Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Tisdagen den 10 december kl OBS! Vi startar med julsmörgås tillsammans med omsorgsnämnden. Anmälan till Ingela, senast den 4 december. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare 2. Tillkommande och utgående ärenden 3. Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Dnr 2013/IN 214 Dpl Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen från och med 1 januari 2014 Dnr 2013/IN 247 Dpl Information om löpande granskning av alkohollagen Dnr 2013/IN236 Dpl Kommunala riktlinjer enligt alkohollagen Dnr 2013/IN 077 Dpl Handlingsplan för anhörigstöd Dnr 2013/IN 240 Dpl Inventering av personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Dnr 2013/IN 222 Dpl Förslag på verksamhet vid eventuell finansiering genom utvecklingsmedel från Socialstyrelsen Dnr 2013/IN076 Dpl Avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande asylsökande barn Dnr 2013/IN 218 Dpl Sammanställning av SKLs rapport Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård Dnr 2013/IN 250 Dpl 750 Rapporten skickas endast med den digitala kallelsen. Föredragande Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Lotte Mossudd, enhetschef Lotte Mossudd, enhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef Karl Willborg, verksamhetschef 12. Anmälan om inkomna skrivelser

2 Kallelse Individnämnden 13. Anmälan av delegationsbeslut

3 .f. 1, W/~ W ~'f T7 \~'_-"~-,'_i -.~'.% LILLA EDETS KOMMUN Individnämndens arbetsutskott protokoll Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Dnr 2013/IN214 Dp1700 Sammanfattning Skolverket har inrättat ett behörighetssystem för huvudmannens skolor. Systemet ger behörighet till olika digitala tjänster som Skolverket erbjuder som t ex lösenordsskyddat bedömningsstöd för lärare. Huvudmannen ska utse en kontaktperson, som registrerar en rektor för varje skola per skolform. Enperson kan inte ha flera roller. En rektor kan alltså inte vara både huvudman och rektor i systemet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 21 november 2013 Information om Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Arbetsutskottets förslag till individnämnden 1. Individnämnden utser AMA:s administratör för vuxenutbildningen som kontaktperson för Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. 2. Kontaktpersonen, AMA:s administratör, registerar Lärcentrums rektor för behörighetssystemet beträffande Lilla Edets kommunala vuxenutbildning. Beslutet expedieras till Individnämnden Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Dnr 2013/IN214 Sammanfattning Skolverket har inrättat ett behörighetssystem för huvudmannens skolor. Systemet ger behörighet till olika digitala tjänster som Skolverket erbjuder som t ex lösenordsskyddat bedömningsstöd för lärare. Huvudmannen ska utse en kontaktperson, som registrerar en rektor för varje skola per skolform. En person kan inte ha flera roller. En rektor kan alltså inte vara både huvudman och rektor i systemet. Beslutsunderlag Information om Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster Dnr 2013/IN214 Finansiering Förslag till individnämnden Individnämnden utser AMA:s administratör för vuxenutbildningen som kontaktperson för Skolverkets behörighetssystem för e-tjänster. Kontaktpersonen, AMA:s administratör, registerar Lärcentrums rektor för behörighetssystemet beträffande Lilla Edets kommunala vuxenutbildning. Beslutet expedieras till Individnämnden Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA Ann-Christine Gustavsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ann-christine.gustavsson@lillaedet.se arbetsmarknadsavdelningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

5

6 ._ ~~, W W ~~.,._.,_. --~--/ ~.,, LILLA EDETS KOMMUN Individnämndens arbetsutskott protokoll Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 1 januari 2014 och tillsvidare Dnr 2013/IN247 Sammanfattning Sedan 1 januari 2010 finns ett samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen, vilket löper ut 31 december Ett förslag till nytt samverkansavtal har tagits fram att gälla fr.o.m och tillsvidare. Göteborgsregionens kommunalförbunds styrelse fattade den 25 oktober 2013 beslut om att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till nytt samverkansavtal. Kommunstyrelsen har uppdragit åt individnämnden att fatta beslut i ärendet. Besked om godkännande av förslaget ska vara GR tillhanda senast 31 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 21 november 2013 Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Uppdrag åt individnämnden att fatta beslut i ärendet kring vuxnas lärande Arbetsutskottets förslag till individnämnden Individnämnden godkänner förslaget till nytt samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning igöteborgsregionen att gälla fr.o.m. 1 januari Beslutet expedieras till Individnämnden Göteborgsregionens kommunalförbund Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m. 1 januari 2014 och tillsvidare Dnr 2013/IN247 Sammanfattning Sedan 1 januari 2010 finns ett samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen, vilket löper ut 31 december Ett förslag till nytt samverkansavtal har tagits fram att gälla fr.o.m och tillsvidare. Göteborgsregionens kommunalförbunds styrelse fattade den 25 oktober 2013 beslut om att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till nytt samverkansavtal. Kommunstyrelsen har uppdragit åt individnämnden att fatta beslut om ärendet. Besked om godkännande av förslaget ska vara GR tillhanda senast 31 december Beslutsunderlag Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Dnr 2013/IN247-3 Uppdrag åt individnämnden att fatta beslut i ärendet kring vuxnas lärande Dnr 2013/KS Finansiering Kommunal resurs om 33kr/invånare Gemensamt beviljade statsbidrag för avtalsparterna Förslag till individnämnden Individnämnden godkänner förslaget till nytt samverkansavtal för yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen att gälla fr.o.m. 1 januari Beslutet expedieras till Göteborgsregionens kommunalförbund senast Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA Ann-Christine Gustavsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ann-christine.gustavsson@lillaedet.se arbetsmarknadsavdelningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Utdrag ur protokoll ( 239) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 25 oktober 2013 i fullmäktigesalen, stadshuset, Mölndals stad ==================================== 239 Förslag till avtal kring vuxnas lärande i Dnr: Göteborgsregionen fr.o.m och tills vidare Sedan 2010 finns ett regionalt samarbete kring yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen och nuvarande avtal löper ut 31 december Ett förslag till samverkansavtal har nu tagits fram, daterat , att gälla fr.o.m och tills vidare. Utbildningsgruppen godkände för sin del förslaget Förbundsstyrelsen beslutar att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande, daterat , att gälla fr.o.m och tills vidare, att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande, daterat , att gälla fr.o.m och tills vidare, att besked om godkännande av avtalet ska vara GR tillhanda senast , samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Just:

