Arbetsskador 2006 Preliminära uppgifter

Transkript

1 rapport 2007:4 Arbetsskador 2006 Preliminära uppgifter Occupational accidents and work-related diseases

2

3 Arbetsskador 2006 Preliminära uppgifter Occupational accidents and work-related diseases Preliminary report

4 Occupational accidents and work-related diseases 2006 Preliminary report Swedish Work Environment Authority Tidigare publicering Årlig statistik om arbetsskador utgavs t.o.m. juni 1977 under titeln Yrkesskador och för perioden juli under titeln Arbetsskador av Riksförsäkringsverket i serien Sveriges officiella statistik. Sedan dess har årlig arbetsskadestatistik utformats och sammanställts av Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddsstyrelsen), under i samarbete med Statistiska centralbyrån. Sedan 1994 är Arbetsmiljöverket huvudman. Statistiken för respektive år består av en preliminär och en slutlig redovisning. Den preliminära arbetsskadestatistiken för perioden t.o.m har publicerats i serien Statistiska meddelanden med titeln Arbetsskador. Den preliminära statistiken från och med år 2002 publiceras i serien Arbetsmiljöstatistik och i den svarar Arbetsmiljöverket för såväl analyser och kommentarer som för den tekniska produktionen Previous publishing Until 1978 the annual reports on Occupational Injuries were published within the series of Official Statistics of Sweden by the National Social Insurance Board. Afterwards, annual statistics on occupational accidents and work-related diseases has been compiled by the Swedish Work Environment Authority (formerly the National Board of Occupational Safety and Health) in collaboration with Statistics Sweden ( ). Since 1994 the Swedish Work Environment Authority is responsible for the statistics. The statistics for each year includes a preliminary and a final compilation. The preliminary data until 2001 was published in the series Statistical Reports with the title Occupational injuries. In the preliminary statistics for 2002 and later on, the Swedish Work Environment Authority is responsible for the analysis as well as the technical production. Förfrågningar: Robert Linder, tfn , robert.linder@av.se Eva Malmros, tfn , eva.malmros@av.se Serie: Arbetsmiljöstatistik Utgivare: Barbro Köhler Krantz, Tillsynschef Statistikansvarig: Elisabet Broberg, Enhetschef Utgiven maj 2007 ISSN

5 Arbetsskador 2006 Preliminära uppgifter Förord Den officiella arbetsskadestatistiken baseras på de arbetsskadeanmälningar som samlas i informationssystemet om arbetsskador, ISA. År 1978 tog Riksdagen ställning för införandet av ett informationssystem om arbetsskador, ISA, med Arbetarskyddsstyrelsen (från och med 2001 Arbetsmiljöverket) som huvudman. Syftet med ISA är att ge underlag för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Framtagandet av den officiella arbetsskadestatistiken är ett led i denna verksamhet. Informationssystemet och statistiken bygger på arbetsskador som anmälts enligt Lagen (SFS 1976:380) om arbetsskadeförsäkring och Lagen (SFS 1977:265) om statligt personskadeskydd. Från och med 2002 hanteras arbetsskadeanmälningarna enligt nya rutiner, utifrån nya definitioner och kodas efter nya EU-anpassade klassifikationer. Ändringarna genomfördes delvis under år Förändringarna innebär att jämförelse med tidigare år i vissa fall är svårt att göra och i andra fall omöjligt. Skadeåret 2003 bör ses som ett nytt basår i redovisningen av arbetsskador. Där så är möjligt redovisas jämförelser med tidigare år. Publikationen är preliminär i den meningen att uppgifterna bygger på hittills inkomna och bearbetade anmälningar om arbetsskador. Uppgifter om den sysselsatta befolkningen, som använts för att beräkna relativa frekvenser, har hämtats från arbetskraftsundersökningarna (AKU), som görs av SCB. I de fall beräkningar gjorts för näringsgren har uppgifter om sysselsättningen hämtats från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Uppgifterna från RAMS som använts avser 2005, eftersom 2006 ännu inte är klart. I syfte att snabba upp RAMS har en ny källa använts för uppgifterna om företagare och metoden för avgränsning av anställda har setts över. Sammantaget innebär detta en mindre ökning av antalet sysselsatta. Det innebär att uppgifterna för 2004 och 2005 inte är helt jämförbara med tidigare år. I huvudsak gäller förändringarna jordbruk och fiske samt anställda över 64 år. En slutlig statistik avseende arbetsskador 2006 kommer att publiceras under våren Ansvariga för bearbetningar och kommentarer i publikationen är Robert Linder och Eva Malmros. Robert Linder har även svarat för programmering. Siw Nelding - Olofsson har framställt diagram och svarat för layout. Arbetsmiljöverket i maj 2007 Elisabet Broberg

6 Innehåll Arbetsskador preliminära uppgifter Utveckling 6 Preliminära uppgifter 7 Andra informationskällor 8 Sysselsättningsuppgifter 8 Arbetsolyckor 9 6 Sammanfattning 41 Summary 43 Contents of tables 44 List of terms 45 Näringsgren (SNI2002) 48 Ålder 9 Trolig frånvaro 10 Avvikelse som orsakat skadan 11 Yttre faktor 12 Skadad kroppsdel 14 Näringsgren 15 Yrke 18 Arbetsolyckor med dödlig utgång 20 Arbetssjukdomar 24 Misstänkt orsak och besvär 24 Ålder 26 Kroppsdel, organ 26 Näringsgren 27 Yrke 30 Organisatoriska och sociala faktorer 32 Statistikens omfattning och innehåll 34 Nytt system 2002 för anmälan och registrering av arbetsskador 35 Variabler 37 Grundmaterial 38 Statistikens kvalitet 39 Specialbearbetningar 40

7 Tabeller Tabellförklaringar 50 1 Anmälda arbetsskador efter kön och anställningsform år Preliminära uppgifter för Samtliga personkategorier 2 Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar efter näringsgren och kön år Antal fall samt antal fall per förvärvsarbetande. 3 Anmälda arbetssjukdomar efter näringsgren, kön och misstänkt orsak år Arbetstagare och egen företagare 4 Anmälda arbetsolyckor efter näringsgren, kön och avvikelse som orsakat skadan år Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomsfall efter yrke, kön och orsak år

