Riktlinjer för dagvattenhantering JÄRFÄLLA KOMMUN

Transkript

1 Riktlinjer för dagvattenhantering JÄRFÄLLA KOMMUN 1

2 Var rädd om Järfällas vatten Dagvatten är ett samlingsnamn för regn-, smält- och spolvatten som avleds från tak, gator, parkeringar och grönytor. Under en lång period på 1900-talet har dagvattnet hanterats som ett problem, där lösningen var att så snabbt som möjligt avleda vattnet från stadsmiljön. Nutidens samhällsplanerare har, i och med ökade kunskaper om miljö och ekologi, lärt sig att betrakta dagvatten som en positiv resurs i samhällsplaneringen. För att vi inom Järfälla ska kunna arbeta fram lösningar med en ekologiskt anpassad hantering av dagvattnet, är det väsenligt att tydliga mål finns uppsatta. Denna dagvattenstrategi ska nyttjas som ett redskap för att åstadkomma kretsloppsanpassade dagvattenlösningar, där vi inte ska vara främmande för att synliggöra dagvatten även inne i kommunens tätortsdelar. Vatten har stor betydelse för människor Synligt vatten i utemiljöer ger i allmänhet en positiv upplevelse. Värdefulla utemiljöer med dammar och öppna diken och bäckar kan skapas med hjälp av dagvatten. Sjöar, vattendrag och våtmarker är artrika naturmiljöer och uppskattade inslag i friluftsområdena. Järfällas vattendrag är påverkade av föroreningar, främst via dagvatten från vägar och bebyggelse. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas för att förbättra tillståndet i sjöar och vattendrag. Vattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i den fysiska planeringen. Vattnet rör sig oberoende av fastighets- och kommungränser. Frågorna kräver därför samverkan mellan olika verksamheter i kommunen och även mellankommunalt samarbete är nödvändigt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla den 19 oktober Omslagsbild: Kallhällsparkens höga rekreativa värde med öppen vattenyta och en parkanläggning. Dammen är även ett fördröjningsmagasin för dagvatten. Vattenanalys i dike till Säbysjön utförs av Lars-Gunnar Jansson från Sweco Viak. 2

3 Översjön i november 2003 Sjöar och vattendrag i Järfälla Den nederbörd som faller i Järfälla rinner till Bällstaån, Mälaren, Översjön, Säbysjön eller Igelbäcken. Tillrinningsområdenas storlek beror bl a på Veddestadiket och andra lokala diken. Hanteringen av dagvatten behöver utvecklas för att minska mängden näring och föroreningar som når vattendragen och för att bibehålla grundvattennivåerna. En förbättrad dagvattenhantering kan också tillföra nya kvaliteter i stads- och naturlandskapet och bidra till större biologisk mångfald. Exempel på åtgärder är att anlägga fördröjningsmagasin, våtmarker och dammar samt att anlägga eller återställa slingrande vattendrag. Översjön Översjön är belägen i kommunens nordöstra del strax öster om E 18. Sjön är en typisk sprickdalssjö av klipphällar på flera sidor. Den är källsjö i Vällstabäckens vattensystem och nedströms ligger Edssjön och Oxundasjön i Upplands Väsby kommun. Vattensystemet mynnar slutligen ut i Mälaren vid Skarven. Som källsjö har sjöns vattenkvalitet betydelse för nedströms liggande sjöar. Området är skyddat som naturreservat och ön Getholmen är fågelskyddsområde. Översjön är naturligt näringsfattig men har med tiden blivit näringsrik, särskilt fosforhalten är hög. Påverkan sker främst via dagvatten från tillrinningsområdet där även dagvatten från motorvägen ingår. Översjön är ett populärt utflyktsmål för många järfällabor, med fina badmöjligheter speciellt längs den östra delen. Badvattnet håller tjänlig kvalitet. Längs östra stranden har kommunen anlagt grillplatser. Sjön med omnejd utnyttjas även flitigt på vintern för skridskooch skidåkning. Mål och inriktning för Översjön Översjön ska bevaras som fiskesjö och som fågellokal Näringstillståndet ska förbättras och syretillståndet i sjön inte försämras. Mälaren Mälaren är dricksvattentäkt för nästan hela länets befolkning. Tillrinningen i Järfälla sker från naturmarker inom Görvälnområdet och Häradsallmänningen samt från bebyggelse och vägar i Kallhäll, Stäket och västra Viksjö. En rad diken och bäckar mynnar ut i sjön. Genom omfattande insatser har Mälarens vattenkvalitet förbättrats avsevärt, men fosfathalterna är fortfarande för höga och behöver minskas. Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998 av länsstyrelser, kommuner och andra berörda intressenter med syfte att upprätthålla Mälarens vattenkvalitet. Igelbäcken 3