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Patrik Karlsson Stefan Svensson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i oktober Rätt utdraget intygar: Just:

10 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr.o.m och tills vidare Sedan 2010 finns ett regionalt samarbete kring yrkesinriktad vuxenutbildning i Göteborgsregionen och nuvarande avtal löper ut 31 december Utbildningsgruppen uppdrog åt Utbildningschefen att ta fram förslag till avtal för verksamheten att gälla fr.o.m En arbetsgrupp med representanter från Göteborgs Stad och övriga medlemskommuner samt GR Utbildning har tagit fram ett förslag till samverkansavtal att gälla fr.o.m och tills vidare. Förbundsstyrelsen föreslås, under förutsättning att Utbildningsgrupen 24 oktober för din del godkänt förslaget, besluta att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för vuxnas lärande, daterat , att gälla fr.o.m och tills vidare, att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtalet för vuxnas lärande, daterat , att gälla fr.o.m och tills vidare, att besked om godkännande av avtalet ska vara GR tillhanda senast , samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 30 september 2013 Helena Söderbäck /Peter Holmström

11 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare Förslag till Avtal kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen fr o m och tills vidare 1. Avtalspart Avtalets parter är Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och följande medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. 2. Avtalets syfte Avtalet avser att vidareutveckla satsningen på tillväxtskapande yrkesutbildningar benämnda avtalsutbildningar. Det syftar till att ta till vara den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning från ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. Avtalet bygger på en plattform för vuxnas lärande fastställd av GRs Utbildningsgrupp Urvalet av utbildningar sker i nära samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsförmedlingen samt i dialog med Göteborgsregionens högskolor och universitet liksom med andra berörda parter. Antagning och urval sker med beaktande av vad som anges i rådande skollag (2010:800), förordning om kommunal vuxenutbildning (2011:1108) samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (2009:43). 3. Avtalstid Avtalet avser verksamheten från och med och gäller tills vidare. Uppsägning av part görs med en framförhållning på minst 12 månader och uppsägningsdatum är den 1 januari. Om part beslutar att frånträda avtalet ska hemkommunen fullfölja betalningsansvaret för elever som påbörjat utbildning inom det gemensamma utbudet så att dessa elever ges möjlighet att fullfölja utbildningen. Genom detta avtal upphör tidigare avtal om samverkan kring regionrekryterande yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som gällt inom GR. 4. Villkor kring avtalet 4. 1 Förutsättningar för avtalet Förutsättningar för det regionala samarbetet kring vuxnas lärande är att det finns: - en regional överblick, - klara kriterier och tydliga gränssnitt för det lokala resp regionala, - regional/kommunal delaktighet, - en tillräckligt stor kritisk massa för att samordningsfördelarna ska bli mätbara och effektiva. 4.2 Grundvillkor För att avtalet ska göra avsedd nytta finns ett antal faktorer av betydelse för det regionala samarbetet som behöver vara uppfyllda. Dessa faktorer är: - möjlighet för alla invånare i Göteborgsregionen, oavsett i vilken kommun man är folkbokförd, att studera på yrkesutbildningar för vuxna i hela regionen, dvs ett öppet kursutbud. - att genom samverkan göra det möjligt för sökanden att ta del av utbildningar som annars inte skulle vara tillgängliga, 1