8 Arbetsskador 2006 preliminära uppgifter För år 2006 har det till och med första kvartalet 2007 rapporterats och registrerats arbetsskador och huvudparten av dessa är arbetsolyckor arbetsolyckor som medförde frånvaro från arbetet och som inte ledde till sjukfrånvaro har hittills anmälts. Till detta kommer olyckor på väg till eller från arbetet. Förutom olycksfallen har det anmälts knappt arbetssjukdomar. I denna publikation behandlas arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro samt arbetssjukdomar oberoende av om de senare medfört sjukfrånvaro eller inte. Vidare begränsar sig redovisningen till arbetstagare och egenföretagare. Endast en mindre del av de arbetsskador som anmäls till Försäkringskassan leder till att en livränta utbetalas och det kan i så fall dröja flera år från anmälningstillfället. Oavsett anmälningsår godkände Försäkringskassan under 2006 drygt egenlivräntor till följd av arbetsolyckor och något drygt tusental som följd av olyckor på väg till eller från arbetet. Ytterligare knappt godkända egenlivräntor hade sin grund i en arbetssjukdom. I dessa siffror ingår inte omprövningar. Arbetsskador 2006 Anmälningar som inkommit t.o.m. första kvartalet 2007 Män Kvinnor Antal % Antal % Antal % Arbetsolyckor med sjukfrånvaro därav arbetstagare och egenföretagare Arbetssjukdomar därav arbetstagare och egenföretagare Arbetsolyckor utan frånvaro Olyckor på väg till och från arbetet Gamla ärenden Ej arbetsskada/ej klassificerbar anmälan ) Till denna kategori förs arbetsolyckor som inträffat mer än ca två år före det datum då anmälan inkom. Hit räknas även arbetssjukdomar som har ett skadedatum som ligger mer än 10 år bakåt i tiden Källa: AV/ISA Utveckling Sett över en längre tidsperiod har antalet anmälda arbetsskador varierat i hög grad. En rad förändringar i sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna i början av 1990-talet medverkade till att anmälningarna av såväl arbetssjukdomar som de arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro minskade. Samtidigt ökade arbetsolyckor utan frånvaro då många avstod från att sjukskriva sig vid framför allt lindrigare arbetsolyckor. Den markanta toppen i anmälningar av arbetssjukdom 1993 förklaras av övergångsbestämmelser i samband med att arbetsskadebegreppet skärptes. Mellan 1988 och 1993 mer än halverades arbetsolycksfrekvensen. Den minskning som började redan under högkonjunkturen accelererade när konjunkturen sedan föll och många verksamheter med riskfyllda arbetsmiljöer slogs ut. Arbetssjukdomsfrekvensen minskade samtidigt med ungefär 40 procent mellan 1988 och 1992, bland annat som en följd av skärpt praxis vid godkännande av arbetsskador. 6

9 Arbe Arbe Arbe Figur 1 Anmälda arbetsskador per förvärvsarbetande År Källa: AV/ISA, SCB/AKU Arbetsolyckor med frånvaro Arbetssjukdomar Arbetsolyckor utan frånvaro Olycksfall under färd till eller från arbetet År 1) Statistiken för perioden är inte jämförbar med tidigare år. Siffrorna för 2006 är preliminära. Se vidare avsnittet Statistikens omfattning och innehåll på sidan 34. För tredje året i rad minskar antalet anmälda arbetssjukdomar med nästan en femtedel jämfört med året innan och man får gå tillbaka till 1997 för att hitta ett år när det anmäldes färre arbetssjukdomar. Däremot är antalet anmälda arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro tre procent fler jämfört med de preliminära uppgifterna för året innan. Preliminära uppgifter Arbetsskador anmäls inte sällan ganska lång tid efter det att de inträffat och den officiella arbetsskadestatistiken publiceras både i en preliminär och i en slutlig version. I den preliminära versionen redovisas arbetsolyckor som anmälts senast under det första kvartalet året efter det år då de inträffade. Erfarenhetsmässigt så anmäls det ytterligare några tusen arbetsolyckor efter det att den preliminära statistiken redovisas och fram till dess att den slutliga versionen publiceras. Anmälda arbetsskador Andel av anmälningarna som redovisats i den preliminära statistiken jämfört med den slutliga statistiken 92% 100% Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Källa: AV/ISA Arbetssjukdomar 7

10 Den som råkat ut för en olycka vet oftast exakt när den inträffade. Som arbetssjukdom betraktas besvär som beror på en längre tids skadlig inverkan. Eftersom det i de allra flesta fall inte är möjligt att exakt säga när en arbetssjukdom har sin början, så redovisas arbetssjukdomarna efter det år då de anmälts. Skillnader mellan den preliminära och slutliga statistiken beror på upprättningar i det register som ligger till grund för statistiken. Andra informationskällor Arbetsskadestatistiken bygger på en summering av antalet anmälda arbetsskador, men det finns andra sätt att belysa arbetsmiljön. På uppdrag av Arbetsmiljöverket genomför Statistiska centralbyrån varje år urvalsundersökningen Arbetsorsakade besvär där de intervjuade bland annat får frågor om man under det senaste året haft fysiska eller andra typer av besvär som kan sättas i samband med arbetet. Av undersökningen att döma har knappt nio procent av den sysselsatta arbetskraften under den senaste tolvmånadersperioden haft av arbetet orsakade fysiska eller andra besvär som lett till sjukfrånvaro. Omräknat till den sysselsatta befolkningen i dess helhet motsvarar detta ungefär personer, vilket är betydligt fler än antalet anmälda arbetsskador under ett år. Till viss del kan skillnaderna förklaras av valet av mätmetod. SCB-undersökningen mäter både nytillkomna besvär och sådana som uppstått under tidigare år men fortfarande består. Som arbetsskada anmäls huvudsakligen nytillkomna besvär. Sysselsättningsuppgifterna Vid branschredovisningen sätts arbetsskadorna i relation till antalet sysselsatta. Sysselsättningsuppgifterna kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS, och avser år Några aktuella uppgifter för 2006 finns inte tillgängliga när den preliminära arbetsskadestatistiken publiceras. Kvaliteten i sysselsättningsuppgifterna har förbättrats, mer om detta i avsnittet Statistikens omfattning och innehåll på sidan 34. 8