4 Mål och inriktning för Mälaren Mälarstrandens naturvärden och tillgänglighet för friluftslivet bevaras och förbättras. Näringstillståndet i sjön ska förbättras. Enskilda och gemensamma mindre avloppsanläggningar bör rustas upp eller anslutas till kommunalt nät vid behov. Lakvatten från Edstippen ska minimeras. Bällstaån Bällstaån rinner från Järfälla och vidare genom Stockholm och Sundbyberg på sin väg mot Bällstaviken. Ån är lång och flack och har till stor del rätats ut och kulverterats. Ån är kraftigt förorenad. Inom tillrinningsområdet i Järfälla, där även Veddestadiket ingår, ligger större delen av bebyggelsen och vägarna i Jakobsberg, Viksjö och Barkarby/Skälby samt några enskilda avlopp. Bällstaån är ekologiskt känslig dels för ytterligare föroreningar och dels som svag spridningskorridor. Bällstagruppen har bildats för att arbeta med gemensamma frågor kring ån. Mål och inriktning för Bällstaån Bällstaåns värde för rekreation bör höjas. Ån bör utvecklas till ett tilltalande inslag i landskapet. Förutsättningarna för växt- och djurlivet ska förbättras. Tillförseln av föroreningar och näring ska minska. Järfälla ska delta i det mellankommunala samarbetet kring att förbättra Bällstaåns kvaliteter. Säbysjön Säbysjön är en näringsrik, grund lerslättsjö med utlopp i Igelbäcken. Den ligger inom Järvafältets naturreservat och har stort värde för naturvård och friluftsliv samt för landskapsbilden. Sjön är känd i länet som en Vattnet påverkas av partiklar, föroreningar och gödande ämnen som sköljs ned i gatubrunnarna. Trots allt finns det t.ex. spigg här. Det har även hägrar upptäckt. Vi som bor längs Bällstaån påverkar vattnets innehåll och utseende. artrik fågelsjö. Säbysjön har låg belastning av närsalter och föroreningar. Den är dock känslig för ytterligare näringsbelastning, särskilt fosfortillskottet behöver minimeras. Tillrinningsområdet består mest av naturmark. Dagvatten från östra delen av Jakobsberg, E 18 och Barkarby handelsplats leds till Säbysjön via Tånglötsdiket. Restaureringar sker regelbundet för att fördröja igenväxning och bibehålla sjöns värde för fågel och friluftsliv. Ett särskilt skötselprogram finns. Mål och inriktning för Säbysjön Säbysjöns nuvarande näringssituation ska inte försämras och statusen som en av länets främsta fågelsjöar ska bibehållas. Våtmarksrestaurering vid Säbysjöns strandkant 4

5 Igelbäcken Igelbäcken rinner från Säbysjön över Järvafältet och vidare mot Edsviken. Över flygfältet är den uträtad och delvis kulverterad. Ett dämme har anlagts vid Säbysjöns utlopp för att reglera sjöns nivå. Det utjämnar också Igelbäckens vattenföring och minskar risken för uttorkning. Bäcken är förhållandevis ren, vilket förekomsten av den sällsynta fisken grönling visar på. Igelbäcksgruppen har bildats av Länsstyrelsen och kommunerna Järfälla, Stockholm, Sollentuna, Sundbyberg och Solna för att arbeta med gemensamma frågor kring ån och dess tillrinningsområde. Syftet med gruppen är att den ska främja Igelbäckens vattenvård samt sprida kunskap om naturvärdena i avrinningsområdet. Mål och inriktning för Igelbäcken Igelbäcken och dess närområde ska bevaras och skötas så att ekologiska och hydrologiska värden bibehålls och i möjligaste mån stärks. Åstråkets potentiella natur- och vistelsevärden bör tas tillvara och utvecklas och dess funktion som spridningskorridor beaktas. Vid nyexploatering inom tillrinningsområdet bör dagvatten hanteras så att det kan tillföras bäcken utan att vattenkvaliteten försämras. Järfälla ska delta i det mellankommunala samarbetet kring vård och skydd av Igelbäcken och dess närområde. Järfällas inriktning är att området ska vara naturreservat. Sjöar och vattendrag i Järfälla med omgivningar. Källor till förorening av dagvatten I stadsmiljöer förekommer flera ämnen som förorenar dagvatten och förs vidare till recipienterna. Tungmetaller såsom kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink och krom Organiska miljögifter t ex PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) Oljor Näringsämnen såsom kväve och fosfor Bakterier Material och föroreningar från hårdgjorda ytor förs bort som föroreningar med dagvattnet. Från trafiken är det nerslitet ytmaterial (asfalt mm), sand och partiklar från fordon som förorenar dagvattnet. Trafikvolymen avgör mängden föroreningar. Vägar som har ca fordon per dygn ger måttliga till höga föroreningshalter i dagvattnet. 5