12 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare - erbjudandet av likvärdiga utbildningar oavsett kommunernas olika förutsättningar, - omvärldsbevakning i syfte att ha en stark korrelation mellan utbildningsmarknad och arbetsmarknad, - den samlade kapaciteten av utbildningsresurser tillvaratas och utnyttjas effektivt i form av kommunernas egen produktion, kommunernas upphandlade produktion och GRs upphandlade produktion, - förutsättningar finns för att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, t ex språkstöd (exempelvis SFI, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former, t ex lärlingsutbildning för vuxna. 4.3 Utförare Utbildningsanordnare (uba) Avtalsutbildningarna kan utgöras av enskild kommuns egen anordnad utbildning, av enskild kommun upphandlad utbildning och av GR upphandlad utbildning. 4.4 Virtuellt kompetensråd GRs virtuella kompetensråd för vuxnas lärande utgör en viktig funktion i arbetet med omvärldsbevakning och framtagande av utbildningar. 5. Avtalets omfattning 5.1 Förutsättningar Avtalsutbildningarna omfattar regionalt anordnad yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning för vilken statsbidrag lämnas enligt gällande förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning samt genom detta avtal finansierade yrkesutbildningar enligt gällande förordning om kommunal vuxenutbildning (2011:1108) och i andra tillämpliga delar som språkstöd och YH-utbildningar. Innehållet i och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. 5.2 Brett kursutbud Inom avtalets ram ska finnas möjligheter att i ett brett kursutbud möta de kompetensbehov som både arbetsmarknaden och den enskilde individen efterfrågar. Det ska vara möjligt att ta tillvara kombinationer av utbildningsnivåer, olika skolformer i enlighet med förutsättningarna i VUX12, samt andra pedagogiska former och metoder. Dessa kan vara gymnasial yrkesutbildning, språkstöd, YH-utbildning, validering, lärlingsutbildning för vuxna och samordnade former som kan förekomma på den lokala nivån i t ex collegeform. Avtalet ska möjliggöra samverkan med arbetsmarknadsinsatser för att kunna svara upp mot behovet av en modern och effektiv utbildningsform, vilken också möter en långtgående individualisering. 5.3 Utbildning inom hela GR-området Det ges genom avtalet möjlighet för såväl kommunala som fristående anordnare att bedriva verksamhet inom hela GR-området oavsett vem som är huvudman för utbildningen. Den anordnare som bäst kan anordna utbildningen på den plats i regionen där den efterfrågas ska kunna göra detta. 5.4 Regional garanti Möjligheten att införa s k regional garanti för utsatta utbildningsområden ska ses över. Regional garanti innebär att säkerställa att det finns rekryteringsunderlag med rätt kompetens för arbetsgivare i regionen. Detta innebär att vissa utbildningar, efter beslut i Utbildningsgruppen, genomförs även om de har för få deltagare för att vara ekonomiskt försvarbart. Kommunerna erbjuder sig då att tillsammans tillskjuta de ekonomiska medel som saknas för att utbildningen ska bli ekonomiskt försvarbar. 2

13 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare 5.5 Integration med gymnasieskolan Inom avtalets ram ges möjlighet att integrera vuxenstuderande i gymnasieskolan. 5.6 Språkstöd/yrkvuxintegrering Inom avtalets ram ges möjlighet att samordna/integrera kommunernas utbildning inom språkstöd och yrkesutbildning. Härigenom kan språkundervisningen naturligt integreras med yrkvux genom någon form av språkstöd. Detta kan bli av stor betydelse för den enskilde individen som härigenom snabbare kan komma ut i yrkeslivet samt från samhällssynpunkt genom att detta medverkar till en minskad segregation. 5.7 Regionaliserad och samordnad validering Validering av befintlig kompetens ses som en naturlig del av formell utbildning för vuxna. Inom avtalets ram ska utvecklas metoder och rutiner för validering anpassade till befintliga och planerade utbildningar. 5.8 Utvecklingsarbete gällande urval och antagning Inom avtalets ram ska ett fortsatt utvecklings- och harmoniseringsarbete av urval och antagningsrutiner ske. 6. Roll- och ansvarsfördelning 6. 1 Utbildningsgruppen (GRs politiska styrgrupp för skola och utbildning) Utbildningsgruppen fattar beslut om de kriterier och andra villkor som ska ligga till grund för de utbildningssatsningar som ska genomföras inom ramen för detta avtal. Utbildningsgruppen uppdrar åt Utbildningschefen på GR att ta fram förfrågningsunderlag för upphandling av utbildningsanordnare avseende den utbildning som upphandlas och beställs av GR. Utbildningsgruppen fattar beslut om att påtala för huvudmannakommun kvalitetsbrister i av GR upphandlad utbildning. I övriga fall åligger det ansvarig nämnd att ta samma ansvar i sin egen kommun. 6.2 Ledningsgruppen med operativt ansvar för vuxnas lärande (operativt ansvariga tjänstemän) Ledningsgruppen utgörs av två representanter för kranskommunerna, två representanter för Göteborgs Stad, två representanter för GR Utbildning samt två adjungerade ledamöter representerande arbetslivet. Utbildningscheferna i de kommuner vilka ansluter sig till avtalet utser i samråd med ledamöter i Vuxenutbildningsnätverket kommunernas representanter i Ledningsgruppen. Gruppen konstituerar sig själv. Den operativa Ledningsgruppen bereder de ärenden inom ramen för avtalet som Utbildningsgruppen har att ta ställning till. Vidare tar Ledningsgruppen beslut om riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna (samtliga utbildningar som genomförs inom ramen för detta avtal). Ledningsgruppen beslutar om utbildningsområden, utbud, priser för utbildningar i kommunal regi, marknadsföring, de frågor som rör uppföljning, utvärdering och utveckling. Ledningsgruppen fattar beslut om påtalande av kvalitetsbrister i avtalsutbildning. 6.3 Vuxenutbildningsnätverket (tjänstemän med strategiska ledaruppdrag) Vuxenutbildningsnätverket bereder de strategiska ärenden inom ramen för avtalet som Ledningsgruppen har att ta ställning till. Vuxenutbildningsnätverket initierar och följer upp uppdrag till specifika arbetsgrupper. 6.4 Hemkommun Hemkommunen utgör den kommun där den person bor (är folkbokförd) som kan komma i åtnjutande av de utbildningar som detta avtal omfattar. Hemkommun ansvarar för vägledning av den enskilde samt medverkar i information om och marknadsföring av det 3