11 Arbetsolyckor För år 2006 har det till och med första kvartalet 2007 till Försäkringskassan rapporterats arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro under minst en dag. Då räknas enbart olyckor som drabbat arbetstagare och egenföretagare. Det innebär 7 fall per sysselsatta. 60 procent av de anmälda arbetsolyckorna har drabbat män. Per sysselsatta män har det anmälts 8 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro under minst en dag. Motsvarande siffra för kvinnor är 6 anmälda fall. Jämfört med hur många arbetsolyckor som anmälts vid samma tidpunkt föregående år har antalet anmälningar ökat med tre procent. Arbetsskador anmäls inte sällan ganska lång tid efter det att de inträffat och den officiella arbetsskadestatistiken publiceras i en preliminär och en slutlig version. I den preliminära versionen redovisas de arbetsolyckor som anmälts senast under första kvartalet året efter det år då de inträffade. Erfarenhetsmässigt anmäls det sedan ytterligare ett par tusen arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro fram till dess den slutliga statistiken redovisas. I tabell 1 i tabellbilagan redovisas antal anmälda arbetsolyckor från 1980 och framåt. De ännu så länge preliminära siffrorna för 2006 kommer alltså att justeras uppåt med uppskattningsvis några tusen anmälningar. Endast en mindre del av de arbetsolyckor som anmäls leder till att en livränta utbetalas och det kan i så fall dröja flera år från anmälningstillfället. Oavsett anmälningsår godkände Försäkringskassan under 2006 drygt egenlivräntor till följd av arbetsolyckor. I dessa siffror ingår inte omprövningar. Ålder Vid arbetsolyckor definieras ålder som den drabbades ålder vid skadetillfället. Flest arbetsolyckor per sysselsatta anmäls bland män i den yngsta åldersgruppen. Den anmälda relativa olycksfallsfrekvensen är närmare 30 procent högre än för män i övriga åldersgrupper. Däremot anmäler kvinnor i den yngsta åldersgruppen färre arbetsolyckor per yrkesverksamma än kvinnor över 25 år. Figur 2 Anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande efter ålder och kön Fall med minst en frånvarodag Källa: AV/ISA, SCB/AKU Åldersgrupper

12 Arbetsolyckor Trolig frånvaro Den som anmäler en arbetsskada ska uppge om skadan medfört sjukfrånvaro och om frånvaroperiodens längd i så fall beräknas bli tre dagar eller kortare, pågå 4-14 dagar eller överstiga två veckor. En tredjedel av kvinnornas anmälda arbetsolyckor har vid anmälningstillfället beräknats medföra längre frånvaro från jobbet än två veckor. Bland män är andelen ännu högre. Ibland leder arbetsolyckor till dödsfall. Mer information om dessa finns i avsnittet Arbetsolyckor med dödlig utgång på sidan 20. Anmälda arbetsolycksfall efter trolig frånvaro Fall med minst en frånvarodag. Trolig frånvaro Män Kvinnor Summa Antal % Antal % Antal % 1-3 dagar dagar Längre frånvaro Dödsfall Källa: AV/ISA Att frånvaroperiodens längd samvarierar med den drabbades ålder framgår av nedanstående figur som för varje enskild åldersgrupp visar i hur stor andel av anmälningarna som frånvaroperioden förväntades bli längre än två veckor Figur 3 Anmälda arbetsolycksfall efter ålder Andel anmälningar med en beräknad sjukfrånvaro om minst två veckor. Fall med minst en frånvarodag. 100 % 100% Andel med minst två veckors sjukfrånvaro Övriga Källa: AV/ISA 10

13 Arbetsolyckor Avvikelse som orsakat skadan När en arbetsolycka inträffar har något skett som avviker från det normala, det är tanken bakom variabeln Avvikelse. Avvikelserna kan handla om att den olycksdrabbade, eller någon annan, utfört en arbetsuppgift på ett sätt som inte är normalt eller att något i det händelseförlopp som föregår olyckan frångår det vanliga. I figur 4 har de avvikelser som orsakat arbetsolycksfallen 2006 grupperats i huvudkategorier. Förlorad kontroll innebär att någon förlorat kontrollen över en maskin, ett transportmedel, ett handverktyg, ett föremål eller ett tamdjur. Hit räknas också olyckor som inträffar därför att maskindelar eller material under bearbetning slungats iväg. Rörelse med belastning innebär att olyckan orsakats av ett tungt lyft eller någon annan fysiskt ansträngande rörelse. Om någon däremot till exempel trampar på ett vasst föremål, går, springer eller råkar slå emot något klassificeras det under rubriken Rörelse utan belastning. Till Våld, angrepp, hot räknas förutom uppsåtliga fysiska angrepp och hot även oavsiktlig våld, exempelvis i samband med fysisk träning. Traumatiska upplevelser och angrepp från vilda djur räknas också till denna kategori. Figur 4 Anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande efter den avvikelse som orsakat skadan och trolig frånvaro Fall med minst en frånvarodag. Förlorad kontroll maskin, transportmedel, verktyg m.m Fall av person Rörelse med belastning Ras, fall, bristning av föremål Våld, angrepp, hot etc Rörelse utan belastning Övriga olyckor Olyckor med över 14 frånvarodagar Läckage, utströmning El, brand, explosion 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Fall av person Rörelse med belastning Förlorad kontroll maskin, transportmedel, verktyg m.m Våld, angrepp, hot etc Rörelse utan belastning Ras, fall, bristning av föremål Övriga olyckor Olyckor med över 14 frånvarodagar Läckage, utströmning El, brand, explosion 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Källa: AV/ISA,SCB/RAMS

14 Arbetsolyckor Yttre faktor En yttre faktor är det huvudsakliga verktyg, föremål, instrument eller den maskin eller person som kan kopplas till avvikelsen från det normala i händelseförloppet vid en arbetsolycka. I figur 5 visas hur antalet anmälda arbetsolyckor 2006 fördelat sig efter yttre faktor och kön. Om den yttre faktorn är byggnader, anläggningar och arbetsområden innebär det oftast att den skadade fallit eller slagit emot något som är beläget inom en byggnad, en anläggning eller ett arbetsområde. Över marknivå syftar på en stege, en byggnadsställning, ett tak eller liknande. Om man halkar på ett golv har olyckan inträffat i marknivå. Människor, levande varelser m.m betyder ofta att en annan person direkt eller indirekt orsakat skadan. Man kan till exempel ha skadats sig vid lyft av patient eller vårdtagare. En annan person kan oavsiktligt ha slagit eller knuffat den skadade. Det kan också vara frågan om hot eller medvetet fysiskt våld. Djurolyckor räknas hit likväl som skador orsakade av träd och växter. När en Befordrings-, transport- eller lagringsanordning inte fungerat som den borde eller om en skada direkt orsakats av en sådan används nämnda rubricering. Truckar och lyftanordningar är ofta inblandade. Skador som uppkommer vid lyft av föremål eller för att man träffats av ett fallande eller ett flygande objekt registreras under rubriken Material, produkter, komponenter m.m. Idrotts- och lekredskap räknas in under rubriken Kontorsutrustning, personlig utrustning, vapen, hushållsapparater m.m. Är du intresserad av läns- och kommundata? Titta på vår hemsida BD AC Z Y X W C S T U B D O R E P F I H N G L K M 12

