler som distribuerar mat till enskilt boende.vid projektets början fanns det ett fåtal hemtjänstlokaler registrerade för livsmedelshantering. Vid kartläggningsprocessen konstaterade miljöförvaltningen att sex av dessa fortfarande har den hantering de är registrerade för. Några hade inte längre någon mathantering. Andra hade ändrat sin hantering eller placering och då har vi uppdaterat i vårt verksamhetsregister. Organisationen ser olika ut i stadsdelarna. I några stadsdelar är det flera hemtjänstgrupper som använder sig av samma lokal/utgångspunkt. I andra stadsdelar kan alla utgå från olika ställen. Stadsdelarnas livsmedelshantering skiljer sig åt. I vissa lokaler tar de emot varm mat och varmhåller denna innan den levereras vidare. I andra lokaler tar de emot varm mat, kyler ned denna för att sedan leverera maten vidare. Andra lokaler tar emot kall mat en gång i veckan och levererar ut hela veckans portioner på en gång. Av de 47 registrerade lokalerna hanterar 21 lokaler varm mat och de resterande 26 hanterar kall mat. Registerade lokaler januari 2012 Stadsdel Antal hemtjänstlokaler med livsmedelshantering Angered 7 Askim-Frölunda-Högsbo 9 Centrum 10 Norra Hisingen 2 Västra Göteborg 6 Västra Hisingen 3 Örgryte-Härlanda 5 Östra Göteborg 5 Totalantal 47 5

8 Kontroll Under projektets gång har vi utfört 46 kontroller. Kontroller har skett i nio av stadsdelarna. Vi har inte besökt stadsdelen Lundby då de inte har någon livsmedelshantering inom hemtjänsten. Vi utförde en kontroll i Majorna-Linné, men de slutade med sin mathantering under projektets gång. Vid samtliga kontroller konstaterade vi bristande efterlevnad av lagstiftningen. Exempel på brister vid kontroll: - Bristfällig kunskap om säker livsmedelshantering hos personal som hanterar livsmedel i verksamheten - Personalen har inte kunskap om de rutiner som finns i verksamheten - Varm/kall mat hade olämplig temperatur vid miljöförvaltningens mätning - Det saknas en fungerande rutin som ser till att varm/kall mat håller en temperatur som förhindrar tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer - Det saknas utrustning för att kunna se till att maten håller en temperatur som förhindrar tillväxt av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid mottagning och leverans. Exempel på utrustning kan vara termometer, värme/kylplatta och värmeväska. - Det saknas märkning av vad det är för mat på färdigförpackade portionslådor med varm mat - Ofullständig märkning på kylda portionsförpackningar Åtgärder Efter de 46 genomförda kontrollerna begärde miljöförvaltningen i 44 fall in en åtgärdsplan. En stor del av de åtgärdsplaner vi fick in var inte tillräckliga för att vi skulle kunna bedöma dessa. Dessa verksamheter fick skicka in kompletteringar. Vi har gjort återbesök på en verksamhet vid två tillfällen. Eftersom verksamheten inte följde sin åtgärdsplan tog vi beslut i form av föreläggande och föreläggande med vite. åtgärdsplaner 44 återbesök 2 föreläggande 2 6