14 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare regiongemensamma vuxenutbildningsutbudet. Hemkommunen ansvarar för rapporter till Skolverket avseende studerande- och organisationsuppföljning. 6.5 Huvudmannakommun Huvudmannakommun är den kommun som ansvarar för att utbildningen genomförs och som har myndighetsansvaret för de utbildningar som utförs inom detta avtal. Denna myndighetsutövning inbegriper antagning inklusive behörighetsgranskning, rektorsfunktion, kvalitetssäkring samt återkoppling till hemkommun. 6.6 GR Utbildning GR Utbildning ansvarar för av GR genomförd upphandling, enligt LOU, av utbildningsanordnare, fattar s k tilldelningsbeslut samt avropar utbildningar. GR Utbildning är avtalsslutande part i förhållande till utbildningsanordnaren, vilket innebär att GR Utbildning i avtalsförhållande har det yttersta ansvaret gentemot utbildningsanordnaren. GR Utbildning svarar för övergripande administration och samordning av de ekonomiflöden som blir resultatet av de utbildningsvolymer som genomförs, samt tar fram visst underlag till kommunerna för studerande- och organisationsuppföljning. GR Utbildning ansvarar för genomförande av effektstudier samt övergripande styrning inom ramen för av GR anvisade utbildningsområden och marknadsföring av avtalsutbildningarna. GR Utbildning ansvarar för rapporter till Skolverket avseende ekonomiuppföljning. GR Utbildning ansvarar även för arbetsmarknadssamråd, samråd med arbetsmarknadens parter och för dialog med det virtuella kompetensrådet. Detta är ett viktigt led i att föreslå utbildningsområden. 6.7 Utbildningsanordnare De utbildningsanordnare som inom ramen för detta avtal genomför utbildningarna enligt överenskommelse med Ledningsgruppen svarar för studerandestöd och vägledning i skälig omfattning under studietiden. för att eleven ska nå sina, i studieplanen, uppsatta mål. 7. Ekonomi 7.1 Hantering av tillskjutna gemensamma medel Finansieringen av avtalsutbildningarna baseras på en grundpost, vilken utgörs av de kommunala resurser som avtalsparterna anslår samt, i den mån de förekommer, särskilda statsbidrag eller annan typ av finansiering inom aktuella utbildningsområden De kommuner som ansluter sig till avtalet ska årligen bidra en kommunal resurs enligt huvudregeln 33 kr/inv till ett konto på GR, baserat på kommunernas folkmängd vid föregående års slut. Kommun som så önskar kan inbetala mer än 33 kr per kommunmedborgare för den yrkesinriktade vuxenutbildning som ingår i avtalet. I det fall kommunerna genom GR Utbildning svarar för en gemensam statsbidragsansökan för avtalsparterna, förutsätts hela det beviljade statsbidraget ingå i de gemensamma regionala yrkes- och lärlingsutbildningar som GR Utbildning samordnar. Vid integrerad yrkesutbildning med språkstöd regleras ersättningen för detta genom den kommunala resursen. I de fall en kommun överskrider sin insats, dvs kommuninvånarna tar ut mer utbildning än kommunen har betalt för, ska beslut om sökandens deltagande i utbildningar inom det gemensamma utbudet föregås av ett beslut i den aktuella hemkommunen om interkommunal ersättning utbetalas eller inte (s k kommunal fråga). 4

15 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare Motsvarande andel som respektive avtalspart satsat för avtalsutbildningarna kommer respektive kommuns medborgare tillgodo, vilket innebär att kommunernas tillskjutna medel används enbart av de egna kommuninvånarna. Behov av indexreglering av den kommunala resursen ska årligen prövas. Betalning erläggs i form av delbetalningar samt i en slutavräkning till. av GR redovisat konto. 7.2 Avstämning och betalning GR Utbildning administrerar centralt ett avräkningssystem som innefattar varje avtalsparts tillskjutna resurs. GR Utbildning svarar för avstämning och uppföljning gentemot avräkningssystemet av respektive avtalsutbildning i enlighet med de kriterier, som fastställts i avtalen med respektive utbildningsanordnare. Vid årets slut görs reglering av verksamheten så att kommunerna kan välja att låta överskjutande medel återbetalas alternativt kvarstanna på GR för att användas nästkommande år. Ett eventuellt underskott av verksamheten betalas årligen av kommunerna. 7.3 Avsättning av särskilda medel och övriga kostnader För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar huvudmannakommun tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt och i förhållande till kommunernas andelar av det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet. För de kostnader vilka uppträder inom ramen för detta samverkansavtal och som belastar GR tillämpas självkostnadsprincipen och dessa kostnader fördelas proportionellt på kommunerna i förhållande till kommunernas andelar av, och inom ramen för, det samlade ekonomiska utrymmet samt betalas via avräkningssystemet. 7.4 Prislista Priserna för avtalsutbildningarna baseras på; de avtal som GR tecknat med utbildningsanordnare i samband med upphandling, de avtal enskilda kommuner har genom egen upphandling, samt särskild fastställd prislista avseende utbildningar vilka genomförs i kommunal regi inom ramen för detta avtal. 8. Kvalitetsuppföljning 8.1 Huvudmannakommunens ansvar Kvalitetsuppföljning enligt Skolverkets förordningar och anvisningar åligger huvudmannakommun oavsett anordnare. 8.2 Uppföljning och utvärdering av utbildningar i GRs avtal Uppföljning och utvärdering av avtalsutbildningar i GRs avtal genomförs i enlighet med de kriterier som fastställs av Utbildningsgruppen enligt punkt 6.1. Den av Ledningsgruppen utsedda granskningsfunktionen genomför kvalitetsredovisning i enlighet med de avtalade kvalitetskriterierna och framtagna granskningsdokument. I det löpande utvecklingsarbetet ingår också att GR Utbildning gör uppföljning och utvärdering av, dels de regionalpolitiska utbildningsmål som förbundsstyrelsen antagit, dels det löpande arbetet med en samlad styrning av kvalitetsarbetet avseende avtalsutbildningarna. 5