6 Hur ska målen nås? Dagvattenpolicy för Järfälla Lokalt omhändertagande av dagvatten ska öka. Föroreningar ska i första hand motverkas vid källan. Vid nybebyggelse ska dagvattnet så långt som möjligt infiltreras och i andra hand fördröjas innan det når vattendragen. Förorenat dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp i vattendrag. I samband med förändringar i befintlig bebyggelse ska möjligheter till förbättring av dagvattenhanteringen studeras. Myndighetsutövning genom tillsyn på verksamheter. Åtgärder på egna anläggningar. Ställ krav vid upphandling vid ombyggnad av pumpstationer och ledningsarbeten så att bräddningar undviks och störningar minimeras. VA-taxa som stimulerar till att ta hand om och rena dagvatten. Exploateringsavtal vid större anläggningar. Informationsinsatser till berörda fastighetsägare och företag. Övergripande principer Följande övergripande principer skall gälla för Järfällas dagvattenstrategi: Dagvattensystemet skall avleda det regnvatten som faller över Järfälla på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att invånarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska intresse inte hotas. Dagvattnet får inte heller bidra till en försämrad miljö dvs 1. I första hand ska åtgärder sättas in mot föroreningarnas källor så långt som det är miljömässigt motiverat. 2. Dagvattnet i bebyggelse ska hanteras så att Järfällas mark och sjöar tillförs så mycket av detta vatten som möjligt utan att föroreningsbelastningen blir kritisk. 3. Förorenat dagvatten som inte kan tas emot av en viss recipient bör renas lokalt eller föras till mindre känsliga recipienter. LOD Allt dagvatten som har låga eller måttliga föroreningshalter ska infiltreras eller fördröjas genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) där detta är möjligt och lämpligt. Alla problem kan inte lösas vid källorna eller genom LOD. Recipienterna behöver därför skyddas från dagvattnets föroreningar genom rening av detta vatten. Reningskraven skall utgå från hur känslig och lämplig recipienten (mottagaren) är att ta emot dagvatten med olika halter av föroreningar. Vegadammen i Skälby 6

7 Exempel på åtgärder Slamsugning av dagvattenbrunnar längs gator när de nått ca 75% av sin kapacitet. Avleda dagvatten från hustak via utkastare för infiltrering och till fördröjningsmagasin. Förorda att så kallade gröna tak (sedumtak) anläggs. Arbeta fram typsektioner för gator, där stor vikt läggs vid hantering av dagvatten. Arbeta för att kantsten inte nyttjas, på platser där dagvattnet kan avledas till omgivande mark. Om dagvattnet är förorenat kan skyddsåtgärder behöva vidtas. Förorda att välja biltvätthall med avancerad rening. Enligt miljölagstiftningen är det inte tillåtet att släppa ut tvätt- och spolvatten från biltvätt i dagvattennätet och därmed i vattendrag. Rening av dagvatten från parkeringsplatser och liknande om lastbilar eller personbilar står uppställda. Snötippning Snötippning kan medföra stor påverkan på vattenmiljön. Sammanplogade snömassor innebär en upplagring av dagvatten som vid snösmältningen för med sig de föroreningar som samlats, vilket gör att föroreningshalterna kan vara mycket höga. Små snöhögar bör eftersträvas och läget för större snöhögar bör väljas så att snöns smältvatten inte når recipienten direkt, utan ges möjlighet till infiltration eller översilning på mindre känslig mark. Det är viktigt att redan tidigt i planprocessen ta hänsyn till snöhanteringen. Dagvatten i planprocessen Det finns mycket att vinna på att ta med dagvattenfrågor tidigt i planprocessen för att uppnå säkra och kostnadseffektiva dagvattenlösningar. Detta kan t ex uppnås genom att dagvatten och grundvattennivåer får vara med och styra höjdsättning av planerade områden, var det t ex är lämpligt med källare. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadsnämnden ska se till att dagvattenfrågorna beaktas vid planering, bygglovprövning och rådgivning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genom tillsyn av verksamheter kontrollera att dagvattenhanteringen bedrivs i överensstämmelse med miljöbalken och Järfällas miljövårdsprogram. Miljö- och stadsbyggnadskontoret ska vid ombyggnad och skötsel av gator och parker samt vid nyexploateringar, verka för att dagvattenfrågan planeras och löses. Mälarens vatten inspekteras av Anders Östensson från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. 7