9 Slutsatser Kartläggning Vid vår kartläggning har det framkommit att flera ansvariga inom hemtjänsten inte vet om att de ska vara registrerade för sin livsmedelshantering. Det var många hemtjänstlokaler som hanterade livsmedel men inte var registrerade för den hanteringen. Flera ifrågasatte om de ska vara registrerade på grund av att de inte tillagar maten utan endast distribuerar denna vidare. I vissa stadsdelar fanns det flera hemtjänstlokaler men enbart en lokal som var registrerad för livsmedelshantering. Detta kan bero på okunskap om att man ska vara registrerad. När vi började kartlägga lokalerna i slutet av 2010 så höll stadsdelarna på att omorganiseras. Detta försvårade uppgiften att få tag i de ansvariga för verksamheten eftersom det skedde omorganisering även av tjänster. Det har därför varit mycket tidskrävande att få in registreringar. Stadsdelarna har även hemtjänst för de under 65 år. Detta var inget vi hade en tanke på i början av projektet och därför kontaktade vi de ansvariga inom äldreomsorgen. Hemtjänsthanteringen för de under 65 år är därför inte kartlagd och deras hantering är inte kontrollerad. Två lokaler som distribuerar mat till personer under 65 har registrerats och kontrollerats under projektets gång. Kontroll Det har konstaterats brister vid samtliga kontroller inom projektet. Detta beror till stor del på okunskap och att personalen inte vet att det finns risker med deras mathantering. Vi har konstaterat brist på kunskap vid våra kontroller. De verksamhetsansvariga har ofta mer kunskap än de som hanterar maten. Därför verkar det brista i kommunikation mellan ledning och den personal som hanterar maten. Vid bokade kontroller har verksamheten haft chans att förbereda sig inför kontrollen. Trots detta vet de vid kontrolltillfället inte vilket ansvar de har eller vad de borde ha för kunskap för att hantera livsmedel. Det är uppenbart att det är svårt för personalen att skilja på vilket ansvar som ligger på hemtjänstpersonalen kontra tillagningskök, distributör och enskilt boende. Till exempel ställde en ur hemtjänstpersonalen frågan vad det är för mening med att de levererar mat som håller en säker temperatur om den enskilde ändå väljer att ställa denna i rumstemperatur ett par timmar innan de konsumerar maten. Personalen på de flesta av lokalerna visade ett stort intresse för att lära sig vilket ansvar som var deras och hur de bör hantera maten. De vill de enskilt boende det bästa och tycker att det är positivt om de äldre kan få sin mat så varm som den bör vara. 7

10 På portionsförpackade matlådor ska det finnas märkningsuppgifter för att undvika att konsumenten blir vilseledd eller dålig på grund av att man har någon form av allergi eller överkänslighet. Kraven i lagstiftningen är olika beroende på om maten är varm och avsedd att ätas omedelbart eller om den är kall. Vid en av våra kontroller blev det tydligt varför portionsförpackade matlådor med varm mat ska vara märkta med livsmedlets varuslag. Personalen på lokalen har fått två olika såser, en till kött och en till fisk, eftersom de inte kan skilja på dessa så tar de bara en av dem. Åtgärder Av de 46 genomförda kontrollerna har verksamheterna vid 44 kontrolltillfällen ombetts skicka in en åtgärdsplan för den bristande efterlevnad av lagstiftningen som har konstaterats vid kontrollen. När miljöförvaltningen inte har kunnat bedöma om åtgärderna som beskrivs i planen är tillräckliga så har vi begärt in kompletteringar. Denna delen av projektet har varit mycket tidskrävande. Vi har lagt mycket tid på att påminna flera verksamheter att inkomma med åtgärdsplaner och att bedöma samt besvara dessa. Vid ett tillfälle har vi följt upp en åtgärdsplan med ett kontrollbesök. Vid denna kontroll konstaterade miljöförvaltningen att de åtgärder som de skrivit i sin plan inte var kommunicerade med personalen och inte vidtagna i lokalen. Det fanns inte tid för fler återbesök inom projektet men det hade möjligtvis gett oss en större bild av verkligheten. Bilagor Bilaga 1 - Diskussion och slutsats av Pilotprojekt 2010, Distribution av portionsförpackad varm/kall mat till enskilt boende i kommunal regi Bilaga 2 - Begäran att inkomma med registrering för distribution av mat i enskilt boende Bilaga 3 - Registrerade hemtjänstlokaler Bilaga 4 - Ur kostprogram för Göteborgs stad - "Mat i det egna hemmet" 8