16 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare Resultat av uppföljnings- och utvärderingsarbetet presenteras bland annat på GR Utbildnings hemsida, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal samt för vuxenstuderande. 8.3 Åtgärder vid kvalitetsbrist Om Ledningsgruppen bedömer att det finns kvalitetsbrister i någon utbildning inom ramen för detta avtal är huvudmannakommunens skyldig att ge utbildningsanordnaren möjlighet att redovisa sin ståndpunkt. Om huvudmannakommunen vidimerar den framförda kritiken är den skyldig att senare för Ledningsgruppen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att eliminera dessa brister. Om oenighet mellan Ledningsgruppen och huvudmannakommunen uppstår kan Ledningsgruppen fatta beslut om att inga nya beställningar sker av aktuell utbildning. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i huvudmannakommunen för en av GR upphandlad utbildning förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Om huvudmannen inte vidimerar kritiken och Utbildningsgruppen står fast vid sin ståndpunkt, ska medling ske enligt vad som sägs i stycket om tvist. En av Ledningsgruppen inrättad funktion ansvarar för kontroll av att kvalitetsuppföljning och granskning sker enligt avtalet. För övriga avtalsutbildningar är anordnande kommun huvudman och ytterst ansvarig för utbildningens kvalitet. 9. Idé- och erfarenhetsutbyte för personal inom vuxnas lärande Göteborgsregionens samlade kompetens inom området vuxnas lärande tas tillvara genom ett idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom vuxenutbildningen främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi. Erfarenhetsutbytet sker i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk i kompetenspooler bidrar till att personal kan anlitas för tidsbegränsade projektanställningar. 10. Övriga villkor Varje avtalspart ska marknadsföra och informera om samtliga utbildningar inom ramen för detta avtal. Ledningsgruppen svarar för den gemensamma informationen. 11. Tvist Tvist med anledning av detta avtal mellan avtalsparterna löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. 12. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i respektive kommun, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse eller av den utsedd person, senast 31 december 2013 vara GR tillhanda. 6

17 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare För Göteborgsregionens kommunalförbund Datum Namn Namnförtydligande För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs stad Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande 7

18 Kommunalförbundet GR Samverkansavtal för vuxnas lärande i Göteborgsregionen Från och tillsvidare För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals stad Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 8

19 ...,, W W Q~ \:~~-/.~ ;, LILLA EDETS KOMMUN Individnämndens arbetsutskott protokoll Information om löpande granskning av beslut enligt alkohollagen Dnr 2013/IN 236 Dp1702 Sammanfattning Under perioden Ol har det kommit in två beslut från Lilla Edets kommun till länsstyrelsen. Besluten har granskats enligt en mall som tagits fram gemensamt av länsstyrelserna. Granskningen avslutas utan anmärkningar. Beslutsunderlag Information från länsstyrelsen daterad den 11 oktober 2013 Arbetsutskottets förslag till individnämnden Informationen noteras.

20 f. ~/~ W ~~~ \".," Q ~I., --~--/ _. W.iiiii LILLA EDETS ~17ri~In~l Individnämndens arbetsutskott protokoll Kommunala riktlinjer enligt alkohollagen Dnr 2013/IN077 Dp1702 Sammanfattning Enligt 8 kap. 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen och anslutande föreskrifter samt ha riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Detta krav gäller från 1 januari 2011 då en ny alkohollag trädde i kraft. De riktlinjer som för närvarande finns i Lilla Edets kommun är från Under 2012 gav Statens folkhälsoinstitut ut en modell för hur de kommunala riktlinjerna i enlighet med nya alkohollagen kan se ut och föreslagna riktlinjer har utarbetats med stöd av denna modell. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från alkoholhandläggare daterad den 21 november 2013 Förslag till kommunala riktlinjer daterade den 21 november 2013 Arbetsutskottets förslag till individnämnden Individnämnden antar Kommunala riktlinjer för alkoholservering. Beslutet expedieras till Individnämnden