15 Arbetsolyckor Figur 5 Anmälda arbetsolycksfall efter yttre faktor och kön Fall med minst en frånvarodag 16 % 27% % 11 Befordrings-, transport- och lagringsanordningar 01 Byggnader, anläggningar och arbetsområden i marknivå 10 Stationära maskiner och utrustning 02 Byggnader, anläggningar och arbetsområden över marknivå 06 Icke motordrivna handverktyg 5% 6% % 18 Människor, levande varelser m.m 12 Landfordon 07 Motordrivna handhållna eller handstyrda verktyg Källa: AV/ISA 7% 7% 9% 99 Övriga faktorer, ingen uppgift 4% 6% 7% 17% % 18 Människor, levande varelser m.m 01 Byggnader och arbetsområden i marknivå 11 Befordrings-, transport- och lagringsanordningar 17 Kontorsutrustning, personlig utrustning, vapen, hushållsapparater m.m 02 Byggnader, anläggningar och arbetsområden över marknivå 12 Landfordon 7% % 14 Material,produkter, komponenter m.m 99 Övriga faktorer, ingen uppgift Källa: AV/ISA 9% I figur 5 är de yttre faktorerna sammanförda i huvudgrupper. Går man ned på en detaljerad nivå finner man att andra personer, indirekt eller direkt, är den vanligast angivna yttre faktorn bakom de anmälda arbetsolyckorna. Hala golv eller andra glatta underlag kommer därnäst och på tredje plats ligger trappor. Större förändringar gentemot året innan har noterats för motorsågsolyckorna som halverats jämfört med året innan. Antalet anmälda arbetsolyckor med spikpistol har däremot ökat med nästan sjuttio procent. Inom gruppen motordrivna handverktyg anmäldes flest olyckor för slipmaskiner, följt av borrmaskiner och spikpistoler. Knivar av olika slag, följt av hammare, släggor mm skadar man sig oftast på av de verktyg som drivs med handkraft. Ser man till de stationära maskinerna toppas listan av cirkelsågar och av kok- och uppvärmningsutrustning för livsmedel. Bland landfordonen är personbilen farligast om antalet anmälda arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro är måttstocken. Spån, stänk, splitter, bitar, glassplitter m.m. räknas till gruppen Material, produkter, komponenter mm. och står för knappt 400 anmälda arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro. Inom gruppen Befordrings-, transport- och lagringsanordningar är olyckor med maskinella truckar det vanligast förekommande. Närmare 800 fall har rapporterats för år

16 Arbetsolyckor Skadad kroppsdel I figur 6 visas hur antalet anmälda arbetsolyckor 2006 fördelat sig efter skadad kroppsdel och kön. Redovisningen sker per sysselsatta. Enbart en kroppsdel registreras. Har flera kroppsdelar skadats noteras den kroppsdel som är allvarligast skadad. Är utifrån arbetsskadeanmälan en sådan bedömning inte möjlig prioriteras en större kroppsdel framför en mindre. Enbart vid anmälningar av omfattande skador på många delar av kroppen, t ex vid svårare olyckor, ska uppgiften Flera kroppsdelar skadade registreras. Figur 6 Anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande efter huvudsaklig skadad kroppsdel och kön år Fall med minst en frånvarodag Hand Rygg Höft, ben Fot Skuldra, arm Huvud, ansikte Bröstkorg, bål, bäcken Nacke, hals Ögon Tänder Andra eller flera kroppsdelar skadade Oklar eller ospecificerad kroppsdel 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Källa: AV/ISA, SCB/AKU 14

17 Arbetsolyckor Näringsgren Antalet arbetsolycksfall per näringsgren framgår av tabell 2 i tabellbilagan i vilken även antalet anmälningar satts i relation till antalet förvärvsarbetande inom branschen. Sysselsättningsuppgifterna avser dock år 2005 och det är viktigt att vara uppmärksam på att samtliga vid ett arbetsställe verksamma förs till samma näringsgren. En fjärdedel del av anmälningarna inom Grundskoleutbildning och förskoleklass rör t.ex. andra yrkesgrupper än lärare, barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Antalet sysselsatta varierar i hög grad mellan branscherna. Över män arbetade inom Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagstjänster medan kvinnor jobbade inom Utbildning och forskning. Många branschgrupperingar är dock betydligt mindre. I figur 7 visas antalet anmälda arbetsolyckor per yrkesverksamma men en förutsättning för att näringsgrenen ska redovisas är att minst män respektive kvinnor var sysselsatta inom branschen. Stål- och metallframställning, Tillverkning av mineraliska produkter och Utvinning av mineral är de näringsgrenar inom vilka det anmälts flest arbetsolyckor per sysselsatta män under Samma näringsgrenar låg överst på listan även föregående år. Bland kvinnor ligger Trävarutillverkning högst, följt av Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning samt av Transportmedelstillverkning. Trävarutillverkning låg överst även föregående år. Den största procentuella förändring av antalet anmälda arbetsolyckor har inträffat inom Textil-, klädes- och lädervarutillverkning där antalet anmälningar ökat med nästan en tredjedel jämfört med året innan. En tjugoprocentig minskning har noterats inom Förlagsverksamhet, grafisk produktion. Bägge dessa branschgrupperingar redovisar jämförelsevis få anmälda arbetsolyckor. Ovan sker redovisningen på en övergripande nivå och i många fall har branscher slagits samman. På en mer detaljerad nivå finner man ett antal branscher som sysselsatt fler än personer men inom vilka inga anmälningar av arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro gjorts. Dessa näringsgrenar är: Fastighetsmäklare, Bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer, Investmentbolag, fonder m.m, Marknads- och opinionsundersökningsbyråer, Försäkringsmäklare, Byråer för grafisk formgivning och service, Värdepappersfonder samt Industri för datorer och annan informationsbehandlingsutrustning. 15