11 Bilaga 1 Diskussion och slutsats av Pilotprojekt Distribution av portionsförpackad varm/kall mat till enskilt boende i kommunal regi Samtliga kontrollerade mottagningslokaler saknar registrering som livsmedelsanläggningar. Under projektets gång har vi noterat stora skillnader, avseende rutiner och organisation, mellan de olika stadsdelarna som undersöktes i arbetet. Faktorer som skulle kunna påverka dessa skillnader är till exempel stadsdelarnas storlek, geografiska läge och administrativa organisation. Hemtjänsten SDN Kärra-Rödbo har endast en mottagningslokal med en fungerande organisation och bra rutiner. All personal har som syfte att prioritera att vårdtagarna kan serveras mat med godkända temperaturer. En del av personalen levererar enbart mat och om vårdtagarna är i behov av extra hjälp erbjuds detta utan att matleveransen påverkas. Personal har alltid tillgång till bil vilket underlättar leveransen. På grund av framgångsrika allmänna rutiner anser vi att ett upprättande av egenkontrollprogram med kontroll av temperaturer lätt kan genomföras. Under arbetets gång har det uppdagats stora skillnader inom hemtjänstens olika grupper i SDN Centrum, till exempel stora olikheter har iakttagits, avseende rutiner och organisation, trots att mottagningslokalerna tillhör en och samma stadsdel. Hanteringen av matportioner som kommer till mottagningslokaler varierar mycket från lokal till lokal. Våra iakttagelser har visat att det uppstår långa väntetider för vidaredistribution av mat till enskilt boende. Tid för ankomst av mat till mottagningslokalerna krockar ofta med personalens raster vilket innebär långa väntetider innan maten levereras ut till vårdtagarna. Några mottagningslokaler, i likhet med SDN Kärra-Rödbo, är man angelägna att först leverera mat ut till vårdtagarna och sedan ägna tid till andra beställda uppgifter. Personal i andra mottagningslokaler arbetar utefter en lista som inte skiljer matleveranser och andra arbetsuppgifter, t ex städning och tvättning. Detta innebär att matportioner för vidare distribution kan stå i värmeväskor på obestämd tid. 9

12 I några mottagningslokaler märker man varje matlåda med vårdtagares namn. För att kunna märka upp portionsförpackningarna tas dessa från och in värmeboxarna, vilket påverka matens temperatur. Detta moment undviks i andra mottagningslokaler då de fördelar portioner med hjälp av en lista som utarbetats i förväg. Portionsförpackningar som levereras av hemtjänsten i kommen som inte ska förtäras omedelbart av vårdtagarna är ej fullständigt märkta. Enligt 16 LIVSFS 2004:27 ska dessa portionsförpackningar vara fullständigt märkta. Den varma maten skickas från tillagningslokaler i värmeboxar. De flesta mottagningslokaler flyttar matlådorna från värmeboxarna till lokalens kylskåp i väntan på vidare leverans. Detta medför en höjning av kylskåpets temperatur. I en mottagningslokal kontrollerade vi temperaturen i kylskåpet efter det att den varma maten placerats i denna kyl. Resultatet visade att temperaturen i kylskåpet hade gått upp till 52 C! Enligt förordning (EG) nr 852/2004, bilaga II, kapitel IX, punkt 5 får inte färdiga produkter, i vilka patogena mikroorganismer kan förökas eller gifter kan bildas, förvaras vid temperaturer som kan medföra att hälsofara uppstår. Kylkedjan får inte brytas. Personalens kunskap av livsmedelshantering är bristfällig. Samtliga mottagningslokaler saknar utrustning, för exempelvis, nedkylning av mat samt för övervakning av temperaturkedjan i livsmedelshantering. Enligt förordning (EG) nr 852/2004, bilaga II, kapitel XII punkt 1 ska livsmedelsföretagare se till att den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter. Samtliga mottagningslokaler saknar skriftliga rutiner för egenkontroll. Enligt förordning (EG) nr 178/2002, artikel 17.1 ska livsmedelsföretagare på alla stadier i produktions-, bearbetning- och distributionskedjan, i de företag de har ansvar för, se till att livsmedel uppfyller de krav i livsmedelslagstiftningen som är tillämplig för deras verksamhet och ska kontrollera att dessa krav uppfylls. 10

13 Bilaga 2 Begäran att inkomma med registrering för distribution av mat i enskilt boende Begäran att skicka in anmälan om registrering av livsmedelsanläggning Miljöförvaltningen har noterat att verksamheter inom hemtjänstservice som levererar mat till enskild boende i SDN Stadsdel (fyll i stadsdelens namn) saknar registrering som livsmedelsverksamhet. Alla verksamheter som hanterar livsmedel ska vara registrerade hos den myndighet som sköter kontrollen. För att ni ska kunna fortsätta er leverans av mat (och annan eventuell mathantering) måste ni skicka in en Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning till miljöförvaltningen. Blanketten finns som bilaga till detta brev. Er ifyllda blankett bör vara hos oss senast den (fyll i datum). Om ni inte skickar in blanketten kan miljöförvaltningen behöva vidta åtgärder för att få in uppgifterna. Om du har frågor kontakta gärna någon av följande livsmedelsinspektörer: Katarina Johansson Pernilla Sellin Olga Romanova När miljöförvaltningen kommer ut på inspektion förväntas ni ha kontroll över er livsmedelshantering. Vi kommer bland annat att titta på hur mat förvaras, hur den är märkt och om ni kan spåra varifrån maten kommit. I tjänsten <!handläggare> Livsmedelsinspektör Bilaga: Blankett, Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning (Förskola, skola, vård och omsorg) Krav i livsmedelslagstiftningen om matleveranser 11