8 Reningsmetoder Det är viktigt att dagvattenfrågan aktualiseras tidigt i planprocessen för att utrymme ska kunna reserveras för lämplig reningsmetod. Vid val av reningsmetod ska alltid de lokala förutsättningarna noga vägas in. Med utgångspunkt från vilken typ av föroreningar dagvattnet innehåller väljs reningsmetod, eller ännu hellre en kombination av olika reningsmetoder. Föroreningar finns i dagvattnet dels i löst form och dels i partikelform. De partikelbundna ämnena kan avskiljas genom sedimentering, medan de lösta ämnena är svårare att avskilja. Följande typer av reningsanläggningar visar vilka möjligheter vi för närvarande känner till för behandling av förorenat dagvatten. Dammar Vid stora flöden kan dammar kombinerade med oljeavskiljning vara ett bra alternativ. Reningseffekten avgörs av uppehållstiden. Vegetativa metoder Gräsbevuxna diken och översilningsytor har förmåga att såväl rena som fördröja dagvattnet. Reningen sker genom att föroreningar fastläggs i marken, bryts ner i matjordsskiktet eller tas upp i växtligheten. Flödeshastigheten är låg i diken vilket innebär att dagvattnet fördröjs på sin väg mot recipienten. Infiltration Infiltration av dagvatten är en utmärkt metod att använda för relativt rent dagvatten, t.ex. från gång- och cykelvägar, tak (ej koppartak) och grönytor. Vid eventuell infiltration av förorenat dagvatten bör man säkerställa att föroreningarna inte sprids till grundvattnet, t.ex. genom att lägga tätskikt en bit ned i marken. Infiltration av kraftigt förorenat vatten kan leda till att marken så småningom blir mättad med föroreningar och behöver schaktas bort och bytas ut. Prefabricerade olje- och slamavskiljare Vid omhändertagande av förorenat dagvatten från mindre ytor är olje- och slamavskiljare en bra reningsåtgärd. Lamelloljeavskiljare är ett bra alternativ när det disponibla utrymmet inte är så stort. Avsättningsmagasin Vid dagvatten från starkt trafikerade ytor och där markutrymmet är begränsat är avsättningsmagasin en lämplig reningsanläggning. I magasinet ska oljeavskiljare av lämplig kapacitet vara inbyggd. Våtmarker Våtmarker är ett sätt att med naturens egna reningsmöjligheter rena dagvatten. Våtmarker kan vara naturligt förekommande eller anlagda, varvid anlagda våtmarker är att föredra, eftersom man då inte påverkar redan befintliga livsmiljöer. Dagvattenbrunnar Dagvattenbrunnen kan kallas en reningsanläggning i miniatyr under förutsättning att drift- och underhåll av dessa utförs med stor omsorg. Den viktigaste åtgärden är att regelbundet slamsuga brunnarnas sandfång, där en stor del föroreningar fastnar. Ur miljösynpunkt innebär ett misskött sandfång att slam sköljs ur brunnen vid kraftiga regn och förs ut i ledningssystem, vilket får en ökad miljöbelastning på recipienten som följd. Slammet från de brunnar som ligger längs vägar med mycket trafik, ska, i likhet med annat förorenat slam transporteras till tipp för att omhändertas som miljöfarligt avfall. Brunnsfilter Brunnsfilter finns på marknaden i många utföranden. Dessa filter ska dock betraktas som komplement till andra reningsmetoder. De kan nyttjas för enstaka brunnar där tillsyn och byte av insatser ska ske kontinuerligt. Referenslista Vattenplan för Järfälla kommun, 1997 Översiktsplan för Järfälla kommun, 2001 Miljövårdprogram för Järfälla kommun, 1994 Dagvattenstrategi för Solna Stad, 2002 Stockholm Stad Dagvattenpolicy, 2002 Dagvattenplan för Alingsås tätort 2001 Vattenskydd Östra Mälaren - Skyddsföreskrifter, förslag