18 Arbetsolyckor Figur 7a Antal anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande efter näringsgren Män Fall med minst en frånvarodag Stål- och metallframställning Tillverkning av mineraliska produkter Utvinning av mineral Trävarutillverkning Avfallshantering, renhållning Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Byggande av hus Gummi- och plastvarutillverkning Anläggning av vägar, flygfält och idrottsanläggningar Metallvarutillverkning, ej maskiner Transportmedelstillverkning Textil-, kläder- och lädervarutillverkning Transport (inkl. stödtjänser), resebyråverksamhet Bygginstallationer (el, isolering, VVS) Möbeltillverkning, annan tillverkning Mark- och anläggningsarbete, takarbete, målning mm Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende Tillverkning av maskiner, övriga Post- och telekommunikation Rengöring och sotning Äldre- och handikappomsorg Övrig omsorg och sociala tjänster Skogsbruk El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Handel och service av motorfordon, bensinstationer Kemisk ind, petroleumraffinering, kärnbränsleproduktion Jordbruk, jakt, fiske Offentlig förvaltning, försäkringskassor Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet Tillverkning av el- och optikprodukter Parti- och agenturhandel Intresseorg, religiös verksamhet, kultur, sport Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagstjänster Hotell och restauranger Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar Utbildning och forskning Förlagsverksamhet, grafisk produktion Tvätteri, hår- och kroppsvård mm Finansiell verksamhet Samtliga näringsgrenar Fall med över 14 frånvarodagar Övriga fall med sjukfrånvaro Samtliga näringsgrenar = ) Näringsgrenar med minst 3000 sysselsatta Källa: AV/ISA, SCB/RAMS

19 Arbetsolyckor Figur 7b Antal anmälda arbetsolycksfall per förvärvsarbetande kvinnor efter näringsgren Kvinnor. Fall med minst en frånvarodag Trävarutillverkning Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning Transportmedelstillverkning Stål- och metallframställning Äldre- och handikappomsorg Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Post- och telekommunikation Gummi- och plastvarutillverkning Anläggning av vägar, flygfält och idrottsanläggningar Transport (inkl. stödtjänser), resebyråverksamhet Möbeltillverkning, annan tillverkning Tillverkning av maskiner, övriga Metallvarutillverkning, ej maskiner Textil-, kläder- och lädervarutillverkning Övrig omsorg och sociala tjänster Rengöring och sotning Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende Utbildning och forskning Jordbruk, jakt, fiske Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet Kemisk ind, petroleumraffinering, kärnbränsleproduktion Tillverkning av el- och optikprodukter Hotell och restauranger Offentlig förvaltning, försäkringskassor Intresseorg., religiös verksamhet, kultur, sport Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar Finansiell verksamhet Bygginstallationer (el, isolering, VVS) El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Mark- och anläggningsarbete, takarbete, målning mm Förlagsverksamhet, grafisk produktion Handel och service av motorfordon, bensinstationer Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagstjänster Byggande av hus Parti- och agenturhandel Tvätteri, hår- och kroppsvård mm Samtliga näringsgrenar Fall med över 14 frånvarodagar Övriga fall med sjukfrånvaro Samtliga näringsgrenar = ) Näringsgrenar med minst 3000 sysselsatta Källa: AV/ISA, SCB/RAMS

20 Arbetsolyckor Yrke Yrkesklassificeringen är gjord enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) och av tabell 5 i tabellbilagan framgår arbetsolyckornas fördelning efter yrke. Av tabellen framgår också antalet fallolyckor samt hur många olyckor som orsakats av ett tungt lyft eller någon annan fysiskt ansträngande rörelse. De senare skadorna sammanfattas under rubriken Rörelse med belastning. Statistiska centralbyråns register över antalet yrkesutövare är inte fullständigt. I SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU) som bygger på ett slumpmässigt urval av befolkningen i arbetsför ålder skattas emellertid antalet förvärvsarbetande inom olika yrken. Genom att utnyttja uppgifterna i AKU går det att redovisa vilka yrkesgrupper som har flest anmälda arbetsolycksfall per sysselsatta. AKU är en urvalsundersökning och uppgifterna är behäftade med en viss osäkerhet som blir större ju färre som är verksamma inom yrket. Figur 8 visar inom vilka yrkesgrupper det anmälts flest arbetsolyckor per sysselsatta 2006 och där har vissa yrken slagits samman till större grupper för att öka säkerheten i skattningarna. Det är i stort sett samma yrken som förekommer i figuren för år 2006 som redovisades där året innan. En förutsättning för att redovisas i någon av figurerna är dock att minst män eller kvinnor uppskattats vara sysselsatta inom yrkesgruppen år Fyra anmälningar av fem som gäller yrkesgruppen Banktjänstemän och kreditrådgivare handlar om våld eller hot. Arb pu etsm rap blice iljör du port as i och e a fo oc kså r på rm a rbets På öv Arbe v fa ska ers d k t b pri est iktl smilj tabla esta mä äll öv ig d o tisti rm nin e s t r a k ate g u tist ets ch k ria tfö ik r let r A ed hems. B rbe ov ea isa ida w rbe tsmi de tni ljöv fte ww.a ng erk r lä v.s arn et n o e. a g äv ch Här örs en ko s p till mm hitta sjä ecia un r lvk lbe. os arb tna et ds nin pri ga ra s. v 18

21 Arbetsolyckor Figur 8 Yrken 1 med högsta relativa frekvenser av anmälda arbetsolycksfall 2006 Fall med minst en frånvarodag. Antal fall per 1000 förvärvsarbetande Processoperatörer, trä- och pappersindustri Svetsare och gasskärare Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer m.fl. Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. Fordons- och maskinmontörer m.fl. Lagerassistenter m.fl.² Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Säkerhetspersonal Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Poliser Slaktare, bagare, konditorer m.fl. Anläggningsarbetare m.fl. Väktare, ordningsvakter m.fl. Lastbils- och långtradarförare Samtliga yrken Samtliga yrken = Lagerassistenter m.fl.² Skötare, vårdare m.fl. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Montörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Köks- och restaurangbiträden Städare m.fl. Barnskötare m.fl. Kockar och kokerskor Förskollärare och fritidspedagoger Behandlingsassistenter m.fl. Försäljare, dagligvaror Banktjänstemän, kreditrådgivare m.fl. Sjuksköterskor Speciallärare m.fl. Samtliga yrken Samtliga yrken = ) Omfattar yrken med minst sysselsatta män resp. kvinnor 2) I gruppen ingår bl.a. personal som tar emot gods, packar upp, kontrollerar och registrerar varor. Källa: AV/ISA, SCB/AKU 19