14 Bilaga 3 Registrerade hemtjänstlokaler Lokal Adress SDN Angered - Gårdstens Hemtjänstlokal Muskotgatan 10 SDN Angered - Hemtjänst Hammarkullen Hammarkulletorget 62A SDN Angered - Hjällbo Hemtjänstlokal Hjällbo Lillgata 7 SDN Angered - Lövgärdets hemtjäntlokal Vaniljgatan 28 SDN Angered - Rannebergen Hemtjänstlokal Fjällbinkan 8 SDN Angered - Solängens äldreboende Hemtjänst Saras väg 1 SDN Angered - Stöd i hemmet/ Hemtjänst under 65 Angereds torg 9 SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Askims torg SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Mandolingatan 19 SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Uggledalsvägen 13 A SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Positivgatan 15 SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Näverlursgatan 8 SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänstlokal Markmyntsgatan 14B SDN Askim-Frölunda-Högsbo Hemtjänsten Järnbrott Bilradiogatan 29 SDN Askim- Frölunda- Högsbo Hemtjänst Norra Dragspelsgatan Norra dragspelsgatan 33 SDN Askim-Frölunda-Högsbo - Högsbo Hemtjänst Gerdas Gård 1 SDN Centrum hemtjänstlokal Stampgatan 54 B SDN Centrum hemtjänstlokal Glasmästaregatan 6 A SDN Centrum hemtjänstlokal Vallgatan 9 SDN Centrum hemtjänstlokal Karl Gustavsgatan 31 SDN Centrum hemtjänstlokal Gyllenkrooksgatan 10 B SDN Centrum hemtjänstlokal Lagerbringsgatan 2 SDN Centrum hemtjänstlokal Fribergsgatan 4 SDN Centrum hemtjänstlokal Doktor liboriusgatan 24 SDN Centrum hemtjänstlokal Dr hjortsgata 4 12

15 SDN Centrum hemtjänstlokal Sten sturegatan 36 SDN Norra Hisingen - Hemtjänstlokal Kärra-Rödbo Lillekärr södra 55 SDN Norra Hisingen - Hemtjänstlokal Tuve Glöstorpsvägen 26 SDN Västra Göteborg Önnereds Hemtjänstlokal Tärneskärsgatan 9 SDN Västra Göteborg Hemtjänstlokal Stengetsgatan 24 SDN Västra Göteborg Hemtjänstlokal Styrsö Kungspark 6 SDN Västra Göteborg - Donsö Hemtjänst Töttefällevägen 2 SDN Västra Göteborg Hemtjänstlokal Smycket/Beryll Trollbärsvägen 18 C SDN Västra Hisingen hemtjänstlokal Torslanda torg 3 A SDN Västra Hisingen hemtjänstlokal Friskväderstorget 10 SDN Örgryte-Härlanda hemtjänstlokal Lilla torpsgatan 2A SDN Örgryte-Härlanda hemtjänstlokal Smörkärnegatan 3A SDN Örgryte-Härlanda hemtjänstlokal Redbergsvägen 38 SDN Örgryte-Härlanda hemtjänstlokal Frödingsgatan 5 E SDN Örgryte-Härlanda hemtjänstlokal Lillkullegatan 23 SDN Östra Göteborg - Hemtjänstlokal Fjällbo Park Fjällbo Park 17 SDN Östra Göteborg - Kortedala Hemtjänst Första Majgatan 2 B SDN Östra Göteborg - Hemtjänst Bergsjön Galileis gata 32 SDN Östra Göteborg. Hemtjänst Bergsjön Teleskopgatan 18 SDN Östra Göteborg - Hemtjänst Kviberg Regementsvägen 4 13

16 Bilaga 4 Ur kostprogram för Göteborgs stad - "Mat i det egna hemmet" 14

17 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R Metaller i vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning R Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 R Metaller i vattendrag 2011 R Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2011 R Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2011:12 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:13 Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:14 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2011:15 Kontroll av kosttillskott 2010 R 2011:16 Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn R 2011:17 Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg

18