21 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Kommunala riktlinjer enligt alkohollagen Sammanfattning Enligt 8 kap. 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen och anslutande föreskrifter samt ha riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Detta krav gäller från 1 januari 2011 då en ny alkohollag trädde i kraft. De riktlinjer som för närvarande finns i Lilla Edets kommun är från Under 2012 gav Statens folkhälsoinstitut ut en modell för hur de kommunala riktlinjerna i enlighet med nya alkohollagen kan se ut och föreslagna riktlinjer har utarbetats med stöd av denna modell. Beslutsunderlag Förslag till kommunala riktlinjer daterade Förslag till individnämnden Individnämnden antar Kommunala riktlinjer för alkoholservering. Lotte Mossudd enhetschef Jeanette Larsson alkoholhandläggare Jeanette Larsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: jeanette.larsson@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

22 Dnr: 2013/IN077/2 Kommunala riktlinjer för alkoholservering Antagen av individnämnden

23 Kommunala riktlinjer 2(14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och målsättning med riktlinjerna för alkoholservering... 3 Ursprunget till de kommunala riktlinjerna... 3 Alkohollagen en skyddslag... 3 Ansökan och handläggning... 4 När behövs serveringstillstånd... 4 Handläggningstider vid ansökan... 4 Kommunens informationsskyldighet... 5 Remissyttranden... 5 Sökandes lämplighet och kunskapsprov... 6 Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl... 6 Kommunens tillsynsverksamhet... 7 Ansöknings- och tillsynsavgifter... 8 Riktlinjer vid servering... 8 Serveringstider... 8 Ordning och nykterhet... 8 Matutbud och köksutrustning... 9 Uteserveringar... 9 Gemensamt serveringsutrymme Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Tillfälliga tillstånd till allmänheten Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Kontakt... 14

24 Kommunala riktlinjer 3(14) Inledning Lagstiftaren anser att kommunerna ska ha tydliga och aktuella riktlinjer som innehåller redogörelser både för vad som gäller enligt alkohollagen (2010:1622) och anslutande föreskrifter samt vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsgivningen. Riktlinjerna bör vara politiskt förankrade och beslutade av kommunens ledning. De ska också vara kända hos allmänheten. Vidare ska riktlinjerna spegla kommunens nuvarande uppfattning och ambitionsnivå. Statens folkhälsoinstitut har utifrån uppdrag tagit fram en modell för hur dessa riktlinjer ska utformas, vilka använts som grund för dessa riktlinjer. Syfte och målsättning med riktlinjerna för alkoholservering Syftet med de kommunala riktlinjerna är att skapa förutsebarhet för om en etablering som planeras kan ges tillstånd samt att verka för likabehandling av ansökningar om serveringstillstånd inom kommunen. Målsättningen med kommunens riktlinjer är att skapa en trygg krogmiljö i Lilla Edet där alkoholserveringen sker ansvarsfullt och skapar förutsättningar för en återhållsam alkoholkonsumtion. Ursprunget till de kommunala riktlinjerna Innan den gamla alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft 1995 var kommunerna remissinstans till länsstyrelserna som fattade besluten om serveringstillstånd. Kommunerna hade kommunalt veto och kunde avslå en ansökan om serveringstillstånd utan att behöva motivera varför. Även senare fick kommunerna begränsa serveringstillstånden om de kunde innebära olägenheter för bland annat ordning och hälsa. Kommunerna behövde dock motivera avslagsbesluten och de kunde också överklagas till förvaltningsdomstolen. Kommunerna fick i uppdrag att utarbeta alkoholpolitiska program med kriterierna för kommunernas bedömning. Syftet var att göra det tydligare för personer som ville ansöka om serveringstillstånd. Alkohollagen en skyddslag Riksdagen beslutade den 1 december 2010 att anta regeringens förslag till en ny alkohollag (2010:1622). Den nya alkohollagen trädde i kraft den 1 januari Alkohollagen är en skyddslagstiftning som innefattar bestämmelser om när, var och hur alkoholservering får ske. En utgångspunkt för Lilla Edets kommun är att skyddet för människors hälsa går före företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn.

25 Kommunala riktlinjer 4(14) Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Målet ska nås genom insatser som motverkar skadligt dryckesbeteende och bidrar till en minskad total alkoholkonsumtion. Ett av de främsta och mest grundläggande politiska instrumenten för att nå detta mål är en restriktiv lagstiftning på alkoholområdet. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och sammanhang. Det är särskilt angeläget att regelverket ger barn och unga det skydd de behöver. Ansökan och handläggning När behövs serveringstillstånd Enligt 8 kap 1 alkohollagen får servering av spritdrycker, vin och starköl ske endast om tillstånd har meddelats (serveringstillstånd). Med servering avses i alkohollagens mening att alkoholdrycker tillhandahålls mot någon form av ersättning. För privata fester eller liknande där värden/arrangören bjuder på alkoholdrycker krävs inget serveringstillstånd. Serveringstillstånd krävs heller inte för servering som: 1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer 2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna 3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. OBS! Samtliga punkter måste vara uppfyllda för att servering ska kunna ske utan tillstånd. Handläggningstider vid ansökan Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. För att beslut ska kunna fattas i ett ärende krävs att sökanden lämnar in de handlingar som begärs av kommunen. Om handlingar saknas och ansökan därmed inte är fullständig kan handläggningstiden förlängas. Den sökande måste visa att alkohollagens högt ställda krav på lämplighet är uppfyllda, både vad gäller bolaget och de personer som bedriver verksamheten. Handläggningstiderna för de vanligaste typerna av ansökan som anges här nedan, förutsätter att ansökan är komplett och att sökanden genomfört ett godkänt kunskapsprov i alkohollagen:

26 Kommunala riktlinjer 5(14) Stadigvarande tillstånd till allmänheten ca. tre månader, beslut fattas av individnämnden. Tillfälligt tillstånd till allmänheten ca. två månader, beslut fattas av alkoholhandläggare. Tillfälligt tillstånd till slutna sällskap max två veckor, beslut fattas av alkoholhandläggare. Kommunens informationsskyldighet Enligt 8 kap 9 alkohollagen har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande författningar. Lilla Edets kommun genomför, tillsammans med Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, regelbundet utbildning i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen riktar sig till krögare, serveringspersonal samt ordningsvakter. I övrigt har alkoholhandläggaren i uppgift att vägleda och ge stöd vid frågor om serveringstillstånd. Remissyttranden Enligt 8 kap 11 alkohollagen ska kommunen hämta in polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt 8 kap 16 ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Kommunens alkoholhandläggare skickar ärendet på remiss till andra myndigheter: Polismyndigheten är enligt alkohollagen en obligatorisk remissinstans. Kommunen får inte bifalla en ansökan om ett nytt serveringstillstånd - som inte är tillfälligt - utan att polisen har yttrat sig. Polismyndigheten gör en så kallad vandelprövning av sökandes personliga lämplighet samt bedömer restaurangetableringen från ordnings- och säkerhetssynpunkt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer de livsmedelshygieniska förutsättningarna och yttrar sig angående risken för att närboende utsätts för bullerstörningar m.m. från serveringsstället. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten yttrar sig om sökandebolaget samt personer med betydande inflytande i verksamheten, m.m. Yttrandet avser bland annat redovisning av inkomst av tjänst och kapital, om sökanden deklarerat och har F- skattsedel, eventuella skatteskulder och om Skatteverket utfärdat kontrollavgifter till företaget. Räddningstjänst yttrar sig över om brandsäkerheten är godkänd samt om det antal personer som får vistas i serveringslokalen.

27 Kommunala riktlinjer 6(14) Efter remissbehandling tar alkoholhandläggaren fram ett beslutsunderlag (tjänsteutlåtande). Sökanden bereds tillfälle att yttra sig över tjänsteutlåtandet innan beslut fattas. Tjänsteutlåtandet med förslag till beslut underställs individnämnden för politisk prövning och beslut om serveringstillstånd. Ansökningar om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap har alkoholhandläggaren delegerad beslutanderätt för. Sökandes lämplighet och kunskapsprov Enligt 8 kap 12 alkohollagen får serveringstillstånd endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag. Kommunen prövar bland annat att sökanden har kunskaper i alkohollagstiftningen, att serveringsverksamheten finansieras på ett godtagbart sätt och att sökandens bakgrund inte är olämplig, exempelvis genom tidigare brottslig belastning eller ekonomisk misskötsamhet. Den som ansöker om tillstånd ska genom att avlägga ett s.k. kunskapsprov visa att han eller hon har de kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Om sökanden är en juridisk person ska den eller de personer som har betydande inflytande (s.k. PBI-personer) och är aktiva i serveringsrörelsen göra prov. I mindre aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och dylikt bör minst hälften av de personer som har betydande inflytande och är aktiva i rörelsen ha kunskaper i alkohollagstiftningen. I större företag, till exempel hotell- eller restaurangkedjor, där ägarna och den centrala företagsledningen inte är involverade i den dagliga driften får det anses tillräckligt om kunskaper i alkohollagstiftningen finns hos de personer som arbetar operativt i ledande ställning. Kunskapsprovet är webbaserat och framtaget av Statens folkhälsoinstitut. Det genomförs på dator hos alkoholhandläggaren i kommunen. Tid bokas hos alkoholhandläggaren för att genomföra provet. Aktuell avgift för att avlägga kunskapsprov finns på kommunens hemsida Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl Enligt 8 kap 17 alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa, detta även om övriga krav som uppställs i alkohollagen är uppfyllda. Alkohollagen är en skyddslagstiftning som finns till för att minska alkoholens skadeverkningar. Vid ansökan om serveringstillstånd ska därför alltid risken för olägenheter som kan uppstå beaktas. Det ska för en kommun vara möjligt att förhindra restaurangetableringar med servering av alkoholdrycker i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, fritidsgårdar eller andra ställen som kan utgöra samlingsplatser för ungdomar. Ingen alkoholservering ska tillåtas vid evenemang riktade mot barn eller ungdomar (under 18 år).