22 Arbetsolyckor Arbetsolyckor med dödlig utgång Under 2006 inträffade 67 dödsolyckor bland förvärvsarbetande; 53 bland arbetstagare (varav 1 kvinna) och 14 bland egenföretagare (1 kvinna). Det innebär 1,6 dödsfall i arbetsolycka per sysselsatta. Uppgifterna är preliminära. I slutet av april har information om ett dödsfall inkommit. Det finns redovisat i detta avsnitt men inte i tabell 2 (tabellbilagan), eftersom datafilerna till tabellerna är uttagna den 2 april. I den slutliga redovisningen för är 2006 kan ytterligare dödsfall komma att ingå. Arbetstagare På lång sikt har antalet dödsfall i arbetet bland arbetstagare minskat kraftigt i Sverige. Diagrammet nedan visar en snabb minskning fram till slutet av 1970-talet och därefter en svagare nedgång till år Därefter minskar inte längre dödsfallen. Diagrammet visar dödsolyckorna i förhållande till antalet anställda. Figur 9 Antalet dödsfall i arbetsolyckor per arbetstagare Arbetstagare Inkl. 143 döda i Estoniaolyckan Källa: AV/ISA, RFV, SCB/RAMS År Egenföretagare För egenföretagare finns statistik sedan På dessa cirka 25 år har dödsolyckor i arbetet minskat från omkring 30 fall varje år. Alltsedan 1998 har antalet dödsfall varit mindre än 20 årligen, och nu senast 14 fall. En jämförelse med antalet sysselsatta visar ändå på en väsentligt högre risk jämfört med arbetstagarna, framför allt på grund av den stora andelen egenföretagare inom jordbruket. Dödsfall i arbetsolyckor 2006 Antal fall per förvärvsarbetande Källa: AV/ISA, SCB/RAMS 2005 Män Kvinnor Män+Kvinnor Arbetstagare 2,6 0,1 1,3 Egenföretagare 8,1 1,3 5,8 3,0 0,1 1,6 20

23 Arbetsolyckor Antal dödsfall i arbetsolyckor efter näringsgren 1 år Näringsgren Summa 01,02,05 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Arbetstagare Egenföretagare Mineralutvinning Arbetstagare _ Tillverkning Arbetstagare Egenföretagare El-, gas- värme- och vattenförsörjning Arbetstagare Byggverksamhet Arbetstagare Egenföretagare Parti och detaljhandel, repar. av fordon mm Arbetstagare Egenföretagare Hotell och restauranger Arbetstagare Egenföretagare Transport och kommunikation Arbetstagare Egenföretagare ,74 Finansiell verksamhet och företagstjänster Arbetstagare Egenföretagare Offentlig förvaltning, försvaret Arbetstagare ,73 Utbildning och forskning Arbetstagare Vård och omsorg Arbetstagare Andra samhälleliga och personliga tjänster Arbetstagare Egenföretagare 1 1 1) Näringsgrensindelning enligt SNI92 för år Därefter SNI2002 Arbetsskador 2004 Preliminära uppgifter Källa: AV/ISA 21

24 Arbetsolyckor Näringsgren Flest dödsfall har inträffat inom Transport och kommunikation, men Jordbruk/Skogsbruk/ Fiske utvisar den allra största risken, sett till antalet verksamma personer. Näringsgrenar med många dödsolyckor eller en hög relativ frekvens 2006 (sammanlagt för arbetstagare och egenföretagare) är följande Dödsfall i arbetsolyckor efter näringsgren 2006 Näringsgren Antal fall Antal fall per sysselsatta 01, 02, 05 Jordbruk/Skogsbruk/Fiske 10 12, Transport, kommunikation 13 4,9 45 Byggverksamhet 11 4,4 75 Offentlig förvaltning o försvar 5 2, Tillverkningsindustri 11 1, Handel, Fordonsrep. mm 7 1,4 67 1,6 Källa: AV/ISA, SCB/RAMS 2005 Ålder och kön Många av dödsolyckorna drabbar äldre. Av de 67 omkomna var 29 personer (43 procent) 55 år eller äldre. 22 procent av de förvärvsarbetande tillhör denna åldersgrupp. Av de nio omkomna i Jord- och skogsbruk tillhörde sex personer gruppen 55 år och äldre. I Byggverksamhet omkom 11 personer varav 7 var minst 55 år. Av 12 omkomna inom Transport och kommunikation tillhörde sex den äldre gruppen. Och av sju omkomna inom Handel och fordonsreparation var det fyra personer som var minst 55 år. Av tillverkningsindustrins 11 dödsfall har fem drabbat personer 55 år och äldre. En stor näringsgren utan dödsolyckor bland 55-åringar och äldre är Offentlig förvaltning och försvar med fem dödsfall. Två kvinnor finns bland de omkomna, varav en avled till följd av halkolycka och en blev mördad av en tidigare patient. Orsak till dödsfallen (avvikelse) Från och med 2002 redovisas arbetsolyckorna efter den avvikelse från det normala arbetsförloppet som orsakade olyckan. Finns det flera avvikelser så väljs den viktigaste. (Läs mer om avvikelse på sidan 11) Den vanligaste avvikelsen (se tabell nedan) som orsakat dödsolyckor i arbetet år 2006 är Förlorad kontroll över fordon, transportmedel, som lett till 30 dödsfall varav 17 i vägtrafikolyckor. Fallolyckor har orsakat 13 dödsfall och Förlorad kontroll över maskin orsakade fem dödsfall. 22

25 Arbetsolyckor Dödsfall i arbetsolyckor efter orsak (avvikelse) 2005 och 2006 Elektriska problem - direkt/ indirekt kontakt Varav kv Varav kv 2 - Explosion, brand 2 2 Bristning av material 3 4 Ras, fall, glidning av föremål/ material 14 3 Varav: Träd, rotvälta 6 - Förlorad kontroll över maskin/ handverktyg Förlorad kontroll över fordon, transportmedel Varav: Personbil Lastbil 7 9 Förlorad kontroll, övriga 4 2 Djurolycka - 1 Fall av person Våld, hot Vistelse på farlig plats 2 - Övrigt, oklart Källa: AV/ISA Speciella kategorier De huvudsakliga redovisningarna i denna rapport omfattar skador i förvärvsarbete (arbetstagare och egenföretagare). Även andra personkategorier såsom värnpliktiga omfattas av arbetsskadeförsäkringen eller LSP-försäkringen (statligt personskadeskydd), och även om dessa finns information i ISAregistret. År 2006 omkom en person i arbetsmarknadsåtgärder vid skogsarbete. En person i introduktionsutbildning omkom vid olycka under utbildningskonferens. 31 dödsfall i olyckor under färd till och från arbetet (dvs utanför arbetstid) har anmälts som arbetsskada varav 13 fall gäller kvinnor. Även sådana olyckor ingår i försäkringens skadebegrepp men finns ej med i den generella statistikredovisningen. Utöver de dödsolyckor som inträffat i svenska företag och organisationer, och som omfattas av arbetsskadeförsäkringen, har det kommit till vår kännedom att fyra utländska arbetare i utländska företag omkommit vid arbetsolyckor i Sverige. Det gäller personer anställda i företag registrerade i Estland, Nederländerna, Kina och Hongkong. 23

26 Arbetssjukdomar Som arbetssjukdom räknas besvär som beror på någon form av exponering under arbetet. Besvären kan ge sig tillkänna efter en kortare eller längre tids inverkan, ibland kanske först efter många år. Arbetssjukdomar kan vara av både fysisk eller psykisk karaktär och stod under 2006 för 12 procent av det totala antalet anmälda arbetsskador. Under 2006 anmäldes arbetssjukdomar bland arbetstagare och egenföretagare till Försäkringskassan, vilket innebär 3 fall per sysselsatta. 55 procent av de anmälda arbetssjukdomarna har drabbat kvinnor. Per yrkesverksamma betyder det 4 fall. Motsvarande siffra för män är 3 anmälda fall. Jämfört med året innan har antalet anmälda arbetssjukdomar minskat med 17 procent och sedan 2003 rör det sig nästan om en halvering. Endast en mindre del av anmälningarna till Försäkringskassan leder till att en livränta utbetalas och det kan i så fall dröja flera år från anmälningstillfället. Oavsett anmälningsår godkändes knappt egenlivräntor till följd av arbetssjukdom under I dessa siffror ingår inte omprövningar. Misstänkt orsak och besvär Belastningssjukdomar uppkommer ofta som en kombination av olika faktorer. Tunga lyft och förflyttningar av bördor, ensidigt och monotont arbete samt olämpliga arbetsställningar är vanliga anledningar. Muskel- och ledbesvär blir i huvudsak följden. Under 2006 orsakades knappt sex av tio arbetssjukdomar av belastningsfaktorer och dessa utgör ungefär lika stor del av de anmälda sjukdomarna bland kvinnor som män. Organisatoriska eller sociala faktorer anges som orsak på mer än var femte anmälning. Bland kvinnor ligger dessa faktorer bakom nästan en tredjedel av anmälningarna. I den klart övervägande majoriteten av anmälningarna har angetts att de uppkomna besvären varit av psykosocial art. Bullerskador står för en knapp tiondel av de rapporterade arbetssjukdomarna. De leder oftast till hörselnedsättning eller tinnitus och tre bullerskador av fyra har drabbat män. Anmälda arbetssjukdomar 2006 efter misstänkt orsak. Misstänkt orsak Män Kvinnor Samtliga Antal % Antal % Antal % Belastningsfaktorer Organisatoriska eller sociala faktorer Kemiska eller biologiska ämnen/faktorer Buller Vibrationer Övriga fysikaliska faktorer Smitta Övrigt, oklart Samtliga Kemiska eller biologiska ämnen eller faktorer står också för en knapp tiondel av de anmälda arbetssjukdomarna. Nästan hälften av anmälningarna har orsakats av besvär i luftvägar och andningsorgan medan en fjärdedel föranletts av hudbesvär. 24

27 Arbetssjukdomar I arbetsskadeanmälan ska anges vilka besvär som arbetssjukdomen medfört, och det finns möjlighet att ange flera. I figur 10 redovisas enbart de besvär som vid blankettregistreringen uppfattats som det huvudsakliga. Figur 10 Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär Procentuell fördelning 4% 3% 8% 55% 3% Muskel- och ledbesvär Psykosociala besvär 4% 1% 2% 4% 9% 52% Hörselnedsättning, tinnitus 16% Besvär i luftvägar och andningsorgan 11% Källa: AV/ISA Hudbesvär Besvär i cirkulationsorganen, hjärt-/kärlbesvär Övrigt 28% På uppdrag av Arbetsmiljöverket genomför Statistiska centralbyrån varje år en urvalsundersökning där drygt personer får beskriva i vad mån man under det senaste året har haft fysiska eller andra typer av besvär som man relaterar till sitt arbete. Arbetsorsakade besvär 2006 visar att ungefär 10 procent av de sysselsatta männen och 13 procent av de sysselsatta kvinnorna haft besvär som man menar beror på fysiska belastningar i arbetet. Omkring 7 procent av männen och 12 procent av kvinnorna anser att stress och psykiska påfrestningar har medfört besvär 25

28 Arbetssjukdomar Ålder Arbetssjukdomar utvecklar sig inte sällan under en längre tidsperiod och den drabbades ålder beräknas utifrån när anmälan inkommer för registrering. Hälften av arbetssjukdomsanmälningarna gäller personer som är äldre än 49 år och en fjärdedel är 56 år eller äldre. Genomsnittsåldern är 47 år och medelvärdet ligger ett drygt år högre för män än för kvinnor. Antalet anmälningar per sysselsatta ökar med stigande ålder. Hos män är detta förhållande mer tydligt än hos kvinnor. Figur 11 Anmälda arbetssjukdomsfall per 1000 förvärvsarbetande efter kön, ålder och misstänkt orsak Antal fall per förvärvsarbetande Män resp. Kvinnor Övrigt Buller Kemiska eller biologiska faktorer Organisatoriska eller sociala faktorer Belastningsfaktorer Källa: AV/ISA, SCB/AKU Åldersgrupp Åldersgrupp Kroppsdel, organ I arbetsskadeanmälan ska anges var i kroppen de besvär som arbetssjukdomen gett upphov till främst är belägna. Ibland uppges dock flera delar av kroppen, men enbart tre kan hanteras vid blankettregistreringen. Tanken är dock att det för varje anmälan ska framgå var besvären huvudsakligen är lokaliserade. Är utifrån skadeanmälan en sådan bedömning inte möjlig prioriteras den del av kroppen som nämns först på arbetsskadeblanketten. Vid arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska eller sociala faktorer och vid bullerskador registreras inte någon kroppsdel. Figur 12 Anmälda arbetssjukdomsfall per 1000 förvärvsarbetande efter kroppsdel 2006 Övre extremiteter/arm Rygg/bröstkorg/bål/bäcken Nacke, hals Nedre extremiteter/ben Luftvägar Bålens inre organ samt tänder Huvudets inre organ Kvinnor Män Hela kroppen Oklar eller ospec. kroppsdel Källa: AV/ISA, SCB/AKU 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 26