28 Kommunala riktlinjer 7(14) Alkoholservering vid idrottsevenemang och på idrottsanläggningar ska tillåtas med stor återhållsamhet och får bedömas från fall till fall. Alkoholservering eller folkölsförsäljning på läktarplats på idrottsanläggningar tillåts inte. Kommunen ska vid varje ansökan om ett nytt tillstånd eller en väsentlig förändring av befintlig verksamhet beakta risken för att det kan uppstå olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Exempel på olägenheter är när polismyndigheten avstyrker en ansökan med hänvisning till att de bedömer att det finns en risk för ordnings- och säkerhetsproblem eller då samhällsbyggnadsförvaltningen avstyrker ansökan med hänvisning till att närboende utsätts eller riskerar att utsättas för bullerstörningar från serveringsstället Kommunens tillsynsverksamhet Kommunens tillsynsansvar för områdena servering av alkoholdrycker och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av 9 kap 2 och 3 alkohollagen. Kommunens tillsyn enligt alkohollagen bedrivs genom förebyggande, inre och yttre tillsyn. Med förebyggande tillsyn menas det som kommunen gör genom informations- och utbildningsinsatser. Lilla Edets kommun, genomför tillsammans med Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, regelbundet utbildning i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen riktar sig till krögare, serveringspersonal samt ordningsvakter. I övrigt har alkoholhandläggaren i uppgift att vägleda och ge stöd vid frågor om serveringstillstånd och tillsyn. Den inre tillsynen är av administrativ karaktär och består främst av kontroll och uppföljning. Tillståndshavare och personer med betydande inflytande i verksamheten kontrolleras för att se om företaget fortsatt uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Granskningen sker ofta med hjälp av remisser till polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket. Den inre tillsynen innefattar också granskning av den årliga restaurangrapport som alla med stadigvarande serveringstillstånd enligt 9 kap 14 alkohollagen och Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om statistiska uppgifter avseende servering är skyldiga att lämna till tillsynsmyndigheten. Inre tillsyn ska göras minst en gång per år. Den yttre tillsynen består av besök på restaurangerna där bl.a. kontroll görs av ordning i och utanför restaurangen, nykterhet, åldersgräns, matutbud, prissättning av alkoholdrycker, gåvoförbud, animeringsförbud (inte aktivt påverka att köpa t.ex.), tillgång till lättdrycker, förvaringsförbud, serveringsansvar, kassarutiner, marknadsföring av spritdrycker och brandsäkerhet. En kontroll av personalliggaren (de personer som utför arbete i verksamhetslokalen ska vara registrerade i den) görs också. Yttre tillsyn ska göras på varje serveringsställe minst en gång per år.

29 Kommunala riktlinjer 8(14) Vid behov genomförs samordnad tillsyn. De myndigheter som i första hand deltar är polismyndigheten, skatteverket, samhällsbyggnadsförvaltningen och räddningstjänsten. Dessa myndigheter deltar med stöd av respektives egen lagstiftning eller som sakkunnigbiträde åt tillståndsenheten. Ansöknings- och tillsynsavgifter Kommunen har enligt 8 kap 10 alkohollagen rätt att ta ut avgifter för ansökan och tillsyn. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprinciperna som regleras närmare i kommunallagen. Ansökningsavgifterna varierar beroende på typ av ansökan och tillsynsavgiften har både en fast avgift och en tilläggsavgift som baseras på omfattningen av serveringsställets alkoholförsäljning. Aktuella avgifter finns på kommunens hemsida Riktlinjer vid servering Serveringstider Enligt 8 kap 19 alkohollagen är det kommunen som beslutar under vilka tider alkoholdrycker får serveras. Vid bestämmande av serveringstiden ska särskilt beaktas om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa. Alkohollagens normaltid för serveringstillstånd är mellan kl Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Polisens och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande vid prövning av serveringstid utanför den så kallade normaltiden är av stor betydelse. Olika serveringstider kan vara lämpliga för olika miljöer eller olika typer av serveringstillstånd. För att i Lilla Edets kommun minimera riskerna för närboendestörningar är normaltiden för servering på uteservering som längst fram till kl Ordning och nykterhet Allmänna bestämmelser om alkoholförsäljning finns i 3 kap alkohollagen och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kap. Servering av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfullhet. Fokus är återhållsamhet vid servering, att skadeverkningar av alkohol ska förhindras samt att kravet på ordning och nykterhet gäller såväl på serveringsstället som i dess direkta närhet. Även övrig oordning som inte är direkt orsakad av alkoholförtäring ska undvikas.

30 Kommunala riktlinjer 9(14) I bestämmelserna om försäljning och servering står bl.a. att läsa: Försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker ska se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. Servering av alkoholdrycker får ske till den som har fyllt 18 år. Den som lämnar ut alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges här. Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel. Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon. Vid servering av alkoholdrycker ska ansvarig personal se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet undviks. Matutbud och köksutrustning Enligt 8 kap 15 alkohollagen får stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen. Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Detsamma gäller tillstånd för servering i slutet sällskap. Matservering är ett grundläggande krav för ett serveringstillstånd, det är viktigt att det serveras sådan mat som gästerna förväntas kunna beställa. Maten ska vara lagad eller tillredd, det vill säga på något sätt förädlats från råvaror. Tillståndshavaren ska kunna tillhandahålla ett varierat utbud av maträtter, såväl förrätter, huvudrätter och efterrätter. Ett minimikrav är minst två förrätter, fem huvudrätter samt två desserter. Efter kl ställs inte lika höga krav på ett varierat matutbud Gästerna ska dock kunna erbjudas flera olika rätter av enklare slag, t.ex. kalla maträtter eller maträtter som värms i mikrovågsugn. Enbart nötter och chips är inte tillräckligt. Uteserveringar Enligt 8 kap 14 första stycket alkohollagen ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, exempelvis en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än inomhus. Vid ett beslut om serveringstillstånd kan kommunen även villkora tiderna för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen, till exempel de som bor i närheten av restaurangen. Om kommunen inte har villkorat