29 Arbetssjukdomar Näringsgren Antalet arbetssjukdomsfall per näringsgren framgår av tabell 2 i tabellbilagan. Här har antalet anmälningar även satts i relation till antalet förvärvsarbetande inom branschen. Sysselsättningsuppgifterna avser dock år 2005 och det är viktigt att vara uppmärksam på att samtliga vid ett arbetsställe verksamma förs till samma näringsgren. En tredjedel del av anmälningarna inom näringsgrenen Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende rör t.ex. andra yrkesgrupper än militärer, brandmän, poliser och kriminalvårdare. Kontorspersonal, lagerassistenter, kockar och kokerskor, fordonsmekaniker samt lokalvårdare är exempel på några av dessa andra yrkesgrupper. Antalet sysselsatta varierar i hög grad mellan branscherna. Över män arbetade inom Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagstjänster medan kvinnor jobbade inom Utbildning och forskning. Många branschgrupperingar är dock betydligt mindre. I figur 13 visas antalet anmälda arbetssjukdomar per yrkesverksamma. En förutsättning för att näringsgrenen ska redovisas är att minst män respektive kvinnor var sysselsatta inom branschen. Transportmedelstillverkning, Tillverkning av mineraliska produkter och Stål- och metallframställning noterar flest anmälda fall per förvärvsarbetande män medan Transportmedelstillverkning, Stål- och metallframställning samt Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende har flest fall bland kvinnor. I stort sett är det samma näringsgrenar som förekommer bland de mest sjukdomsdrabbade 2006 som året dessförinnan. Bland män anmäls flest belastningssjukdomar per sysselsatta inom näringsgrenarna Transportmedelstillverkning och Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning. Arbetssjukdomar orsakade av kemiska och biologiska faktorer har främst anmälts inom Textil-, klädes- och lädervarutillverkning samt Stål- och metallframställning. Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende ligger tillsammans med Äldre- och handikappomsorg samt Övrig omsorg och sociala tjänster i topp när det gäller anmälningar orsakade av organisatoriska och sociala förhållanden. Med övrig omsorg och sociala tjänster förstås andra omsorger och sociala insatser än äldre- och handikappomsorg. Hit räknas bland annat heldygnsvård med boende för barn och ungdomar och öppna sociala insatser för barn och ungdomar och vuxna. Flest bullerskador per yrkesverksamma män har anmälts inom Utvinning av mineral. När det gäller kvinnor noterar Transportmedelstillverkning den högsta relativa frekvensen av anmälda belastningssjukdomar medan Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende ligger högst ifråga om kemiska och biologiska ämnen och produkter samt tillsammans med Äldre- och handikappomsorg och Övrig omsorg och sociala tjänster högst ifråga om organisatoriska och sociala faktorer. Flest antal bullerskador per sysselsatta kvinnor har anmälts inom Stål- och metallframställning. Med undantag för näringsgrenen Skogsbruk har antalet anmälda arbetssjukdomar minskat inom samtliga näringsgrenar jämfört med året dessförinnan. Inom Utvinning av mineral och Bygginstallationer (el, isolering, VVS) har antalet anmälningar minskat med över en tredjedel. Inom Finansiell verksamhet och inom Möbeltillverkning, annan tillverkning är det nästan frågan om en halvering. I den sistnämnda branschgrupperingen samlas under rubriceringen annan tillverkning, en mängd mindre branscher som saknar närmare släktskap med möbelproduktion men som varit svåra att klassificera under andra rubriker. Ovan sker redovisningen på en övergripande nivå och i många fall har branscher slagits samman. Går man ned på en mer detaljerad nivå finner man ett antal branscher som sysselsätter fler än personer men inom vilka inga arbetssjukdomsanmälningar gjorts. Inom näringsgrenarna Sportaffärer, Film- och videoproduktionsbolag, Byråer för grafisk formgivning och service, Värdepappersfonder, Fondkommissionärer m.fl., Butiker för vitvaror och andra elektriska hushållsmaskiner och apparater, Investmentbolag, Agenturhandel med maskiner, industriell utrustning, fartyg och luftfartyg, Annan formgivning, Övriga marknadsföringsverksamhet och Övrig specialiserad butikshandel anmäldes inga arbetssjukdomar under Den sistnämnda näringsgrenen omfattar bland annat butikshandel med barnvagnar, bijouterivaror av oädel metall, souvenirer, hemslöjdsvaror, gasol, kol och ved. Övrig marknadsföringsverksamhet innefattar montering och skötsel av ljusreklam, skyltar av tillfällig karaktär och affischer utomhus, dekoratörsarbete, buss- och bilreklam. Annan formgivning innebär design av textilier, kläder, skor, smycken, guld- och silvervaror, andra varor för personligt och hushållsbruk samt inredningsarkitektverksamhet. 27

30 Arbetssjukdomar Figur 13a Anmälda arbetssjukdomsfall per förvärvsarbetande män efter näringsgren Transportmedelstillverkning Tillverkning av mineraliska produkter Stål- och metallframställning Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning Försvar, brandskydd, polis och rättsväsende Utvinning av mineral Textil-, klädes- och lädervarutillverkning Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Anläggning av vägar, flygfält och idrottsanläggningar Byggande av hus Avfallshantering, renhållning Trävarutillverkning Mark- och anläggningsarbete, takarbete, målning mm Tillverkning av maskiner, övriga Metallvarutillverkning, ej maskiner Gummi- och plastvarutillverkning Möbeltillverkning, annan tillverkning Tvätteri, hår- och kroppsvård mm Skogsbruk Post- och telekommunikation Kemisk industri, petroleumraffinering, kärnbränsleproduktion Bygginstallationer (el, isolering, VVS) Äldre- och handikappomsorg Rengöring och sotning Transport (inkl. stödtjänser), resebyråverksamhet Handel och service av motorfordon, bensinstationer Tillverkning av el- och optikprodukter Övrig omsorg och sociala tjänster Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet Utbildning och forskning Offentlig förvaltning, försäkringskassor Förlagsverksamhet, grafisk produktion El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Intresseorg., religiös verksamhet, kultur, sport Jordbruk, jakt, fiske Parti- och agenturhandel Hotell och restauranger Fastighetsbolag, uthyrnings- och företagstjänster Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar Finansiell verksamhet Samtliga näringsgrenar Samtliga näringsgrenar = ) Näringsgrenar med minst 3000 sysselsatta Källa: AV/ISA, SCB/RAMS